Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning

SSTUDIEN
HÄLSA OCH
VÄLFÄÄRD
BLAN ND BARN OCH UNGGDOM
I
DDE
NORDIISKA
LÄN NDERNA VVID
NORD DISKA HÖ ÖGSKOLANN
FÖR
FFOLKHÄLSSOVETENS
SKAP
HHälsa
och
väälfärd
d hos
baarn
ooch
uunga
a meed
ffunkktionsneddsätt
tning g
wwww.fhi.see
A 2012:02

© STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT A 2012:02
ISSN 1653-0802
ISBN (PRINT) 978-91-7521-023-0
ISBN (PDF) 978-91-7521-022-3

Innehållsförteckning
HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ...................................................................................... 3
FÖRORD .................................................................................................................. 5
SAMMANFATTNING ................................................................................................. 6
SUMMARY ............................................................................................................... 8
The health and well-being of children and adolescents with disabilities ................. 8
1. INLEDNING ....................................................................................................... 11
1.1 Barn och unga med funktionsnedsättning en prioriterad grupp ...................... 11
1.2 Från individ- till miljöperspektiv på funktionshinder ....................................... 11
Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ...................... 12
Konventionen om barnets rättigheter .................................................................. 12
1.3 Förekomsten av funktionsnedsättningar bland barn och unga i Sverige ......... 13
1.4 Vårt uppdrag ................................................................................................... 14
1.5 Rapportens syfte och innehåll ......................................................................... 14
Disposition ...................................................................................................... 14
2. STUDIEN HÄLSA OCH VÄLFÄRD BLAND BARN OCH UNGDOM I DE NORDISKA
LÄNDERNA ............................................................................................................ 16
3. BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING ............................................ 18
3.1 Vart tredje barn har en funktionsnedsättning ................................................. 18
3.2 De vanligaste långvariga sjukdomarna och funktionsnedsättningarna ........... 20
3.3 Barn med flera långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar ................ 21
3.4 Indelning av barn med funktionsnedsättning efter svårighetsgrad och typ .... 22
Indelning efter funktionsnedsättningens svårighetsgrad ........................................ 22
Indelning efter typ av funktionsnedsättning ......................................................... 23
Barn med flera långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar ......................... 25
Överlappning mellan svårighetsgrad och typ ........................................................ 26
4. LEVNADSVILLKOR ............................................................................................. 27
4.1 Familje- och boendesituation .......................................................................... 27
4.2 Levnadsförhållanden ....................................................................................... 29
5. FYSISK AKTIVITET ............................................................................................ 32
5.1 Barnets fysiska aktivitet ................................................................................. 32
5.2 Familjens fysiska aktivitet .............................................................................. 34
5.3 Familjens syn på hälsa och friskvård .............................................................. 35
6. SKOLAN ............................................................................................................ 37
6.1 Trivsel och prestation i skolan ........................................................................ 37
6.2 Mobbning ........................................................................................................ 39
7. FRITID .............................................................................................................. 40
7.1 Fritidsaktiviteter ............................................................................................. 40
7.2 Medieanvändning ............................................................................................ 42
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

4 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
8. HÄLSA ............................................................................................................... 44
8.1 Somatiska och psykiska besvär hos barnet ..................................................... 44
8.2 Barnets läkemedelsanvändning ...................................................................... 45
8.3 Föräldrarnas hälsa och välbefinnande ............................................................ 46
Hjälp och avlastning med hem och barn .............................................................. 47
9. DISKUSSION ..................................................................................................... 49
Huvudsakliga resultat ....................................................................................... 49
Styrkor och svagheter ...................................................................................... 50
Avslutande reflektioner ..................................................................................... 51
10. METOD ............................................................................................................ 52
10.1 Genomförande av undersökningen vid Statistiska centralbyrån ................... 52
Population och urval ......................................................................................... 52
Genomförande ................................................................................................. 52
Sekretess ........................................................................................................ 52
Bortfall ........................................................................................................... 52
Vikter ............................................................................................................. 53
Uppgiftslämnare ............................................................................................... 53
10.2 Databearbetning vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap ................. 54
10.3 Databearbetning vid Statens folkhälsoinstitut .............................................. 55
Gruppering av långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar ........................... 55
Indelning efter funktionsnedsättningens svårighetsgrad ........................................ 56
Indelning efter typ av funktionsnedsättning ......................................................... 56
10.4 Statistiska beräkningar ................................................................................. 60
REFERENSER ......................................................................................................... 61
BILAGA 1 UNDERLAG TILL FIGURER ..................................................................... 62
BILAGA 2 ENKÄTEN ............................................................................................... 64
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

Förord
HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 5
Barn och unga med funktionsnedsättning utgör en viktig grupp inom såväl
folkhälsopolitiken som funktionshinderspolitiken. Det övergripande nationella målet
för folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika
villkor för hela befolkningen. För att nå målet krävs att förutsättningarna för hälsan
förbättras hos de grupper som är mest utsatta för ohälsa, och dit hör många personer
med funktionsnedsättning.
Denna rapport är ett led i vårt arbete med att ta fram kunskap om hälsan och dess
bestämningsfaktorer bland barn och unga med funktionsnedsättning. Rapporten
bygger på den svenska delen av studien ”Hälsa och välfärd bland barn och ungdom i
de nordiska länderna” som Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV) lät
genomföra under 2011. Statens folkhälsoinstitut har fått ta del av resultaten från
studien.
Vi visar att det finns skillnader mellan barn med och barn utan funktionsnedsättning
inom samtliga undersökta områden: levnadsvillkor, fysisk aktivitet, skola, fritid samt
hälsa. Skillnaderna är störst när vi jämför å ena sidan barn med måttliga eller svåra
funktionsnedsättningar och barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättning,
och å andra sidan barn utan funktionsnedsättning. Skillnaderna är små
när vi jämför barn med lindriga funktionsnedsättningar och barn med enbart
allergisjukdomar med gruppen barn utan funktionsnedsättning.
Vi har även jämfört hälsan hos föräldrar till barn med respektive utan
funktionsnedsättning. Jämförelsen visar att föräldrar till barn med funktionsnedsättning
oftare är ekonomiskt utsatta och i högre grad har psykiska och somatiska
besvär än övriga föräldrar. Vår slutsats är att såväl barn med funktionsnedsättning
som deras föräldrar behöver ytterligare stöd och hälsofrämjande insatser för att
samhället ska nå målet om en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Rapporten riktar sig till beslutsfattare, skolpersonal och andra vuxna som arbetar
med barn och unga. Vi har under arbetet med rapporten fått värdefulla synpunkter
från Mats Granlund, Högskolan i Jönköping, samt Myndigheten för handikappolitisk
samordning, Handisam. Rapporten har skrivits av utredarna Maria Corell, Lilly
Augustine och Petra Löfstedt, samtliga vid avdelningen för barns och äldres hälsa.
Rapporten har granskats av Matt X. Richardson i den interna granskningsgruppen
vid Statens folkhälsoinstitut. Rapporten har granskats av Õie Umb-Carlsson, med.dr
vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.
Östersund, juni 2012
Sarah Wamala
Generaldirektör
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

6 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Sammanfattning
Den här rapporten är en del av Statens folkhälsoinstituts arbete med att följa upp
hälsans bestämningsfaktorer och hälsoutfallet bland barn och unga. Syftet är att
beslutsfattare, skolpersonal och andra intresserade ska få aktuell kunskap om hur
barn och unga med funktionsnedsättning lever och mår. Vi vill också identifiera
eventuella områden där det behövs ytterligare hälsofrämjande insatser till denna
grupp.
Rapporten bygger på en enkät som har skickats till föräldrarna till ett urval av barn
och ungdomar i åldern 2–17 år. Enkäten besvarades av 1 461 föräldrar, vilket motsvarar
en svarsfrekvens på cirka 46 procent. En tredjedel av föräldrarna fyllde i
enkäten tillsammans med sitt barn.
En tredjedel av barnen uppges ha minst en funktionsnedsättning. Drygt hälften har
enligt föräldrarna lindriga funktionsnedsättningar och knappt hälften har måttliga
eller svåra funktionsnedsättningar. Enbart allergisjukdomar är vanligast, följt av
huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar, såsom mag- och tarmbesvär, syn-
eller hörselskador och övervikt. Det är minst vanligt att ha huvudsakligen
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, exempelvis talfel, adhd och psykiska
besvär.
När det gäller levnadsvillkor visar vi att barn med funktionsnedsättning i högre grad
bor med endast en av sina föräldrar, jämfört med andra barn. Det gäller främst barn
med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar samt barn med huvudsakligen
fysiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Dessa föräldrar är i högre
grad ensamstående än föräldrar till barn utan funktionsnedsättning och också mer
ekonomiskt utsatta.
Barn med funktionsnedsättning är överlag lika fysiskt aktiva som andra. Barn med
huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är dock mindre fysiskt
aktiva, medan barn med huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar däremot är
mer fysiskt aktiva än barn utan funktionsnedsättning. Andelen föräldrar som
promenerar och idrottar med sina barn är lika stor i grupperna. Det är något
vanligare att föräldrar till barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar
diskuterar frågor som rör hälsa och friskvård, jämfört med föräldrar till barn utan
funktionsnedsättning. Det gäller även föräldrar till barn med huvudsakligen fysiska
funktionsnedsättningar.
När det gäller skolan visar resultaten att de flesta barn trivs bra eller mycket bra.
Trivseln är dock sämre bland barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar
och barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. En
bidragande faktor kan vara att de enligt föräldrarna presterar sämre i skolan och är
mer utsatta för mobbning. Även barn med huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar
är särskilt utsatta för mobbning. Vi ser alltså att barn med
funktionsnedsättning behöver uppmärksammas ytterligare i skolornas
hälsofrämjande arbete liksom i skolornas arbete mot mobbning.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 7
Det finns inga direkta skillnader mellan grupperna när det gäller fritidsaktiviteter.
Barn med funktionsnedsättning deltar i föreningsliv, spelar instrument och går på
bio i lika hög utsträckning som andra barn, med några undantag. De umgås också
med kamrater i samma utsträckning som barn utan funktionsnedsättning, förutom
barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar som inte umgås med kamrater
lika ofta. Vi ser däremot en skillnad i andelen barn som ägnar mycket tid åt dator-
och tevespel. Denna andel är större bland barn med funktionsnedsättning, oavsett
svårighetsgrad och typ, men spelandet verkar inte medföra att de är mindre fysiskt
aktiva.
Barn med funktionsnedsättning har sämre hälsa än andra. Oavsett hur svår deras
funktionsnedsättning är, har de oftare ont i magen, ont i huvudet, svårt att sova och
dålig aptit. Sett till typen av funktionsnedsättning är det främst barn med
huvudsakligen fysiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som har dessa
besvär.
Även föräldrarna till barn med funktionsnedsättning har sämre hälsa än andra
föräldrar och lider oftare av huvudvärk och sömnlöshet. Det gäller i viss mån även
magbesvär och ryggbesvär. Problemen är vanligast hos föräldrar till barn med
måttliga eller svåra funktionsnedsättningar liksom föräldrar till barn med
huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vi ser också att föräldrar
till barn med funktionsnedsättning i mindre utsträckning får tillräckligt mycket hjälp
och stöd med barnen och hemmet. Alltså behövs även fortsatta stödinsatser som är
riktade till föräldrar vars barn har funktionsnedsättningar.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

8 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Summary
The Nordic Study of Children´s Health and Well-being
The health and well-being of children and
adolescents with disabilities
Children and adolescents with disabilities constitute a prioritised group in public
health policy in Sweden. The overriding objective of public health is to create the
social conditions for good health on equal terms for the entire population. The
Swedish National Institute of Public Health is responsible for showing how the
conditions for health in Sweden have developed among children and adolescents.
This report is part of that task and it is addressed to policy makers, teachers and
others who work with children and adolescents. The objectives of this report are to
compare living conditions, living habits and health among children and adolescents
in Sweden with and without disabilities and to identify areas where future measures
targeting children with disabilities should be taken.
This report is based on data from the Nordic Study of Children’s Health and Wellbeing
that was carried out in 2011 on behalf of the Nordic School of Public Health.
The study received financial support from the Swedish National Institute of Public
Health. A questionnaire was sent out to the parents of a randomized sample of 3,200
children between 2 and 17 years old in Sweden. 1,461 parents answered the
questionnaire, representing a response rate of 46 per cent.
One third of all children have at least one disability. When comparing the living
conditions, living habits and health among children with disabilities and without
disabilities, we performed two different kinds of comparisons. Firstly, we compared
the children with disabilities, according to the severity of their disability, and
children without any disability. We placed children with mild disabilities in one
group and children with moderate or severe disabilities into another group. More
than half of the children have mild disabilities, and nearly half have moderate or
severe disabilities. The parents reported the severity of the child’s disability.
Secondly, we compared the children with disabilities, according to the type of their
disability, and children without disabilities. We divided the children into three
groups according to the type of disability; children with primarily physical
disabilities, children with predominantly neuropsychiatric disorders and children
with only allergic diseases. It is most common with only allergic diseases, followed
by predominantly physical disabilities, and least common with mainly
neuropsychiatric disorders.
When it comes to living conditions, we show that children with disabilities to a
greater extent than children without disabilities live with only one parent. This
mainly applies to children with moderate or severe disabilities and children with
primarily physical disabilities or neuropsychiatric disorders. These parents are to a
higher degree single-parents and also more economically vulnerable. Parents of
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 9
children with predominantly neuropsychiatric disorders are a particularly vulnerable
group.
Children with disabilities are generally as physically active as children without
disabilities. Children with predominantly neuropsychiatric disorders are less
physically active, while children with primarily physical disabilities however, are
more physically active than children without disabilities. Children with only allergic
diseases are as physically active as children without disabilities. It is somewhat more
common for parents of children with moderate or severe disabilities to discuss issues
related to health and fitness activities compared to parents of children without
disabilities. In terms of type of disability, it is a larger proportion of parents of
children with primarily physical disabilities who discuss such matters compared to
parents of children without disabilities.
Children with disabilities are less satisfied in school and are more exposed to
bullying than children without disabilities. It is mainly children with
neuropsychiatric disorders who are less satisfied in school. A contributing factor
may be that this group, according to their parents, perform worse in school and are
more vulnerable to bullying. Even children with primarily physical disabilities and
children with moderate or severe disabilities are particularly prone to bullying.
Children with disabilities read fewer books, but participate in club activities, play
instruments and go to the cinema to the same extent as children without disabilities.
Children with moderate or severe disabilities or mainly neuropsychiatric disorders
spend less time with peers.
There are clear disparities in self-reported health between children with disabilities
and children without disabilities. Children with disabilities have poorer self-reported
health. Children with mild, moderate or severe disabilities experience more mental
health problems and more stress-related symptoms in their daily lives compared to
children without disabilities. In terms of type of disability, we see that it is mainly
children with primarily physical or neuropsychiatric disorders that experience these
problems, whereas children with only allergic diseases have symptoms nearly as
seldom as children without disabilities.
Even parents of children with disabilities have poorer self-reported health than
parents of children without disabilities. They have more mental health problems and
more stress-related symptoms. Symptoms are most common among parents of
children with moderate or severe disabilities as well as among parents of children
with predominantly neuropsychiatric disorders.
In sum, there are differences between children with disabilities and children without
disabilities in several of the investigated areas. This applies in particular to living
conditions, school and health. The differences are smaller when it comes to physical
activity and leisure activities. We see that children with disabilities need further
attention in schools, especially when it comes to preventing children from being
bullied. We also find that parents of children with disabilities are more economically
disadvantaged and have worse health than parents of children without disabilities.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

10 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Thus, there is also a need for measures targeted to parents of children with
disabilities.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

1. Inledning
HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 11
1.1 Barn och unga med funktionsnedsättning en
prioriterad grupp
Det övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga
förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen (Regeringens
proposition 2007/08:110). För att nå målet krävs att förutsättningarna för hälsan
förbättras hos de grupper som är mest utsatta för ohälsa, och dit hör många personer
med funktionsnedsättning. Barns och ungas uppväxtvillkor är också ett av
folkhälsopolitikens målområden, och därmed är barn och unga med
funktionsnedsättning en prioriterad grupp inom folkhälsopolitiken.
Barn och unga med funktionsnedsättning utgör också en viktig grupp inom
funktionshinderspolitiken. År 2000 fastställdes de nuvarande målen för
funktionshinderspolitiken: en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att
samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt
delaktiga i samhällslivet samt jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar,
kvinnor och män med funktionsnedsättning. Det funktionshinderspolitiska arbetet
inriktas särskilt på att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i
samhället, förebygga och bekämpa diskriminering samt ge människor med
funktionsnedsättning förutsättningar för självständighet och självbestämmande
(Regeringens proposition 1999/2000:79).
Strategin för genomförande av funktionshinderspolitiken antogs 2011 och innehåller
konkreta mål för samhällets insatser inom nio prioriterade områden, däribland
folkhälsopolitiken. I strategin står det också hur resultaten ska följas upp och
utvärderas (Socialdepartementet, 2012). Regeringen har gett Statens
folkhälsoinstitut i uppdrag att under 2011–2016 följa upp hälsans bestämningsfaktorer
med avseende på personer med funktionsnedsättning. Vidare ska vår
uppföljning av det nationella, regionala och lokala hälsofrämjande och förbyggande
arbetet omfatta hur detta inkluderar personer med funktionsnedsättning.
1.2 Från individ- till miljöperspektiv på funktionshinder
Funktionshinder betraktades tidigare som en individuell egenskap, direkt orsakad av
en sjukdom eller skada, och något som kräver vård eller behandling. Individens
diagnos och funktionsförmåga var i fokus och funktionshinder jämställdes med
nedsatta eller förlorade kroppsliga funktioner. Denna individuella syn på
funktionshinder härstammar från den medicinska vetenskapen. Som en kritik mot
den individuella och medicinska synen på funktionshinder växte den sociala
modellen fram. Denna modell innebär att det är samhället och dess utformning som
avgör om ett funktionshinder uppstår eller inte. Det kan handla om otillgänglighet,
diskriminering, attityder med mera (Världshälsoorganisationen, 2003).
Den miljörelativa funktionshinderssynen är grunden i den svenska funktionshinderspolitiken
och förenar den individuella modellen med den sociala modellen.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

12 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Enligt denna syn uppkommer ett funktionshinder genom relationen mellan en person
med funktionsnedsättning och barriärer i omgivningen. Samspelet mellan individ
och miljö är i fokus och funktionshinder är relationellt (Lindberg & Grönvik, 2011).
Detta tydliggörs genom de rådande definitionerna av ”funktionsnedsättning” och
”funktionshinder” som Socialstyrelsen presenterade år 2007:
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
Med funktionsnedsättning avses en nedsättning av en fysisk, psykisk eller
intellektuell funktionsförmåga. En funktionsnedsättning uppstår till följd av
en medfödd eller förvärvad skada. Sådana skador, tillstånd eller sjukdomar
kan vara av bestående eller övergående natur.
Funktionshinder är en begränsning som en funktionsnedsättning innebär
för en person i relation till omgivningen. Exempel på begränsningar är
svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet och bristande delaktighet i
arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter, i utbildning
och i demokratiska processer. Det handlar framförallt om bristande
tillgänglighet i omgivningen.
Konventionen om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning
Socialstyrelsens definitioner presenterades samma år som Sverige ratificerade
Förenta Nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Den är en viktig utgångspunkt i arbetet inom funktionshinderspolitiken
(Socialdepartementet, 2012).
FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning har beskrivits som en
självständighetsförklaring för personer med funktionsnedsättning. Den tydliggör
också skiftet från ett medicinskt synsätt på funktionshinder till ett ”mänskliga
rättigheter”-perspektiv.
Konventionen om barnets rättigheter
Även FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen, är central för
gruppen barn med funktionsnedsättning. Barnkonventionen syftar till att ge barn rätt
att behandlas med respekt och rätt att få komma till tals, och anger vilka rättigheter
som borde gälla för alla barn i hela världen. Sverige ratificerade konventionen år
1990.
Barnkonventionen innehåller fyra grundläggande principer (artiklar) som ska styra
tolkningen av konventionens övriga artiklar. Den första principen innebär att alla
barn har lika värde och rättigheter och att inget barn får diskrimineras. Den andra
innebär att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder
som rör barnet. Den tredje principen understryker varje barns rätt till liv, överlevnad
och utveckling. Det handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om
barnets andliga, moraliska, psykiska och sociala utveckling. Den fjärde, och sista,
principen innebär att barnet har rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem
beaktade i alla frågor som berör honom eller henne.

HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 13
Artikel 23 i barnkonventionen handlar specifikt om barn och unga med fysiska eller
psykiska handikapp. Enligt artikeln bör dessa barn få ett fullvärdigt liv och aktivt få
delta i samhället. Barn som behöver det har rätt till särskild omvårdnad. Varje barn
har också rätt till utbildning, hälso- och sjukvård, habilitering och rekreation som
bidrar till barnets egen utveckling och integrering i samhället.
1.3 Förekomsten av funktionsnedsättningar bland barn
och unga i Sverige
Antalet barn och unga som lever med en eller flera funktionsnedsättningar varierar
mellan olika urvalsundersökningar av hälsa och välfärd. Det beror bland annat på
definitionen av funktionsnedsättning eller funktionshinder och valet av
undersökningsmetodik. Statens folkhälsoinstitut har gått igenom ett antal nationella
urvalsundersökningar och gjort en uppskattning av hur vanliga funktionsnedsättningar
är bland barn och unga. Definitionerna varierar mellan
undersökningarna men genomgången visar ändå tydligt att förekomsten av
funktionsnedsättningar stiger med åldern. Andelen med funktionsnedsättning tycks
öka från omkring 6 procent bland de yngsta barnen till omkring 17 procent för unga
som är 16 år. Andelen ökar därefter till 20 procent för åldersgruppen 16 till 19 år
och 26 procent för dem mellan 20 och 24 år. Genomgången visar också att det är
något vanligare med långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar bland pojkar
än bland flickor. Dessutom visar genomgången att astma och allergier är de allra
vanligaste funktionsnedsättningarna bland barn. De står för omkring hälften av barns
långvariga sjukdomar eller besvär, eller är anledningen till att de tar medicin
dagligen. Även läs- och skrivsvårigheter samt mag- och tarmbesvär tillhör de
vanligaste (Statens folkhälsoinstitut, 2011).
År 2009 genomfördes en nationell totalundersökning av barns och ungas psykiska
hälsa, och i den angav 14 procent av eleverna i årskurs 6 och 9 att de har en
funktionsnedsättning. Det visar elevernas svar på frågan ”Har du en funktionsnedsättning?”.
Bredvid frågan fanns följande information: ”Funktionsnedsättning
betyder här att man exempelvis har ett rörelsehinder, dyslexi, nedsatt syn eller
hörsel. Det kan också vara att man har ADHD, epilepsi eller diabetes.”
Resultaten visade att 13 procent av pojkarna och 11 procent av flickorna i årskurs 6
har någon form av funktionsnedsättning. Motsvarande andel i årskurs 9 är 17
procent av pojkarna och 16 procent av flickorna. Andelen elever med
funktionsnedsättning är dock troligen underskattad i den nationella kartläggningen
eftersom den inte inkluderade resursskolor, sjukhusskolor, skoldaghem och andra
specialenheter. Det är också oklart i vilken mån barn med vissa
funktionsnedsättningar, såsom måttlig eller grav utvecklingsstörning, besvarade
enkäten. Totalundersökningen gav inte någon information om vilken
funktionsnedsättning den svarande eleven hade, dess svårighetsgrad eller om eleven
hade en eller flera funktionsnedsättningar (Statens folkhälsoinstitut, 2011).
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

14 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
1.4 Vårt uppdrag
Statens folkhälsoinstitut har till uppgift att främja hälsa och förebygga sjukdomar
och skador. Vi ska särskilt uppmärksamma de befolkningsgrupper som utsätts för de
största hälsoriskerna. Dessutom gör vi övergripande uppföljningar av utvecklingen
när det gäller folkhälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de enskilda faktorer som
påverkar folkhälsan, och utvärderar insatserna inom de elva övergripande
målområdena för folkhälsa.
Statens folkhälsoinstitut tar fram och sprider kunskap om omfattningen av barn med
funktionsnedsättning, deras hälsosituation och stödjer utvecklingen av
hälsofrämjande insatser till denna grupp. I en tidigare rapport (Statens
folkhälsoinstitut, 2011) visade vi att det fanns skillnader mellan barn med respektive
utan funktionsnedsättning, där de förra oftare upplever psykisk ohälsa, har sämre
levnadsvanor och oftare är utsatta för mobbning. I rapporten gjordes ingen
uppdelning mellan barn med olika former av funktionsnedsättningar eller
funktionsnedsättningar av olika svårighetsgrad.
Vi har även andra uppdrag som rör barn med funktionsnedsättning. På regeringens
uppdrag stödjer vi två forskningslärosäten som i samarbete med varsin kommun
utvecklar, följer upp och utvärderar stöd till föräldrar med barn som har en
funktionsnedsättning. Denna satsning kallas för ”riktat föräldrastöd” och
kompletterar det universella föräldrastödet som riktar sig till alla föräldrar. Målet är
att via föräldrar främja barns hälsa och positiva utveckling och maximera barnets
skydd mot ohälsa och sociala problem.
1.5 Rapportens syfte och innehåll
Den här rapporten baseras i huvudsak på den svenska delen av studien ”Hälsa och
välfärd bland barn och ungdom i de nordiska länderna” som genomfördes vid
Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV) under 2011 och som
delfinansierades med hjälp av medel från Statens folkhälsoinstitut.
Syftet med rapporten är att jämföra hälsans bestämningsfaktorer och hälsan hos barn
med funktionsnedsättning med barn utan funktionsnedsättning. Vi har valt att dela in
barnen med funktionsnedsättning på två sätt, dels efter funktionsnedsättningens
svårighetsgrad, dels efter funktionsnedsättningens typ. När det gäller svårighetsgrad
består en grupp av barn med lindriga funktionsnedsättningar, och i den andra finns
barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar. Det är föräldrarna som har
skattat svårighetsgraden. När det gäller typ av funktionsnedsättning har vi valt att
dela in barnen med funktionsnedsättning i följande grupper: barn med huvudsakligen
fysiska funktionsnedsättningar, barn med huvudsakligen neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar samt barn med enbart allergisjukdomar.
Disposition
I den här rapporten studerar vi många av de viktigaste bestämningsfaktorerna för
barns hälsa: levnadsvillkor (kapitel 4), fysisk aktivitet (kapitel 5), skolgång (kapitel
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 15
6) samt barnens och familjens fritidsaktiviteter (kapitel 7). Dessutom studerar vi
barnens och föräldrarnas hälsa (kapitel 8). Rapporten avslutas med en diskussion
(kapitel 9).
Studien ”Hälsa och välfärd bland barn och ungdom i de nordiska länderna”
presenteras i kapitel 2, och de bearbetningar som vi har gjort redovisas i kapitel 10
(Metod). Dessutom finns bilagor innehållande enkäten till studien (bilaga 2) samt
underlag till figurerna (bilaga 1).
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

16 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
2. Studien Hälsa och välfärd bland
barn och ungdom i de nordiska
länderna
Den här rapporten baseras på den svenska delen av studien ”Hälsa och välfärd bland
barn och ungdom i de nordiska länderna” som genomfördes under 2011. Studien
omfattar ett urval av barn i åldern 2–17 år och genomfördes med hjälp av en enkät
som innehöll 72 frågor om barnets familjesituation, barnets hälsa, hälso- och
sjukvård för barnet, barnets aktiviteter och utveckling, barnets bruk av dator och
Internet, familjens levnadsförhållanden samt föräldrarnas hälsa och välbefinnande
(enkäten finns i bilaga 2).
Enkäten skickades till föräldrarna och i hälften av fallen var det en av föräldrarna
som besvarade enkäten ensam. I 31 procent av fallen besvarade föräldrarna enkäten
tillsammans och i 32 procent av fallen var barnet med och svarade på frågorna. 78
procent av enkäterna fylldes i av barnens biologiska mamma, 19 procent av barnens
biologiska pappa och 2 procent av någon annan. I 1 procent av enkäterna står det
inte vem som fyllde i svaren. För mer information om uppgiftslämnarna, se
tabellerna 10.1 och 10.2 i kapitel 10.
Populationen i studien utgörs av samtliga barn i åldrarna 2–17 år i Sverige, vilket är
närmare 1,7 miljoner barn. Urvalet omfattar 3 200 barn och är stratifierat på ålder
och kön. Enkäten besvarades av 1 461 personer, vilket innebär en svarsfrekvens på
cirka 46 procent. Det så kallade objektsbortfallet är således 54 procent.
Tabell 2.1 Köns- och åldersfördelning för barnen som ingår i studien samt deras
födelseland
Kön
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
Antal barn i
studien
Antal barn i
Sverige
Pojke 731 851 939 51
Flicka 705 804 173 49
Åldersgrupp
2–6 år 441 512 843 31
7–12 år 556 606 183 36
13–17 år 458 558 392 33
Födelseland
Född i Sverige 1 351 1 503 687 91
Född utomlands 83 142 647 9
Samtliga 1 461 1 686 308 100
Andel barn i
Sverige (%)
Anm. Uppgifter om kön, ålder och födelseland saknas för några barn i studien. Därför är till
exempel det totala antalet flickor och pojkar inte 1 461.
Det finns även ett så kallat partiellt bortfall eftersom alla inte svarade på alla frågor.
Partiellt bortfall kan bero på att en fråga är svår att förstå, att den är känslig, att

HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 17
uppgiftslämnaren glömmer att besvara frågan eller att instruktionerna vid
hoppfrågor misstolkas och att uppgiftslämnaren då inte besvarar rätt frågor. Till det
partiella bortfallet räknas även dubbelmarkeringar och svar som inte kan tydas
(Statistiska Centralbyrån, 2011). Det partiella bortfallet medför att det inte finns 1
461 svar på alla frågor.
I datamaterialet har varje barn försetts med en (statistisk) vikt för att svaren ska
spegla hela populationen barn 2–17 år i Sverige. Denna vikt kompenserar för det
stora bortfallet och används vid samtliga beräkningar i den här rapporten. I tabell 2.1
visas köns- och åldersfördelningen samt födelselandet för de barn som ingår i
studien, och hur många barn i Sverige de representerar. Studien innehåller för få
barn för att resultaten ska kunna redovisas på regional nivå.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

18 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
3. Barn och unga med
funktionsnedsättning
3.1 Vart tredje barn har en funktionsnedsättning
I studien ”Hälsa och välfärd bland barn och ungdom i de nordiska länderna” är det
möjligt att identifiera barn med en eller flera långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar.
Enkäten innehöll nämligen följande fråga:
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
Har barnet någon långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning, dvs. en
åkomma som i väsentlig grad påverkat barnets dagliga liv under minst 3
månader det senaste året?
I anslutning till frågan fanns en lista med 13 olika sjukdomar och funktionsnedsättningar,
och föräldrarna fick fylla i svarsalternativen ”ja” eller ”nej”. Om
svaret var ”ja” fick föräldrarna ange om den långvariga sjukdomen eller
funktionsnedsättningen är lindrig, måttlig eller svår. Föräldrarna hade även
möjlighet att kryssa för alternativet ”Annat” och själva ange vilken långvarig
sjukdom eller funktionsnedsättning barnet har (se fråga 11 i enkäten, bilaga 2). Vi
har valt att inkludera samtliga 13 sjukdomar och funktionsnedsättningar i gruppen
barn med funktionsnedsättningar, och där ingår även de barn som har en ”annan”
funktionsnedsättning.
Cirka 33 procent av föräldrarna angav att deras barn hade en eller flera långvariga
sjukdomar eller funktionsnedsättningar. Det motsvarar närmare 560 000 barn i
åldern 2–17 år. Eftersom relativt få barn deltog i studien finns en viss osäkerhet
kring den skattade andelen barn med minst en långvarig sjukdom eller
funktionsnedsättning. Andelen barn med funktionsnedsättning uppgår till mellan
30,8 och 35,7 procent.
Andelen barn med funktionsnedsättning kan tyckas stor i jämförelse med andra
studier, vilket kan ha flera förklaringar. För det första efterfrågades även lindriga
sjukdomar och funktionsnedsättningar i studien och andelen barn med
funktionsnedsättning blir avsevärt mindre om barn med lindriga sjukdomar eller
nedsättningar exkluderas, 15 procent. 1
För det andra ingick svarsalternativen astma, allergisk snuva och eksem. Dessa
tillhör de vanligaste långvariga sjukdomarna och funktionsnedsättningarna bland
barn. De fanns däremot inte med som exempel på funktionsnedsättningar i den
nationella totalundersökningen av barns och ungas psykiska hälsa som genomfördes
2009, där andelen barn med funktionsnedsättning var 14 procent (se avsnitt 1.3).
För det tredje besvarade endast en tredjedel av föräldrarna enkäten tillsammans med
sina barn. Det kan vara så att barnen inte själva upplever att de har en långvarig
sjukdom eller funktionsnedsättning och därför skulle svara nej om de själva fick
1 Beräknat utifrån ett 95 % konfidensintervall.

HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 19
fylla i den. I exempelvis den nationella totalundersökningen av barns och ungas
psykiska hälsa var det barnen själva som fyllde i enkäten under skoltid.
För det fjärde torde föräldrar till barn med långvariga sjukdomar eller
funktionsnedsättningar vara mer benägna att svara på enkäten jämfört med andra
föräldrar, eftersom den innehåller många frågor om hälso- och sjukvården. Dessa
föräldrar har större erfarenhet av kontakter med hälso- och sjukvården jämfört med
andra föräldrar, och därmed kan barn med långvariga sjukdomar eller
funktionsnedsättningar vara överrepresenterade i studien. Det kan dock vara
tvärtom, det vill säga att föräldrar till barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar
inte har tid och möjlighet att besvara en enkät.
Bortfallet är relativt stort på frågorna om långvariga sjukdomar och
funktionsnedsättningar. Cirka 9 procent av föräldrarna kryssade varken i ”ja” eller
”nej” på de 13 olika sjukdomar och funktionsnedsättningar som räknas upp i
enkäten.
Det tycks vara något vanligare bland pojkar än bland flickor att ha en eller flera
långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar (se figur 3.1), även om skillnaden
inte är statistiskt säkerställd. Andelen är 36 procent bland pojkarna jämfört med 30
procent bland flickorna. Detta mönster stämmer överens med den nationella
totalundersökningen av barns och ungas psykiska hälsa 2009 (Statens
folkhälsoinstitut, 2011) och med Statistiska centralbyråns (SCB:s) undersökningar
av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF) (Statistiska Centralbyrån, 2007).
Figur 3.1 Andel barn som uppges ha en eller flera långvariga sjukdomar eller
funktionsnedsättningar, uppdelade på kön och ålder (procent)
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Pojkar Flickor 2–6 år 7–12 år 13–17 år Samtliga
Anm. I bilaga 1 finns statistiska underlag till figuren.
Förekomsten av långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar är högre bland de
äldre barnen än bland de yngre (se figur 3.1). Andelen är 40 procent i åldersgruppen
13–17 år, jämfört med 34 procent i åldersgruppen 7–12 år och 25 procent i ålders-
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

20 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
gruppen 2–6 år. Det är statistiskt säkerställt på 95 procents nivå att förekomsten av
långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar är större i de två äldsta åldersgrupperna
(7–12 år och 13–17 år) än i den yngsta gruppen (2–6 år). Det finns också
flera andra undersökningar som visar att förekomsten av långvariga sjukdomar eller
funktionsnedsättningar stiger med åldern (Statens folkhälsoinstitut, 2011).
3.2 De vanligaste långvariga sjukdomarna och
funktionsnedsättningarna
Av de långvariga sjukdomarna och funktionsnedsättningarna som räknades upp i
den nordiska studien är de vanligaste i tur och ordning allergisk snuva, eksem, astma
och mag- och tarmbesvär. I tabell 3.1 visas andelen barn i åldern 2–17 år som har
varje typ av långvarig sjukdom och funktionsnedsättning som listades i enkäten.
Tabell 3.1 Andel och antal barn som uppges ha varje långvarig sjukdom eller
funktionsnedsättning
Anm. Många barn har flera funktionsnedsättningar och därför blir summan av andelarna
inte 33 procent. *MDB är en förkortning av Minimal Brain Dysfunction, damp är en
förkortning av Dysfunction in Attention, Motor control and Perception och adhd står för
Attention Deficit Hyperactivity Disorder.
Förekomsten av de olika långvariga sjukdomarna och funktionsnedsättningarna
enligt tabell 3.1 är mycket osäker eftersom studien bara inkluderade 1 461 barn.
Resultatet stämmer dock med Statens folkhälsoinstituts tidigare rapport om hälsan
hos barn och unga med funktionsnedsättning (Statens folkhälsoinstitut, 2011), som
visade att allergisk snuva, eksem, astma och mag- och tarmbesvär tillhör de
vanligaste långvariga sjukdomarna bland barn.
Läs- och skrivsvårigheter (dyslexi) finns däremot inte bland de vanligaste långvariga
sjukdomarna eller funktionsnedsättningarna i studien ”Hälsa och välfärd bland barn
och ungdom i de nordiska länderna”. Detta trots att dyslexi förekommer
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
Andel (%) Antal
Allergisk snuva 8,7 124
Eksem 7,8 114
Astma 6,8 99
Mag- och tarmbesvär 5,4 74
Synskada 3,7 47
Övervikt 2,6 35
Talfel 2,2 30
MDB/damp/adhd* 2,1 26
Psykiska besvär 1,8 22
Hörselskada 0,8 10
Rörelsehinder 0,6 11
Epilepsi 0,2 5
Diabetes 0,1 4

HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 21
uppskattningsvis hos minst 5 till 10 procent av alla barn (Hjälpmedelsinstitutet,
2002). Detta kan bero på att läs- och skrivsvårigheter (dyslexi) inte fanns med som
ett fast svarsalternativ i enkäten. I stället fick föräldrarna själva ange att barnet har
en annan långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning och fylla i ”dyslexi”.
Föräldrarna och barnen hade, som tidigare nämnts, möjlighet att kryssa för
alternativet ”annat” och själva ange en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning.
Det vanligaste svaret var allergi, och därefter kom autism, Aspergers
eller ADD (Attention Deficit Disorder), dyslexi och dyskalkyli samt utvecklingsstörning.
Enstaka barn har också problem med sängvätning, migrän, struma, cancer,
hjärtproblem och öronproblem. Antalet barn per sjukdom eller funktionsnedsättning
är litet och därför redovisar vi inte hur stor andel av barnen som har dessa sjukdomar
eller funktionsnedsättningar. Den läsare som önskar veta mer om förekomsten av
olika funktionsnedsättningar kan i stället läsa Barnombudsmannens rapport ”Upp till
18 – fakta om barn och ungdom” (Barnombudsmannen, 2010). Även Hjälpmedelsinstitutets
sammanställning rekommenderas (Hjälpmedelsinstitutet, 2002).
3.3 Barn med flera långvariga sjukdomar eller
funktionsnedsättningar
Majoriteten av barnen, 21 procent, har endast en långvarig sjukdom eller
funktionsnedsättning (se figur 3.2). Cirka 8 procent har två långvariga sjukdomar
eller funktionsnedsättningar, och omkring 4 procent av alla barn har tre eller fler.
Även Barnens miljöhälsoenkät visar att många barn har mer än en allergisjukdom
(astma, allergisnuva, eksem, födoämnes- eller kontaktallergi) (Socialstyrelsen,
2005).
Figur 3.2 visar även att fler pojkar än flickor tycks ha två eller fler
funktionsnedsättningar. Denna skillnad är dock inte statistiskt säkerställd. Att ha
flera funktionsnedsättningar är dock vanligare i den äldsta åldersgruppen (13–17 år)
än i den yngsta gruppen (2–6 år). Denna skillnad är statistiskt säkerställd på 95
procents nivå.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

22 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Figur 3.2 Andel barn som uppges ha en, två respektive tre eller fler
funktionsnedsättningar, uppdelade på kön och ålder (procent)
45
40
35
30
25
20
15
10
Anm. I bilaga 1 finns statistiska underlag till figuren.
3.4 Indelning av barn med funktionsnedsättning efter
svårighetsgrad och typ
Den här rapporten bygger på en begränsad studie med svar från 1 461 barn och
många av de långvariga sjukdomarna och funktionsnedsättningarna är ovanliga. För
de flesta sjukdomar och funktionsnedsättningar finns därför bara svar för ett fåtal
barn, vilket gör att vi inte kan analysera barnens hälsa och hälsans
bestämningsfaktorer för varje typ av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning.
Vi har därför valt att dela in barnen på två olika sätt för att kunna genomföra
analyserna.
För det första har vi delat in barnen i grupper efter hur svår föräldrarna och barnen
uppfattar att funktionsnedsättningen är: lindrig respektive måttlig eller svår. För det
andra har vi valt att dela in barnen i grupper beroende på vilken typ av
funktionsnedsättning barnen har: huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar,
huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller enbart allergisjukdomar.
I detta avsnitt beskriver vi närmare hur vi har gått till väga vid dessa
grupperingar.
Indelning efter funktionsnedsättningens svårighetsgrad
Som vi tidigare har nämnt fick föräldrarna och barnen själva ange om den
långvariga sjukdomen eller funktionsnedsättningen är lindrig, måttlig eller svår. När
det gäller de 13 fasta svarsalternativen i enkäten fyllde de allra flesta i
svårighetsgraden medan bortfallet var större i det öppna svarsalternativet, ”annat”.
Enligt vår indelning består en grupp av barn vars föräldrar angav att de har minst en
måttlig eller svår långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning, och den andra består
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
5
0
Pojkar Flickor 2–6 år 7–12 år 13–17 år Samtliga
3 eller fler
2
1

HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 23
av barn med en eller flera lindriga funktionsnedsättningar. Den gruppen inkluderar
även de barn vars föräldrar inte angav någon svårighetsgrad överhuvudtaget. 54
procent av barnen uppges ha minst en lindrig sjukdom eller funktionsnedsättning
medan resterande 46 procent uppges ha måttliga eller svåra funktionsnedsättningar
(se figur 3.3).
Det är vanligare att pojkar uppges ha en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning
som är måttlig eller svår, 50 procent jämfört med 40 procent av
flickorna. Denna skillnad mellan könen är statistiskt säkerställd på 95 procents nivå.
Den av föräldrarna skattade svårighetsgraden stiger med åldern. Andelen med en
måttlig eller svår funktionsnedsättning är större bland barnen 7–12 år och 13–17 år,
jämfört med barnen 2–6 år. Denna skillnad är också statistiskt säkerställd på 95
procents nivå.
Figur 3.3 Andel barn som uppges ha lindriga respektive måttliga eller svåra
funktionsnedsättningar, uppdelade på kön och ålder (procent)
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Pojkar Flickor 2–6 år 7–12 år 13–17 år Samtliga
Anm. I bilaga 1 finns statistiska underlag till figuren.
Det hade varit önskvärt att jämföra hälsan och dess bestämningsfaktorer för flickor
respektive pojkar med funktionsnedsättningar av olika svårighetsgrad. Vi bedömer
dock att det statistiska underlaget är alltför begränsat eftersom det bara är 81 flickor
och 127 pojkar som har måttliga eller svåra funktionsnedsättningar.
Indelning efter typ av funktionsnedsättning
Måttlig eller svår
Lindrig
Tabell 3.2 nedan visar vilka långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar som
vi räknar till grupperna fysiska funktionsnedsättningar, neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar och allergisjukdomar. I detta arbete har vi utgått från FN: s
konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt från den
internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa –
barn- och ungdomsversionen (ICF-CY) (Socialstyrelsen, 2007). Vi har studerat ICF-
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

24 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
CY:s indelning av kroppsfunktionerna i åtta grupper. Grupperna som innefattar
psykiska funktioner och röst- och talfunktioner tillhör de neuropsykiatriska
funktionsnedsättningarna. Övriga sex grupper tillhör de fysiska funktionsnedsättningarna
och allergisjukdomar.
Vi har valt att placera astma, allergisk snuva, eksem och allergi i en egen grupp
eftersom dessa långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar kan betraktas som
lindrigare än många av de övriga fysiska funktionsnedsättningarna. De flesta
föräldrar och barn angav också att besvären är lindriga eller måttliga. Dessutom ville
vi undvika att gruppen fysiska funktionsnedsättningar blir mycket stor och
heterogen.
Till de neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna räknas såväl psykiska som
intellektuella funktionsnedsättningar.
Barnen som enbart har en ospecificerad långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning
finns i gruppen barn utan funktionsnedsättning (18 barn). Detta gäller
oavsett funktionsnedsättningens svårighetsgrad, eftersom vi här endast tar hänsyn till
typen av funktionsnedsättning. Detta medför att gruppen barn utan
funktionsnedsättning inte är exakt densamma när vi jämför hälsans bestämningsfaktorer
med hälsoutfallet bland barn som har olika typ av funktionsnedsättning samt
med funktionsnedsättningar av olika svårighetsgrad.
Tabell 3.2 Gruppering av långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar efter typ
Fysiska
funktionsnedsättningar
Synskada
Hörselskada
Rörelsehinder
Epilepsi
Diabetes
Hjärtproblem
Öronproblem
Migrän
Övervikt
Mag- och tarmbesvär
Problem med genitalier/
urinvägar/sängvätning
Struma/sköldkörtelproblem
Cancer
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
Neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar
MDB/damp/adhd
Psykiska besvär
Autism/Asperger/ADD
Dyslexi/dyskalkyli
Talfel
Utvecklingsstörning
Allergisjukdomar
Allergisk snuva
Eksem
Astma
Allergi
Barn utan
funktionsnedsättning
Även de barn som
har ospecificerad
funktionsnedsättning

HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 25
Barn med flera långvariga sjukdomar eller
funktionsnedsättningar
Som visades i avsnitt 3.3 har många av barnen i studien flera långvariga sjukdomar
eller funktionsnedsättningar, och det är inte ovanligt att de har både fysiska
funktionsnedsättningar, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och allergisjukdomar.
För att kunna genomföras analyserna har vi säkerställt att varje barn
endast tillhör en av kategorierna i tabell 3.2. Denna prioritering beskrivs utförligt i
kapitel 10.
Figur 3.4 visar hur stor andel barn som har huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar,
huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller enbart
allergisjukdomar. Cirka 68 procent av alla barn har ingen funktionsnedsättning. 14
procent har enbart allergisjukdomar, 11 procent har huvudsakligen fysiska
funktionsnedsättningar och 7 procent har huvudsakligen neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar. Andelen barn med funktionsnedsättning är nu lägre än
tidigare (32 procent jämfört med 33 procent), vilket beror på att de barn som har en
ospecificerad funktionsnedsättning här tillhör gruppen barn utan
funktionsnedsättning (se föregående avsnitt).
Figuren visar även andelen flickor respektive pojkar som tillhör de olika grupperna.
Det är ungefär lika vanligt bland pojkar och flickor att ha huvudsakligen fysiska
funktionsnedsättningar, andelen är 11 respektive 12 procent. Allergisjukdomar är
också lika vanliga bland båda könen, men det är vanligare att pojkar har
huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Skillnaden mellan könen
är statistiskt säkerställd på 95 procents nivå.
Figur 3.4 Andel barn med olika typer av funktionsnedsättningar, uppdelade på kön
och ålder (procent)
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Pojkar Flickor 2–6 år 7–12 år 13–17 årSamtliga
Anm. I bilaga 1 finns statistiska underlag till figuren.
Enbart allergisjukdomar
Huv. neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar
Huv. fysiska
funktionsnedsättningar
Det hade varit önskvärt att jämföra hälsan och dess bestämningsfaktorer för flickor
respektive pojkar med olika typer av funktionsnedsättningar. Vi bedömer dock att
det statistiska underlaget är alltför begränsat eftersom det till exempel bara är 24
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

26 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
flickor och 60 pojkar som har huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Överlappning mellan svårighetsgrad och typ
Som visas i figur 3.5 anser de flesta föräldrar till barnen med enbart
allergisjukdomar att deras funktionsnedsättning är lindrig. När det gäller huvudsakligen
fysiska funktionsnedsättningar uppfattar hälften av föräldrarna att
funktionsnedsättningen är lindrig och hälften att den är måttliga eller svår. Bland
barnen med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar anser majoriteten
av deras föräldrar att funktionsnedsättningen är måttlig eller svår.
Figur 3.5 Antal barn med lindriga respektive måttliga eller svåra
funktionsnedsättningar, utifrån typ av funktionsnedsättning
250
200
150
100
50
Anm. I bilaga 1 finns statistiska underlag till figuren.
Av detta drar vi slutsatsen att många barn med lindriga funktionsnedsättningar också
finns i gruppen barn med enbart allergisjukdomar. Det finns alltså en stor
överlappning mellan dessa grupper, och detta är viktigt att ha i åtanke vid de
kommande jämförelserna.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
0
Huvudsakligen
fysisk
Huvudsakligen
neuropsykiatrisk
Enbart
allergisjukdomar
Måttlig eller svår
Lindrig

4. Levnadsvillkor
4.1 Familje- och boendesituation
HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 27
De flesta barn bor tillsammans med bägge föräldrarna. Det är dock mindre vanligt
att barn med funktionsnedsättning bor med både mamma och pappa, jämfört med
barn utan funktionsnedsättning (se tabell 4.1). Det är desto vanligare att barn med
funktionsnedsättning bor enbart med sin mamma. Detta gäller dock inte barn med
lindriga funktionsnedsättningar eller barn med enbart allergisjukdomar, som har
ungefär samma boendemönster som barn utan funktionsnedsättning.
Tabell 4.1 Barnens boendesituation, andel (fetstil) och antal
Svårighetsgrad/typ
Bor med
mamma och
pappa
Bor med
mamma
Bor med
pappa
Svårighetsgrad
Ingen 77 11 1 9
800 93 8 77
Lindrig 70 * 16 2 10
198 31 3 23
Måttlig eller svår 66** 22** 4* 7
Typ
145 42 6 15
Ingen 77 11 1 9
813 95 8 79
Huvudsakligen fysisk 68** 19* 2 10
Huvudsakligen neuropsykiatrisk
117 24 2 13
61** 25** 4 7
56 19 3 7
Allergisjukdomar 72 16 2 8
157 28 4 16
* Skillnaden gentemot barn utan funktionsnedsättning är signifikant på 90 % nivå.
** Skillnaden gentemot barn utan funktionsnedsättning är signifikant på 95 % nivå.
Andelen som bor med båda sina föräldrar är minst bland barn med huvudsakligen
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, 61 procent, och bland barn med måttliga
eller svåra funktionsnedsättningar, 66 procent. Det kan jämföras med 77 procent av
barnen utan funktionsnedsättning.
Det är dubbelt så vanligt att barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar bor
med sin mamma jämfört med barn utan funktionsnedsättning, 22 procent jämfört
med 11 procent. Det är särskilt vanligt att barn med huvudsakligen
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar bor med sin mamma, 25 procent, vilket
kan jämföras med 11 procent bland barn utan funktionsnedsättning.
Bor
växelvis
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

28 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Det råder inga skillnader mellan grupperna avseende andelen som bor växelvis hos
mamma och pappa.
Statens folkhälsoinstitut har tidigare visat att barn som anger att de har en
funktionsnedsättning i högre grad bor med endast en av sina föräldrar eller inte med
någon av dem, jämfört med barn som inte anger att de har en funktionsnedsättning
(Statens folkhälsoinstitut, 2011).
Majoriteten av barnen har gifta eller sammanboende föräldrar (se tabell 4.2).
Andelen gifta och sammanboende är mindre bland föräldrar till barn med måttliga
eller svåra funktionsnedsättningar liksom bland föräldrar till barn med
huvudsakligen fysiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. De är i högre
grad ensamstående än föräldrar till barn utan funktionsnedsättning.
Tabell 4.2 Den svarande förälderns civilstånd, andel och antal
Svårighetsgrad/typ Gift/sambo Ensamstående
Svårighetsgrad Andel (%) Antal Andel (%) Antal
Ingen 88 886 12 103
Lindrig 86 229 14 30
Måttlig eller svår 77** 166 22** 41
Typ
Ingen 88 902 12 104
Huvudsakligen fysisk 80** 127 20** 27
Huvudsakligen neuropsykiatrisk 75** 68 25** 19
Allergisjukdomar 86 184 14 24
** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå.
Som väntat (se tabell 4.1) är det vanligare att föräldrar till barn med
funktionsnedsättning har skiljt sig eller separerat efter barnets födelse, jämfört med
övriga föräldrar (se tabell 4.3). Andelen är 30 procent av föräldrarna till barn med
måttliga eller svåra funktionsnedsättningar och 26 procent av föräldrarna till barn
med lindriga funktionsnedsättningar. Detta kan jämföras med 18 procent av
föräldrarna till barn utan funktionsnedsättning.
Andelen föräldrar som har separerat är störst bland barnen med huvudsakligen
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, 38 procent, och barn med huvudsakligen
fysiska funktionsnedsättningar, 29 procent. Det finns inga signifikanta skillnader
mellan föräldrar till barn med enbart allergisjukdomar och föräldrar till barn utan
funktionsnedsättning.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 29
Tabell 4.3 Föräldrasituationen efter barnets födelse, andel och antal
Svårighetsgrad/typ Ingen förändring Separation/skilsmässa
Svårighetsgrad Andel (%) Antal Andel (%) Antal
Ingen 80 810 18 165
Lindrig 71** 198 26* 55
Måttlig eller svår 66** 145 30** 59
Typ
Ingen 80 823 19 170
Huvudsakligen fysisk 70** 118 29** 37
Huvudsakligen neuropsykiatrisk 55** 52 38** 29
Allergisjukdomar 73 160 23 43
* Skillnaden är signifikant på 90 % nivå. ** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå.
4.2 Levnadsförhållanden
Föräldern som besvarade enkäten fick ange sin högsta utbildning (se tabell 4.4).
Andelen som har högskole- eller universitetsutbildning är mindre bland föräldrar till
barn med huvudsakligen fysiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar än
bland föräldrar till barn utan funktionsnedsättning.
Tabell 4.4 Andel och antal föräldrar 1 som har högskole- eller universitetsutbildning
Svårighetsgrad/typ Andel (%) Antal
Svårighetsgrad
Ingen 48 534
Lindrig 41 130
Måttlig eller svår 40 96
Typ
Ingen 48 545
Huvudsakligen fysisk 39* 71
Huvudsakligen neuropsykiatrisk 29* 31
Allergisjukdomar 47 113
1 Föräldern som fyllde i enkäten. * Skillnaden är signifikant på 90 % nivå.
Föräldern som besvarade enkäten fick också ange sin huvudsakliga sysselsättning
(se tabell 4.5). En majoritet av barnens föräldrar arbetar, som anställda eller
företagare. Föräldrar till barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar arbetar
i något lägre utsträckning än föräldrar till barn utan funktionsnedsättning. Föräldrar
till barn med lindriga funktionsnedsättningar är i något högre grad arbetslösa eller
långtidssjukskrivna jämfört med föräldrar till barn utan funktionsnedsättning. I
övrigt finns inga signifikanta skillnader mellan grupperna.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

30 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Tabell 4.5 Den svarande förälderns sysselsättning andel (fetstil) och antal
Svårighetsgrad/typ Anställd/företagare 1
Svårighetsgrad
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
Arbetslös/långtidssjukskriven Övrigt 2
Ingen 86 4 11
826 31 79
Lindrig 81 8* 11
207 12 24
Måttlig eller svår 79* 7 14
Typ
163 11 21
Ingen 85 4 11
838 32 82
Huvudsakligen fysisk 79 8 13
119 7 18
Huvudsakligen neuropsykiatrisk 80 7 13
66 4 8
Allergisjukdomar 83 6 11
173 11 16
1 2
Även lantbrukare och lärlingar räknas hit. Pensionär, hemarbetande, värnpliktig,
föräldraledig eller annat. * Skillnaden är signifikant på 90 % nivå.
Föräldrar till barn med funktionsnedsättning har en mer utsatt ekonomisk situation
om man ser till andelen som under det senaste året hade haft svårt att klara de
löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar med mera. Det gäller även andelen som
saknar en ekonomisk buffert, det vill säga inte skulle klara av att på en vecka skaffa
fram 15 000 kronor om de plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation (se tabell
4.6).
Tabell 4.6 Andel och antal föräldrar som upplever svårigheter med ekonomin
Svårighetsgrad/typ
Svårt att klara
löpande utgifter
Saknar ekonomisk
buffert 1
Svårighetsgrad Andel (%) Antal Andel (%) Antal
Ingen 13 109 12 93
Lindrig 17 41 20** 40
Måttlig eller svår 23** 42 26** 46
Typ
Ingen 13 110 13 97
Huvudsakligen fysisk 21* 31 22* 28
Huvudsakligen neuropsykiatrisk 27** 20 32** 23
Allergisjukdomar 16 31 18 31
* Signifikant på 90 % nivå ** Signifikant på 95 % nivå. 1 De som inte skulle klara av att på
en vecka skaffa fram 15 000 kronor om de plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation.

HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 31
Andelen som har haft svårt att klara de löpande utgifterna är större bland föräldrar
till barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar jämfört med föräldrar till
barn utan funktionsnedsättning. Andelen är även större bland föräldrar till barn med
huvudsakligen fysiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar jämfört med
föräldrar till barn utan funktionsnedsättning.
Andelen som saknar en ekonomisk buffert, det vill säga inte skulle klara av att på en
vecka skaffa fram 15 000 kronor om de plötsligt skulle hamna i en oförutsedd
situation, är dubbelt så stor bland föräldrar till barn med måttliga eller svåra
funktionsnedsättningar jämfört med bland föräldrar till barn utan funktionsnedsättning,
26 procent respektive 12 procent. Andelen är även större bland
föräldrar till barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och
huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

32 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
5. Fysisk aktivitet
Statens folkhälsoinstitut har visat att elever med funktionsnedsättning i årskurs 6 och
9 motionerar mindre än andra elever. Detta tillsammans med sämre kostvanor
innebär att elever med funktionsnedsättning löper större risk för framtida ohälsa på
grund av sina levnadsvanor (Statens folkhälsoinstitut, 2011).
Vi har tidigare redovisat utvecklingen av ungdomars levnadsvillkor till
Ungdomsstyrelsen för år 2011, och den rapporten visar att unga kvinnor och män
(16–24-åringar) med funktionsnedsättning i högre grad har fetma jämfört med unga
utan funktionsnedsättning. Den visar även att en stillasittande fritid är vanligare
bland unga kvinnor med funktionsnedsättning än bland andra unga kvinnor (Statens
folkhälsoinstitut, 2012).
5.1 Barnets fysiska aktivitet
Majoriteten av alla barn idrottar minst en gång i veckan och det gäller även barn
med lindriga, måttliga eller svåra funktionsnedsättningar (se tabell 5.1). Andelen är
något mindre bland barnen som har huvudsakligen neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar, men i övrigt finns inga signifikanta skillnader mellan
grupperna utifrån typen av funktionsnedsättning. Det visar föräldrarnas och barnens
svar på frågan ”Hur ofta brukar barnet göra något av följande …?” där ”idrotta” var
ett av alternativen. Svarsalternativen sträckte sig från ”aldrig” till ”dagligen”.
Tabell 5.1 Andel och antal barn som idrottar minst en gång i veckan
Svårighetsgrad/typ Andel (%) Antal
Svårighetsgrad
Ingen 74 739
Lindrig 76 196
Måttlig eller svår 70 148
Typ
Ingen 74 749
Huvudsakligen fysisk 80 121
Huvudsakligen neuropsykiatrisk 57** 50
Allergisjukdomar 76 163
** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå.
En del barn idrottar aldrig eller idrottar högst ett par gånger per år (se tabell 5.2). Det
finns inga signifikanta skillnader mellan barn utan funktionsnedsättning, barn med
lindriga funktionsnedsättningar och barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar
vad gäller denna andel.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 33
Tabell 5.2 Andel och antal barn som aldrig idrottar eller idrottar högst ett par gånger
per år
Svårighetsgrad/typ
Svårighetsgrad
Andel (%) Antal
Ingen 17 156
Lindrig 16 36
Måttlig eller svår 21 39
Typ
Ingen 18 161
Huvudsakligen fysisk 10* 16
Huvudsakligen neuropsykiatrisk 32** 24
Allergisjukdomar 17 30
* Skillnaden är signifikant på 90 % nivå. ** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå.
Andelen som aldrig idrottar, eller idrottar högst ett par gånger per år, är mindre
bland barn med huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar än bland barn utan
funktionsnedsättning, 10 procent jämfört med 18 procent. Denna skillnad är
statistiskt säkerställd. Den största andelen fysiskt inaktiva finns bland barn med
huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, 32 procent. Skillnaden
gentemot barn utan funktionsnedsättning är statistiskt säkerställd. Andelen fysiskt
inaktiva är densamma bland barn som har enbart allergisjukdomar och barn som inte
har någon funktionsnedsättning.
De flesta barn idrottar eller motionerar ett par timmar i veckan så att de blir
andfådda och/eller svettas (se tabell 5.3). Det visar svaren på frågan ”Hur många
timmar sammanlagt i veckan idrottar eller motionerar barnet så mycket att han/hon
blivit andfått eller svettas? (Utanför skoltid)”. Det går inte att se några signifikanta
skillnader mellan grupperna utifrån vare sig funktionsnedsättningens svårighetsgrad
eller typ.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

34 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Tabell 5.3 Antal timmar per vecka som barnen idrottar eller motionerar så att de blir
andfådda eller svettas, andel (fetstil) och antal
Svårighetsgrad/typ Högst 1 tim 2–3 tim 4–6 tim 7 tim eller mer Totalt
Svårighetsgrad
Ingen 42 30 19 9 100
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
394 295 190 94 973
Lindrig 36 33 21 10 100
90 87 55 23 255
Måttlig eller svår 43 28 19 10 100
Typ
87 59 43 19 208
Ingen 42 30 19 9 100
402 299 196 94 991
Huvudsakligen fysisk 40 31 21 9 100
Huvudsakligen
neuropsykiatrisk
63 48 32 13 156
51 26 16 7 100
43 23 14 4 84
Allergisjukdomar 33 34 20 13 100
5.2 Familjens fysiska aktivitet
63 71 46 25 205
Närmare hälften av föräldrarna som besvarade enkäten angav att de promenerar
tillsammans med barnet minst en gång i veckan. Det finns inga skillnader mellan de
olika grupperna av barn.
Tabell 5.4 Andel barn vars förälder 1 promenerar med dem minst en gång i veckan
Svårighetsgrad/typ Andel (%) Antal
Svårighetsgrad
Ingen 47 449
Lindrig 49 114
Måttlig eller svår 41 90
Typ
Ingen 47 458
Huvudsakligen fysisk 48 68
Huvudsakligen neuropsykiatrisk 49 44
Allergisjukdomar 41 83
1 Den förälder som fyllde i enkäten.
Det är mindre vanligt att föräldrar idrottar, sportar eller motionerar tillsammans med
barnet än att de promenerar tillsammans. Omkring en tredjedel av föräldrarna har
svarat att de idrottar, sportar eller motionerar tillsammans med barnet minst en gång
i veckan. Bland barn med funktionsnedsättning finns inga skillnader utifrån

HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 35
svårighetsgraden. Sett till typen av funktionsnedsättning visar det sig att föräldrar till
barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i lägre grad
idrottar, sportar eller motionerar tillsammans med barnet minst en gång i veckan,
jämfört med föräldrar till barn utan funktionsnedsättning. Denna skillnad är
statistiskt säkerställd. I övrigt finns inga skillnader mellan grupperna.
Tabell 5.5 Andel barn vars förälder 1 idrottar, sportar eller motionerar med dem
minst en gång i veckan
Svårighetsgrad/typ
Svårighetsgrad
Andel (%) Antal
Ingen 36 347
Lindrig 36 90
Måttlig eller svår 30 63
Typ
Ingen 36 350
Huvudsakligen fysisk 39 55
Huvudsakligen neuropsykiatrisk 22** 22
Allergisjukdomar 35 73
** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå. 1 Den förälder som fyllde i enkäten.
5.3 Familjens syn på hälsa och friskvård
Föräldern som besvarade enkäten fick även svara på hur ofta de inom familjen
diskuterar frågor om hälsa och friskvård. Resultaten visar att en övervägande
majoritet diskuterar sådant minst en gång i månaden, se tabell 5.6.
Tabell 5.6 Andel och antal barn vars familj diskuterar frågor om hälsa och friskvård
minst en gång i månaden
Svårighetsgrad/typ
Svårighetsgrad
Andel (%) Antal
Ingen 81 809
Lindrig 85 221
Måttlig eller svår 88* 190
Typ
Ingen 81 827
Huvudsakligen fysisk 92** 147
Huvudsakligen neuropsykiatrisk 83 74
Allergisjukdomar 82 172
* Skillnaden är signifikant på 90 % nivå. ** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå.
Det är något vanligare att föräldrar till barn med måttliga eller svåra
funktionsnedsättningar diskuterar hälsa och friskvård minst en gång i månaden
jämfört med föräldrar till barn utan funktionsnedsättning. Sett till typen av
funktionsnedsättning är sådana samtal vanligare bland föräldrar till barn med
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

36 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar. Dessa skillnader gentemot barn utan
funktionsnedsättning är statistiskt säkerställda.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

6. Skolan
HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 37
En av våra tidigare studier har visat att de flesta elever i årskurs 6 och 9, inklusive
dem med funktionsnedsättning, trivs i skolan. Elever med funktionsnedsättning
svarar dock något oftare att de inte har det bra och att de inte tycker om att gå i
skolan, jämfört med elever utan funktionsnedsättning. Studien visar även att det är
fyra gånger så vanligt att elever med funktionsnedsättning utsätts för mobbning
jämfört med övriga barn, och pojkar är mer utsatta än flickor (Statens
folkhälsoinstitut, 2011). Även Barnombudsmannen har visat att barn med funktionshinder
mobbas i större utsträckning än övriga barn (Barnombudsmannen, 2002).
Det finns även en intervjustudie som visar att elever i särskolan och i specialklasser
lätt blir socialt isolerade och håller sig för sig själva. Särskoleelever löper också en
ökad risk för att bli utsatta för diskriminering och trakasserier av olika slag, just för
att de går i särskolan. Det framkommer även att elever med fysiska funktionsnedsättningar
hamnar utanför gemenskapen (Skolverket, 2009).
6.1 Trivsel och prestation i skolan
De allra flesta barn trivs bra eller mycket bra i skolan, men barn med måttliga eller
svåra funktionsnedsättningar trivs sämre än barn utan funktionsnedsättning (se tabell
6.1). Det visar föräldrarnas och barnens svar på frågan ”Hur trivs barnet i dagis/förskolan/skolan/arbetet?”.
Enkäten visar också att trivseln är sämre bland barn med
huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Dessa skillnader är
statistiskt säkerställda. Barn med enbart allergisjukdomar trivs lika bra som barn
utan funktionsnedsättning. Trivseln är lika hög hos barn med fysiska funktionsnedsättningar.
Tabell 6.1 Barnens trivsel i förskolan eller skolan, andel (fetstil) och antal
Svårighetsgrad/typ
Svårighetsgrad
Mycket
bra
Bra
Mindre
bra
Vet inte Totalt
Ingen 55 41 4 1 100
533 402 35 4 974
Lindrig 54 40 5 0 100
131 109 14 0 254
Måttlig eller svår 40** 50 8** 2 100
Typ
85 102 16 3 206
Ingen 55 41 4 1 100
538 415 35 4 992
Huvudsakligen fysisk 49 46 4 1 100
Huvudsakligen
neuropsykiatrisk
69 77 7 1 154
37** 45 17** 1 100
33 37 13 1 84
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

38 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Enbart allergisjukdomar 55 40 4 0 100
** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
109 84 10 1 204
Barnens trivsel i förskolan eller skolan beror på många faktorer, bland annat hur väl
de klarar av sina studier. Föräldrarna fick ange hur de tycker att barnet klarar sina
studier i skolan (se tabell 6.2).
När barnen delas in efter funktionsnedsättningens svårighetsgrad visar det sig att en
övervägande majoritet av föräldrarna anser det går bra eller riktigt bra för barnen i
samtliga grupper. Andelen som det går bra eller riktigt bra för enligt föräldrarna
sträcker sig från 75 procent bland barnen med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar
till 85 procent bland barnen utan funktionsnedsättning. Det är dock
vanligare att föräldrar till barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar anser
att de presterar under medel eller dåligt, jämfört med föräldrar till barn utan
funktionsnedsättning.
Sett till typen av funktionsnedsättning anser föräldrarna till barn med huvudsakligen
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar att de klarar sina studier sämre jämfört
med övriga barn. 28 procent av dessa barn presterar under medel eller dåligt, enligt
föräldrarna. Barn med huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar eller enbart
allergisjukdomar presterar lika väl som barn utan funktionsnedsättning.
Tabell 6.2 Hur väl barnet klarar av sina studier i skolan enligt föräldrarna, andel
(fetstil) och antal
Svårighetsgrad/typ
Svårighetsgrad
Riktigt bra
eller bra
Medelmåttigt
Under medel
eller dåligt
Vet inte Totalt
Ingen 85 12 3 0 100
640 79 18 0 737
Lindrig 77** 15 6 2 100
160 33 15 2 210
Måttlig eller svår 75** 15 11** 0 100
Typ
140 27 18 0 185
Ingen 85 12 3 0 100
650 81 19 0 750
Huvudsakligen fysisk 81 14 5 0 100
Huvudsakligen
neuropsykiatrisk
105 20 8 0 133
46** 26 28** 0 100
32 18 20 0 70
Enbart allergisjukdomar 85 10 2 2 100
** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå.
153 20 4 2 179

6.2 Mobbning
HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 39
Barnens trivsel i förskolan eller skolan beror också på om de är utsatta för mobbning
eller mobbar andra barn. Studien innehöll två frågor om mobbning. Till att börja
med fick föräldrarna och barnen svara på om deras barn mobbar andra barn. Därefter
fick föräldern och barnet svara på om deras eget barn blir mobbat. Enkäten innehöll
ingen exakt definition av mobbning, men den första frågan löd ”Det händer ibland
att flera barn slår sig samman för att plåga/mobba ett annat barn (t.ex. slåss mot
honom eller henne, göra narr av honom eller henne). Mobbar ditt barn andra barn?”.
Ytterst få svarade att barnet mobbar andra barn och det går inte att se några
skillnader mellan grupperna. Däremot kan vi se att barn med måttliga eller svåra
funktionsnedsättningar är mer utsatta för mobbning jämfört med barn utan
funktionsnedsättning (se tabell 6.3). Det gäller även dem med huvudsakligen fysiska
eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Tabell 6.3 Barn som uppges bli mobbade, andel (fetstil) och antal
Svårighetsgrad/typ Ofta eller ibland Sällan eller aldrig Vet inte Totalt
Svårighetsgrad
Ingen 6 84 10 100
46 831 94 971
Lindrig 8 81 10 100
17 216 24 257
Måttlig eller svår 16** 74 10 100
Typ
29 157 21 207
Ingen 6 84 10 100
47 846 96 989
Huvudsakligen fysisk 17** 74 9 100
19 122 14 155
Huvudsakligen neuropsykiatrisk 19** 68 13 100
15 60 11 86
Enbart allergisjukdomar 5 86 10 100
** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå.
11 176 18 205
Det är tre gånger vanligare att barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar
mobbas jämfört med barn som inte har någon funktionsnedsättning. Andelen är 16
procent jämfört med knappt 6 procent. Det är även mer än tre gånger vanligare att
barn med huvudsakligen fysiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
mobbas, jämfört med barn utan funktionsnedsättning. Dessa skillnader är statistiskt
säkerställda. Barn med enbart allergisjukdomar eller lindriga funktionsnedsättningar
löper däremot inte större risk att mobbas.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

40 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
7. Fritid
Barn med funktionsnedsättning riskerar att bli uteslutna ur olika aktiviteter och
deltar i färre aktiviteter än andra barn. Detta gäller främst i ostrukturerade
situationer, men det finns en skillnad även i mer strukturerade skolsituationer, det
vill säga lärarledda aktiviteter (Eriksson & Granlund, 2004). Detta kan bero på att
det inte finns lämpliga aktiviteter för barnen eller att de saknar assistans eller
transporter i form av färdtjänst med mera (Barnombudsmannen, 2002).
Ungdomsstyrelsen visar att unga med funktionsnedsättning har en lägre känsla av
delaktighet jämfört med andra unga och upplever att de har sämre möjligheter att
påverka sin egen livssituation (Ungdomsstyrelsen, 2010). Barn och ungdomar med
funktionshinder är också mindre nöjda med sina kompisrelationer
(Barnombudsmannen, 2005). Elever med funktionsnedsättning i årskurs 6 och 9 är
överrepresenterade bland eleverna som har svårt med kamratrelationer, och det är
mer än dubbelt så vanligt att elever med funktionsnedsättning aldrig eller sällan har
kul med sina kompisar. Det är också vanligare att dessa elever aldrig eller sällan får
stöd av sina kompisar eller att de och kompisarna aldrig eller sällan hjälps åt
(Statens folkhälsoinstitut, 2011).
7.1 Fritidsaktiviteter
Föräldrarna fick svara på hur ofta barnet brukar göra olika aktiviteter, både i och
utanför hemmet. Vi börjar med att visa hur stor andel av barnen som regelbundet går
på bio eller teater, spelar ett instrument och deltar i föreningsverksamheter. I tabell
7.1 presenteras andelen barn som deltar i respektive aktivitet minst en gång i
månaden.
Utifrån funktionsnedsättningens svårighetsgrad ser man att andelen som går på bio,
teater eller sportevenemang minst en gång i månaden inte skiljer sig mellan
grupperna, även om andelen tycks vara något större bland barn med lindriga
funktionsnedsättningar. Andelen barn som spelar ett instrument minst en gång i
månaden är densamma i grupperna. Det finns inga signifikanta skillnader vad gäller
deltagande i föreningsliv.
När det gäller typen av funktionsnedsättning, ser vi att barn med huvudsakligen
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar deltar i föreningsverksamhet i mindre
utsträckning än barn utan funktionsnedsättning. Barn med enbart allergisjukdomar
deltar däremot i föreningsverksamhet i högre grad än barn utan funktionsnedsättning.
Dessa skillnader är statistiskt säkerställda.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 41
Tabell 7.1 Barn som deltar i olika aktiviteter minst en gång i månaden, andel
(fetstil) och antal
Svårighetsgrad/typ
Svårighetsgrad
Gå på
bio/teater/sport
Spela
instrument
Ingen 33 34 46
327 339 473
Lindrig 39 33 51
96 79 139
Måttlig eller svår 34 34 41
Typ
71 74 91
Ingen 33 34 46
332 347 481
Huvudsakligen fysisk 38 32 42
60 48 70
Huvudsakligen neuropsykiatrisk 29 37 29**
24 30 29
Enbart allergisjukdomar 39 30 59**
** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå.
78 67 123
Delta i föreningsverksamhet
I tabell 7.2 presenteras andelen barn som umgås med kamrater, idrottar och läser
böcker minst en gång i veckan.
Tabell 7.2 Barn som ägnar sig åt olika aktiviteter minst en gång i veckan, andel
(fetstil) och antal
Svårighetsgrad/typ
Svårighetsgrad
Umgås med
kamrater
Idrotta Läsa böcker
Ingen 67 74 62
676 739 626
Lindrig 73 76 52**
191 196 138
Måttlig eller svår 59* 70 49**
Typ
126 148 109
Ingen 67 74 62
686 749 635
Huvudsakligen fysisk 64 80 57
Huvudsakligen
neuropsykiatrisk
103 121 92
57 57** 30**
48 50 31
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

42 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Allergisjukdomar 74 76 54
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
156 163 115
* Skillnaden är signifikant på 90 % nivå. ** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå.
Överlag finns bara små skillnader mellan grupperna när det gäller andelen som
umgås med kamrater, idrottar och läser böcker minst en gång i veckan. Sett till
funktionsnedsättningens svårighetsgrad är det en mindre andel av barnen med
måttliga eller svåra funktionsnedsättningar som umgås med kamrater minst en gång
i veckan. Barn med funktionsnedsättning läser dock böcker i mindre utsträckning än
andra barn, oavsett svårighetsgrad. Det finns inga signifikanta skillnader i andelen
som idrottar minst en gång i veckan.
Utifrån typen av funktionsnedsättning ser vi att gruppen med huvudsakligen neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar umgås med sina kamrater och läser böcker i
mindre omfattning än barn utan funktionsnedsättning.
7.2 Medieanvändning
Föräldrarna fick även ange hur mycket tid barnen ägnar åt mer stillasittande fritidsaktiviteter,
i detta fall åt att se på teve eller video/dvd, spela teve- eller datorspel och
surfa på Internet.
Tabell 7.3 gäller andelen barn som tillbringar minst 2–3 timmar framför tv:n varje
dag, och den visar att barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar
tillbringar mer tid framför teven än barn utan funktionsnedsättning. Tabellen visar
även att barn med huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar tillbringar mer tid
framför teven än barn utan funktionsnedsättning.
Tabell 7.3 Barn som ser på teve, video eller dvd minst 2–3 timmar per dag, andel
och antal
Svårighetsgrad/typ
Svårighetsgrad
Andel (%) Antal
Ingen 39 373
Lindrig 43 103
Måttlig eller svår 51** 96
Typ
Ingen 39 380
Huvudsakligen fysisk 51** 71
Huvudsakligen neuropsykiatrisk 51 39
Allergisjukdomar 42 82
** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå.
Barn med funktionsnedsättning ägnar också mer tid åt teve- eller datorspel jämfört
med barn utan funktionsnedsättning (se tabell 7.4). Andelen som spelar teve- eller
datorspel minst 2–3 timmar på vardagarna är störst bland barn med huvudsakligen

HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 43
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, 30 procent. Även barn med lindriga
respektive måttliga eller svåra funktionsnedsättningar spelar tevespel i högre grad än
barn utan funktionsnedsättning.
Tabell 7.4 Barn som spelar teve- eller datorspel minst 2–3 timmar per vardag, andel
och antal
Svårighetsgrad/typ
Svårighetsgrad
Andel (%) Antal
Ingen 11 100
Lindrig 19** 44
Måttlig eller svår 23** 44
Typ
Ingen 11 104
Huvudsakligen fysisk 17 24
Huvudsakligen neuropsykiatrisk 30** 23
Allergisjukdomar 19** 37
** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå.
Däremot finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan grupperna sett till
Internetanvändningen i allmänhet. I tabell 7.5 jämförs andelen barn som surfar på
Internet minst 2–3 timmar per dag.
Tabell 7.5 Barn som surfar på Internet minst 2–3 timmar per vardag, andel och antal
Svårighetsgrad/typ Andel (%) Antal
Svårighetsgrad
Ingen 14 122
Lindrig 18 39
Måttlig eller svår 16 31
Typ
Ingen 14 124
Huvudsakligen fysisk 17 24
Huvudsakligen neuropsykiatrisk 21 15
Allergisjukdomar 16 29
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

44 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
8. Hälsa
I en undersökning från Barnombudsmannen fick barn ange hur nöjda de är med
olika aspekter av livet: kroppen och hälsan, familjen, kompisarna, fritiden,
närmiljön, skolan med mera. Resultaten visar att hälsan har större betydelse för barn
med funktionsnedsättning än för övriga barn. Samtidigt är barn med
funktionsnedsättning mindre nöjda med sin kropp och hälsa jämfört med andra
(Barnombudsmannen, 2005).
Elever med funktionsnedsättning i årskurs 6 och 9 skattar sin hälsa lägre jämfört
med andra barn. Vidare upplever de oftare psykisk ohälsa och fler stressrelaterade
symptom i sin vardag än elever som anger att de inte har en funktionsnedsättning.
Flickor har generellt större förekomst av psykosomatiska besvär än pojkar, vilket
även gäller när flickor med funktionsnedsättning jämförs med pojkar med
funktionsnedsättning. Skillnaden i förekomsten av psykosomatiska besvär är dock
betydligt större mellan pojkar än mellan flickor med respektive utan
funktionsnedsättning. Med andra ord är den relativa risken för psykosomatiska
besvär högre bland pojkar än bland flickor med funktionsnedsättning (Statens
folkhälsoinstitut, 2011).
8.1 Somatiska och psykiska besvär hos barnet
Enkäten innehöll frågan ”Har barnet något eller några av följande besvär?”, och
svarsalternativen var bland annat magbesvär, huvudvärk, sömnlöshet, yrsel,
ryggbesvär och aptitlöshet. I tabell 8.1 visas andelen barn som har dessa besvär
varje eller varannan vecka. Majoriteten av barnen har inte de angivna besvären så
ofta som varje eller varannan vecka.
Sett till funktionsnedsättningens svårighetsgrad är de flesta besvären ungefär två till
tre gånger så vanliga bland barn med lindriga funktionsnedsättningar än bland barn
utan funktionsnedsättning. Det gäller magbesvär, huvudvärk, sömnlöshet och
aptitlöshet. Samtliga besvär förekommer oftare hos barn med måttliga eller svåra
funktionsnedsättningar, och de vanligaste är magbesvär, huvudvärk och aptitlöshet.
Brist på aptit är sju gånger så vanligt bland barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar
jämfört med barn utan funktionsnedsättning.
Sett till typen av funktionsnedsättning kan vi konstatera att samtliga besvär
förekommer mer än dubbelt så ofta hos barn med huvudsakligen fysiska eller
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, jämfört med barn utan funktionsnedsättning.
Magbesvär och huvudvärk tillhör de vanligaste besvären. Barn med
enbart allergisjukdomar har oftare huvudvärk och aptitlöshet än barn utan
funktionsnedsättning. Det är dock ingen skillnad mellan dessa grupper när det gäller
magbesvär, sömnlöshet, yrsel eller ryggbesvär.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 45
Tabell 8.1 Barn som har olika somatiska och psykiska besvär varje eller varannan
vecka, andel (fetstil) och antal
Svårighetsgrad/typ Magbesvär Huvudvärk Sömnlöshet Yrsel Ryggbesvär Aptitlöshet
Svårighetsgrad
Ingen 7 8 3 1 4 2
64 69 21 9 30 22
Lindrig 18** 17** 8** 4 4 8**
44 36 14 4 8 15
Måttlig eller svår 30** 19** 11** 5** 11** 15**
Typ
50 32 17 6 19 21
Ingen 7 8 3 1 4 2
Huvudsakligen
fysisk
Huvudsakligen
neuropsykiatrisk
65 70 22 9 31 24
43** 22** 10** 8** 9* 10**
58 29 11 6 12 11
23** 20** 17** 7** 13** 22**
17 14 12 3 8 14
Allergisjukdomar 9 14* 5 1 3 6*
18 24 7 1 6 9
* Skillnaden är signifikant på 90 % nivå. ** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå.
8.2 Barnets läkemedelsanvändning
Det är betydligt vanligare att barn med funktionsnedsättning använder receptbelagda
läkemedel jämfört med andra barn. Andelen är 31 procent bland barn med lindriga
funktionsnedsättningar och 58 procent bland barn med måttliga eller svåra
nedsättningar, jämfört med 5 procent bland barn utan funktionsnedsättning.
Tabell 8.2 Barn som använder receptbelagda läkemedel, andel och antal
Svårighetsgrad/typ Andel (%) Antal
Svårighetsgrad
Ingen 5 49
Lindrig 31** 78
Måttlig eller svår 58** 124
Typ
Ingen 6 58
Huvudsakligen fysisk 32** 50
Huvudsakligen neuropsykiatrisk 51** 43
Allergisjukdomar 48** 100
** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

46 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Sett till typen av funktionsnedsättning är receptbelagda läkemedel vanligast bland
barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och barn med
enbart allergisjukdomar, vilket inte är helt oväntat. Andelen är 51 procent respektive
48 procent jämfört med 32 procent bland barn med huvudsakligen fysiska
funktionsnedsättningar och 6 procent bland barnen utan funktionsnedsättning.
Föräldrarna fick även svara på om barnet under de senaste fyra veckorna hade tagit
receptfria läkemedel mot huvudvärk, ledvärk eller annan värk, snuva, hosta eller
feber, alternativt magbesvär eller förstoppning. Tabell 8.3 nedan visar att barn med
funktionsnedsättning i högre grad än andra hade tagit receptfria läkemedel mot
huvudvärk och magbesvär under de senaste fyra veckorma.
Tabell 8.3 Användning av receptfria läkemedel de senaste fyra veckorna, andel
(fetstil) och antal
Svårighetsgrad/typ Huvudvärk
Svårighetsgrad
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
Led- eller
annan värk
Snuva, hosta
eller feber
Ingen 24 5 36 2
223 43 341 17
Lindrig 35** 8 47** 8**
79 20 107 13
Måttlig eller svår 43** 12** 38 15**
Typ
77 17 72 24
Ingen 25 5 37 2
230 43 351 17
Huvudsakligen fysisk 39** 11** 47* 21**
Huvudsakligen
neuropsykiatrisk
53 16 69 23
41** 15** 32 9**
30 9 24 6
Allergisjukdomar 36** 7 42 5*
66 12 76 8
* Skillnaden är signifikant på 90 % nivå. ** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå.
8.3 Föräldrarnas hälsa och välbefinnande
Magbesvär
Föräldrarna som besvarade enkäten fick även ange om de själva har magbesvär,
huvudvärk, sömnbesvär eller ryggbesvär minst varje eller varannan vecka. I tabell
8.4 visas hur stor andel av föräldrarna som svarade ”ja”.
Föräldrar till barn med funktionsnedsättning lider oftare av huvudvärk och
magbesvär än andra föräldrar. Cirka 40 procent av föräldrarna till barn med
funktionsnedsättning har huvudvärk varje eller varannan vecka, jämfört med 25 procent
av de övriga föräldrarna. Här ingår inte föräldrarna till barn med enbart
allergisjukdomar, där andelen var 34 procent. Omkring 25 procent av föräldrarna till

HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 47
barn med funktionsnedsättning har magbesvär varje eller varannan vecka, jämfört
med cirka 18 procent av övriga föräldrar.
Sömnlöshet är vanligare hos föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Det är
vanligast bland föräldrar till barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Även ryggbesvär är vanligare bland föräldrar till barn med funktionsnedsättning,
jämfört med bland övriga föräldrar.
Tabell 8.4 Föräldrar med somatiska och psykiska besvär varje eller varannan vecka,
andel och antal
Svårighetsgrad/typ
Svårighetsgrad
Magbesvär Huvudvärk Sömnlöshet Ryggbesvär
Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal
Ingen 18 161 25 219 13 126 27 236
Lindrig 24 60 38** 85 24** 58 34* 77
Måttlig eller svår 26** 52 39** 74 31** 60 42** 75
Typ
Ingen 17 162 25 228 13 129 27 245
Huvudsakligen
fysisk
26** 42 41** 51 24** 35 36 46
Huvudsakligen
neuropsykiatrisk
24 21 43** 36 39** 34 42** 35
Allergisjukdomar 26** 48 34* 63 24** 46 32 62
* Skillnaden är signifikant på 90 % nivå. ** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå.
Föräldrarnas hälsa hänger samman med en rad bestämningsfaktorer såsom
utbildningsnivå, arbete och ekonomi. I kapitel 4 beskrev vi situationen för föräldrar
till barn med respektive utan funktionsnedsättning för några av dessa faktorer.
Föräldrarna fick dock även ange hur nöjda de är med livet inom dessa områden.
Frågan löd ”Hur nöjd eller missnöjd är du med ditt liv vad avser följande?”, med
svarsalternativen bostad, arbete, ekonomi, utbildning, hälsa, familjesituation, fritid,
kontakter med vänner och bekanta samt möjlighet att påverka sin och familjens
livssituation. Andelen som är ”mycket nöjda” eller ”ganska nöjda” är signifikant
mindre bland föräldrar till barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar, och
det gäller inom samtliga områden förutom bostad och kontakter med vänner och
bekanta. Andelen är även betydligt mindre bland föräldrar till barn med
huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, inom samtliga områden
utom arbete och utbildning.
Hjälp och avlastning med hem och barn
Föräldern som fyllde i enkäten fick även svara på frågan ”Tycker du att du får den
hjälp och avlastning med hem och barn som du behöver?”. En övervägande
majoritet av föräldrarna svarade ”ja”, se tabell 8.5. Andelen sträcker sig från 82
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

48 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
procent av föräldrarna till barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar, och
upp till 88 procent av föräldrarna till barn utan funktionsnedsättning. Sett till typen
av funktionsnedsättning anser 77 procent av föräldrarna till barn med huvudsakligen
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar att de får tillräcklig hjälp och avlastning.
Andelen är större bland föräldrar till barn med huvudsakligen fysiska
funktionsnedsättningar, 85 procent, och bland föräldrar till barn med enbart
allergisjukdomar, 86 procent. Sammanfattningsvis är andelen signifikant lägre bland
föräldrar till barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar samt barn med
huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Tabell 8.5 Föräldrar som anser att de får den hjälp och avlastning med hem och barn
de behöver, andel och antal
Svårighetsgrad/typ Andel (%) Antal
Svårighetsgrad
Ingen 88 837
Lindrig 84 211
Måttlig eller svår 82* 162
Typ
Ingen 88 848
Huvudsakligen fysisk 85 122
Huvudsakligen neuropsykiatrisk 77** 64
Allergisjukdomar 86 176
* Skillnaden är signifikant på 90 % nivå. ** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå.
I de flesta fall kommer hjälpen och avlastningen från en partner, följt av släktingar,
barnen och grannar. Det är minst vanligt att få hjälp och avlastning från en före detta
partner eller från samhället. Föräldrar till barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar
får i lägre grad hjälp och avlastning från en partner jämfört med
föräldrar till barn utan funktionsnedsättning. Detta gäller även föräldrar till barn med
huvudsakligen fysiska eller med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Föräldrar
till barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar får i lägre
utsträckning hjälp från släktingar och i större utsträckning hjälp från samhället. 11
procent får hjälp av samhället, jämfört med 2 procent av föräldrarna till barn utan
funktionsnedsättning.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

9. Diskussion
HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 49
I denna rapport har vi gett en fördjupad och mer nyanserad bild av levnadsvillkoren
och hälsan hos barn med funktionsnedsättning, än i vår tidigare rapport om hälsan
hos barn och unga med funktionsnedsättning (Statens folkhälsoinstitut, 2011).
Anledningen är den utförliga information som samlades in i studien ”Hälsa och
välfärd bland barn och ungdom i de nordiska länderna” och som rapporten baseras
på. Tack vare de uppgifterna kunde vi dela in barnen i olika grupper beroende på
funktionsnedsättningens typ och svårighetsgrad. Dessutom har vi kunnat redogöra
för föräldrarnas levnadsvillkor och hälsa, vilka i sin tur har betydelse för barnens
levnadsvillkor och hälsa.
Huvudsakliga resultat
Inom de studerade områdena är det i huvudsak barn med måttliga eller svåra
funktionsnedsättningar samt barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
som skiljer sig från barn utan funktionsnedsättning. Däremot är
skillnaderna mindre mellan barn med lindriga funktionsnedsättningar, huvudsakligen
fysiska funktionsnedsättningar eller enbart allergisjukdomar, och barn utan
funktionsnedsättning.
Vi har i en tidigare rapport visat att barn med funktionsnedsättning trivs sämre i
skolan och oftare utsätts för mobbning jämfört med andra barn. Här ser vi dock att
det framför allt är barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar och barn
med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som enligt föräldrarna trivs och
presterar sämre samt är mer utsatta för mobbning. Även barn med huvudsakligen
fysiska funktionsnedsättningar är mer utsatta för mobbning än barn utan
funktionsnedsättning.
När det gäller fritidsaktiviteter och fysisk aktivitet har vi sett små, eller inga,
skillnader mellan barn med respektive utan funktionsnedsättning. Ett undantag är
stillasittande fritidsaktiviteter, främst teve- och datorspel, vilka barn med
funktionsnedsättning ägnar mer tid åt. Barn utan funktionsnedsättning ägnar dock
mer tid åt att läsa böcker. Barn med funktionsnedsättning är överlag lika fysiskt
aktiva som barn utan funktionsnedsättning, och därmed verkar det inte som om teve-
och datorspelandet sker på bekostnad av fysisk aktivitet. Föräldrarna till barn med
måttliga eller svåra funktionsnedsättningar diskuterar också oftare frågor som rör
hälsa och friskvård, liksom föräldrar till barn med huvudsakligen fysiska
funktionsnedsättningar.
Rapporten visar även att levnadsvillkoren skiljer sig åt mellan föräldrar till barn med
respektive utan funktionsnedsättning. Ekonomiska problem är vanligare bland
föräldrar till barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar samt barn med
huvudsakligen fysiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, vilket troligen
hänger samman med att dessa föräldrar oftare är ensamstående. Det kan även bero
på att de har sämre möjligheter att kombinera sitt föräldraskap med arbete.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

50 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
När det gäller hälsan finns dock markanta skillnader mellan barn med respektive
utan funktionsnedsättning. Dessa resultat stämmer väl överens med vår tidigare
rapport som visade att psykiska och somatiska besvär är vanligare bland barn med
funktionsnedsättning jämfört med övriga barn. Vi kan dock se att ohälsan är mest
utbredd bland barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar och bland barn
med huvudsakligen fysiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Vi har inte analyserat vilka orsaker som ligger bakom den sämre psykiska och
fysiska hälsan, men problemen kan vara en direkt följd av den långvariga sjukdomen
eller funktionsnedsättningen. Andra möjliga faktorer är föräldrarnas och familjens
levnadsvillkor samt faktorer i skolmiljön, till exempel lägre trivsel i skolan, sämre
skolprestationer och större utsatthet för mobbning.
Vi har också kunnat visa att föräldrar till barn med funktionsnedsättning i högre grad
har olika somatiska och psykiska besvär, främst huvudvärk och sömnlöshet, jämfört
med övriga föräldrar. Det beror troligen på en rad olika faktorer, till exempel den
högre graden av ekonomisk utsatthet. Det kan även bero på att dessa föräldrar inte
får tillräcklig hjälp och avlastning med hemmet och barnen. Visserligen anser en
majoritet av alla föräldrar att de får den hjälp de behöver, men andelen är ändå
signifikant mindre bland föräldrar till måttliga eller svåra funktionsnedsättningar
samt bland föräldrar till barn med huvudsakligen neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar.
Styrkor och svagheter
I en del studier får barn i skolåldern själva besvara en enkät under lektionstid (till
exempel studien ”Skolbarns hälsovanor”), men i studien som den här rapporten
baseras på skickades enkäten till föräldrarna. Det gör att vi har fått betydligt mer
information, och troligen mer tillförlitlig sådan, om bland annat föräldrarnas och
barnens levnadsvillkor. Men metoden innebär också att föräldrarnas egen
uppfattning om och syn på barnets levnadsvillkor och hälsa påverkar svaren. Det
gäller inte minst i de fall barnen inte var med och svarade på frågorna, vilket gäller
två tredjedelar av alla enkäter. Vidare är det oftast barnets mamma som besvarade
enkäten. Vi kan dock inte att se några stora skillnader mellan grupperna gällande
vilken/vilka föräldrar som svarat på enkäten. Inte heller finns det några skillnader
mellan grupperna avseende om barnet varit med och besvarat frågorna.
Studien bygger på få barn och hade en låg svarsfrekvens, vilket gör att resultaten
måste tolkas med viss försiktighet. Vi har dock kontrollerat den statistiska
signifikansen för samtliga svar så att de likheter och skillnader vi lyfter fram är
säkerställda.
Det går att diskutera vår indelning av barnen i grupper beroende på funktionsnedsättningens
typ och svårighetsgrad. Indelningen efter svårighetsgrad bygger på
föräldrarnas skattning, vilket innebär att deras subjektiva uppfattningar ligger till
grund för indelningen. När det gäller typen av funktionsnedsättning finns det
naturligtvis olika sätt att dela in barnen. En del barn har också flera funktionsnedsättningar,
och den största utmaningen var att placera in dem i någon av de tre
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 51
grupperna. Här fick vi bedöma vilken funktionsnedsättning som är dominerande och
har störst betydelse för barnets situation och hälsa.
En svaghet i denna rapport är att vi inte redovisar svaren uppdelade på flickor och
pojkar, utan har valt att enbart redovisa dem utifrån funktionsnedsättningarnas
svårighetsgrad respektive typ. Vi anser dock att det statistiska underlaget är alltför
begränsat för att svaren ska kunna redovisas uppdelade på både svårighetsgrad och
kön eller på både typ och kön. Däremot har vi tidigare jämfört hälsan hos flickor och
pojkar med respektive utan funktionsnedsättning inom de flesta områden som tas
upp i denna rapport (Statens folkhälsoinstitut, 2011).
Avslutande reflektioner
Sammanfattningsvis drar vi slutsatsen att skolorna i ännu större utsträckning
behöver uppmärksamma barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar
liksom barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, inte minst i sitt
hälsofrämjande arbete. Även barn med huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar
måste uppmärksammas mer i skolornas arbete mot mobbning.
Resultaten avseende levnadsvillkoren tyder på att det krävs fortsatta insatser för att
förbättra den ekonomiska situationen för ensamstående med barn. Det föreslog vi
även i Folkhälsopolitisk rapport 2010 (Statens folkhälsoinstitut, 2010).
Det finns anledning att undersöka närmare hur föräldrar till barn med
funktionsnedsättning kan få stöd när det gäller barnen. Behövs fortsatta och
förstärkta stödinsatser från det omgivande samhället, såsom kommuner, landsting,
frivilligorganisationer med flera? Statens folkhälsoinstituts arbete med riktat
föräldrastöd, det vill säga föräldrastöd riktat till föräldrar till barn med
funktionsnedsättning, som pågår under perioden 2011 till 2013 är ett exempel på en
stödjande insats till dessa föräldrar. Det riktade föräldrastödet utvecklas, följs upp
och utvärderas av två lärosäten tillsammans med varsin kommun.
Vår förhoppning är att rapporten bidrar till ökad kunskap om denna prioriterade
grupp och att de skillnader vi har sett i levnadsvillkor och hälsa minskar. Detta är
viktigt för att nå målet för folkhälsoarbetet men också ett av målen för
funktionshinderspolitiken: jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor
och män med funktionsnedsättning.
Avslutningsvis ser vi behov av fortsatta studier för att följa utvecklingen framöver.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

52 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
10. Metod
Rapporten baseras på den svenska delen av studien ”Hälsa och välfärd bland barn
och ungdom i de nordiska länderna”, som genomfördes av Statistiska centralbyrån
(SCB) våren 2011 på uppdrag av Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap
(NHV).
10.1 Genomförande av undersökningen vid Statistiska
centralbyrån
Informationen nedan har hämtats från SCB:s tekniska rapport om undersökningen
(Statistiska Centralbyrån, 2011).
Population och urval
Populationen i undersökningen utgörs av barn i åldrarna 2–17 år i Sverige.
Urvalsramen har skapats utifrån Registret över totalbefolkningen (RTB) och består
av samtliga barn i åldern 2–17 år som var folkbokförda i Sverige i januari 2011.
Från urvalsramen gjorde SCB ett stratifierat urval på ålder och kön om 3 200 barn.
Genomförande
Undersökningen genomfördes med en postenkät med två påminnelser under
perioden mars till maj 2011. Enkäten adresserades till barnens föräldrar. Enkäten
bestod av 73 numrerade frågor, varav flera hade delfrågor. Frågorna handlade bland
annat om barnets familjesituation och hälsa samt familjens levnadsförhållanden. På
framsidan fanns information om undersökningens avsändare, bakgrund och syfte
samt om hur de känsliga personuppgifterna hanteras av SCB och NHV. Det
framgick även att deltagandet var frivilligt.
Sekretess
På enkätens framsida stod att samtliga uppgifter är skyddade av personuppgiftslagen
och offentlighets- och sekretesslagen. Där fanns även information om att vissa
registeruppgifter hämtas från RTB och om att NHV skulle få en avidentifierad fil
och avidentifierade enkäter.
För att SCB ska kunna lämna ut ett datamaterial krävs ett ”informerat samtycke” av
uppgiftslämnarna. Det innebär att de som besvarar och skickar in blanketten därmed
också godkänner att deras svar kompletteras med registervariablerna och behandlas
på det sätt som beskrivs i enkäten.
Bortfall
Totalt var det 1 461 personer som besvarade enkäten, vilket innebär en svarsfrekvens
på 45,7 procent. Svarsfrekvensen är lägre än vid de tidigare under-
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 53
sökningarna av ”Hälsa och välfärd bland barn och ungdom i de nordiska länderna”
(åren 1984 och 1996) men i samma storleksordning som vid andra jämförbara
undersökningar, exempelvis den årliga nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika
villkor”. SCB har genomfört en bortfallsanalys som visar att bortfallet är något
större bland barn med utländsk bakgrund och barn med utländskt medborgarskap
(Statistiska Centralbyrån, 2011).
I vissa enkäter saknas svar på enskilda frågor och detta partiella bortfall varierar
mellan 0 och 70,5 procent. Bortfallet var markant högre för så kallade tablåfrågor
med svaret ”Annat”.
Vikter
SCB tog fram vikter för att kunna räkna upp resultatet till populationsnivå. Denna
uppräkning medför att resultatet kan redovisas för hela populationen och inte bara
för personerna i urvalet. Med ett stratifierat urval kan datamaterialet nämligen inte
ses som ett urval av oberoende och lika fördelade observationer, som ofta antas i
traditionell statistisk teori.
Vikterna kompenserar inte för det partiella bortfallet och därmed varierar antalet
barn i tabellerna, beroende på vilken fråga som redovisas.
Uppgiftslämnare
Tabell 10.1 och 10.2 nedan visar vem eller vilka som besvarade enkäten.
Tabell 10.1 Föräldrar som fyllde i enkäten, andel och antal mammor och pappor
Svårighetsgrad/typ Mamma Pappa
Svårighetsgrad
Andel (%) Antal Andel (%) Antal
Ingen 76 770 21 189
Lindrig 83* 211 14* 41
Måttlig eller svår 80 168 15 31
Typ
Ingen 76 782 21 193
Huvudsakligen fysisk 82 130 14 22
Huvudsakligen neuropsykiatrisk 77 66 17 14
Allergisjukdomar 84* 171 13* 32
* Skillnaden gentemot gruppen barn utan funktionsnedsättning är signifikant på 90 % nivå.
Anm. Summan av svaren är inte 100 procent eftersom det även fanns möjlighet att kryssa för
”annan”. Vidare har en del inte besvarat frågan.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

54 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Tabell 10.2 Föräldrar som fyllde i enkäten tillsammans med annan förälder, barnet,
annan eller ensam, andel (fetstil) och antal
Svårighetsgrad/typ Annan förälder Barnet Annan Ensam
Svårighetsgrad
Ingen 33 31 3 49
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
327 300 22 501
Lindrig 30 36 7* 49
83 92 14 134
Måttlig eller svår 27 32 4 5
Typ
56 65 8 108
Ingen 33 33 3 49
333 306 24 509
Huvudsakligen fysisk 30 34 5 48
46 54 7 80
Huvudsakligen neuropsykiatrisk 21* 23 7 65**
20 19 6 55
Allergisjukdomar 31 39* 4 46
67 78 7 99
* Skillnaden är signifikant på 90 % nivå. ** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå. Anm.
Summan av svaren är inte 100 procent eftersom man kunde kryssa för flera svarsalternativ.
10.2 Databearbetning vid Nordiska högskolan för
folkhälsovetenskap
Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV) har bearbetat den avidentifierade
filen från SCB. Av relevans för denna rapport är att NHV gick igenom svaren på
frågan 11n där föräldrarna själva skrivit vilken långvarig sjukdom eller
funktionsnedsättning deras barn har. NHV skapade 12 grupper av långvariga
sjukdomar eller funktionsnedsättningar (se tabell 10.3). NHV flyttade även 13 svar
från 11n till de fasta svarsalternativen (11a-11m). NHV tog dessutom bort 2 svar
från 11n.

HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 55
Tabell 10.3 NHV:s kategorisering av föräldrarnas svar på frågan om ”annan”
funktionsnedsättning
Sjukdom/funktionsnedsättning Antal
Problem med genitalier/urinvägar/sängvätning 6
Cancer 3
Allergi 40
Hjärtproblem 3
Öronproblem 1
Ospecificerat 2
Annat 32
Struma/sköldkörtelproblem 3
Utvecklingsstörning 9
Autism/Aspergers/ADD 17
Dyslexi/dyskalkyli 7
Migrän 5
10.3 Databearbetning vid Statens folkhälsoinstitut
Statens folkhälsoinstitut fick en avidentifierad fil från NHV och har bearbetat
frågorna 11a–11n (de frågor som rör långvariga sjukdomar och
funktionsnedsättningar). En del föräldrar fyllde i svårighetsgraden för en angiven
sjukdom eller funktionsnedsättning men lät bli att kryssa för ”ja”, det vill säga att
deras barn faktiskt har den långvariga sjukdomen eller funktionsnedsättningen i
fråga. I de fallen har vi omkodat svaret till ”ja”.
Gruppering av långvariga sjukdomar och
funktionsnedsättningar
Eftersom underlaget var litet finns det bara ett fåtal svar för många av de långvariga
sjukdomarna och funktionsnedsättningarna som räknades upp i enkäten, liksom för
de långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar som föräldrarna själva angav.
Vi har därför valt att gruppera barnen på två olika sätt när vi ska genomföra
jämförelserna av hälsans bestämningsfaktorer och hälsoutfallet mellan barn med och
barn utan funktionsnedsättning. Indelningen har gjorts dels efter sjukdomens eller
funktionsnedsättningens svårighetsgrad, dels efter dess typ. Tabell 10.4 visar dessa
indelningar.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

56 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Tabell 10.4 Använda grupperingar av långvariga sjukdomar och
funktionsnedsättningar i denna rapport
Indelning
efter …
självskattad
svårighetsgrad
(av barnen
eller
föräldrarna)
typen av
sjukdom/
nedsättning
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4
Barn utan
funktionsnedsättning
Barn utan
funktionsnedsättning
Barn med lindriga
funktionsnedsättningar
Barn med fysiska
(inkl. medicinska
och sensoriska)
funktionsnedsättningar
Barn med måttliga
och svåra
funktionsnedsättningar
Barn med
neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar
(psykiska, kognitiva
samt intellektuella)
Indelning efter funktionsnedsättningens svårighetsgrad
Barn med
allergisjukdomar
I vår indelning efter svårighetsgrad består en grupp av barn vars föräldrar angav att
de har minst en måttlig eller svår långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning, och
den andra består av barn med en eller flera lindriga funktionsnedsättningar. Den
gruppen inkluderar även de barn vars föräldrar inte angav någon svårighetsgrad
överhuvudtaget.
Indelning efter typ av funktionsnedsättning
I tabell 10.5 visas vilka långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar som ingår
i grupperna fysiska funktionsnedsättningar, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
samt allergisjukdomar.
Det finns flera skäl till att vi placerade funktionsnedsättningarna astma, allergisk
snuva, eksem och allergi i en egen grupp (de skulle annars ingå i ”fysiska funktionsnedsättningar”).
Det beror delvis på att de kan betraktas som lindrigare än många av
de övriga fysiska funktionsnedsättningarna. En genomgång av enkätsvaren bekräftar
också detta, eftersom de flesta som angav astma, allergisk snuva och eksem klassade
den som lindrig eller måttlig. En annan anledning är att gruppen barn med fysiska
funktionsnedsättningar skulle bli mycket stor och heterogen om den även
inkluderade barnen med astma, allergisk snuva, eksem och allergier.
Barn med intellektuella funktionsnedsättningar finns i gruppen barn med
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det beror på att barnen med intellektuella
funktionsnedsättningar (i detta fall utvecklingsstörning) är för få för att analyseras
separat.

HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 57
Tabell 10.5 Gruppering av långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar efter
typ
Fysiska (inkl. medicinska och sensoriska)
funktionsnedsättningar
Synskada
Hörselskada
Rörelsehinder
Epilepsi
Diabetes
Hjärtproblem
Öronproblem
Migrän
Övervikt
Mag- och tarmbesvär
Problem med
genitalier/urinvägar/sängvätning
Struma/sköldkörtelproblem
Cancer
Neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar
MDB/damp/adhd
Psykiska besvär
Autism/Aspergers/ADD
Dyslexi/dyskalkyli
Talfel
Utvecklingsstörning
Allergisjukdomar
Allergisk snuva
Eksem
Astma
Allergi
Många barn har två eller fler funktionsnedsättningar och tillhör därför flera av
grupperna i tabell 10.5. För att kunna jämföra grupperna med varandra fick vi dock
se till att varje barn endast tillhörde en grupp. I tabell 10.6 har vi försökt att illustrera
hur vi gick tillväga. Vi ger även en beskrivning av detta i texten nedan.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

58 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Tabell 10.6 Gruppering av barn i huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar,
huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller enbart
allergisjukdomar
175 barn har fysisk
funktionsnedsättning
93 barn har
neuropsykiatrisk
funktionsnedsättning
288 barn har astma,
allergi och eksem
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
Barn med endast fysisk(a)
funktionsnedsättning(ar)
Barn med fysisk nedsättning och
allergisjukdomar
Barn med fysisk
funktionsnedsättning och lindrigare
neuropsykiatrisk
funktionsnedsättning
Barn med endast
neuropsykiatrisk(a)
funktionsnedsättning(ar)
Barn med neuropsykiatrisk
funktionsnedsättning och
allergisjukdomar
Barn med neuropsykiatrisk
funktionsnedsättning och lindrigare
fysisk funktionsnedsättning
Barn med endast astma, allergi,
eksem eller allergisk snuva
Barn med allergisjukdomar och
fysisk funktionsnedsättning
Barn med allergisjukdomar och
neuropsykiatrisk
funktionsnedsättning
98 barn →
53 barn →
6 barn →
52 barn →
17 barn →
18 barn →
208 barn →
0 barn →
0 barn →
Barn med huvudsakligen fysisk
funktionsnedsättning
157 barn
Barn med huvudsakligen
neuropsykiatrisk
funktionsnedsättning
87 barn
Barn med enbart
allergisjukdomar
208 barn
* Obs! För 18 barn saknades uppgift om vilken sjukdom eller funktionsnedsättning de har,
utan endast svårighetsgraden fanns angiven. Dessa 18 barn ingår i gruppen barn utan
funktionsnedsättning.
Barn som har en fysisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning samt astma,
allergi eller eksem tillhör antingen gruppen med huvudsakligen fysisk
funktionsnedsättning eller gruppen med huvudsakligen neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
Vi har nämligen undersökt den genomsnittliga svårighetsgraden hos de
13 långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar som listades i enkäten, och
resultatet visar att eksem har svårighetsgraden 1,3 medan astma har 1,3 och allergisk
snuva har svårighetsgraden 1,6 (där 1 = lindrig, 2 = måttlig och 3 = svår). De flesta
andra långvariga sjukdomar/funktionsnedsättningar hade en svårighetsgrad som
översteg 1,3.

HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 59
Vi börjar med barnen som har minst en fysisk funktionsnedsättning (175 barn). Av
dessa har 98 barn endast en fysisk funktionsnedsättning (eller flera fysiska
funktionsnedsättningar) och de får därför tillhöra gruppen barn med huvudsakligen
fysisk funktionsnedsättning. 53 barn har minst en fysisk funktionsnedsättning och
någon form av astma, allergi eller eksem. Vi bedömer att fysiska funktionsnedsättningar
generellt sett är svårare än astma, allergi och eksem, och därför får
samtliga 53 barn tillhöra gruppen barn med huvudsakligen fysisk funktionsnedsättning.
24 barn har både en fysisk och en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
och dessa har vi studerat närmare (se nedan). 6 av dessa barn får tillhöra
gruppen barn med huvudsakligen fysisk funktionsnedsättning och 18 får tillhöra
gruppen barn med huvudsakligen neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Vilken
kategori barnet får tillhöra avgörs av svårighetsgraden på respektive
funktionsnedsättning.
Vi går vidare till barnen som har minst en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (93
barn). Av dessa har 52 barn endast en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (eller
flera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) och får därför tillhöra gruppen barn
med huvudsakligen neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. 17 barn har minst en
neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och någon form av astma, allergi eller eksem.
Vi bedömer att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar generellt är svårare
funktionsnedsättningar än astma, allergi och eksem, och därför får samtliga 17 barn
tillhöra gruppen barn med huvudsakligen neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
Sedan återstår 24 barn som har både en neuropsykiatrisk och en fysisk funktionsnedsättning
och dessa har vi studerat närmare (se nedan). 18 av dessa barn får
tillhöra gruppen barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och 6 barn får tillhöra
gruppen barn med huvudsakligen fysisk funktionsnedsättning. Vilken kategori
barnet får tillhöra avgörs av svårighetsgraden på respektive funktionsnedsättning.
De 24 barnen med både fysiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
delades alltså upp mellan grupperna barn med huvudsakligen fysiska
funktionsnedsättningar och barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
(se tabell 10.7). Vilken grupp varje barn får tillhöra avgörs av
svårighetsgraden på de långvariga sjukdomarna eller funktionsnedsättningarna:
De 8 barnen som har autism, utvecklingsstörning eller damp får tillhöra gruppen
barn med huvudsakligen neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, oavsett vilken
fysisk funktionsnedsättning de har.
De 4 barnen som har talfel i kombination med mag- och tarmbesvär eller synfel,
och de får tillhöra gruppen barn med huvudsakligen neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
De 6 barnen som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som enligt
föräldrarna och/eller barnen själva är svårare än den fysiska funktionsnedsättningen,
och de får därför tillhöra gruppen barn med neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar.
De 6 barnen som har en fysisk nedsättning som enligt föräldrarna och/eller
barnen själva är svårare än den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen, och
de får därför tillhöra gruppen barn med huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

60 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Tabell 10.7 Kategorisering av barn med både fysiska och neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar
Barn med
neuropsykiatrisk
funktionsnedsättning
och fysisk
funktionsnedsättning
(24 barn)
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
Barn med autism,
utvecklingsstörning, damp och
fysisk funktionsnedsättning
Barn vars neuropsykiatriska
nedsättning är svårare än den
fysiska funktionsnedsättningen
Barn med talfel och en fysisk
funktionsnedsättning
Barn vars fysiska
funktionsnedsättning är svårare än
den neuropsykiatriska
funktionsnedsättningen
8 barn →
6 barn →
4 barn →
6 barn →
Barn med huvudsakligen
neuropsykiatrisk
funktionsnedsättning
87 barn
Barn med huvudsakligen fysisk
funktionsnedsättning
157 barn
Avslutningsvis har 208 barn endast astma, allergi eller eksem, och alltså ingen fysisk
eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. De får därmed tillhöra gruppen barn
med enbart allergisjukdomar. De barn som har astma, allergi eller eksem och en
fysisk funktionsnedsättning får dock tillhöra gruppen barn med huvudsakligen
fysiska funktionsnedsättningar. På samma vis får barn med astma, allergi eller
eksem och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar tillhöra gruppen barn med
huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Det finns 18 barn som enbart har ”annan” eller ”ospecificerad” funktionsnedsättning.
Det har inte varit möjligt att kategorisera dessa. Istället får de tillhöra
gruppen barn utan funktionsnedsättning.
10.4 Statistiska beräkningar
I tabellerna i kapitel 3 till 8 framgår det om skillnaderna gentemot gruppen barn utan
funktionsnedsättning är signifikant på 90 procents (*) eller 95 procents (**) nivå. Vi
har jämfört konfidensintervallen för grupperna ”barn med lindriga
funktionsnedsättningar”, ”barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar”,
”barn med huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar”, ”barn med huvudsakligen
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar” samt ”barn med enbart allergisjukdomar”
med ”gruppen barn utan funktionsnedsättning”. Vi har således inte jämfört barn med
olika former av funktionsnedsättningar med varandra.
Vi vill påminna om att gruppen ”barn utan funktionsnedsättning” inte är exakt
densamma om vi tittar på svårighetsgrad respektive typ. Det beror på att uppgiften
om typ saknas för 18 barn, och det står bara vilken svårighetsgrad de har.
Vi har använt oss av SPSS (PASW Statistics 18) och Microsoft Excel 2010 för att
genomföra de statistiska beräkningarna.

Referenser
HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 61
Barnombudsmannen. (2002). Många syns inte men finns ändå. Stockholm:
Barnombudsmannen.
Barnombudsmannen. (2005). Hur kul är det, på en skala? Resultat från
undersökningen ”Rätten att komma till tals” (nr. BR 2005:03). Stockholm:
Barnombudsmannen.
Barnombudsmannen. (2010). Upp till 18 - fakta om barn och ungdom (nr. BR
2010:01). Stockholm: Barnombudsmannen.
Eriksson, L., & Granlund, M. (2004). Perceived participation: A comparison
between students with disabilities and students without disabilities.
Scandinavian Journal of Disability Research, 6(3), 206-225.
Hjälpmedelsinstitutet. (2002). Så många barn har någon långvarig sjukdom eller
något funktionshinder. Statistiksammanställning januari 2002 Vällingby:
Hjälpmedelsinstitutet.
Lindberg, L., & Grönvik, L. (2011). Funktionshinderspolitik - en introduktion.
Lund: Studentlitteratur.
Regeringens proposition 1999/2000:79. Från patient till medborgare - en nationell
handlingsplan för handikappolitiken. Stockholm: Regeringen.
Regeringens proposition 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik. Stockholm:
Regeringen.
Skolverket. (2009). Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och
studerandes uppfattningar om diskriminering och trakasserier (nr. 326).
Stockholm.
Socialdepartementet. (2012). En strategi för genomförande av
funktionshinderspolitiken 2011-2016 (nr. S2012.028 ).
Socialstyrelsen. (2005). Miljöhälsorapport 2005. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2007). Internationell klassifikation av funktionstillstånd,
funktionshinder och hälsa: barn- och ungdomsversion. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Statens folkhälsoinstitut. (2010). Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens
folkhälsa - allas ansvar. (nr. R 2010:16). Östersund: Statens
folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut. (2011). Hälsan hos barn och unga med
funktionsnedsättning (nr. A 2011:08). Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut. (2012). Regeringsuppdrag. Redovisning av uppdraget att
följa utvecklingen av ungdomars levnadsvillkor. (nr. Dnr VERK 2011/559).
Statistiska Centralbyrån. (2007). Barns hälsa. Stockholm: Statistiska centralbyrån.
Statistiska Centralbyrån. (2011). Hälsa och välfärd bland barn och ungdom i de
nordiska länderna, Enkätundersökning 2011,Teknisk rapport.
Ungdomsstyrelsen. (2010). Fokus 10, En analys av ungas inflytande (nr. 2010:10).
Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
Världshälsoorganisationen. (2003). Klassifikation av funktionstillstånd,
funktionshinder och hälsa 2003. Stockholm: Socialstyrelsen.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

62 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Bilaga 1 Underlag till figurer
Underlag till figur 3.1 Andel barn som uppges ha en eller flera
funktionsnedsättningar, uppdelade på kön och ålder
Kön
Pojkar 36
Flickor 30
Åldersgrupper
2–6 år 25
7–12 år 34**
13–17 år 40**
Samtliga 33
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
Andel (%)
** Skillnaden gentemot åldersgruppen 2–6 år är statistiskt säkerställd på 95 % nivå.
Underlag till figur 3.2 Andel barn som uppges ha en, två respektive tre eller fler
funktionsnedsättningar, uppdelade på kön och ålder (procent)
Pojkar Flickor 2–6 år 7–12 år 13–17 år Samtliga
1 22 19 17 22 22 21
2 9 7 6 9 10* 8
3 eller fler 5 4 2 3 8** 4
Totalt 36 30 25 34 40 33
* Skillnaden gentemot åldersgruppen 2–6 år är statistiskt säkerställd på 90 % nivå.
** Skillnaden gentemot åldersgruppen 2–6 år är statistiskt säkerställd på 95 % nivå.
Underlag till figur 3.3 Andel barn som uppges ha lindriga respektive måttliga eller
svåra funktionsnedsättningar, uppdelade på kön och ålder (procent)
Pojkar Flickor 2–6 år 7–12 år 13–17 år Samtliga
Lindrig 18 18 17 18 19 18
Måttlig eller svår 18** 12 8 16** 21** 15
Totalt 36 30 25 34 40 33
** Skillnaden gentemot flickor respektive åldersgruppen 2–6 år är statistiskt säkerställd på
95 % nivå.

HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 63
Underlag till figur 3.4 Andel barn med olika typer av funktionsnedsättningar,
uppdelade på kön och ålder (procent)
Pojkar Flickor 2–6 år 7–12 år 13–17 år Samtliga
Fysiska funktionsnedsättningar 11 12 8 12 13* 11
Neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar
9** 3 4 6 9** 7
Enbart allergisjukdomar 14 14 11 14 16 14
Totalt 36 30 25 34 40 33
* Skillnaden gentemot åldersgruppen 2–6 år är statistiskt säkerställd på 90 % nivå.
** Skillnaden gentemot flickor respektive åldersgruppen 2–6 år är statistiskt säkerställd på
95 % nivå.
Underlag till figur 3.5 Andel barn med lindriga respektive måttliga eller svåra
funktionsnedsättningar, uppdelade på typ av funktionsnedsättningar (procent)
Huvudsakligen
fysisk
Huvudsakligen
neuropsykiatrisk
Lindrig 81 35 134
Måttlig eller svår 76 52 74
Enbart
allergisjukdomar
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

64 HÄLSA OOCH
VÄLFÄRD HHOS
BARN OCH UNGA MED FUNNKTIONSNEDSÄ
ÄTTNING
Bilagaa
2 En nkätenn
STATENS FOLKKHÄLSOINSTITUUT

Dina svar är skyddade
Dina uppgifter skyddas enligt 24 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400) samt personuppgiftslagen (1998:204). Det innebär att alla som arbetar
med undersökningen har tystnadsplikt och att de insamlade uppgifterna endast
redovisas i tabeller där ingen enskild persons svar kan utläsas. Numret högst
upp på blanketten är till för att SCB under insamlingen ska kunna se vilka som
har svarat och vilka som ska få en påminnelse.
Efter avslutad bearbetning hos SCB avlägsnas alla identitetsuppgifter innan
materialet överlämnas till Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap för
fortsatt bearbetning och datamaterialet kommer att förvaras under 10 år för att
möjliggöra granskning. När du besvarar enkäten innebär det att du godkänner
detta.
Resultat
Resultaten från undersökningen kommer att redovisas till allmänheten och
beslutsfattare redan nästa år i form av rapporter tillgängliga på Nordiska
högskolan för folkhälsovetenskaps hemsida www.nhv.se. Därefter kommer
även resultaten av publiceras i vetenskapliga tidskrifter för att denna unika
studie skall nå ut internationellt.
Så här går undersökningen till
Brevet har adresserats till barnets föräldrar. Besvarandet av frågorna bör göras av den
som bäst känner till det angivna barnets förhållanden, förälder eller partner, men
svara gärna i samarbete med barnet. Observera att alla svar gäller det barnet som står
på brevetiketten. Läs noga genom frågorna och svarsalternativen innan du besvarar
frågorna. De flesta av frågorna besvaras genom att kryssa i det alternativ som du anser
passar bäst. Endast om det står angivet får flera kryss sättas i samma fråga. Om frågan
saknar färdiga svarsalternativ, skriv ditt svar på den reserverade platsen.
En del frågor är inte lämpliga på alla barn. Små barn är t ex inte arbetslösa, 17-åringar
vistas inte på daghem/förskola osv. Fyll i bara det som passar för ditt barn. Vissa
frågor är lättare att besvara än andra. Skulle det vara svårt att svara på någon fråga, gå
hellre vidare i stället än att helt avstå att fylla i formuläret. Det är viktigt att du under
alla omständigheter sänder frågeformuläret till oss i det frankerade svarskuvertet
även om några frågor inte är besvarade.
Instruktioner:
Enkäten kommer att läsas maskinellt. När du besvarar enkäten ber vi dig
därför tänka på att:
▪ Använda kulspetspenna med svart eller blå färg, inte röd. Använd inte blyertspenna!
▪ Skriv tydliga siffror:
▪ Skriv tydliga och STORA bokstäver: A
▪ Markera dina svar med kryss, så här och INTE så här:
▪ Om du vill ändra ditt svar, täck hela rutan:
▪ Om du vill skriva mer text än vad som får plats på de anvisade raderna/boxarna
eller om du vill förklara/förtydliga något:
- skriv inte mellan eller i närheten av svarsrutorna
- skriv i stället på eventuell kommentarsida

Barnets familjesituation
1. Hur gammalt är barnet?
år
2. Är barnet fött i Sverige eller utomlands?
1 Sverige Gå till fråga 4
2 I annat nordiskt land, vilket?
3 I utomnordiskt land, vilket?
3. Hur gammalt var barnet när han/hon flyttade till Sverige?
år
4. Är det en pojke eller flicka?
1 Pojke
2 Flicka
5. Hur lång är barnet?
Mät barnet utan skor och avrunda uppåt till hel centimeter.
cm
6. Hur mycket väger barnet?
Väg barnet utan kläder och avrunda uppåt till helt kilo.
kg
7. a) Hur många personer finns det i hushållet (äter vanligen minst en daglig måltid tillsammans)
där barnet bor?
Om barnet bor växelvis hos mor och far, ange för det hushåll där barnet är skrivet.
Vuxna (18 år och uppåt)
Barn 0 - 17 år det efterfrågade barnet inräknat
b) Vilket i ordningen är det barnet som valts för denna undersökning?
Det äldsta barnet = nr 1 osv.
Det efterfrågade barnets ordning är nr:
1

c) Vilka vuxna bor barnet tillsammans med?
Flera alternativ kan väljas.
1 Mor
1 Far
1 Barnet bor växelvis hos mor och far
1 Syskon över 18 år. I så fall hur många?
1 Fars nya partner/samboende
1 Mors nya partner/samboende
1 Andra, vilka? Skriv i rutan:
8. Har föräldrasituationen förändrats efter barnets födelse?
Flera alternativ kan väljas.
1 Nej, ingen förändring
1 Ja, separation/skilsmässa Hur gammal var barnet då?
1 Ja, dödsfall Hur gammal var barnet då?
1 Ja, en förälder har tillkommit Hur gammal var barnet då?
9. a) Om barnets föräldrar bor isär hur ofta träffar barnet den andre föräldern?
Ungefär gånger/månad
eller
Ungefär gånger/år
1 Barnet bor växelvis hos mor och far
2 Aldrig eller nästan aldrig
b) Hur många dagar om året bor barnet hos den andre föräldern?
Ungefär dagar/år
2

Barnets hälsa
10. Har barnet någon gång under de senaste 3 månaderna varit frånvarande från daghem,
dagmamma, förskola, skola, arbete eller motsvarande på grund av egen sjukdom eller besök
inom hälso- och sjukvården?
1 Nej
2 Ja, antal dagar:
11. Har barnet någon långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning, dvs en åkomma som i
väsentlig grad påverkat barnets dagliga liv under minst 3 månader det senaste året?
a. Diabetes
b. Synskada
c. Hörselskada
d. Talfel
e. Psykiska (nervösa) besvär
f. Epilepsi
g. Mag-tarmbesvär
h. Astma
i. Allergisk snuva
j. Eksem
k. Rörelsehinder
l. Övervikt
m. MBD/DAMP/ADHD (Barn med
"hyperaktivitet”)
n. Annat. Vilket? Skriv nedan.
Vilket?
3
Om ja, anser du att barnets sjukdom/
funktionsnedsättning är…
Nej Ja Lindrig Måttlig Svår
1 2 3 4 5

12. Har barnet något eller några av följande besvär?
Kryssa för bara om det gäller varje eller varannan vecka.
Magbesvär
Huvudvärk
Sömnlöshet
Yrsel
Ryggbesvär
Aptitlöshet
Annat. Vilket? Skriv nedan.
Vilket?
Inga besvär
4
Om ja, anser du att barnets besvär är…
Nej Ja Lindrig Måttlig Svår
1 2 3 4 5
13. a) Har barnet under de senaste 12 månaderna varit utsatt för skador/olyckor/förgiftning?
1 Ja, antal gånger
2 Nej Gå till fråga 14
b) Var inträffade olycksfallen?
Flera alternativ kan väljas. Ledde de till…
1 Hemma/närmiljön
1 Daghem/skolan/arbetet
1 I trafiken
1 Någon annanstans, var? Skriv nedan.
14. a) Använder barnet något receptbelagt läkemedel?
1 Nej
2 Ja
Läkarbesök Sjukhusvistelse
Nej Ja Nej Ja
1 2 3 4

) Om ja, vilken/vilka mediciner och hur länge har barnet tagit den?
Läkemedel 1 Hur länge? Månader
Mindre än en månad
Läkemedel 2 Hur länge? Månader
Mindre än en månad
15. Har barnet under de fyra senaste veckorna intagit mediciner som kan fås utan recept?
Mot huvudvärk
Led- eller annan värk
Snuva, hosta eller feber
Sömnlöshet eller nervositet
Trötthet
Magbesvär eller förstoppning
Annat besvär, skriv nedan.
Vilket besvär?
Nej Ja
1 2
16. Hur ofta diskuterar ni i familjen tillsammans med barnen frågor om hälsa och friskvård (som
att bli frisk genom att äta hälsosamt, vara fysiskt aktiv)?
1 Aldrig
2 En eller flera gånger/år
3 En eller flera gånger/månad
4 En eller flera gånger/vecka
5 Dagligen
5

17. Vart vänder du dig om du letar efter kunskap om ditt barns hälsa och friskvård?
Flera alternativ kan väljas.
1 Vänner/familj
1 Skola/förskola
1 Barnavårdscentralen (BVC), skolhälsovård, hälso- och sjukvårdspersonal
1 Självhjälpsgrupper
1 Internet/hemsidor
1 Lägger aktivt ut frågor på Internet/bloggar
1 Dagstidningar/veckotidningar
1 Böcker
1 Informationsbroschyrer
1 Radio/TV
1 Annat, vilket?
1 Inte aktuellt
18. Hur väl förstår du i allmänhet information om ditt barns hälsa?
a. Information som ges muntligt av
medicinskt utbildad personal (läkare,
sjuksköterska, receptarie m.fl.)
b. Instruktioner i eller på förpackningar
rörande medicin
c. Instruktioner och broschyrer om
hälsa t.ex. droger, hälsosam kost,
osv.
d. Information om barnets hälsa på
Internet
Mycket
bra
Hälso- och sjukvård för barnet
6
Bra Varken
bra eller
dåligt
Dåligt Mycket
dåligt
Använder inte
av denna typ av
information
1 2 3 4 5 6
19. Har du/din partner eller barnet själv någon gång under de senaste 3 månaderna ringt upp
någon av nedanstående?
Fyll i ett alternativ i varje rad.
Läkare 1 Nej 2 Ja Antal gånger
Sjuksköterska 1 Nej 2 Ja Antal gånger
Annan sjukvårdspersonal 1 Nej 2 Ja Antal gånger
Om annan sjukvårdspersonal, vem?

20. Har barnet under de senaste 3 månaderna besökt eller besökts av någon av nedanstående?
Hälsokontroller vid barnhälsovård och skolhälsovård skall inte medräknas i denna fråga.
Allmänläkare/distriktsläkare 1 Nej 2 Ja Antal gånger
Specialistläkare vid sjukhus/
vårdcentral/ privatläkarmottagning
1 Nej 2 Ja Antal gånger
Läkarbesök i hemmet 1 Nej 2 Ja Antal gånger
Distriktssköterska eller sjuksköterska
vid distriktsläkarens mottagning
Sjuksköterska vid specialistmottagning
(t.ex. barnklinik)
Tandläkare, tandsköterska/
tandhygienist
1 Nej 2 Ja Antal gånger
1 Nej 2 Ja Antal gånger
1 Nej 2 Ja Antal gånger
Sjukgymnast 1 Nej 2 Ja Antal gånger
Psykolog 1 Nej 2 Ja Antal gånger
Dietist 1 Nej 2 Ja Antal gånger
Annan hälso- och sjukvårdspersonal
(tex kurator, talterapeut, arbetsterapeut)
Vilken annan hälso- och sjukvårdspersonal?
1 Nej 2 Ja Antal gånger
21. a) Har du/din eventuella partner för barnets räkning under de senaste 3 månaderna kontaktat
någon utanför den allmänna hälso- och sjukvården den så kallade alternativa medicinen,
t.ex. homeopat, zonterapeut, kiropraktor, örtmedicin osv.?
1 Nej
2 Ja, vilken?
b) Vad var orsaken till att ni sökte denna vårdform?
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
7

22. Var skedde barnets senaste läkarbesök?
1 Hos distriktsläkare/allmänläkare
2 Hos annan specialistläkare vid sjukhus/vårdcentral eller privatläkarmottagning
3 Läkarbesök i hemmet
4 Vid barnhälsovården
5 Vid skolhälsovården
6 Vid annan mottagning, vilken?
23. Använde läkaren tillräckligt med tid för barnets problem?
1 Ja
2 Nej
3 Vet inte
24. Hur viktiga anser du olika saker vara när man söker läkare för barns hälsoproblem?
Ange för varje synpunkt nedan hur viktig du anser den vara. Ju viktigare, desto högre siffra väljer du.
a. Att läkaren har specialistutbildning i
barn-/ ungdomsmedicin
b. Att läkaren har specialistutbildning för
den aktuella sjukdomen
c. Att läkaren är lätt anträffbar (korta
resor, korta väntetider)
d. Att läkaren känner barnet/familjen
e. Att läkaren behärskar barnets modersmål
Utan
betydelse
8
Stor
betydelse
1 2 3 4 5 6 7
25. Har barnet varit inlagd på sjukhus under de senaste 12 månaderna?
1 Ja Antal gånger Antal dagar sammanlagt
2 Nej Gå till fråga 27
26. Om barnet vårdats på sjukhus under de senaste 12 månaderna…
a) … vårdades barnet (senaste gången) på 1 barnklinik
2 barnsal på vuxenavdelning
3 vuxenavdelning?
b) … fick ni (senaste gången) stanna hos barnet
över natten?
c) … fick ni (senaste gången) besöka barnet så
ofta ni ville?
1 Ja
2 Nej
3 Inte aktuellt
1 Ja
2 Nej
3 Inte aktuellt

27. Hur nöjd eller missnöjd är du med de kontakter du haft med hälso- och sjukvården för barnet
under de senaste 12 månaderna i följande avseenden?
Fyll i ett alternativ på varje rad.
a. Tillgänglighet till vård
b. Bemötande, vänlighet
c. Tid som ägnats åt barnets problem
d. Kommunikation (lyssna på barnets och
föräldrars behov)
e. Information om t.ex. behandling,
sjukdomar, hälsotillstånd
f. Vårdens kvalitet t.ex. medicinsk
behandling, undersökning
g. Samråd vårdpersonal – barn/ föräldrar
angående vårdens utformning
h. Kontinuitet i vården (samma läkare,
sjuksköterska)
Mycket
nöjd
Barnets aktiviteter och utveckling
28. Var vistas barnet på dagen?
Flera alternativ kan väljas.
9
Ganska
nöjd
1 Vistas i hemmet
1 Vistas hos släktingar, t.ex. mor-/farföräldrar
1 Har plats på familjedaghem eller vistas hos annan familj
Ganska
missnöjd
Mycket
missnöjd
Vet ej/
ej aktuellt
1 2 3 4 5
1 Har plats på förskolan/dagis. Hur många timmar/vecka? timmar/vecka
1 Har plats på fritidshem
1 Går i grundskola
1 Går i gymnasieskola
1 Går i yrkesutbildning
1 Arbetar
1 Arbetslös
1 Annat, vad?

29. Hur ofta brukar barnet göra något av följande?
Fyll i ett alternativ på varje rad.
a. Gå på bio, teater eller sportevenemang
b. Läsa böcker (utöver skolböcker)
c. Besöka eller få besök av kamrater
d. Spela musikinstrument
e. Idrotta
f. Delta i föreningsverksamhet
g. Lyssna på musik
h. Gå på konsert
i. Titta på TV/video/DVD
j. Spela TV-spel/datorspel
k. Surfa/blogga på nätet
l. Andra aktiviteter (ge exempel nedan)
Vilka?
En eller flera gånger
Aldrig per år i månad i veckan dagligen
1 2 3 4 5
30. Hur många timmar sammanlagt i veckan idrottar eller motionerar barnet så mycket att han/hon
blivit andfådd och/eller svettas? (Utanför skoltid)
1 Ingen
2 Ungefär ½ timme
3 Ungefär 1 timme
4 Ungefär 2-3 timmar
5 Ungefär 4-6 timmar
6 7 timmar eller mer
10

31. Nedan anges en lista med par av egenskaper som är motsatser. Sätt ett kryss vid det läge som
svarar mot din uppfattning om hur barnet är, jämfört med andra barn i samma ålder.
Exempel
1 2 3 4 5 6 7
Liten
(för sin ålder)
11
Stor
(för sin ålder)
Ju lägre siffra för rutan du kryssar för, desto mer gäller egenskapen till vänster. Ju högre siffra, desto
mer gäller egenskapen till höger. Kryss i rutan med siffran 4 innebär att ingendera egenskapen överväger.
Skriv snabbt ner din första uppfattning fundera inte för länge. Enligt din uppfattning är han/hon
nu:
1 2 3 4 5 6 7
Osjälvständig Självständig
Passiv Aktiv
Ensam Ej ensam
Orolig Lugn, stabil
Nedstämd Glad
Ängslig Trygg
Utveckling sen
för åldern
32. Hur många nära vänner (bästa vänner/väninnor) har barnet?
1 Ingen
2 En eller två
3 Tre eller flera
33. Hur trivs barnet i dagis/förskolan/skolan/arbetet?
Föräldern frågar barnet.
1 Mycket bra
2 Bra
3 Mindre bra
4 Vet inte
5 Inte aktuellt
34. Hur tycker du att barnet klarar sina studier i skolan?
1 Riktigt bra
2 Bra
3 Medelmåttigt
4 Under medelnivån
5 Dåligt
6 Vet inte
7 Inte aktuellt
Utveckling långt
fram för åldern
35. Det händer ibland att flera barn slår sig samman för att plåga/mobba ett annat barn (t.ex. slåss
mot honom eller henne, gör narr av honom eller henne). Mobbar ditt barn andra barn?
1 Ja, ofta
2 Ibland
3 Sällan/aldrig
4 Vet inte

36. Blir ditt barn mobbat?
1 Ja, ofta
2 Ibland
3 Sällan/aldrig
4 Vet inte
37. Styrkor och svagheter (SDQ-SVE)
Vi vill nu att du besvarar frågor som följer det internationellt använda frågeformuläret SDQ (Strengths
& Difficulties Questionnaires, se www.sdqinfo.org) för att möjliggöra en internationell jämförelse. Var
vänlig kryssa för det alternativ (Stämmer inte, Stämmer delvis eller Stämmer helt) som du tycker
passar bäst. Det är värdefullt om du besvarar alla frågor, även om du inte är helt säker eller tycker att
frågan verkar konstig. Frågorna gäller ditt barns beteende de senaste 6 månaderna.
Omtänksam, tar hänsyn till andra människors känslor
Rastlös, överaktiv, kan inte vara stilla länge
Klagar ofta över huvudvärk, ont i magen eller illamående
Delar gärna med sig till andra barn (t.ex. godis, leksaker, pennor)
Har ofta raseriutbrott eller häftigt humör
Ganska ensam, leker eller håller sig ofta för sig själv
Som regel lydig, följer vanligtvis vuxnas uppmaningar
Oroar sig över mycket, verkar ofta bekymrad
Hjälpsam om någon är ledsen, upprörd eller känner sig dålig
Svårt att sitta stilla, rör och vrider jämt på sig
Har minst en god vän (kamrat)
Slåss/bråkar ofta med andra barn eller mobbar dem
Ofta ledsen, nedstämd eller tårögd
Vanligtvis omtyckt av andra barn
Lättstörd, tappar lätt koncentrationen
Nervös eller klängig i nya situationer, blir lätt otrygg
Snäll mot yngre barn
Ljuger eller fuskar ofta
Blir retad eller mobbad av andra barn
Ställer ofta upp och hjälper andra (föräldrar, lärare, andra barn)
Tänker sig för innan han/hon gör olika saker
Stjäl hemma, i skolan eller på andra ställen
Kommer bättre överens med vuxna än med andra barn
Rädd för mycket, är lättskrämd
Fullföljer uppgifter, bra koncentrationsförmåga
12
Stämmer
inte
Stämmer
delvis
Stämmer
helt
1 2 3

Sammantaget, tycker du att ditt barn har svårigheter på ett eller flera av följande områden: med
känslor, koncentration, beteende eller med att komma överens och umgås med andra människor?
13
Nej Ja, små Ja, klara Ja, alvarliga
svårigheter svårigheter svårigheter
1 2 3 4
Om du svarade ”ja”, var vänlig besvara de följande frågorna:
Mindre än 1-5
6-12 Mer än
1 månad månader månader 1 år
1 2 3 4
Hur länge har svårigheterna funnits?
Oroas eller lider ditt barn av sina
svårigheter?
Inte
Bara Ganska Väldigt
alls
lite
mycket mycket
1 2 3 4
Stör svårigheterna barnets vardagsliv på något av följande områden?
Inte
Bara Ganska Väldigt
alls
lite
mycket mycket
1 2 3 4
Hemma i familjen
Med kamrater
I skolarbetet, lärande
Vid fritidsaktiviteter
Blir svårigheterna en belastning för dig eller för familjen som helhet?
Inte
Bara Ganska Väldigt
alls
lite
mycket mycket
1 2 3 4
Bruk av dator och Internet
38. Har ni tillgång till Internet hemma?
1 Nej Gå till fråga 40
2 Ja
39. Har ni satt upp regler för hur ofta/mycket barnet får använda Internet?
1 Nej
2 Ja

40. Hur många timmar per dag ser barnet på TV, video/DVD?
1 Inte alls
2 Ungefär ½ timme
3 Ungefär 1 timme
4 Ungefär 2-3 timmar
5 Ungefär 4-6 timmar
6 7 timmar eller fler
41. Hur många timmar per dag spelar barnet TV-spel/datorspel?
På vardagar
1 Inte alls
2 Ungefär ½ timme
3 Ungefär 1 timme
4 Ungefär 2-3 timmar
5 Ungefär 4-6 timmar
6 7 timmar eller fler
42. Hur många timmar per dag surfar barnet på Internet?
På vardagar
1 Inte alls
2 Ungefär ½ timme
3 Ungefär 1 timme
4 Ungefär 2-3 timmar
5 Ungefär 4-6 timmar
6 7 timmar eller fler
14
Under helger
1 Inte alls
2 Ungefär ½ timme
3 Ungefär 1 timme
4 Ungefär 2-3 timmar
5 Ungefär 4-6 timmar
6 7 timmar eller fler
Under helger
1 Inte alls
2 Ungefär ½ timme
3 Ungefär 1 timme
4 Ungefär 2-3 timmar
5 Ungefär 4-6 timmar
6 7 timmar eller fler
43. Ibland diskuteras hur mediernas innehåll påverkar vad människor tycker och tänker. I vilken
utsträckning tror du att a) ditt barn/ respektive b) andras barn i allmänhet påverkas av
innehållet i följande medier?
TV/video:
Datorspel osv.:
Internet:
TV/video:
Datorspel osv.:
Internet:
a) Ditt barn
I mycket stor I ganska stor I varken stor/ liten I ganska liten I mycket liten
utsträckning utsträckning utsträckning utsträckning utsträckning
1 2 3 4 5
b) Andras barn i allmänhet
I mycket stor
utsträckning
I ganska stor
utsträckning
I varken stor/ liten
utsträckning
I ganska liten
utsträckning
I mycket liten
utsträckning
1 2 3 4 5

44. I vilken utsträckning händer det att du begränsar barnets användning av följande medier till
följd av din oro för att innehållet påverkar barnet negativt?
TV/video:
Datorspel osv.:
Internet:
I mycket stor
utsträckning
I ganska stor
utsträckning
Familjens levnadsförhållanden
45. På vilket slags ort bor du/ni?
15
I varken stor/ liten
utsträckning
I ganska liten
utsträckning
I mycket liten
utsträckning
1 2 3 4 5
1 Storstadsområde (även förorter) med mer än 100 000 invånare
2 Tätort med mer än 3000 invånare
3 Landsbygd eller tätort med mindre än 3000 invånare
46. Är du gift, sambo eller ensamstående?
1 Gift
2 Samboende
3 Ensamstående förälder
47. Vad är din och din eventuella partners ålder?
Den svarande föräldern: år Partnern: år
48. Är du, din eventuella partner födda i Sverige eller utomlands?
Den svarande föräldern
Partnern
1 I Sverige
1 I Sverige
2 I annat nordiskt land
2 I annat nordiskt land
3 I utomnordiskt land
3 I utomnordiskt land
Vilket land?
Vilket land?

49. Vilken skolutbildning har du, din partner?
Ange endast den högsta utbildningen.
Den svarande föräldern
1 Universitet/högskola
2 Minst 3-årigt gymnasium
3 Real-, folkhögskola, högst 2-årig
gymnasieskola eller motsvarande
4 Folk- och grundskola
5 Annan skolutbildning, vilken? Skriv nedan.
16
Partnern
1 Universitet/högskola
2 Minst 3-årigt gymnasium
3 Real-, folkhögskola, högst 2-årig
gymnasieskola eller motsvarande
4 Folk- och grundskola
5 Annan skolutbildning, vilken? Skriv nedan.
50. Vilka av nedanstående alternativ stämmer bäst med din egen och din eventuella partners
nuvarande huvudsakliga sysselsättning?
En person som arbetar sporadiskt eller litet markerar sin huvudsakliga syssla.
OBS! Det är viktigt att få uppgifter om både den svarande förälderns och eventuella partnerns
sysselsättning.
Den svarande föräldern
Partnern
01 Lantbrukare
01 Lantbrukare
02 Egen företagare
02 Egen företagare
03 Anställd
03 Anställd
04 Lärling
04 Lärling
05 Pension
05 Pension
06 Hemarbetande (= sköter hushåll och
familj/barn)
07 Arbetslös. Hur länge? mån
(om du varit arbetslös mindre än en månad,
ange 0)
08 Långtidssjukskriven
09 Värnpliktig
10 Föräldraledig
11 Annat, vad? Skriv nedan.
Vilket yrke/vilken befattning?
Om inte i arbete, senaste yrke/befattning.
Ange kortfattat arbetsuppgifterna:
06 Hemarbetande (= sköter hushåll och
familj/barn)
07 Arbetslös. Hur länge? mån
(om du varit arbetslös mindre än en månad,
ange 0)
08 Långtidssjukskriven
09 Värnpliktig
10 Föräldraledig
11 Annat, vad? Skriv nedan.
Vilket yrke/vilken befattning?
Om inte i arbete, senaste yrke/befattning.
Ange kortfattat arbetsuppgifterna:

51. Om du/din partner förvärvsarbetar, hur många timmar per vecka?
Räkna med också övertid, extra timmar, eventuellt extrajobb (ej hushållsarbete).
Den svarande föräldern: timmar/vecka Partnern: timmar/vecka
Förvärvsarbetar inte Förvärvsarbetar inte
52. Vilken disponibel inkomst har hushållet per månad?
Räkna den sammanlagda inkomsten efter skatt för alla i hushållet. Med inkomst menar vi lön, pension,
inkomst av eget företag/jordbruk samt bidrag av olika slag (t.ex. barn-, underhålls-, bostads- och
socialbidrag).
Familjens disponibla inkomst kronor/månad
53. Om familjen plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation, där du/ni på en vecka måste
skaffa fram 15 000 kronor, skulle du/ni klara det?
1 Ja
2 Nej
54. Har det under de senaste 12 månaderna hänt att familjen haft svårigheter med att klara de
löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar mm?
1 Ja
2 Nej
55. a) Hur bor familjen?
1 Lägenhet i flerfamiljehus
2 Villa/radhus
3 Annan bostad, vilken?
b) Äger eller hyr familjen bostaden?
1 Äger bostaden/Äganderätt
2 Hyr bostaden
56. Bostadens storlek?
a) rum och kök
b) m 2
57. Har det efterfrågade barnet eget sovrum?
1 Ja
2 Nej, barnet delar sovrum med syskon
3 Nej, barnet delar sovrum med förälder
4 Nej, barnet delar sovrum med annan person
17

58. a) Hur ofta brukar du göra följande saker tillsammans med barnet?
Leka, spela spel
Gå på bio, teater eller sportevenemang
Göra läxor
Läsa böcker
Promenera
Spela musikinstrument/sjunga
Idrotta, sporta, motionera
Titta på TV/video/DVD
Spela TV-spel/datorspel
Surfa/blogga på nätet
Gå i affärer
Skjutsa barnet till aktiviteter
Gå på konsert
Göra något annat (ge exempel nedan)
En eller flera gånger
Aldrig per år i månad i veckan dagligen
1 2 3 4 5
b) Hur ofta brukar din eventuella partner göra följande saker tillsammans med barnet?
Leka, spela spel
Gå på bio, teater eller sportevenemang
Göra läxor
Läsa böcker
Promenera
Spela musikinstrument/sjunga
Idrotta, sporta, motionera
Titta på TV/video/DVD
Spela TV-spel/datorspel
Surfa/blogga på nätet
Gå i affärer
Skjutsa barnet till aktiviteter
Gå på konsert
Göra något annat (ge exempel nedan)
En eller flera gånger
Aldrig per år i månad i veckan dagligen
1 2 3 4 5
18

59. Hur ofta använder du själv och din eventuella partner Internet på fritid?
Den svarande föräldern
1 Aldrig
2 En eller flera gånger per år
3 En eller flera gånger i månad
4 En eller flera gånger i veckan
5 Dagligen
19
Partnern
1 Aldrig
2 En eller flera gånger per år
3 En eller flera gånger i månad
4 En eller flera gånger i veckan
5 Dagligen
6 Ingen partner
60. Tycker du att du får den hjälp och avlastning med hem och barn som du behöver?
1 Ja Vem ger dig hjälpen?
Flera alternativ kan väljas.
1 Partner
1 Tidigare partner
1 Barnen
1 Släktingar
1 Grannar/vänner/bekanta
1 Samhället (Kommunala tjänster t.ex. hemtjänst, avlastningsboende)
1 Andra, vilka?
2 Nej Hur skulle du vilja ha hjälp med avlastning med hemarbete och barn ordnad?
61. Hur mycket hjälp tycker du att du får när det gäller vardagsproblem kring barnets hälsa,
uppfostran, mm?
Fyll i ett alternativ på varje rad.
a. Av personer som i sin yrkesroll/ i sitt arbete har
att hjälpa barnet (läkare, sköterskor, kuratorer,
daghemspersonal, lärare osv.)?
b. Av personer som hör till din bekantskapskrets;
släktingar eller arbetskamrater?
Inte särskilt
mycket hjälp
Ganska
mycket hjälp
All tänkbar
hjälp
1 2 3
62. Har familjen gjort någon semesterresa under de senaste 12 månaderna?
Inom landet 1 Nej 2 Ja
Utomlands 1 Nej 2 Ja
63. Har du/ni under de senaste åren haft en förtroendepost i en förening eller organisation?
Den svarande föräldern: Partnern:
1 Ja 2 Nej 1 Ja 2 Nej

Föräldrars hälsa och välbefinnande
64. Har du eller din eventuella partner något eller några av följande besvär?
Kryssa för bara om det gäller varje eller varannan vecka.
a) Den svarande föräldern Är besvären
Nej Ja Lindriga Måttliga Svåra
1 2 3 4 5
Magbesvär
Huvudvärk
Sömnlöshet
Yrsel
Ryggbesvär
Aptitlöshet
Nervösa besvär
Långvarig sjukdom/funktionsnedsättning
I så fall vilken?
1 Inga besvär
b) Partnern Är besvären
Nej Ja Lindriga Måttliga Svåra
1 2 3 4 5
Magbesvär
Huvudvärk
Sömnlöshet
Yrsel
Ryggbesvär
Aptitlöshet
Nervösa besvär
Långvarig sjukdom/funktionsnedsättning
I så fall vilken?
Inga besvär
65. Har du, din eventuella partner varit sjukskriven någon gång under de senaste 12 månaderna?
Den svarande föräldern:
1 Ja. Hur länge? Antal dagar
totalt
2 Nej
20
Partnern:
1 Ja. Hur länge? Antal dagar
totalt
2 Nej

66. Hur nöjd eller missnöjd är du med ditt liv vad avser följande?
Fyll i ett alternativ på varje rad.
Bostad
Arbete
Ekonomi
Utbildning
Hälsa
Familjesituation
Fritid
Kontakter med vänner och bekanta
Möjlighet att påverka din och familjens
livssituation
Mycket nöjd Ganska
nöjd
21
Varken nöjd
eller missnöjd
Ganska
missnöjd
Mycket
missnöjd
1 2 3 4 5
67. Brukar du se en lösning på problem och svårigheter som andra finner hopplösa?
1 Ja, oftast
2 Ja, ibland
3 Nej
68. Brukar du känna att ditt dagliga liv är en källa till personlig tillfredsställelse?
1 Ja, oftast
2 Ja, ibland
3 Nej
69. Brukar du känna att saker som händer dig i ditt dagliga liv är svåra att förstå?
1 Ja, oftast
2 Ja, ibland
3 Nej
70. Brukar du känna att du har svårt för att hinna med ditt dagliga liv?
1 Ja, oftast
2 Ja, ibland
3 Nej
71. Är du som huvudsakligen svarar på frågorna
Endast ett alternativ kan väljas.
1 Barnets biologiska mor
2 Barnets biologiska far
3 Annan, vem?

72. Besvarar du tillsammans med förälder, barnet eller någon annan?
Flera alternativ kan väljas.
1 Tillsammans med annan förälder
1 Tillsammans med barnet
1 Tillsammans med annan, vem?
1 Ensam
73. Andra viktiga upplysningar eller synpunkter:
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
Var vänlig att kontrollera att du inte glömt att svara på någon fråga och stoppa sedan in enkäten i
svarskuvertet och posta det snarast.
Tack än en gång för hjälpen!
22

Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap
Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV) är en institution för utbildning och forskning
inom folkhälsovetenskapen. Den bedrivs av de fem nordiska ländernas regeringar via
Nordiska Ministerrådet. NHV har arbetat med fortbildning i folkhälsovetenskap för olika
yrkesgrupper med anknytning till hälso- och sjukvården sedan 1953. I lärarkollegiet finns ett
tiotal fast anställda professorer, några adjungerade professorer och ytterligare lika många
lektorer. Vidare finns ett femtiotal doktorander, ca 200 masters-studerande samt varje år 700
kursdeltagare.
NHV är uppbyggd på en bred folkhälsovetenskaplig grundsyn och är baserad på
tvärvetenskaplig samverkan. Flera forskningsprojekt pågår om folkhälsan i Norden.
NHV har en stark nordisk bas för sin verksamhet och omedelbar tillgång till en kompetent och
mångsidig grupp av forskare, hälso- och sjukvårdsledare och praktiker över hela Norden.
NHV är samarbetspartner (Collaborating Centre) med Världshälsoorganisationen (WHO) och
har en lång tradition av gemensamma projekt inom folkhälsovetenskapens nyckelområden.
NHV samarbetar också med andra europeiska organisationer, t.ex. OECD, Europarådet och
EU.
NHV är en internationellt erkänd School of Public Health med samarbete både på institutions-
och personnivå, framförallt i USA och Europa.
23