Förstudie Gruppbostad remissversion - Halmstad

halmstad.se

Förstudie Gruppbostad remissversion - Halmstad

SOCIALNÄMNDEN

FÖRSTUDIE

Dnr SN 2010/0466

Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

Fastställd i Socialnämnden 2012-xx-xx


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

SAMMANFATTNING

Socialnämnden har 20 gruppbostäder i upphandlad entreprenad. Avtalet med utföraren löper

på 3 år med kommunens ensidiga option på 2 års avtalsförlängning. Avtalet säger att

kommunen senast 8 månader i förväg var skyldiga att meddela om man avsåg utnyttja

optionen. Under våren 2011 genomfördes därför en utvärdering av den första tidens drift och

socialnämnden fastställde i april 2011 att man avsåg använda sin möjlighet att förlänga avtalet

till februari 2014.

Avtalet ger sedan inga möjligheter att förlänga avtalet utan ställning måste tas om en förnyad

upphandling eller om verksamheten skall övergå i kommunal regi, därav denna förstudie.

Förstudien har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av följande personer:

Eric Semb Verksamhetsutvecklare Socialförvaltningens stab

Mikael Lindroos Ekonom Socialförvaltningens stab

Daniel Åkesson Utredare Socialförvaltningens stab

Gisela Thomas-Ruthér Planeringssekreterare Socialförvaltningen Avdelning Boende och Korttid

Margaretha Bernström Enhetschef Socialförvaltningen Avdelning Stöd och Service

Lisbeth Johnson Upphandlingschef Stadskontoret

Arbetsgruppen förordar förnyad upphandling av samma gruppbostäder som omfattas av

pågående entreprenad.

Avtalstext och förfrågningsunderlag skall baseras på socialnämndens anvisningar om Bostad

med särskild service från 2012-02-02. Särskild tonvikt föreslås läggas på möjlighet till kultur

och fritidsaktiviteter samt individuellt anpassat stöd vid bedömning av anbudens kvalitet. I

övrigt så föreslås avtalstexten förtydligas utifrån resonemangen i Kapitel 4 i denna förstudie.

Arbetsgruppen föreslår en avtalsperiod om fem år med ensidig möjlighet för kommunen att

begära förlängning med två år.

Enligt kommunens anvisningar för konkurrensutsättning, som revideras våren 2012, skall

fastställande av förfrågningsunderlag och tilldelningsbeslut vara delegerade till

förvaltningschef. Detta för att de höga sekretesskraven gör att ett politiskt beslut blir orimligt

om nämnden får handlingarna tätt in på beslutstillfället.

Istället skall förstudien vara så pass konkret och omfattande att alla principiella frågor

behandlas där. Då detta dokument inte omfattas av samma upphandlingssekretess så är det

mer lämpligt att det är förstudien som behandlas av nämnden och därmed även blir föremål

för MBL.

Arbetet med upphandlingen föreslås börja direkt efter socialnämnden fastställt förstudien.

Det kan i detta sammanhang behöva klargöras att brukare som bor på de aktuella

gruppbostäderna fortfarande har rätt till kommunens övriga insatser, exempelvis

sjuksköterskeinsatser, arbetsterapeut, fritidskonsulenter, daglig verksamhet och god man.

2 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING..................................................................................................................... 5

1.1. BAKGRUND ................................................................................................................. 5

1.2. FÖRSTUDIENS UPPDRAG .............................................................................................. 8

1.3. HALMSTAD KOMMUNS RIKTLINJER FÖR KONKURRENSUTSÄTTNING ............................ 9

1.4. SOCIALNÄMNDENS PLAN FÖR KONKURRENSUTSÄTTNING............................................ 9

2. UPPHANDLINGSPROCESSEN.................................................................................. 11

2.1. LEGALA FÖRUTSÄTTNINGAR ..................................................................................... 11

2.2. BEGREPPSDEFINITIONER............................................................................................ 12

2.3. LAGEN OM OFFENTLIG UPPHANDLING (LOU)............................................................ 13

2.4. LAG OM VALFRIHETSSYSTEM (LOV)......................................................................... 14

2.5. HUR EN UPPHANDLING ENLIGT LOU RENT PRAKTISKT BÖR GÅ TILL ......................... 15

3. INVÄRLDSANALYS..................................................................................................... 17

3.1. KRAV PÅ BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE ............................................................... 17

3.1.1. LAGSTIFTNING........................................................................................................... 17

3.1.2. FÖRARBETEN............................................................................................................. 18

3.1.3. SOCIALSTYRELSENS HANDBOK.................................................................................. 20

3.1.4. NATIONELLA MÅL FÖR HANDIKAPPOLITIKEN ............................................................ 20

3.1.5. SOCIALNÄMNDENS ANVISNINGAR ............................................................................. 20

3.1.6. VERKSAMHET OCH OMFATTNING I HALMSTADS KOMMUN........................................ 21

4. UPPFÖLJNING AV NUVARANDE AVTAL............................................................. 22

4.1. RESULTAT AV BRUKARUNDERSÖKNINGAR................................................................ 22

4.2. ERFARENHETER AV KVALITETSINSPEKTIONER.......................................................... 25

4.3. SYNPUNKTER FRÅN SAMVERKANSPARTER................................................................. 26

4.3.1. HABILITERING........................................................................................................... 26

4.3.2. SOCIALSEKRETERARE (LSS) ..................................................................................... 27

4.3.3. KVALITETSINSPEKTÖR .............................................................................................. 27

4.3.4. MAS ......................................................................................................................... 28

4.3.5. BRUKARORGANISATIONER ........................................................................................ 28

4.3.6. SOCIALFÖRVALTNINGENS LOKALANSVARIG.............................................................. 28

5. OMVÄRLDSANALYS .................................................................................................. 28

5.1. ERFARENHETER FRÅN ANDRA KOMMUNER................................................................ 28

5.2. AKTÖRER .................................................................................................................. 29

5.3. KONKURRENSVERKET ............................................................................................... 30

6. KVALITET..................................................................................................................... 30

6.1. ALLMÄNT.................................................................................................................. 30

6.2. HUR SKALL KVALITETSKRAV DEFINIERAS ................................................................. 32

7. HANDLINGSALTERNATIV ....................................................................................... 33

7.1. KOMMUNÖVERTAGANDE........................................................................................... 33

7.2. FÖRNYAD UPPHANDLING........................................................................................... 33

7.3. FÖRÄNDRAD UPPHANDLING LOU ............................................................................. 34

7.4. FÖRÄNDRAD UPPHANDLING LOV ............................................................................. 34

3 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

8. SAMLAD BEDÖMNING.............................................................................................. 35

8.1. DISKUSSION .............................................................................................................. 35

8.2. FÖRSLAG ................................................................................................................... 37

8.3. KONSEKVENSER AV FÖRSLAGET................................................................................ 37

9. BILAGA 1 SOCIALNÄMNDENS ANVISNING........................................................ 43

10. BILAGA 2 GÄLLANDE AVTAL 2009-2014 .......................................................... 56

4 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

1. INLEDNING

1.1. Bakgrund

I samband med att alla nämnder lämnade förslag inför budget 2008 till Kommunstyrelsen så

fick alla nämnder i uppdrag lämna minst ett förslag på verksamheter som kunde drivas i

alternativ form, exempelvis kooperativ eller entreprenad. Socialnämnden svarade

kommunstyrelsen 2007-03-28 följande:

”Att upphandla entreprenad för ett fåtal eller för en större del av handikappomsorgens

gruppbostäder bedömer Socialnämnden som den mest lämpade verksamheten enligt

kommunstyrelsens förfrågan. En av orsakerna till denna bedömning är att för denna

verksamhet finns exempel från andra kommuner och det finns etablerade stora aktörer på

marknaden.”

2007-05-09 gav Socialnämnden förvaltningen i uppdrag4 att utreda frågan vidare samt att

redovisa 2007-06-07. ”förvaltningen får i uppdrag att utreda förutsättningar och

tillvägagångssätt för att upphandla ca hälften av befintliga gruppbostäder samt att även

förutsättningar att upphandla några av de nya gruppbostäderna. Målsättningen är att

entreprenad ska vara igång under 2008 och genomförd 2010.”

Socialnämnden beslöt vid det tillfället att ge förvaltningen i uppdrag att göra en förstudie som

skulle redovisas för Socialnämnden 2007-12-19. Socialnämndens majoritet har i samband

med att utredningsdirektiven gavs till förvaltningen inför förstudien angett kvalitet och

effektivisering som skälet till konkurrensutsättning genom entreprenadupphandling.

Konkurrens driver kvalitetsutvecklingen är den bakomliggande tanken.

När förstudien redovisades för nämnden 2007-12-19 så gav nämnden förvaltningen i uppdrag

att välja ut de enheter som skulle ingå i upphandlingen.

I februari 2008 var urvalet klart och arbetet med att utarbeta förfrågningsunderlag påbörjades.

I maj 2008 annonserades upphandlingen och i augusti påbörjades utvärderingen av inkomna

anbud. Det visade sig att fyra företag lämnat anbud:

• Anbudsgivare 1, Attendo Care AB

• Anbudsgivare 2, Frösunda LSS AB

• Anbudsgivare 3, Aleris AB

• Anbudsgivare 4, Carema Orkidén AB

Efter utvärdering där kvalitet och pris poängsattes vann Carema upphandlingen. I september

2008 tecknades avtal och februari 2009 tog Carema över driftsansvaret. Undantaget gjordes

för Willmanstrand där övertagandetidpunkten sköts fram för att säkerställa att Carema hann

rekrytera en personalgrupp som skulle skapa förutsättningar för kontinuitet.

Avdelningen för Boende och Korttids gruppbostäder är främst avsedda för personer enligt

personkrets 1 och 2 i LSS (Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade).

Dvs. Personer med utvecklingsstörning och personer med autism samt personer som i vuxen

ålder har fått en hjärnskada efter en olycka eller en sjukdom.

Socialnämnden fastställde i ”Ekonomisk plan 2008-2010” att gruppbostäder för psykiskt

funktionshindrade inte skulle omfattas av en eventuell entreprenadupphandling.

Oavsett om en verksamhet drivs av privata företag eller i egen regi är det viktigt att definiera

vilken kvalitet som kommunen vill uppnå inom olika områden.

5 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

Entreprenörens verksamhet skall motsvara kraven enligt Socialstyrelsens föreskrifter och

allmänna råd om bostad med särskild service för vuxna enligt 9 § 9 lagen (1993:387) om stöd

och service till vissa funktionshindrade, LSS; SOSFS 2002:9 (S).

Detta innebär bl.a.

• omvårdnad,

• individuellt anpassad hjälp i den dagliga livsföringen, (bla fritidsaktiviteter)

• en bostad utan institutionell prägel,

• särskilt utsedd person som förestår verksamheten som har adekvat kompetens.

Förfrågningsunderlaget byggde på SOSFS 2002:9 (S) , Socialstyrelsens handbok ”Bostad med

särskild service för vuxna enligt LSS - Stöd för rättstillämpning och handläggning” samt det

av Socialnämnden fastställda dokumentet: "Bostad med särskild service och andra

boendealternativ inom handikappomsorgen" där Socialnämnden antagit vilka kvalitetsnivåer

som ska gälla i verksamheten. Det senare dokumentet har reviderats 2012 och den nya

versionen är bilaga.

Socialnämnden angav i sina direktiv omfattningen av upphandlingen som ca hälften av

gruppbostäderna. Det bedömdes som angeläget att inte upphandla all verksamhet för att

kommunen skall kunna behålla kompetensen utifrån erfarenheter från andra kommuner. Detta

innebar 20 stycken enheter. De som skulle omfattas av entreprenaden valdes utifrån aspekten

att kvalitetsjämförelser skall vara möjliga. Det i sin tur gör att verksamheten som skulle

kvarstå i egen regi skall vara jämförbar med de som drivs på entreprenad. Urvalet behövde

således leda till att verksamheten delas upp i två så likvärdiga delar som möjligt där den ena

entreprenadupphandlas.

Aspekter som

• vårdtyngd

• åldersstruktur på brukarna

• tätort kontra landsort

• behov av specialkompetens

• trapphus kontra traditionell gruppbostad

mm kom att beaktas för att uppnå så jämförbar indelning som bara är möjlig. Då

nytillkommande gruppbostäder under perioden inte gick att kostnadsberäkna innan det är klart

vilka brukare som skall erbjudas platser så framstår det som svårt att lägga anbud på dessa

verksamheter varför de ej kom att ingå i upphandlingen i detta skede.

De gruppbostäder som kom att ingå i upphandlingen är:

A-ringen

G.a Prästvägen

Hopalyckan

Karlsrovägen

Morellvägen

Propellergatan

Södravägen

Backagårdsvägen

Hjortungavägen

Nannarpsvägen

Prostorpsvägen

Prästvägen

Tynavägen

Åldersstigen

Totalt motsvarade detta 100 gruppbostadsplatser.

6 (69)

Klockarevägen

Långhusallen

Parkvillan

Settervägen

Taxvägen

Willmanstrand

Förfrågningsunderlaget med bla. avtalstexten utarbetades av en arbetsgrupp bestående av

kommunens upphandlingschef Lisbeth Johnson, socialförvaltningens ekonom Mikael

Lindroos, verksamhetsutvecklare Eric Semb, enhetschef Ewa Hjalmarsson samt

avdelningschefen för Handikappomsorgen Monika Johansson-Björk. Utöver dessa så deltog

olika specialistfunktioner i olika moment med sin specifika yrkeskompetens.


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

Som nämnts ovan så baseras kravspecifikationen på det sedan 2003 fastställda dokumentet

"Bostad med särskild service och andra boendealternativ inom handikappomsorgen" som

anger nämndens kvalitetsambitioner för gruppbostäderna. Detta bygger i sin tur på

socialstyrelsens handbok ”Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS - Stöd för

rättstillämpning och handläggning”. Med andra ord så de kvalitetskrav som framgår av

förfrågningsunderlaget är de som redan gällt i verksamheten sedan 2003.

För att säkerställa nämndens ambitioner med upphandlingen (kvalitet och vitalisering) så

genomförde arbetsgruppen olika simuleringar för att utröna hur kvalitet och pris skall viktas.

De inkomna anbuden öppnades på stadskontoret. Utvärderingsgruppen (samma som

arbetsgruppen) fick anbudshandlingarna med priset borttaget. Detta för att inga bedömningar

av prisets relation till kvalitet skulle göras. En ren kvalitetsbedömning av anbuden

genomfördes i de två första stegen. Anbudsgivarna hade svarat i ett formulär kring de

kvalitetskrav som nämnts tidigare. I första steget värderades om anbudet motsvarar lägsta

acceptabla nivå. Detta gjordes genom kontroll av om anbudsgivaren svarat JA på alla frågor

rörande obligatoriska krav.

I andra steget värderades anbudsgivarens beskrivning av hur arbetet skall bedrivas inom sex

områden:

1 Grundläggande principer

2 Omsorg

3 Hälso- och sjukvård

4 Övrig service

5 Personal

6 Utförande

Poäng 0-3 sattes utifrån:

0. Innehåll med brister och/eller som saknar för kommunen angeläget innehåll

1. Acceptabelt och relevant innehåll.

2. Ett innehåll som uppfyller kommunens nuvarande ambitioner och bedöms ge visst

mervärde.

3. Ett innehåll som överträffar kommunens nuvarande ambitioner och som bedöms ge stort

mervärde.

Om ett anbud fått 0 poäng inom något område hade de diskvalificerats från fortsatt värdering.

Totalt var max möjliga kvalitetspoäng 3*6=18.

I tredje steget värderades pris. Anbudsgivare med lägsta pris fick 6 poäng. För högre pris än

lägsta pris fick övriga anbudsgivare ett poängmässigt avdrag på 0,1 poäng per procent högre

pris. Högre än lägsta pris men högst en procent högre ger avdrag med 0,1 poäng, mer än en

procent högre men högst två procent ger avdrag med 0,2 poäng etc.

Slutligen slogs kvalitetspoäng och prispoäng ihop och en slutlig poäng erhölls.

Anbudsgivare 1, Attendo Care AB 16 poäng

Anbudsgivare 2, Frösunda LSS AB 10,8 poäng

Anbudsgivare 3, Aleris AB 10,2 poäng

Anbudsgivare 4, Carema Orkidén8 AB 19,1 poäng

Efter tilldelningsbeslut 12 september 2008 väntade parterna 10 dagar för att ge de andra

företagen möjlighet till att begära överprövning. Ingen sådan begäran lämnades. Avtalet med

Carema undertecknades 20080922.

7 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

Under hösten fick alla som arbetade på de aktuella gruppbostäderna erbjudande från Carema

om att följa med i verksamhetsövergången. 48 (ca 30 %) medarbetare valde att stanna kvar i

kommunen. Detta ledde till en ganska stor övertalighet som i första skedet beräknades få en

del kostnader. Genom ett ambitiöst arbete så lyckades avdelningen BoK med att erbjuda alla

dessa medarbetare nya tjänster. I många fall vikariat (de behåller ändå sin tillsvidare

anställning) som innebär att flera fick byta jobb några gånger under den närmsta perioden,

men ingen behövde varslas på grund av övertalighet.

Första februari 2009 tog Carema över ansvaret för 19 gruppbostäder. Ansvaret för den 20:e

sköts upp då flera i just den personalgruppen valde att stanna i kommunen. För att säkerställa

personalbemanning, metodkompetens och kontinuitet för brukarna så flyttades

verksamhetsövertagandet till maj 2009 samt att personalen på just den gruppbostaden fick

möjlighet till tjänstledighet under hela 2009 från kommunen.

Avtalet med Carema löper på 3 år med kommunens ensidiga option på 2 års

avtalsförlängning. Avtalet säger att kommunen senast 8 månader i förväg var skyldiga att

meddela om man avsåg utnyttja optionen. Under våren 2011 genomfördes därför en

utvärdering av den första tidens drift och socialnämnden fastställde i april 2011 att man avsåg

använda sin möjlighet att förlänga avtalet till februari 2014.

Avtalet ger sedan inga möjligheter att förlänga avtalet utan ställning måste tas om en förnyad

upphandling eller om verksamheten skall övergå i kommunal regi, därav denna förstudie.

1.2. Förstudiens uppdrag

I Socialnämndens nuvarande plan för Konkurrensutsättning som fastställdes 2011-03-03 gavs

förvaltningen i uppdrag att genomföra en förstudie för bedöma handlingsalternativen efter

avtalet går ut 2014.

20111205 formulerade förvaltningschefen uppdraget för förstudien, vilket återges nedan.

Upphandlingsenheten har påpekat att en upphandling måste vara klar i så god tid att ett

tilldelningsbeslut kan fattas cirka 15 månader före verksamhetsövergång februari 2014, dvs

okt 2012. Orsaken är att det skall finnas realistisk tid för överprövning i två instanser 1

inplanerat i tidsplanen = 10 månader samt 5-6 månader praktisk överföringsfas efter

avtalstecknande.

En förstudie behöver således genomföras som ger möjlighet att annonsera upphandling till

sommaren 2012. Troligtvis kommer förfrågningsunderlaget att behöva uppdateras vilket bara

bör ta 1 månad då det mesta har behandlats i förstudien.

Förstudien fastställs den 26 april.

Förstudien kan i princip leda till tre olika rekommendationer som påverkar den fortsatta

processen:

1. Ingen ny upphandling sker utan verksamheten tas tillbaka i kommunal regi från 2014-

02-01

1 Enligt konkurrensverkets anvisningar

8 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

2. Förnyad upphandling för samma verksamhet men med reviderade och utvecklade

avtalsvillkor.

3. Förnyad upphandling för förändrad verksamhet. Upphandlingen kan innebära att fler,

färre eller andra enheter upphandlas.

Förstudien skall således redovisas för Socialnämnden 26 april 2012.

Detta får som följd denna tidsplan:

2012-04-26 Förstudie behandlas i socialnämnden

2012-04-16 Förstudie § 11 MBL

2012-03-19 Förstudie sänds på remiss till intressenter

2012-03-18 Utkast till Förstudie fastställd

2011-12-20 Arbetsgrupp börjar arbeta med förstudien

Förstudien skall utarbetas av arbetsgrupp innehållande upphandlingskompetens och

verksamhetskompetens.

Förstudien skall särskilt behandla följande frågeställningar:

• Finns skäl för att verksamheten skall tas tillbaka i kommunal regi?

• Om verksamheten fortfarande skall ske via entreprenad, vilka avtalsvillkor och krav

behöver formuleras annorlunda?

• Behöver avtalskontroll utvecklas?

• Skall verksamheten upphandlas på lika vis eller finns skäl för att designa

upphandlingen annorlunda avseende omfattning, antal aktörer, viktning pris &

kvalitet?

1.3. Halmstad kommuns riktlinjer för konkurrensutsättning

Kommungemensamma riktlinjer för konkurrensutsättning antogs av kommunfullmäktige den

31 januari 2008. Enligt dessa riktlinjer äger nämnderna full beslutsrätt i frågan om en

verksamhet skall upphandlas.

Enligt tillämpningsanvisningarna, som revideras våren 2012, skall fastställande av

förfrågningsunderlag och tilldelningsbeslut vara delegerade till förvaltningschef. Detta för att

de höga sekretesskraven gör att ett politiskt beslut blir orimligt om nämnden får handlingarna

tätt in på beslutstillfället.

Istället skall förstudien vara så pass konkret och omfattande att alla principiella frågor

behandlas där. Då detta dokument inte omfattas av samma upphandlingssekretess så är det

mer lämpligt att det är förstudien som behandlas politiskt och därmed även blir föremål för

MBL.

1.4. Socialnämndens plan för konkurrensutsättning

Enligt kommunens riktlinjer för konkurrensutsättning skall varje nämnd upprätta och besluta

om en plan för konkurrensutsättning inom sitt verksamhetsområde. Socialnämnden fastställde

den nu gällande planen 2 2011-03-03. I den framgår:

2 SN 2011 § 18

9 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

Syfte med konkurrensutsättning

Det är förvaltningens erfarenhet att driftsformer i sig inte är det viktiga utan det är

kvalitetsdefinitioner, styrning och kvalitetsuppföljningar som mest påverkar. Detta kan ske i

såväl egenregi som i upphandlad form. I vissa fall finns skäl att anta att en

konkurrensutsättning kan ge ett av följande mervärden:

• Konkurrens kan vitalisera och sporra till kvalitetsutveckling.

• Konkurrens och nya sätt att organisera verksamheten kan leda till en billigare

verksamhet.

• Valfrihet för brukare, klienter och invånare har ett egenvärde.

Det är ytterst noga att syftet med en konkurrensutsättning är tydligt och välförankrat. I

förarbetet till den genomförda entreprenadupphandlingen av bostad med särskild service

kunde man se att andra kommuner ibland konkurrensutsatt verksamhet av ganska otydliga

skäl. Detta riskerar att leda till försvårad uppföljning av nyttan.

Kvalitetsutveckling

En verksamhet som inte varit utsatt för konkurrens och ett visst tryck riskerar alltid att

stagnera. De mer långsiktiga målen och personalens kompetens kan komma att resultera i en

utformning av en tjänst eller insats som inte helt och direkt stämmer överens med den

nuvarande brukarens efterfrågan. En verksamhet som utsätts för konkurrens kommer i större

utsträckning att anpassa sin verksamhet efter invånarnas behov. Om man avser att

konkurrensutsätta i syfte att förbättra kvalitén så är det angeläget att vara noggrann i arbetet

med de kvalitetsdefinitioner som ingår i förfrågningsunderlaget.

Kommunen beslutar om vilka krav som ska gälla, men enligt SoL och LSS ska kommunens

insatser vara av god kvalitet. En konkurrensutsättning förtar inte det ansvaret. Det vill säga

det är fortfarande kommunen (socialnämnden) som ska ange vad som är önskvärd kvalitet

även om verksamheten läggs ut på entreprenad.

Kvalitet är ett komplext begrepp som kräver ställningstaganden. Det finns i såväl lagstiftning

som socialstyrelsens rekommendationer och olika föreskrifter exempel på vad som kan anses

som kvalitet. I en del fall har olika branschorganisationer eller liknande utfärdat

rekommendationer. Men även politiska ambitioner med en verksamhet kan behöva

tydliggöras som en del i tydliggörandet av kvalitet.

Internt på socialförvaltningen baseras arbetet med styrning av verksamheten på en modell

som kan beskrivas enligt följande:

KRAV VERKSAMHETEN RESULTAT

Lagstiftning

Politiska mål

Brukarnas

behov

Struktur

Scheman

Kompetens

Budget

Process

Kultur

Bemötande

Arbetssätt

Kvalitetsarbete börjar genom att tydliggöra de krav och förväntningar som finns på

verksamheten. Nästa steg är att kontrollera om resultaten stämmer med kraven.

Styrning och ledning skall ske genom att tid och kraft läggs på att identifiera och tydliggöra

kraven på en verksamhet och kontrollera resultaten. Detta blir tydligare vid en

konkurrensutsättning då nämndens roll som beställare blir tydligare.

Att tydliggöra önskvärd kvalitet vid en upphandling är ytterst socialnämndens ansvar. Detta

måste vara tydligt formulerat i ett förfrågningsunderlag och man bör även skriva in hur

kvalitetskontrollen löpande kommer att granskas av beställaren (dvs socialnämnden).

Förvaltningen måste organisera sin verksamhet så att man har möjlighet till kontroll av att

entreprenören lever upp till kraven i avtalet.

10 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

Kostnadsminskningar

En konkurrensutsättning kan ha som syfte att minska kommunens kostnader. Detta kan i vissa

fall vara ett fullt legitimt syfte beroende på verksamhetens art. Kan en annan utförare bedriva

en verksamhet enligt beställd kvalitet till en lägre kostnad så kan detta leda till att nämnden

frigör resurser till annan verksamhet. Det kan även vara ett sätt att hantera resursbrist.

Valfrihet

Valfrihet för kommunens invånare har ett egenvärde. Nämndens verksamhet finns till för

invånarna och det är rimligt att de får möjlighet att påverka utformningen av sina insatser.

Valfriheten kräver förstås, ett för vissa nytt tankesätt, där man i större grad sätter

brukaren/klienten i fokus, och förändrade arbetssätt som bland annat innebär mer samverkan

med andra huvudmän och utförare.

2. UPPHANDLINGSPROCESSEN

2.1. Legala förutsättningar

Kommunallagen (1991:900), lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU), lagen

(2008:962) om valfrihetssystem (LOV), lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS), lagen

(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL), konkurrenslagen (2008:579) och därtill

speciallagstiftning reglerar formalia kring alternativa driftsformer och konkurrensutsättning.

Mål och riktlinjer ska enligt kommunallagen kommunen besluta om; detta innebär att även

om verksamheten utförs av annan så är kommunen ansvarig för målen och därmed kvalitén.

Kommuner och landsting får lämna över driften av en kommunal angelägenhet till ett

aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening, en stiftelse eller en

enskild individ om det inte finns några speciella föreskrifter. Däremot får frågor som

innefattar myndighetsutövning inom vård och omsorg inte överlämnas. Innan en kommun

lämnar över driften av en kommunal angelägenhet till någon annan så ska kommunen tillse att

man tillförsäkras en möjlighet att kontrollera och följa upp verksamheten. Om en kommun

sluter avtal med någon annan om att denne ska utföra en kommunal angelägenhet ska

kommunen, genom avtal, tillförsäkra sig information som gör det möjligt för kommunens

tjänstemän att få insyn i hur verksamheten utförs.

Nämnderna ska var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de

mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har fastställt samt de föreskrifter som gäller för

verksamheten, även om driften av en kommunal angelägenhet överlämnats till någon annan.

Nämnderna ska också tillse att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten

bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt.

När verksamhet drivs av andra än det offentliga gäller inte alltid samma förutsättningar. För

den upphandlade verksamheten gäller till exempel inte offentlighetsprincipen eller

meddelarfriheten för dess personal. Sekretesslagen gäller inte heller på samma vis,

förvaltningslagen gäller inte och tjänsteansvaret försvinner. 3 Personalens

anmälningsskyldighet vid avvikelser och missförhållanden samt rätten att tala med

kommunens företrädare måste tydliggöras.

3 Meddelarfrihet ska, enligt kommunens tillämningsanvisningar, regleras i avtalet, vilket exempelvis skedde vid

upphandlingen av gruppbostäder.

11 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

Socialnämnden ansvarar för att Bostad med särskild service enligt LSS kan erbjudas.

Verksamheten kan dock utföras av socialnämnden eller av andra. För rätt till Bostad med

särskild service enligt LSS krävs biståndsbeslut av socialförvaltningens biståndsbedömare.

Bostad med särskild service enligt LSS kan bedrivas:

I kommunens egen regi.

Som entreprenadverksamhet

Via köp av enstaka platser.

För Bostad med särskild service enligt LSS gäller:

Det kommunala hälso- och sjukvårdsansvaret omfattar boende, oavsett utförare

Lagens bestämmelser om dokumentation samt kvalitets- och kompetensfrågor är

opåverkade av om verksamheten drivs på entreprenad.

Lagen om offentlig upphandling eller lagen om valfrihetssystem gäller vid

konkurrensutsättning.

2.2. Begreppsdefinitioner

Ibland används begreppet privatisering i debatten. Detta begrepp avser formellt enbart

verksamheter som både drivs och finansieras privat, exempelvis om kommunen skulle sälja

badhuset till ett företag och överlämna ansvaret till företaget. I det fallet finns ingen

kommunal finansiering utan kunderna/besökarna betalar. Det är således inte korrekt att

använda ordet privatisering i den process som nu pågår utan begreppet bör snarare vara

konkurrensutsättning.

De driftformer, samarbeten och köp av tjänster som en kommun eller ett landsting/en region

kan välja på är följande.

Kommunal regi

Verksamheten drivs i offentlig egen regi i förvaltningsform. Kommunen styr, finansierar och

driver verksamheten. Politikerna har direkt kontroll över verksamheten, ofta via en nämnd,

och förvaltningens egna medarbetare utför tjänsterna. Drift i egen regi dominerar inom många

delar av den kommunala verksamheten, inte minst inom de så kallade mjuka verksamheterna

som äldre- och handikappomsorg samt individ- och familjeomsorg.

Kommunal regi genom intraprenad

Kan vara av två former: 1) verksamhet som fått stort eget delegerat ansvar med tydliga

ekonomiska förutsättningar, eller 2) kommunal verksamhet som "vunnit" en upphandling.

Upphandlingen avbryts då och verksamheten ligger kvar inom kommunen och drivs i egen

regi med samma förutsättningar som ett privat företag. Kan till exempel vara ett äldreboende

som fortfarande drivs inom den egna förvaltningen, men efter i princip samma förutsättningar

som om verksamheten hade lagts ut på en privat entreprenad.

Kommunala företag (inte aktuellt i detta fall)

Kommunal verksamhet drivs som ett företag i form av till exempel aktiebolag, stiftelse eller

ekonomisk förening. Kommunfullmäktige beslutar om ägardirektiv. Bolagsordningen är det

som reglerar verksamheten. Ett kommunalt företag får ett tydligare resultatansvar och kan till

skillnad från en förvaltning inte gå med förlust utan att det får omedelbara konsekvenser.

Kommunala bostadsföretag drivs oftast som kommunala aktiebolag. Förutom

fastighetsförvaltning är kommunalteknik och kommunikationer dominerande inom

företagsformen. Kommunala företag är egna juridiska personer som ingår i

kommunkoncernen.

12 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

Upphandlad verksamhet, entreprenader

Verksamhet som på uppdrag av kommunen eller landstinget mot en ekonomisk ersättning ska

upphandlas. Det är förfrågningsunderlaget och det kontrakt som upprättas med

entreprenörerna som ligger till grund för hur verksamheten drivs. De som vinner

upphandlingen kan vara privata aktörer till såsom exempelvis aktiebolag, ideella

organisationer eller kooperativ. Även om kommunen eller landstinget upphandlar en

verksamhet ligger ansvaret kvar, och man är fortfarande huvudman och skyldig att se till att

invånaren/deltagaren får den tjänst han eller hon förväntar sig. Uppföljning ska ske enligt de

kontrakt som upprättas och förfrågningsunderlaget.

Köp av enstaka platser

Gäller till exempel när kommuner placerar vårdtagare på privata behandlingshem, vilket är

vanligt när det gäller placering av ungdomar. Kommunen köper en tjänst av företag eller

organisationer i stället för att själv utföra verksamheten. Sker ofta via sk. Ramavtal.

2.3. Lagen om offentlig upphandling (LOU)

Det är den offentliga upphandlingen av varor och tjänster som regleras av LOU. Det innebär

att statliga myndigheter, vissa statliga bolag, landsting, kommuner med flera måste följa

lagen.

Lagens grundprinciper är att all offentlig upphandling ska ske i konkurrens, vara affärsmässig

och ske på ett objektivt sätt. LOU är harmoniserad med EU:s direktiv inom området. Genom

att kommunen följer LOU följer man också EU:s upphandlingsdirektiv.

Grundläggande rättliga principer som ska efterlevas vid all offentlig upphandling är

principerna om:

Icke-diskriminering

Likabehandling

Transparens (öppenhet och förutsebarhet)

Proportionalitet

Ömsesidigt erkännande

Principen om icke-diskriminering innebär att det är förbjudet att direkt eller indirekt

diskriminera entreprenörer främst på grund av nationalitet. Den upphandlande kommunen får

till exempel inte ge ett lokalt företag företräde enbart därför att det är lokaliserat i kommunen.

Av likabehandlingsprincipen följer att alla entreprenörer ska behandlas lika. Alla måste få

samma information vid samma tillfälle. Det är inte tillåtet att lägga till eller dra ifrån några

kriterier vid utvärderingen.

Principen om transparens innebär att upphandlingsprocessen ska kännetecknas av

förutsägbarhet och öppenhet. För att anbudsgivarna ska ges samma förutsättningar för

anbudsgivning måste förfrågningsunderlaget vara klart och tydligt och innehålla samtliga krav

på det som ska upphandlas.

Av proportionalitetsprincipen följer att kvalifikationskraven och kraven i kravspecifikationen

måste ha ett naturligt samband med och stå i rimlig proportion till det som upphandlas.

Principen om ömsesidigt erkännande innebär bland annat att intyg och certifikat som utfärdats

av behöriga myndigheter i något medlemsland måste godtas i de övriga medlemsländerna

13 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

Myndighetens förfrågningsunderlag ska bestå av:

Kravspecifikation

Kommersiella villkor, det vill säga kontraktsvillkoren

Administrativa bestämmelser om vad som gäller för anbudets avlämnande etcetera

Utvärderingskriterier

De krav som ställts får inte ändras under upphandlingen.

Den upphandlande enheten ska i annonsen eller i förfrågningsunderlaget ange vilka krav som

ställs på entreprenörerna för att dessa ska komma ifråga. Här ska också anges vilka certifikat,

intyg med mera som entreprenörerna ska lämna för att visa att dessa uppfyller de ställda

kraven. De ställda kraven måste dock ha ett naturligt samband och stå i rimlig proportion till

det som ska upphandlas.

Då anbud ska antas finns det två utvärderingsprinciper som myndigheten kan använda sig av.

Vilken av dessa som valts måste framgå i förfrågningsunderlaget. De två

utvärderingsprinciperna är:

Det ekonomiskt mest fördelaktiga med hänsyn till de utvärderingskriterier som

angetts i förfrågningsunderlaget såsom pris, driftskostnader, kvalitet, service och

underhåll. Utvärderingskriterierna bör om möjligt vara rangordnade.

Det anbud som har det lägsta priset.

Inget anbud får antas som inte uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget. Ingen prövning får

göras mot kriterier som inte finns med i förfrågningsunderlaget.

Under hela den pågående upphandlingen är anbudsansökningar och anbud hemliga. Normalt

blir alla dokument offentliga handlingar då tilldelningsbeslut är fattat eller upphandlingen på

annat sätt tydligt är avslutad.

2.4. Lag om valfrihetssystem (LOV)

Lag om valfrihetssystem (LOV) reglerar vad som ska gälla för de kommuner och landsting

som vill konkurrenspröva kommunala och landstingskommunala verksamheter genom att

överlåta valet av utförare av stöd, vård- och omsorgstjänster till brukaren eller patienten.

Valfrihetssystem enligt LOV är ett alternativ till upphandling enligt lagen om offentlig

upphandling (LOU) och kan tillämpas på bl.a. omsorgs- och stödverksamhet för äldre och för

personer med funktionsnedsättning samt på hälso- och sjukvårdstjänster.

Lagen är avsedd att fungera som ett verktyg för de kommuner och landsting som inför

valfrihet och öppnar för privata alternativ. Centrala delar i lagen är att kommunen/landstinget

ska annonsera öppet anbudsgivare, godkänna och skriva kontrakt med alla som lever upp till

de ställda kraven samt att alla utförare ersätts på samma sätt och därmed konkurrerar med

enbart kvalité. Den enskilde kan fritt välja mellan alla godkända leverantörer och

kommunen/landstinget har kvar det övergripande ansvaret för verksamheten. Sedan den 1

januari 2010 är det obligatoriskt för alla landsting och regioner att ha ett valfrihetssystem

enligt LOV i primärvården. Obligatoriet regleras i hälso- och sjukvårdslagens.

Liksom vid offentlig upphandling enligt LOU gäller de grundläggande principerna om

likabehandling, icke-diskriminering, öppenhet, proportionalitet och ömsesidigt erkännande

vid tillämpningen av LOV. De grundläggande principerna ska uppmärksammas under hela

etableringen och driften av ett valfrihetssystem. Villkoren bör vara lika både för

14 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

egenregiverksamhet och för externa leverantörer som utför liknande tjänster. Verksamheter i

egen regi ska varken gynnas eller missgynnas i förhållande till de externa leverantörernas

verksamhet.

Den stora skillnaden mellan en LOV och LOU upphandling är förenklat följande:

• LOU upphandlar vid ett tillfälle medan LOV upphandlar löpande.

• LOU innebär att kommunen väljer utförare medan LOV innebär att brukaren väljer

utförare.

• LOU innebär oftast att en fastställd mängd upphandlas medan det vid LOV inte är

känt i förväg hur många som kommer välja annan utförare än kommunen.

2.5. Hur en upphandling enligt LOU rent praktiskt bör gå till

Förstudie

Upphandlingsprocessen startar när ansvarig nämnd fattar beslut om att en förstudie ska göras.

I förstudien ska följande punkter redovisas:

Syfte

Intressenter

Hur ser den aktuella marknaden ut?

Egna och andras erfarenheter

Kvalitetskrav inkluderande konsekvenser för deltagarna

Konsekvenser för personalen

Konsekvenser i den egna organisationen och påverkan på övriga nämnders verksamhet

Ekonomiska kalkyler

Tidsplan

Förstudien utgör nämndens beslutsunderlag när beslutet om att genomföra en upphandling tas.

Förstudien är en allmän handling och berörda bör ta del av dokumentet.

Kommunikationsplan

I anslutning till att nämnden fattar beslut om en förstudie ska en kommunikationsplan

utarbetas. Kommunikationsplanen ska redovisa aktiviteter och tider för hur arbetet ska

kommuniceras med intressenterna.

Definitioner

Förfrågningsunderlaget är det dokument som kommunen tar fram och som entreprenörerna

ska svara på. Kravspecifikation är kravet på den tjänst som kommunen önskar köpa, det vill

säga en del av förfrågningsunderlaget. Anbud är det svar som entreprenörerna lämnar in.

Förfrågningsunderlag

När nämnden fattat beslut om att gå vidare i en upphandling påbörjas arbetet med att ta fram

ett förfrågningsunderlag. Förstudien är underlag för arbetet.

En projektgrupp tillsätts som arbetar med upphandlingen hela vägen fram till dess att

tilldelningsbeslut fattas. Det ska vara en så liten grupp som möjligt, med deltagare som har

olika kompetens. Gruppens deltagare måste sammantaget ha kunskap om olika aspekter på

tjänsten liksom upphandlingsformalia.

15 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

Gruppen har möjlighet att vid behov adjungera personer till sig. Det är dock viktigt att själva

projektgruppen är liten med tanke på sekretessregler. Under arbetet med

förfrågningsunderlaget är det möjligt att lämna synpunkter till projektgruppen, exempelvis

förslag på kvalitetskrav. Projektgruppen får dock inte kommentera eller berätta om innehållet

i förfrågningsunderlaget. Det är inte heller möjligt att sända förfrågningsunderlaget på remiss

i verksamheten eller att samverka med de fackliga organisationerna. Entreprenörerna måste

behandlas lika vilket innebär att förfrågningsunderlaget ska publiceras samtidigt för alla.

När förfrågningsunderlaget är klart och beslutat av nämnden ska upphandlingen annonseras

och materialet blir offentligt.

Annonsering och anbudstid

Huvudregeln är att all offentlig upphandling ska annonseras. Syftet är att alla entreprenörer,

inte bara de på orten eller i det egna landet, ska få kännedom om kommande upphandlingar

och kunna vara med och lämna anbud. LOU reglerar anbudstidens längd. I denna typ av

upphandling ska tiden vara skälig, det vill säga cirka en och en halv till två månader.

Intresserade entreprenörer ska också under anbudstiden få möjlighet att göra studiebesök för

att se lokalerna.

Utvärdering

En upphandlande enhet kan inte anta ett anbud som inte uppfyller kraven i

förfrågningsunderlaget, och inte heller pröva anbudet mot andra kriterier än de som angivits i

förfrågningsunderlaget. Om den upphandlande enheten under upphandlingens gång vill ändra,

ta bort eller lägga till något krav eller utvärderingskriterium måste upphandlingen normalt

avbrytas och göras om.

När anbuden kommit och sista anbudsdag passerat öppnas anbuden vid en förrättning där

minst två medarbetare ska delta. Protokoll förs över inkomna anbud.

I ett första steg prövas entreprenörerna; uppfyller entreprenörerna de krav som ställts upp,

exempelvis avseende finansiell styrka och tekniska krav. Samtliga entreprenörer som klarar

kraven går vidare till nästa steg i utvärderingen. Nu prövas om anbudet uppfyller alla

obligatoriska krav som ställts. De anbud som klarat alla så kallade skall-krav går vidare till

nästa steg, val av bästa anbud. I detta sista steg väljs de anbud ut som bäst svarar mot de i

förfrågningsunderlaget angivna utvärderingskriterierna. Anbuden ska jämföras med

förfrågningsunderlaget. I det här skedet är det lagt kort som ligger. Beslut om bästa anbud är

inte ett politiskt beslut utan ett beslut som tas av projektgruppen. Ett orimligt lågt anbud får

förkastas, dock först sedan man skriftligen begärt förklaring till det låga anbudet och inte fått

ett tillfredsställande svar. Det finns dock ingen skyldighet att förkasta låga anbud.

Tilldelningsbeslut och rätt till överprövning

När utvärderingen är klar fattas ett så kallat tilldelningsbeslut. Beslutet undertecknas av den

tjänsteman som har erforderlig delegation. Samtliga anbudslämnare ska få information om

beslutet och skälen till det. En tidsfrist om tio dagar börjar löpa och entreprenörerna har rätt

att ansöka om överprövning av beslutet hos förvaltningsrätten. Avtal får inte tecknas förrän

denna tid löpt ut.

En överprövning kan leda till att upphandlingen måste göras om eller rättas till.

Avtalstid

När avtalet är tecknat är det viktigt att de antagna entreprenörerna får tid på sig att starta upp

verksamheten, så kallad implementeringstid.

16 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

Uppföljning och utvärdering

Det är viktigt att man inte lämnar upphandlingen därhän när avtalet är påskrivet och driften

kommit igång. Avtalsuppföljning och utvärdering ska ske löpande under avtalstiden. Det ska

framgå av avtalet hur detta ska gå till och en organisation som har ansvaret för detta måste

finnas.

Skadestånd

När upphandlingen är avslutad och avtal är tecknat kan en entreprenör som anser sig lida

skada föra talan hos tingsrätten om skadestånd.

Sekretess

Att alla entreprenörer ska behandlas lika, den så kallade likabehandlingsprincipen, gör att

uppgifter som rör arbetet med förfrågningsunderlaget inte får spridas.

Inkomna anbud omfattas av absolut sekretess fram till dess att den upphandlande enheten har

beslutat om att tilldela kontraktet till vissa entreprenörer, eller att alla anbuden offentliggjorts

eller enheten på annat sätt avslutat upphandlingen. Efter denna tidpunkt omfattas

handlingarna av de vanliga reglerna om offentlighet och sekretess.

3. INVÄRLDSANALYS

3.1. Krav på Bostad med särskild service

3.1.1. Lagstiftning

Lag (1993:387) om stöd och service till viss funktionshindrade (LSS) innehåller bestämmelser

om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer:

• med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,

• med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i

vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller

• med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror

på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga

livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. (1 § LSS)

Enligt 8 § LSS skall insatser enligt lagen endast ges till den enskilde om han eller hon begär

det. LSS-lagstiftningen skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i

samhällslivet för de personer som lagen omfattar. Målet med lagstiftningen är att personer

med funktionshinder skall ha möjlighet att leva som alla andra. Detta innebär bland annat

möjligheten att bo som andra, det vill säga att ha ett eget hem med allt vad det innebär i fråga

om trygghet och trivsel.

En bostad som skapar goda levnadsvillkor för individer med omfattande funktionshinder är en

förutsättning för att uppnå lagstiftningens mål. En av intentionerna med LSS är att säkerställa

rätten till en sådan bostad.

Utifrån Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2002:9) framgår att en bostad med särskild

service för vuxna enligt 9 § 9 LSS inte bör vara belägen i nära anslutning till:

en annan sådan bostad, eller andra bostäder som inte är ordinära, såsom t.ex. korttidshem eller

särskilda boendeformer för äldre. Dessutom bör det undvikas att bostad med särskild service

för vuxna samlokaliseras med lokaler för till exempel daglig verksamhet.

17 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

Enligt 9c § LSS står att i insatsen bostad med särskild service för vuxna skall ingå omvårdnad

samt fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter

Trots att kommunen har ansvaret för omsorg om personer med funktionsnedsättning kan

kommunen genom upphandling köpa driften av enskilda utförare, detta enligt bestämmelser i

2 kap. 5 § SoL och lagen (2007:1091) om offentlig upphandling. Bostad med särskild service

kan drivas i enskild regi, för detta krävs dock tillstånd utfärdat av Socialstyrelsen enligt 23 §

LSS. Enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem, LOV, har den enskilde rätt att välja

utförare i de kommuner som fattat beslut om att införa LOV.

För att en enskild person ska få bedriva bostad med särskild service för vuxna krävs en

ansökan hos Socialstyrelsen om tillstånd att bedriva enskild verksamhet. Ansökan skall vara

skriftlig och ange.

• vilken verksamhet som ska bedrivas,

• vem som ska bedriva verksamheten,

• hur verksamheten ska bedrivas och dess omfattning,

• för vilka personer verksamheten är avsedd,

• hur verksamheten ska finansieras,

• vem som ska förestå verksamheten,

• personalen och dess utbildning.

Till ansökan skall det även fogas ritningar över de lokaler som verksamheten ska vara inrymd

i, samt uppgift om vilka brandskyddsåtgärder som vidtagits. Detta enligt 7 § förordning

(1993:1090) om stöd och skydd till vissa funktionshindrade. Det tillstånd som, eventuellt,

beviljas av Socialstyrelsen om att bedriva enskild verksamhet kan meddelas tills vidare eller

för en viss tid. Tillståndet får inte överlåtas till någon annan.

De insatser som ges vid gruppbostaden skall verka för att den enskilde tillförsäkras goda

levnadsvillkor. Dessa insatser skall vara varaktiga och samordnade och anpassas till

mottagarens individuella behov. De skall även vara lättillgängliga för de personer som

behöver dem och stärka deras förmåga att leva ett självständigt liv.

Kommunen skall även verka för att de insatser som beviljats enligt 10 § samordnas, både vad

det gäller insatser och åtgärder som utförs av kommunen såväl som annan aktör.

3.1.2. Förarbeten

Bostad med särskilt service beskrivs i LSS-lagstiftningens förarbeten (främst Regeringens

proposition 1992/93:159) som ett litet antal lägenheter som är belägna kring gemensamma

utrymmen, där omvårdnad och service kan ges alla tider på dygnet. Gemensamma utrymmen i

en gruppbostad bör, enligt lagens förarbeten, placeras på ett sådant sätt att de kan fungera som

en samlande punkt för de boende. Utrymmena i gruppbostaden bör även vara dimensionerade

på så vis att alla boende kan delta i olika aktiviteter samtidigt. För ett gott liv i gruppbostaden

är det viktigt med ett socialt samspel och för att stärka och utveckla samspelet i

gruppbostaden krävs att de som bor och delar på de gemensamma utrymmena inte är för

18 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

många. De boende bör heller inte vara fler än att den enskilde ska kunna få en social roll i

gruppen, knyta vänskapsband och förstå och förutsäga de andras reaktioner.

I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2002:9) står även att dessa

utrymmen bör ligga i nära eller direkt anslutning till de boendes lägenheter och vara lätta att

nå. De enskilda lägenheterna skall dessutom vara fullvärdiga och antalet boende i en

gruppbostad bör vara litet. Enligt ett allmänt råd i SOSFS 2002:9 innebär detta 3-5 boende per

gruppbostad, ytterligare någon/några boende kan accepteras såvida samtliga boende kan

tillförsäkras goda levnadsvillkor.

För en del individer med funktionshinder är det av särskild vikt att antalet kontakter i den

närmaste miljön är begränsat, vilket är ett av skälen till att det endast bör bo 3-5 personer per

gruppbostad. Gruppens sammansättning har även stor betydelse för att skapa förutsättningar

för en betydelsefull gemenskap för de boende.

Av förarbetena framgår även att gruppbostäder bör vara förlagda till vanliga bostadsområden

och att de dessutom bör utformas och placeras så att de inte får en institutionell prägel.

Människor som behöver insatsen bostad med särskild service enligt LSS har ofta ett livslångt

behov av service, stöd och omvårdnad, därför är det av särskild vikt att de får detta stöd under

så normala former som möjligt.

Sammanfattat kan sägas att de krav som finns för gruppbostäder utgår ifrån tre grundläggande

områden. Detta enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om bostad med särskild

service för vuxna (SOSFS 2002:9) och Lag (1993:387) om stöd och service till vissa

funktionshindrade, LSS. Dessa är:

• Omvårdnad

• Individuellt anpassad hjälp i den dagliga livsföringen, (till exempel fritidsaktiviteter)

• En bostad utan institutionell prägel.

19 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

3.1.3. Socialstyrelsens handbok

Tillämpningen av LSS är inte alltid oproblematisk och behov av vägledning för den som ska

tillämpa lagen har lett till att Socialstyrelsen gett ut föreskrifter och allmänna råd om bostad

med särskild service för vuxna (SOSFS 2002:9). I detta dokument finns inga hänvisningar till

propositioner, förarbeten, aktuella rättsfall eller JO-uttalanden och behovet av att på ett samlat

och lättillgängligt ta del av detta material är stort. Socialstyrelsen har därför gjort en

sammanställning av det viktigaste i materialet som rör insatsen bostad med särskild service

för vuxna, nämligen ”Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS – Stöd för

rättstillämpning och handläggning”. Socialstyrelsens rättsammanställning vänder sig i första

hand till handläggare och beslutsfattare i kommunerna och till den personal som arbetar inom

de olika boendeformerna.

Socialnämndens anvisningar ”Bostad med särskild service och andra boendealternativ inom

socialförvaltningen i Halmstad kommun” bygger på bland annat Socialstyrelsens handbok.

3.1.4. Nationella mål för handikappolitiken

riksdagen har fastställt följande nationella mål för handikappolitiken:

en samhällsgemenskap med mångfald som grund,

att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt

delaktiga i samhällslivet, samt

jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med

funktionshinder

De nationella målen har FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med

funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet som grund. För att personer med

funktionshinder skall få möjlighet till full delaktighet, självständighet och inflytande krävs att

samhället utformas med respekt för alla människors lika värde och rätt att få sina

grundläggande behov tillgodosedda. Utformningen av olika stödinsatser för personer med

funktionshinder och samverkan mellan dessa kan vara avgörande för om målen om full

delaktighet och jämlikhet kan uppnås.

3.1.5. Socialnämndens anvisningar

Socialnämnden fastställde 2012-02-02 en ny version av det sedan 2003 gällande

ambitionsdokumentet om Bostad med särskild service som utgjorde underlag för

upphandlingsunderlaget.

Översynen av den befintliga riktlinjen från 2003-09-24 för ”Bostad med särskild service och

andra boendealternativ inom socialförvaltningen”, har genomförts i samverkan med övriga

avdelningar inom förvaltningen. Samråd har skett med berörda socialsekreterare, enhetschefer

och habilitering inom förvaltningen samt med förvaltningens kvalitetsinspektör.

Vid framtagandet av de nya anvisningarna har man tagit hänsyn till Socialstyrelsens riktlinjer

från 2007 för Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS, stöd för rättstillämpning och

handläggning.

Syftet med de nya anvisningarna är att på ett tydligt och enkelt sätt presentera mål och

innehåll för insatsen Bostad med särskild service. Detta blir vägledande för socialsekreterare

och verkställare och klargörande för den enskilde och god man/förvaltare/vårdnadshavare.

20 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

Det är viktigt att den enskilde och god man/förvaltare/vårdnadshavare har kännedom om vad

som ingår i insatsen

Avsikten med anvisningarna är att brukaren skall tillförsäkras samma kvalitet i utförandet

oavsett i vilken verksamhet man får insatserna verkställda. Dokumentet som helhet framgår

av bilaga 1

3.1.6. Verksamhet och omfattning i Halmstads Kommun

Handikappomsorgen hade vid tiden för upphandlingen 39 gruppbostäder och en

servicebostad.

Idag finns det 41 gruppbostäder och tre servicebostäder i kommunen. Av dessa drivs 19

gruppbostäder och en servicebostad av privata utförare på entreprenad.

Nybyggnation av gruppbostäder sker löpande.

Genomsnittsgruppbostaden har fem platser och finns både som fristående fastigheter och som

s.k. ”trapphusmodell”.

Vissa har särskild vaken natt personal medan de flesta har sovande personal med s.k.

jourtjänstgöring. Ett fåtal saknar nattbemanning. På de gruppbostäder där brukarna har

insatsen daglig verksamhet är det oftast obemannat dagtid mellan 10:00 och 15:00.

Varje boende har minst en utsedd kontaktpersonal på boendet. Kontaktpersonalen bevakar

den enskildes behov och fungerar som ett stöd till den enskilde så att han eller hon kan behålla

och utveckla sitt sociala nätverk. Kontaktpersonalen ansvarar även för att den enskildes behov

blir tydligjorda för resten av personalgruppen genom en genomförandeplan. Särskilt uppdrag

finns för kontaktpersonalen.

I varje boende finns det även ett fritidsombud. Genom fritidsombudet kan personalen på

boendet ge brukaren stöd att utveckla sina egna fritidsintressen och även visa på aktiviteter

som den enskilde tidigare inte haft möjlighet att pröva.

21 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

4. UPPFÖLJNING AV NUVARANDE AVTAL

4.1. Resultat av Brukarundersökningar

Utvärderingsringen har på uppdrag av socialförvaltningens handikappomsorg genomfört

undersökningar av kvaliteten inom handikappomsorgens boenden med särskild service under

hösten 2010. En exakt lika dan undersökningen genomfördes 2008. Undersökningen har

genomförts bland såväl de boende som anhöriga/gode män till de boende. Anhöriga/gode män

har deltagit i undersökningen via en postal enkät medan de boende har intervjuats genom

personliga besök.

Ett syfte med undersökningen har varit att mäta hur brukarna upplever kvaliteten i boendet

med särskild service. Undersökningens resultat ingår som en del i utvärderingen av hur

brukarna upplever kvaliteten i boendet med särskild service med anledning av den förändring

av driftformen för vissa boenden som genomfördes 2008.

• Svarsfrekvensen är hög. 87 % svar från anhöriga/gode män – både i 2008 års

undersökning och i 2010 år undersökning.

• Stort intresse för undersökningen bland de boende där 95 % svarat. Personalens intresse och

positiva inställning till undersökningen har bidragit till den höga svarsfrekvensen.

• Undersökningen ger möjligheter till jämförelser både över tid och mellan driftformer.

Utvärderingsringen har på uppdrag av socialförvaltningens handikappomsorg genomfört

undersökningar av kvaliteten inom handikappomsorgens boenden med särskild service under

hösten 2010. En exakt likadan undersökningen genomfördes 2008. Undersökningen har

genomförts bland såväl de boende som anhöriga/gode män till de boende. Anhöriga/gode män

har deltagit i undersökningen via en postal enkät medan de boende har intervjuats genom

personliga besök. Ett syfte med undersökningen har varit att mäta hur brukarna upplever

kvaliteten i boendet med särskild service. Undersökningens resultat ingår som en del i

utvärderingen av hur brukarna upplever kvaliteten i boendet med särskild service med

anledning av den förändring, av driftformen för vissa boenden som genomfördes 2008.

• Svarsfrekvensen är hög. 87 % svar från anhöriga/gode män – både i 2008 års

undersökning och i årets undersökning.

• Stort intresse för undersökningen bland de boende där 95 % svarat. Personalens intresse och

positiva inställning till undersökningen har bidragit till den höga svarsfrekvensen.

• Undersökningen ger möjligheter till jämförelser både över tid och mellan driftformer.

Sammanlagt resultat från

• enkätundersökning gode män/anhöriga

• intervjuer med de boende som svarat själva

• intervjuer med de boende som fått assistans av sin personal.

5 gradig betygsskala 2008 4 2010

Kommunen BoK 4,29 4,22

Carema 4,13 4,17

4 Carema drev inga enheter 2008 men vi har valt att gruppera resultaten på samma vis som 2010 för att kunna

jämföra. Detta innebär att 2008 års siffror skulle kunna varit en stapel med snittet av 4,13 och 4,29 som bara

hetat Avd BoK. Det som står som Carema 2008 var således de kommunala enheter som sedan blev Caremas.

Noterbart är att dessa hade lägre betyg redan på den tiden de var i kommunal drift.

22 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

Resultaten är i stort desamma mellan åren. Det som är något förändrat mellan åren är att:

• Boende som svarat själva är lika nöjda oavsett utförare

• Boende som svarat med assistans av personal är nöjdare med kommunala utförare,

även om nöjdheten minskat sedan förra mätningen

• Gode män har blivit aningen nöjdare med såväl kommunala utförare som med

Carema.

Man kan se följande tendenser i underlaget.

Man är mindre nöjd med personalens tid hos den boende i Caremas

boendeenheter

Man är mindre nöjd med fritidsaktiviteterna hos Carema

Man är mindre nöjd med boendemötena hos den kommunala utföraren

Man är mer nöjd med trivseln hos Carema

Man är något mera nöjd med maten hos den kommunala utföraren

Analys av de svar som kommit från brukare som svarat helt själv

De som svarat själva anser att:

• att personalen i de kommunala boendena håller sina löften lite bättre

• att man i något större utsträckning får den hjälp man behöver i de kommunala

boendeenheterna

• att personalen har bättre tid att prata med dem i de kommunala boendena

• man tycker lika bra om sin personal oavsett utförare

• man vet i högre utsträckning vilken personal som jobbar i Caremas boenden

• man brukar i större grad vara med på boendemöten i Caremas boenden

• man anser att man i mindre utsträckning får bestämma vad man ska göra på sin lediga

dag 2010 jämfört med 2008

• man är mindre nöjd med fritidsaktiviteterna i såväl de kommunala boendeenheterna

som vid Caremas boendeenheter jämfört med 2008

Medelbetyg från de som svarat själva

Brukarna 2 0 0 8 5 2010

Kommunen BoK 4,43 4,35

Carema 4,27 4,35

Noterbart är att de enheter som Carema tog över driften av hade lägre brukarnöjdhet redan

2008, alltså medan de fortfarande var kommunala och innan upphandlingen genomförts.

Analys av de svar som kommit från brukare som svarat med assistans av personal från

boendet:

• personalen har samma tid att prata med de boende som 2008 och det är ingen skillnad

mellan kommunala utförare och Carema

• man får den hjälp man behöver oavsett utförare men man är något mer nöjd med

kommunala utförare

• man känner sig trygg i sina lägenheter och tryggheten har ökat hos den kommunala

utföraren och sjunkit något hos Carema

5 Carema drev inga enheter 2008 men vi har valt att gruppera resultaten på samma vis som 2010 för att kunna

jämföra. Detta innebär att 2008 års siffror skulle kunna varit en stapel med snittet av 4,13 och 4,29 som bara

hetat Avd BoK. Det som står som Carema 2008 var således de kommunala enheter som sedan blev Caremas.

Noterbart är att dessa hade lägre betyg redan på den tiden de var i kommunal drift.

23 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

• man anser att självbestämmandet har sjunkit i kommunala boendeenheter medan det

ligger på samma nivå som tidigare i Caremas boenden

• Fler är delaktiga i boendemöten i Caremas boenden

• man är mindre nöjd med sina fritidsaktiviteter hos båda utförarna, men med lägre

värde för Carema än för kommunen.

Personal 2 0 0 8 6 2010

Kommunen BoK 4,40 4,23

Carema 4,07 4,08

Även här kan noteras att de enheter som sedan blev Caremas hade lägre värden innan

upphandlingen.

Analys av de svar som kommit från brukare som svarat med assistans av Gode män

eller anhöriga

Gode män/anhöriga anser att:

• man är mindre nöjd 2010 än 2008 utifrån frågan om personalen har tillräckligt med tid

för den boende. Gäller båda utförarna men Carema har minskat mer än kommunen.

• man är lika nöjd med att personalen informerar om viktiga händelser oavsett utförare

även om det blivit en marginell minskning hos båda utförarna.

• man är mera nöjd med personalen kunskap om de boendes behov i Caremas enheter

• man är lika nöjd med hur den boende trivs i sina lägenheter oavsett utförare

• man är mindre nöjd med fritiden i Caremas boenden och den känslan har förstärkts

jämfört med 2008

• man upplever att den boende är trygg i sina lägenheter oavsett utförare

Godemän/Anhöriga 2 0 0 8 7 2010

Kommunen BoK 4,04 4,09

Carema 4,05 4,08

1. En sammanfattning av ovanstående är att brukare som svarat själva är mer positiva än

personal och gode män.

2. Det är en icke statistiskt säkerställd ökning av nöjdheten för Carema oavsett vilka som

svarat.

3. Det är en icke statistiskt säkerställd minskning av nöjdheten för Kommunen när det

gäller brukare och personal.

Det är förvaltningens bedömning att man i stället får titta på enskilda frågor för att se vad som

behöver utvecklas. De frågor som får lägre värde än 4 lyfts nedan och bör förtydligas i

framtida krav:

• Personalen har tillräckligt med tid för den boende och Den boende har en bra fritid har

lägre värden än betyg 4 från gode män/anhöriga.

• Även de boende som svarat själva eller med assistans av personal anser att man är

mindre nöjd med sin fritid jämfört med tidigare såväl i kommunens som Caremas

boenden.

• Visar personalen hur den boende kan klara sig själv? Har låga värden enligt gode män.

6 Se ovan

7 Se ovan

24 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

4.2. Erfarenheter av Kvalitetsinspektioner

Den dåvarande Socialnämnden fastställde 2003 de kvalitetskrav som ställs på gruppbostäder

genom dokumentet ”Definition av insatsen bostad med särskild service”.

Dokumentet baseras i sin helhet på Socialstyrelsens föreskrifter om allmänna råd om bostad

med särskild service för vuxna enligt LSS (SOSFS 2002:9) och senare en kompletterande

handbok som stöd för rättstillämpning och handläggning.

När beslut togs om upphandling av driftsentreprenad baserades kvalitetskraven i

förfrågningsunderlaget på de av socialnämnden 2003 fastställda kvalitetskraven. De kraven

som nämnden ställer på gruppbostäderna är det samma som tidigare. För både de

gruppbostäder som driva i Caremas regi och de som kommunen driver gäller samma

kvalitetskrav. De inspektioner som regelbundet genomförts har till syfte att kontrollera om de

kvalitetskrav som socialnämnden beställt verkligen utförs.

Sedan entreprenadens början har tre omgångar med inspektioner genomförts. Inspektionerna

av kommunens och Caremas gruppbostäder påbörjades första gången i februari 2009.

Inspektionsprotokollet med sina 57 frågor utgår från hur väl man uppfyller avtalet.

Sedan 2010 har hälften av inspektionerna varit inplanerade i förväg och de övriga har varit

oanmälda besök. På så sätt har många vårdare deltagit. Inspektionsprotokollet har sedan länge

varit känt för enheterna.

Cheferna har själva valt om vårdare eller gruppchef deltagit vid inspektionerna när de varit

inplanerade. Eftersom häften av inspektionerna inom båda grupperna varit oanmälda har

besöken varit förlagda till tid då brukarna varit hemma och det har varit en fördel. Dels att

själv få möjlighet att prata med dem men även att se deras vardag och samspel med vårdarna.

Det är av värde att jämföra kommunal och privat verksamhet inom samma

verksamhetsområde. Båda inspekteras på samma sätt och utifrån samma mall. Mallen är

avtalet som kommunen tecknat med Carema där verksamheten poängsätts utifrån hur väl de

lever upp till avtalstexten. Antalet poäng per enhet kan max bli 108 poäng.

Hur det har fördelat sig presenteras nedan Carema 20 enheter, Kommunen 23 enheter i första

omgången, 24 enheter i andra omgången och 25 enheter i tredje omgången. Då det är ojämn

fördelning beträffande antal gruppbostäder, har svaren omräknats i procent för att var

jämförbara.

Det har både inom Carema och kommunen skett tydliga förändringar till det positiva. Vid

tredje mätningen syns även rörelser i form av vissa områden dalar medan vissa har fortsatt att

utvecklas i positiv riktning. Intressant är även att båda ligger mycket högt i att uppfylla

avtalet. Carema ligger på 94 % och kommunen på 92 % och det är en ytterst lite marginell

skillnad.

Nedan redovisas en sammanställning över de områden som utmärkt sig i resultatet 2011 och

därmed behöver utvecklas antingen genom tydligare krav internt eller ännu tydligare

avtalstext i en förnyad upphandling. Sammanställningen avser alla inspektioner på såväl

Caremas som Kommunens gruppbostäder. Siffrorna visar hur många gruppbostäder som fått

anmärkning (där siffran inom parantes avser Carema).

Antal (varav Carema) Ej uppfyllda krav

15 (5) Bristande efterlevnad i de basala hygienriktlinjerna

3 (1) MAS handboken efterlevs inte

25 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

4(2) Genomförandeplan har inte upprättats inom beslutat tidsgräns

2(1) Brister i hantering av livsmedel och mathantering.

2(2) Genomförandeplan har inte reviderats årligen

2(1) Regelbunden fortbildning kopplat till verksamhetens behov är

otillräcklig.

2 Brister i rutiner kring klagomålshantering.

2(2) Den enskilde brukarens individuella intressen tillvaratas inte

tillfredsställande

1 Brister i dokumentationen

1 Rutiner saknas när brukare läggs in på sjukhus eller avlider

1(1) Förteckning över kontaktpersonal saknas

1(1) Schemaläggning motsvarar inte kraven på individuella behov.

1(1) Meningsfulla aktiviteter saknas

1(1) Arbetsplatsen saknar metoder för god arbetsmiljö

En slutsats som är rimlig att dra när man läser inspektionsrapporterna är att bristerna inte är

allmänt spridda utan förekommer på 5 av totalt 45 gruppbostäder. De 5 som har de flesta

anmärkningarna är fördelade med 3 hos kommunen och 2 hos Carema.

Den brist som avviker från detta mönster och är generellt spridd på olika gruppbostäder och

under båda huvudmännen är ”brister i efterlevnad av hygienriktlinjerna.”

Man kan fundera på om det verkligen är otydlig avtalsformulering som ligger bakom övriga

identifierade brister eftersom de inte är allmänt spridda utan förekommer på enheter som får

anmärkningar på flera områden. Det torde snarare handla om lokala rutiner och

förhållningssätt. Men ovanstående punkter föreslås ändå förtydligas i kravspecifikationerna

framledes.

4.3. Synpunkter från samverkansparter

För att ytterligare hitta otydligheter och förbättringsområden har nedanstående intressenter

och samarbetsparter tillfrågats under januari 2012 om vad som behöver förtydligas i

kravspecifikationerna. Nedan följer en sammanställning av deras yttranden.

4.3.1. Habilitering

Generellt anser man att det fungerar lika bra på Carema som i kommunen. När det gäller larm

anser man att det behövs tydligare riktlinjer. Förslag att kommunen (hjälpmedelsanslaget) står

för brukarlarm t ex trygghetslarm medan verksamheten får stå för personal larm. Problemet

kan ju oftast lösas på två olika sett, extra personal eller larm. Verksamheten väljer själv men

ska i båda fallen stå för kostnaden.

Inledningsvis fanns det frågetecken kring årsbesiktning av lyftar. Nu bestämt att Carema ska

stå för detta. Det är verksamheten som ska anmäla nya lyftar till landstingsservice.

Varje verksamhet ansvarar för sina lyftar och ska stå för sina egna kostnader om något går

sönder etc.

Strukturen kring dokumentationen är bättre på Carema än kommunen. Carema har kortare

beslutsvägar. Tar snabba beslut.

I Carema är HSL personal med på P-möten. Dessa möten är inplanerade under hela året. Ett

bra system som ger kontinuitet och där man kan ta upp förebyggande frågor.

Kontaktmannaskapet är bättre på Carema än i kommunen. I kommunen finns det

tveksamheter kring vad kontaktpersonen har för ansvar.

26 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

4.3.2. Socialsekreterare (LSS)

Det har varit lite svårigheter i det att socialstyrelsen oftast beviljar tillstånd för endast en

personkrets/gruppbostad. Kommunen tillåts blanda personkretsar. Olika villkor råder på det

viset. Det kan innebära att det inte går att placera en brukare på Carema trots att plats finns

där.

Som det är idag får Carema betala för ledsagarservicen. (personalkostnader + omkostnader)

Finns enskilda som har rätt till ledsagning också då de bor på en gruppbostad. Märkt att man

inte ansöker på Carema fast behov finns. Mera ansökan om kontaktperson nu fast detta är

svårare att få eftersom det då krävs att man är socialt isolerad. (Vilket man oftast inte är då

man bor på en gruppbostad).

Man upplever från handläggarna att det borde finnas incitament för att inte ha tomma platser

och att det blivit diskussioner om resursbrist när det varit aktuellt för inflytt av nya brukare.

Det finns oklarheter kring sjukhusvistelse. Vilket stöd kan enskild/anhörig/sjukhuset kräva

från gruppbostaden vid en sjukhusvistelse? Borde vara samma kriterier som de från FK vid

assistans. Men vem tar beslut i kommunen? Vem betalar om extra personal behövs? Detta bör

klargöras inför framtiden. Förslagsvis bör liknande upplägg gälla som för personlig assistans 8 :

Enligt huvudregeln kan man inte få assistansersättning när man vårdas på

sjukhus. Man kan dock få assistansersättning vid en kortare sjukhusvistelse om

det finns särskilda skäl (4 § andra stycket LASS).

Särskilda skäl bör anses föreligga i situationer där

• Karaktären av funktionsnedsättningen gör det särskilt angeläget att den

personliga assistenten finns till hands

• Hälsotillståndet kräver att ett starkt begränsat antal personer med ingående

kunskap om den personen med funktionsnedsättning personen finns till hands

• Personens möjligheter att kommunicera kräver att en eller ett starkt begränsat

antal personer med ingående kunskaper om personen finns till hands. (Prop.

1995/96:146, avsnitt 6.2, s. 15 och bet. 1995/96: SoU15, s. 16)

Det finns en överenskommelse mellan socialförvaltningen och daglig verksamhet på

utbildnings och arbetslivsförvaltningen om rutiner i samband med sjukhusvistelse och

återgång i daglig verksamhet. Liknande formuleringar bör tas med i en förnyad upphandling.

Man lyfter även frågan om larm på samma vis som habiliteringen.

Kultur och fritid: Enligt lagen ska detta ingå i insatsen. Vikigt därför att detta tydligt framgår.

Ska vi sätta gränser? I så fall måste detta vara lika för alla verksamheter.

4.3.3. Kvalitetsinspektör

Parkvillan ej anpassad och fullvärdiga lägenheter. Nu har man dispens att driva den. Kommer

troligtvis få svårt att få socialstyrelsens tillstånd vid ny upphandling. Kan även påverka

Willmanstrands tillstånd.

8 Försäkringskassans vägledning

27 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

Det finns behov att utveckla helhetslösningar för brukare med tex autsim. T ex som på

Backagårdsvägen. Bemanning dygnet runt. Bara daglig verksamhet ibland när den enskilde

klarar det. Viktigt att möta den enskilde. Se till behovet!

Resor till daglig verksamhet. Viktigt att det blir likt. Samma system oavsett vem som driver

verksamheten. Det har varit vissa bekymmer kring färdtjänst.

Går det att fastställa bemanningskrav i avtalstexten? Samma krav på aktiviteter som i

kommunen. Vara precis i avtalet om vad det är som gäller.

Rörlig ersättningsmodell kanske är att föredra?

Förslag att varje boende generar en ”peng”, ett schablonbelopp, som kommunen betalar ut då

den enskilde flyttat in. Verksamheten får alltså betalt per boende och inte som nu i antal

platser. Det är inte rimligt att vi ska betala för tomma platser till utföraren.

Det finns samverkansformer mellan socialförvaltningen och daglig verksamhet i form av

möten för avstämning och uppföljning. En eventuell entreprenör bör åläggas liknande

samverkansformer.

4.3.4. MAS 9

MAS har framfört att funktionen inte har några synpunkter på vad som behöver förtydligas i

avtalstexten eller hur saker fungerar.

4.3.5. Brukarorganisationer

Den enda synpunkt från brukarorganisationerna som kom upp på LSS samrådet den 2012-01-

26 var att man önskade ökad kompetens rörande teckenspråk.

4.3.6. Socialförvaltningens lokalansvarig

Oavsett om verksamheten skall upphandlas på nytt eller tas hem i kommunal regi måste man

titta på frågan om totalhyra. Idag har vi olika system där olika nivåer på fastighetsskötsel

ingår på olika gruppbostäder. På vissa ingår el, fastighetsskötsel, avfall, trädgård och

snöröjning medan det inte gör det på andra. Vi bör ha samma system på alla gruppbostäder

och det bör bakas in i hyran.

Ansvarsfördelning kan förtydligas vad gäller skillnaden på normalt slitage och det som är

relaterat till verksamheten. Det bör också förtydligas att kommunen skall besluta om vem som

skall utföra arbete i de gruppbostäder som drivs av annan huvudman men där kommunen har

lokalansvaret.

5. OMVÄRLDSANALYS

5.1. Erfarenheter från andra kommuner

Det finns flera kommuner som har beslutat att upphandla eller har upphandlat en stor del av

sina LSS-insatser inklusive bostad med särskild service och marknaden för att driva bostad

med särskild service på entreprenad är väl etablerad i landets kommuner.

9 MAS, medicinskt ansvarig sjuksköterska, legitimerad sjuksköterska med ansvar för att patienterna får en säker

och ändamålsenlig vård och behandling av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde.

28 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

När man valde att upphandla bostad med särskild service och annan LSS-verksamhet i Ekerö

kommun föreslog man en avtalstid i korta intervaller (exempelvis 2 + 2 + 2) för att ge

nämnden möjlighet att införa valfrihetssystem. Det går visserligen att upphandla enligt LOU

och införa valfrihetssystem, men konkurrenssituationen kan bli något snedfördelad om en

aktör är alltför stor. I Ekerö kommun har man även utrett frågan och listat ett antal skillnader

mellan LOU-upphandling och valfrihetssystem, detta utifrån andra kommuners erfarenheter

av de båda systemen och de effekter de olika alternativen har fört med sig. I rapporten

bedömer man att risken för ökade kostnader är minimal i ett system med LOU men att

kostnaderna eventuellt kan öka om man inför LOV. Ser man till marknaden och utbud så är

det relativt säkert att det kommer in anbud vid en LOU-upphandling medan det vid

valfrihetssystem kan komma in 0-X anbud, det kan det visserligen vid en LOU-upphandling

också men erfarenheter från andra kommuner tyder på att det vid en LOU-upphandling är

relativt säkert att anbud från olika företag lämnas in, vilket inte behöver vara fallet vid

införande av valfrihetssystem. Om marknaden reagerar positivt på LOV-upphandlingen och

utbudet ökar kan det leda till ökad kvalitet. Brukaren bedömer kvalitet och kan byta

verksamhet om denne inte är nöjd. Vid en LOU-upphandling kan kvalitetskraven specificeras

ytterligare i förfrågningsunderlaget för att få bedömningskriterier i upphandlingen och på så

vis möjliggöra tydliga kriterier för uppföljning. Beställaren/Kommunen följer upp och

bedömer kvaliteten efter de kriterier som är fastställda i avtalet.

I Höganäs kommun har man valt att lägga ut äldreboenden på entreprenad, man har här valt

att behålla ett antal bostäder för att fördelningen mellan drift i egen regi och på entreprenad

ska verka för att bibehålla kompetens i den egna verksamheten och för att stimulera till

konkurrens och utveckling. Att man i Halmstad, vid förra upphandlingstillfället, valde att

lägga ut ungefär hälften av gruppbostäderna på entreprenad bör ha fått likartade effekter i

form av bibehållen kompetens och stimulering av konkurrens och utveckling, vilket även

tycks synas i den uppföljning som gjorts i kommunen. Höganäs har valt att göra

upphandlingar av äldreboenden som rena kvalitetsupphandlingar där hänsyn till ekonomiska

vinster och pris inte tagits. Även Linköping har genomfört (2009) en upphandling av bostad

med särskild service där anbuden utvärderats utifrån olika kvalitetskriterier och till ett fast

pris.

Arbetsgruppen har tagit del av erfarenheter bland annat från ovanstående kommuner och

erfarenheterna har inarbetats i den aktuella förstudien. De nämnda kommunerna har olika

erfarenheter och har kunnat bidra med helt olika aspekter av frågan.

5.2. Aktörer

Inom branschen finns flera intresserade och etablerade företag. Vid förra

konkurrensutsättningen av bostad med särskild service kom fyra företag in med anbud:

• Attendo Care AB

• Frösunda LSS AB

• Aleris AB

• Carema Orkidén AB

Samtliga av företagen som lämnade anbud vid den förra upphandlingen av bostad med

särskild service driver verksamhet i ett större antal kommuner i landet och bör i de flesta

avseenden ses som stora aktörer bland dem som bedriver LSS-verksamhet. Det finns ett

relativt stort antal företag som verkar på området, dessa är av varierande storlek och vissa har

en stark lokal prägel såsom personalkooperativ medan andra är nationellt verksamma aktörer.

29 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

Man kan således dra slutsatsen att det finns ett antal potentiella anbudsgivare med erfarenhet

från området.

5.3. Konkurrensverket

I rapporten ”Val av vårdcentral – Förutsättningar för kvalitetskonkurrens i

vårdvalssystemen” från Konkurrensverket skriver man om några faktorer som, vid en

eventuell införning av LOV i bostad med särskild service, kan vara värda att nämna.

Dessa faktorer nämns för att belysa den problematik som kan uppstå vid en eventuell LOV

upphandling, men bör endast ses som exempel på problematik som kan uppstå. Enligt

rapporten planerar många av landstingen att förändra och justera ersättningssystemet för

privata vårdcentraler så att patientens vårdtyngd ska spela större roll för ersättningen till

vårdcentralerna. Ersättningen som ges vårdcentraler för utförd vård kan delas in i två delar, en

fast och en rörlig. Den fasta ersättningen kallas för kapiteringsersättning och baseras på hur

många patienter som finns listade vid vårdcentralen. Den andra delen beror på hur patientens

vårdtyngd, ålder, social status, bostadsort med mera ser ut. Flera landsting menar att

konkurrensen och medvetenheten kring den har lett till ökad tillgänglighet och

patientbemötande, då vårdgivare är mer måna om att patienter ska välja dem som utförare av

vård. Exempel finns även där det från patienternas sida har blivit tydligare vad man vill att

vårdcentralerna ska erbjuda för tjänster. För att konkurrensen ska vara välfungerande är det

dessutom viktigt att nya aktörer kan ta sig in på marknaden. Trots att antalet aktörer på

marknaden är begränsat kan ett ständigt hot från potentiella nya aktörer sätta press på de

befintliga aktörerna och skapa en väl fungerande konkurrenssituation. Det handlar alltså inte

enbart om antalet aktörer utan även om vilka etableringshinder som finns. Den

ersättningsmodell, som nämndes ovan, där ersättningen i huvudsak utgörs av en fast

ersättning per invånare, kan göra det svårt för nya aktörer att ta sig in på marknaden. Nya

aktörer, måste i ett sådant system, snabbt locka till sig tillräckligt många invånare för att nå

lönsamhet, detta ställer även höga krav på likviditet.

Ett tecken som tas upp som tyder på att vårdvalet har lett till kvalitetskonkurrens är att den

kvalitet som patienterna upplever är högre ju fler nyetableringar av vårdcentraler som skett

inom ett visst område. Även om de flesta nyetableringarna har varit privata så tenderar

bedömningen av de offentliga vårdcentralerna också att bli bättre. En förklaring som tas upp,

är att det kan bero på att de nya vårdcentralerna bidragit till högre konkurrens i närområdet,

vilket kan ha lett till att även de offentliga vårdcentralerna höjt sin kvalitet. En av de riktlinjer

som förordas i rapporten är att Landstingen bör konkretisera innebörden av likvärdiga villkor

för verksamhet i egen regi respektive för privata utförare inom vårdvalet.

Detta och ytterligare frågeställningar och problematik behöver belysas innan en LOV

upphandling kan bli aktuell, vilket i så fall bör göras i en ny förstudie.

6. KVALITET

6.1. Allmänt

En viktig uppgift för socialnämnden är att sätta kvalitetskrav för verksamheten. Erfarenheten

visar att kommuner och landsting som har upphandlat verksamhet – och därmed satt tydliga

kvalitetskrav samt infört systematisk uppföljning och utvärdering – uppnått en

kvalitetshöjning i såväl den egna verksamheten som den upphandlade.

Kommunernas socialtjänst skall vara av god kvalitet. Detta skrevs in i socialtjänstlagen (SoL)

2001. En liknande bestämmelse skrevs in i lagen om stöd och service till vissa

30 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

funktionshindrade (LSS) 2005.

LSS § 6.”Verksamheten enligt denna lag skall vara av god kvalitet och …. Kvaliteten i

verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras.

För verksamheten enligt denna lag skall det finnas den personal som behövs för

att ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna ges”

Socialstyrelsen 10 har gett ut föreskrifter och allmänna råd till vägledning för kommunernas

kvalitetsarbete inom socialtjänsten och sjukvården. I handboken som socialstyrelsen gett ut

om arbete med kvalitetsledningssystem pekar de på några kvalitetsindikatorer:

• Bygger på respekt för människors självbestämmande och integritet

• Utgår från en helhetssyn, är samordnade och präglas av kontinuitet

• Är kunskapsbaserade och effektivt utförda

• Är tillgängliga och jämlikt fördelade

• Är trygga och säkra och präglas av rättssäkerhet i myndighetsutövningen

RKA 11 har en databas för öppna nyckeltalsjämförelser där man bla jämför kvalitetsindikatorer

för bostad med särskild service. Där listar de följande:

• Har alla på boendet möjlighet att äta huvudmålet tillsammans? (avser de som vill och

kan)

• Har varje boende egen lägenhetsnyckel? (avser de som vill och kan)

• Får boende möjlighet att vara på aktiviteter utanför gruppbostaden som kräver

personalstöd efter kl 21:00?

• Har de boende dagligt inflytande över den mat som lagas och serveras?

• Har den boende en egen brevlåda som posten levereras till?

• Får den boende ta emot gäster efter kl 21:00?

• Erbjuds alla som önskar minst en individuellt anpassad aktivitet utanför bostaden per

dag?

• Är det möjligt att bli sambo på boendet (om sambon själv har LSS bistånd)?

• Frånvaro av våld eller hot brukare emellan?

Dessa kvalitetsindikatorer väger kanske inte lika tungt som de som socialstyrelsen anger men

bör beaktas vid kravspecifikation.

Som framgår av avsnitt 1.4 så handlar kvalitet om att ställa tydliga krav och mäta resultat.

KRAV VERKSAMHETEN RESULTAT

Lagstiftning

Struktur Process

Politiska mål

Scheman Kultur

Brukarnas

Kompetens Bemötande

behov

Budget

Arbetssätt

I arbetet med konkurrensutsättning har nämnden valt att lägga fokus på Krav och Resultat

och inte detaljstyra Verksamheten. Detta får exempelvis som konsekvens att det inte ställs

krav på bemanning och andra faktorer.

10 SOSFS 2011:9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt

kvalitetsarbete

11 RKA är en ideell förening med svenska staten och Sveriges Kommuner och Landsting som medlemmar.

31 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

6.2. Hur skall kvalitetskrav definieras

Utifrån resonemanget i nämndens plan för konkurrensutsättning, vilket sammanfattas i

avsnittet ovan, så skall det formuleras tydliga krav på kvalitet och inte på verksamhetens

utformning. Detta leder exempelvis till att kvalitet inte beskrivs i termer av personaltäthet och

bemanningskrav.

Kvalitetskraven skall baseras på socialnämndens anvisningar (avsnitt 3.1.5 och Bilaga 1). Om

verksamheten skall upphandlas kan vissa förtydliganden vara lämpliga då det är olika

förutsättningar att styra kvalitet vid entreprenad. I en kommunal verksamhet kan man löpande

genom dialog klargöra kvalitetsambitionerna och avgränsningar. Vid en upphandling så är det

den formulerade kravspecifikationen vid anbudstillfället som gäller hela avtalsperioden. Man

måste därför vara betydligt mer konkret vid en upphandling. I det fallet så har avtalet för den

befintliga upphandlingen varit relativt fullgott, vilket framgår av avsnitt 4.2. Det som behöver

förtydligas är framförallt möjlighet till kultur och fritidsaktiviteter samt individuellt anpassat

stöd.

32 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

7. HANDLINGSALTERNATIV

Nedan redovisas kortfattat de olika handlingsalternativen:

7.1. Kommunövertagande

Att kommunen tar tillbaka driften efter avtalsperioden är ett alternativ som är juridiskt

möjligt. Lokaler är redan i kommunens ansvar och skulle ej påverkas. Konsekvenserna på kort

sikt för brukarna är relaterade till vad effekterna för personal och ekonomi blir.

Det blir i så fall en verksamhetsövergång och alla anställda erbjuds anställning hos

kommunen. Personal har möjlighet att välja att stanna kvar hos Carema vilket inte bedöms bli

aktuellt då de riskerar att bli övertaliga där.

Vid verksamhetsövergång till kommunen så kommer personalen att övergå till det

kollektivavtal som kommunen har. Detta kollektivavtal kostar kommunen ca 0,5 tjänst per

gruppbostad utan att personaltätheten i sak är förändrad. Det kommer också att innebära

behov av en översyn av bemanningen. Vi bedömer att kommunen, främst utifrån

personalpolitiska ambitioner, har en lite högre personaltäthet. Att införa kommunens

kollektivavtal samt bemanna upp gruppbostäderna motsvarande nuvarande kommunala nivå

bedöms kräva resurser motsvarande ca 15 tjänster. Det finns således en teoretisk risk till

fördyrning motsvarande 6 miljoner. Detta är dock svårt bedöma detta då Carema troligtvis har

en vinstmarginal i sina nuvarande kostnader och det är troligt att en del av dessa kostnader

ändå kan härbärgeras inom de nuvarande fakturorna till Carema.

Ett annat sätt att se på det är att det inte får kosta mer än nuvarande budget. Då kan

konsekvenserna snarare bli ett sparbehov i de kommunala gruppbostäderna för att finansiera

det som beskrivs ovan.

Detta kan i värsta fall leda till en dyrare verksamhet som inte ger någon reell kvalitetsökning.

7.2. Förnyad upphandling

En förnyad upphandling av samma gruppbostäder innebär att ett nytt förfrågningsunderlag tas

fram och ny upphandling genomförs. Nuvarande entreprenör har på inget vis företräde utan

alla anbudsgivare deltar på samma villkor.

Om samma utförare vinner upphandlingen så sker inga förändringar för personal. Blir det ny

utförare som vinner upphandlingen så blir det aktuellt med verksamhetsövergång mellan

företagen. Kommunen har i detta skede inget ansvar över personalfrågorna.

Kravspecifikationerna gällande brukarkvalitén kommer att bli tydligare utifrån resonemangen

i tidigare avsnitt.

Det kan i detta sammanhang behöva klargöras att brukare som bor på de aktuella

gruppbostäderna fortfarande har rätt till kommunens övriga insatser, exempelvis

sjuksköterskeinsatser, arbetsterapeut, sjukgymnast, fritidskonsulenter, daglig verksamhet och

färdtjänst.

33 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

7.3. Förändrad upphandling LOU

Det går att ändra omfattningen om man väljer att upphandla på nytt. I socialnämndens plan

för konkurrensutsättning så resonerar nämnden om en möjlig framtida upphandling av

gruppbostäder med autism som huvudsaklig målgrupp. Detta skulle kunna innebära att ett par

av de gruppbostäder som drivs av Carema och två-tre som kommunen driver skulle

upphandlas tillsammans. Upptill detta skulle möjligtvis hälften av resterande även

upphandlas. Detta skulle således vara två olika upphandlingar med 5 respektive 20

gruppbostäder samtidigt som 20 var kvar i kommunal regi. När det gäller gruppbostäderna

med autisminriktning skulle man kunna ha väldigt höga krav på kompetens och erfarenhet hos

anbudsgivarna vilket skulle kunna stimulera kvalitetsutveckling.

Effekterna av detta blir att 5 nya gruppbostäder blir aktuella för verksamhetsövergång med

möjlig effekt att många väljer att stanna kvar hos kommunen och därmed risk för övertalighet.

Det kan dessutom bli risk för kontinuitetsbrott på gruppbostäder för brukare med autism som

är särskilt känsliga för detta.

7.4. Förändrad upphandling LOV

Att göra en LOV upphandling för en större mängd gruppbostäder bedöms inte vara möjligt

med nuvarande utbud. Denna insats passar bättre för nystartade verksamheter. Dvs i

entreprenad form är det inte möjligt. En LOV upphandling skulle kunna ge nya utförare

möjlighet att starta nya verksamheter där de förfogar över lokalerna och anställer sin egen

personal. De är inte garanterade någon bestämd mängd med boenden utan det är upp till dem

att attrahera brukare som väljer dem som utförare. Med detta system kommer man behöva

utveckla en ersättningsmodell vilket ger utföraren ersättning baserat på antal brukare och

möjligtvis anpassat efter brukarens behov av stöd.

Fördelen med detta system är att det blir reell valfrihet för brukarna och att

kvalitetsbedömningen görs av brukarna.

Nackdelen är att det kan uppstå samma svårigheter med möjlig överkapacitet för kommunen

som är fallet med friskolor. Om en utförare blir väldigt populär och kraftigt ökar sina platser

så kan det uppstå tomma platser i kommunens gruppbostäder med risk för övertalighet och att

brukare måste flytta då gruppbostäder kan komma att behöva avvecklas.

LOV för gruppbostäder innebär utmaningar för presumtiva utförare då de får

investeringskostnader (fastigheter) eller höga fasta kostnader utan garanterad intäkt.

34 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

8. SAMLAD BEDÖMNING

8.1. Diskussion

Redan vid utvärderingen av de tre första årens avtalsperiod bedömde socialnämnden den

pågående entreprenaden som en framgång.

• Verksamhetens har en förbättrad formell kvalitet.

• Verksamheten drivs till en lägre kostnad.

• Brukarnöjdheten är i stort densamma.

Syftet med upphandlingen var att konkurrens skall leda till vitalisering och

kvalitetsutveckling. Syftet bedömdes då ha uppnåtts.

Utifrån de olika samarbetsparternas yttranden och analys av brukarundersökningar samt

kvalitetsinspektioner finns det inget som ger skäl till att ta hem hela verksamheten till

kommunal regi. Att upphandla andra eller fler gruppbostäder skulle ge stora risker för en

övertalighetssituation och risker för kontinuitetsbrott för brukarna. En förnyad upphandling av

samma gruppbostäder kan därför bedömas vara det mest lämpliga.

En djupare analys av kapitel 4 tycker förstudiens författare leder till slutsatsen att avtalstexten

är ganska tydlig och att kvalitetsbrister finns såväl hos kommunen som hos Carema.

Kvalitetsbrister verkar snarare vara kopplat till ledarskap och förhållningssätt i

personalgruppen än till driftsform. Just att kvalitetsbristerna dessutom i princip är

koncentrerade till en handfull gruppbostäder stärker den tesen.

Vid förra upphandlingen viktades pris och kvalitet olika och anbudsgivarna fick skriva

utförligt hur man avsåg arbeta vilket sedan poängbedömdes av arbetsgruppen. Förstudiens

författare menar att kommunens nu ökade erfarenheter av upphandlingar i kombination av att

nuvarande avtal ändå upplevs tydligt gör att vi föreslår att upphandlingsunderlagen formuleras

annorlunda denna gång.

Alla kvalitetskrav listats som sk. ”skall krav”. Anbudsgivarna skall svara JA på alla

fördefinierade kvalitetskrav. I och med att kraven är tydliga och konkreta och baseras på

nämndens anvisningar så behövs inte kvalitén värderas ytterligare i anbudet. Det blir då en

tydlig kvalitetsnivå som anbudsgivarna förbinder sig till. I detta fall behöver man i nästa

skede endast bedöma billigaste anbudet. Det innebär att av de som svarat JA på alla skall krav

så vinner det billigaste anbudet. Vi menar dock att under kraven på

• Kultur- och fritidsaktiviter samt

• Individuellt stöd

skall anbudsgivarna beskriva hur man avser arbeta och detta skall värderas av arbetsgruppen.

På så vis blir det både en pris och kvalitetsbedömning även om det är en mer förenklad form

än tidigare. Att vi föreslår just de två ovan nämnda områdena som extra bedömningar är att

det är där det funnits vissa brister.

Det är inte rimligt att kommunen endast har hävning av avtalet som val om missnöje med

entreprenörernas utförande uppstår. Det behövs verkningsfulla sanktioner vid situationer som

inte är tillräckligt stora för hävning av avtalet men som är för stora för att kunna passera utan

korrigeringar. Någon form av ekonomiska sanktioner som styrmedel bör skrivas in i avtalet.

Det bör i förfrågningsunderlaget med bifogat avtalsförslag preciseras vad som kan anses vara

väsentligt kontraktsbrott samt den strukturella processen kring hur kommunen framför

klagomål. Det är också angeläget att den typ av kvalitetsinspektion som bedrivits under

gällande avtal kvarstår och utvecklas. Inspektionerna har följt upp om de olika momenten i

35 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

avtalstexten genomförs men har inte riktigt trängt in i hur det genomförts. Inspektionerna bör

utvecklas så att de tränger mer på djupet.

Avtalstiden bör vara av sådan längd att verksamheten ges rimlig chans att utvecklas så att

syftet med upphandlingen uppnås. Avtalstidens längd är en avvägning mellan olika intressen.

Långa avtalsperioder ger bättre kontinuitet i verksamheten, samt gör att personal lättare kan

känna trygghet hos sin arbetsgivare. Därtill kan långa avtalstider göra entreprenörerna mer

benägna att delta i upphandlingen. Korta avtalsperioder gör att kommunen på ett naturligt sätt

lättare kan skilja sig från entreprenörer man är mindre nöjd med. I den nuvarande

entreprenaden valde socialnämnden en avtalsperiod på tre år med option på två års

förlängning som en kompromiss mellan de synsätt som nämnts ovan. Socialnämnden har

under pågående avtal ökat såväl kompetens som rutiner kring avtalsuppföljning och

arbetsgruppen bedömer att det nu finns skäl att önska mer kontinuitet i avtalsförhållandena

vilket talar för längre avtalsperiod.

Principiellt vore det intressant att införa ett system med LOV (sett till brukarinflytande) men

arbetsgruppen ser de ekonomiska och administrativa konsekvenserna av att kombinera LOU

och LOV i bostad med särskild service som problematiska och en kombination skulle vara

svår att hantera.

LOV skapar positiva möjligheter som i teorin vore önskvärda sett ur ett brukarperspektiv där

brukaren själv får välja utförare. Att ge brukarna möjlighet att själva välja boende och utförare

ökar brukarinflytandet vilket bör ses som positivt och eftersträvansvärt. Att införa LOV skulle

bland annat skapa utökade möjligheter för företag att etablera sig och verka inom

verksamhetsområdet boende med särskild service. Fler utförare leder förhoppningsvis till att

företagens innovationskraft ökar då utförarna tvingas konkurrera om brukarna med en god

kvalitet. En generell synpunkt är även att LOV kan vara till hjälp för kommuner och landsting

som ännu inte har etablerat valfrihetssystem.

I regeringens proposition, 2008/09:29 Lag om valfrihetssystem, görs bedömning att en

upphandlande myndighet kan upphandla en verksamhet enligt LOU inom ramen för ett

valfrihetssystem. För att uppnå konkurrensneutralitet mellan LOU-upphandlad

driftentreprenad och LOV-leverantörer är det däremot av särskild vikt att i största möjliga

mån ställa likvärdiga krav i de olika förfrågningsunderlagen. I praktiken innebär detta även att

kommunen i LOU-upphandling rörande driftentreprenad inte kan ange några volymgarantier

samt att den ekonomiska ersättningen måste framgå av förfrågningsunderlaget.

Bland annat Konkurrensverket och Svenskt Näringsliv motsätter sig bedömningen (i

remissvaren till propositionen) att ett valfrihetssystem enligt LOV kan finnas parallellt med en

enligt LOU upphandlad driftentreprenad inom samma tjänsteområde. Konkurrensverket

menar bland annat att det finns betydande svårigheter med att tillämpa de båda systemen

parallellt. I ett valfrihetssystem enligt LOV är det konsumenterna som påverkar kvaliteten

genom val av utförare, på grund av detta anser Konkurrensverket att det inte är

ändamålsenligt att tillämpa entreprenadupphandlingar parallellt med ett valfrihetssystem

enligt LOV. Även Svenskt Näringsliv gör bedömningen att de båda systemen inte bör

tillämpas samtidigt inom samma tjänsteområde.

För att uppnå ett konkurrensneutralt valfrihetssystem är det viktigt att priser och andra

förutsättningar för utförarna är desamma i entreprenadupphandling enligt LOU som för

aktörer som verkar enligt LOV. Socialstyrelsen ställer krav på leverantörers personals

utbildningsnivå med mera, och principiellt så behöver egentligen inte leverantörer i en LOV

upphandling uppnå några andra kvalitetsaspekter än vad Socialstyrelsen kräver, då det är upp

till brukaren om denne vill bo i den aktuella gruppbostaden eller inte.

36 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

Att kombinera LOU och LOV kan därmed leda till att problematiska konsekvenser uppstår.

Sett till nuvarande upphandling där förvaltningen betalar en schablonsumma till Carema för

de 20 gruppbostäder som drivs av företaget kan införandet av LOV skapa såväl

administrativa, ekonomiska och konkurrensmässiga problem.

Om ett företag vill starta en gruppbostad utifrån LOV så är det rimligt att de betalas utifrån de

brukare som bor där och dessas vårdtyngd. Detta innebär att förvaltningen måste utvärdera

brukare utifrån vårdtyngd och kostnad vilket skapar nya administrativa uppgifter och

eventuellt ekonomiska förändringar.

Om man väljer att göra som i den tidigare upphandlingen, att den som vinner LOU

upphandlingen får en schablonsumma för driften av gruppbostäderna och ingen hänsyn tas till

vårdtyngd, brukarantal eller liknande, utan entreprenören får själv omfördela resurser och

personal utifrån behov kan detta skapa två problematiska scenarion i förhållande till införande

av LOV i samma system:

1. Förvaltningen kan, i de fall där brukare flyttar från den aktör som driver gruppbostäder

enligt LOU upphandlingen till en LOV aktör, tvingas betala för brukarna två gånger

tills någon annan kan flytta in hos entreprenören.

2. Konkurrenssituationen blir problematisk om en aktör får betalt i form av ett fast

belopp för ett visst antal gruppbostäder (som i den nuvarande upphandlingen) och

andra får betalt utifrån antal brukare och vårdtyngd. I ett sådant fall kan det omöjligt

hävdas att det råder konkurrensneutralitet.

Sett ur ett konkurrensperspektiv skulle det därmed antagligen vara nödvändigt att, åtminstone

i kommunens gruppbostäder, införa ett system som bygger på antal brukare och vårdtyngd för

att på så vis skapa lika villkor och en konkurrensneutralitet mellan kommunen och nya aktörer

på marknaden. Teoretiskt sett vore det kanske även tvunget att införa ett sådant system även i

den aktuella LOU upphandlingen för att skapa fullständig konkurrensneutralitet.

8.2. Förslag

Arbetsgruppen förordar förnyad upphandling av samma gruppbostäder som omfattas av

pågående entreprenad. Särskild avtalstext måste dock formuleras med beaktande av möjlig

tillståndsproblematik rörande Parkvillan och Willmanstrand.

Avtalstext och förfrågningsunderlag skall baseras på socialnämndens anvisningar från 2012-

02-02 samt det föregående avtalet. Särskild tonvikt skall läggas på möjlighet till kultur och

fritidsaktiviteter samt individuellt anpassat stöd vid bedömning av anbudens kvalitet. I övrigt

så förtydligas avtalstexten utifrån resonemangen i Kapitel 4 i denna förstudie.

Arbetsgruppen förordar en avtalsperiod om fem år med ensidig möjlighet för kommunen att

begära förlängning med två år.

8.3. Konsekvenser av förslaget

Brukarnas behov och kvalitet

Ambitionen med ett förtydligat avtal och extra kvalitetsbedömning av möjlighet till kultur och

fritidsaktiviteter samt individuellt anpassat stöd bör rimligtvis leda till enbart positiva

konsekvenser för brukarna. Viss oro kan kanske befaras om huruvida samma utförare eller ny

ska driva verksamheten. Det är viktigt att information ges löpande och en eventuellt ny

utförare tidigt presenterar sin organisation och sina arbetssätt för brukare, gode män och

anhöriga.

37 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

Socialstyrelsens tillstånd

Om en förnyad upphandling genomförs ska den nya utföraren söka tillstånd hos

socialstyrelsen. Det har visat sig att det i vissa fall blivit problem med tillstånden i fall där

platschef saknat lämplig utbildning eller lägenheterna inte bedömts vara fullvärdiga. Det

märkliga kan då uppstå att gruppbostäder som historiskt fungerat bra hos kommunen eller hos

annan utförare inte godkänns när ny utförare ansöker om tillstånd. Bland gruppbostäder som

omfattas av nuvarande entreprenad bedömer förvaltningen att det kan bli svårigheter att få

tillstånd kring Parkvillan och vissa oklarheter kring Willmanstrand utifrån bla kökens storlek.

Detta trots att Carema fick tillstånd tidigare. Detta beror på att socialstyrelsen tagit över

tillståndsfrågorna från länsstyrelsen och man har numera en striktare syn på dessa frågor. För

att bedöma förutsättningarna har författarna av förstudien letat rättsfall för att bedöma läget.

Länsstyrelsen i Stockholms län avslog den 26 april 2007 en ansökan av Carema Orkidén AB

gällande tillstånd att bedriva enskild verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service

till vissa funktionshindrade, LSS. Skälet till detta är att gruppbostaden i fråga inte uppfyllde

kraven på fullvärdiga lägenheter. Gruppbostaden bestod av fem rum mellan 11 och 17 kvm

samt gemensamhetsutrymmen. De fem boende delar på två toaletter och tre duschar. Det finns

heller ingen möjlighet till individuellt stöd åt den enskilde, utan alla måltider måste intas

gemensamt.

Carema överklagade länsstyrelsens beslut och yrkade på att ansökan skulle beviljas. Bolaget

anförde bland annat att de boende var grav psykiskt funktionshindrade. De hade själva valt att

bo i kollektivboendet och skulle inte klara av att bo i enskilda lägenheter med risk för

isolering och försämring av den sjukdomsbild som fanns. Flera av de boende hade provat att

bo i fullvärdiga lägenheter i gruppbostad med hade inte klarat av detta och de boende hade

uttryckt önskemål om att få bo i det kollektivboende som de nu bodde i.

I det aktuella fallet hade Carema på entreprenad av Järfälla kommun ansvarat för driften av

gruppboendet i kommunen sedan 1998.

I bostaden bor sex personer med psykiska funktionshinder där de flesta har bott tillsammans i

bostaden sedan 1999. Carema har nekats tillstånd att yrkesmässigt driva verksamheten med

anledning av att lokalerna inte ansetts motsvara gällande krav på boendestandarden, de

aktuella lägenheterna kan inte ses som fullvärdiga. Det finns däremot ingen skyldighet för

kommunen att avveckla gruppboendet på grund av att boendet inte kan ses som fullvärdigt,

och kommunen behöver heller inget tillstånd för att driva gruppbostäder.

I 1993 års proposition anges målsättningarna gällande gruppbostäder. Där framhålls att

eftersom bostadslägenheten i en gruppbostad ska vara den enskildes permanenta bostad ställs

det särskilda krav på boendets standard. Huvudregeln bör därför vara att generella

byggbestämmelser som gäller för bostäder i allmänhet även bör gälla för bostadslägenheter i

en gruppbostad. I propositionen skrivs vidare att personer med funktionshinder ska ha samma

möjlighet som andra att själv välja bostadsform och att den enskildes perspektiv bör vara

avgörande för bedömningen av de kvalitativa aspekterna på bostaden (prop. 1992/1993:159 s.

85ff).

I ett referat på JP socialnet av domen från Högsta förvaltningsdomstolen (2011-06-17,

målnummer 6110-09) står följande:

Högsta förvaltningsdomstolen noterar inledningsvis att de allmänt hållna uttalandena i

1993 års proposition i första hand synes ha tagit sikte på kommunernas utbyggnad av

38 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

gruppbostäder då det visat sig att många funktionshindrade inte fick sina behov av bostad

tillgodosedda i full utsträckning. Någon lagregel som närmare anger hur en bostad med

särskild service för vuxna ska vara beskaffad finns inte i LSS. En annan sak är att Boverket

utfärdat vissa föreskrifter om standardkrav vid nybyggnad av sådana bostäder. Det finns

inte heller i motiven till tillståndsregeln i 23 § någon hänvisning som kan uppfattas som

annat än en betoning av att verksamheten ska vara av god kvalitet (JP socialnet HFD 2011

ref. 47).

Därmed blir det avgörande (enligt Högsta förvaltningsdomstolen) för om tillstånd att driva

bostad med särskild service för vuxna enligt LSS kan beviljas huruvida kvalitetskravet i 7 §

andra stycket LSS om att den enskilde genom insatserna ska tillförsäkras goda levnadsvillkor.

I detta ligger inte endast en bedömning av bostadens/bostädernas standard utan också av

bostadens anpassning och ändamålsenlighet med hänsyn till de behov som finns hos de

funktionshindrade som ska bo där.

Enligt referatet från JP socialnet är en tungt vägande faktor den enskildes egna önskemål vid

bedömningen av vilken boendeform som ska tillhandahållas. Skulle den enskilde vilja ha en

fullvärdig bostad är kommunen däremot skyldig att erbjuda en sådan.

Den enskildes egna önskemål är alltså en tungt vägande faktor vid bedömning av vilken

bostadsform som ska tillhandahållas. Högsta förvaltningsdomstolen vägde in ”de enskildas

uttryckliga önskemål om att få bo kvar i detta boende” i bedömningen av fallet, däremot går

det vare sig i Länsrättens, Kammarrättens eller Högsta förvaltningsdomstolens domar att se att

de enskilda boende skulle ha hörts i målet eller fått komma till tals på annat vis, annat än

genom Caremas egna uppgifter.

Socialstyrelsen har framfört ett argument om att tillståndet till en verksamhet inte enbart berör

de som i dagsläget bor där utan även framtida boende. Här kan Högsta

förvaltningsdomstolens tillägg om att om en enskild skulle vilja ha en fullvärdig bostad är

kommunen skyldig att erbjuda en sådan vara aktuellt att nämna. Framtida boende är alltså inte

skyldiga att acceptera en bristfällig bostad, trots att verksamheten/bolaget har tillstånd att

bedriva bostad med särskild service.

På gruppbostaden i det aktuella fallet har de boende inte tillgång till egen bostadslägenhet

utan disponerar endast ett rum och delar utöver det på kök och hygienutrymmen. Inga

allvarliga anmärkningar mot boendet finns i övrigt, och inget tyder på att bostaden skulle vara

dålig. De boende har uttryckt önskemål om att få bo kvar i detta boende och därför anser

Högsta förvaltningsdomstolen att goda levnadsvillkor är tillförsäkrade de boende, trots att

bostaden inte är fullvärdig. Högsta förvaltningsdomstolen hävdar därmed att Carema inte

borde ha vägrats tillstånd på dessa grunder.

Bolagets överklagande bifölls därmed och det ankommer nu Socialstyrelsen att pröva om

förutsättningarna i övrigt är uppfyllda för att bevilja bolaget det sökta tillståndet.

Möjligtvis bör detta leda till att om man väljer att förnya upphandlingen så får anbud lämnas

dels för alla 20 gruppbostäder och dels för 18 gruppbostäder och två separata anbud för

Parkvillan och Willmanstrans där det framgår hur detta ska hanteras om tillstånd ej beviljas.

Att byta ut dessa två gruppbostäder mot två andra om tillstånd ej lämnas kommer ur ett

upphandlingsjuridiskt perspektiv inte vara möjligt.

39 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

Lokaler och inventarier

I riktlinjerna för konkurrensutsättning av verksamhet i Halmstads kommun finns följande

anvisning: I de fall där det är viktigt för konkurrensutsättningsmöjligheterna ska kommunen

säkerställa att inflytandet över lokaler och inventarier finns kvar hos kommunen. Kommunen

ska i sådana fall behålla inflytandet antingen som fastighetsägare eller som hyresgäst. Det är

viktigt att kommunen kontrollerar infrastrukturen för att behålla framtida handlingsfrihet.

Kommunen äger eller hyr lokalerna och lånar ut dessa gratis till entreprenörerna. Det pris som

lämnas vid anbudsgivningen blir i detta fall givetvis lägre, då entreprenörerna inte har några

lokalkostnader. I teorin går detta jämnt upp och kommunen får samma slutkostnad för

lokalerna. Nackdelarna med denna lösning kan vara att kommunen som hyresgäst blir en

tredje part i diskussioner mellan entreprenörerna och fastighetsägaren. Erfarenheterna från

andra kommuner visar på vikten av att ansvarsfördelningen är tydlig för olika aspekter av

lokalfrågor.

Entreprenörerna föreslås kostnadsfritt överta inventarierna, och ska återlämna dem i

motsvarande skick vid slutet på avtalsperioden. Erfarenheterna från andra kommuner visar

inga svårigheter med denna modell. Det är dock angeläget att ansvarsförhållandena för

reparationer och nyanskaffningar under avtalstiden klargörs i avtalet.

Arbetsrätt och Personalfrågor

Enligt 39 § MBL har arbetstagarorganisationerna vetorätt om de anser upphandlingen bryter

mot lagstiftningen. Vid upphandling enligt LOU är vetorätten begränsad till omständigheter

som nämns i LOU 10 kap 2 § och 15 kap 13 §. Om den fackliga vetorätten används felaktigt

kan organisationen bli skadeståndsskyldig. Samverkan med de fackliga organisationerna får

inte äventyra LOU:s regler om att upphandlingen ska vara självständig och strikt

affärsmässig. Arbetet får inte enligt LOU gynna den kommunala egenregin på externa

anbudsgivares bekostnad.

I fullmäktiges riktlinjer framgår att nämnderna alltid skall skriva in krav på personalens

meddelarfrihet i avtal med entreprenörer.

Om samma företag vinner den förnyade upphandlingen blir det inga särskilda konsekvenser.

Om ett annat företag däremot vinner upphandling blir det aktuellt med en

verksamhetsövergång.

Om det är frågan om verksamhetsövergång så övergår anställningsavtalen automatiskt till den

nya entreprenören. Den anställde har dock rätt att tacka nej till att följa med i övertagandet

och därmed stanna kvar hos nuvarande arbetsgivare (Carema). Den anställde ska i skälig tid

ange om han/hon önskar utnyttja sin rätt att stanna kvar.

Om en anställd väljer att stanna kvar hos nuvarande utförare kan det uppstå arbetsbrist på

grund av övertalighet inom företaget. Detta är då en fråga som socialnämnden och kommunen

inte är involverad i, utan detta hanteras av de fackliga organisationerna och de två aktuella

företagen. I förfrågningsunderlaget bör anbudsgivarna göras uppmärksamma på reglerna vid

verksamhetsövergångar. Då behovet av kontinuitet för brukarna är stort måste de utvalda

entreprenörerna lämna god information om sig själva till medarbetarna och vidta alla rimliga

åtgärder för att uppmuntra dem att följa med till de nya arbetsgivarna.

Vid verksamhetsövergången från kommunen till Carema så valde en ganska stor andel att inte

tacka ja till Caremas erbjudande. En av de främsta orsakerna till detta enligt Kommunal var

skillnaderna mellan Caremas och kommunens kollektivavtal (särskilt gällande nattersättning).

Såväl Kommunal som socialförvaltningens ledning bedömer att om anställningsvillkoren varit

40 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

likartade så hade fler tackat ja till Caremas erbjudande. Vid en möjlig verksamhetsövergång

mellan två vårdföretag så är det mer troligt att deras kollektivavtal är mer likvärdiga och det

finns då större chans att personal stannar på de gruppbostäder de arbetar.

Ansvarsförhållandet enligt arbetsmiljölagen (1977:1160, AML) kring entreprenörer som

verkar i kommunens lokaler måste tydliggöras. Det blir särskilt aktuellt om entreprenörerna

inte själv hyr lokalerna av fastighetsägaren.

Då ingen av socialnämndens personalkategorier omfattas av en förnyad upphandling bedöms

att ingen arbetsmiljökonsekvensanalys behövs.

Ekonomiska konsekvenser

Vid en förnyad upphandling av samma enheter som idag drivs på entreprenad så kan priset på

ett nytt anbud direkt jämföras med kostnadsnivån på nuvarande avtal. Förvaltningens avsatta

budget blir således underlag vid jämförelse av de nya anbuden.

Ett fast pris under hela avtalstiden kan leda till misstankar om att entreprenörerna agerar för

att få boende till tomma platser med så små hjälpbehov som möjligt. Kommunen kan också

bli anklagad för att ”dumpa” tyngre ärenden till entreprenörerna. Ett rörligt pris baserat på

vårdtyngd och brukarens individuella behov minskar risken för konflikter av den art som

nämns ovan. Å andra sidan så blir ett sådant system svårförutsägbart och kräver en större

administration. Den pågående entreprenaden har haft fast pris vilket har motiverats med att

kommunens övriga gruppbostäder också har en fastställd ekonomisk ram och förändringar i

vårdtyngd får hanteras inom en modell för resursfördelning. En så pass stor entreprenad som

20 gruppbostäder ger sådana förutsättningar. Den nuvarande modellen har fungerat och det

finns inga skäl att ändra prismodell. Avtal om ett litet fåtal gruppbostäder borde istället ha ett

rörligt pris. Det har varit en del samtal (som bla framgår under avsnitt 4.3.2) om resursbrist

när nya , mer vårdkrävande brukare flyttat in. Dessa diskussioner har dock upphört när

avtalstexten tagits fram och klargjorts.

Kommunen tar in avgifterna. Entreprenörens anbud skall bara vara deras kostnader, således

skall deras kalkyl inte innehålla intäkter från brukarna. Den enskilde erlägger sin avgift direkt

till socialförvaltningen. Det är kommunen som genom politiska beslut fastställer regler och

nivå av avgiften. Detta måste tydligt framgå av förfrågningsunderlaget.

IT och dokumentation

Entreprenören skall ha rutiner för att dokumentera vad som händer den enskilde brukaren i

gruppbostaden. Entreprenören skall dokumentera utförda och planerade hälso- och

sjukvårdinsatser enligt patientjournallagen. Entreprenören ansvarar för förvaring och

arkivering av samtliga handlingar som rör den enskilde brukaren. På begäran ska kommunen

ha rätt att få kopior av alla handlingar som rör den enskilde brukaren, t.ex. social

dokumentation och hälso- och sjukvårdsdokumentation.

Entreprenören skall upprätthålla aktuella genomförandeplaner för alla brukare. Tillsammans

med brukaren och/eller företrädare för denne upprättar Entreprenören en genomförandeplan

utifrån brukarens behov av omsorg och service.

Kommunen dokumenterar fortsättningsvis myndighetsutövningen och uppföljning via

datasystemet Procapita. Då entreprenören inte kommer att åläggas att dokumentera i Procapita

eller arbeta i andra system som är gemensamma med kommunen så finns inga behov att

41 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

utreda IT frågorna vidare. Dock bör klargöras att gruppbostäder på entreprenad ej kan vara

anslutna till kommunens nätverk.

Vad som är reglerat vid avtalstidens slut

I det befintliga avtalet framgår:

Leverantören skall i händelse av att verksamheten vid avtalstidens slut övergår till ny

leverantör medverka till att övergången sker utan olägenheter för Kommunen och brukarna.

Ny leverantör skall också i direkt anslutning till beslutet samt vid övertagande ges möjlighet

att hålla informationsträffar för personal, brukare och anhöriga.

Besiktning av lokaler och inventarier skall förrättas i anslutning till avtalets upphörande.

Kommunen kallar till besiktning och svarar för kostnaderna för besiktningen.

Iakttagelser vid besiktningen dokumenteras i besiktningsprotokoll som tillställs båda parter.

Vid avtalets upphörande och under erforderlig tid därefter skall Leverantören lämna

Kommunen eller av denne anlitad leverantör erforderligt tillträde till lägenheter, gemensamma

utrymmen samt personalutrymmen så att omsorg, service och vård kan ges till brukarna. Om

Kommunen inte erhåller erforderligt tillträde enligt ovanstående stycken skall Leverantören

ersätta Kommunen för samtliga kostnader som Kommunen förorsakats på grund av detta.

Leverantören skall vid byte till ny leverantör överlämna kopior av samtliga handlingar som är

av betydelse för verksamheten. Det gäller exempelvis social dokumentation avseende de

brukare som vistas i verksamheten när övertagande sker samt personalakter avseende personal

som den nya Leverantören tar över.

Leverantören förbinder sig att i anledning av förnyad upphandling till Kommunen lämna

uppgift om personalstyrkans storlek, fördelningen mellan olika personalkategorier,

sysselsättningsgrad och löner. Syftet härmed är att anbudsgivare skall ges likvärdiga

förutsättningar att beräkna anbuden.

Vid oenighet om vilka handlingar som skall överlämnas till den nya Leverantören är parterna

överens om att Kommunen skall avgöra frågan. Kommunen skall därvid ges tillgång till de

handlingar varom oenighet råder

42 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

9. BILAGA 1 Socialnämndens anvisning

Bostad med särskild service och andra boendealternativ inom socialförvaltningen i Halmstad

kommun fastställd 2012-02-02

1. Inledning

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är avsedd att garantera personer

med omfattande funktionsnedsättning en god service och ett gott stöd, oavsett var de bor och

oavsett vilka de lokala ambitionerna är. Det övergripande målet är att den enskilde ska kunna

leva som andra, trots sin funktionsnedsättning. Jämlika livsvillkor innebär att jämförelser

måste göras med villkor som gäller för jämnåriga som inte har någon funktionsnedsättning.

Den enskilde ska kunna skapa sig ett värdigt liv, så likt andra människors liv som möjligt och

i gemenskap med andra.

1.2 Kvalitetsnivå – goda levnadsvillkor

Den enskilde ska genom de särskilda insatserna i LSS tillförsäkras goda levnadsvillkor (7 §)

och verksamheten ska vara av god kvalitet (6 §). Goda levnadsvillkor kan ses som ett

övergripande begrepp som anger kvalitet och nivå på de särskilda insatserna.

För att ge ett gott stöd och en god service och omvårdnad ska det enligt LSS finnas den

personal som behövs (6 §) samt att personalen har den utbildning och erfarenhet som krävs

för varje specifik uppgift.

1.3 Halmstad Kommuns Vision 2020

Hemstaden - Vi är en kommun där människor möts – med trygghet, respekt och kärlek.

Kunskapsstaden - Vi bygger en stad där människor växer – genom utbildning, företagsamhet

och nytänkande.

Upplevelsestaden - Vi skapar en atmosfär som ger livslust – genom aktivitet, gemenskap och

livskvalitet.

1.4 Värdegrund Halmstad 2020

Vår vision om Halmstad 2020 bygger på demokratiska värden. Alla halmstadsbor ska ha

möjligheten till delaktighet och inflytande i de demokratiska processerna.

Halmstads kommuns utveckling ska vara långsiktigt hållbar. Detta innebär att utvecklingen

tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose

sina behov.

I Halmstad har alla människor lika värde och vår gemenskaps kännetecken är ömsesidig

respekt. Alla medborgare som möter kommunens verksamhet ska känna att de har samma

möjligheter, rättigheter och skyldigheter.

1.5 Socialnämndens verksamhetsidé

Socialtjänsten ska främja social trygghet samt stödja enskilda och familjer så att alla

människor i Halmstad ges förutsättningar att leva ett bra liv

Socialnämnden anser att de viktigaste framgångsfaktorerna är:

Fokus på tidiga insatser

Individen i centrum

Hög kvalitet i såväl övergripande som det individuella arbetet

2. Bostad med särskild service

En person som begär bostad med särskild service för vuxna och bedöms ha rätt till insatsen,

ska erbjudas en fullvärdig bostad av kommunen. Men det finns ingen skyldighet för

kommunen att avveckla de boenden som inte uppfyller dagens standardkrav. Om de som bor i

43 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

dessa boenden önskar bo kvar eller om någon önskar flytta till ett sådant boende är det den

enskildes val. Kommunen är däremot skyldig att informera om rätten till en fullvärdig bostad

och erbjuda en sådan om den enskilde önskar detta. Ett personligt hyreskontrakt upprättas då

mellan den enskilde och Socialnämnden.

2.1 Vad är en fullvärdig bostad?

I en fullvärdig bostad ska det finnas ett rum med inredning och utrustning för personlig

hygien, rum eller avskiljbar del av rum för samvaro och sömn och vila, och rum eller del av

rum för matlagning.

Om den enskilde önskar kan han eller hon ha en egen brevlåda och en egen namnskylt på

dörren. Kostnaderna för detta står den enskilde för själv.

2.2 Lokalisering

En person som beviljas insatsen bostad med särskild service kan ha synpunkter och önskemål

om bostadens utformning och läge. Så långt det är möjligt försöker Halmstad kommun

tillmötesgå den enskildes önskemål. Kommunen har som policy att den som accepterar ett

första erbjudande, senare har förtur att byta till en bostad som bättre stämmer överens med

önskemålen.

3. Boendealternativ

Kommunen har enligt Socialtjänstlagen 5 kap.7 §, SoL skyldighet att ordna lämplig bostad

och service för personer som har en funktionsnedsättning. Hit räknas bostäder med särskild

service för personer som till följd av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande

svårigheter i sin livsföring. Personer som har en omfattande funktionsnedsättning har

dessutom rätt till bostad enligt LSS.

LSS reglerar inte i detalj hur boendet för vuxna skall vara organiserat. En bostad kan vara

utformad på olika sätt men tre huvudformer kan urskiljas:

– gruppbostad

– servicebostad och

– annan särskilt anpassad bostad

Gruppbostad och servicebostad räknas som ”bostäder med särskild service” vilket däremot

inte boendeformen ”annat särskilt anpassad bostad” gör. För samtliga boendeformer gäller

dock att bostaden skall vara fullvärdig, att den är den enskildes privata och permanenta hem

och att den inte skall ha en institutionell prägel. Dessutom innebär ett boende i ”bostad med

särskild service” enligt LSS att omvårdnad ska ges utifrån individuella behov och önskemål

med syfte att tillförsäkra den enskilde goda levnadsvillkor. I gruppbostad och servicebostad

ingår också fritidsverksamheter och kulturella aktiviteter (9 c § LSS).

3.1 Gruppbostad

Gruppbostaden är en boendeform för den som har ett så omfattande tillsyns- och

omvårdnadsbehov att mer eller mindre ständig närvaro av personal är nödvändig.

En gruppbostad består av ett antal fullvärdiga lägenheter som är fördelade kring gemensamma

utrymmen. De gemensamma utrymmena fungerar som ett komplement till den egna

lägenheten med möjlighet till samvaro och aktiviteter utifrån de boendes önskemål och

intressen. Service och omvårdnad ges utifrån den enskildes individuella behov och önskemål.

Så långt det är möjligt tar kommunen hänsyn till de boendes önskemål och synpunkter när det

gäller sammansättningen av den grupp som skall bo i gruppbostaden.

Gruppbostäderna i Halmstad kommun har också personalutrymmen som kontor och jourrum.

44 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

3.2 Servicebostad

Servicebostaden är en mellanform mellan ett helt självständigt boende i egen lägenhet och en

lägenhet i en gruppbostad. En servicebostad består av ett antal fullvärdiga lägenheter som

oftast ligger samlade i samma hus eller i kringliggande hus. Dygnet-runt-stöd erbjuds utifrån

den enskildes behov av en fast personalgrupp. Det finns tillgång till gemensamma utrymmen

för service och gemenskap.

3.3 Boendestöd

Boendestöd är en insats i form av service och omvårdnad som omfattas av socialtjänstlagen

(SoL). Boendestöd är till för den som bor i eget boende och behöver ett mer anpassat stöd i

bostaden. Stödet kan bestå av både pedagogisk och praktisk hjälp. Personalen har erfarenhet

av att arbeta med personer som har en funktionsnedsättning. Den enskilde kan vända sig till

personalen med olika frågor. På boendestödsbaserna finns möjlighet till social samvaro.

4. Innehåll i verksamheten bostad med särskild service.

Grundläggande principer för verksamheten är respekt för den enskildes rätt till

självbestämmande, inflytande, integritet och delaktighet samt helhetssyn, kontinuitet och

tillgänglighet.

Insatserna ska grundas på de behov och önskemål som den enskilde tycker är viktiga för att

kunna leva ett så självständigt och oberoende liv som möjligt. Insatserna ska utformas utifrån

individuella behov som kan variera under olika perioder i livet.

Insatserna ska tillgodose den enskildes psykiska, fysiska och sociala behov, till exempel hjälp

med att

– äta, dricka och förflytta sig,

– sköta personlig hygien och klä sig,

– sköta hemmet, tillreda måltider, göra ärenden och inköp,

– kommunicera, upprätthålla sociala kontakter och bryta isolering,

– göra tillvaron begriplig, förutsägbar och trygg,

– planera framåt,

– göra hälso- och sjukvård, inklusive habilitering, rehabilitering och hjälpmedel och tandvård

tillgänglig

– se till att misstankar om övergrepp och andra brott mot den enskilde polisanmäls

Den enskildes behov av stöd ska tillgodoses av personal som har den utbildning och

erfarenhet som krävs för varje specifik uppgift.

4.1 Skyddsåtgärder

Enligt svensk lag får ingen ges vård och behandlig mot sin vilja. Varje människa är enligt

regeringsformen skyddad mot frihetsberövande och andra frihetsinskränkningar. Inlåsning får

inte förekomma.

I vården av personer med allvarlig kognitiv störning, t ex demens, utvecklingsstörning och

förvärvad hjärnskada, måste ibland vården innehålla åtgärder som skydd för att dessa personer

inte ska fara illa och skada sig själva eller någon annan. Hjälpmedel som används för att

skydda mot skada kallas för skyddsåtgärder. All vård är i grunden frivillig och samtycke skall

finnas till en skyddsåtgärd och en skyddsåtgärd får aldrig användas för att ersätta personal.

Vid användandet av skyddsåtgärder ska ett samtycke från den berörde finnas. Ett givet

samtycke kan när som helst återkallas. Samtycket skall dokumenteras i social dokumentation

gärna på genomförandeplan som all personal har tillgång till. Samtycket och resonemanget

runt omkring skall också dokumenteras i omvårdnadsjournal. Anhöriga, god man eller

förvaltare kan inte lämna samtycke eller kräva att verksamheten använder skyddsåtgärder.

45 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

Varje beslut om skyddsåtgärd ska föregås av en medicinsk bedömning av legitimerad

personal och en vårdplanering. Läkare medverkar vid behov.

4.2 Självbestämmanderätt, inflytande och integritet

Verksamheten ska vara grundad på respekt för den enskildes rätt till självbestämmande,

inflytande och integritet. Den enskilde ska ha största möjliga inflytande och medbestämmande

över det stöd som ges. Att ha inflytande innebär dels att kunna bestämma själv i olika

vardagssituationer, men även att kunna påverka beslut på olika nivåer. Att ha inflytande över

sitt liv och sin vardag är viktigt för både självkänslan och upplevelsen av den personliga

integriteten.

4.3 Delaktighet

Den enskilde ska kunna vara delaktig i det liv och i den gemenskap som tillkommer alla

människor. Hur aktiv man önskar vara varierar mellan olika personer, men också under olika

perioder i livet för en och samma person. Personer med en funktionsnedsättning har samma

medborgerliga rättigheter och skyldigheter som andra och ska ges förutsättningar att ta del av

och utföra dessa.

4.4 Tillgänglighet

De särskilda insatserna skall vara lätt tillgängliga. När det gäller fysisk utformning måste

lokaler och bostäder vara tillgängliga och användbara men detta gäller även information.

Hjälpmedel underlättar vardagen och leder även till ökad delaktighet och jämlikhet.

4.5 Helhetssyn

Avgörande för ett gott stöd och en god service är att insatserna ges utifrån varje enskild

persons behov och önskemål. I begreppet helhetssyn ingår bland annat att stödet planeras och

ges utifrån den enskildes samlade behov och hela livssituationen. Både starka och svaga sidor

hos den enskilde måste uppmärksammas liksom samspelet med den omgivande sociala

miljön.

4.6 Kontinuitet

Begreppet kontinuitet innebär att den enskilde ska kunna känna trygghet i att stödet varar så

länge behovet finns och att stödet inte upphör eller förändras om inte den enskilde själv

deltagit i ett sådant beslut. Att den enskilde i ett längre perspektiv vågar planera för en framtid

och kunna lita på att samhället tar ett långsiktigt ansvar för att förverkliga de

handikappolitiska målen.

4.7 Omvårdnad

Omvårdnad innehåller både stöd och service och ska tillgodose den enskilda personens

individuella, psykiska, fysiska och sociala behov. Omvårdnad ska ges med respekt för den

enskildes självbestämmande och integritet så att den stärker den enskildes tilltro till sin egen

förmåga. Den ska vara flexibel så att den hela tiden, över tid, svarar mot den enskildes

aktuella situation, behov och önskemål. Förutsättning för en sådan utformning av

omvårdnaden är att den noggrant planeras, dokumenteras och följs upp. Den enskilde (och i

vissa fall dennes företrädare) ska ha ett direkt inflytande när omvårdnaden planeras, utformas

och genomförs. (Se avsnitt Genomförandeplan sidan 8)

Förutom ren praktisk hjälp kan stödet vara att hjälpa den enskilde att planera och strukturera

sådant han eller hon rent fysiskt kan utföra själv. För en del personer handlar det om total

hjälp, för andra handlar stödet om att planera och utföra sysslorna tillsammans med en

personal. Stödet kan vara praktiskt eller av mer vägledande karaktär, beroende på den

46 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

enskildes förutsättningar. En person kan till exempel göra sina inköp själv, men behöver få

hjälp med att planera dessa och göra en kom-ihåg-lista med symboler. En annan person

behöver hjälp med förflyttning och att bära hem varorna, men skriver själv sin minneslista

eller handlar utan sådan.

Här nedan följer exempel på omvårdnad som den boende kan få stöd eller hjälp med.

Den personliga hygienen

– att duscha eller bada varje dag.

– att borsta tänderna på morgonen och kvällen samt annan munhygien

– toalettbesök

– att sköta menshygienen

– att tvätta och föna/torka håret minst ett par gånger i veckan

– att klippa naglarna

– att raka sig

– att välja kläder, att byta till rena kläder och att planera kläder till nästa dag

– att klä på och av sig

Mat situationer

– att handla mat, (planera, skriva minneslapp, handla, ställa in varor)

– att tillreda måltiderna

– att duka fram och av till måltiderna

– att diska

– att äta eller få ha sällskap under måltiden.

Måltiderna fördelas på frukost, middag och kvällsmat väl utspridda över dagen. Minst ett av

alternativen, middag eller kvällsmat, erbjuds som lagad varm mat. Den boende erbjuds också

ett eller flera mellanmål per dag.

Städ och tvätt

– att bädda sängen och plocka undan varje dag

– att byta lakan i sängen varannan vecka eller oftare om behov finns

– att städa lägenheten genom att dammtorka, dammsuga och torka golv en gång varannan

vecka eller oftare om behov finns

– att städa badrummet en gång i veckan eller oftare om behov finns

– att två gånger om året putsa fönster

– att sortera tvätten, boka tid för tvätt och tvätta

– att hänga upp eller tumla tvätten, stryka och lägga in den rena tvätten i skåp eller lådor

Planering

– att planera och förbereda dagens och veckans aktiviteter

– att planera inför framtiden

– att planera, förbereda och genomföra transporter då dessa behövs

– att boka, påminna och följa med till sjukvårds- och tandvårdskontakter

– att planera och boka frisör och fotvård

– att formulera sina önskemål och drömmar samt att realisera dessa i möjligaste mån

Övrigt

– förflyttningar

– väckning

– påminnelse

– inköp av kläder och förbrukningsartiklar

47 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

– att sköta altanen

– att kommunicera, det vill säga att göra sig förstådd och bli förstådd

– att hålla kontakt med anhöriga och vänner liksom att knyta nya kontakter

– att skriva och läsa brev samt att telefonera för att upprätthålla kontakter

– att delta i olika typer av aktiviteter utanför bostaden, till exempel gå på bio, promenera eller

gå ut och äta

– satt förstå sin vardag och hur saker och ting förhåller sig till varandra orsaks- och

tidsmässigt

– att få hjälp att strukturera sin dag och att finna egna rutiner, med stöd av personal och

eventuella hjälpmedel

– att hantera och bearbeta lättare problem av känslomässig karaktär

– att förebygga, hantera och bearbeta konflikter med omgivningen

– att få hjälp med att så självständigt som möjligt kunna ta kontakt med myndigheter, daglig

verksamhet, anhöriga, sjukvård eller andra.

– för samvaro med andra på gruppbostaden men även med andra personer som är viktiga i den

enskildes liv

Här nedan följer exempel på omvårdnad som inte ingår i insatsen bostad med särskild service

utan är god mans eller förvaltares ansvar att själva tillgodose på annat sätt.

– semesterresor.

– ansökan om insatser enlig LSS eller andra lagstiftningar. Gäller även ansökan

om bostadsbidrag, självdeklaration och liknande.

– inköp av större möbler och större investeringar som till exempel TV.

– flytt av den enskildes möbler vid bostadsbyte samt flyttstädning.

– administration av den enskildes ekonomi utöver vad som anges i ”Redovisning av privata

medel”.

– ledsagning till anhörigas högtidsdagar.

– röstning

– storstädning som vår, höst och julstädning

5. Fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter

Kommunen ska verka för att det allmänna fritids- och kulturutbudet blir tillgängligt för

personer som omfattas av LSS. Att verka för tillgänglighet innebär också att se till att det på

boendet finns god och väl anpassad information om utbudet av olika evenemang och

aktiviteter. Det gäller både verksamhet som anordnas av kommunen och verksamhet som

anordnas av andra. Syftet är att i största möjliga utsträckning ge personer med omfattande

funktionsnedsättning möjlighet att leva som andra.

5.1 Fritid och kultur – en del av insatsen bostad med särskild service

Insatsen ”bostad med särskild service för vuxna” innefattar fritidsverksamhet och kulturella

aktiviteter. Då de personer som bor i samma gruppbostad inte alltid har samma

fritidsintressen, planeras inte heller fritiden kollektivt. I varje boende ska det finnas ett

fritidsombud. Genom fritidsombuden ska personalen på boendet ge den enskilde stöd att

utveckla sina egna fritidsintressen och även visa på aktiviteter som den enskilde tidigare inte

haft möjlighet att pröva. Varje individ ska utifrån sina egna önskemål och sin egen förmåga

ges möjlighet att delta i det fritids- och kulturutbud som kommunen erbjuder.

Ibland kan den enskilde ha individuella önskemål som kan vara svåra att tillgodose av den

ordinarie personalen. Om den enskilde i dessa fall inte bedöms uppnå goda

levnadsförhållanden, kan han eller hon i undantagsfall få kompletterande stöd genom någon

av de övriga insatserna i 9 § LSS, till exempel ledsagarservice eller kontaktperson.

48 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

Här nedan följer exempel på fritids- och kulturaktiviteter som ingår i bostad med särskild

service.

– följer med på en individuell fritidsaktivitet i veckan utanför gruppbostaden

Att personal från boendet:

– planerar och förbereder transporter till och från fritids- och kulturaktiviteter

– uppmuntrar till aktiviteter i bostaden och närmiljön

– ger stöd till den enskilde så att han eller hon får tillgång till musik, film, böcker och nyheter

– ger stöd till den enskilde så att han eller hon får tillgång till lättlästa böcker och tidningar

eller litteratur intalad på band eller i form av punktskrift

– genom läsombud erbjuder läsestunder med högläsning så att de som inte själva kan eller

orkar läsa får tillgång till böcker, tidningar och samhällsinformation

6. Personal

Personalens roll i insatsen ”bostad med särskild service för vuxna” är att ge de boende ett

värdigt bemötande och ett individuellt anpassat stöd. Det kan till exempel handla om att ge

praktiskt stöd och service men även hjälp till att skapa ordning och struktur i tillvaron. (Se

avsnitt Genomförandeplan sidan 8)

6.1 Utbildning

För en tillsvidareanställning krävs lägst gymnasieskolans treåriga omvårdnadsprogram eller

utbildning som bedöms som likvärdig.

All personal i verksamheten ska även ha kunskap om och dela den humanistiska människosyn

som ligger till grund för handikappolitiken och som ska prägla alla insatser.

6.2 Enhetschefen – verksamhetens nyckelperson

Enhetschefen är verksamhetens nyckelperson och är ansvarig för att verksamheten utvecklas

och håller god kvalitet.

Utöver ett tydligt ledarskap ansvarar enhetschefen även för att:

– arbetet organiseras så att den enskilde genom omvårdnaden tillförsäkras goda levnadsvillkor

– omvårdnaden kännetecknas av en god etik och ett värdigt bemötande

– omvårdnaden för varje boende planeras, dokumenteras och följs upp

– eventuella övriga krav på eller riktlinjer för vad som skall dokumenteras verkställs

– rutiner finns för att hantera synpunkter och klagomål

– personalens behov av handledning tillgodoses

– personalen har den kunskap som behövs för en ändamålsenlig verksamhet

– personalens behov av kompetensutveckling bevakas och stöds

– personal rekryteras och introduceras,

– verksamheten planeras, utvecklas och utvärderas

– verksamhetens resultat förmedlas till överordnade och politiker

– verksamheten utvecklas i takt med ändrad lagstiftning och nya forskningsresultat.

6.3 Kontaktpersonal

Varje boende ska ha minst en utsedd kontaktpersonal på boendet. Kontaktpersonalen ska

bevaka den enskildes behov och fungera som ett stöd till den enskilde så att han eller hon kan

behålla och utveckla sitt sociala nätverk. Kontaktpersonalen ansvarar även för att den

enskildes behov blir tydliggjorda för resten av personalgruppen genom en genomförandeplan.

Det är kontaktpersonalen som ansvarar för en djupare kontakt med god man, anhöriga och

hälso- och sjukvård. När det gäller hjälp med olika vårdinsatser ingår även exempelvis att

49 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

hjälpa den enskilde att vid behov få tillgång till rådgivning och annat personligt stöd enligt

LSS samt habilitering och rehabilitering enligt Hälso- och sjukvårdslagen, HSL.

Ansvarig chef ska tydliggöra vilka uppgifter och roller som kontaktpersonalen har på det

aktuella boendet.

7. Dokumentation och arbetsplaner

I 11 kap. 5 § första stycket SoL och 21 a § första stycket LSS finns bestämmelser om vad som

ska framgå av dokumentationen i samband med genomförandet av en insats.

I varje ”bostad med särskild service för vuxna” har ansvarig chef ansvar för att omvårdnaden

dokumenteras och att kommunernas övriga krav och riktlinjer för vad som ska dokumenteras

verkställs. När det gäller skyldigheten att dokumentera själva genomförandet av en insats är

det viktigt att dokumentationen inte bara visar vad som faktiskt görs utan också hur

situationen utvecklas för den enskilde.

Det som ska dokumenteras i hälso- och sjukvårdsdokumentation är de insatser som är

ordinerade eller delegerade av hälso- och sjukvårdspersonal samt medicinska händelser.

7.1 Genomförandeplan

Genomförandeplan är den plan som beskriver hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras.

Syftet med en genomförandeplan är att skapa en tydlig struktur för det praktiska

genomförandet och uppföljningen av en beslutad insats. Genom planen tydliggörs både för

den enskilde och för personalen vad som ska göras, vem som ska göra vad, när och hur.

Genomförandeplanen är grunden för hur den enskilde ska få sina behov tillgodosedda.

Behoven förändras över tid och då ska även genomförandeplanen göras om. Det är även här

som personal, anhöriga och gode män kan se en utveckling.

Genomförandeplanen ska upprättas inom den verksamhet som svarar för det praktiska

genomförandet. Planen ska ha sin utgångspunkt i beslutet om och målet för insatsen. Den

enskilde ska vara delaktig i upprättandet av genomförandeplanen. Det är viktigt att planen är

tydlig, aktuell och lätt att förstå.

Ansvarig för att en genomförandeplan upprättas är den boendes kontaktpersonal.

Genomförandeplanen ska upprättas inom två veckor från det att den enskilde har flyttat in i

boendet. Genomförandeplanen ska höra till den enskildes personakt och ska följas upp minst

en gång per år. Revideringar med stora förändringar kräver att man gör en ny plan.

Av genomförandeplanen ska det framgå:

– om det ingår flera delar i insatsen och i så fall vilka

– vilka mål som gäller för insatsen eller delar av den

– när och hur insatsen eller delar av den skall genomföras

– på vilket sätt den enskilde har utövat inflytande över planeringen

– vilka personer som har deltagit i planeringen

– när planen har fastställts

– när och hur planen skall följas upp

7.2 Individuell plan

Enligt 10 § LSS ska den enskilde erbjudas att en individuell plan med beslutade och planerade

insatser upprättas i samråd med honom eller henne. Den individuella planen ska utgå ifrån den

enskildes egna mål, intressen och önskemål. Genom den individuella planen ska den enskilde

få inflytande över de åtgärder som planeras och få en överblick över när olika insatser ska

komma ifråga. I planen ska den enskilde kunna utläsa vilken verksamhet som ansvarar för vad

till exempel kommunen eller landstinget. Den individuella planen ska också underlätta

samordningen mellan de olika verksamheterna som den enskilde får stöd av. Planen ska följas

50 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

upp löpande, minst en gång per år. Landstinget och kommunen skall underrätta varandra om

upprättade planer.

Vid kommunikation mellan olika myndigheter måste sekretesslagens bestämmelser iakttas.

Det innebär att det krävs den enskildes samtycke för att en uppgift ska kunna lämnas vidare.

Det är den enskilde själv (eller i vissa fall dennes företrädare) som bestämmer vilka som ska

vara med och vem som ansvarar för planen.

7.3 Mitt möte

Mitt möte är ett möte för avstämning och uppföljning av insatser samt ett möte för

informationsutbyte och samarbete. På Mitt möte ska alltid den enskildes behov och önskemål

vara i centrum. Det behövs alltid ett medgivande från den enskilde (god man, förvaltare eller

vårdnadshavare) om Mitt möte ska hållas.

Det första Mitt möte ska hållas efter 6 månaders verkställighet. Därefter kan Mitt möte hållas

1 gång per år eller när behov uppstår.

Det är alltid den enskildes kontaktpersonal i den dagliga verksamheten som kallar till Mitt

Möte efter att denne fått den enskildes medgivande. Om den enskilde har god man, förvaltare

eller vårdnadshavare ska denne alltid bjudas in. Den enskilde ska alltid vara med i den mån

det går.

Kontaktpersonalen på respektive verksamhet och den enskilde (god man, förvaltare eller

vårdnadshavare) går igenom vad man ska ta upp på Mitt möte. Sökorden i checklistan följs.

Om möjligt tydliggörs materialet för den enskilde med till exempel bilder eller foton på

framsidan. Om god man, förvaltare eller vårdnadshavare är utsedd, men inte kan komma med

på Mitt möte, ska denne tillfrågas om vad som ska tas upp. Det är viktigt att respektive

verksamhet tänker på att det finns sekretess mellan verksamheterna så att man på Mitt möte

inte diskuterar andra frågor än de som den enskilde (god man, förvaltare eller

vårdnadshavare) har godkänt.

Mötesansvarig och protokollförare är kontaktpersonal från Daglig verksamhet.

Minnesanteckningar ska gås igenom och godkännas innan mötet avslutas. Daglig verksamhet

ansvarar för att minnesanteckningarna skickas till alla mötesdeltagare. Alla ska efter Mitt

möte överföra det som man kommit överens om till den enskildes genomförandeplan inom

respektive verksamhet. Vid behov av insats från kommunhabiliteringen hänvisa i

genomförandeplan till kommunhabiliteringens anteckningar där instruktioner/ordinationer

finns. Ansvarig socialsekreterare kan vid uppföljning av beslut begära in minnesanteckningar

från Mitt möte.

Nedan följer en lista på vilka man kallar.

Kontaktpersonal på Daglig verksamhet bjuder in till mötet;

Den enskilde

God man/förvaltare/vårdnadshavare (om sådan är utsedd)

Kontaktpersonal Boende (om insats är pågående)

Kontaktpersonal inom korttidsverksamheten (om insats är pågående)

Kontaktpersonal boendestöd (om insats är pågående)

Kontaktpersonal personlig assistans (om insats är pågående)

Sjuksköterska kommunen/närsjukvården/vårdval (om insats är pågående)

Habilitering eller rehabilitering kommunen (ska alltid kallas)

Regionen/närsjukvården/vårdval (om insats är pågående)

Tid och plats:

Den tid och plats som den enskilde (god man/förvaltare/vårdnadshavare) anser vara mest

lämplig.

51 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

Vid behov av tolk beställs detta via kommunens tolkförmedling.

8. Hälso- och sjukvård samt tandvård

Enligt 18 § i Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, ska varje kommun erbjuda en god hälso- och

sjukvård åt dem som bor i en bostad med särskild service. Kommunens ansvar gäller öppen

hälso- och sjukvård, men inte sådan hälso- och sjukvård som meddelas av läkare.

Exempel på hälso- och sjukvård som kan ingå i bostad med särskild service är:

– insmörjning och annan egenvård samt läkemedelshantering

– omhändertagande vid epileptiska anfall eller liknande

– vändningar och liknande

– sjukgymnastik och liknande habiliterande uppgifter på ordination och i vissa fall delegation

– tillsyn vid självdestruktivitet och andra beteendestörningar som kan innebära fara för den

enskilde eller dennes omgivning

– uppmuntran att använda befintliga hjälpmedel liksom begåvningsstödjande hjälpmedel

8.1 Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Inom kommunens hälso- och sjukvård finns en sjuksköterska som har det medicinska ansvaret

i verksamheten. Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan har ansvar för kvalitet och säkerhet

i den hälso- och sjukvårdsverksamhet som kommunen bedriver enligt 18 och 18 b §§ HSL.

Ansvaret gäller den vård och behandling som patienterna ges enligt Hälso- och

sjukvårdslagen samt de krav som ställs på läkemedelshantering, dokumentation, delegering,

anmälan om skador med mera i hälso- och sjukvårdsverksamhet.

8.2 Delegering

Alla sjukvårdsuppgifter behöver inte utföras av en sjuksköterska utan en del av dessa kan

delegeras. Personal som arbetar i bostad med särskild service kan alltså även utföra hälso- och

sjukvårdsuppgifter på delegation. Med delegering menas i detta sammanhang att någon som

tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen och som är formellt och reellt kompetent för en

medicinsk arbetsuppgift överlåter denna till en annan person som saknar formell kompetens

men som är reellt kompetent för den aktuella uppgiften. Den som utför arbetsuppgifter på

delegation tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen vid utförandet av dessa.

8.3 Egen vård – eget ansvar

Ett vanligt behov av stöd och omvårdnad är att få hjälp att ta sin, av läkare ordinerade,

medicin. För någon räcker det med att bli påmind om att ta medicinen, medan andra behöver

mer omfattande och personlig hjälp att ta sin medicin. Om en person själv eller med stöd av

personal kan hantera sina läkemedel bör personen i största möjliga utsträckning ges möjlighet

att ta detta ansvar.

Som egenvård, det vill säga inte sjukvård, räknas de uppgifter som ansvarig läkare normalt

lämnar till en patient eller anhöriga att sköta om. Uppgifter som förutsätter mer omfattande

instruktion och handledd träning av ansvarig läkare eller sjuksköterska räknas till sjukvård,

oavsett vem som utför uppgiften. Det är den som förskriver läkemedlet som tar ställning till

om patienten själv klarar av att hantera sina läkemedel. Om förskrivaren bedömer att

patienten inte klarar det, ska detta dokumenteras i patientjournalen.

8.4 Habilitering och rehabilitering

Kommunerna ska enligt 18 b § HSL erbjuda habilitering och rehabilitering till dem som bor i

bostad med särskild service. Habiliteringen och rehabiliteringen syftar till att ge de boende

bästa möjliga förmåga och bästa möjliga förutsättningar för delaktighet i samhället.

52 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

8.5 Hjälpmedel

Kommunerna ska erbjuda hjälpmedel för de personer som bor i bostad med särskild service

för vuxna enligt LSS. I första hand gäller det hjälpmedel i den dagliga livsföringen.

God tillgång till fungerande hjälpmedel är avgörande för många personer med

funktionsnedsättning och för deras möjligheter till ett aktivt och självständigt liv. Bra

hjälpmedel ökar oberoendet och möjliggör ett mer innehållsrikt liv. Detta gäller såväl enkla

hjälpmedel som mer avancerade.

Det är det enskilda landstinget eller kommunen som beslutar om vilka produkter som är att

betrakta som hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Hjälpmedelsinstitutet i

Stockholm är ett nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och tillgänglighet för

personer med funktionsnedsättningar. Dit kan man vända sig för att få information om

hjälpmedel och om olika projekt som pågår inom hjälpmedelsområdet.

8.6 Tolktjänst

Tolktjänst regleras i 3 b § HSL, och landstingen är ansvariga för vardagstolkning för

barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade. Landstingen har också ansvar för

att organisera, tillhandahålla och finansiera tolkar för vardagstolkning.

8.7 Tandvård för personer som ingår i LSS målgrupp

Stödet vad gäller tandvård till LSS målgrupp regleras i tandvårdslagen (1985:125) och

tandvårdsförordningen (1998:1338). Det är Landstingen som ansvarar för tandvårdsstödet.

Det statliga tandvårdsstödet innebär bland annat att människor med funktionsnedsättningar

som inte själva kan söka tandvård ska få kostnadsfri bedömning som ska visa på vilken

förebyggande och nödvändig tandvård de behöver. Bedömningen skall så långt det är möjligt

göras där de bor, genom uppsökande tandvård av till exempel en tandhygienist. Erbjudandet

om tandvård måste ges så att den enskildes medbestämmande respekteras. Socialsekreteraren

är behjälplig med utfärdande av intyg.

För nödvändig tandvård betalar sedan patienten endast samma avgift som för hälso- och

sjukvård med de regler som gäller för högkostnadsskydd och frikort.

9. Sekretess och anmälningsskyldighet

Personal inom de olika boendeformerna omfattas av sekretess men har skyldighet att

polisanmäla brott mot den enskilde. Personalen har dessutom skyldighet att till

Socialförvaltningen anmäla personskador som uppstår inom boendet samt missförhållanden

och övergrepp likaså om brottslig verksamhet bedrivs av den enskilde.

9.1 ”Lex Sarah”

I LSS § 24 b samt i SoL 14 kap § 3 finns bestämmelser om skyldigheten att genast rapportera

missförhållanden samt om det finns påtaglig risk för missförhållanden (Lex Sarah). Ett

missförhållande, eller en påtaglig risk för ett missförhållande, ska dokumenteras, utredas och

avhjälpas respektive undanröjas utan dröjsmål. Den som uppmärksammar eller får kännedom

om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande som rör en enskild ska

genast rapportera detta till socialnämnden. Alla allvarliga missförhållanden och risker för

allvarliga missförhållanden ska även anmälas till Socialstyrelsen. Bestämmelsen gäller också

den som handlägger ärenden enligt LSS.

Med missförhållande avses övergrepp och brister i omsorgerna som utgör ett hot mot en

enskilds liv, hälsa eller säkerhet, och ett bemötande av äldre och funktionsnedsatta som klart

avviker från grundläggande krav på respekt för självbestämmande, integritet, trygghet och

värdighet.

53 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

Övergrepp kan vara fysiska (till exempel slag, nypningar och hårda tag), psykiska (till

exempel hot, bestraffningar, trakasserier, skrämsel och kränkningar), sexuella, och

ekonomiska (till exempel stöld av pengar eller ägodelar, utpressning och förskingring).

Brister i omsorgerna kan röra personlig hygien, mathållning, tand- och munhygien, och brister

i den tillsyn som den enskilde får.

Lex Sarah anmälningar kan även göras när de boende utsätter varandra för missförhållanden.

9.2 ”Lex Maria”

I lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område regleras i 2 kap. 7

§ att den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonal ska rapportera till vårdgivaren om en

patient drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom i samband

med hälso- och sjukvård (Lex Maria). Denna skyldighet att rapportera gäller även den

personal som arbetar i bostad med särskild service för vuxna och som genom delegering utför

en hälso- och sjukvårdsuppgift.

9.3 Tillsyn

Tillsynen över verksamhet enligt LSS utövas av kommunen, länsstyrelsen och

Socialstyrelsen. Kommunen har alltså ett lokalt tillsynsansvar över enskilt bedriven

verksamhet och nämnden har rätt att inspektera verksamheten. En kommun som får

kännedom om ett allvarligt missförhållande i enskild verksamhet skall anmäla detta till

länsstyrelsen.

10. Avgifter som gäller vid boende i bostad med särskild service

En viktig handikappolitisk princip är att en person inte ska ha merkostnader på grund av sin

funktionsnedsättning. Tanken är att ett omfattande behov av omvårdnad på grund av

funktionsnedsättning inte skall medföra en lägre levnadsstandard än den som gäller för

personer utan motsvarande behov. Avgifter får därför inte tas ut för insatser enligt LSS.

Kommunen får emellertid ta ut skäliga avgifter för bostad, fritidsverksamhet och kulturella

aktiviteter av den som har inkomst av hel förtidspension eller annan inkomst av motsvarande

storlek. Avgifterna får inte överstiga kommunens självkostnader. Kommunen är dessutom

skyldig att se till att den enskilde får behålla tillräckligt med pengar för att tillgodose sina

personliga behov till exempel till mat, kläder, tandvård, fritid och semester samt till kostnader

på grund av funktionsnedsättning som inte täcks på annat sätt.

10.1 Bostadens hyra

I Halmstad kommun tillämpas sedan 2003 ett hyrestak för hyror i kommunens gruppbostäder.

Detta oavsett om de drivs i kommunal eller privat regi. Med hyrestak menas att kommunen

inte tar ut en högre hyra av hyresgästen än det som anges för hyrestaket.

Eftersom den enskilde betalar hyra för sin lägenhet i bostad med särskild service för vuxna i

stället för avgift kan reglerna om bostadstillägg tillämpas.

10.2 Matkostnader

I avgiften för boendet ingår inte matkostnader. Dessa kostnader får den enskilde själv svara

för. Om måltider serveras i anslutning till en insats kan en avgift tas ut, men avgiften bör då

vara skälig och inte överstiga kommunens självkostnad.

10.3 Avgift för fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter

Avgifter får tas ut för fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. Den enskilde svarar för sina

personliga kostnader, men inte för de merkostnader som kan tillkomma på grund av

54 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

funktionsnedsättning till exempel kostnader för följeslagare när en sådan behövs för att

aktiviteten skall kunna genomföras.

10.4 Avgift för resor

Den enskilde ska själv svara för kostnaderna för sina resor. Färdtjänst kan utnyttjas av den

som är berättigad till detta.

10.5 Avgift för läkarbesök och medicin

Den som bor i bostad med särskild service enligt LSS eller annat särskilt boende enligt SoL

omfattas av kommunens hälso- och sjukvårdsansvar upp till läkarnivå. I det kommunala

hälso- och sjukvårdsansvaret ingår även ansvar för habilitering, rehabilitering och hjälpmedel.

Samma regler om högkostnadsskydd för läkarbesök och medicin gäller för alla oavsett

boendeform.

10.6 Avgränsningar

Den boende betalar själv för förbrukningsartiklar för till exempel hygien, tvätt och städ.

Kommunen betalar för material som personalen behöver för att utföra sitt arbete och för

arbetsmiljöskydd, till exempel tvättlappar och engångshandskar.

55 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

10. BILAGA 2 Gällande avtal 2009-2014

Detta är utkastet till Avtalet som gäller idag.

Kommentar: Avtal tecknas med antagen anbudsgivare och avtalet kommer att ha samma

utförande och innehåll som nedanstående avsnitt kompletterat med de uppgifter

(företagsnamn, kontaktpersoner, prisvillkor mm) som anges i anbudet.

I nedanstående avtal benämns anbudsgivaren ”Leverantören” och beställaren Halmstads

Kommun som ”Kommunen”. Benämningen ”Leverantören” kommer att bytas ut mot antagen

anbudsgivare.

Leverantören åtar sig att genom detta avtal genomföra driften av 20 enheter för bostad med

särskild service i enlighet med nedan angivna villkor.

§ 1 OMFATTNING

Avtalet omfattar driften av 20 enheter för bostad med särskild service enligt 9.9 § LSS.

Omfattningen avser personer som omfattas av personkrets 1 och 2 enligt 1 § LSS. Enstaka

personer kan komma att tillhöra personkrets 3 (fysiska funktionshinder). Bistånd enligt 4 kap1

§ SoL kan förekomma och skall betraktas som likvärdigt på samtliga punkter.

Insatsen skall alltid vara individuellt utformad, vilande på respekt för den enskildes

delaktighet och medbestämmande. Verksamheten skall vara utformad så att den tillgodoser

den enskildes individuella behov av omvårdnad, omsorg, social gemenskap och aktiviteter.

Omsorg, service och hälso- och sjukvård skall erbjudas dygnet runt på sätt och tider som

överenskommits mellan brukaren och Leverantören. Leverantören skall garantera brukaren

omsorg, service och hälso- och sjukvård och säkerhet efter dennes specifika behov.

Leverantören skall ansvara för att verksamheten är bemannad med den personalstyrka som

krävs för uppgiften.

Av LSS framgår att verksamheten ska främja jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i

samhällslivet. Målet är att den funktionshindrade ska kunna leva som andra. All verksamhet

ska grundas på respekt för den funktionshindrades integritet och självbestämmande. Den

funktionshindrade och dess företrädare ska i största möjliga utsträckning ha inflytande och

medbestämmande över de insatser som ges. Det ska finnas den personal som behövs för att ge

ett gott stöd, god service och omvårdnad. Den funktionshindrade ska genom insatserna

tillförsäkras goda levnadsvillkor och de ska anpassas och utformas på ett sådant sätt att

insatserna stärker hans/hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Habiliterande och

aktiverande förhållningssätt skall genomsyra verksamheten.

Personalen skall tillvarata den enskildes möjligheter att klara vardagliga uppgifter

självständigt utan att den enskilde utlämnas till ansvarstagande för sådant som

funktionshindret sätter gränser för eller sådant som den enskilde på grund av funktionshindret

rimligen inte har förmåga att avgöra på egen hand

Leverantören skall garantera de boende en stödjande, trygg strukturerad och aktiv

bostadsmiljö men uppmärksamma att verksamheten vare sig överbeskyddar eller ställer

överkrav på de boende. Det är viktigt att respektera den enskildes integritet men Leverantören

förväntas inta ett aktivt och offensivt arbetssätt i boendet.

56 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

§ 1.1 Styrdokument

Leverantören ska bedriva verksamheten i enlighet SOSFS 2002:9 (S), Socialstyrelsens

handbok ”Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS - Stöd för rättstillämpning och

handläggning”

§ 1.2 Kvalitetsledning

Leverantörens kvalitetsledningssystem skall uppfylla de krav som anges i socialstyrelsens

föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU,

LVM och LSS (SOSFS 2006:11 (S)) samt som anges i socialstyrelsens föreskrifter om

ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvård (SOSFS 2005:12 (M)).

Leverantören skall ha skriftliga rutiner för klagomålshantering. Såväl statistik över inlämnade

klagomål samt enskilda klagomål skall kunna redovisas för beställaren vid tillsyn eller på

begäran.

Leverantören skall ha system för rapportering av incidenter kring hot och våld som drabbar

personalen samt kunna redovisa dessa för kommunen på uppmaning.

Verksamheten skall utföras med den personalstyrka som krävs för uppgiften. Antalet personer

som ger den enskilde stöd och service skall vara begränsat till så få olika personer som

möjligt. Arbetstiden för personalen skall schemaläggas på ett sådant sätt att brukarnas

individuella behov tillgodoses på bästa sätt.

Leverantören skall bistå och underlätta Kommunens anhörig- och brukarundersökningar.

Leverantören skall ha en beredskaps- och handlingsplan för särskilda händelser.

§ 1.3 Dokumentation

Leverantören skall dokumentera verkställigheten av de insatser som den enskilde har

beviljats. Dokumentationen skall ske enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd vid

handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt Sol, LVU, LVM och LSS

(SOSFS 2006.5). En akt för genomförande skall finnas hos Leverantören. Genom akten kan

socialsekreteraren, och vid behov tillsynsmyndigheter, ta del av nödvändig information, t.ex.

inför en uppföljning eller omprövning.

Leverantören är skyldig att se till att en individuell genomförandeplan utformas senast två

veckor efter inflyttning. Den individuella genomförandeplanen skall följas upp regelbundet

samt vid förändrade behov, dock minst en gång per år. En kopia skall på begäran skickas till

den enskildes socialsekreterare.

Det åligger Leverantören att omgående meddela kommunens socialsekreterare om den

enskilde avlidit, tagits in på sjukhus eller är avflyttad. Den enskildes sociala akt skall vid

avslut sändas till kommunen för arkivering.

Leverantören skall dokumentera utförda och planerade hälso- och sjukvårdinsatser enligt

patientjournallagen och områdesansvarig sjuksköterskas anvisningar.

Kommunen dokumenterar fortsättningsvis myndighetsutövningen och uppföljning via

datasystemet Procapita.

Leverantören skall vid byte till ny utförare överlämna samtliga handlingar av betydelse för

verksamheten exempelvis patientjournaler och social dokumentation avseende de

patienter/brukare som vistas i verksamheten när övertagande sker samt personalakter

avseende personal som den nya Leverantören tar över. Observera att samtycke krävs av den

enskilde innan överlämning av patientjournaler kan ske. Vid oenighet om vilka handlingar

som skall överlämnas till den nya Leverantören är parterna överens om att Socialnämndens

stab skall avgöra frågan. Socialnämndens stab skall därvid ges tillgång till de handlingar

varom oenighet råder.

57 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

§ 2 AVTALSPERIOD

Avtalet gäller fr.o.m. avtalets undertecknande fram till och med 2012-01-31. Vid

avtalsperioden utgång upphör avtalet att gälla utan föregående uppsägning. Driftsstart för

entreprenaden är 2009-02-01 vilket är drygt 4 månader efter avtalsdag.

Kommunen äger rätt men är inte skyldig att förlänga avtalet på oförändrade villkor under

högst två (2) år. Avser Kommunen att förlänga avtalet skall Kommunen skriftligen meddela

Leverantören detta senast åtta (8) månader före det datum som avtalet annars upphör att gälla.

Förberedelser för driftstarten, implementering av avtalet, skall påbörjas omgående efter det att

avtalet är undertecknat och pågå fram till driftstart.

§ 3 AVTALSHANDLINGAR

För avtalet gäller nedanstående handlingar. Förekommer i handlingarna motstridiga uppgifter

gäller de sinsemellan i följande ordning om inte omständigheterna uppenbarligen föranleder

annat:

1. Tillägg till och ändringar i avtalet

2. Avtalet med tillhörande bilagor

3. Halmstads Kommuns förfrågningsunderlag

4. Leverantörens anbud

§ 4 BRUKAREN I SÄRSKILT BOENDE

Leverantören skall erbjuda brukaren möjlighet att behålla sin livskvalitet genom att erbjuda

individuella insatser och tillvarata brukarens egna resurser.

Leverantören skall tillhandahålla brukaren meningsfulla aktiviteter samt möjlighet till social

samvaro med andra.

Leverantören skall respektera brukarens enskilda integritet, hon/han skall bemötas med

respekt i förhållande till religiösa, sociala och kulturella skillnader, varvid jämställdhet och

jämlikhet skall beaktas.

Leverantören skall ansvara för brukarmedverkan i olika former där den enskilde brukarens

intressen tillvaratas.

§ 4.1 Planering och genomförande av inflytt

För myndighetsutövning/ärendehandläggning finns riktlinjer som ligger till grund för de

individuella beslut som socialnämnden, på delegation till socialsekreterare, fattar. Beslut om

förändring av pågående insats kan enbart fattas av socialnämnden efter förnyad utredning.

Beslut om plats på gruppbostad som omfattas av entreprenad fattas ensidigt av kommunen.

Efter att en insats enligt LSS har beviljats beslutar kommunen om inflyttning till boendet.

Erbjudande om plats ges till den enskilde och Leverantören förbinder sig att utan dröjsmål ta

emot de personer som kommunen anvisar. Då plats anvisats svarar Leverantören för att

erforderliga kontakter tas och att introduktion ges i samverkan med beställarens

socialsekreterare eller boendeplanerare. Leverantören ansvarar för att den enskilde och dennes

företrädare får nödvändig och individuellt utformad information om verksamheten.

§ 4.2 Kontaktmannaskap

I all verksamhet skall en huvudansvarig kontaktpersonal ur personalen utses för varje brukare

för att bland annat uppnå trygghet och kontinuitet. Förteckning skall finnas över

kontaktmännen.

Leverantören skall tydliggöra kontaktmannaskapet och dess innebörd för brukaren och dess

anhöriga.

§ 4.3 Anhöriga/närstående och god man

58 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

Leverantören skall ha regelbunden kontakt med anhöriga/närstående och god man.

Leverantörens personal får inte ha uppdrag som förvaltare eller god man för en enskild som

bor i verksamheten.

§ 4.4 Vardagsrehabilitering

Leverantören skall allsidigt främja utvecklingen av bästa möjliga funktionsförmåga samt

psykiskt och fysiskt välbefinnande hos den enskilde brukaren. Leverantören skall dessutom

kunna utföra delegerade och ordinerade uppgifter från kommunens arbetsterapeuter och

sjukgymnaster.

§ 4.5 Kost

Leverantören skall tillhandahålla de boende kost inklusive sondnäring och specialkost. Kosten

skall kunna anpassas efter religiösa krav.

Kosten skall serveras i form av frukost, lunch/middag och kvällsmål samt mellanmål.

Måltiderna skall vara jämt fördelade över dygnet.

Leverantören skall följa gällande lagstiftning och föreskrifter för livsmedels- och

mathantering.

Leverantören skall ha tillgång till specialistkunskaper inom området näringsfrågor och hur

mat och olika sjukdomar påverkar och påverkas av näringsintag

Leverantören skall utforma hjälpinsatser avseende kost utifrån den enskildes behov,

förutsättningar och önskemål. Den enskildes önskemål och självbestämmande skall beaktas.

Personalen har dock en viktig roll i att stödja och medverka till att befrämja goda kostvanor.

§ 4.6 Ledsagare

Leverantören skall svara för att personal eller annan lämplig person vid behov följer med

brukaren till läkare, tandläkare, frisör etc.

För brukare som bor på gruppbostad skall bemanningen medge att de boende inte skall

behöva insatsen ledsagarservice. Inkommer ansökan trots detta får denna utredas enligt

vanliga rutiner och Leverantören kommer då få ta kostnadsansvaret.

§ 4.7 Tolk

Brukaren skall vid behov få hjälp av tolk. Leverantören ombesörjer att tolk rekvireras,

Leverantören skall använda det avtal som Kommunen har tecknat för tolk. Behov av tolk är

dock inte särskilt vanligt förekommande.

§ 4.8 Dödsfall

Leverantören skall ha rutiner vid omhändertagande av avlidna. Leverantören skall presentera

rutinerna innan driftsstart.

§ 4.9 Samarbete/samverkan

Leverantören skall samverka med Landstinget i Halland, Kommunen, frivilligorganisationer

samt andra myndigheter och organisationer.

Samverkan mellan gruppbostaden och daglig verksamhet kring den enskilde brukaren skall

ske regelbundet.

Leverantören skall ha ett system för strukturerad samverkan med brukarorganisationerna av

liknande typ som kommuns LSS samråd.

§ 4.10 Anmälningsplikt

59 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

Leverantören ska ha väl fungerande rutiner för hur personalen skall agera om de upptäcker att

någon omsorgstagare/boende utsätts eller har utsatts för ett allvarligt missförhållande. Vid

anmälan enligt14 kap.2 § Socialtjänstlagen (Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 2000:5)

och vid anmälan enligt 24 § LSS (Meddelande blad: 2005:5) skall kopia på anmälan alltid

skickas till socialnämnden, Halmstads Kommun.

§ 4.11 Privata medel

Personal på bostaden kan stödja brukaren med att hantera pengar till mat, kläder, hygien

artiklar, fritidsaktiviteter etc. Överenskommelse ska i sådana fall träffas med brukarens god

man eller förvaltare som har det ekonomiska ansvaret för brukaren.

De boende, närstående, god man eller förvaltare sköter i normalfallet den personliga

ekonomin. När så inte kan ske ska Leverantören kunna hjälpa till med handhavande av

fickpengar mm. Det ska finnas skriftliga rutiner för förvaring och redovisning av de boendes

privata medel. All personal ska informeras om de rutiner som gäller för hantering av privata

medel och om det förbud som råder för enskild personal att ta emot gåvor.

§ 5 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD INOM BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE

Enligt hälso- och sjukvårdslagen ansvarar kommunen för hälso- och sjukvårdsinsatser upp till

och med sjuksköterskenivå. Kommunen står för de sjuksköterske- och habiliteringsinsatser

som inte kan delegeras. Leverantören ansvarar för delegerade uppgifter. Ansvaret för

läkarvård vilar på landstinget.

§ 5.1 Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Halmstad kommuns MAS har det medicinska ledningsansvaret enligt § 18 i hälso- och

sjukvårdslagen (1982:763) och i 5 § i förordningen om yrkesverksamhet på hälso- och

sjukvården s område (1998:1513). Leverantören skall tillse att MAS kan utöva sitt ansvar och

att gällande rutiner i MAS-pärmen och i den nationella handboken för hälso- och sjukvård

följs. Av MAS efterfrågade uppgifter måste lämnas.

MAS kan fordra fortbildning av personal om det är påkallat för den medicinska säkerheten.

§ 5.2 Verksamhetschef

Verksamhetschefsansvaret enligt 29 § hälso- och sjukvårdslagen skall finnas hos

Leverantören

§ 5.3 Delegering

Leverantören personal skall ha tillräcklig kompetens för att ta emot delegering av hälso- och

sjukvårdsuppgifter enligt samma villkor som kommunens övriga verksamhet. Hälso- och

sjukvårdsuppgifterna kan vara medicinskt och/eller tekniskt avancerade (t.ex. brukare som har

tracheostomi, sondmat mm.) och adekvat kompetens skall tillgodoses av Leverantören.

Delegerade uppgifter skall kunna utföras dygnet runt. Kommunsjuksköterskan, arbetsterapeut

och sjukgymnast delegerar skriftligt till Leverantörens personal.

§ 5.4 Kompetensutveckling

Leverantören ansvarar för att personalen ges erforderlig kompetensutveckling/fortbildning i

hälso- och sjukvård.

§ 5.5 Avvikelse

60 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

Leverantören skall rapportera till MAS om en brukare i samband med hälso- och sjukvård

drabbas av risk för skada, skada eller sjukdom. MAS har anmälningsskyldighet enligt lex.

Maria SOSFS 2005:28.

§ 5.6 Läkarinsatser

Närsjukvården i Halland ansvarar för läkarinsatserna i öppen vård. För de brukare som inte

kan klara sin hälso- och sjukvård själv finns en patientansvarig läkare.

Leverantören skall tillse att det finns skriftliga rutiner för hur personalen skall handla i akuta

situationer. Personal skall när det behövs följa med brukaren till vårdcentral/sjukhus.

§ 5.7 Hygien

Leverantören skall följa gällande lagar och avtal. De basala hygienrutinerna skall följas. Se

SOSFS 2007:19 och MAS-pärm.

§ 5. 8 Vård i livets slut

Brukaren skall beredas möjlighet att kunna bo kvar i sin bostad till livets slut. Vården skall

uppfylla krav på god säkerhet och tillgodose brukarens och närståendes behov av trygghet och

stöd. Kommunsjuksköterskan ordinerar extravak vid behov, Leverantören organiserar och har

kostnadsansvaret för detta.

§ 5. 9 Habilitering

Leverantörens personal skall tillgodose brukarens behov av habilitering/rehabilitering.

Personalen skall utföra habilitering/rehabilitering efter instruktion/handledning/delegering av

sjukgymnast, arbetsterapeut och logoped. I habiliteringen kan ingå social-, mental-, rörelse-

och funktionsträning. Målet är att funktionsnivå/aktivitetsnivå skall bibehållas så länge som

möjligt.

§ 5.10 Läkemedel

Brukaren svarar för självkostnader för sina individuellt förskrivna läkemedel.

Kommunsjuksköterskan ansvarar för generella läkemedel och akutförråd.

§ 5.11 Insatser av kommunsjuksköterska

Kommunsjuksköterskan svarar för sjuksköterskeinsatser dygnet runt. Leverantören är ålagd

att vid varje tidpunkt på dygnet följa de delegeringar av hälso- och sjukvårdsinsatser som

lämnats av kommunsjuksköterska.

§ 5.12 Utrustning, förbrukningsmaterial

Arbetstekniska hjälpmedel och andra medicinsk tekniska produkter skall kontrolleras

regelbundet av Leverantören.

§ 5.13 Tandvård

Enligt tandvårdslagen § 8a har vissa personer rätt till kostnadsfri munvårdsbedömning av

landstinget. Kommunen utfärdar erbjudande om kostnadsfri munvårdsbedömning samt intyg

om rätt till nödvändig tandvård enligt hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd. Kommunen

ansvarar för att landstinget får detta intyg.

Kostnadsfri munvårdsbedömning utförs genom Landstinget Hallands försorg. Leverantörens

personal skall vara behjälplig i samband med kostnadsfri munvårdsbedömning samt delta i

den fortbildning som landstinget tillhandahåller. Leverantören står för den egna personalens

kostnad i samband med fortbildningen.

§ 6 PERSONAL

61 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

Leverantören har arbetsgivar- och driftsansvar och är ansvarig för att:

Gällande lagar, författningar och kollektivavtal iakttas

Anställa, avlöna och säga upp personal.

Skatter och sociala avgifter betalas.

Förebygga att skador inträffar som kan drabba personal, brukare och utomstående

Tillhandahålla krishantering och liknande för personal

Omedelbart vidta erforderliga åtgärder om personal misstänks för att ha begått brott

riktade mot enskilda brukare

Personalen är informerad om innehållet i det avtal som anbudsgivaren ingått med

kommunen.

Verksamheten kan bedrivas med bibehållen kvalitet även vid personals sjukfrånvaro

eller semester.

Leverantören skall som arbetsgivare arbeta aktivt med frågor kring hot och våld och skall

ersätta anställd för förlorad inkomst från anställningen, skäliga kostnader och sjukfrånvaro

understigande åtta dagar på grund av hot och våld i tjänsten. Leverantören skall i dessa fall

också ersätta kostnad för läkarbesök, medicin mm.

Schemaläggningen för personalen skall bygga på fasta anställningar och inte på vikarier

(verksamheten kan dock anlita vikarier när behov finns).

Personalkontinuitet ses som viktig för verksamheten. En uppföljning av faktorer som kan

mäta kontinuitet för brukaren skall ske i dialog mellan Kommunen och Leverantören.

Brukare med beslut om hel daglig verksamhet kan delta i Arbetslivsförvaltningens dagliga

verksamhet 09:00-15:00 alla vardagar förutom motsvarande 4 veckors sommarsemester.

Under denna period måste gruppbostaden bedriva verksamhet utifrån att brukarna är hemma

dagtid. Beredskap att bemanna gruppbostaden dagtid pga. brukares sjukdom, helgdagar och

när brukaren av andra orsaker inte kan eller vill vara på daglig verksamhet måste finnas och

ingår i Leverantörens ansvar.

§ 6.1 Arbetsmiljöansvar

Leverantören skall ha ansvaret för arbetsmiljön enligt arbetsmiljölagen. Leverantören skall ha

och kontinuerligt utveckla metoder för att upprätthålla en god arbetsmiljö. Samtliga

arbetsskador och tillbud skall dokumenteras på sådant sätt att erfarenheter kan återföras till

verksamheten.

§ 6.2 Personal (vid byte av leverantör)

Leverantören skall från och med driftsstart ta över personal under förutsättning att berörd

personal önskar övergå i anställning hos Leverantören. Detta övertagande av verksamhet

innebär en verksamhetsövergång enlig Lagen om anställningsskydd § 6 (b).

§ 6.3 Personal (vid nyrekrytering av personal)

Leverantören ansvarar för att omvårdnadspersonal har adekvat utbildning och erforderlig

kompetens. Med adekvat utbildning för omvårdnadspersonal avses minst gymnasial

vårdutbildning eller liknande. Dessa krav gäller dock ej timvikarier.

Leverantören ansvarar för att all nyanställd personal får en adekvat introduktion i samband

med anställning.

§ 6.4 Arbetsledning

Leverantören skall ha arbetsledning direkt i verksamheten. Vid nyrekrytering av

arbetsledningen skall krav ställas på adekvat högskoleutbildning.

§ 6.5 Kompetensutveckling/fortbildning

62 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

Leverantören ska ansvara för att personalen har adekvat utbildning och erhåller kontinuerlig

fortbildning. Det är viktigt att personalen har utbildning om de funktionshinder som är

aktuella för dem som bor eller flyttar till respektive enhet. Ansvarig chef för verksamheten

ska ha sådan kompetens och kunskap inom området, att han/hon kan fungera som handledare

för personalen. Detta gäller oavsett om extern handledning erbjuds medarbetarna. Närmaste

arbetsledare ska kunna fungera som handledare i vardagen och komplettera eventuell extern

handledning.

§ 6.6 Meddelarfrihet

Personal som är anställd i verksamheten ska beträffande verksamhet som omfattas av avtalet

ha i huvudsak samma meddelarfrihet som råder för motsvarande offentligt anställd personal.

Denna meddelarfrihet ska dock inte omfatta uppgifter som avser affärsförhållande, eller som

allmänt sett kan rubba konkurrensförhållande för Leverantören. Vidare råder det inte

meddelarfrihet för uppgifter om enskildas personliga och privata ekonomiska förhållanden

eller som rör säkerhet. I meddelarfriheten innefattas inte heller information som gäller

pågående förhandlingar rörande löne- eller andra anställningsvillkor eller som är hemlig enligt

lag. Personer i ledande ställning i företaget, såsom styrelseledamot eller vd, omfattas inte av

den här angivna meddelarfriheten. Det åligger Leverantören att informera berörd personal om

den meddelarfrihet som ska råda i verksamheten. Leverantören åtar sig även att respektera

meddelarskydd i ovan angiven omfattning.

§ 6.7 Tystnadsplikt

Leverantören skall se till att samtliga personal undertecknar förbindelse om tystnadsplikt i

enlighet med sekretesslagen 7 kap. 1,4 § § för uppgift om enskilds hälsotillstånd och

personliga förhållande. Leverantören är skyldig att informera alla berörda om sekretesslagens

bestämmelser och tillse att tystnadsplikten efterlevs.

§ 7 PRISER

Kommunen ersätter Leverantören med XXX kr per månad för totala entreprenaden.

Priset avser hela entreprenaden och förändringar av omvårdnadsbehov hos enskilda brukare

skall regleras inom ramen för det fastställda priset och ska inte föranleda förhandlingar om

ändrat pris.

Leverantören bekostar sjukvårdsmaterial, inkontinenshjälpmedel samt arbetstekniska

hjälpmedel.

Leverantören skall stå för kostnaden av sondnäring och specialkost. Leverantören får ta ut

egenavgift från brukaren i enlighet med kommunens avgiftssystem.

Leverantören tillhandahåller och bekostar utrustning, arbetsredskap och förbrukningsartiklar

som åtgår för att fullfölja åtagandet och som inte särskilt berörs i detta avtal.

Boendets läkemedelsrutiner/hantering skall kvalitetsgranskas av Apoteket AB efter MAS

bedömning. Leverantören skall stå för dessa kostnader.

Leverantören skall stå för kostnaden för miljö- och hälsoförvaltningens kontrollavgifter.

Brukaren står själv för livsmedel, hygienartiklar och dylikt.

Kommunen bekostar tolkkostnader.

För omhändertagande av brukare med beslut om daglig verksamhet, som inte kan beredas

plats inom daglig verksamhet, skall inte Leverantören drabbas av merkostnader. Kommunen

står i dessa fall för Leverantörens merkostnad.

Kommunen står för kostnaden för individuella hjälpmedel enligt gällande avtal med

Hjälpmedelscentralen.

63 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

Alla ändrings- och tilläggstjänster skall offereras. Dessa tjänster ersätts mot löpande räkning

endast efter särskild överenskommelse.

Leverantören åtar sig att ansvara för att brukare som vårdats på sjukhus skall kunna återvända

till boendet. Förutsättningen är att sjukhuset bedömt brukaren vara utskrivningsklar samt att

det finns en upprättad och justerad vårdplan. Fullföljs inte detta åtagande skall Leverantören

ersätta Kommunen för de kostnader som betalats till landstinget.

§ 7.1 Prisjustering

Överenskommen ersättning skall fr.o.m. 2010-02-01 årligen justeras med hänsyn till

förändringar i arbetskostnadsindex för tjänstemän inom privatsektorn AKI (AK), hälso- och

sjukvård, SNI (M+N+O) samt konsumentprisindex (KPI) enligt följande:

80 % av ersättningen multipliceras med 90 % av förändringen av arbetskostnadsindex och 20

% av ersättningen med 90 % av förändringen av konsumentprisindex. Jämförelse skall göras

mellan arbetskostnadsindex och konsumentprisindex för augusti 2008 (basmånad) och

december månad före den årliga justeringen.

§ 7.2 Brukaravgifter

Brukaren betalar hyra till Kommunen. Leverantören får ej ta ut avgifter som inte avser

brukarens egenkostnad.

§ 8 FAKTURERING

Ersättning utbetalas månadsvis i efterskott enligt avtalets pris.

Fakturan skall sändas till;

Halmstads Kommun, Socialförvaltningen

C/o Addici

A88

971 74 Luleå

Referensnummer 700 skall tydligt framgå.

Om ingen anmärkning föreligger mot fakturan, erläggs betalning inom 30 dagar, räknat från

fakturans ankomstdag. Faktureringsavgift eller motsvarande avgift får inte debiteras

Kommunen. Vid försenad betalning äger Leverantörer rätt till dröjsmålsränta enligt svensk

lag på fakturerat ostridigt belopp.

För det fall Kommunen helt eller till någon del inte anser sig betalningsskyldig enligt fakturan

äger Kommunen innehålla det omstridda beloppet. För det fall parterna är oense endast om

viss del av det fakturerade beloppet skall Kommunen erlägga betalning med det ostridiga

beloppet inom den ovan angivna tiden.

§ 8.1. Slutavräkning

Slutavräkning skall ske vid entreprenadens upphörande. Leverantören skall inom tre månader

efter det att uppdraget slutförts till kommunen översända faktura som upptar återstående

fordringar avseende uppdraget.

§ 8.2 Elektronisk fakturering

När det gäller fakturahanteringen är målsättningen att alla Kommunens leverantörsfakturor

skall komma in i till Kommunen i elektronisk form. I de fall pappersfaktura skickas, skannas

dessa, och läses av digitalt.

64 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

§ 9 IMPLEMENTERING AV AVTALET

Leverantören skall följa den plan för överlåtande och övertagande som bifogas

förfrågningsunderlaget (Bilaga 5).

Verksamheten är tillståndspliktig och tillstånd ska sökas hos Länsstyrelsen och Länsstyrelsen

har rätt att inspektera verksamheten (se 23 § LSS).

Leverantören skall till kommunen lämna gällande tillstånd i god tid innan

verksamhetsövergången 20090201. Leverantören skall i god tid före driftsstart presentera en

plan för säkring av kvalitén under övergången från kommunen.

§ 10 INFORMATION

Kommunen skall fortlöpande informera Leverantören om förhållanden i sin verksamhet som

är av betydelse för Leverantren.

Leverantören skall fortlöpande informera Kommunen om förhållanden i sin verksamhet som

är av betydelse för Kommunen.

§ 11 UPPFÖLJNING OCH INSYN

Halmstads Kommun, Socialnämnden, är huvudman för verksamheten. I kommunallagen, 3

kap § 19, regleras kommunens ansvar för kontroll av att Leverantören fullföljer sina

åtaganden. Tillsyn av verksamheten sker i enlighet med reglerna i 23-26 § LSS och 24 § HSL.

Leverantören skall förbinda sig att samarbeta med beställaren så att tillsynsuppgiften kan

fullgöras och full insyn ges i verksamheten. Kommunen äger rätt att kontrollera och följa upp

verksamheten. Kommunen skall ha tillträde till de lokaler där verksamheten bedrivs samt få

tillgång till sådana uppgifter om verksamheten som beställaren anser vara erforderliga.

Uppföljningsmöten skall hållas minst två gånger per år mellan parterna avseende driften av

verksamheten. Leverantören skall kalla till dessa möten, dock har Kommunen rätt om man så

önskar att kalla till uppföljningsmöten. Uppföljningsmöten skall protokollföras av

Leverantören och justeras av Kommunen.

Kommunen har rätt att genomföra såväl brukarundersökningar som kvalitetsuppföljningar

bland annat i form av aktiv uppföljning genom besök i Leverantörens verksamhet samt få

tillgång till sådana uppgifter om verksamheten som Kommunen anser vara erforderliga.

Vid behov skall information lämnas om verksamheten av Leverantören på Socialnämndens

sammanträden.

Kommunen kan uppdra åt verksamhetsrevisor, fristående konsult/revisor eller på egen hand

att utföra uppföljning, kontroll eller utvärdering. Leverantören förbinder sig i sådant fall att

bereda denne tillträde och insyn i sådan utsträckning att denne kan genomföra sitt uppdrag.

Verksamhetsberättelse för de enheter som Leverantören driver för kommunens räkning skall

lämnas till Kommunen senast den tjugonde (20: e) januari efter avslutat verksamhetsår.

Leverantören är skyldig att utan oskäligt dröjsmål, efter det att Socialnämnden i Halmstads

Kommun framställt begäran om detta, till kommunen lämna sådan information som avse 3

kap 19 a § kommunallagen. Informationen ska göra det möjligt för allmänheten att få insyn i

hur verksamheten sköts. Sådan begäran ska i normalfallet vara skriftlig. Informationen skall

lämnas i skriftlig form om inte annat avtalas. Kommunen accepterar vissa inskränkningar i

insynen för allmänheten när det gäller det som kan klassas som affärshemligheter. Det är dock

Socialnämnden som har tolkningsföreträde avseende vad som kan klassas som

affärshemligheter.

Leverantören skall årligen senast fyra månader efter avslutat verksamhetsår lämna

verksamhetsberättelse med bokslut och balansräkning för företaget som helhet.

§ 12 BESTÄMMELSER OM NYTTJANDE AV KOMMUNENS LOKALER

65 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

Leverantören skall utföra tjänster i anvisad lokal av kommunen. Leverantören hyr inte lokal

av kommunen utan utför endast tjänster åt kommunen i dennes lokal. Sålunda ska

Leverantören ej erlägga någon form av ersättning för hyra. Leverantören får inte utan

kommunens tillåtelse använda kommunens lokaler, utrustning och inventarier inom

verksamheten för annat än avsett ändamål.

Parterna är överens om att detta driftsavtal inte i någon del är ett hyresavtal mellan kommunen

och Leverantören. Parterna är också överens om att Leverantören inte har något

besittningsskydd enligt hyreslagens regler för lokalhyra.

Om ingen annan given föreständighet föreligger skall Leverantören svara för värme, vatten,

trädgårdsskötsel, snöröjning, el-abonnemang, kostnader för sophämtning, inbrottslarm samt

kostnader som inte åvilar kommunen enligt dennes hyreskontrakt.(se sammanställning i bilaga

1)

Kommunen har ansvar för underhåll av ”normal slitage”. Leverantören har ansvar för

extraordinärt underhållsbehov som är orsakat av verksamhetens karaktär. Det som räknas som

verksamhetsspecifika underhållsbehov ( larm, lyftar och liknande ) har alltid Leverantören

ansvar för.

Om Leverantören önskar genomföra förändringar i kommunens lokaler skall dessa först

godkännas av kommunen. Om Leverantören utför ändringsarbete i lokalerna, svarar

Leverantören dels för samtliga uppkomna kostnader dels för ansvaret för samtliga

myndigheters godkännande om inget annat överenskommes.

§ 12.1 Inventarier

Före tillträdesdagen skall parterna gemensamt genomföra besiktning av lokaler och

inventarier. Vid besiktningsförrättningen skall protokoll över lokalers och inventariers fysiska

skick upprättas. Protokollet skall godkännas skriftligen av båda parter. Vid avtalstidens

utgång skall parterna genomföra förnyad besiktning av lokaler och inventarier på samma

villkor som vid tillträdet, onormalt slitage skall ersättas.

Inredning och inventarier som tillhör kommunen skall förtecknas i inventarielista. Inventarier

och utrustning som Leverantören införskaffar särskilt för att nyttjas vid utförande av uppdrag

och som lämnas i kommunens lokal ska förtecknas särskilt och skall efter avtalstidens slut

tillhöra Leverantören om inget annat överenskommes.

Det åligger Leverantören att väl vårda kommunens egendom.

§ 12.2 Licenser och abonnemang

Kommunen skall inte säga upp några abonnemang/avtal inom verksamheten innan den nya

Leverantören blivit tillfrågad om de vill överta avtalen. Gäller främst telefon och TV.

Verksamheten ska om möjligt inte behöva byta telefonnummer vid ett driftsbyte.

Leverantörens abonnemang skall alltid omfatta ev. brukare och nyttjare i kommunens lokal.

Leverantören skall bekosta eventuell STIM-avgift.

§ 13 UNDERLEVERANTÖR

Leverantören får ej anlita underleverantör att genomföra hela eller större delar av uppdraget.

I de fall det är fråga om mindre del av uppdrag får underleverantör anlitas under förutsättning

att Kommunen i förhand givit sitt skriftliga godkännande. Om underleverantör anlitas svarar

Leverantören alltid gentemot Kommunen för underleverantören som för Leverantörens egen

del enligt detta avtal.

§ 14 FÖRSÄKRINGAR

Leverantören ansvarar för att hålla sin egendom, personal och verksamhet försäkrad på

erforderligt sätt. Leverantören förbinder sig att teckna och vidmakthålla nedanstående

försäkringar under hela avtalstiden.

66 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

Bevis på att nedan nämnda försäkringar har tecknats, skall överlämnas till Kommunen senast

fyra (4) veckor före driftsstart. Bevis om att förnyad försäkring finns skall överlämnas till

Kommunen senast en (1) vecka före det att försäkringen går ut.

Om Leverantören brister i någon av ovanstående förutsättningar, har Kommunen rätt att

antingen teckna sådan försäkring på Leverantörens bekostnad eller att häva avtalet i dess

helhet.

Försäkringsskyddet skall uppfylla följande minimikrav:

- Ansvarsförsäkring

Ansvarsförsäkring med försäkringsbelopp minst 30 Mkr per skada och år.

Leverantören tecknar ansvarsförsäkring för person som erhåller stöd och service enligt

LSS.

Försäkringsbelopp:

Personskada 10 Mkr

Sakskada 2 Mkr varav för pengar och värdehandlingar 10 kkr.

Ren förmögenhetsskada 500 kkr.

- Utvidgat skydd för omhändertagen egendom inklusive nyckelförlust

Försäkringsbelopp minst 2 Mkr per skada och 4 Mkr per år.

- Ren förmögenhetsskada

Försäkring för ren förmögenhetsskada med försäkringsbelopp minst 1 Mkr per skada

och 2 Mkr per år.

- Förmögenhetsbrottsförsäkring

Leverantören tecknar förmögenhetsbrottsförsäkring med försäkringsbelopp om minst 1

Mkr per skada och 2 Mkr per år.

- Patientförsäkring

Leverantören tecknar patientförsäkring i enlighet med patientskadelagen.

Kommunen har tecknat kollektiv olycksfallsförsäkring enligt följande:

- Personer som erhåller boende enligt LSS/SoL

Omfattning heltid, dygnet runt

§ 15 OMFÖRHANDLING/ÄNDRINGAR OCH TILLÄGG

Ändringar och tillägg till detta avtal skall för att vara giltiga vara skriftliga och daterade samt

undertecknas av för respektive part behörig person samt tydligt anges såsom ändringar i eller

tillägg till detta avtal.

§ 16 ÖVERLÅTELSE AV AVTAL

Avtalet får inte överlåtas på annan fysisk eller juridisk person utan Kommunens skriftliga

godkännande.

§ 17 GARANTIER OCH VITE

Leverantören garanterar

- att samtliga skallkrav i förfrågningsunderlaget är uppfyllda.

- att samtliga de av Leverantören uppfyllda kraven i Leverantörens anbud daterat

den xxxx-xx-xx är uppfyllda.

- att Leverantören innehar gällande försäkringar i enlighet med detta avtal.

Leverantören förbinder sig att omedelbart rätta till iakttagna fel och brister i sin verksamhet.

Sker inte rättelse omedelbart, dvs. inom två veckor från påpekande, äger Kommunen rätt till

vite. Vite skall exempelvis utgå om den i anbudet angivna kvalitetsnivån inte uppnås vid

kvalitetsgranskningar.

67 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

Vite skall utgå med belopp motsvarande, vid var tid gällande, ett prisbasbelopp enligt lagen

(1962:381) om allmän försäkring per påbörjad vecka som rättelse inte har skett.

§ 18 ÖVRIGT

För det fall något villkor i detta avtal befinns vara lagstridigt, inte verkställbart eller ogiltigt,

skall förpliktelserna enligt villkoren vara utan kraft och verkan. Övriga villkor skal gälla och

fullgöras så långt det lagligen är möjligt.

§ 19 FÖRTIDA UPPSÄGNING AV AVTAL

Anser part att den andra parten inte tillfredsställande fullgör sina åtaganden enligt avtalet skall

den missnöjde parten skriftligen meddela den andra parten detta med angivande av på

vilket/vilka sätt part anser att den andra parten inte fullgör/fullgjort sina åtaganden enligt

avtalet. Den andra parten skall då snarast, dock senast inom två (2) veckor från att sådant

meddelande mottagits, vidta rättelse. Har rättelse inte vidtagits inom den föreskrivna tiden

äger den missnöjde parten omedelbart säga upp avtalet med tre (3) månaders uppsägningstid.

Uppsägning av avtalet skall för att vara giltig ske i meddelande till den andra parten.

§ 20 HÄVNING

Part äger rätt att omedelbart häva avtalet om den andra parten i väsentligt hänseende brutit

mot avtalet. Hävning av avtalet skall för att vara giltig ske i meddelande till andra parten.

Kontraktsbrott av väsentlig betydelse och därmed hävningsgrund föreligger bland annat om

Leverantören saknar fungerande rutiner och system för kvalitetssäkring eller om

tillsynsmyndigheten riktat allvarlig kritik mot verksamheten och kritiken inte föranleder

erforderlig rättelse. Utöver vad som anges ovan äger Kommunen alltid rätt att omedelbart

häva avtalet om Leverantören inte uppfyller sina förpliktelser enligt detta avtal, eller om

denne försätts i konkurs, inleder ackordsförhandlingar, inställer sina betalningar, ansöker om

företagsrekonstruktion eller annars kan anses vara på obestånd, eller det framkommer att

Leverantören lämnat oriktiga uppgifter i anbudet och dessa uppgifter har varit av icke

oväsentlig betydelse vid bedömningen av tilldelning av avtal.

§ 21 SKADESTÅND

Har Kommunen sagt upp avtalet enligt § 19 eller hävt avtalet enligt § 20 äger Kommunen rätt

till skadestånd motsvarande samtliga Kommunens verifierade kostnader för att avveckla

avtalet och anskaffa ny Leverantör. Har Leverantören sagt upp eller hävt avtalet till följd av

att Kommunen i väsentligt hänseende brutit mot avtalet äger Leverantören rätt till skadestånd

för liden skada högst uppgående till det negativa kontraktsintresset. Krav på skadestånd skall

ha meddelats Kommunen inom ett (1) år från det att avtalet upphört att gälla vid äventyr av att

Leverantören därefter inte längre äger göra gällande några krav på skadestånd hänförligt till

avtalet.

§ 22 SKADESTÅNDSSKYLDIGHET GENTEMOT TREDJE MAN

Leverantören svarar i förhållande till Kommunen för skadestånd, som Kommunen på grund

av vållande hos Leverantören eller personal som denne svarar för kan komma att förpliktigas

utge till tredje man.

§ 23 FORCE MAJEURE

Part skall vara befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra åtagande enligt detta avtal om

underlåtenheten har sin grund i omständighet(er) utanför parts kontroll som förhindrar parts

fullgörande av åtagande enligt avtalet. Omständigheter som befriar part från fullgörande av

åtagande enligt detta avtal skall bland annat vara krig eller krigsfara, uppror eller upplopp,

68 (69)


Dnr SN 2010/0466 Förstudie Bostad med särskild service - remissversion

mobilisering, eller oförutsedda militärinkallelser av större omfattning, rekvisition, terrorism,

omfattande brand eller översvämning, valutarestriktioner, arbetsmarknadskonflikt där inte

part själv är föremål för eller vidtar sådan konflikt samt ändrade anslag eller direktiv från

statsmakterna.

För att vara befriad från påföljd åligger det den part vars fullgörande hindras att snarast

skriftligen meddela den andra parten om hindret. Förhindrad part skall vidta skäliga

ansträngningar för att mildra omfattningen och effekten av hindret samt återuppta fullgörandet

av åtagande(n) som förhindrats så snart detta praktiskt kan ske.

Då förhindret pågått i mer än trettio (30) dagar äger den part vars åtagande(n) inte varit

förhindrade rätt att omedelbart skriftligen säga upp avtalet helt eller till de delar vars

fullgörande varit förhindrade med iakttagande av en (1) månads uppsägningstid.

§ 24 AVTALETS UPPHÖRANDE, ÖVERLÄMNING

Leverantören skall i händelse av att verksamheten vid avtalstidens slut övergår till ny

leverantör medverka till att övergången sker utan olägenheter för Kommunen och brukarna.

Ny leverantör skall också i direkt anslutning till beslutet samt vid övertagande ges möjlighet

att hålla informationsträffar för personal, brukare och anhöriga. Besiktning skall förrättas i

anslutning till avtalets upphörande. Kommunen kallar till besiktning och svarar för

kostnaderna för besiktningen. Iakttagelser vid besiktningen dokumenteras i

besiktningsprotokoll som tillställs båda parter. Vid avtalets upphörande och under erforderlig

tid därefter skall Leverantören lämna Kommunen eller av denne anlitad leverantör erforderligt

tillträde till lägenheter, gemensamma utrymmen samt personalutrymmen så att omsorg,

service och vård kan ges till brukarna. Om Kommunen inte erhåller erforderligt tillträde enligt

ovanstående stycken skall Leverantören ersätta Kommunen för samtliga kostnader som

Kommunen förorsakats på grund av detta. Leverantören skall vid byte till ny leverantör

överlämna kopior av samtliga handlingar som är av betydelse för verksamheten. Det gäller

exempelvis social dokumentation avseende de brukare som vistas i verksamheten när

övertagande sker samt personalakter avseende personal som den nya Leverantören tar över.

Leverantören förbinder sig att i anledning av förnyad upphandling till Kommunen lämna

uppgift om personalstyrkans storlek, fördelningen mellan olika personalkategorier,

sysselsättningsgrad och löner. Syftet härmed är att anbudsgivare skall ges likvärdiga

förutsättningar att beräkna anbuden.

Vid oenighet om vilka handlingar som skall överlämnas till den nya Leverantören är parterna

överens om att Kommunen skall avgöra frågan. Kommunen skall därvid ges tillgång till de

handlingar varom oenighet råder

§ 25 TVIST

Tvist angående tolkning eller tillämpning av detta avtal och därmed sammanhängande frågor

skall avgöras av svensk allmän domstol med tillämpning av svensk rätt.

Detta avtal har upprättats i två (2) likalydande originalexemplar, varav parterna tagit var sitt.

69 (69)

More magazines by this user
Similar magazines