bth2011aandahl.pdf (7281 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge ...

Heber (2007, s. 67) menar att rädslan handlar om att inte förstå de kulturella koderna, att inte kunna
språket (dels mot förövaren, men också i efterföljande kontakt med myndigheter) och risken att utsättas för
rasistiska brott. Därtill sammanfaller ofta etnisk segregation och ekonomisk segregation
(Brottsförebyggande rådet, 2009, s. 42), vilket ger en dubbel utsatthet.
VIKTIMISERING
Teorin om viktimisering baseras på idén om att tidigare utsatthet för brott har ett samband med rädslan för
brott. Erfarenhet och utsatthet har flera nivåer; dels de som blivit direkt utsatt för brott och dels de som
blivit utsatta sekundärt genom att ha bevittnat ett brott, anhörigas upplevelser av brott, berättelser, media
mm. Båda klassificeras i viss mån som brottsoffer enligt forskningen – de har viktimiserats och därmed ”lärt”
sig att vara rädda.
Generellt uttrycker de som blivit primärt utsatta en större oro för brott (Brottsförebyggande rådet, 2009, s.
18). Hur pass starkt sambandet är mellan primära och sekundära brottsoffer kontra rädslan för att utsättas
för (nya) brott är inte forskningen ense om. Det finns även forskning som visar att ha varit utsatt för brott
inte innebär en ökad rädsla per automatik (Heber, 2007, s. 33f).
OMRÅDESEGENSKAPER
Områdesegenskaper, den kategori som har störst vikt för just detta arbete, handlar om var man bor, vilka
andra som bor där och hur området är utformat. Det handlar också om hur individens sociala miljö ser ut
och hur möjligheterna att påverka den egna livssituationen ser ut. Huruvida det finns någon slags
utanförskap och hur delaktig i samhället individen upplever att han eller hon har möjlighet att vara är andra
faktorer som påverkar.
19