Domkretsen nummer 1 2005 - Sveriges Domstolar

More documents

Recommendations

Info

TEMA - EUROPA Domare från Litauen (Halina Zaikauskaite, Nijole Sidagiene, Zia Smirnoviene) ansåg att seminariet var mycket givande och ser fram emot uppföljningen till våren. Utbildning med EU-stöd EG:s konkurrensregler har sett till att svenska domare i ökad utsträckning får använda konkurrensrätten. Kommissionen erbjuder medlemsländerna att få stora delar av kompetenshöjande åtgärder finansierade, och det har Domstolsverket nappat på. Ett första seminarium om konkurrensrätt genomfördes med hjälp av EU-stöd i början av december. TEXT HELEN SIVERTSSON FOTO CARL JOHAN ERIKSON INOM EG-RÄTTEN HÄNDER DET väldigt mycket just nu. Mot bakgrund av detta har Domstolsverket bland annat ansökt om EUstöd för att erbjuda utbildning i konkurrensrätt. Detta beviljades av kommissionen och innan jul genomfördes del ett av två seminarier som omfattar fyra dagar i konkurrensrätt i Stockholm. NYA KONKURRENSREGLER Syftet med seminariet var att belysa hur den nationella domarens roll ökar genom att EUländerna ska tillämpa de nya konkurrensreglerna. Genom de nya reglerna får kommissionen en samordnande roll och målen ska i allt större utsträckning avgöras av de nationella domstolarna. Efter att artiklarna 81 och 82 i fördraget (Förordning nr 1/2003) började gälla den 1 maj 2004 har det blivit stora förändringar inom konkurrenslagstiftningsområdet och seminariet gav vägledning hur de nationella domarna ska verka. – Frågan om konkurrenslagstiftning förväntas komma upp i mycket högre omfattningen. Även i vanliga tvistemål kan frågor uppstå, därför är det viktigt att en bred skara domare får möjlighet att träffas och prata om hur de ska agera fortsättningsvis, säger John Panofsky som var en av arrangörerna bakom seminariet och som arbetar med utbildningsfrågor inom domstolsväsendet. 16 DOMKRETSEN NR 1/2005 »Europa blir mer och mer integrerat och det är intressant för alla parter att höra hur man tacklar liknande problem.« John Panofsky DOMARE FRÅN GRANNLÄNDERNA DELTOG Domare från Sverige, Danmark, Estland, Finland och Litauen deltog. Trots att Norge inte är med i EU, är de ekonomiskt anslutet till konkurrenslagstiftningen, så de var också inbjuda och en norsk domare hörsammade kallelsen. – Eftersom frågorna är gemensamma för medlemsländerna bjöd vi in våra närmaste grannar. Det finns ett mervärde att träffa kollegor. Europa blir mer och mer integrerat och det är intressant för alla parter att höra hur man tacklar liknande problem, säger John Panofsky, som också berättar att seminariet är uppdelat i två delar, där första delen beskriver de materiella reglerna medan del två inriktar sig mer på de processuella delarna och erfarenhetsutbyte. KRÅNGLIGT MEN LÖNSAMT Innan budgetneddragningen för domstolsväsendet 2002 så genomfördes det fler utbildningar inom EG-rätt. Nu är det Domstolverkets förhoppning att de kompetenshöjande åtgärder som är planerade inom EG-rätt till viss del kan finansieras av kommissionen. Själva ansökningsanförandet är mycket omfattande, men det kan löna sig. – Kommissionen finansierar i detta fall ungefär 75 procent av kostnaderna och resten tar Domstolsverket. Det finns en stark vilja hos oss att fortsätta utnyttja de finansieringsmöjligheterna som finns, men det John Panofsky samtalar med danska domarkollegor om konkurrensrätt under seminariet. tar tid att lära sig hur man ska göra, säger Magnus Patriksson, jurist vid Domstolsverket som har varit med och skrivit ansökningen till kommissionen tillsammans med John Panofsky. Magnus menar också att många länder är mycket bättre än Sverige på att utnyttja kommissionens erbjudande om att finansiera kompetensutvecklingsinsatser, men att detta seminarium i alla fall är en början. BEHOV ATT UTBILDNING För att kartlägga intresset av utbildningsoch informationsinsatser på områdena EG-rätt och europakonventionsrätt har Domstolsverket genomfört en enkätundersökning, vars resultat just nu analyseras. – Det framkom att 60 procent av de som svarande kände ett behov av specialinriktad utbildning inom europarättsområdet, säger John Panofsky, som också är med i Domstolsverkets europarättsgrupp som har till uppgift att tillgodose domstolarnas behov av kompetensutveckling och service. Vi kommer att redovisa utfallet av enkäten mer ingående i nästa nummer av Domkretsen, fortsätter John. Vill du veta mer? Andra EU-länder bjuder in svenska domare i stor utsträckning på liknande seminarier. Är du domare och intresserad av att besöka ett internationellt seminarium? Under utbildningens kalendarium på domstolsväsendets intranät finns mer information. Eller kontakta John Panofsky på Domstolsverket.
Internationella samarbeten moderniserar Litauens domstolar Litauen blev EU-medlem i maj förra året. Nu pågår ett intensivt arbete med att modernisera landets domstolsväsende. Ett led har varit ett mångårigt utvecklingssamarbete med det svenska domstolsväsendet. Samarbetet har finansierats av Sida. TEXT LARS COLLIN ALGIMANTAS VALANTINAS är litauisk lag- EU KRÄVER MODERNISERINGAR man hos Andra distriktsdomstolen i Vilnius. Att samarbetet skedde före Litauens EU- Han har varit generaldirektör för Litauens inträde påverkade förstås arbetet. motsvarighet till Domstolsverket och under – Tvillingprojektet med Göteborg och Sovjettiden arbetade han som åklagare i delegationsprojektet hade egentligen ingen Ural. Sedan några år tillbaka har han, bland särskild inriktning på EU-anpassning, men andra internationella utbyten, varit djupt självklart måste de litauiska domstolarna ta involverad i utvecklingssamarbetet med hela EU:s regelverk i beaktande i och med Sverige. att de har blivit medlemmar. Det ställer krav – Samarbetet med Sverige var mycket på moderniseringar och uppdateringar. En användbart. I ett tvillingprojekt med del frågor förekom i samarbetskontakterna Göteborgs tingsrätt fick domare, domstols- med Sverige; som att höra hur vi gjorde när sekreterare och annan domstolspersonal vi blev medlemmar, det är ju faktiskt inte så möjlighet att höra och se hur domstolen länge sedan, säger Ove Lindström som i EU- fungerar, titta på arbetsvillkor och hur man projekt också var rådgivare för att underlätta använder sig av avancerad informationstek- Litauens inträde i unionen. nologi, säger Algimantas Valantinas. Hur pass ålderdomliga är då de litauiska Möjligheten att på domstolarna? Enligt Ove plats se fördelarna med hur »Det var ett verkligt Lindström är lokalerna ofta svenska domstolstjänstemän samarbete baserat på väldigt slitna på grund av arbetar, bidrog också till att ömsesidig respekt, tillit, ansträngd ekonomi. Det introducera domstolsnotarier i de litauiska domstolarna. – Genom att sitta med vänskap och förståelse.« Algimantas Valantinas tekniska stödet går fortfarande inte att jämföra med svensk standard. Till exem- under domstolsförhandlingar pel går det inte att spela in och diskutera beslut och ställningstaganden förhör vid rättegångar, utan man skriver ner blev våra domare direkt involverade i rätts- för hand. Det saknas datorer och alla har processen, säger Algimantas Valantinas. inte telefon. Ove Lindström delar sin tid mellan att – Inom ramen för samarbetet kan vi vara rådman vid Göteborgs tingsrätt och inte göra mycket åt tekniken. Det handlar att arbeta med internationella uppdrag för mer om att effektivisera den omoderna Domstolsverket. Han kom till Litauen första handläggningen. Hanteringen var väldigt gången 1999. omständlig och domarna utförde mängder Ove Lindström har bland annat varit med rutinuppgifter som skulle kunna göras stationerad i Vilnius, där han startade och av annan personal – så domarna kunde kon- var mycket engagerade i ett EU-projekt kring centrera sig på att döma i målen. En del av utbildning, IT och anpassning av lagstiftning tungroddheten ligger i bristen på IT-stöd, i Litauen. Tillsammans med bland andra men mycket har berott på formella regler. Algimantas Valantinas såg han också över Där har vi försökt att hjälpa dem i de här frågor om arbetsfördelning och delegation. projekten, säger Ove Lindström. AKTUELLT EN ÖMSESIDIG DISKUSSION Under de här åren har han kommit i kontakt med många reformvilliga personer, inte minst Algimantas Valantinas, som i sin roll har haft ett stort inflytande och bland annat fått gehör för att domstolarna behöver notarier och beredningsjurister. I ordet samarbete ligger också en ömsesidig diskussion. – Ibland kan de genomföra nödvändiga förändringar lite snabbare än vad vi kan och med kortare beslutsvägar. Deras lagstiftning är det egentligen inget fel på, det är mer sättet att tillämpa all ny lagstiftning som behöver utvecklas. Man bör ha förståelse och respekt för deras svårigheter. Den förvandlingstakt som Litauens rättsväsende har haft sedan självständigheten för snart 15 år sedan har knappast någon svensk jurist varit i närheten av, anser Ove Lindström. Algimantas Valantinas menar att den mänskliga faktorn har varit en viktig del i samverkan. – Det var ett verkligt samarbete baserat på ömsesidig respekt, tillit, vänskap och förståelse. Det gjorde det också lättare att förklara de mest ”pinsamma” frågorna, säger Algimantas Valantinas. Ove Lindström förklarar: – Det har förekommit en del korruptionsskandaler i Litauen. En annan fråga är bristande öppenhet. Domstolshandlingar är offentliga först när de arkiveras, innan dess är de bara tillgängliga för parterna. I fråga om insyn tror jag att vi kunde bidra med en hel del. Vi visade att det är positivt att låta allmänhet och press ha den insyn som vår offentlighet innebär – och på så sätt gav vi dem impulser till nya tankesätt, säger Ove Lindström. DOMKRETSEN NR 1/2005 17
Page 1 and 2: Nya EU-stater påverkar Kompetens i
Page 3 and 4: sationen att få ökad aktualitet.
Page 5 and 6: Domkretsen anses vara aktuell och i
Page 7 and 8: sätts på prov i den nya europarä
Page 9 and 10: »Många har nog trott att det skul
Page 11 and 12: vad som kan förändras. Det inneb
Page 13 and 14: gångsfaktor. Bland annat använder
Page 15: - I våra diskussioner har vi tryck
Page 19 and 20: Tydligare påföljder på förslag
Page 21 and 22: mentorerna och för representanter
Page 23 and 24: PROFIL - DET VAR SÄKERT för mitt
Page 25 and 26: ATTITYDFÖRÄNDRING Europadomstolen
Page 27 and 28: Ny syn på kompetens och verksamhet
Page 29 and 30: len dömer i och i EG-rätten på m
Page 31 and 32: Domstolar för ett nytt Europa Det
Page 33 and 34: om en enskild part förde talan mot
Page 35 and 36: en fotsid svart kappa, som påminne
Page 37 and 38: Oron gör boken Om alla vuxna männ
Page 39 and 40: Professionella frågor vid Brottsof

Domkretsen nummer 1 2005 - Sveriges Domstolar

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?