Domkretsen nummer 1 2005 - Sveriges Domstolar

More documents

Recommendations

Info

AKTUELLT socialtjänsten utan även till böter och kortare frihetsberövanden. Domstolen ska kunna döma ut ett visst antal timmar ungdomstjänst, som det ska vara obligatoriskt för kommunerna att administrera. Ungdomstjänsten ska enligt förslaget bestå av oavlönat arbete men även ge den unge möjlighet att reflektera över sin livssituation samt diskutera det brott han eller hon gjort sig skyldig till. Domstolen ska även i fortsättningen finna den unge lämplig för ungdomstjänst för att kunna döma till denna ANN NÄFVER ÄR METODUTVECKLARE på Tyresö kommuns ungdomsgrupp och den drivande kraften bakom modellen, som fått uppmärksamhet i media den senaste tiden. – Väldigt ofta finns det en koppling mellan egen brottslighet och egen utsatthet, säger hon. De unga gärningsmännen är ofta de som behöver mest hjälp. Vårt mål är att hjälpa och stödja unga brottsoffer samt att få gärningsmännen att upphöra med sitt kriminella beteende. Det är viktigt att ta dessa unga människors situation på allvar så att de inte förlorar tron på samhället och rättssystemet. 20 DOMKRETSEN NR 1/<strong>2005</strong> påföljd. Den tilltalade ska också ha gett sitt samtycke. Utredningen har funnit att användningen av åtalsunderlåtelse enligt Lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdelse, LUL inte sker i den utsträckning som lagstiftaren förutsatt i tidigare lagstiftningsärenden. Därför föreslås åtgärder i syfte att förstärka institutet åtalsunderlåtelse enligt LUL. Man har även funnit att benämningen bör ersättas med straffvarning, för att innebörden ska bli tydligare för den unge. Även MENINGSFULLT ARBETE Ungdomstjänst är ett tillägg till Vård inom socialtjänst och kan variera mellan 20 och 100 timmar. Socialförvaltningen i Tyresö har delat upp ungdomstjänsten i två delar: oavlönat arbete och ett påverkansprogram. Det oavlönade arbetet ska utföras hos ideella organisationer eller inom kommunens samhällsinriktade verksamhet. Tanken är att den unge ska få chans att tänka igenom sin livssituation och även få ökad förståelse för andra människors livsvillkor. – Arbetet som ungdomarna utför ska ha ett tydligt innehåll och kännas meningsfullt. domstolen ska i vissa fall kunna meddela straffvarning. Utredningens förslag är just nu ute på remiss hos 76 instanser. Marie-Louise Ollén är rättssakkunnig på Justitiedepartementets straffrättsenhet: – Eftersom remisstiden inte går ut förrän den 29 april, är det svårt att säga något om när regeringens ställningstagande kan komma. Men jag hoppas på ett positivt remissbemötande. Ungdomstjänst med möjlighet till eftertanke Ungdomsbrottsutredningen lyfter i sitt förslag fram en modell som socialtjänsten i Tyresö kommun tagit fram. Ungdomar som döms till ungdomstjänst i Tyresö får chansen att reflektera över sin situation och arbeta sig bort från ett liv i kriminalitet. TEXT ÅSA NORDSTRÖM FOTO PRESSENS BILD Det ska också utföras tillsammans med en vuxen handledare, säger Elisabeth Hermansson, avdelningschef på socialförvaltningen i Tyresö kommun. Alla handledare arbetar ideellt, och det är viktigt för ungdomarna. De ska veta att deras handledare inte jobbar med dem för pengarnas skull. När en ung person döms till ungdomstjänst får han eller hon dessutom en mentor. Det kan vara en nära anhörig (många väljer sin pappa) eller en person från arbetsplatsen där den unge ska utföra arbetet inom ungdomstjänsten. Socialtjänsten ordnar utbildning för
mentorerna och för representanter från de arbetsplatser som tar emot någon som dömts till ungdomstjänst. Det kan handla om att få veta mer om socialtjänstens arbete och hur en rättegång går till. EGET NÄTVERK GER STÖD Påverkansprogrammet motsvarar tio ungdomstjänsttimmar och är ett strukturerat samtalsbaserat program uppdelat på sju möten. Mötena leds av en psykolog och ska fokusera på den unges kriminella beteende. Stor vikt läggs vid den unges nätverk. – Föräldrarna är viktiga för att den unge ska kunna vända sitt liv i en positiv riktning, menar Ann Näfver. Det sista mötet brukar vara högtidligt. Då är föräldrarna ofta med. Dessutom kommer handledaren från arbetsplatsen och berättar hur arbetet har gått. Den unge får sedan ett skriftligt intyg, som även skickas till tingsrätten för kännedom. Just själva avslutet är viktigt; att den unge får känna sig stolt över att ha genomfört något. Elisabeth Hermansson betonar hur viktigt det är att ha struktur i arbetet med ungdomarna. – Vi måste jobba väldigt konkret. Det ska vara tydligt för den unge att ungdomstjänsten är en påföljd som man dömts till, och som inte går att smita förbi. Vi informerar tidigt den unge om att han eller hon måste komma i tid till möten och fullfölja sina andra åtaganden, annars rapporterar vi det till åklagaren som sedan kan vända sig till tingsrätten för annan påföljd. STÖD TILL UNGA BROTTSOFFER Socialtjänsten har även ett stödprogram för unga brottsoffer. – Stödprogrammet gäller alla ungdomar mellan 13 och 18 år som utsätts för brott och bor i Tyresö, berättar Ann Näfver. Vi ser att de killar vi träffar som gärningsmän ibland också är brottsoffer. Arbetet med Tyresömodellen började som ett projekt, men är sedan årsskiftet ordinarie verksamhet. – Vi har arbetat utifrån vår modell sedan hösten 2003, säger Ann Näfver. Ersta-Sköndals högskola följer upp och utvärderar vårt arbete. Hittills är det 14 personer mellan 15 och 18 år som gått igenom programmet. Alla har varit unga män, och det är endast en som har avbrutit och rapporterats till domstol. De andra har inte kommit tillbaka till socialtjänsten och vi hoppas att det går bra för dem. RÅDMAN AGERAR BOLLPLANK Tyresö kommun är den sammanhållande aktören i ett nätverk som består av polis, åklagare, domare, socialarbetare, kommunens ledande politiker, forskare och representanter för de arbetsplatser som bidrar med ungdomstjänstplatser. Referensgruppen träffas regelbundet, cirka en gång var tredje månad och utbyter erfarenheter. Jan Bjerlöw, rådman vid Handens tingsrätt, är med i referensgruppen på ideell basis. Han ser som sin främsta uppgift att agera bollplank gentemot socialsekreterarna, som ofta har många frågor. – Jag är också med och informerar arbetsgivare som tar emot Tyresöungdomar som döms till ungdomstjänst. Jag har blivit mycket imponerad av det engagemang och den kunskap som finns hos och kring Ann Näfver, och jag tror att Tyresömodellen är en bra modell för att komma tillrätta med unga lagöverträdare. – Jag har hållit på med ungdomsmål i cirka femton år och har alltid ansett att kontakt med och förståelse för andra aktörer i sammanhanget är väldigt viktig. Jag har tillsammans med åklagare, där åklagarna dragit det tyngsta lasset, under de senaste tio åren bjudit in socialsekreterarna i våra tre kommuners ungdomsgrupper och de poliser som utreder ungdomsbrott och gått igenom vad domstol och åklagare vill ha med i en utredning och hur en vårdplan ska se ut för att kunna användas i en dom. Vi har noga påpekat hur viktigt det är att socialsekreterarna är med vid rättegången och kan lämna kompletterande upplysningar och ge den unge intrycket att socialtjänstens arbete är viktigt samt att den dom på vård inom socialtjänsten som kommer är en verklig påföljd som måste följas. Om Tyresömodellen AKTUELLT Tyresömodellen bygger på tre hörnstenar: referensgrupp, oavlönat arbete och strukturerade samtal. Tanken med referensgruppen är att den ska hålla diskussionen levande när det gäller olika yrkeskategoriers syn på vårdens innehåll och varaktighet. Det oavlönade arbetet kan också bestå av medverkan i en frivillig organisation. Den unge ska få möjlighet att ta del av andra människors levnadsvillkor för att få ökad empati och förståelse. Strukturerade samtal ska bygga på en samtalsmetod som fokuserar på den unges kriminella beteende. DOMKRETSEN NR 1/<strong>2005</strong> 21
Page 1 and 2: Nya EU-stater påverkar Kompetens i
Page 3 and 4: sationen att få ökad aktualitet.
Page 5 and 6: Domkretsen anses vara aktuell och i
Page 7 and 8: sätts på prov i den nya europarä
Page 9 and 10: »Många har nog trott att det skul
Page 11 and 12: vad som kan förändras. Det inneb
Page 13 and 14: gångsfaktor. Bland annat använder
Page 15 and 16: - I våra diskussioner har vi tryck
Page 17 and 18: Internationella samarbeten modernis
Page 19: Tydligare påföljder på förslag
Page 23 and 24: PROFIL - DET VAR SÄKERT för mitt
Page 25 and 26: ATTITYDFÖRÄNDRING Europadomstolen
Page 27 and 28: Ny syn på kompetens och verksamhet
Page 29 and 30: len dömer i och i EG-rätten på m
Page 31 and 32: Domstolar för ett nytt Europa Det
Page 33 and 34: om en enskild part förde talan mot
Page 35 and 36: en fotsid svart kappa, som påminne
Page 37 and 38: Oron gör boken Om alla vuxna männ
Page 39 and 40: Professionella frågor vid Brottsof

Domkretsen nummer 1 2005 - Sveriges Domstolar

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?