Domkretsen nummer 1 2005 - Sveriges Domstolar

More documents

Recommendations

Info

GÄSTTYCKARE Europeiseringen av de svenska domstolarna »Europarätten är nu så omfattande att den rör nästan alla rättsområden som en nationell domare kan komma i kontakt med.« Anders Kruse Alla svenska domare måste kunna europarätten, veta hur den kommer till och kunna tillämpa den eftersom den ska vara en integrerad del i den nationella rätten, det menar Anders Kruse som är Domkretsens gästtyckare och regeringens ombud i målen vid EG-domstolen och departementsråd vid rättssekretariatet för EU-frågor på Utrikesdepartementet. TEXT ANDERS KRUSE FOTO JESPER LIEDHOLM NÄR JAG LÄSTE JURIDIK i Lund i slutet av 1960-talet bestod det internationella inslaget framför allt av sammankomster någon gång per termin med våra danska systrar och bröder. Själv försökte jag vidga mina kunskaper om andra rättssystem genom att studera engelsk rätt en sommar i London. Men naturligtvis var det den svenska rätten som stod i centrum för den som ville ägna sig åt en domstolskarriär. Domarutbildningen präglades – åtminstone i den norrländska hovrätt där jag fick 6 DOMKRETSEN NR 1/2005 min skolning på 1970-talet – i hög grad av kravet att domaren helt självständigt, och utan att rådgöra med andra, skulle komma fram till vad som var gällande svensk rätt och hur målen skulle avgöras. Visst förekom det mål med internationell anknytning – särskilt i gränstrakterna till Finland och Norge – men de komplicerade knappast tillvaron för de svenska domarna. Denna nästan helt nationella domarmiljö har blivit radikalt annorlunda i det moderna Sverige. Först och främst på grund av att samhället blivit internationellt på ett helt annat sätt än för några decennier sedan, genom internationell brottslighet, internationella affärer, människors rörlighet över nationsgränserna. Men framför allt på grund av Sveriges medlemskap i EU och de nya uppgifter för domstolarna, och domarna, som detta har fört med sig. Gemenskapsrätten, en helt ny omfattande europeisk rättsordning, har blivit också svensk rätt som en svensk domare måste känna och kunna tillämpa. Vår rättskällelära
sätts på prov i den nya europarättsliga miljön, där 25 regeringar och Europakommissionen förhandlar fram lagstiftning tillsammans med Europaparlamentet och där EG-domstolen är den yttersta uttolkaren av om den europeiska lagstiftningen är förenlig med fördragen. Inte bara uttryckliga författningsbestämmelser, utan också viktiga gemensamma allmänna principer, väger mycket tungt i rättstillämpningen. Och EG-domstolen har inte bara denna konstitutionella roll utan har också en uppgift för den gemensamma europeiska rättens riktiga tillämpning i medlemsstaterna genom vårt unika system med förhandsavgöranden. Domstolen står till förfogande för de nationella domarna när de behöver veta hur gemenskapsrätten ska tolkas. Att ställa frågor till EG-domstolen om den rätta innebörden av gällande gemenskapsrätt är dessutom inte bara en rättighet utan till och med, för de högsta domstolarna, en skyldighet. En förpliktelse som kan medföra skadeståndsskyldighet för staten om den inte följs av domstolarna (EG-domstolens dom i målet Köbler, C-224/01). Den här internationaliseringen av vår rättsordning kommer inte att minska eller försvinna. Man behöver bara tänka på betydelsen av den nya konstitutionen för Europa. Om konstitutionen så småningom ersätter de nuvarande europafördragen, kanske redan i slutet av 2006, kan straffrättsliga bestämmelser beslutade på europeisk nivå komma att gälla i Sverige. Det är ju ett område som hittills betraktats som helt förbehållet den nationella lagstiftaren. Och unionens stadga om de grundläggande rätttigheterna, som tagits in i konstitutionen och gjorts rättsligt bindande, kommer helt säkert att mycket snart ge upphov till frågor i de nationella domstolarna om stadgans omfattning och betydelse på nästan alla rättsområden. Enskildas rättigheter kan därigenom få genomslag på ett helt nytt sätt. GEMENSKAPSDOMARE I EUROPA Den nationella domarens roll i det nya Europa är därför annorlunda än den som vi varit vana vid. Domaren ska inte bara känna den nationella rätten och tillämpa den på ett riktigt sätt. Domaren är också gemenskapsdomare och ska åsidosätta den nationella rätten om den inte är förenlig med gemenskapsrätten. Generaladvokaten Léger uttrycker det på följande sätt i målet Köbler: ”Den nationella domstolen befinner sig i en vägkorsning av flera rättssystem och dess uppgift är att på ett väsentligt sätt bidra till att gemenskapsrätten faktiskt tillämpas och till att den europeiska integrationsprocessen utvecklas. … I [EG-domstolens] rättspraxis har utvecklats en riktig gemenskapsrättslig domstolsetik. … Enligt [principerna om gemenskapsrättens företräde och dess direkta effekt] skall den nationella domstolen både avgöra en normkonflikt (nationella och gemenskapsrättsliga normer) och vara en naturlig beskyddare av de rättigheter som enskilda har enligt gemenskapsrätten”. ÖKADE KRAV PÅ SJÄLVSTÄNDIGHET Den europeiske domarens uppgift blir därmed svår, mycket svår. Domarens skyldighet att vara kritisk mot sin nationella rätt, att säkerställa skyddet för enskildas rättigheter enligt den europeiska rättsordningen, ställer inte bara nya krav på kunskaper om det europeiska lagstiftningsförfarandet, europeiska författningsbestämmelser, europeisk domstolspraxis och europeiska tolkningsprinciper. På den europeiske domaren ställs också ökade krav på självständighet och oberoende, kravet att kunna sätta den egna lagstiftarens regler åt sidan när de inte är förenliga med den europeiska rättsordningen. På domaren ställs också krav att kunna samverka med europeiska kollegor för att uttolka och utveckla europarätten. Europarätten är nu så omfattande att den rör nästan alla rättsområden som en nationell domare kan komma i kontakt med. Den kan bli aktuell inte bara när det gäller stora principer inom den offentliga rättens område, som stängning av kärnkraftverk, tillåtligheten av spelmonopol och apoteksmonopol, lagstiftningen om bolagsskatter. Den uppträder inte bara i de internationella företagens konkurrensmål eller i principiella mål om våra alkoholregler. Europarätten slår igenom även i vardagliga mål: förbudet mot att odla hampa, smuggling av ris över norska gränsen (målet C-99/00 Lyckeskog, som kom att väcka viktiga frågor om skyldigheten för de högsta domstolarna att fråga EG-domstolen och som gett upphov till att EG-kommissionen anklagat Sverige för fördragsbrott GÄSTTYCKARE samt till att den brittiska högsta domstolen ändrat sina regler om prövningstillstånd), föräldraförsäkringen, regleringen av hur vattenskotrar får användas. Och som sagt: mer blir det. Det är helt enkelt inte möjligt att räkna med att det ska finnas domare som är specialiserade på europarätt. Alla domare måste kunna europarätten, veta hur den kommer till och kunna tillämpa den eftersom den ska vara en integrerad del i den nationella rätten. Alla domare måste kunna förstå och delta i den europeiska diskussionen om hur vår gemensamma rättsordning ska utformas genom att följa och medverka i rättsutvecklingen vid EG-domstolen i Luxemburg. FRÅGOR TILL DOMSTOLSVÄSENDET För mig som mest ägnar mig åt europarätten i mitt arbete som regeringens ombud vid domstolarna i Luxemburg är det svårt att hinna följa med i vad som sker i de svenska domstolarna. Därför har jag några frågor: Får europarätten tillräckligt med plats i juristutbildningen och i domarutbildningen? Får kunskaper i europarätt tillräckligt genomslag i domarrekryteringen? Är europarätten tillräckligt integrerad med den nationella rätten och får den samma tyngd som den nationella rätten? Diskuteras ”domstolsetiken” vid tillämpning av europarätten, som generaladvokaten Legér talar om, mellan svenska domare? Hur kan man säkerställa att de svenska domarna får tid, kunskaper och verktyg för att kunna välja väg i den omfattande väv av olika dynamiska rättssystem som i dag utgör den svenska rättsordningen? Om Anders Kruse Är departementsråd vid rättssekretariatet för EU-frågor på UD och bland annat regeringens ombud i målen vid EG-domstolen samt ansvarig för den svenska lagstiftningen om EU-fördragen, internationella sanktioner, handelsfrågor, vapenexport. Jur. kand. i Lund 1969, genomgick notarie- och domarutbildning i Skellefteå, Umeå och Piteå 1969-1978, chefsjurist AMS 1978-1998. Gift, hustru i Helsingfors, reste utomlands 175 dagar förra året, varav 80 i jobbet. DOMKRETSEN NR 1/2005 7
Page 1 and 2: Nya EU-stater påverkar Kompetens i
Page 3 and 4: sationen att få ökad aktualitet.
Page 5: Domkretsen anses vara aktuell och i
Page 9 and 10: »Många har nog trott att det skul
Page 11 and 12: vad som kan förändras. Det inneb
Page 13 and 14: gångsfaktor. Bland annat använder
Page 15 and 16: - I våra diskussioner har vi tryck
Page 17 and 18: Internationella samarbeten modernis
Page 19 and 20: Tydligare påföljder på förslag
Page 21 and 22: mentorerna och för representanter
Page 23 and 24: PROFIL - DET VAR SÄKERT för mitt
Page 25 and 26: ATTITYDFÖRÄNDRING Europadomstolen
Page 27 and 28: Ny syn på kompetens och verksamhet
Page 29 and 30: len dömer i och i EG-rätten på m
Page 31 and 32: Domstolar för ett nytt Europa Det
Page 33 and 34: om en enskild part förde talan mot
Page 35 and 36: en fotsid svart kappa, som påminne
Page 37 and 38: Oron gör boken Om alla vuxna männ
Page 39 and 40: Professionella frågor vid Brottsof

Domkretsen nummer 1 2005 - Sveriges Domstolar

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?