Slututvärderingsrapport Tillväxtskolan mars-11.pdf - Svenska ESF ...

De tidigare utvärderingsinsatserna för Tillväxtskolan visar att lärandet både skett på individnivå och
på företagsnivå. Orsaken är sannolikt att lärandet inte enbart skett med utgångspunkt i den enskildes
utvecklingsbehov utan i relativt stor omfattning, också med hänsyn till motsvarande projekt i andra
delar av landet, även i relation till verksamheternas strategiska mål. Många företagschefer uttrycker
att det är positivt att utbildningarna kopplats till företagens tillväxt- och affärsplaner och lärande på
organisationsnivå med tyngdpunkt på strategisk utbildning och affärsrådgivning.
Sannolikt finns det dock fortfarande behov av att fördjupa lärandet och processen mot ett ökat
strategiskt tänkande bland företagscheferna och en förmåga att se en koppling mellan det formella
lärandet i utbildningsinsatser och företagsnytta.
Det handlar om ett fortsatta långsiktigt lärande som ska leda till att företagsledningen i än högre
utsträckning kan koppla den strategiska kompetensutvecklingen till verksamhetens krav och framtida
utveckling och att se kompetensutveckling som en investering och som ett strategiskt verktyg för att
skapa tillväxt och lyckas i konkurrensen. Lärandet handlar både om den formella kunskapen som
underlag för att skapa intern tillväxtkapacitet och lärandet kopplat till attityd och inställning och
viljan att växa.
Förutom det formella lärandet, det medvetna organiserande lärandet via projektets
kompetensutvecklings- och rådgivningsinsatser, har även en central del av Tillväxtskolan utgjorts av
det informella lärandet som grund för förändrings- och utvecklingsarbetet på företagen.
Det informella lärandet handlar om det lärande som utvecklats genom de nätverk och mötesplatser
som Tillväxtskolan erbjudit. Ett informellt lärande som byggt på enskilda möten, utbyten av idéer och
tankar och förhoppningsvis underlag för förändringar av värderingar och attityder.
Bilden är dock att det i varierande grad sker en löpande och planerad uppföljning av utbildningarna
internt på företagen och att det delvis saknas en strategi och framförallt kunskap i organisationerna
om att mäta värdet av kompetensutvecklingen.
Den forskning som genomförts visar generellt att företag i stor utsträckning värderar hur
tillfredställda medarbetarna är med en utbildningsinsats men väldigt sällan påverkan på arbetsuppgifterna
och i ännu mindre utsträckning hur mycket utbildningen påverkat affärsresultatet.
Några chefer/kontaktpersoner som intervjuats understryker behovet av att inom företagen inte
enbart utvärdera själva lärandet utan också applicerandet av lärandet i arbetet. Argumentet är att
om de nya kunskaperna inte lyckas appliceras i arbetet kan det inte heller hävdas att kompetensen
har höjts inom organisationen.
7.4 Innovativ verksamhet
Innovation betyder ”upptäckt” och i Socialfonden är begreppet kopplat till lösningar utöver det
vanliga. Innovation ska vara ett medel för att uppnå bättre kvalitet och högre produktivitet.
En projektinsats i Socialfonden är innovativ om den svarar mot verkliga behov, om resultaten
uppvisar tydliga fördelar jämfört med befintliga lösningar och om potentiella användare är
förberedda, initierade, och kan använda den goda lösningen för att påverka strategiskt både på
policynivå och där lösningen kan tillämpas.
För att innovation ska bli ett konkret verktyg i Socialfonden behöver projektet betraktas utifrån dess
effekter. Innovation är alltså ett relativt begrepp. Om ett projekt använder en beprövad idé med stor
genomslagskraft eller en obeprövad idé med liten genomslagskraft beror på vilken fråga projektet vill lösa.
40