Domkretsen nummer 1 2005 - Sveriges Domstolar

PÅ NY TJÄNST
Värendskvinnan som m blev kanslichef
TEXT HELEN SIVERTSSON FOTO MAURO RONGIONE
Enligt sägnen var värendskvinnan Blenda
en hjältemodig kvinna som levde i Småland
långt före Kristi födelse. Hon hämnades på
danskarna som hade härjat på svensk mark
så att bara gamlingar, kvinnor och barn
överlevde. Blenda och hennes tappra följeslageskor
använde kvinnlig charm, god mat
och dryck för att besegra danskarna. Segern
firas efter tidens sed, med god mat och
dryck, något som Lisbeth Molander verkligen
uppskattar. Lisbeth läste jur. kand. i Lund
och bor i Stockholm sedan början av 1980talet.
Hon är gift med Johan Molander, som
är regeringens sändebud i Moskva, Ryssland.
Nyligen äntrade hon Regeringsrättens
dörrar och där arbetar hon som kanslichef
sedan några månader och hon trivs bra.
– Känns som att komma hem, säger hon.
VAD ÄR ARBETSGLÄDJE FÖR DIG?
– Att vara på en trivsam arbetsplats är
arbetsglädje, med människor som är engagerade
och där jag får delta i något som är
viktigt i ett större sammanhang.
Som kammarrättsassessor blev hon
rättssakkunnig på UD 1989 och för snart tio
år sedan rättschef på Skattemyndigheten i
Stockholm.
– Jag har varit borta från domstol i 15
år vilket är en mycket lång tid. Ändå har
inte så mycket förändrats som jag kanske
trodde. Domstolsmiljön är speciell. Det finns
36 DOMKRETSEN NR 4/2004 1/2005
Lisbeth Molander är vetgirig, småländska
och värendskvinna* med
allt vad det innebär. Värendskvinnor
uttalar inte motton, de agerar. Nu
har hon börjat arbeta som regeringsrättens
kanslichef.
en arbetsgemenskap och en vänlighet i de
domstolar som jag arbetat i, som jag inte
har upplevt någon annanstans.
– Många tror att arbetet i domstol är
strikt hierarkiskt. Så upplever inte jag det
när jag jämför med de två ytterligheter av
myndigheter som jag har erfarenhet av. I
domstolarna deltar föredraganden i diskussionerna
på ett sätt som inte alltid är fallet i
andra myndigheter. Till detta bidrar naturligtvis
att de som i dag är råd, en gång har
varit föredragande. Vi har alltså samma bakgrund,
vilket underlättar.
HUR SER DU PÅ REGERINGSRÄTTENS
FRAMTID?
– Framtiden är ljus om nödvändiga resurser
ställs till domstolens förfogande. Regeringsrättens
betydelse har ökat efter EU-anslutningen.
Eftersom EG-rätten till övervägande
del är förvaltningsrätt, är Regeringsrätten
i princip Sveriges högsta EG-domstol som
kontrollerar att lagar och regeringsföreskrifter
står i överensstämmelse med gemenskapsrätten.
Man glömmer ofta bort att
Regeringsrätten därmed utgör en hörnsten i
det konstitutionella kontrollsystemet. För att
Regeringsrätten ska framstå som en karriärväg
för unga jurister måste arbetsuppgifterna
vara stimulerande och arbetsbördan rimlig,
något som domstolen och Domstolsverket
måste samarbeta för att uppnå.
HUR H SER DU PÅ LEDARSKAP OCH FÖR-
HÅLLANDET ÅL CHEF/LEDARE?
– Jag ser lledare
och chef som två olika profiler.
Chefen n behövs i en organisation som
söker sin form, m dä där chefen är tydlig och
klar, redovisar och mmotiverar
målsättningar
och alltid själv strävar efter
att leva upp till
målen. Ledaren däremot ska a stimulera till
framsteg och utveckling, att verka er a tillsammans
med medarbetarna. Här tas må målsättningar
och aktiviteter fram gemensamt tav
av
personal och ledare. Förutsättningen för
att en ledare ska lyckas är att såväl denne
som medarbetarna är mogna personer med
helhetssyn. I en stabil väl fungerande organisation
är det främst en ledare som behövs.
Idealet är de personer som i sig kan förena
båda rollerna.
VAD GÖR DU HELST PÅ FRITIDEN?
– Jag lagar mat. Ständigt planerar jag mat,
lagar eller äter. Dessutom läser jag en del,
går på teater, konserter och opera. Allra helst
åker jag till landet med en kasse mat, vin
och lite böcker. Det är fritid!
Vill du veta mer?
Läs myten om Väredskvinnan* Blenda av
Alf Henriksson