Domkretsen nummer 1 2005 - Sveriges Domstolar

More documents

Recommendations

Info

AKTUELLT Sundsvall i samverkan En stark administration blir allt viktigare för landets domstolar. I Sundsvall har hovrätten och kammarrätten nyligen bestämt sig för att samordna sina administrativa avdelningar. För de inblandade tycks den nya strategin innebära många fördelar och få nackdelar – framför allt på lång sikt. TEXT LARS COLLIN FOTO OTTO UNGE FÖR DRYGT ETT ÅR SEDAN, den 20 februari 2004, beslutade Domstolsverket och ledningarna för Hovrätten för Nedre Norrland och Kammarrätten i Sundsvall att se över möjligheten till administrativ samver- TEXT LARS COLLIN FOTO OTTO UNGE kan. Syftet var att bli mer kostnadseffektiva och få högre kompetenser och kvalitet – allt med målet att få loss mer resurser till den dömande verksamheten. Christina Hedlund, anställd vid Domstolsverket som projektledare för ett övergripande projekt kring domstolsadministration, utsågs till projektledare för den arbetsgrupp som i juni föreslog att hovrätten och kammarrätten skulle anställa en gemensam administrativ direktör. Valet föll på Inger Mattsson med sin bakgrund som ekonom med inriktning på personalfrågor inom universitets- och högskolevärlden. Hon började sin alternerande tjänst i januari i år. ADMINISTRATION SOM SMÖRJMEDEL Idén om samverkan är inte ny. På 14 orter i landet är läns- och tingsrätter samlokaliserade och har utvecklat olika nivåer av administrativ samverkan. Erfarenheter därifrån visar också att bäst lösning nås när domstolarna tillsammans flyttar in i nya lokaler. – Utgångspunkten var att båda domstolarna kom att få stora besparingskrav. Då är det viktigt att man utnyttjar resurserna så effektivt som möjligt – och att man kan föra så mycket som möjligt till kärnverksamheten. Trots allt har administration inget eget existensberättigande, utan den ska stödja 10 DOMKRETSEN NR 1/2005 den dömande verksamheten. Samtidigt är administrationen smörjmedel för att den dömande verksamheten ska fungera bra, säger Christina Hedlund. I projektets slutrapport, som blev klar strax före jul, redovisar arbetsgruppen en mängd fördelar med gemensam administration. besparingar i form av något färre anställda högre kompetens och kvalitet utvecklingsmöjligheter för personalen minskad sårbarhet lättare för utbytestjänstgöring Några direkta nackdelar ville de inte lyfta fram, däremot några påpekanden; som att en större organisation kan leda till större avstånd mellan administration och kärnverksamhet – och att mycket tid går åt till möten av olika slag för den administrativa direktören. – När regeringen i budgetpropositionen 1998/1999 skrev att Domstolsverket skulle ändra sin roll och bli mer drivande i arbetet med förändringar mot domstolarna, tillsattes en utvecklingsgrupp som jag började jobba i. Då kunde vi uppleva att det var trögt att tala om förändringar och verksamhetsutveckling när vi kom ut på domstolarna. Vid de flesta domstolar hade sådana frågor aldrig diskuterats. Så är det inte alls längre. I dag finns en helt annan förståelse för betydelsen av att se över sina arbetsformer. När resurserna dras ned ökar behovet och intresset för att hitta ett effektivt arbetssätt. Det gäller »När resurserna dras ned ökar behovet och intresset för att hitta ett effektivt arbetssätt. Det gäller både kärnverksamheten och administrationen.« Christina Hedlund, Domstolsverket både kärnverksamheten och administrationen, säger Christina Hedlund. DELAD ARBETSDAG En av grundförutsättningarna för administrativ samverkan mellan överrätterna i Sundsvall är att domstolarna får gemensamma lokaler. Just nu tittar man på två olika alternativ, ett nybygge och ett tillbygge i hovrättens lokaler. Om valet blir nybyggnation kan det gå fort, redan någon gång under nästa år kan huset stå klart. Domstolarna har tillsatt en gemensam byggrupp. Än så länge har nytillträdda administrativa direktören Inger Mattsson delad arbetsdag – i skilda lokaler och med två chefer. – Det är väldigt skönt att ta promenaden mellan arbetsplatserna på lunchen. Det jobbiga är att jag ibland inte hinner arbeta färdigt utan måste avbryta. Men det går över förväntan, tycker Inger Mattsson. Hon har tillsatt projektgrupper för att se och jämföra hur de olika avdelningarna arbetar. Så det kommer att bli bra, menar hon, framför allt när man får gemensamma lokaler. – Vissa saker kan man samarbeta om, men andra förutsätter att vi sitter tillsammans, säger Inger Mattsson. Två gånger per termin ska hon träffa all administrativ personal tillsammans. För 2006 görs också en gemensam verksamhetsplan för de administrativa avdelningarna. – Tanken är att ingen ska sägas upp. När någon slutar av naturliga orsaker ser vi över
vad som kan förändras. Det innebär också att man får ut mer pengar på de dömande avdelningarna. Vi kanske blir lite duktigare på att få iväg mål, hoppas Inger Mattsson. Barbro Hegrelius Jonson, president vid Hovrätten för Nedre Norrland, bekräftar Christina Hedlunds bild av att inställningen till förändringar inte var alldeles positiv i början. Idén om samverkan och att rekrytera en gemensam administrativ direktör väcktes när hovrättens administrativa direktör skulle gå i pension – och kammarrättens just hade gjort det. – Vi ville börja så och sedan gå vidare. Tanken är att få en mer effektiv och starkare administration. Över huvud taget tror jag att det kommer att stärka domstolarnas ställning, att det här är bra även för den dömande verksamheten, säger Barbro Hegrelius Jonson. Enligt rapporter är medarbetarna positiva till förändringen. Nu gäller det att hålla idéerna igång tills flytten blir av, så att folk inte blir otåliga. – Det är klart att det kommer att innebära viss arbetsbelastning och effektivitetsminskning för att åstadkomma allt kring det här med gemensamma lokaler. Jag kan inte se några andra nackdelar när det hela är genomfört, säger Barbro Hegrelius Jonson. POSITIVT MED NYTT Enligt Kathrin Flossing, president vid Kammarrätten i Sundsvall, var en överväldigande majoritet av de anställda för att »Tanken är att ingen ska sägas upp. När någon slutar av naturliga orsaker ser vi över vad som kan förändras. Det innebär också att man får ut mer pengar på de dömande avdelningarna. Vi kanske blir lite duktigare på att få iväg mål.« Inger Mattsson, administrativ direktör, Sundsvall arbeta vidare med samverkansprojektet. – Någon på administrationen menade att det här känns som att kunna byta jobb utan att behöva byta. Nu är det lokalfrågan som känns som den svåra frågan. Jag hoppas vi kan ta ställning under våren, säger Kathrin Flossing. För henne innebär ett samgående också att domstolschefen kan delegera fler arbetsuppgifter. – Det är viktigt att domstolschefen ska kunna ägna sig åt de övergripande frågorna som har med ledarskap, styrning och verksamhet att göra – och inte syssla med löpande administrativa uppgifter. I dag hamnar många bollar för högt i organisationen, hävdar hon. Generellt kommer personalfrågor att prioriteras hårdare inom administrationen på landets domstolar. Ord som kompetensutveckling och individuella utvecklingsplaner blir vanliga. – Det här är arbetsuppgifter som domstolarna inte har gjort så mycket av tidigare, men det blir mer och mer viktigt när man ska rekrytera personal i dag. Från Domstolsverkets sida vill man också att domstolarna jobbar aktivt med verksamhetsplanering och att man har en god kunskap om sin budget, att man är kapabel att göra rätt analyser av verksamheten. I det övergripande projekt som jag har ansvar för har vi sagt att före utgången av 2007 ska alla domstolar ha fått hjälp med att se över och eventuellt förstärka sin administrativa funktion, säger AKTUELLT Christina Hedlund. Hon ser förändringarna i linje med domstolväsendets vision att öka kompetensen. – Inledningsvis fanns stunder när jag var skeptisk och kände att det inte bar framåt riktigt som jag hade hoppats. Men resultatet av höstens projektarbete överträffade i slutändan mina förväntningar. Det berodde till stor del på personalens delaktighet och stora intresse för projektet, säger Christina Hedlund. Vill du veta mer? Slutrapporten Administrativ samverkan mellan överrätterna i Sundsvall blev klar vid årsskiftet. Där föreslår arbetsgruppen att Hovrätten för Nedre Norrland och Kammarrätten i Sundsvall i framtiden bör ha en gemensam president, en gemensam budget och att det inrättas en gemensam administrativ enhet. Även i Jönköping är en arbetsgrupp tillsatt för att se över frågan kring gemensam administration för hovrätten och kammarrätten. Arbetsgruppen har nyligen avlämnat en rapport. Inom kort kommer också den rapport som redogör för strategin för det övergripande projektet avseende domstolsadministration. DOMKRETSEN NR 1/2005 11
Page 1 and 2: Nya EU-stater påverkar Kompetens i
Page 3 and 4: sationen att få ökad aktualitet.
Page 5 and 6: Domkretsen anses vara aktuell och i
Page 7 and 8: sätts på prov i den nya europarä
Page 9: »Många har nog trott att det skul
Page 13 and 14: gångsfaktor. Bland annat använder
Page 15 and 16: - I våra diskussioner har vi tryck
Page 17 and 18: Internationella samarbeten modernis
Page 19 and 20: Tydligare påföljder på förslag
Page 21 and 22: mentorerna och för representanter
Page 23 and 24: PROFIL - DET VAR SÄKERT för mitt
Page 25 and 26: ATTITYDFÖRÄNDRING Europadomstolen
Page 27 and 28: Ny syn på kompetens och verksamhet
Page 29 and 30: len dömer i och i EG-rätten på m
Page 31 and 32: Domstolar för ett nytt Europa Det
Page 33 and 34: om en enskild part förde talan mot
Page 35 and 36: en fotsid svart kappa, som påminne
Page 37 and 38: Oron gör boken Om alla vuxna männ
Page 39 and 40: Professionella frågor vid Brottsof

Domkretsen nummer 1 2005 - Sveriges Domstolar

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?