Musikfestivaler och droger, 188 kB

En annan, och på senare år kanske viktigare drogförespråkare och samhällskritiker, är
den brittiske etnobotanisten Terence McKenna, vars bok Food of the Gods (1993) är
spridd och omtalad bland annat inom hippie- och ravekretsar. McKenna skriver angående
bruket av cannabis att:
Cannabis är avskytt av den dominerande kulturen eftersom den avbetingar
och kopplar loss användarna från accepterade värderingar. På grund av dess
subliminala psykedeliska effekter leder bruket av cannabis, då det görs till en
livsstil, till att användaren sätts i en intuitiv kontakt med mindre målorienterade
och mindre tävlingsinriktade beteendemönster. Därför är cannabis en
ovälkommen gäst i en modern kontorsmiljö, medan en drog som kaffe, som
förstärker industrikulturens värderingar, både välkomnas och uppmuntras.
Cannabis ses med all rätt som heretisk och djupt illojal gentemot den manliga
dominansens värderingar och stratifi erade hierarki. Legaliseringen av
marijuana är därför en komplex fråga, eftersom den bland annat innebär en
legitimering av en social faktor som kan förbättra och till och med förändra
de ego-dominerade värderingarna. (McKenna 1993: 155)
Enligt McKenna är alltså den egentliga anledningen till att det patriarkaliska, kapitalistiska
industrisamhällets potentater motarbetar bruket av cannabis, att detta i grunden ifrågasätter
det ego-dominerade manssamhälle de själva byggt, och som deras egen tillvaro och
välgång är beroende av.
Vad vi har för handen i detta är en konfl ikt mellan å ena sidan den etablerade västerländska
kulturen vars agenter säger att de är motståndare till och vill olagliggöra alla droger
eftersom dessa, i sin egenskap av att vara beroendeframkallande och fysiskt och psykiskt
nedbrytande, är farliga och skapar sociala problem för individen. Å andra sidan har vi
en motkultur som säger att den egentliga anledningen till att den etablerade kulturens
agenter propagerar mot drogerna inte är att dessa är farliga för individen, utan för att de
utgör ett hot mot den människo- och livsfi entliga västerländska livsstil som de själva är
förespråkare för och profi terar på.
Hos McKenna hittar man ett mera uttalat och medvetet avståndstagande från den etablerade
västerländska livsstilen än hos till exempel Timothy Leary. Detta märks bland
annat på McKennas sätt att ta över och modifi era Learys gamla slogan. I en intervju i
livsstilsmagasinet i-D säger McKenna att han inte är intresserad av att få folk att tända
på, ’tuna in’ och droppa ut, istället säger han att det han håller på med och vill få andra
att göra är att tända på, infi ltrera och ta över (i-D nr 107, 1992).
Att ta hänsyn till och sätta in de ungas drogbruk i denna livsstils- och ideologibaserade
kontext menar vi är mycket väsentligt för förståelsen av åtminstone den här typen av
ungdomars positiva syn på och användande av vissa droger.
29