Halmstad slår 90 000!

Hjärtefrågor
20 sIDor kommunal InformatIon noVEmBEr 2008
Fest för nya
medborgare sidan 4-5
Halmstad
Halmstad
slår 90 000!
Snart öppnar
Alla hjärtans hus sidan 18
sidan 2-3
Ungdomar formar
gamla bibblan sidan 19

Innehåll
Halmstad har firat sin första
medborgar ceremoni 4-5
Åled – Anna
Ljunggren
en av kommunens
15
hundra åringar
6-7
Kvibille – allföre ningen
bakom ”allt” 8-9
Söndrums kyrkby
– nya bostäder och
en ny förskola vid
Trollberget 10-11
Harplinge – nätrullare
i Ratic 40 år 12-13
Skedala – ny plats för fotboll
och hundar 14-15
Anders tar båtarna i hamn … 16
… och Christian seglar vidare 17
Alla Hjärtans Hus – ny
mötesplats för äldre och … 18
... gamla Stadsbiblioteket
– mötesplats för ungdomar 19
Jörgen Persson ny
heders med borgare 20
”
Händer i Halmstad 20
”
Produktion: Text-Media i Halland AB Medarbetare i detta nummer:
Berättat av Carina Robertsson, 38 år
Lars Andersson, Monica Forsberg, Lars-Olof Hellberg, Kent Johansson,
med hjärtat i Halmstad sedan 1993
Jesper Petersson och Linda Stensson Tengvall Tryck: Intellecta
2 Hjärtefrågor 3
Denna informationstidning ges ut av Halmstads
kommun och distribueras till samtliga hushåll. Ansvarig
för innehållet är Carina Johnsson, Stadskontoret.
inv.
90000
80000
70000
60000
50000
1940 40
1950 50
1960 60
1970 70
1980 80
1990 90
2000 00
2010 10
Nu är vi fler än 90 000!
I början av september passerade
kommunen 90 000 invånare.
Nu är siktet inställt mot 100 000
Halmstadbor.
– Prognosen pekar på att vi
är där någon gång 2020­2025,
säger planeringssekreterare
Ronnie Lind, stadskontoret.
Knappast någon kan ha undgått bilderna
på stortavlor runt om i stan med
90 000­budskapet.
– Det är omöjligt att säga vem som
var den 90 000:e. Vi valde istället att
uppmärksamma ”riktiga Halmstadbor”
och vad de tycker är bäst med Halmstad,
säger informationssekreterare
Karolin Johansson.
Halmstad är landets 18:e kommun
i storleksordning. Under en lång rad
år har befolkningen procentuellt ökat
snabbare här än i landet som helhet.
När kommunen bildades 1974 fanns
73 500 invånare.
Befolkningen ökar framför allt
genom inflyttning. Av en ökning på
”Här känner man
sig välkommen”
Jag flyttade till Halmstad för
femton år sedan när jag fick
jobb här. Jag arbetade i hotellbranschen
och kunde välja mellan
Stockholm, ett kryssningsfartyg
och Halmstad.
Att det blev Halmstad har jag
inte ångrat en gång. Med åren
har jag känt att staden blir allt
viktigare för mig och här kommer
jag stanna.
Halmstad är för mig som en storstad
fast den ändå är liten och nära. Här
finns en bra stadskärna med ett stort
utbud – även om det skulle kunna vara
något större.
Jag upplever en speciell anda som är
lite svår att greppa och beskriva. Det
handlar om allt från att man känner sig
välkommen och blir väl bemött, till ett
klimat där företag har bra möjligheter
att växa samt en högskola som drar till
sig unga människor. Det är som om allt
vill utvecklas och sträva framåt.
Bilden på mig är tagen på flygplatsen
och det är ingen slump. Jag är
kvar i turistbranschen och för den är
flyget oerhört viktigt. Även för min
500 personer beror 100 på födelseöverskott.
Det är i åldern 19­30 år som
vi är mest benägna att byta bostadsort,
på grund av studier eller arbete. Med
en stark lokal arbetsmarknad kan fler
studenter på högskolan stanna kvar
efter sin examen.
Idag har 13 svenska kommuner fler
än 100 000 invånare. När når Halmstad
då den exklusiva skaran? Steget från
80 000 till 90 000 tog 18 år. Men under
2000­talet har den årliga befolkningsökningen
varit snabbare och skulle, om
den fortsätter, göra att siffran passeras
2023­2024.
De första tio månaderna i år ökade
antalet Halmstadbor med drygt 500.
personliga del är flygförbindelserna
viktiga eftersom min sambo Micke
veckopendlar till Stockholm.
För fyra år sedan köpte vi ett hus i
Stenhuggeriet, ett renoveringsobjekt
som vi hållit på att rusta upp sedan
dess. Vilken miljö, så nära centrum,
med Grötvik, havet och stranden!
Halmstad erbjuder mig och min
familj livskvalitet. Det är en bra miljö
för Zacharias, som är nio, och Elvin,
snart tre, att växa upp i.
Saknar jag något? En Arenahall
höll jag på att säga, men det har vi ju
snart. Och det ska bli spännande att
se vad den kommer att tillföra staden.
Halmstad är en fantastisk stad även
under höst och vinter och med kul
konserter och spännande evenemang
kan vi förhoppningsvis locka turisterna
till staden även under dessa perioder.
Jo, en saluhall, med alla dofter och
synintryck vid manuella diskar skulle
jag vilja se.
Om tio år? Då njuter vi i solen på
vår altan och kanske tar vi en tur med
segelbåten från Grötvikshamnen.
”Halmstad – optimistiskt
och framåt”
”Halmstad – för jag älskar sport”
”Halmstad
– en fantastisk
sportstad”

Nya svenskar
välkomnades
En officiell välkomstceremoni för
kommunens nya svenska medborgare.
På FN­dagen arrangerades
den i Halmstad för första
gången och omkring 150 personer
kom till Stadsbiblioteket för att
fira, mingla och trivas.
Regeringen har tagit initiativ till att årliga
medborgarceremonier ska hållas i de
svenska kommunerna.
– Vi tyckte att FN­dagen, som symboliserar
det internationella och gemenskap,
var en lämplig dag, sa Nakisa Khorramshahi,
som samordnat arrangemanget.
Över 500 Halmstadbor har sedan 2007
blivit svenska medborgare och bjöds in
till en välkomstceremoni under närvaro
av bland andra fullmäktiges ordförande
Lars­Roland Broström och de fem kommunråden.
Därutöver underhållning av
kören Cat och den anarkistiska clownen
Betula.
– Vi är stolta över att ni valde Halmstad,
sa Lars­Roland Broström.
– Välkommen att vara med och skapa
Halmstads framtid, i en atmosfär av
öppen het och tolerans, sa kommunrådet
Carl Fredrik Graf.
Och medan fredagskvällens sista boklånare
gick hemåt dukades en buffé upp
mellan bokhyllorna.
– Ett bra initiativ för att vi ska känna
oss som svenska medborgare, tyckte
Hanna Axelsson medan hon höll ett vakande
öga på att sonen Joel inte pilade
bort i bibliotekets alla vrår.
Ana Maria Ramirez från Dominikanska
Republiken kom med pojkarna Yelson
och Yerfrey och flickorna Joanna och
Liciany. ”Det är jag och pojkarna som
blivit svenska medborgare, flickorna är
födda i Sverige”, sa Ana Maria.
Röd ros roade? Med kommunrådet Carl
Fredrik Graf vid sin sida njöt lille Edvard,
med rötter i Armenien, av clownen Betula.
Refadia och Per-Olof Johansson och Refadias dotter Samrija Alic från Montenegro
kom för att fira Refadias nya svenska medborgarskap.
Från sagostaden Marrakech i Atlasbergen till Halmstad har
Hanna Axelsson flyttat. Här tillsammans med maken Leif och
sonen Joel. ”Hemma” i Marocko är Hannas förnamn Houda.
4 Hjärtefrågor 5

Anna – en av kommunens 100­åringar
Vi är 90 000 Halmstadbor. Men
endast 15 har nått den aktningsvärda
åldern 100 år.
En av dem är Anna Ljunggren
som bor i en av de 14 lägenheterna
som hör till Åleds
service center.
– Jag har alltid arbetat. Det är
nyttigt för kroppen, säger Anna.
Hennes trivsamma etta är fylld med
minnen från ett långt liv. På ett skåp
står familjefoton. Ett av de äldsta är
från 1910­talet. Anna, som är yngst
i syskonskaran, sitter i pappa Karls
knä. Intill sitter mamma Amanda. Runt
omkring står syskonen Sigrid, Ragnar,
Erik, Märta och Vivi, uppklädda och
allvarliga.
– Det var Sigrid som ordnade så att
15 över 100 i Halmstad
Hallänningar lever längst i Sverige.
I Halmstad är medellivslängden
för kvinnor 83 år och för män 78,5
år. 15 Halmstadbor är 100+, av
dem är tolv kvinnor och tre män.
Märkligt i samman hanget är att de
tre männen också är de tre äldsta
i gruppen, 104, 105 respektive 106
år gamla.
När Anna Ljunggren föddes 1906
hade Sverige 5,5 miljoner invånare.
Nästan vart tionde barn dog innan
sin ettårsdag. I dag inträffar det i tre
fall av tusen. Medellivslängden var
i början av förra seklet under 55 år
för både kvinnor och män.
Storfiskarna
finns i Åled
De reser från hela södra Sverige
med sikte på Åled. Här ligger
akvarieaffären som blivit en av
landets största sedan Arnold
Johansson startade den för 38 år
sedan hemma i pannrummet.
Sedan mitten av 1990­talet är Åleds
Akvarium en av verksamheterna
i landstingets gamla vårdhem Älvdalen.
Butiken har eget vatten och
vi kom till fotografen. Hon gick till
godsägaren och bad att vi skulle få
låna häst och vagn. Så åkte vi in till
Halmstad och efteråt for vi ut för att
titta på havet och bada. Det var en stor
upplevelse, säger Anna.
Minnet är skarpt men hon klagar
på att synen blivit sämre. Läsintresset
har funnits i hela livet, om det vittnar
bokhyllan där det står Sigrid Undseth
på många bokryggar.
”Läste allt jag kom över”
Tid att läsa borde inte ha varit en självklarhet
i den stora familjen i det tidiga
1900­talets Fattig­Sverige.
– Pappa och mamma var statare. De
kom från Grännatrakten men mamma
var uppvuxen i vad som kallades burget
hem. Jag fick nog läsintresset från
henne och läste allt jag kom över.
Från Småland hade hennes föräldrar
flyttat till trakterna runt Halmstad och
Karl var statare på storgårdar som Ättarp,
Skedala och Arlösa.
– Ragnar och Erik gick i skola
i Marbäck, minns Anna. Själv började
eget reservkraftverk. Den är fylld av
bubblande sötvattensakvarier för att få
plats med över 500 olika arter från hela
Händelser under Annas liv
När Anna föddes 1906 hade just
unionen med Norge upplösts.
Här är några andra stora händelser
under hennes uppväxt:
1907 Kung Oscar II avlider
1910 Sista avrättningen i Sverige
1911 Kejsardömet störtas i Kina
1912 Glödlampan uppfinns
1914 Första världskriget startar
1917 Ryska revolutionen
1921 Kvinnor får rösträtt i Sverige
hon i småskolan i Tippakull innan
skolvägen ställdes mot Enslövs skola
med en lärare Bexell som undervisade
generationer av Enslövsbarn.
– Men slöjden fick jag inte vara med
i. Den låg sist på eftermiddagen och
då skulle det bli mörkt innan jag hade
kommit hem.
Knapphet präglade uppväxten, särskilt
under första världskrigets år.
– Man åt varenda smula.
”Teater var allra roligast”
Några år tjänade Anna som piga i
Stockholm men tillbaka i Enslöv träffade
hon snickaren Kurt Ljunggren på
ett möte i godtemplarlogen. De gifte
sig och byggde en egen villa längst
ner i Spånstadsbacken i Åled. Anna
och Kurt skötte folkbiblioteket i byn
och i många år svarade Anna också för
kommunens badhus.
Sönerna Sven, Mats och Olle växte
upp. Alla tog studenten, och läste till
Alltid napp.
Veronica och
brodern Janne
sköter akvariebutiken
i Åled
som har kunder
från hela södra
Sverige.
världen. I källaren finns en stor karantän
med 270 akvarier för nyanlända fiskar.
– I hela landet finns bara en handfull
En av de 15. Anna Ljunggren i Åled tillhör den exklusiva skara Halmstadbor som fyllt 100 år.
civilingenjörer, en sällsynthet i ett
arbetarhem på den tiden.
Med lite stöd av hemtjänsten klarar
Anna sig ännu själv i sin lägenhet. Intill
finns Åleds Servicecenter där hon varje
dag äter middag och deltar i olika aktiviteter.
Takterna från de många åren i
godtemplarlogens arbete finns kvar.
butiker kvar som specialiserat sig på
enbart fiskar. Nu behöver vi bygga ut
affären ytterligare och öka utrymmet
för egen odling, säger Janne Johansson,
sonen som driver familjeföretaget
med fem anställda vidare.
De stora inköpsländerna är Colombia,
Brasilien, Singapore och Thailand.
Med hjälp av hemsida och diskussionsforum
sprids ryktet om Åledsbutiken.
Det händer att kunder gör en lördagsutflykt
från Stockholm bara för
att köpa enda fisk.
– De kunder man har är de viktigaste
och det vill till att vi alltid har vad de
söker, säger Arnold som jobbar kvar
– Därifrån har jag många minnen.
Teater var allra roligast, säger Anna,
som tar det med ro att hon blir 102 i
december.
– Doktorn säger att jag haft lunginflammation
tre gånger och jag inte ska
vara säker på att det går väl en gång till,
säger hon med ett litet skratt.
som pensionär och bland annat bygger
nya akvarier.
Firman är också en grossiströrelse.
Man tillverkar frysfoder, håvar och
filter, har agentur för belysning och
köper 24­tons containrar med grus,
sten och rötter från Filippinerna.
I Asien kan en unik fisk med rätt
mönster kosta över 100 000 kronor.
I den klassen finns inte de svenska akvarievännerna.
Men priser i fyrsiffriga
belopp är inte ovanligt och Janne är
stolt över att Åleds Akvarium lyckas
få ungar från sina stingrockor, något
unikt i Sverige. Fem stycken simmar
runt nu – och styckpriset lär hamna på
över 10 000 kronor.
KOLL PÅ
Befolkning:
1970 867
1990 1 590
2007 1 578
Medelålder: 39,3 år
I kommunen: 41,2 år
Bostäder:
småhus: 569
lägenheter i övriga hus: 234
Bostäder byggda efter 1990: 42
av Åledsborna är proportionellt
betydligt
fler 65-79 år
och betydligt
färre
19-24 år än
i kommunen
som helhet.
Över 600 personer
pendlar till
arbete från Åled,
122 pendlar dit.
6 Hjärtefrågor 7
ÅLED
– Mer än en strutsfarM
LinSon travar på
Varhelst en häst travar finns Lin­
Son på plats. Från Åled sköts datasystemen
för spel på i stort sett
samtliga trav­ och galopp banor i
Norden. Enbart i Sverige har ATG
38 banor med LinSon­teknik.
1993 startade Lars Lindström och Kaj
Sonesson LinSon Terminalteknik som
helt dominerar tekniken för snabb
resultat service inom europeisk travsport.
Norge har passerat Danmark som
LinSons näst största marknad.
– Vår sydligaste anläggning finns på
Malta, säger Lars.
Företaget har elva anställda. Omsättningen
uppgår till 25 miljoner kronor
och framtiden ser ljus ut. LinSon satsar
nu på att bredda verksamheten med
uthyrning av storbildsskärmar till stora
evenemang och tävlingar.
– Vi har köpt en fastighet som ligger
granne med vårt kontor. Det var sista
chansen för oss att kunna expandera i
Åled. Nu har vi rustat upp den gamla
affären, fått mer förråd och plats om
vi behöver anställa fler, säger Lars
Lindström.
Och Åled är en placering som passar:
– Vi kan arbeta i en lugn miljö och har
nära till de stora vägarna när vi ska ut
till våra kunder.

Kvibilles egen lobbygrupp
Ett paraply för hela Kvibille.
Så har Kvibille Allförening
verkat i över 15 år.
– Det är Kvibillebornas engagemang
som driver utvecklingen
här, säger ordföranden
Lennart Eriksson. Högst upp
på listan står nu nybyggnation
av hyreslägenheter med trygghetsboende
på Pilagård och en
idrottshall.
De är 1 150 invånare i församlingen,
bara drygt en procent av kommunens
invånare. Men de hörs och märks
betydligt mer. Allföreningen blev en
lokal demokratisk lobbyorganisation,
nästan innan ordet fanns.
Bakom allföreningen står Kvibilles
samlade föreningsliv – allt från kyrkan
till ridklubben, Röda Korset till
företagarna.
– En opolitisk organisation som ska
underlätta kontakter med olika myndigheter
och då verka för Kvibilles
bästa, beskriver Lennart Eriksson.
KOLL PÅ
kvibiLLE
– Mer än en cHeddar
Befolkning:
1970 499
1990 896
2007 847
Medelålder: 42,4 år
I kommunen: 41,2 år
Bostäder:
småhus: 293
lägenheter i övriga hus: 85
Bostäder byggda efter 1990: 72
av kvibilles invånare är proportionellt
betydligt fler 6-15 år
och betydligt
färre över
19-24 år
än i kommunen
som helhet.
332
personer
pendlar till
arbete från
kvibille,
109 pendlar
dit.
Det har man gjort så framgångsrikt
att de prisbelönats som landsbygdsutvecklare,
besökts av glesbygdsverkets
generaldirektör, fått EU­stöd för en utvecklingsplan
och bjudits in till andra
mindre orter som vill ta efter.
Inblandad i det mesta
En viktig roll spelar biblioteket. När
biblioteksfilialen stängdes 1997 fick
allföreningen ta över lokal och bokbestånd.
Nu drivs utlåningen i föreningsregi.
Öppet 15 timmar i veckan,
inga förseningsböter, tusen Kvibillebor
på lånekort i kartoteketslådan och
Gulli Bartilson som stämplar återlämningsdatum
längst bak i boken. I hyllorna
finns det senaste inom deckare
och skönlitteratur. En inköpsgrupp
gör urvalet.
– Viktigast är nog ändå att eleverna
i skolan (F­5) kommer hit och lånar
klassvis, tycker Gulli.
I det mesta som händer i Kvibille finns
allföreningen med på ett hörn. Allt från
fotvård till konsert i Kyrkan med Nizzan
Jazzband och pubaftnar på Gästis.
I mitten av nästa år kan de första hyresrätterna
på många år stå in flytt ningsklara
i Kvibille. Derome Förvaltning AB ligger
i startgroparna för ett projekt med 25
enplanslägen heter.
– Vi har inte fått in anbuden ännu. Håller
de kan vi komma igång före årsskiftet,
säger fasighetschef Martin Rylander,
Derome.
Deromes byggplaner i Kvibille är kopplade
till en lika stor byggnation i Frösakull
med bostadsrätter. Kommunen kräver att
båda genomförs.
– På egna meriter går det idag inte att
få ekonomi i att bygga hyres lägenheter.
Man kan se det som en form av internsub­
– Vi bildar grupper kring olika frågor
och projekt och tror att vi når bäst
resultat på det sättet, säger Lennart
Eriksson.
Idrottshall på önskelistan
Som med bostäder. På nästan 20 år
byggdes inga nya bostäder i Kvibille,
och inga lediga tomter fanns. ”Det
finns ingen efterfrågan”, var det första
beskedet när frågan väcktes. Kommunen
medverkade dock till att en plan
togs fram med plats för 50 bostäder
på Pilagård.
– Sedan sa det bara ”svisch”. Och
nu är området bebyggt eller bokat.
Vår byggnationsgrupp hade säkert 100
möten under resans gång. De kunde
visa på behov och efterfrågan och de
fick god kontakt med kommunens
förvaltningar som mötte en kunnig
samtalspart, säger Lennart Eriksson.
På Pilagård görs en av kommunens
två investeringar i Kvibille i år.
Där byggs en gruppbostad med fem
lägen heter och intill skolan står en ny
förskola klar.
Sju föreningar ingår i samarbetet
– Föreningar som Kvibille Allföre ning
är viktiga för att utveckla den lokala
demokratin och invånarnas in flytande,
säger Nakisha Khorramshahi, som
arbetar med demokrati­ och jämställdhetsfrågor
i kommunen.
Demokrati och dialog är ett av åtta
områden i kommunens visionsarbete.
Kvibille Allförening är en av de föreningar
som kommunen stöder i det
arbetet. Föreningarna ska verka i ett
bestämt område, vara opolitiska och
inte av karaktären att de engagerar sig
i endast en fråga.
Gruppen växer. Förutom Kvibille ingår
föreningar i Getinge, Andersberg, Vallås,
Öster, Bygget och Simlångsdalen.
– De är genom sina nätverk och sitt
engagemang viktiga samtalspartner för
kommunen, säger Nakisah. Till våren
planeras en inspirationskväll tillsammans
med föreningarna.
Hyresrätter byggs på Pilagård
vention som är vanlig i branschen, säger
Martin Rylander.
Lägenheterna på Pilagård byggs som
lågenergihus med extra isole ring och
värmeåtervinning. För normal rumstemperatur
ska ingen extra uppvärmning
behövas. Kall hyran på en trerummare blir
cirka 7 000 kr i månaden.
Kvibille Allförening har engagerat sig
hårt i att få igång byggnation i sam hället.
En enkät visade på ett stort intresse
hos äldre husägare om att hyra mindre
bostäder.
– Den positiva andan i samhället bidrar till
att vi tror på projektet trots dagens ekonomiska
osäkerhet, säger Martin Rylander.
Kvibillegeneral. Rader av projekt och grupper engagerar Kvibilleborna i Allföreningen där Lennart Eriksson är ordförande.
Att det nu är dags att ta fram mark
för fler bostäder i Kvibille var en av
frågorna som föreningen tog upp när
den nyligen arrangerade ett möte med
Cheddarosten – en 80­årig godbit
Arlas mejeri i Kvibille rustar för
julen.
– Här ligger ostar som hamnar
på julborden nästa år, säger
mejeri chef Erik Carlsson, där
han går i jättelagret fyllt från
golv till tak med cheddar.
I år är det jubileum för mejeriets
stora godbitar. Det är 80
år sedan den första cheddarn
levererades.
Mejeriet är ortens största företag med
75 anställda i en produktion där många
manuella arbetsmoment är lika hantverksmässiga
som vid starten.
– Många av våra anställda bor på
cykel avstånd och vi har ett bra samarbete
med samhället och föreningslivet,
säger Erik Carlsson, chef sedan
åtta år.
När Alfred Wendler grundade Kvibille
mejeri 1913 fanns 1 600 mejerier
i landet. 97 procent har försvunnit
sedan dess.
företrädare för de politiska partierna.
En annan var en idrottshall.
– Det finns en idrottshall upptagen
att byggas 2014 i kommunens inves-
För traditionen vidare. Erik Carlsson är
chef för mejeriet som gjort Kvibille till ett
begrepp.
– Att vi finns kvar kan vi tacka
Wendler för, säger Kvibillechefen.
Tillverkning med nästan vetenskaplig
noggrannhet för att få fram hög
och jämn kvalitet var vad han satsade
på. Då kunde kilopriset vara nästan
dubbelt så högt som konkurrenternas.
teringsbudget. Kvibille är ett samhälle
med låg medelålder och många barn
och ungdomar. Vi vill helst att den står
klar 2010, säger Lennart Eriksson.
Wendler gjorde Kvibille till ett varumärke
inom ”premiumsegmentet” och
där har Kvibilleostarna stannat.
40 miljoner liter mjölk årligen blir
till fyra miljoner kilo ost – tre fjärdedelar
cheddar och en fjärdedel ädelost.
Stora siffror men i den dansk­svenska
Arlakoncernen är det små tal.
– Vi är ett av de minsta mejerierna
och står för 1,5 procent av osttillverkningen,
säger Erik Carlsson.
Endast Kvibille svensk cheddar
har – för många en oumbärlig del av
matbordet. Och då särskilt till jul när
en tredjedel av årsproduktionen säljs.
Utomlands är sorten en ”pizzaost”.
Med den metod som Alfred Wendler
tog fram för 80 år sedan får osten
smak och arom som mognar ju längre
den lagras.
– Kunder hör av sig om hur de smaksätter
själva och har sju år gamla ostar i
sina kylskåp, säger Erik Carlsson.
Så när nu ostarna sveps in i sin bomullsväv
är det för att smaka som bäst
på julbordet nästa år.
8 Hjärtefrågor 9

Stor mångfald i Kyrkbyn
I Söndrums kyrkby frodas
mångfalden. Omkring 170 nya
bostäder skapas här i snabb
takt med olika upplåtelse former
och bostadstyper. Men en sak
är gemensam: Detta är de röda
tege ltakens område. Något
annat tillåts icke.
Med Trollberget i ryggen och åkrarna
på andra sidan Gamla Tylösandsvägen
framför sig växer de nya bostäderna
upp i Söndrums kyrkby. 35 hektar
exploateras med strövområden och
historisk bebyggelse runt knutarna.
– Det är en anledning till att man
satsat lite extra på att få en tilltalande
utformning, berättar fastighetskontorets
Tommy Andersson.
I området blandas upplåtelseformerna:
Här finns styckbyggda småhus,
här finns grupphusområde och bostadsrätter
och hyresrätter är på gång.
Först på plats var ett grupphusområde
där norska Veidekke i tävlan med
andra alternativ valdes till exploatör.
KOLL PÅ
sönDrums kyrkby
– Mer än en kyrka
omkring 255 personer bor
i söndrums kyrkby.
Ålderssammansättningen är
typisk för ett nytt bostadsområde
av kyrkbyns karaktär.
Hit flyttar unga familjer.
Endast nio procent av invånarna
är över 65 år, hälften jämfört
med hela kommunen.
30 procent är under 20 år och
nästan 40 procent är i åldern
20-39 år.
Längs en smal gårdsgata ligger de drygt 30 enfamiljshusen i Veidekkes byggnation i kyrkbyn.
Cirka 30 småhus vänder fasader och
entréer mot en smal slingrande bygata
med låga betongstenmurar. Ett
litet torg väntar på träd, en gatubit har
beläggning av marksten. Husen är i tre
olika typer. Fasaderna i trä eller puts
och färgsättningen harmonierar.
Hyresrätter i parhus
Gränsande till grupphusen ligger en
ännu orörd markbit. Här planerar
HFAB 58 hyresrätter i parhus och två
punkthus, 4,5 våningar höga. I slutet
av 2010 kan inflyttning ske, men det
förutsätter ett klartecken i styrelsen och
godkända produktionskostnader.
– Kyrkbyn är ett av de finaste lägen
som finns i Halmstad, beskriver arkitekt
Sonja Bjärudd på HFAB.
HFAB:s område gränsar till Bäckagårdsvägen
som förlängts fram till
Gamla Tylösandsvägen och fungerar
som huvudgata. Under vägen går en
gång­ och cykelväg. Den är bred,
upplyst och utan mörka vinklar – en
passage som inte känns skrämmande
kvällstid. På andra sidan tunneln ligger
två områden med bostadsrätter,
uppförda av Kärnhem och Skanska/
Bo Klok.
Hembygdsgården är närmsta granne
och i formen ansluter de nya husen till
gammal halländsk gårdsbebyggelse.
Här finns också förskola och en gruppbostad
och intill Trollbergets skog för
kvällspromenaden efter jobbet.
Fortsättning följer
Kyrkbyn blev snabbt eftertraktad bland
bostadssökande. Nu planeras för en
fortsättning av succén i kyrkbyn. En
detaljplan ska tas fram för fortsatt
exploatering längs Gamla Tylösandsvägen
och gränsande till Trottaberg
och Bergsgård, med plats för närmare
400 nya bostäder.
– Det kan bli ett lika attraktivt
område men det dröjer nog cirka två
år innan vi kan börja lägga ut de nya
gatorna, tippar Tommy Andersson
Halmstads nyaste hotell – ett stall
Halmstads nyaste hotell ligger i kyrkbyn.
– Söndrums enda, påpekar Eva Snygg.
Hon och sambon Tore Kjellgren driver
Hotell Hovgård.
Hovgård har enligt uppgift varit församlingens
prästboställe. Gårdens stall
är från 1852. För sex år sedan började
Eva och Tore att bygga om det gamla
hönshuset för att kunna hyra ut det
till turister. 2005 anlände så de första
gästerna till dåvarande Hovgårds Bed &
Breakfast. Nu har hotellet 12 dubbelrum.
Läget mellan Tylösand och Halmstad är
bästa tänkbara.
– På sommaren skulle vi kunna hyra ut
hur mycket som helst, säger Eva.
Ytterligare projekt är på gång. I höst
påbörjas bygget av en ny stuga och ytterligare
två rum. Det byggs överallt i Söndrums
kyrkby, kanske är det smittsamt!
”Och inne i Trollberget…” Karin Dybjer samlar Clara och de andra barnen på Trollberget med sin berättelse.
Charmtroll vart helst man såg
Det var popcorn i stora lass,
salta pinnar och pärondryck.
Det var avtäckning av konstverk
och charmtroll vart helst man
såg när Trollbergets förskola
i Söndrums kyrkby invigdes.
Efter längtad i ett område där
nya bostäder byggs och barnfamiljer
flyttar in.
Ett Reggio Emilia­inspirerat arbetssätt
präglar verksamheten i den nya förskolan.
Detta arbetssätt har en central
tanke: Ett barn har hundra språk men
Vid foten av Trollberget på Bergsgård ligger Halmstads senaste förskola. Äldre
söndrumsbor säger att trollen flyttade för 60 år sedan när vägarna och människorna
i närheten blivit alltför störande. Vad tror då barnen på förskolan, finns trollen kvar?
Frida
– Trollen finns i böcker,
sagor och sånger
mest. Och de bor i
trollgrottorna men är
så små så de knappt
syns. Så det är lätt att
man trampar på dem.
Alma
– De bor i Troll berget
och i skogarna, tror
jag. De är snälla
ibland och mest finns
de i sagornas värld.
berövas 99. Jenny Åkesson är en av
de tio pedagogerna. Hon sökte sig
till Trollberget på grund av arbetssättet
och ger ett exempel på vad det
innebär:
– Jag skulle följa med barnen ut för
att leta efter något med många ben. Jag
tänkte insekter och skalbaggar. Men ett
barn sa att morötter har många ben och
ett annat att staketet har ben. Och det
styrde när vi skulle börja räkna ben.
Så pedagogerna ska stödja och följa
barnen i deras naturliga nyfikenhet och
vilja att utforska och förstå. Färdiga
lekmaterial ska undvikas. Stor vikt
Carl
– I träden i skogen
kan trollen finnas. De
kan vara stora och de
kan vara små. Alltid
har de svans, annars
kanske man inte känner
igen dem. Och så
försöker de skrämmas
så här: ”Buuuu!”
Casper
– Trollet bor i vattnet,
under bron där Bockarna
Bruse går och
klampar på bron. Och
när den stora bocken
kommer så stångar
han ner det elaka
trollet i vattnet.
läggs vid skapande, bildskapande, drama,
sång, rytmik och att dokumentera.
Första projektet är att skapa förskolans
miljö tillsammans med barnen. Och
fram växer en inredning anpassade till
de 50 barnen.
I skolområde Väster har Trollberget
bidragit till att platstrycket lättar.
– Många önskar plats på våra nya
förskolor Trollberget och Klockaregården.
De ligger nära nya bostadso
mråden med många barnfamiljer
och det är svårt att alltid uppfylla
förstahandsval, säger rektor Carina
Uvenfeldt.
Snart 100 förskolor
Förskola nummer 100 närmar sig
i Halmstads kommun. Trollberget är
den 95:e kommunala förskolan (det
finns dessutom 25 fristående förskolor)
och utbyggnaden fort sätter
i snabb takt.
Omkring 4 000 barn i åldern 1­5
år går i förskolorna.
Trollberget är en av sju förskolor
som byggts enligt samma koncept.
Föregångare finns på Söder, Sofieberg
och i Oskarström. Tre till byggs
i Kvibille, Harplinge och Fyllinge.
Nya förskolor tillkommer nästa år
ibland annat Gullbrandstorp, Haverdal,
Vallås och Fyllinge.
De kommande tre åren planeras
620 nya förskoleplatser.
10 Hjärtefrågor 11

BTK Ratic – pingisförening
för både gammal och ung
Återväxten på landsbygden är
god.
Åtminstone i Harplinge
och 40­årsjubilerande Bordtennisklubben
Ratic som har en
livaktig ungdomsverksamhet
med 60­talet flickor och pojkar
i träning och matchspel.
Även föräldrar och seniorer är
aktiva i föreningen med 224
medlemmar.
– Här umgås och tränar barn
och vuxna tillsammans, säger
eldsjälen och ordföranden Bengt
Andersson.
Ratic­hallen är under vinterhalvåret en
populär samlingsplats. Jämte ridsport
och fotboll är pingis den populäraste
idrotten i Harplinge med omnejd.
Efter närmare tre decenniers bearbetning
och påtryckning hos kommunala
politiker och nämnder kunde
pingishallen invigas i oktober 1996.
Anläggningen, som ägs och drivs
av föreningen, med driftsbidrag från
kommunen, fyller ett stort behov, inte
minst ur social aspekt.
– Det här är en träffpunkt för alla
som gillar bordtennis. Föreningen är
väl organiserad, kännetecknas av stark
gemenskap och engagerade ledare och
föräldrar, säger Elin Yehua Bu, före
detta toppspelare, svensk lagmästare
och en av Ratics tränare.
Varje vardagskväll är det träning i
Ratic­hallen, med plats för tolv spelbord,
cafeteria, klubblokal och om-
Glad ordförande. Bengt Andersson är ordförande
i BTK Ratic sedan klubben bildades
för 40 år sedan.
klädningsrum. Föreningen har nio lag
i seriespel, varav fem seniorlag och en
spridning i ålder bland spelarna på 14
till 77 år. A­laget ligger i division 5.
– Vi sysselsätter gammal som ung,
men tveklöst är det så att det är ungdomarna
som är kärnan i verksamheten.
Till oss kommer tjejer och killar
från Haverdal, Steninge, Gullbrandstorp,
Kvibille, Holm och Getinge. Visst
är det trångt ibland i lokalerna, men vi
har aldrig och kommer aldrig att neka
någon att komma och träna med oss.
Alla som är intresserade är välkomna,
poängterar Bengt Andersson.
Utan våld och fusk
– Bordtennis är en ärlig sport, helt
utan våldsinslag, fortsätter han. Det är
härligt att kunna se två unga kombattanter
i matchspel på varsin kortsida
om bordet och efteråt se dem sitta och
snacka eller fika tillsammans. Jag har
under alla mina år som ledare bara vid
två tillfällen sett någon som uppsåtligt
försökt fuska sig till poäng…
Och då ska det påpekas att Bengt
Andersson varit verksam som pingisledare
i 52 år. Han har varit ordförande
i BTK Ratic sedan bildandet 1968.
Bordtennisen i Harplinge har längre
anor är så. Ända sedan 1946 har det
spelats pingis under organiserade former
i samhället.
Och så det här med klubbnamnet:
Varför heter ni Ratic?
– Det har helt enkelt uppstått ur en
verbal förvrängning av ordet racket,
förklarar Bengt Andersson, ”Mr
Pingis” i Harplinge.
Inget äkta halländskt
julbord utan grönkål
Harplinge har sin egen
kålgruva…
Harplingekål heter
firman som levererar
grönkål och därmed
fullbordar det halländska
julbordet. Nu pågår som
bäst förberedelserna inför
årets säsong. I runda tal 80 ton
grönkål kokas, varav ungefär hälften
blir färdig vara till konsumentledet.
Harplingekål är landets enda
tillverkare av färdigkokad grönkål
i frysförpackning.
– Vi producerar halvfabrikat,
grönkål som konsumenterna
kan tina och sedan tillreda efter
eget tycke och smak. Vår grönkål
är i stor utsträckning närodlad,
påpekar Axel Ericsson, VD på
Harplingekål.
Produktionen pågår under
perio den september­december.
HALLÄNDSK LÅNGKÅL
500 g kokt grönkål, 2 msk smör,
3 krm salt, 2 krm vitpeppar,
2 msk sirap, 1 dl vispgrädde
Grovhacka kålen och stek den
i smör. Salta och peppra. Slå på
sirap och grädde och låt koka in.
KOLL PÅ
harpLingE
– Mer än en kvarn
Befolkning:
1970 835
1990 1 388
2007 1 419
Medelålder: 38,6 år
I kommunen: 41,2 år
Bostäder:
småhus: 470
lägenheter i övriga hus: 63
Bostäder byggda efter 1990: 78
av Harplinges invånare är
proportionellt betydligt fler
under 16 år och
betydligt färre
19-24 år än
i kommunen som
helhet. 530
personer
pendlar till
arbete från
Harplinge,
218 pendlar
dit.
Börjes – ett fik
med kultstatus
I Harplinge är det inte kyrkan utan
kvarnen som står mitt i byn.
En central punkt i samhället är också
Börjes konditori med det anrika bageriet.
I det lilla charmiga caféet har det fikats
och handlats nybakat bröd sedan 1950.
Nu drivs affärsrörelsen i tredje generationen,
av grundaren Börje Anderssons
son Bernt­Allan Hansson och hans söner
Johan och Fredrik.
Att fika på Börjes i Harplinge är ett
begrepp och bär i dessa tidevarv något
av en kulturstämpel.
– Vi satsar på småskalighet och kvalitet.
De runda stenugnsbakade limporna
och det ekologiskt odlade surdegsbrödet
har blivit något av vår specialitet, säger
bagarmästare Hansson.
Christel fick miljöpris
för forskning om mat
Kalla den änglamarken eller himlajorden
om du vill…
Christel Cederberg, miljöforskare från
Storegård, Harplinge, har belönats med
Änglamarkspriset för sin forskning om
mat och klimat.
Stipendiet är på
100 000 kronor.
Prisets syfte är
att ge välförtjänt
uppmärksamhet
och uppmuntran
till personer som
gör förtjänstfulla
insatser för miljön.
Christel, som i många år forskat om
jordbrukets påverkan på miljön, har gjort
beräkningar och modeller om matens
kretslopp i ett globalt perspektiv.
– Jag har gjort en övergripande
system analys av hur vi framställer och
hur vi konsumerar vår mat, säger hon.
Änglamarkspriset instiftades 2002 av
livsmedelsföretaget Coop tillsammans
med bland andra Hans Alfredson och
Sven­Bertil Taube.
12 Hjärtefrågor 13

Nya skyttar på Skedalahed
Vad gör de inne i skogen?
På ett område, stort som fyra
fotbollsplaner, växer nysådda
gräsmattor. Första steget i
förvandlingen av området där
beväringar under åren drillats
på Skedalahed pågår. Nu är det
hundar som ska dresseras och
fotbollsspelare som ska avlossa
skotten.
KOLL PÅ
skEDaLa
– Mer än en 70-skylt
Befolkning:
1970 156
1990 370
2007 380
Medelålder: 37,5 år
I kommunen: 41,2 år
Bostäder:
småhus: 122
lägenheter i övriga hus: 4
Bostäder byggda efter 1990: 4
av skedalas invånare är proportionellt
betydligt fler under
fem år och betydligt färre
över 80 år än
i kommunen
som helhet.
187 personer
pendlar till
arbete från
skedala,
24 pendlar
dit.
Planerna för Skedalahed är om fattande.
Här, i skogen mellan Kappgatan och
soptippen, ska skapas ett aktivt område
för fritid och avkoppling. Halmstads
Brukshundsklubb och Snöstorp­
Nyhems FF blir i framtiden de största
brukarna. Men skytteföreningen och
hemvärnet stannar kvar, och rollen
som skogen spelat för rekreation ska
bevaras.
Först på plats blir Brukshundsklubben
som till hösten nästa år kan lämna
sin anläggning vid Fyllebro. Den ligger
i vägen för den planerade Södra
infarten. Med Skedalaheds idrottsplats
och rekreationsområde gör kommunen
en ny ”Jutarumlösning” där Söndrums
IP skapades medan den gamla idrottsplatsen
blev bostadsområde.
Hoppas på flytt 2010
– 2004­05 började Skedalahed som
lösningen för brukshundsklubbens och
Snöstorp­Nyhems problem växa fram.
Infarten läggs från Oskarströmsvägen
med gemensam parkering och föreningarnas
klubblokaler intill. Vatten
och avlopp har redan dragits fram,
säger projektledaren Alf Peterson,
tekniska kontoret.
– Vi är en av landets största bruks-
Hybe Maskin sätter
Skedala på kartan
Där Blomängsvägen tar slut
och med skogen bakom knuten
ligger VERKSTADEN.
I 40 år har Hybe Maskin AB
varit ett aktat begrepp inom
gjuteribranschen.
Idag har Skedalas enda industri åtta
anställda och hit har inga finanskriser
nått. Orderboken sträcker sig in i nästa
år och 2007 omsatte man 12,2 miljoner
kronor. Den siffran passerades efter
åtta månader i år.
– Vi lägger ut på andra företag när
vi inte hinner med, säger VD Tonny
Robarth.
Och några pensionerade svetsvirtuoser
drar på sig overallerna när Hybe
hundsklubbar med över 600 medlemmar.
Här får vi en toppenanläggning
till hösten, säger Stefan Dahlhielm,
klubbens ”flyttansvarige”.
I långtidsbudgeten har 26,5 miljoner
kronor avsatts till anläggningen år
2009­2010. En del av investeringen
kan kommunen få tillbaka när Snöstorps
idrottsplats exploateras. För
fotbollsplanerna på Skedalahed krävs
först ett programförslag och sedan en
detaljplan som godkänts innan den kan
börja byggas. Siktet är inställt på fyra
elvamanna­ och två sjumannaplaner.
– Vi hoppas på flytt år 2010. Vi är en
av kommunens största ungdomsföreningar
med 30­35 ungdomslag. Planer
och omklädningsrum räcker inte på
långa vägar till för all vår verksamhet,
säger Lennart Lindberg, styrelseledamot
i Snöstorp­Nyhem.
Planer på tunnel
Trafiken till och från området kräver
också en lösning med hårt trafikerade
Växjövägen som en barriär. Gång­ och
cykelvägar till området planeras med
en tunnel under riksväg 25 i höjd med
Snöstorps Allmogegård.
– Tekniska kontoret och Vägverket
har kontakter i ärendet och det är
behöver hjälp att kapa arbetstoppar
Hybe är ett av flera Halmstadföretag
med rötter i Malcus, Halmstads verkstadsindustris
urmoder. 1968 hoppade
Henrik Bergström av från Malcus och
började tillverka gjuterimaskiner i Skedala.
I omgångar byggdes verkstaden
ut och som mest sysselsattes omkring
30 personer. Hybemaskiner fungerar
lika bra idag som när de levererades
för 30 år sedan både i Ljungby och
Afrika.
Tre av dagens åtta Hybeanställda har
varit med nästan sedan starten, Tonny
Robarth, Lennart Schagerlöv som
ansvarar för marknad och försäljning,
och Viv­Ann Borg som hållit ordning
på ekonomin sedan 1970.
Här ska Halmstads alla brukshundar tränas med start nästa höst. Stefan Dahlhielm i Halmstads
Brukshundklubb besiktigar den nyanlagda banan tillsammans med sin schäfertik Mandy.
angeläget att tunneln realiseras, säger
Alf Peterson.
– Den måste till för att våra ungdomar
ska kunna ta sig trafiksäkert till
träning och matcher. Då ligger den
Fortfarande är det gjuteriutrustning
som är kärnan i verksamheten men ryktet
om ”de kluriga gubbarna på Hybe”
sträcker sig långt utanför Halmstad. De
anlitas ofta för ”omöjliga” jobb.
– Vi ligger perfekt i Skedala. Kunderna
hittar oss. Och gör man affärer
med Irland, Dubai eller Kina spelar
placeringen ingen roll, säger Tonny.
Hybe ingår i ett nätverk med fyra
på cykelavstånd för många av dem
och på sikt när Halmstad fortsätter
utvecklas blir det en anläggning i bra
läge och skyddad miljö, säger Lennart
Lindberg.
Hybe, Skedala,
världen. Med
gjuteriutrustning
som nisch
har Tonny
Robarth och
hans kollegor på
Hybe Maskin ett
kontaktnät som
sträcker sig till
Kina.
europeiska bolag som samverkar för
att förse europeiska gjuterier med
utrustning. Tillverkning görs i Kina
och kundanpassning och testkörning i
skogskanten i Skedala.
– Att Halmstad är ett stålcentrum
med flera stora leverantörer har vi stor
nytta av, säger Tonny.
Hos dem kan han snabbt göra fynden
som hans ”kluriga gubbar” behöver.
Bygdegården
byns träffpunkt
– Livets mening är att träffa
folk, tycker Marianne Åkerström.
Sedan 1982 har hon sett
till att Skedalaborna fått den
chansen genom att vara bygdegårdens
vaktmästare.
Nu står den nymålad och fin, bygdegården
från 1930. I somras hjälptes
ortsbor och styrelse åt med utvändig
målning. Marianne tog make och son
till hjälp för att fixa den invändigt.
Omkring 10 000 ideellt arbetande
håller liv i över 1 400 bygdegårdar
landet runt. De har överlevt TV, bilism,
datorer och dubbelarbetande familjer.
När butiker och mackar har lagts ner i
småorter har de blivit än viktigare.
– Bygdegården ger liv och sammanhållning
i byn, tycker Marianne.
Privata fester och högtidsdagar,
midsommar­ och luciafest, föreningsmöten,
gymnastik, folkdans och thai
chi. Det är stor variation på verksamheten
i Skedala bygdegård. Föreningen
premierar trogna hyresgäster
och barnverksamhet vid hyressättningen.
För 300 kronor hyr man hela
huset till ett barnkalas.
80 000 kronor om året får Skedala
bygdegård i kommunalt bidrag. Pengar
som ska räcka till driftskostnader och
en liten vaktmästarlön.
– Utan det stödet skulle det aldrig att
gå att driva gården, säger Marianne.
14 Hjärtefrågor 15

Anders
tar båtarna
i hamn...
Halmstads största publika evenemang är under insegling.
Om knappt tre år står den hjärtliga västkuststaden som värd
och målhamn för The Tall Ships Races, seglingsfesten och tävlingen
med världens största segelfartyg.
Redan nu pågår förberedelserna för världsevenemanget och de
marina höjdpunkter som beräknas locka mer än en kvarts miljon
besökare.
– Tall Ships Races kommer att förgylla stadsbilden och bli en
folkfest som sätter starka avtryck, säger projektledare Anders
Berglund på Halmstad & Co.
Fullriggare, skonerter, karaveller, barkar
och briggar…
Det handlar om klassiska segelfartyg
från en svunnen tid som i augusti 2011
kommer att inta hamnen i Halmstad.
Tall Ships Races, med över 100 segelfartyg
och totalt cirka 3 500 ungdomar
från 20­talet länder i besättningarna
ombord, är en tävling och ett spektakulärt
evenemang av kolossalformat.
Fest i hela stan
– Intresset är allmänt mycket stort
för den här typen av händelser, säger
Anders Berglund. Det finns en fascination
i att beskåda stora och tjusiga
skepp med mäktiga skrov, master
och färggranna flaggspel. Samtidigt
med besöket av flottan kommer det
att arran geras en mängd aktiviteter,
shower och festligheter inte bara i ham-
nen, utan även i övriga delar av stan.
– Kajer utmed praktiskt taget hela
hamnen kommer att angöras av de stora
segelfartygen. Det faktum att Halmstad
även är målhamn och sista anhalt gör
det hela mer intressant och kommer
även att locka båtar och besättningar
som, av säkerhetsskäl, inte deltar i regattorna
ute på Nordsjön. Dagarna efter
målgång sker traditionsenlig defilering
och parad segling till tyska Rostock,
säger han.
300 000 besökare
– Halmstad är perfekt ur seglingssynpunkt
och har alla förutsättningar
som krävs för att arrangera den här
typen av internationella evenemang.
Det finns en intimitet och närhet mellan
hamnen och stadskärnan, som tilltalar
besökare i allmänhet och seglarna i
The Tall Ships Races 2011
Etapp 1:
Waterford (Irland) – Greenock (Skottland)
Etapp 2:
Grennock – Lerwick (Shetlands öarna)
Etapp 3:
Lerwick – Stavanger (Norge)
Etapp 4:
Stavanger – Halmstad (Sverige)
Datum för Tall Ships Races
i Halmstad är 5­8 augusti 2011.
synnerhet. Besättningen behöver i stort
inte reva seglen förrän tampen läggs på
kajen och sedan är det gångavstånd till
allt, konstaterar Anders Berglund.
Mer än en kvarts miljon, eller närmare
300 000 besökare, förväntas
komma till Halmstad i samband med
Tall Ships Races.
Som jämförelse kan noteras att över
en miljon människor besökte Liverpool
i år under de fyra dagar som fartygen
gästade den västbrittiska hamnstaden.
Just nu pågår förberedelser och ett
visst lobbyarbete för att locka de största
och mest sevärda av alla segelfartyg till
Tall Ships Races.
Det 117 meter långa ryska fartyget
Sedov, världens största seglande skepp,
som gästade Halmstad under Marinfestivalen
i år, förväntas återkomma,
liksom alltså ytterligare hundratalet
berömda farkoster.
...och Christian seglar vidare
Nu släpper Christian Alexandersson
rodret i Rådhuset och seglar
vidare. Chansen att få vara med
att forma en ny stadsdel i Solna
med en nationalarena för fotboll
i centrum och plats för tusentals
människor att bo och arbeta i
ville han inte missa.
I maj 2005 kom Christian Alexandersson
till jobbet som kommunchef
i Halmstad. Bakgrunden fanns i bygg­
och fastighetsbranschen men det som
fascinerar honom mest är ledarskapsfrågor
och vad människor i samarbete
kan åstadkomma.
– Det ligger en stor tillfredsställelse
i att se hur medarbetare växer av vad
de kan prestera, tycker han.
3,5 år som kommunchef var för
kort tid egentligen, medger Christian
Alexandersson. I en kommun med
7 000 medarbetare tar förändring tid.
Inte som att lägga om kursen i en
segelbåt, precis. Ändå tycker han att
mycket hänt.
Nya förutsättningar
Tilldragelser som firandet av Halmstads
700 år nämns så klart. Med Solheim
Cup i golfvärldens centrum en blåsig
helg. Med Marinfestivalen som utvecklas
till en stor sommar tradition och där
Tall Ship Races väntar 2011. Med ett
nytt kommunalt bolag, Halmstad & Co,
som ska fortsätta sprida budskapet att
Halmstad är en plats att uppleva, för en
semestervecka eller ett liv.
Just när Christian Alexandersson
tillträdde höll planerna på att bygga en
ny stor idrottshall på Sannarp på att gå
i stå av ekonomiska skäl. Efter ett nytt
varv realiseras de nu i Halmstad Arena.
Dyrare än de första tankarna men med
ett helhetsgrepp som ger kommunens
bredd­ och ungdomsidrott nya resurser.
Samtidigt skapas förutsättningar för
evenemang inom idrott, nöje och kultur
som kommunen inte varit i närheten av
tidigare. VM­handboll 2011 för att ta
ett exempel.
Men kommunchefsvardag är inte
bara storvulna projekt. Tiden delas mellan
att verkställa den politiska ledningens
beslut och att forma en organisation
med 7 000 kommunanställda.
Erfarenheten om skillnaderna i att
leda ett företag och en politisk styrd
kommun där väljaropinioner och omröstningar
i ett slag ändrar förutsättningar
tar han med sig till VD­stolen
för Arenastadsprojektet.
Förbättringar i vardagen
När han nämner viktiga beslut i Halmstad
under de här åren blir det också
ärenden som ett nytt sjukvårdsavtal
mellan länets kommuner och landstinget
samt en ny kollektivtrafikplan
i samarbete med Hallandstrafiken. Två
frågor som utan stora rubriker arbetats
fram i grå utrednings­ och mötesvardag
men där Christian Alexandersson ser
att förbättringar väntar i 90 000 Halmstadbors
vardag.
Så allt är inte friska vindar. ”En
kommunchef ska vara så beige som
möjligt”, ler han och inser att det inte
riktigt stämmer. Tydligt ledarskap klär
bättre i andra färger.
Arbetet med att skapa en koncern
med kommunens bolag samlade i
Rådhuset AB med kommunchefen
som VD har varit en viktig pusselbit
som kommit på plats. I kommunens
nämnder och bolag håller den nya visionsstyrningsmodellen
på att införas.
Inom de ekonomiska ramarna ska hela
kommunkoncernen styras mot mätbara
politiska bestämda mål.
– Ett tänkande som ska genomsyra
hela organisationen ner till de enskilda
medarbetarsamtalen.
Från den 1 november har Christian
Alexandersson bara kvar rollen som
invånare och skattebetalare i Halmstad.
Han blir en av stans veckopendlare till
Stockholm.
– För Halmstad finns bara en massa
möjligheter och det har varit en stor
glädje i att ta del i det arbetet, säger
han.
16 Hjärtefrågor 17

Vad blir det här? Maria Wikland, Jan Preuss,
Anneli Bjärnhag, Gunvor Malmberg och
Birgitta Ydén ser med spänning fram emot
att Alla hjärtans hus ska fyllas med människor
och aktiviteter.
Ett hus fullt
med möjligheter
Halmstads äldre har fått en ny
mötesplats.
Julskyltningssöndagen den 30
november slår Alla hjärtans hus
upp portarna för alla som vill ta
en titt och veckan därpå blir det
öppet hus med ett fullspäckat
program.
– Alla hjärtans hus ska vara en plats
där det händer mycket. Det ska vara en
upplevelse att komma hit, säger Maria
Wikland, informatör på hemvårdsförvaltningen.
Postens gamla lokaler på Kyrkogatan
är nog välbekanta för de flesta
Halmstadbor, men när Alla hjärtans
hus öppnar har de fått ett riktigt lyft.
Det största rummet på hela 150 kvadratmeter
är husets hjärta. Här kan
man slå sig ner och ta en kopp kaffe
vid kaféborden eller i den inbjudande
soffhörnan. Rummet ska användas till
aktiviteter, information, utbildningar –
och underhållning!
Kommunens äldrelots och frivilligsamordnare
kommer att ha sin bas
i lokalerna och vid receptionsdisken är
det alltid någon som tar emot.
– Alla som kommer hit ska bli sedda
och känna sig välkomna, säger Anneli
Bjärnhag, enhetschef för förebyggande
arbete.
I biblioteket finns fasta datorer och
möjlighet att koppla upp sig med sin
egen bärbara dator.
– Här kommer vi att ha kursverksamhet,
men framför allt ska man
kunna knalla in och sätta sig vid en
dator. Vi har sett att det finns ett stort
behov. På seniornet på Karl XI:s servicehus
är det ofta kö till datorerna,
säger Anneli.
Här blir det också en mysig läshörna
med böcker och tidskrifter.
”Den sociala delen är viktigast”
En referensgrupp sammansatt av medlemmar
från olika föreningar har varit
med och tyckt till om vad som behövs
och ska finnas i huset. Del tagarna betonar
att huset är till för alla äldre, man
behöver absolut inte vara engagerad i
någon förening för att komma hit.
– Alla hjärtans hus ska fungera som
en samlingsplats. Du ska kunna trilla
in här och sitta och ljuga en stund. Den
sociala delen är det viktigaste, säger
Jan Preuss, PRO:s representant.
Ett rum är avsatt för upplevelser
och träning. Här finns dessutom ett
samtalsrum där man kan sitta avskilt i
en lugn miljö, ett vilorum och ett rum
för ”smarta ting” där man kan ta sig en
titt på olika typer av hjälpmedel, som
kan komma till nytta när åldern börjar
ta ut sin rätt.
– Man ska kunna komma hit och titta,
prova och känna på hjälpmedlen. Vissa
tider ska det också finnas personal på
plats, berättar Anneli Bjärnhag.
Lätt att komma hit
Tanken är att lokalerna ska kunna
bokas av föreningar som vill ha sina
aktiviteter i Alla hjärtans hus. Föreningen
för anhörigvårdare kommer till
exempel att vara på plats varje onsdag
eftermiddag och erbjuda avlastning.
– Man ska kunna lämna den man
vårdar här och veta att det finns någon
som ser till att det blir en bra eftermiddag,
säger Birgitta Ydén, föreningens
representant i referensgruppen.
Med den centrala placeringen, ett
stenkast från Stora torg, och ett brett
och spännande utbud hoppas man
kunna locka alla äldre.
– Det ska vara lätt att komma hit
även om man inte varit i kontakt med
vår verksamhet tidigare. Alla hjärtans
hus ska vara som en nyöppnad butik
på stan där man kan slinka inom och
se vad som är på gång, sammanfattar
Anneli Bjärnhag.
Unga skapar sitt eget hus
Delaktighet är ledordet när
Halmstads unga ska få sitt eget
hus. Ända från idéstadiet har
ungdomarna varit med och
sprutat idéer till förvandlingen
av gamla Stadsbiblioteket, både
när det gäller utformning och
innehåll.
– Det viktigaste är att de
vuxna lyssnar på våra åsikter.
Det ska kännas att det är vårt
hus, säger Elisabeth Axetorn, 17
år, som varit med sedan arbetet
startade för drygt ett år sedan.
För närvarande är huset en enda stor
byggarbetsplats, men tidsplanen verkar
hålla, så i maj ska allt vara klart. Sedan
ska inredningen på plats, och hösten
2009 slås portarna upp.
Husets kärna kommer att finnas vid
entrén. Hit ska man kunna vända sig
med sina frågor.
– Tanken är att personalen ska
coacha ungdomarna att göra saker
Frida Lust, Elisabeth Axetorn och
Therese Jansson är engagerade
i arbetet med ungdomarnas hus.
själva. De ska fungera som bollplank,
säger Synnöve Christiansson, som
tillsammans med ungdomarna jobbat
fram en modell för hur huset ska
styras.
– Det ska vara klart och tydligt, vad
ungdomarna kan vara med och ha
inflytande över, säger hon.
Elisabeth Axetorn och kompisarna
Therese Jansson och Frida Lust berättar
vad gruppen kommit fram till:
– Det viktigaste är att vi unga får
vara med i det stora beslutsorganet. Vi
vill att det ska vara lika många ungdomar
som vuxna när viktiga beslut som
rör oss fattas.
Något för alla
På entréplanet byggs ett café med scen.
Husets övriga våningar kommer att
rymma medieverkstad, projektrum,
rum för skapande verksamhet, replokaler,
och rum för fysisk aktivitet.
Med mera.
– Alla ska känna att här finns något
som de kan göra. Man ska kunna gå
hit och fika och bara vara, plugga
och träffa kompisar, säger Elisabeth
Axetorn.
– 17 är så värdelöst. Vi är för gamla
för fritidsgårdarna och för unga för
stan.
Tanken är att huset ska ha öppet sent
på helgerna, fram tills sista nattbussen
går.
– Det är en fråga om trygghet. Du
ska åka hem när du går härifrån, inte
gå vidare in till stan för att det inte går
någon buss på en timme, säger Terese
Jansson.
Huset fylls med innehåll
Just nu är elva arbetsgrupper med olika
inriktning i full gång med att dra upp
riktlinjer för husets innehåll och verksamhet.
Musik, dans, skapande verksamhet,
fysisk aktivitet, scen/arrangemang,
medieverksamhet, trygghet
och demokrati/inflytande är några
exempel på arbetsgrupper. I januari
är det dags för sammanfattning – och
sedan ska idéerna förverkligas.
Var med och rösta!
Vad tycker du att ungdomarnas
hus ska heta? Bland de nästan 250
förslag som kommit in har tre alternativ
valts ut: Nolltrefem, Paus och
Fredsgatan.
Fram till den 16 november kan du
rösta på ditt favoritförslag. Skicka
ett SMS till 076­806 21 91 eller mejla
till ung@halmstad.se.
18 Hjärtefrågor 19

GruPPfÖrsändelse
tIll HusHÅll
Jörgen Persson ny
hedersmedborgare
Per Gessle, Marie Fredriksson,
Bengt Johansson, Viveca Bosson,
Gyllene Tider, HBK och Drott…
Mångmeriterade bordtennisspelaren
Jörgen Persson, 42,
hamnade i fint sällskap när han
nyligen tilldelades kommunens
hedersbevisning. Han får utmärkelsen
för sina stora idrottsliga
framgångar och för att han på
alla sätt fungerar som en god
ambassadör för sporten, moderföreningen
HBTK och Halmstad.
– Jag känner mig hedrad, mitt hjärta
kommer alltid att klappa särskilt för
Halmstad, säger den sympatiske pingisstjärnan
som har en imponerande
meritlista.
Olympiska spelen i Peking tidigare
i år var hans sjätte(!) OS­start och slutade
med en meriterande fjärde plats.
Uppmärksamheten efteråt blev, faktiskt,
nästan lika stor som vid VM­titeln
i singel 17 år tidigare eller EM­guldet
för 22 år sedan.
– Gensvaret efter OS var mycket
positivt. Kanske blev genomslaget stort
bara för att jag hållit på så länge, att det
väckte viss sympati eftersom många
Händer i Halmstad
NOVEMBER­DECEMBER 2008
17/11
Den turkosa citronen - Flamenco.
Jubileums föreställning, Halmstads
Tea terförening 75 år. Halmstads Teater.
20-23/11
Jul på Wapnö. Stor julmarknad med hantverkare
och gårdsföretag. Wapnö slott.
25/11
CajsaStina Åkerström med musiker.
Halmstads Teater.
26/11
Smokie. Halmstads Teater.
www.halmstad.se
trodde att jag var slut som pingis spelare.
Dessutom gick det ju inte så bra för
Sverige i övrigt…
Jörgen Persson är tveklöst en av
Halmstads största idrottsprofiler genom
tiderna och har vunnit stor popularitet
även genom sitt positiva beteende.
Han har belönats med utmärkelser som
Svenska Dagbladets bragdguld, Hallandspostens
guldmedalj och ett internationellt
Fair Play­pris för sportsligt
uppträdande.
– Det var under OS i Söul 1988, som
jag påtalade att domaren gjort ett felaktigt
beslut, vid 19­18 i skiljeset. Det
kostade mig segern, men rätt ska vara
rätt. Jag fick hämta utmärkelsen på sydkoreanska
ambassaden i Stockholm.
Vilka är pingiskarriärens höjdpunkter?
– Hittills, menar du..? (skratt). Att bli
världsmästare var stort, speciellt som
jag förlorade min första VM­final, två
år tidigare mot Jan­Ove Waldner. Att
bli Europamästare som 20­åring var
också stort.
Hur länge orkar du hålla på i världstoppen?
– Återstår att se. Jag överväger att
28/11
320 kg Buskis. Halmstads Teater.
29/11
Timbuktu. B&B, Halmstad
ABBA Forever – A Tribute to ABBA
– A music Show. Halmstads Teater.
30/11
Julskyltningssöndagen. Halmstads lucia
kröns, invigning av isbanan.
3/12
Julkonsert med Åsa Jinder, Thorleif Torstensson,
Lasse Trofast. Halmstads Teater.
6/12
Travtävlingar, V75. Halmstadtravet.
Namn: Jörgen
Persson
Född: 22 april 1966
i Halmstad
Familj: Hustru och
tre barn
Hemort: Oslo
Yrke: Bordtennisspelare
Moderklubb: Halmstad BTK
starta i VM i Japan nästa år. Det skulle
kännas som en lämplig slutpunkt eftersom
jag alltid tyckt om att spela i Japan
och det var där, i Chiba, jag blev världsmästare.
Vore ju kul med en favorit i
repris… Vi får se hur länge motivationen
håller i sig.
Vad står närmast på agendan?
– Jag spelar i vinter för ungerska
Lombard BVSC i Champions League,
ihop med bl a Wang Jian Feng från
Halmstad. Och så blir det förstås en hel
del internationella turneringar.
12/12
Julkonserten 2008. Halmstads Teater.
14/12
Gammeldags julmarknad med mat från
hela Halland. Borggården, Halmstads slott.
20/12
The Refreshments X-mas 2008. Halmstads
Teater.
31/12
Nyårsfirande.
Halmstads kommun, Box 153, 301 05 Halmstad
035-13 70 00 • www.halmstad.se
Bild: Scanpix