Från tanke till handling – projektrapport år 1 - Länsbibliotek Jönköping

Från tanke till handling – projektrapport år 1
Jenny Meyer, projektledare oktober 2010 – september 2011
1

Från tanke till handling – projektapport år 1 (okt 10 – sep 11)
Innehåll
Förord……………………………………………………………………………. s. 5
Inledning……………………………………………………………………........ s. 5
Det första året…………………………………………………………………… s. 7
Hösten 2010
– Projektorganisation – Kommunikation – Kreativt arbete och inspirationsarbete
Våren 2011
– Nya deltagare – Kreativt arbete och inspirationsarbete – Nätverk, reflektion och kollegialt
lärande
Hösten 2011
– Kreativt arbete och reflektionsarbete - Nätverk, reflektion och kollegialt lärande
Deltagare………………………………………………………………………… s. 12
Gislaveds bibliotek
Gränna bibliotek
Råslätts bibliotek
Tranås bibliotek
Värnamo bibliotek
Öppna förskolan i Jönköpings kommun
Dans i Jönköpings län
Länsbibliotek Jönköping
Seminarier och workshops……………………………………………………… s. 14
Tick tack
Dans och rörelse
Ljud och ljudsättning
Rösten – verktyg och instrument
Konst och bilderböcker
Reflektioner kring professionen
Nätverk…………………………………………………………………………... s. 23
Bilaga 1…………………………………………………………………. s. 25
Tick tack – program på biblioteket för de yngre barnen och deras vuxna
Teman
Referenser i urval
3

Förord
Jag har varit projektledare för och deltagare i projektet Från tanke till handling under
projektets första år. Det som ledde mig in i det här arbetet var mina erfarenheter av att arbeta
med barnverksamhet på ett mindre bibliotek och tankar kring relationen mellan utbildning,
teori och praktik. I en barnbibliotekarietjänst ingår många arbetsuppgifter som inte behandlas
i särskilt hög grad i grundutbildningen. Att det behövs forum för fortbildning, utveckling och
specialisering är självklart. Det har genomförts flera projekt i olika regioner utifrån liknande
tankegångar och jag kan bara konstatera att det är något som behövs. Det här projektet är ett
försök att lyfta fram metoder och kunskaper som vi mer eller mindre medvetet använder oss
av; att fördjupa, inspirera, reflektera, och skapa förutsättningar för en genomtänkt och
lustfylld barnverksamhet.
Inledning
Projektet utgår från det lässtimulerande arbete som i olika former bedrivs för små barn på våra
bibliotek. Det finns en stor potential i den ordinarie verksamheten att både utmana och
uppmuntra barn och vuxna till nya möten med språket och litteraturen. Det som krävs är
kompetens, och det nöter och sliter om man inte kan skapa bra förutsättningar för
förberedelser och fördjupning. Materialet är fantastiskt – biblioteket med hela dess innehåll
inklusive personalen! Projektet vill arbeta med goda idéer och användbara verktyg, och
ingjuta mod.
Starten för projektet är några händelser och processer som hakade i varandra under vintern
2010. En kollega behövde tips om hur man kan jobba med program för små barn. Jag har
under flera år haft förmånen att arbeta med barn i förskoleåldern och med öppna förskolan,
och hade vid den här tidpunkten börjat fundera på hur jag skulle gå vidare i det arbetet. Ett
möte i Gränna med Katinka Borg, Länsbibliotek Jönköping, satte våra gemensamma tankar
och idéer i rullning. Länsbiblioteket var i inne i slutskedet av ett stort projekt, Att läsa och
berätta gör förskolan rolig och lärorik, och såg möjligheten att arbeta vidare utifrån det
projektets lärdomar och erfarenheter. Det vi började planera var ett projekt i helt annan skala
och utformning och det skulle komma att komplettera och fokusera andra perspektiv i det
läsfrämjande arbetet med små barn. Det hela mynnade efter par månader ut i en
projektbeskrivning, en ansökan, och ett nytt projekt: Från tanke till handling.
Målet är att våga utforska och pröva nya metoder i arbetet med barnen, att hitta arbetsformer
där tid och kollegialt stöd finns för att kunna göra ett bra förberedelsearbete, så att vi kan
ställa både oss själva, barnen och de vuxna runt barnen som vi möter inför nya utmaningar.
Målet är också att hitta former för kollegialt lärande mellan verksamheter där barnen står i
5

fokus, för att bättre se, förstå och kunna arbeta utifrån barnens perspektiv. Genom att lyfta
teoretiska perspektiv vill vi också öka kunskapen, motivera och inspirera i arbetet med de små
barnen.
Att kombinera vardagens praktik och möjligheten till reflektion, att kombinera kreativt och
litteraturfrämjande arbete med kollegialt lärande och fördjupning i teori och forskning; allt
detta har vi i projektbeskrivningen försökt sammanfatta och spegla i två mycket korta texter.
De har följt mig genom arbetet under projektets första år och varit ledstjärnor vid val och
utformning av aktiviteter. Bilden av barnet med rabarberbladet har också blivit en bild för
kreativitet, växande och litteratur:
Genom att utveckla metoder som gestaltar och kommunicerar litteratur och läsning till små
barn vill vi skapa långsiktig och lustfylld barnverksamhet på bibliotek. Det sker i en process
av kollegialt lärande mellan yrkesgrupper för fördjupad professionell kompetens.
Litteraturen lämnar bokens blad
den skuttar
den studsar
den tar en melodi
ner i barnets mage
6

Det första året
När projektet startade den 1 oktober 2010 fanns en grund att stå på genom det
förankringsarbete som gjordes i samband med projektansökan. Men projektplanen var inte
utstakad i detalj, formerna för olika samarbeten var inte bestämda, projektets organisation och
struktur var inte klar och bara ett par aktiviteter var planerade. Hela den här processen var en
del av projektet, Från tanke till handling. Deltagarnas erfarenhet och kunskaper skulle bidra
till projektets utformning och nya deltagare och samarbetspartners var välkomna under
projektets gång. Men projektbeskrivningen var det dokument som vi hade att arbeta utifrån,
där startade vårt handlande och mot den har sedan nya idéer och aktiviteter prövats. Under det
första året har följande hänt:
Hösten 2010
Projektledaren besökte de deltagande biblioteken för att få en bild av barnverksamhet och
arbetssituation och vad det fanns för tankar och önskemål kring projektet. Det material
deltagarna haft med sig in i projektet är den egna barnverksamheten på respektive bibliotek.
Detta material har vi utgått från i samtal och workshops. Samtidigt inleddes uppbyggnaden av
projektorganisation och av kommunikationsvägar.
Projektorganisation
Projektet drivs genom en projektgrupp, en styrgrupp och en projektledare. Projektgruppen
deltar aktivt i projektet på flera olika sätt. Styrgruppen följer, stöttar och driver projektet
framåt tillsammans med projektledaren. Projektledaren har huvudansvar för det löpande
arbetet.
I projektgruppen ingår barnbibliotekarier från de deltagande biblioteken tillsammans med
danskonsulenten i Jönköpings län. Deltagande bibliotek var från början Värnamo, Råslätt och
Gränna. Råslätt och Gränna hör båda till Jönköpings kommun. Projektgruppen träffades två
gånger under hösten. Förutom planering och information kring projektets aktiviteter har
projektmötena också varit tillfällen för samtal om olika slags läsfrämjande arbete. Deltagarna
får genom projektmötena inblick i och möjlighet att inspireras av varandras arbete.
Projektgruppen har fortsatt att träffas 2-3 ggr per termin.
Ett arbete med att sätta samman en styrgrupp pågick under hösten och blev klart i januari. I
styrgruppen ingick Katinka Borg, chef Länsbibliotek Jönköping Unn Hallgren, chef Gränna
bibliotek, Monica Lembke, dåvarande bibliotekschef i Värnamo, Lena Söderberg, rektor för
öppna förskolan i Jönköpings kommun, och Ann-Katrin Swärd, lektor i specialpedagogik vid
Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Projektledaren är föredragande i
styrgruppen. Styrgruppen har möte en gång per termin.
7

Kommunikation
Uppbyggnad av kommunikationsvägar var också prioriterat i projektets första fas. Här fick jag
hjälp av Kristina Ögren på Landstinget i Jönköpings län och Christina Alloh, Länsbibliotek
Jönköping. Dokumentation, information och kommunikation såväl internt i projektet som
externt är förstås avgörande för att kunna genomföra projektet och förmedla resultat och
erfarenheter.
Startsidan på projektets webbplats, www.f.lanbib.se/ftth
Vi skapade en logga för att lätt kunna sprida information om projektet och byggde en
projektwebbplats som är placerad under länsbibliotekets webbplats: www.f.lanbib.se/ftth.
Information om projektet finns också på Länsbibliotek Jönköpings webbplats under rubriken
Utvecklingsarbeten. Ett informationsblad trycktes i liten upplaga.
Vi skapade också en intern blogg för projektgrupp och styrgrupp, för dokumentation,
reflektion och diskussioner. Bloggen har under det första året varit det viktigaste verktyget för
dokumentation av projektet.
Kreativt arbete och inspirationsarbete
Projektdeltagarna hade den första kreativa workshopen i december med Anya Ison Wallace,
danskonsulent i Jönköpings län och också deltagare i projektet. Mer om detta berättas i
avsnittet Seminarier och workshops.
Dans i Jönköpings län arrangerade en inspirationsvecka för dansare och koreografer som ett
led i arbetet med att möjliggöra för dem att ha Jönköpings län som bas i sin yrkesutövning.
Dans på icke-sceniska platser och dansföreställningar i barnens rum var två inslag där
biblioteket hade en roll. Bland annat gavs idéer till hur man kan arbeta med litteratur eller
berättelser i en dansföreställning.
Projektdeltagarna hade under hösten tillfälle att se Sonny Lindbäcks föreställning Ett andetag
till där ord, bild, och handling vävs samman med dansens uttryck till en fascinerande helhet.
(På grund av sjukdom blev det inte som först planerat Ingrid Oltermans Äventyr som riktar sig
till en yngre publik.)
Jag blev inbjuden till Tranås för att visa och berätta om programmet Tick tack, den metod jag
arbetat med i Gränna fört med mig in i projektet.
8

Våren 2011
Ett mål för vårterminen var att få fler deltagare till projektet. Det var också nu de första öppna
aktiviteterna skulle genomföras, kompetensutveckling öppen för alla intresserade medarbetare
på biblioteken i Jönköpings län samt för de förskollärare som genom olika nätverk är knutna
till projektet. Samtidigt arbetade vi i projektgruppen vidare med frågorna kollegialt lärande,
reflektion och samarbeten kring metodutveckling.
Nya deltagare
Under vårterminen anslöt öppna förskolan i Jönköpings kommun, Tranås bibliotek och
Gislaveds bibliotek till projektet.
Kreativt arbete och inspirationsarbete
Vid det första mötet med öppna förskolans pedagoger presenterades projektet genom att några
av projektdeltagarna visade och berättade om sitt ”vanliga” jobb och hur vi i projektet
funderar kring hur vi kan utveckla, inspirera och lära av varandra. Anya Ison Wallace
berättade dels om sitt uppdrag i länet som danskonsulent, dels om de workshops hon höll med
oss i projektet. Ingrid Larsson från Råslätts bibliotek som också jobbat med Tick tack visade
sitt program med hösten som tema. En konstpedagog var också inbjuden att delta eftersom vi
visste att vi vid något tillfälle under projektets gång ville lyfta konst- och
bilderboksperspektivet.
Två öppna seminarier/workshops hölls under våren: det första i mars på temat ljud och
ljudsättning med Sophia Alexandersson från Share Music Sweden (www.sharemusic.se) och
det andra i maj på temat rösten med Jan Dzedins från Teateri (www.teateri.se). Anya Ison
Wallace fortsatte att arbeta med projektdeltagarna enskilt och i grupp på temat rörelse och
dans.
Inspirerande var också den resa Länsbibliotek Jönköping arrangerade till Stockholm med
möjlighet att besöka bl a Rum för barn, TioTretton, Barnens eget bibliotek och Sollentunas
bibliotek. Det var intressant att se både satsningar på nya bibliotek och förändringsarbete
utifrån i princip befintliga resurser. Att utveckla och förändra och bygga en bra verksamhet
med de resurser som finns är en av grundtankarna i projektet.
Nätverk, reflektion och kollegialt lärande
Gunvi Carlsson som i tre år drivit projektet Rummet som medium i Huskvarna
(http://www.huskvarnabibliotek.se/projekt) bjöds in till ett projektgruppsmöte för ett samtal
kring processarbete och reflektion.
Katinka Borg arbetade från länsbibliotekets sida för att ge projektgruppen möjlighet till
fördjupad reflektion. Hon fick kontakt med Ylva Lindberg, lektor i litteraturvetenskap på
Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping, vilket resulterade i planeringen av en
seminarieserie hösten 2011 med rubriken Reflektioner kring professionen.
Då de tretton öppna förskolorna i Jönköping anslöt till projektet ställdes frågan om relationen
till de bibliotek i kommunen som inte var aktiva deltagare i projektet. För att stärka det lokala
samarbetet mellan öppna förskolan och kommundelsbiblioteken och ge möjlighet till
kollegialt lärande mellan yrkesgrupperna bildades ett nätverk för samtliga bibliotek och öppna
förskolor i Jönköpings kommun.
9

Hösten 2011
På kort tid förändrades projektets förutsättningar under hösten 2011. Jag fick en ny tjänst på
Jönköpings stadsbibliotek. Tjänsten annonserades ut internt i september med tillträde den 1
okt. Från tanke till handling fick på lika kort tid en ny projektledare i Jenny Toll som arbetar
som utvecklare på Länsbibliotek Jönköping. Jag fullföljde vissa planerade aktiviteter i
projektet under hösten medan Jenny Toll direkt tog över planeringen och genomförandet av
andra delar i projektet.
Projektet bygger på ett processarbete där deltagarnas erfarenheter och kunskaper bidrar till
projektets utformning. Inom ramen för projektplanen sker därmed naturliga förändringar i
arbetet när deltagare kommer till eller lämnar projektet. Det gör att somliga skeenden eller
processer stannar upp och att andra tar fart eller får en ny riktning. När t ex en av
projektdeltagarna gick på föräldraledighet under sommaren började jag fundera mer än
tidigare på hur man genom nätverk kan upprätthålla ett samarbete även om en nyckelperson är
borta. I planeringen för hösten låg fokus på ett fördjupat reflektionsarbete. Genom
projektledarbytet aktualiserades ytterligare frågor om reflektion och vilken inriktning och
vilka processer projektet skulle arbeta vidare med.
Under hösten skulle ett fördjupat reflektionsarbete äga rum inom projektgruppen. Vi skulle
också utifrån projektets mål att utveckla ett kollegialt lärande mellan yrkesgrupper lyfta och
stimulera arbetet i de olika nätverk vi ingår i. Den öppna verksamheten fortsatte med ett
seminarium på temat barn, konst och bilderböcker. Ett påbörjat och planerat samarbete med
Teateri lades ner.
Kreativt arbete och inspirationsarbete
Ett öppet seminarium på temat barn, konst och bilderböcker med Lena Lindgren från
Östergötlands museum hölls i november.
Under våren planerade vi för ett fördjupat samarbete och samverkan med Teateri i samband
med en uppsättning av pjäsen Ett ord är ett ord av Michael Ramlöse. I planeringen låg bland
annat att pjäsen skulle spelas på bibliotek, och att publiken skulle delta i en skapande aktivitet
som ytterligare kopplade pjäsens innehåll till bibliotekets innehåll och möjligheter. Det skulle
också ske ett kunskapsutbyte och lärande mellan bibliotek och teater i produktionsarbetet.
Teateri fick i början av hösten en ny producent, och då jag några veckor senare också fick en
ny tjänst, beslöt vi att lägga ner planerna för det här samverkansprojektet. Både
tidsperspektivet, förutsättningarna och resurserna förändrades genom att nya personer kom in
och det blev omöjligt att genomföra enligt de ursprungliga planerna.
Nätverk, reflektion och kollegialt lärande
Ylva Lindberg, HLK, har hållit tre seminarier för projektgruppen under den samlande
rubriken Reflektioner kring professionen. Både jag och Jenny Toll deltog vid det första
tillfället men sedan har Jenny Toll tagit över den här delen av projektet. Med början i denna
seminarieserie har projektet nu gått in i en fas med större inriktning mot reflektion och
teoretiska perspektiv, vilket kommer synas tydligt i den rapport som skrivs för projektets
andra år. Där tas även seminarieserien med Ylva Lindberg upp mer ingående.
Jenny Werneskog, projektdeltagare från Värnamo, har under hösten verkat i ett nytt nätverk
för förskolerektorer i Värnamo kommun.
10

Nätverket för bibliotek och öppna förskolor i Jönköpings kommun har haft två träffar. Vid
första tillfället berättade Marie Hjälmarö, Gränna familjecentral, om studien Betydelsen av
sångstunden i öppna förskolan, som hon gjort inom ramen för projektet Modellskolan
(http://tomaskroksmark.se/modellskolan). Andra tillfället ägnades bl.a. åt reflektioner kring
seminariet om barn, konst och bilderböcker som Lena Lindgren höll i november. Ingrid
Larsson, Råslätts bibliotek, tar över som sammankallande för nätverket.
Babybokprat på Råslätts öppna förskola, ett samarbete med biblioteket.
Under sommaren och början av hösten arbetade jag för ett fördjupat samarbete med Ingegerd
Ennerberg och Språkambassadörerna i Tranås. Genom Nadja Bäckljung blev Ingegerd
Ennerberg en inspiration för mig när nätverket i Jönköping startade upp. Att jag på kort tid
började en ny tjänst påverkade även detta samarbete. Jenny Toll har haft andra förutsättningar
när hon har gått in som projektledare.
11

Deltagare
Här följer en presentation av deltagande bibliotek och verksamheter som visar vilka
förutsättningar deltagarna har haft då de gått in i projektet. Det är deltagarna själva som står
för presentationen.
Gislaveds bibliotek
Ida Andersson, barnbibliotekarie, deltagare och ingår i projektgruppen:
”Gislaveds bibliotek har satsat mycket på barnverksamhet, ett tydligt exempel är min tjänst,
man valde att slå ihop två assistenttjänster och skapa en barnbibliotekarie till. Jag är den första
att inneha den här tjänsten och har därför kunna forma den lite som det känns bra. Ett annat
exempel är vårt aktivitetsrum, ett helt rum som vi inom barnverksamheten kan använda som
vi vill och där vi kan stänga om oss.
Därför är det inte så konstigt att min chef föreslog att jag skulle gå med i projektet Från tanke
till handling. Det stämmer även väl överrens med mina egna aktiviteter med småbarnen.
Jag hade redan jobbat med de riktigt små barnen i ett år, och med de något äldre i ett halvår,
men det känns bra att träffa kollegor som jobbar med samma område för att kunna byta
erfarenheter och få inspiration. Bara för att man har jobbar med något länge betyder inte det
att man kan det till perfektion, snarare finns ju risken att man stagnerar lite i de vanor som
man har. Jag hoppas få inspiration till mina framtida aktiviteter men även att få en ”boost” i
mitt självförtroende genom att kunna inspirera mina kollegor.”
Gränna bibliotek
Jenny Meyer, barnbibliotekarie och projektledare första året, och Unn Hallgren, chef Gränna
bibliotek och ingår i styrgruppen:
”Gränna bibliotek ligger i Grenna Kulturgård som rymmer tre skilda verksamheter: integrerat
folk- och skolbibliotek, turistbyrå och museum. Tjänsterna på biblioteket har successivt
förändrats och utökats från två deltidstjänster, varav en assistent, till två heltidstjänster: kdbchef/bibliotekarie
och barn- och ungdomsbibliotekarie.
Barn- och ungdomsbibliotekarietjänsten skapades 2004 vilket gav helt nya förutsättningar för
en strukturerad och långsiktig barnverksamhet. Ett arbete med de små barnen påbörjades och
formen för arbetet blev programmet Tick tack. Lust och inspiration är ledord i mötet med
12

såväl barn som vuxna. Detta har resulterat i ett upparbetat och väl fungerande samarbete med
förskola, familjecentral, öppna förskolan och dagbarnvårdare.”
Råslätts bibliotek
Ingrid Larsson, barnbibliotekarie, deltagare och ingår i projektgruppen:
”Råslätt är en kommundel i Jönköping där det talas många modersmål. Råslätts bibliotek är
ett integrerat folk- och skolbibliotek beläget mitt i Stadsgården som även rymmer högstadium,
fritidsverksamhet, badhus och familjecentral/öppen förskola. På biblioteket arbetar kdbchef/bibliotekarie,
barn- och ungdomsbibliotekarie och en assistent.
Den nyutbildade barnbibliotekarien, som vid årsskiftet 2010 var ny på sin tjänst, upptäckte via
efterfrågan att det fanns behov av att utveckla verksamheten för barn i åldern 0-1,5 år. Efter
studiebesök på Tick tack på Gränna bibliotek och samtal kring arbetsmetoden börjar hon
under våren 2010 använda Tick tack med stöd barn- och ungdomsbibliotekarien i Gränna.
Råslätts bibliotek har tidigare deltagit i utvecklingsarbeten initierade av länsbiblioteket. I mitt
land finns många träd, en antologi som bygger på vuxnas berättelser och barn målningar,
växte fram i samverkan mellan förskolor, bildpedagog och bibliotek under 2003. I projektet
2020 Mars Express, delfinansierat av Kulturrådet, byggdes miljöer framtagna av barn och
ungdomar upp på Råslätts bibliotek.”
Tranås stadsbibliotek
Nadja Bäckljung, barnbibliotekarie, deltagare och ingår i projektgruppen:
”Tranås stadsbibliotek är centralt beläget intill torget i Tranås. Biblioteket har öppet sex dagar
i veckan och erbjuder förutom medier ett varierat utbud av evenemang för både stora och små.
På Tranås stadsbibliotek arbetar idag åtta personer, varav en är barnbibliotekarie. Vid
månadsskiftet mars/april 2011 tillträdde en ny ungdomsbibliotekarie.
Barnbibliotekarien fick en första inblick i projektet när bibliotekspersonal var inbjudna på
föredrag om Tick tack, våren 2010 på Jönköpings stadsbibliotek. I Tranås samarbetar
specialpedagog och barnbibliotekarie med förskollärare i ett nätverk som kallas för
språkombud, de träffas 2-3 ggr termin. Nätverket fokuserar på språkutveckling, temaarbeten,
läsning, sång- och sagostunder. Träffarna ger också tillfälle till att dela med sig av boktips och
idéer kring verksamheten. Jenny Meyer bjöds in att hålla Tick tack som inspiration för
förskollärarna under hösten 2010. Efter detta började även barnbibliotekarien känna sig
lockad att göra någonting liknande i Tranås.
I maj månad våren 2011 blev det att så Småbarnsrytmik för barn i åldern 0-3 år på biblioteket
med ett löst sammansatt tema kring kropp och rörelse. På biblioteket har vi tidigare under fyra
terminer haft Rim och Ramsor-stunder för barn 0-3 år under ledning av en musikpedagog.
Dessa träffar har varit välbesökta och målgruppen ”föräldrar med små barn” är aktiva
besökare på biblioteket.”
Ingegerd Ennerberg, specialpedagog Tranås kommun, har följt projektet och inspirerat till
utvecklingsarbete i nätverk.
13

Värnamo bibliotek
Jenny Werneskog, barnbibliotekarie och ingår i projektgruppen, och Monica Lembke som
dåvarande bibliotekschef ingick i styrgruppen:
”Värnamo bibliotek har i dagsläget tre barnbibliotekarier, en på heltid och två på deltid.
Barnbibliotekarierna arbetar långsiktigt med att tillgodose kommunens alla barn med litteratur
och läsinspiration, från de allra yngsta som vi når via BVC till gymnasiets sista årskurs.
Värnamo bibliotek har de senaste åren deltagit i flera av Länsbibliotek Jönköpings projekt för
barn och ungdomar, nu senast projektet Att läsa och berätta gör förskolan rolig och lärorik.
Genom detta projekt har Värnamo bibliotek utvecklat en mycket bra dialog med förskolan,
och vi hoppas att genom en kontinuerlig fortbildning kunna erbjuda kvalitativt kunnande till
förskolans barn, pedagoger och modersmålpedagoger. Från tanke till handling är ett bra sätt
för oss att även fortsättningsvis lägga fokus på samarbetet med förskolan och bl.a. pröva nya
arbetsmetoder som Tick tack.”
Öppna förskolan i Jönköping
Lena Söderberg, rektor, ingår i projektets styrgrupp:
”I Jönköping finns 13 öppna förskolor varav 8 ligger i familjecentraler. Idag arbetar 16
förskollärare i verksamheten. I familjecentralerna samverkar Landstinget med
barnhälsovården och mödrahälsovården, socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen.
Parterna ska i familjecentralen samverka för tidiga insatser för blivande föräldrar och familjer
med barn i åldrarna 0-6 år.
Vi vill genom projektet ”Från tanke till handling” få föräldrar mer medvetna om vikten av att
läsa, sjunga och använda sig av våra bibliotek. Litteraturen och berättandets betydelse för
barnens språkutveckling. Vi hoppas att projektet kan visa på möjligheter till utvecklingsarbete
och förnyelse inom befintlig verksamhet. Hoppas också att vi kan få med andra konstarter
såsom dans och konst för att få med fler utav barnens hundra språk.
Genom projektet sker ett kollegialt lärande mellan yrkesgrupper för fördjupad professionell
kompetens. Ser mycket fram emot samarbetet med våra bibliotek i kommunen.”
Enhetens samtliga förskollärare har deltagit i projektet.
Dans i Jönköpings län
Anya Ison Wallace, danskonsulent, Regional utveckling Landstinget i Jönköpings län, ingår i
projektgruppen och har genomfört ett utvecklingsarbete för de deltagare som ingått i
projektgruppen:
”Som en del i Dans i Jönköpings läns årliga satsning på professionell dans på icke-sceniska
platser ska danskonsulenten under 2010-2011 genomföra en utvecklingsperiod
"Metodutveckling - dansföreställningar i barnens rum". Denna inkluderar en
inspirationsvecka under hösten 2010 samt individuella arbetsdagar. Inspirationsveckan ska
innehålla praktiska verkstäder, diskussioner, exempel på barnföreställningar samt en/flera
föreläsningar, och blir främst riktad mot dansare och koreografer, men även
barnkulturansvariga, grundskole- och danslärare, länskonsulenter, med flera.
14

Målet är att frilansdansarna i länet som vill arbeta med föreställningar i barnens rum får
inspiration utifrån barn/berättelse/danskunskap/danskonst fokus; och att frilansdansarna och
länets barnkulturarrangörer får möjlighet att utveckla strukturförslag och förutsättningar för
samarbete till förmån för barnpubliken.
Samverkan med Från tanke till handling är en viktig del av danskonsulentens arbete, speciellt
gällande fokus på ”berättelsen” i dansföreställningarna samt hur man kan använda rörelse
inom metodutvecklingen med Tick tack. Danskonsulenten får möjlighet att:
• bidra till att utveckla Tick tack genom icke-traditionellt arbetssätt
• inkludera Tick tack-arbetet i inspirationsveckan
• arbeta fram förslag på hur dansare i länet som redan arbetar med barnlitteratur kan
bidra till Tick tacks användning.”
Länsbibliotek Jönköping
Katinka Borg, chef Länsbibliotek Jönköping och styrgruppens ordförande:
”Länsbibliotek Jönköping har via kontakter och samtal fått många positiva signaler kring
samarbete och samverkan mellan institutioner och enskilda som arbetar med kultur och
lärande för barn i länet. Man vill gärna ha en ökad samverkan med biblioteken samt få
möjlighet att dela med sig och reflektera både kring egna och andras arbetssätt. Tanken är att
genom möten där olika teorier och arbetsmetoder presenteras, diskuteras och prövas över
professionsgränserna utvecklas deltagarna både individuellt och kollektivt.
Biblioteken blir navet, den kommunikativa scenen i länet.
Redan under våren 2010 inbjöd länsbiblioteket till ett första tillfälle då Tick tack
presenterades för bibliotekspersonal och övriga intresserade i länet. Genom att låta processen
fortsätta skapas möjlighet till nya nätverk, fördjupade samtal och kollegialt lärande mellan
professioner och vidare till praktiskt arbete och möte med små barn och vuxna i deras närhet.
Genom projektet Att läsa och berätta gör förskolan rolig och lärorik har dialogen och
samarbetet mellan länsbiblioteket och HLK (Högskolan för lärande och kommunikation,
Jönköping) utvecklats på flera plan. Vid varje nytt samtal synliggörs nya beröringspunkter
och möjligheter att genom samverkan utveckla verksamheterna, professionerna och genom
det stärka små barn språk- och läsutveckling. Idéer som finns är bl.a. att via artiklar lyfta fram
sambandet mellan teori och praktik samt att involvera studenter i projektet.”
15

Seminarier och workshops
Litteraturen lämnar bokens blad
den skuttar – den studsar – den tar en melodi…
(ur projektbeskrivningen)
Från tanke till handling har tagit form genom samtal, seminarier och workshops utifrån
deltagarnas tankar och erfarenheter kring hur de egna verksamheter och program för barn i
åldrarna 0-7 år kan utvecklas. Här följer en presentation av de seminarier och workshops som
genomförts under det första året. Projektdeltagarna har bidragit med att dokumentera vid olika
seminarier och deras berättelser och reflektioner används i det här avsnittet. Jag inleder med
att berätta om Tick tack, den metod jag arbetat med i många år på Gränna bibliotek och som
på olika sätt inspirerat och skapat intresse för projektet.
Tick tack
Tanken med Tick tack är att vara en väg in i språket, och att på ett kvalitativt sätt presentera
bibliotekets möjligheter och resurser. Tick tack är ett program med dikter, sånger, ramsor och
ibland berättelser för barn i förskoleåldern. Programmet används under en hel termin vilket
ger tillfälle till upprepning och igenkänning, som små barn vill ha. Texterna kompletteras av
illustrationer i ordets vidaste betydelse: visuellt, med ljud, rörelser eller musik. Genom att
arbeta utifrån ett tema skapas dynamik mellan de korta texterna så de tillsammans blir en
större berättelse. Barnen inbjuds att delta så fort de känner igen sig, vill och kan. Viktigt är
också att ge även den mest rutinerade förskollärare något nytt eller oväntat. I Bilaga 1 ges en
närmare presentation av metoden och en lista på de teman som jag har jobbat med under åren.
I Gränna och på Råslätt har det varit en öppen verksamhet som riktat sig till såväl barn som är
hemma med sina föräldrar, som till barn hos dagbarnvårdare, i förskola och förskoleklass.
Man väljer själv om man vill delta en gång eller regelbundet. I Värnamo har metoden också
prövats, men då har man riktat sig till särskilt inbjudna förskolegrupper.
Tick tack har presenterats för personalgrupper från olika professioner vid fyra tillfällen i
projektets inledande skede. Det har varit för bibliotekspersonal, pedagoger i förskola och
öppen förskola, och för verksamma inom dans och koreografi. Varje presentation har visat på
ett stort intresse för arbetssättet, det har lockat deltagare till projektet och inspirerat till bland
annat småbarnsrytmik och temaarbete.
16

Rekvisita ur två Tick tack-program. Ett klassiskt tema om prinsar och prinsessor som blev aktuellt i samband
med det kungliga bröllopet 2010 och ett tema om drömmar som fick sin form genom Kristina Digmans poetiska
Floras kulle.
Dans och rörelse
Alla som arbetar med små barn jobbar också med kropp och rörelse. Med en större
medvetenhet och kunskap om våra rörelser kan vi förstärka språket, bli tydligare och kanske
intressantare för barnen som vi oftast möter i grupp. Kommunikation sker ju över huvudtaget
mer genom kroppsspråk än vad vi möjligen både vill och önskar. När Anya Ison Wallace
visade intresse för projektet var det självklart att vi skulle börja det kreativa arbetet här, i
rörelsen och dansen. Anya har arbetat med projektdeltagarna både enskilt och i grupp under
det första året. Hon skriver själv, på engelska som är hennes modersmål, om hur hon arbetat
och varför hon intresserat sig för barnbibliotekariernas arbete med barn och litteratur.
Anya Ison Wallace: Dance as a tool towards individual presentation development.
As contact person for dance within the project ”Från tanke till handling,” I’m finding the
working contact with the children’s librarians extremely interesting. The way in which text
and literature forms the basis of the creative processes used towards the librarians developing
their own presentations for children, shows parallels with thematic choreographic processes in
dance. A particular strength in the librarians’ development of working processes within the
project is the central role of individuality. Each children’s library presentation developed is
totally unique to the librarian developing it.
Although working individually, the dance area of the project encourages each librarian to
draw on the movement ideas presented and developed within the same workshop sessions, in
order to enhance and articulate the individual presentations. The development of workshop
ideas in a group situation also allows for ideas exchange which can lead to further individual
development.
The dance workshops have been divided into three main parts:
1. Participation in a general movement workshop designed to give hints as to possible starting
points that can give rise to movement, as well developing the individual movement range.
2. Sharing individual working material during development, in order to further develop the
ways in which movement can enhance the particular stories being told.
3. With 2. above as a basis, presenting ’stage’ and ’dramatic’ pointers in order to aid the
presentation of the individual stories being told.*
* ”Story” in this context referrs to a complete ”Tick tack” presentation, no matter how many
individual stories, tales or poems are used within the presentation.
17

Workshop med Anya Ison Wallace (i mitten bilden t.v.).
Ljud och ljudsättning
Ett område som projektdeltagarna fastnade för när vi talade om olika sätt att illustrera eller
förstärka en text, var hur man kan jobba med ljud. Detta blev det första öppna seminariet för
bibliotekspersonal i länet och för förskolepedagoger med koppling till projektet. Jag
kontaktade Sophia Alexandersson på Share Music Sweden för att få tips på vem som kunde
leda ett sådant seminarium, och hon erbjöd sig själv att leda dagen. Vi var tolv deltagare som
jobbade med Sophia en halvdag i början av mars.
Nadja Bäckljung: Inspirerande ljudworkshop!
Vi var några förväntansfulla barnbibliotekarier och förskollärare som skulle på ljudworkshop
på Jönköpings stadsbibliotek idag med Sophia Alexandersson från Share Music Sweden.
Iallafall jag visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig. Men spännande kändes det. Jag
tänkte att det kanske handlade om ljudbakgrunder, liksom förinspelade sådana som man
kunde använda sig av i sagostunder m.m. Men det visade sig vara mycket mer praktiska
handgripliga instrument och verktyg som vi kunde använda exempelvis tillsammans med
barnen. Workshopen gick också väldigt mycket ut på gruppens medverkan och deltagande.
Oj, vad roligt det var!! Jag har varit lite uppåt sen jag åkte från Jönköping!!
Först fick vi klura 3 och 3 i grupper på olika ljudminnen vi haft i livet, ett tidigt ljudminne, ett
ljud vi förknippar med en särskild situation/händelse, ett ljud som vi upplever som obehagligt.
Det blev intressanta diskussioner. Det är inte ofta jag tänker på ljud på detta sätt. Bildminnen
kändes mer nära till hands att ta fram. Men högläsning från en far, musik man dansade till
som barn, vissa låtar som är förknippade med semester kom upp i vår grupp.
Sen skulle vi göra ljudberättelser i grupp. Vi fick korta stycken hämtade ur bilderboken Sova
sött av Sara Gimbergsson som vi skulle arbeta in ljud i. Vår grupp fick en text om en gris som
bökade. Vi tänkte lantgård med bjällrande kossor, klapprande hästar, ankor som kvackade och
vi själva som nöffade. Man kunde också tänka sig ljud som förspel, mellanspel och efterspel
(eller på musikspråk; preludium, interludium och postludium) och lägga upp sin berättelse
ljudmässigt på detta sätt.
Vi jobbade med motsatser i ljudbilden, med olika stämningar och känslor. Hur ljudlandskapet
kunde vara, lugnt, harmoniskt, upptempo, triggande, stressande osv. Ett helt bord med
allehanda instrument fanns uppdukat till vårt förfogande, regnrör, ocean drums, bjällror,
stavar, vindspel, maracas, skålar med vatten att slå på med trumpinnar, mini-xylofon m.m.
Sista övningen gick ut på att vi fick välja en lite längre text ur en bilderbok. Ett par av
texterna var Havsdjursparaden i Stella Parlands Katastrofer och strofer om slummer och stoj
och Prick och Fläck ser stjärnor av Lotta Geffenblad. Vi fick Kristina Digmans Floras kulle
som ju är en ganska lugn och drömsk berättelse. Vår uppläsare läste sakta och sedan gjorde vi
18

drömska ljud med ett vindspel. En knarrande grind av våra röster. En grusgång med hjälp av
en maracas. Och ett harmoniskt nynnande på slutet.
En väldigt uppiggande och inspirerande och givande och triggande förmiddag blev det för
mig iallafall! Jag blev väldigt sugen på att jobba med ljud i alla dess former i exempelvis min
småbarnsrytmik. Kul om barnen kan få vara med och skapa också! Pepp på ljud blev jag!
Exempel på ljud och deltagarnas kreativitet under workshopen med Sophia Alexandersson.
Rösten – verktyg och instrument
Vid tidigare fortbildningar har röstvård varit ett återkommande önskemål. Oavsett om vi
jobbar med små eller stora barn eller med vuxna så möter vi regelbundet grupper som vi ska
visa biblioteket eller presentera litteratur för, eller ha samling med i förskolan. Hur gör man
för att nå ut, för att få rösten att hålla och bära? Och hur når man fram, hur fångar man
åhörarnas intresse och håller koncentrationen? En halvdag hade kunnat bli en heldag och då
gett möjlighet att gå djupare in i dessa frågor. Det var trettio deltagare och seminariet leddes
av Jan Dzedins, producent på Teateri.
Jenny Werneskog: Minnesanteckningar från röst-workshop
Jan Dzedins arbetar som producent på Teater i, som huserar i Jönköping. Jan inledde med att
fråga hur många av oss som tycker om känslan av att prata inför folk. Just lusten till att prata
är ett nyckelord menade han, ett viktigt verktyg som gör att mycket annat faller på plats.
Jan visade oss på ett antal övningar som är värda att tänka på när det gäller att använda rösten
som ett redskap. Tonus är beteckningen på den muskelspänning som normalt finns i en
muskel. Jan menade att en riktigt duktig skådespelare t ex, lyckas hålla sig både avslappnad
och beredd. Att tala inför en publik utan att värma upp sitt språkliga instrument ger oftast ett
sämre intryck jämfört med att värma upp kroppen, stämbanden och andningen. Ta dig därför
tid att ge din röst den förberedelse som den behöver. Jan gav exempel på olika röstövningar,
bl a att leta efter olika röstlägen (ofta är vårt röstläge lägre än vi tror). Lägg handen på magen
alt bröstkorgen för att känna varifrån i kroppen du talar. Att rulla på bokstaven r eller att
samla mycket luft i munnen och sedan andas ut hastigt är andra exempel på bra övningar.
Vad är det då man lägger märke till när ett framträdande funkar? Närvaro, engagemang,
variation och ögonkontakt är viktiga funktioner.
Jan talade om att det finns mentala rum i fyra olika nivåer som vi rör oss i när vi talar inför
folk:
1. Den intima nivån – familj, nära vänner och släktingar
2. Den personliga nivån – kollegor, kompisar etc
19

3. Den officiella nivån – t ex vid ett teaterföreställning mellan skådespelare och publik,
eller mellan präst och församling. Det handlar här om en överenskommelse mellan två
parter.
4. Den offentliga nivån – t ex ett torgmöte eller ett auditorium
Jan tog även upp vikten av respons. Han menade att det ibland kan vara bra att ha med sig en
kollega som kan ge feedback och respons på det man gör. På detta vis kan man utveckla sig,
men det är då viktigt att vara öppen för den kritik som man faktiskt får.
Jan gav oss även tips på grundläggande disposition och olika förslag på hur man inleder ett
framträdande.
Övning med Jan Dzedins i att vara hösäck.
Konst och bilderböcker
Vi valde att göra en hel dag om konst för barn och berättande genom bilder. Ämnet var både
efterfrågat och aktuellt på flera håll. Lena Lindgren, pedagog på Östergötlands museum som
arbetat mycket med både konst och litteraturprojekt, höll i dagen. Bland deltagarna fanns
förutom personal från bibliotek och förskola även museipersonal från två kommuner där man
samarbetar med biblioteken kring konst och litteratur. Det var sammanlagt sjutton deltagare.
Ingrid Larsson: Minnesanteckningar från seminarium om barn konst och bilderböcker
Lena Lindgren, konstpedagog på Östergötlands museum i Linköping höll i seminariet.
Lena började med att prata om att det finns en del att tänka på när man tittar på och upplever
konst tillsammans med barn. Barn och vuxna har olika bagage/erfarenheter och därför ser
man olika saker. Allting påverkar, t.ex. platsen man är på, i vilket sammanhang man befinner
sig, vem man är och varifrån man kommer. Det som är skrämmande för en person kanske är
vackert för en annan person. Lena läste sen Skämmerskans dotter och efter det gjorde hon en
muntlig berättelse av den, hon gick själv in i rollen som Skämmerskans dotter genom en fri
tolkning. Otroligt bra, man blev verkligen fångad!
Vi fick göra en praktisk övning två och två. Alla fick varsin bilderbok tilldelad sig. Böckerna
vi arbetade med var: När kommer bussen av Ryoji Arai, Rotbarnet av Kitty Crowther,
Hermans hemlighet av Stian Hole, Vita streck av Sara Lundberg, Var är min syster? av Sven
Nordqvist, Kärlekboken av Pernilla Stalfelt, Det röda trädet av Shaun Tan, En som du inte
känner av Thomas och Anna-Clara Tidholm, och Simons anka av Anna-Clara Tidholm och
Gun Jacobson. Vi skulle välja ut en bild i bilderboken och göra en bildanalys. Vi skulle först
titta på vad vi såg i bilden, beskriva den så detaljerat som det bara gick, det gjorde vi med
hjälp av frågorna:
20

• Var? (plats/rum)
• När? (dygn/årstid/tidsperiod)
• Vilka? (om det finns levande varelser)
• Vad händer?
Vi skulle fundera på vilka känslor och tankar som bilden väckte och vad det var som fick oss
att tänka så. Om det var något som var konstigt med bilden. Vad man trodde konstnären ville
visa med bilden. Sedan skulle vi utifrån bilden hitta på en löpsedelstext och en reklamslogan.
Efter lunchen hade Lena lagt ut en massa bilder på golvet. Var och en fick ta en bild och
berätta om den för gruppen, varför man valt den. Vi blev sen indelade i grupper och varje
grupp skulle berätta antingen en deckare, en klassisk saga, en kärleksroman eller faktabok
utifrån bilderna.
Det som är bra med att jobba med bilder och barn enligt Lena är exempelvis:
• att man kan använda bilder när man ska prata om något jobbigt, ex mobbning, döden
• att det inte finns några svar, alla har rätt till sin tolkning, ingen kan ha fel
• att man utvecklar språket
Lena gav också många praktiska tips på hur man kan jobba med bilder och barn, allt från
pussel och skulpturer till att leta efter känslor, geometri eller särskilda färger i bilderna, till
improvisationsteater. Den sista uppgiften bestod i att vi två och två fick en bilderbok tilldelad
oss och fick fundera på hur man kan jobba med boken med en barngrupp.
Jag tyckte dagen var väldigt bra och givande. Det var väldigt roligt det här med bildanalys.
Det behöver ju inte vara så svårt alls och det är otroligt häftig hur mycket tankar man kan få
om bara en bild, hur mycket man kan prata om en bild. Det är ju inget man tar sig tid att göra
annars. Men något som jag gick ännu mer igång på var det här med muntligt berättande. Lena
berättade ju om boken Skämmerkans dotter genom att spela dottern. Jag blev verkligen
fångad av hennes tolkning. Är jättesugen på att göra något liknande med exempelvis
förskolan under våren. Jag får se vart det bär.
Ur Var är min syster? av Sven Nordqvist
Reflektioner kring professionen
Den här seminarieserien riktade sig endast till de bibliotekarier som var aktiva deltagare i
projektet. Det var en grupp på fyra eller fem personer som vid tre tillfällen under hösten
samtalade med Ylva Lindberg, lektor i litteraturvetenskap vid högskolan för lärande och
kommunikation i Jönköping, på temat Reflektioner kring professionen. Seminarieserien med
21

Ylva Lindberg tas upp mer ingående i den rapport som skrivs för projektets andra år. Jag
redovisar här bara Ylva Lindbergs syfte och upplägg av seminarieserien.
Ylva Lindberg: Reflektioner kring professionen
En seminarieserie som jag ser ska utmynna i större självmedvetenhet i yrkesvardagen och visa
på vilka möjligheter som finns till förändring. De tankar som de medverkande uttrycker, kan
användas som forskningsmaterial vad gäller barnbibliotekariens yrkesroll.
Seminarie 1 : NUET
Aktiviteter i dagens yrkesverksamhet – ringa in områden och värdera dem.
Andras och min egen bild av barnbibliotekarien – positivt/negativt.
Seminarie 2: VISIONEN
Vilken bild av barnbibliotekarien vill vi förmedla? – ringa in styrkor
Hur ser framtidens aktiviteter i yrkesverksamheten ut? – varför och för vad?
Seminarie 3: AGERA
Hur förändrar vi bilden av oss själva, samt andras bild av oss?
Vilka strategier för att stärka yrkesverksamheten?
22

Nätverk
Det sker i en process en process av kollegialt lärande mellan yrkesgrupper för fördjupad
professionell kompetens. (ur projektbeskrivningen)
Att utveckla nätverk var ett sätt att skapa utrymme och möjligheter till kollegialt lärande. Det
var inget självändamål att det genom projektet skulle startas nya nätverk utan det handlade i
första hand om att försöka utveckla och stärka nätverk som redan fanns. Snart visade det sig
dock att det fanns ett behov och det var som att en del pusselbitar föll på plats när vi faktiskt
startade ett nytt nätverk för biblioteken och de öppna förskolorna i Jönköpings kommun. Att
få delta i nätverksarbete om barn, språk och litteratur har varit oväntat stimulerande och
inspirerande. Att lära om projektdeltagarnas olika nätverk och utveckla det jag själv har varit
en del av har varit väldigt roligt!
För min del började det med en inbjudan från Nadja Bäckljung, barnbibliotekarie i Tranås.
Hon ville att jag skulle visa upp och berätta om mitt arbete i Gränna för nätverket
Språkambassadörerna som bestod av förskolornas språkombud i Tranås kommun och där
Nadja fanns med som representant från biblioteket. Nätverket leddes av Ingegerd Ennerberg
som är specialpedagog. Besöket resulterade så småningom i att förskollärarna gjorde ett antal
temaarbeten och att Nadja gick in i projektet och projektgruppen. När sedan samarbetet med
de öppna förskolorna i Jönköpings kommun började ta form som ett nätverk hade jag utöver
projektidén om kollegialt lärande, just Språkambassadörerna och deras arbete i
studiecirkelform som referens.
I Jönköpings kommun finns sedan länge etablerade samarbeten mellan enskilda bibliotek och
öppna förskolor. Bibliotekarien kommer på besök eller så kommer grupper med föräldrar och
barn till biblioteket. Det nya var att vi nu lämnade föräldrarna och barnen utanför en stund för
att ta del av varandras kunskap och erfarenheter. Att nå barnen genom att tillgängliggöra
bibliotekets resurser för de viktiga vuxna som finns i barnens omgivning är en strategi som vi
också arbetat med i flera år, men just när det gäller förskolepedagoger har det varit svårt att
hitta en fungerande form i Jönköping. Med projektet och de öppna förskolorna fanns plötsligt
en möjlighet.
Då de tretton öppna förskolorna i Jönköping anslöt till projektet ställdes den relevanta frågan
om relationen till de bibliotek i kommunen som inte var aktiva deltagare i projektet. Så
bildades ett nätverk för samtliga bibliotek och öppna förskolor i kommunen. Nätverket är
alltså ett resultat av projektet men har en form som fungerar oberoende av projektmedel eller
andra särskilda insatser, förutom tid och en vilja att dela med sig. Vid de träffar som hållits
under året har vi bl.a. gemensamt undersökt hur man kan arbeta med gåvoböckerna Barnens
första bok och De små barnens bok, en studie av musikstunden på öppna förskolan har
23

presenterats och en del facklitteratur. Reflektion och återkoppling till projektets öppna
seminarier har varit stående inslag.
Även om det redan tidigare fanns fungerande samarbeten mellan öppna förskolor (som oftast
är kopplade till en familjecentral) och bibliotek så är det slående hur vissa samarbeten har
utvecklats under projekttiden. Lärandesituationen mellan bibliotekarier och förskollärare är
också väldigt intressant, när det inte handlar om att prestera inför en grupp barn och föräldrar,
utan det är våra olika erfarenheter och reflektioner som får ta plats.
Under sommaren och början av hösten 2011 arbetade jag för ett fördjupat samarbete med
Ingegerd Ennerberg och Språkambassadörerna i Tranås. En anledning var att Nadja, som var
den direkta länken in i projektet, gick på föräldraledighet och vi ville hitta en kontinuitet
under tiden hon var borta och förhoppningsvis också ett stöd för hennes vikarie. När jag sedan
på kort tid fick en ny tjänst och slutade som projektledare påverkades detta samarbete
ytterligare, som jag skrivit om tidigare.
I Värnamo har Jenny Werneskog länge och framgångsrikt arbetat med olika nätverk. Nytt för
hösten 2011 var ett nätverk för förskolechefer. I Gislaved hade vi tillsammans med Ida
Andersson börjat fundera över om det gick att väcka ett slumrande nätverk för förskola och
bibliotek som bildats i det tidigare projektet Att läsa och berätta gör förskolan rolig och
lärorik.
Jenny Toll har när hon har tagit över ledningen av projektet gjort det med andra
förutsättningar och andra erfarenheter än mina. Den fortsatta processen kring kollegialt
lärande mellan yrkesgrupper, redovisas i rapporten för projektets andra år.
24

Bilaga 1
Tick tack – program på biblioteket för de yngre barnen och deras vuxna
Tick tack är ett koncept som utvecklades efter de förutsättningar som fanns då jag började
arbeta som barn- och ungdomsbibliotekarie på Gränna bibliotek 2004. Det visade sig vara ett
arbetssätt som fungerade väl och som har inspirerat både barn och vuxna genom åren. Här
presenteras i fem punkter de idéer som ligger till grund för arbetssättet, samt de olika teman
jag jobbat med.
1. Alla skulle vara välkomna
Mycket programverksamhet för barn är åldersdefinierad. Sagostunder är ofta för barn från 3-4
år. Teaterföreställningar kan vara för barn mellan 2-5 år eller 0,5-1,5 år. Sång och rytmik för
bebisar har funnits länge. Allt detta har sin funktion. Men på ett mindre bibliotek finns inte
alltid möjligheten att jobba så specialiserat. Jag som förälder, som vid den här tiden hade två
barn, kände mig inte heller självklart välkommen eftersom ett av barnen aldrig hörde till rätt
målgrupp. På biblioteken i Jönköpings kommun fanns det då jag började på tjänsten i Gränna
en projektanställd sagotant som kom några gånger per termin med program för barn från 4årsåldern.
Även detta blev ett skäl till att jag började från början och gjorde ett program som
inkluderade även de yngsta barnen. Föräldrar med barn i olika åldrar, dagbarnvårdare och
förskolegrupper skulle känna sig välkomna med alla sina barn.
2. Rim och ramsor, det rytmiska och det poetiska
Anledningarna var flera till att jag valde att arbeta med poesi och melodier. Genom egna
erfarenheter, och genom att läsa på, hade jag sett hur ordlek, melodier, rim och ramsor hängde
samman med språklig utveckling. Det handlade om språkmelodi, artikulation, ordförråd m.m.
För ett litet barn ligger det mesta av förståelsen på andra plan än det rent språkliga. Det är den
personliga rösten, mimik, melodi, och kanske framförallt närvaro som spelar roll.
Nonsensramsor, eller texter på främmande språk, går lika bra som det vi uppfattar som
betydelsebärande texter, som tex Bä, bä vita lamm. Med dikter, rim och ramsor erbjöd jag
också något annat än sagostunderna som redan fanns.
Jag hade också en idé om att poesi och melodi kunde fungera som ett naturligt sätt att
inkludera barn med olika språkbakgrund. Ingen förstår allt, nonsensvers har inte ens något
innehåll, utan förståelsen ligger mer i erfarenheten. Det låter flummigt kanske, men det är
ändå en tanke som funnits med när jag arbetat. Om det stämmer? Jag vet inte. I Gränna har
jag inte haft ett sådant underlag bland deltagarna att jag har kunna pröva, eller få någon
respons på om det stämmer.
Däremot har jag fått bekräftat att rim och ramsor fungerar väldigt bra även för de lite äldre
barnen, de som är på väg in i skolåldern. De senaste åren har jag regelbundet haft besök av
förskoleklasser. Genom den bundna formen i en dikt, ramsa eller sångtext ges möjlighet att
25

utmana, leka och tänja på språkets gränser. Det märks när barnen börjar rimma på ord eller
byta ut ord i kända melodier eller fraser, och själva skapar ett nytt innehåll.
3. För barn och vuxna
Jag har konsekvent arbetat med att ta fram program för både barn och vuxna. Jag riktar mig
till barnen i själva programmet, men materialet ska vara så bra att de vuxna vill använda det.
Det ska finnas nytt eller mindre känt material för tex förskollärare att inspireras av och det ska
finnas välkänt material som barnen redan kan och som föräldrar sjungit eller hört själva som
barn, men kanske glömt bort. Jag dokumenterar noga var jag har hämtat materialet, för att lätt
kunna plocka fram boken eller skivan om någon vill ha den med sig hem. Nästan allt finns ju
att låna på biblioteket.
4. Upprepning
Alla vet att ett barn kan läsa samma bok, höra samma berättelse, lyssna på samma skiva, se
samma film ett oräkneligt antal gånger. De lär sig genom detta och det är tryggt. Barn gillar
upprepning och de lär sig snabbt, och vi vuxna har som uppgift att få barn delaktiga. Alltså
har jag kört samma program en hel termin. Det skapar igenkänning och barnen kan delta lite
mer varje gång de kommer. Det går från att första gången vara en presentation eller
föreställning till delaktighet, något vi gör tillsammans. Samtidigt är det helt okej att bara
komma en gång, det är ingen terminsanmälan, men det är väldigt roligt att se de barn som
kommer regelbundet och som blir mer och mer engagerade.
Det tar mycket tid att sätta ihop ett program, men så använder jag det också många gånger och
i olika grupper. På så vis ”betalar” upprepningen ett kvalitativt men tidskrävande arbetssätt.
Jag har haft Tick tack ungefär åtta gånger per termin på Gränna bibliotek, alltid samma dag
och samma tid. Det har också varit möjligt att som grupp boka en annan tid om det inte
passat. Jag har besökt Visingsö bibliotek två gånger per termin. Förskolan som brukar komma
dit har ofta jobbat med materialet så att barnen är mycket mer delaktiga vid andra tillfället. De
senaste terminerna har jag också använt ett nedkortat Tick tack-program när jag träffar Öppna
förskolan. Det har fungerat lika bra som inspiration in i bibliotekets fantastiska värld som att
prata om läsningens betydelse.
5. Många sinnen
Man hinner med många små texter på 20-30 minuter, och texterna är det bärande elementet i
Tick tack. Men jag är noga med att komplettera med åtminstone några av våra andra sinnen i
varje program. Det kan vara med fingerramsor, rörelsesånger, lite rekvisita (ofta saker
hemifrån), ljudillustrationer (en trumma, en bjällra), eller dramatisering (egna rörelser som
förstärker en sång eller en dikt). Ibland när det är terminsavslutning har smaksinnet aktiverats.
Sista gången har det ibland också varit pyssel eller någon annan aktivitet.
Teman
Här listas de olika teman jag jobbat med, med exempel på sånger, ramsor och texter. I slutet
ges en referenslista med ett urval av det material jag använt.
1 – Ett litet barns dag
Från att väckarklockan ringer på morgonen tills kvällen kommer. Lekar, tankar, känslor.
Tick tack
Knopp
Liljeblom
Nu leker vi att du är en humla
Jag är tjock
Jag är som jag är
Lilla nallen min
Nu dansar bladen
26
Käraste lilla fågel
Lille Tusle
Kaninen
En liten igelkott

Nickola och Pickola
En dag i maj
Det lilla trollet
Blinka lilla stjärna
Kväll i trädgården
Broder Sömn och Broder Dröm
27
Sov nu lilla ungen min
2 – Hösten
Fortfarande en tänkt dag, väckarklockan ringer på morgonen och mot slutet några vaggvisor.
Skogen, vinden, räknevisor. (Trumma, ukulele)
En, två tre, fyr…
Höstvisa
Fem fina fåglar
Pelle Plutt
En loppa dog i skogen
Quist
Det var en fin och regnig dag
Petter och hans fyra getter
Imse vimse spindel
Vindens barn
Sängkamrater
Vill väva dig en filt
Vi väntar på stormen
Äpple
3 – Våren
Våren vaknar, våryra, djur som föds, barn som föds, vaggvisa för alla små djur på slutet.
Videvisan
Musen
Vårtid
Lilla tussilago
En liten igelkott
Oppochnervisan
Kalven hoppar
Någon gånglåt
Pompe badar i en å
Den lilla hönan
Den lilla grisen
Jag är tjock
Jag blåste i min pipa
Nu föds ett barn
Bä bä vita lamm
När mor skulle väva vadmal
Alla ska sova för nu är det natt
4 – Vatten
Båtar, fiskar, havsdjursparad, sjörövare. Tick tack – väckarklockan som krokodilen svalt i
Peter Pan.
Gärna ville jag vara ett träd
Sipa lipa lakrispipa
Fem små båtar segla på en sjö
En liten båt
Havsdjursparaden
En kulen natt
5 – Småkryp
Grodor, flugor, humlor, maskar, spindlar.
Jag heter Karl Oskar
Flyg fula fluga
Humlan
Flugan och humlan
Flugan (från Mona och
Mastiff)
Lilla Lasse
Fisksaga
Hajarna
Berätta om Peter Pan och
Kapten Krok och krokodilen…
Sjörövar-Fabbe
Gubben Gran
En loppas bekännelser
En loppa dog i skogen
Min mask (ur Goda’ goda’)
Masken kryper i sitt land
Lilla snigel
6 – Högt upp i det blå
Väder, måne, stjärnor, luftballong och flygande matta, dag och natt, tid.
Hej vädret
Högt upp i det blå
Nicko Ticko Tinn
Maltes måne
Bom-bom-bom-bom
Om det börjar regna
Vyssa lulla litet barn
Silverlamm
Där uppe i himlen
Vad händer idag?
Ett gammalt fult och elakt troll
Gesällvisan
Sju sjösjuka sjömän
Ur Sjörövarbok
Kalle Teodor
Byssan lull
En förvirrad tusenfoting
Vem är inte rädd ibland
Åtta ben har spindelmor
Visa till fröken spindelben
Yllevisan
Håll dig på mattan
Min gasflygmaskin
Ovan regnbågen
Vår Herre har en kanna
Året
Det har kommit en komet

7 – Jag och du
Mamma, pappa, syskon, kompisar, kärlek, lek och längtan. (Trumma till ”Lyckans land” bl.a.)
Familjen femton
Pappa och mamma
Lille mor…
Broder Jakob
Jag är den fulaste som finns
Jag är tjock
Hej, sa Petronella
Nu leker vi att du är en humla
Fingertopparna
Tumme möter tumme
BOM BOM
Annabell Olsson
8 – Gå på stan
Åka tåg, gå på stan, affärer, bio och café, räknevisor, åka cykel.
Alice åker tåg
Var bor du lilla råtta?
En liten råtta gick på stan
Gubben i lådan
Grodans partyrap
En sockerbagare
Lilla Kotten får besök
En liten kyckling från Rio
Eva 1-20
Affären
28
Puss puss Sant sant
Lyckans land
Vem kan segla
ur Ronny och Julia längtar
Lappricka pappricka
I Fru Fagerlunds spik-butik
Vipp-på-rumpan-affärn
Små cyklar
Cykelnyckel
Röda och gröna gubben

9 – Lennart Hellsing
Vi flyger till hans olika ordriken, till orienten, till engelska gröna kullar och till landet
Annorlunda. (Bjällror, nötter, regnrör m.m.)
Gåsa gåsa klinga
Fågel Fenix
Scheherazade
Flicka i regn
Trollkarlen från Indialand
Tjing – Tjang – Tjeng
Bland bergen bortom bergen
Håll dig på mattan
Traska till Aska
Pippin den lille
Om jag blev kung
Grodsaga
10 – Cirkus
Om de modiga, roliga och helt otroliga. (Clownsminkad, mycket rörelse)
Jag drömde igår
Pippi på cirkus
ur Cirkusen (Dick Bruna)
Lilla hästen Plopp
Prinsessan av Catanien
11 – Prinsar och prinsessor
(Tvärflöjt, prinsessklädd)
Sidovägen
Nu är jag prinsessa
Gunghästen
Pepparkakskungen
Sko, sko liten häst
Gorilla går illa…
Vi är små apor vi
Elefantbalett
Den cyklande elefanten
En elefant balanserade
ur Visst finns det drakar
Rida, rida ranka
Vad ska vi göra?
Tavla
Annabell Olsson
12 – Drömmar
Om drömmar, naturen och längtan efter en vän.
Jag drömde igår
Floras kulle
Kattvisan
Ekkor’n satt i granen
Akvarell
Lilla snigel
Igelkottspromenad
Små grodorna
Gunga lite grann
Fyra saker vet jag nog
13 – Natten
(Månskenssonaten, nedsläckt med orange ”månlampa”.)
God natt, natt
Lille katt
Vyssa lulla
Sov nu lilla ungen min
29
Skogen är grön
Hertigen av Pisa
Annorlundavisan
Ticke tack
Kringel krångel kråkas
Tårar av sorg
Dansaramsa
ABC
Prinsessan av Catanien
Jordgubbe
-Imorr’n är det bröllopskalas
Kung Vise och kung Vätte
Skogen är grön
Alarna
Bom-bom-bom-bom
Gungvisa
Lilla hand
God natt du sol

Referenser i urval
Andersson, Lena, Lilla Kotten får besök
Barnens svenska sångbok
Bom bom : småbarnens bok
Bruna, Dick, Cirkusen
Dahle, Gro, God natt, natt
Det har kommit en komet : nordiska dikter för barn
Digman, Kristina, Floras kulle
Folkesson, Mija, Mona och Mastiff (CD)
Fröknarna Klack, Klackarna i taket (CD)
Gahrton, Måns, Ronny & Julia längtar
Hagen, Hans, Du är det finaste
Hallqvist, Britt G., Gräste skrattar
Hammar, Victoria, Alice åker tåg
Hellsing, Lennart, Krakel Spektakels visbok
Hellsing, Lennart, Sand i sandalerna
Hellsing, Lennart, Sjörövarbok
Håkansson, Karin, Under samma himmel (CD)
Jäderlund, Ann, Iris bok
Lindgren, Astrid, Astrids bästa
Lindgren, Barbro, Pompe badar i en å
Lindgren, Barbro, Vi leker att du är en humla
Löfman, Eva, Bä, bä, vita lamm (CD)
Min skattkammare 3 : Vi äro musikanter
Nilsson, birger, Cirkus Musikör
Norelius, Einar, Petter och hans fyra getter
Nu ska vi sjunga
Parland, Stella, Katastrofer och strofer om slummer och stoj
Stalfelt, Pernilla, Fisksaga
Wallner, Johan, Hjälphunden rycker ut (CD)
Wieslander, Jujja, Mamma Mu : mina fina fötter (CD)
30

Projektet Från tanke till Handling genomförs med stöd från Statens kulturråd.
31