bth2011aandahl.pdf (7281 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge ...
bth2011aandahl.pdf (7281 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge ...
bth2011aandahl.pdf (7281 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
AVSLUTANDE DISKUSSION<br />
Den svenska trygghetsdiskursen lutar sig i huvudsak på en handfull teorier om vad som skapar trygghet.<br />
Dessa teorier, med teoretikerna Jane Jacobs, Oscar Newman och Alice Coleman i spetsen samt sådana<br />
modeller som CPTED, utgör grunden för de policys som i slutändan utgör grunden för den svenska<br />
trygghetsplaneringen. I denna uppsats har jag undersökt diskursen för att se vad den egentligen innebär.<br />
Det som har varit slående är hur linjärt fenomenet trygghet ofta behandlas.<br />
Under arbetets gång , och med inspiration från Listerborn, har jag kommit fram till att verkligheten kanske<br />
inte alltid är så förutsägbar som den ibland beskrivs i teorin. Jag är inte längre säker på att A alla gånger ger<br />
B, utan kanske snarare C. Betydelsen av kontext och sammanhang kan lätt gå förlorad när samhället byggs<br />
utifrån teorier. Teorierna är konstruerade i en kontext och en tid som inte alltid stämmer överrens med den<br />
kontext och den tid de används. En användning där teorin används rakt av, menar jag, blir för rationalistisk –<br />
vare sig det är Newmans teori om trygghet eller det svenska miljonprogrammet.<br />
Verkligheten är inte rationell, menar forskaren Carina Listerborn (2002, s. 7) och framhåller samtidigt att<br />
detta är ett av problemen med planeringen. Det går alltså inte att använda teorierna fullt ut. Istället måste<br />
åtgärderna anpassas till vad som behövs på den givna platsen och efter den kontext den befinner sig i. Det<br />
handlar om att hämta inspiration och plocka russinen ur den teoretiska kakan. Att göra ett förslag på<br />
trygghetsåtgärder äralltså inte en exakt vetenskap. Det är istället ett resultat som bygger på (i det här fallet<br />
mina) antaganden om hur trygghet fungerar utifrån en given kontext. Det är också så som teorin bakom<br />
antagandena har sållats.<br />
I detta arbete har kontexten och platsen varit Kroksbäcksparken - en sliten stadsdelspark i Malmös utkant.<br />
Här har man förfall, otrygghet och segregation emot sig, men också möjligheter med den generösa storleken<br />
107