ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

More documents

Recommendations

Info

DEBATT Debattredaktör: Kerstin Persson kerstin.persson@arkitekt.se Tel 08-5055 7734 Underbart är kort Det är många som vill bidra till Arkitektens debattsidor. Redaktionen gläder sig åt detta och vill ha ännu fler debattinlägg och en ännu livligare debatt. För att fler ska få plats och fler orka läsa uppmanar vi blivande skribenter att fatta sig kort(are). Det mesta går att uttrycka på 3.000 tecken. Eller mindre. Välkommen även med tips om personer med intressanta åsikter – personer som kanske behöver en påstötning från redaktionen för att börja skriva. Kerstin Persson Debattredaktör Pressgrannar ”WC-stolens placering är viktig därför att när en tung person ska lyftas måste två personer få plats på var sin sida. Detta struntar arkitekter och rörläggare i. Därför får vi fler och fler ryggskadade sköterskor i Sverige.” Bror Iseland skriver insändare. Vår bostad april 2005. ”Bra feng shui beror till exempel på hur vardagsrummet ligger i förhållande till sovrum och toaletter. Ingen toalett ska ligga i direkt anslutning till sovrum. Och ingen säng ska stå med långsidan mot väggen, för det är så vi i Kina traditionellt lägger döda. Sovrummet ska heller inte vara för stort, för då försvinner kraften ur en person.” Aktiemäklaren Zhu Xudong i Peking kopplar ihop dåliga aktieaffärer med lägenhetens utformning och möblering. Intervjuad av Torbjörn Petersson i DN Ekonomi 17 april 2005. ”Ett argument för att sälja ut lägenheter har varit att människor ska få möjlighet att äga sitt boende och därmed bättre kunna påverka. Men det står den som längtar efter att äga sitt boende helt fritt att ge sig ut på marknaden och köpa en villa eller bostadsrätt. Varför just den person som lyckats komma över ett eftertraktat förstahandskontrakt dessutom ska premieras med kraftig vinst är svårt att förstå.” Chefredaktör Christian Lacotte i SABOs tidning Bofast 3/2005. ”Det finns redan alldeles för många möbler i världen, säger Erik Lundh. Mycket är ytligt och trendigt. Därför blir det viktigt att visa en sådan här stol. Det är ett ställningstagande som väcker intresse runt företaget.” Källemos vd förklarar varför man tillverkat 52 exemplar av Johan Lintons stol ”Enigm” som bygger på filosofen Jacques Derridas aforismer. Stolarna visades på Möbelmässan i Milano. Bo Madestrand i DN 14 april 2005. Tillgängliga lekplatser bättre för alla Man har byggt en lekpark i Malmö på temat tillgänglighet, men den är inte handikappanpassad, skriver Sofia Hjertqvist, Caroline Jonelind och Helena Nordh, blivande landskapsarkitekter. I Arkitekten nummer 3/2005 nämndes att Malmö stad gör en satsning på temalekplatser; Musik, Fiske, Spiral, Vatten och Tillgänglighet är några av dessa. Den sistnämnda lekplatsen, utformad av Pekka Karpe, tidigare anställd på Malmö kommun, är utformad för att passa barn med olika funktionshinder och innehåller element som ska stimulera till sinnesupplevelser. Där finns en upphöjd vattenränna som underlättar kontakten med vattnet för en person i rullstol, lekskulpturer i sten med olika ytbehandlingar som ska locka till beröring samt en tallriksformad gunga som går att ligga i för den som inte kan sitta. Dessa element utgör en minoritet av det totala utbudet av attraktioner på lekplatsen. Övrig lekutrustning är inte handikappanpassad. Hur når till exempel ett rullstolsburet barn sanden i den låga sandlådan? Varför är den handikappanpassade liggungan omgiven av sand som är svår att ta sig fram på? Hur tar man sig igenom en tätplanterad bambuskog med rullator eller rullstol? Varför är de små broarna över bäcken så välvda och smala? Alla lekredskap måste inte vara tillgängliga, men med tanke på lek- Svårtillgänglig liggunga för den som tar sig fram med rullstol. Sanden tar emot. platsens tema och att Sverige har som mål att vara tillgängligt senast år 2010, borde här en större ansträngning ha gjorts. Med kreativt tänkande och enkla grepp kan man skapa en lekplats som inte bara fungerar bättre för barn med funktionshinder, utan bättre för alla. Vattenrännan borde vara lite lägre, så att ett rullstolsburet barn lätt kan se vattnet och stoppa ned handen utan att vara rädd för att göra sig illa på något. Sandlådan kan förläggas i en sluttning, så att den ena sidan kommer i sitthöjd. Det underlättar inte bara för den rullstolsburne som då på denna sida får sanden i bekväm arbetshöjd utan även för vuxna som kan sitta på sargen och delta i leken. Framkomligheten kan förbättras genom att belägga ytor med gummiasfalt, såsom man valt att göra i temalekplatsen Spiral. Malmö stad har gjort en satsning på en lekplats för funktionshindrade, men enligt vår mening inte lyckats. Varför har tillgängligheten särbehandlats och fått statusen av ett eget tema - är inte tillgänglighet något som borde beaktas i planering av alla lekplatser? Sofia Hjertqvist, Caroline Jonelind, Helena Nordh, landskapsarkitektstuderande 42 <strong>ARKITEKTEN</strong> maj 2005 Foto Caroline Jonelind.
Svar från Malmö stad: Vi prövar nya grepp Vi försöker alltid att få in några inslag som är anpassade för barn med funktionshinder – men inte enbart för dem med rörelsehinder. Barn med olika handikapp har ju olika behov, svarar landskapsarkitekterna Maria Sundell- Isling och Caroline Larsson, ansvariga för lekplatsombyggnader i Malmö stad. När Tillgänglighetslekplatsen planerades och byggdes 1999 var tankarna om ”handikappanpassade” lekplatser något ganska nytt. Det fanns få sådana lekplatser som förebilder vid den tidpunkten – både i Malmö och i landet i övrigt. De som fanns låg ofta i anslutning till institutioner. Malmö stad hade samtidigt tagit fram det första programmet för ”handikappfrågor” (beslut i Tekniska Nämnden 1999) för stadsmiljön som helhet. Genomförandet av olika typer av åtgärder inleddes därefter successivt. Beslut togs att även bygga om en befintlig lekplats till ”temalekplats” med hänsyn tagen till barn med funktionshinder. Gatukontoret inledde genomförandet när en familj med rörelsehindrade barn tog kontakt och framförde sina önskemål om, och synpunkter på, en sådan. Den ansvarige landskapsarkitekten inledde ett nära samarbete med familjen för att skapa en så bra lekplats som möjligt. En fråga som väcktes tidigt var att barnen inte ville att lekplatsen skulle se alltför ”handikappanpassad” ut. De ville ha en anpassad lekplats som även innehöll nyheter och utmaningar, till exempel en hinderbana för rullstolsburna över små broar. De ville att alla barn, både rörelsehindrade och icke-rörelsehindrade, skulle kunna lockas av en fartfylld och spännande lekplats. Det gällde även att skapa en lekmiljö för barn med andra handikapp, till exempel för de synskadade. Den i artikeln kritiserade bambulunden är skapad just med tanke på dessa barn. Även för barn med koncentrationssvårigheter och olika bokstavsdiagnoser var förhoppningen att inslaget av sinnliga gröna miljöer skulle vara välgörande. Arbetet med att få fram taktila ytor i stenmaterial, vatten och vegetation med mera ledde faktiskt till att vi hade funderingar på att döpa lekplatsen till Sinnlighetslekplatsen. Efter det att Tillgänglighetslekplatsen färdigställts (som vårt första pilotprojekt för tillgänglighetsanpassade lekplatser och för denna form av brukarmedverkan) har Malmö stad fortsatt arbetet med att göra lekplatser tillgängliga för alla barn. Men det innebär inte att alla lekplatser bara innehåller lekredskap som är tillgänglighetsanpassade. Vi försöker alltid att få in några inslag som är anpassade för barn med funktionshinder – men inte enbart för dem med rörelsehinder. Barn med olika handikapp har ju olika behov. Vi försöker också vara tillmötesgående när familjer eller skolor/förskolor med funktionshindrade barn kontaktar oss med önskemål om något tillgänglighetsanpassat lekredskap på någon specifik lekplats. Som ett led i det fortsatta arbetet med tillgänglighetsanpassade lekplatser används idag mycket så kallad gummiasfalt. Detta material var nytt för oss när Tillgänglighetslekplatsen byggdes. Därför gjorde vi då enbart en testyta. Idag har vi mer erfarenhet av gummiasfalt och använder den ofta på våra temalekplatser, till exempel de uppskattade Spirallekplatsen och Hav-& Strandlekplatsen. Förmodligen kommer delar av sandytorna i Tillgänglighetlekplatsen att bytas mot gummiasfalt när det blir aktuellt att byta sanden. Vi som ansvarar för Malmös offentliga lekplatser kan inte annat än hålla med om att alla lekplatser ska vara tillgänglighetsanpassade. Det innebär inte att man ensidigt ska fokusera på rörelsehindrade eftersom det finns andra stora handikappgrupper i vårt samhälle. Dessutom ökar vår insikt och kunskap parallellt med att vi driver utvecklingen framåt. Malmö stad kommer även i fortsättningen att pröva nya grepp – inte alltid med facit i hand men vi korrigerar och förändrar. Vi vill fortsätta att ligga i frontlinjen för både utvecklingen av lekplatser och anpassningen av staden i övrigt. En stad med en attraktiv stadsmiljö som görs tillgänglig för alla våra brukare. Maria Sundell-Isling och Caroline Larsson Landskapsarkitekter LAR/MSA Ansvariga för lekplatsombyggnader i Malmö Stad <strong>ARKITEKTEN</strong> maj 2005 43
Page 1 and 2: 05 ➤ MALMÖ XL HÖGT, BRETT OCH S
Page 3 and 4: Foto Bruno Ehrs ”Jag tycker att a
Page 5 and 6: Sari Schulman, ny professor på Kon
Page 7 and 8: ”Det finns en längtan efter att
Page 9 and 10: ”Vi kan arkitektur” Arkitekturr
Page 11 and 12: Berlinare vill ge Tensta bykänsla
Page 13 and 14: ARKITEKTEN maj 2005 13
Page 15 and 16: Tre nya stora projekt i Malmö vill
Page 17 and 18: ”Fasaden är ytterligare ett exem
Page 19 and 20: ”Vykortsståndet på stationen do
Page 21: ”Två kulturer som möts. Den sto
Page 25 and 26: Mångfald med industrialiserat Indu
Page 27 and 28: Under 1990-talets slut växte kriti
Page 29 and 30: Framtiden syns från plan 5 Fiction
Page 32 and 33: 32 ARKITEKTEN maj 2005
Page 34 and 35: Exjobb i blåställ 34 ARKITEKTEN m
Page 36 and 37: VILLA BOA Atriumhus i Skrea, Falken
Page 38 and 39: Första arkitektjobbet: En internat
Page 40: Traditionella kambodjanska hus har
Page 45 and 46: Nej till klyschor, ja till nyanser
Page 47 and 48: sen. Sakfrågorna i dessa skeden ä
Page 49 and 50: ling även inom professionell prakt
Page 51 and 52: SVERIGES ARKITEKTER INFORMERAR: TÄ
Page 53 and 54: FFNS vann i Taxinge Övertygande he
Page 55 and 56: Dags söka europeiskt kulturarvspri
Page 57 and 58: mer förtroendebaserade byggprocess
Page 59 and 60: Per Reinholtz, ordförande i Sverig
Page 61 and 62: Bättre arkitekt är målet 28 går
Page 63 and 64: Vid vårt seminarium pekade flera a

ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?