bth2011aandahl.pdf (7281 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge ...

More documents

Recommendations

Info

Del ett, den teoretiska delen av detta arbete, innehåller en sammanfattning av de litteraturstudier jag företagit mig om olika aspekter av otrygghet, den fysiska miljön och hur dessa samverkar. Delen utgör den kunskap mot vilket del två lutar sig. I denna del har jag även gett min egen syn på teorierna. Under rubriken Trygghet och rädsla beskrivs rädsla. Hur begreppet definieras och hur den undersöks i trygghetsmätningar. Kapitlet Trygghetsdiskursen inom fysisk planering behandlar vilka aspekter som har en inverkan på upplevelsen av trygghet utifrån individ- och områdesegenskaper. Kapitlet Rädsla i det fysiska rummet behandlar begreppet ”rädsla i rum” där utgångspunkten är att rädslan i rummet kan förklaras utifrån mentala föreställningar, sociala maktrelationer och rummets fysiska aspekter. I kapitlet Strategier för en tryggare stad undersöks några av de angreppssätt som policyskapandet inom planeringen tar avstamp från. Under rubriken Tre teorier om trygghet undersöks Jane Jacobs, Oscar Newmans och Alice Colemans teorier närmare. Då dessa har en stor inverkan på trygghetsdiskussionen finns även en granskning av dem med. I Säkerhet och trygghet – tillämpning av situationell prevention behandlar den situationella preventionen och ett urval av dess policys – CPTED och Broken Windows. Trygghet i parker är det avsnitt där parkmiljöns trygghet undersöks. I Trygghetsstrategier beskrivs parkens funktioner och de vilka trygghetsaspekter som är viktiga i parkmiljön. Avsnittet avslutas med att presentera den analysmodell – Trygghetsaspekter, som ligger till grund för den praktiska delen av fallstudien 12
TRYGGHET OCH RÄDSLA Vad tryggheten är illustreras enklast genom dess motpart; rädslan. Det är den rädsla människor bär inför risken att genom annans göromål utsättas för kränkning, våld, hot, skadegörelse eller stöld. Det är en rädsla som i bästa fall kan verka förebyggande genom risktänkande, men i värsta fall kan leda till oro och att människor isolerar sig. Enligt Svenska Akademins Ordbok betyder otrygghet (den) som icke känner sig trygg, är ängslig, orolig, rädd av sig och blyg (SAOB). I det här arbetet görs ingen skillnad mellan begreppen rädsla eller otrygghet. VAD ÄR RÄDSLA? Rädsla är en av människans starka överlevnadsmetoder. Den signalerar om fara inför hot och förbereder henne inför alternativen flykt, aggression och konfrontation. Rädslan och osäkerheten har otaliga orsaker och ansikten. Det kan vara rädsla för mörker och överfall när man passerar genom en ödslig park, för nedgång på börsen, för att drabbas av sjukdom eller att inte klara av nästa tenta. Rädsla är den ovisshet och okunnighet vi känner inför ett hot (Bauman, 2007, s. 8), men också inför vad som bör göras åt det, eller vad vi kan och inte kan göra för att eliminera hotet. Rädsla är personlig, kulturell och tidsbunden. Den är personlig därför att den upplevda rädslan hos individen alltid är en reell situation och verklig för den som upplever den (Listerborn, 2000, s. 13), kulturell därför att vi lärt oss vad som potentiellt kan utgöra en fara och tidsbunden då den präglas av historien och tidens utveckling. Exempelvis är det få av oss i Sverige som är rädda för Tors åskvagn och missväxt nuförtiden medan det under medeltiden var högst relevanta rädslor. Även om orsakerna till rädslan skiljer sig så är 13
Page 3 and 4: Tryggare park - åtgärdsförslag f
Page 5 and 6: INNEHÅLL Del 1 -teori Inledning ..
Page 7 and 8: INLEDNING Vad är trygghet? Kort ka
Page 9 and 10: offentlig arena. Genom sin utspridn
Page 11 and 12: SYFTE Syftet med detta examensarbet
Page 13 and 14: DEL 2, PRAKTIK - FALLSTUDIE Iden pr
Page 15 and 16: ÅTGÄRDSFÖRSLAG De åtgärder jag
Page 17: DEL 1 -TEORI 11
Page 21 and 22: syn på rädslan då man tidigare h
Page 23 and 24: KÖN Generellt sett upplever kvinno
Page 25 and 26: Heber (2007, s. 67) menar att räds
Page 27 and 28: erättelser lätt fastnar i männis
Page 29 and 30: STRATEGIER FÖR EN TRYGGARE STAD De
Page 31 and 32: måste finnas en viss balans mellan
Page 33 and 34: fram till att den stora skalan och
Page 35 and 36: Enligt de undersökningar som Colem
Page 37 and 38: litteraturstudien. Under arbetets g
Page 39 and 40: Den situationella brottspreventione
Page 41 and 42: Under tidigt 1980-tal presenterade
Page 43 and 44: kan vara generellt eller skifta und
Page 45 and 46: att se igenom vegetationen. För ve
Page 47 and 48: NÄRVARO AV MÄNNISKOR - SOCIAL KON
Page 49 and 50: TRYGGHETSASPEKTER SOM ANALYSMODELL
Page 51 and 52: DEL 2-FALLSTUDIE 45
Page 53 and 54: KROKSBÄCKSPARKEN KROKSBÄCK HYLLIE
Page 55 and 56: I södra Malmö ligger Kroksbäcksp
Page 57 and 58: BRISTER OCH KVALITETER Kroksbäcksp
Page 59 and 60: FALLSTUDIE ETT FÖRSTA INTRYCK AV T
Page 61 and 62: N U L Ä G E S B E S K R I V N I N
Page 63 and 64: N U L Ä G E S B E S K R I V N I N
Page 65 and 66: t r y g g h e t s a n a l y s 59
Page 67 and 68: å t g ä r d s f ö r s l a g 61
Page 69 and 70:
N U L Ä G E S B E S K R I V N I N
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
t r y g g h e t s a n a l y s 67
Page 75 and 76:
å t g ä r d s f ö r s l a g Det
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
å t g ä r d s f ö r s l a g 77 P
Page 85 and 86:
å t g ä r d s f ö r s l a g tryg
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
å t g ä r d s f ö r s l a g 87
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
BELYSNING I det här arbetet har ja
Page 113 and 114:
AVSLUTANDE DISKUSSION Den svenska t
Page 115 and 116:
Genom att använda trygghetsaspekte
Page 117 and 118:
platsen upplevs som otrygg är det
Page 119 and 120:
LITTERATURFÖRTECKNING Anderson, B.
Page 121 and 122:
Justitiedepartementet, Ds 1996:59.
Page 123 and 124:
Regeringens skrivelser. (2000/01:62
show all

bth2011aandahl.pdf (7281 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?