bth2011aandahl.pdf (7281 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge ...

skalan på en park kan vara en negativ faktor ur trygghetssynpunkt. Är parken för stor för underlaget blir den
också glest befolkad samtidigt som det kan bli långt till ”andra sidan”.
Dessa tre aspekter, med att kunna 1, överblicka omgivningarna, möjligheten till 2, alternativa vägar och att
det finns en 3, närvaro av andra människor/social kontroll, återkommer inom trygghetsdiskursen (Boverket,
BRÅ, Heber, Jacobs, Listerborn m.fl.). Andra aspekter som lyfts fram är vilka som brukar befinna sig i
området (Boverket, 1998, s. 85), men också vilket rykte som platsen har- dess ”ryggsäck” med händelser och
föreställningar. (Listerborn, 2002, s. 256).
I det följande avsnittet har jag undersökt dessa trygghetsaspekter närmare.
SE OCH SYNAS – ÖVERBLICKBARHET OCH BELYSNING
En av de inom trygghetsdiskursen oftast förekommande aspekterna på trygghet är att ha god sikt. Den
visuella kontrollen över omgivningen innebär framförhållning och möjlighet att förbereda sig på vad som
kan inträffa. Vi vill inte bli överraskade av något obehagligt runt knuten eller att någon skall kunna lurpassa
bakom ett skymmande buskage. Att kunna se vem eller vad som väntar gör att vi kan undvika det hotande
genom att om möjligt ta en annan väg eller på annat sätt förbereda oss. I en undersökning av
trygghetsaspekter i Lund (Kristensson & Norlin, 2010, s. 21) fann man att möjligheterna till att kalkylera
riskerna för möten, den visuella kontrollen, var viktig för känslan av trygghet. Att kunna överblicka området
innebär också att det blir lättare att orientera sig och därmed också att se vilka alternativa vägval som finns.
Inom forskningen råder mer eller mindre konsensus om att grönska och natur bidrar till en god miljö i staden
(Andersson, 2002), och är av stor vikt för rekreation och hälsa. Och visst har den det, den ger utrymme för
lek, möten, motion och naturupplevelser. Vi kan promenera längs med slingrande stigar, uppleva exotiska
växter eller leka bland tätt buskage. Men lummiga miljöer som dagtid bjuder till naturupplevelser kan
kvällstid få en helt annan effekt. Växtligheten behöver avvägas och underhållas genom korrekt växtval och
skötsel för att inte påverka tryggheten negativt. Kristensson och Norlin (2010, s. 22f) använder sig av
begreppet ”översikt” d.v.s. att kunna se långt utan hinder, men också av ”genomsikt” som innebär möjlighet
38