Domkretsen nummer 1 2005 - Sveriges Domstolar

More documents

Recommendations

Info

TEMA - EUROPA Tvillingdomstol i Litauen ger perspektiv Tre gånger har de besökt varandra för att utbyta kunskaper och erfarenheter i det dagliga arbetet. – Det har varit ett lyckat projekt och styrkan i projektet är att alla personalkategorier har deltagit, berättar Håkan Nyberg lagman från Varberg Tingsrätt. TEXT ANETTE HERTZ ILLUSTRATION OTTO UNGE TILLSAMMANS MED ADMINISTRATÖREN Ann-Christin Carlsson och fyra andra medarbetare besökte han domstolen i staden Kaisiadorys i Litauen. Första resan gick i september 2001. – Vi har diskuterat delegering, notarieverksamhet och processuella handläggningsfrågor, berättar Håkan Nyberg. Domarna har tillsammans diskuterat allt ifrån juridiska frågeställningar till domstolsadministrationen. – I Litauen skrev man protokollen för hand. Handläggningsförfarandet och domskrivningen hanterades på ett ålderdomligt sätt. Domarna delegerade inte arbetet till administrativ personal utan varje papper passerade en domare. Det fanns inga notarier på domstolarna. Nu tre år senare ser vi en förändring. Man har insett fördelen med administrativ personal och har börjat anställa. Framför allt har man nu tekniska hjälpmedel, säger Håkan Nyberg. JÄMFÖRT ARBETSRUTINER Ann-Christin Carlsson har tillsammans med några domstolssekreterare visat den administrativa personalen från Kaisiadorys hur man arbetar i Varberg. – Vi har i detalj tittat på olika arbetsrutiner och datorstöd. De har verkligen sett fördelen med olika program och målhanteringssystem. Nu har de fått fler datorer och håller på att utarbeta ett målhanteringsprogram,förklarar Ann-Christin Carlsson. 18 DOMKRETSEN NR 1/<strong>2005</strong> Det är inte bara datorer som saknas. I rättegångssalarna finns det inga högtalartelefoner eller påropsanläggningar. Det är även brist på viss kontorsmaterial. – De syr alla akter för hand med nål och tråd. Det tog lång tid tyckte de. Jag tror de fick stor inspiration av hur vi arbetar och vilka hjälpmedel vi har. Förhoppningsvis fick även lagmännen upp ögonen för hur det administrativa arbetet kan göras lättare, säger Ann-Christin Carlsson. NYBLIVNA MEDLEMMAR I EU Förra våren blev Litauen medlem i EU och är i full gång med att reformera efter kraven som EU ställer. Tvillingdomstolsprojektet hjälper dem i arbetet genom att de får se hur Sverige som medlemsstat arbetar. – I Litauen har det skett en förnyelse av lagstiftningen som närmar sig den västerländska. Det är med beundran jag ser på detta land som fortfarande är mycket fattigt och som är i behov av upprustning. Men trots det försöker de med fasthet att få till stånd ett rättsväsende som överensstämmer med hur det fungerar i väst. De är ju egentligen främst i behov av att förbättra levnadsstandarden, säger Håkan Nyberg. Litauen självständighetsförklarades i maj 1990. Håkan Nyberg pekar på skillnader att ta lärdom av. – Självständigheten är något de värnar väldigt mycket om. Domstolsväsendet lyder direkt under parlamentet. Det är en tydlig skillnad från i Sverige där domstolsväsendet lyder under regeringen och jag tycker att det manar till en viss ödmjukhet. I Sverige har vi mer en inriktning som betonar företagsekonomiska förhållningssätt och som ska vara rationell. Det kanske ska vara så att det är värden i rättsväsendet som ska få kosta en del? Det är något som vi ska ta till oss, tycker Håkan Nyberg. EN HIERARKISK ORGANISATION Förhållandet mellan chef och anställd är annorlunda i Litauen. – Hade vi inte delat in oss i små grupper utifrån våra roller hade inte den administrativa personalen vågat säga något. Vi hade aldrig nått de resultaten som vi nu gjorde, säger Ann-Christin Carlsson. Besökarna från Litauen fick också inblick i det sociala umgänget på arbetsplatsen. – Fikarummet tyckte de om. De har inga sådana sällskapsrum. Våra kontor inspirerade dem också. Det syntes i de senare besöken hos dem att de tagit intryck av oss. Det var roligt att se förändringen. Något som jag blev imponerad av var deras kunskap och ambition. Flera av dem läste juridik vid sidan av arbetet, berättar Ann-Christin Carlsson. PROJEKTET AVSLUTAT Projektet finansierades av SIDA och avslutades våren 2004. – Det finns inga planer på en fortsättning av projektet men vi har fått goda vänner på tvillingdomstolen i Kaisiadorys och intresset att hålla kontakten vid liv finns från båda håll, avslutar Håkan Nyberg. Vill du veta mer? Är Din domstol intresserad av att medverka i ett tvillingsamarbete med en domstol i ett annat land? Kontakta internationella kansliet Annika Sehlstedt, Ove Lindström eller Åsa Eliasson på Domstolsverket.
Tydligare påföljder på förslag för unga lagöverträdare HELENA ÅHLÉN VAR EN av sekreterarna i utredningen. – Utredningen vill se en ökad samverkan mellan rättsväsendet och socialtjänsten, säger hon. Därför har vi lämnat ett lagförslag om att socialtjänsten ska verka för att socialsekreterare och representanter för rättsväsendet regelbundet utbyter information och erfarenheter på ett övergripande plan. – Utredningen menar dessutom att det är angeläget att vidareutveckla specialiseringen för domare och åklagare som arbetar med ungdomsmål, fortsätter Helena Åhlén. Även försvararen har en viktig roll i förhållande till den unge. Dennes förståelse för vad som händer under en rättegång beror till stor del på försvararens insats. Detta är ett av skälen till att utredningen har föreslagit att det också ska införas ett särskilt lämplighetskrav för den advokat som ska förordnas som offentlig försvarare för en misstänkt under 18 år. TYDLIGARE PÅFÖLJD MED KONTRAKT Utredningen har föreslagit att påföljden överlämnande till vård inom socialtjänsten ska döpas om till socialtjänstpåföljd och att denna tydligare ska vara kopplad till risken för återfall i brott. Påföljden ska användas när det finns ett uttalat behov av socialtjänstens insatser för att minska risken för att den unge fortsätter med brottslig verksamhet. Detta innebär att socialtjänstens insatser ska koncentreras till de fall där behovet är störst. Påföljden kan, liksom i dag, innebära antingen frivillig vård eller tvångsvård. Om den unge ska få vård på frivillig väg ska, enligt utredningens förslag, ett så kallat ungdomskontrakt upprättas. Kontraktet ska vara baserat på vårdplanen. – Ofta har den unge tidigare haft kontakt med socialtjänsten och meningen är att det ska bli tydligare för honom eller henne hur påföljden hänger ihop med brottet man dömts för, menar Helena Åhlén. Ungdomskontraktet ska undertecknas både av den unge och av företrädare för socialtjänsten och bifogas domen. I domen ska domstolen meddela föreskrift om att den unge är skyldig att uppfylla sin del av kontraktet. UNGDOMSTJÄNST SOM SJÄLVSTÄNDIG PÅFÖLJD – Utredningen föreslår att påföljden överlämnande till vård inom socialtjänsten används mer selektivt; när det finns stor risk att den unge återfaller i brott, säger Helena Åhlén. Detta är ett av skälen till att utredningen anser att det behövs ytterligare påföljdsalternativ för unga. Ett annat skäl är att användningen av böter bör minska. Enligt förslaget ska ungdomstjänst införas som självständig påföljd för unga och därmed kunna vara ett alternativ inte bara till påföljden överlämnande till vård inom Vill du veta mer? AKTUELLT TEXT ÅSA NORDSTRÖM FOTO SCANPIX, PRESSENS BILD I december presenterade Ungdomsbrottsutredningen sitt betänkande ”Ingripanden mot unga lagöverträdare”. Syftet med uppdraget var att utveckla påföljdssystemet för unga. Den unge ska, utifrån sina behov, få bättre förutsättningar att förändra sitt liv i en positiv riktning. Därmed ska också risken för återfall i brott minskas. Ingripanden mot unga lagöverträdare (SOU 2004:122) Påföljdssystemet för unga lagöverträdare ändrades senast genom en reform som trädde i kraft den 1 januari 1999. Reformen skulle stärka de straffrättsliga principerna om proportionalitet, förutsebarhet och konsekvens. Påföljden överlämnande till vård inom socialtjänsten förtydligades och stramades upp. Sluten ungdomsvård infördes som en ny frihetsberövande påföljd för unga lagöverträdare som begått brott innan de fyllt 18 år. Ungdomsbrottsutredningen, som nyligen redovisade sitt arbete, hade i uppdrag att följa upp och vidareutveckla den påföljdsreform som gjordes 1999. DOMKRETSEN NR 1/<strong>2005</strong> 19
Page 1 and 2: Nya EU-stater påverkar Kompetens i
Page 3 and 4: sationen att få ökad aktualitet.
Page 5 and 6: Domkretsen anses vara aktuell och i
Page 7 and 8: sätts på prov i den nya europarä
Page 9 and 10: »Många har nog trott att det skul
Page 11 and 12: vad som kan förändras. Det inneb
Page 13 and 14: gångsfaktor. Bland annat använder
Page 15 and 16: - I våra diskussioner har vi tryck
Page 17: Internationella samarbeten modernis
Page 21 and 22: mentorerna och för representanter
Page 23 and 24: PROFIL - DET VAR SÄKERT för mitt
Page 25 and 26: ATTITYDFÖRÄNDRING Europadomstolen
Page 27 and 28: Ny syn på kompetens och verksamhet
Page 29 and 30: len dömer i och i EG-rätten på m
Page 31 and 32: Domstolar för ett nytt Europa Det
Page 33 and 34: om en enskild part förde talan mot
Page 35 and 36: en fotsid svart kappa, som påminne
Page 37 and 38: Oron gör boken Om alla vuxna männ
Page 39 and 40: Professionella frågor vid Brottsof

Domkretsen nummer 1 2005 - Sveriges Domstolar

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?