Möt Berget i sommarskrud - Halmstad

Hjärtefrågor 

20 sIDor kommunal InformatIon JunI 2010 

Vi förbereder 

oss för valet sidan 2–5 

Halmstad 

Möt Berget i 

sommarskrud 

Halmstads väg 

mot 2030 sidan 14–17 

sidan 10–11 

Koll på Steninge och 

Simlångsdalen sidan 6–7 & 12–13

Valet på väg 

Först en varm sommar – sedan 

en het valrörelse. 

Redan är förberedelserna i 

gång på kommunens servicekontor 

som sköter det praktiska 

när Halmstad går till val söndagen 

den 19 september, med 

valnämnden som kommunens 

styrande och beslutande organ. 

Det viktigaste sättet att påverka i vår 

kommun har vi genom kommunvalet. 

72 300 personer har rösträtt i kommunvalet 

och är genom sin röst med 

och bestämmer hur kommunen – och 

landet – ska styras de fyra kommande 

åren. 

I kommunvalet är det 71 ordinarie 

platser i kommunfullmäktige som ska 

fördelas bland partierna. Omkring 

tusen röster krävs alltså för en plats i 

Halmstads ”riksdag”. 

Det är en organisation med omkring 

300 personer som sätts samman för 

valet. De flesta av dem behövs som 

röstmottagare på valdagen. Therese 

Hansen är ”valgeneral” och chef för 

valkansliet. 

– Vi ska göra allt för att ge Halmstadborna 

den service som behövs för 

att alla ska kunna utnyttja sin rösträtt, 

lovar hon. 

Det handlar om information och 

logistik till alla platser där förtidsröstning 

sker och de 50 vallokalerna på 

valdagen. I varje distrikt finns en utbildad 

ordförande och vice ordförande 

som har ansvaret. 

Vallokalen ska vara en trygg, säker 

Partierna i kommunvalet 

Nio partier har anmält att de ställer upp i 

kommunvalet i Halmstad. Deras tryckta 

valsedlar med kandidater ska finnas i alla 

vallokaler. 

• Arbetarepartiet Socialdemokraterna 

• Centerpartiet 

• Folkpartiet Liberalerna 

• Kristdemokraterna 

• Miljöpartiet de gröna 

• Moderata samlingspartiet 

• SPI – Sveriges Pensionärers Intresseparti 

• Sverigedemokraterna 

• Vänsterpartiet 

Denna informationstidning ges ut av Halmstads 

kommun och distribueras till samtliga hushåll. Ansvarig 

utgivare: Fredrik Geijer, stadskontoret. 

miljö där man kan rösta utan risk för att 

valhemligheten röjs. Samtliga lokaler 

ska vara handikappanpassade. 

– En av de stora frågorna som valkansliet 

har att hantera inför valet är 

frågor kring röstkortet. De ska vara 

utskickade med posten till alla innan 

förtidsröstningen startar. Valkansliet 

hjälper till med bland annat borttappade 

röstkort, säger Therese Hansen. 

Förutom ledamöter till riksdagen 

och kommunen väljs för första gången 

i Halland ledamöter till Region Hallands 

regionfullmäktige. Region Halland 

ersätter från årsskiftet Landstinget 

Halland och har bland annat ansvar för 

sjukvården i Halland. 

Du kan läsa mer om valet på webbplatsen 

www.halmstad.se/val. 

Telefonnummer till valkansliet är 

035-18 25 60. 

Produktion: Text-Media i Halland AB Medarbetare i detta nummer: Lars 

Andersson, Sofia Andersson, Patrik Leonardsson, Jesper Petersson, Lars-Olof 

Hellberg och Kitte Arvidsson, Centrum för lättläst Tryck: Halmstad Tryckeri 

71 platser 

• Totalt har de partier som deltar i 

kommunvalet i Halmstad anmält 282 

kandidater till kommunfullmäktige. De 

konkurrerar om 71 ordinarie platser i 

fullmäktige. 

• Av de 282 är 165 män och 117 kvinnor. 

Störst andel kvinnor på listan har 

Miljöpartiet (59 procent) och minst 

Sverigedemokraterna (9 procent). På 

Socialdemokraternas lista är det helt 

jämn fördelning mellan kvinnor och 

män. 

• Fem av kandidaterna är förstagångsväljare, 

fyra kandidater är inte svenska 

medborgare. 

• Halmstads kommun är indelat i 50 

valdistrikt. Det bör inte bo mer än 2 000 

röstberättigade i distrikten. Halmstads 

minsta distrikt är Tönnersjö som har 

omkring 300 röstberättigade. 

• Valdeltagandet i kommunvalet 2006 var 

80 procent, en ökning med två procent. 

• 72 300 personer är röstberättigade i 

årets val i Halmstad. 4 400 av dem för 

första gången. 

Till val för första gången 

Aldrig tidigare har så många 

haft rätt att gå till vallokalen 

för första gången som den 19 

september. Störst andel förstagångsväljare 

har Öster, där 

valdistrikt har upp till dubbelt 

så stor andel nya röster som 

kommunen som helhet. 

Fidan Jashari och Fitim Grajqevci är 

två av 4 400 Halmstadungdomar som 

står inför sitt premiärval. 

– Klart man måste göra det. Det är 

ju den chans du har att påverka för att 

få ett bättre Sverige som passar dig, 

säger Fitim. 

De är lagkompisar i Andersbergs IF 

i division fem, de har båda sina rötter 

i Kosovo som deras familjer lämnade 

för 18 år sedan när Jugoslavien föll 

samman. Och de tänker använda sin 

rösträtt även om bilden av var de olika 

partierna står för ännu är lite oklar. 

– Här röstar nog nästan alla på socialdemokraterna, 

säger Fidan. 

Åtta av tio röstade 

I förra kommunvalet i Halmstad deltog 

åtta av tio väljare. Deltagandet är som 

lägst i några av valdistrikten på Öster 

där endast drygt varannan väljare utnyttjade 

sin rätt. 

– Många känner nog att det inte 

spelar någon roll vad de tycker, säger 

Fidan. 

För honom är sänkt skatt och höjd 

pension viktiga frågor men han kommer 

inte på någon lokal fråga. 

– Vad jag kan om lokalpolitiken? Najaden! 

säger han med ett brett skratt. 

Den är lika långt borta för Fitim. 

Men han har flera ämnen i rikspolitiken 

som intresserar: 

• Jobb för ungdomar 

• Pensioner 

• Jämställdhet: ”Tjejernas rätt att 

själva bestämma är viktig”. 

• Skolan: ”Betyg tidigare och besked 

i tid så man har en chans att plugga 

upp dem”. 

Gillar sitt Halmstad 

Både Fitim och Fidan bor kvar hemma 

hos sina föräldrar. 

– Morsans mat, vet du, ler Fidan 

igen. 

Men för båda handlar det mest om 

att få fasta jobb först. Fitim har just fått 

För Fitim Grajqevci och Fidan Jashari är det självklart att rösta i valet. Det är dock inte talande 

för valdistrikten på Öster, där endast drygt varannan väljare utnyttjade sin rätt i förra valet. 

Fitim Grajqevci 

Ålder: 22 år 

Familj: Mamma, pappa, två bröder. 

Bor: Maratonvägen 

Gör: Busschaufför 

Viktiga politiska frågor: Skolan, jämställdhet 

och ungdomsarbetslöshet 

besked om att han kan börja som busschaufför 

i juni och Fidan letar efter ett 

nytt arbete sedan budchaufförsjobbet 

som han stortrivdes med tog slut. 

Och de gillar sitt Halmstad. De märker 

tecknen på segregation men säger 

att det inte stör dem. 

– Om en polisbil skulle se mig på en 

Söndrumsgata en kväll stoppar de mig 

garanterat men fördomar och rasism 

finns överallt i världen, säger Fidan. 

– Om man blir bra bemött eller inte 

beror på en själv. Man hör snacket om 

Andersberg men bryr sig inte. Men det 

är fel att alla utlänningar som flyttar 

till Halmstad verkar hamna här, säger 

Fitim. 

”Samarbeta mer istället” 

De har träning i kväll. Då blir det mer 

diskussion om Zlatan än om politik i 

omklädningsrummet. 

– Jag försöker lyssna när jag ser 

någon politisk debatt på TV. De bråkar 

i onödan, samarbeta mer i stället, 

säger Fidan. 

Fidan Jashari 

Ålder: 22 

Familj: Mamma, pappa och tre syskon 

Bor: Andersberg 

Gör: Arbetslös sedan februari 

Viktiga politiska frågor: Skatter och 

pensioner 

2 Hjärtefrågor 3

LättLäst om vaLet LättLäst om vaLet 

Den 19 september är det val i Sverige 

Den 19 september väljer svenska folket de politiska 

partier som ska styra i riksdagen, i kommunen och i 

landstinget. 

Vem får rösta? 

Du ska ha fyllt 18 år och vara svensk medborgare eller medborgare 

i ett EU-land, Island eller Norge. Om du är medborgare i 

ett annat land måste du ha varit folkbokförd i Sverige i minst 

tre år för att få rösta till kommunen och landstinget. Du får 

rösta i valet till kommunfullmäktige om du är folkbokförd i 

Halmstads kommun. 

Halmstads kommun 

Det finns 50 valdistrikt i Halmstads kommun. I det minsta 

distriktet, Tönnersjö, finns det 300 personer som får rösta. I det 

största distriktet finns det 2 000 personer som får rösta. 

Röstkort 

Du får ditt röstkort med posten mellan den 24 augusti och den 

31 augusti. På röstkortet står det var och när du kan rösta. 

Hur röstar man? 

Du röstar med valsedlar där partiets namn står. Gul färg på 

valsedeln är för val till riksdagen. Vit färg på valsedeln är för 

val till kommunfullmäktige. Blå färg på valsedeln är för val till 

landstinget. Det finns valsedlar på alla ställen där du kan rösta. 

Du röstar på ett parti genom att välja partiets valsedel. 

Vill du rösta på en person? 

Om du vill rösta på en särskild politiker ska du använda en 

valsedel med namnen på politikerna. Kryssa i rutan framför 

personens namn på valsedeln. 

Tomma valsedlar 

Vill du rösta på ett parti som inte har någon valsedel? Då kan 

du skriva namnet på partiet på en tom valsedel. Det finns 

tomma valsedlar där du kan rösta. Om du inte skriver något 

på den tomma valsedeln är den ogiltig, vilket betyder att den 

inte kommer att räknas. 

I vallokalen 

Ta med dig id-kort och röstkort när du ska rösta. Id-kort kan 

vara ett körkort eller ett pass. Det finns röstmottagare i vallokalen 

som hjälper dig. 

Rösta i förväg 

Du kan rösta i förväg från den 1 september till den 19 september. 

Då kan du rösta i någon av Halmstads alla röstlokaler. Du 

måste ha med ditt röstkort och du ska visa ditt id-kort. 

Rösta med bud 

Du kan rösta med bud och be någon person att lämna in rösten 

åt dig, om du inte själv kan gå till vallokalen. Men du måste 

göra i ordning rösten själv. Du ska ha särskilda kuvert. Ring 

Valmyndigheten på telefonnummer 020-825 825 eller din kommun 

på telefonnummer 035-18 25 60 och beställ materialet. 

Lantbrevbäraren kan vara ditt bud och har material. 

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

9 

10 

11 

12 

13 

14 

15 

16 

17 

18 

19 

20 

21 

22 

23 

VALKUVERT 

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

9 

10 

11 

12 

13 

14 

15 

16 

17 

1. Välj tre valsedlar. 

18 

19 

20 

21 

22 

23 

VALKUVERT 

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

9 

10 

11 

12 

13 

14 

15 

16 

17 

18 

19 

20 

21 

22 

23 

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

9 

10 

11 

12 

13 

14 

15 

16 

17 

18 

19 

20 

21 

22 

23 

4. Kryssa för en person. 

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

9 

10 

11 

12 

13 

14 

15 

16 

17 

18 

19 

20 

21 

22 

23 

5. Lägg valsedlarna i kuverten. 

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

9 

10 

11 

12 

13 

14 

15 

16 

17 

18 

19 

20 

21 

22 

23 

VALKUVERT 

Illustrationer: Ingse Ellesson 

Läs mer 

På www.val.se finns mer lättläst information om val och om hur du röstar. 

Telefonnummer till Valmyndigheten är 020-825 825. Det är gratis att ringa. 

Du kan skicka e-post till valet@val.se 

4 Hjärtefrågor 5 

RÖSTKORT 

2. Ta tre valkuvert. 

6. Lämna valkuverten och ditt röstkort till röstmottagaren. 

ID- 

kort 

3. Gå bakom en valskärm. 

RÖSTKORT 

7. Visa ditt id-kort. 

8. Röstmottagaren lägger dina valkuvert i valurnorna.

I Simlångsdalen är loppis poppis 

Simlångsdalen laddar för fest 

och invasion. Helgen efter midsommar 

invaderas byn. 

Dags för den årliga loppmarknaden, 

i år den 4 juli. Fyndsugna 

fyller Granvallen och Simlångsdalens 

IF lägger den ekonomiska 

grunden till sin stora 

verksamhet. Tacka Bertil Frithiof 

för det. 

”Före eller efter loppmarknaden”, det 

är indelningen av året i Simlångsdalen 

– Jag hade sett hur populära loppmarknader 

var hemma på Österlen, 

säger Bertil som blev så förtjust i byn 

där han lade ner avloppsrör på tidigt 

1960-tal att han stannade kvar. 

33 år efter Bertils idé har föreningens 

loppmarknad vuxit till en av de 

KOLL PÅ 

SImlångSdalen 

– mer än en stolpodling 

Antal invånare 

2000 2008 

tätorten 646 639 

Glesbygden 802 722 

I samhället finns 280 bostäder, 

drygt tvåhundra är småhus. 

fram till 1951 var simlångsdalen 

en egen kommun. 

1952 bildade simlångsdalen 

och snöstorp simlångsdalens 

landskommun som 1968 gick 

samman med Halmstad. 

största i södra Sverige. Ifjol hade den 

omkring 6 000 besökare – det är som 

om en halv miljon människor skulle 

söka sig till Halmstad samtidigt. 

150 föreningsmedlemmar är i arbete 

hela dagen för att allt ska fungera. 

Sedan finns det ”järngänget” och 

”kaffegänget” för vilka loppmarknaden 

är en angelägenhet året om. 

– Vi börjar om den 5 juli, dagen 

efter loppmarknaden, säger Mauritz 

”Murre” Brorsson, en i järngänget. 

Böcker per kilo 

Och under åren har det blivit massor 

av fynd. En vas som steg från 300 till 

9 000 kronor i budgivningen på Granvallen 

har sedan dess sålts på auktion 

i USA för det tredubbla. En kvinna 

som lämnade in mattan hon köpt till 

tvätt fick veta att den var värd 30 000 

kronor. 

– Det fanns en likadan till – undra 

om den blev tvättad, funderar ”Murre” 

som sköter avdelningen för Sport 

och verktyg på Granvallen. En av de 

populäraste ihop med leksaker och 

Antikrundan. 

Bussarna stannar vid Lyckebo 

Pensionärsbussarna stannar 

i Lyckebo. 

En nostalgitripp väntar besökarna. 

Här har tiden stått stilla 

sedan andra världskriget. 

Breareds Kulturhistoriska Förening 

förvaltar arvet efter ”Bröderna 

i bo´en”. En unik butiksinteriör 

som är ett av bygdens 

stora besöksmål. 

När varubrist och avspärrningar 

tvingade fram ransonering, kort och 

kuponger fick bröderna Rudolf och 

Alvar nog. De låste Bröderna Perssons 

Diverseaffär för att aldrig mera 

öppna den. 

Butiken och bostaden hade de ärvt 

efter sina föräldrar och när bröderna 

dog med två dagars mellanrum 1978 

var det i en intakt lanthandel och bostad 

från tidigt 1900-tal som de lämnade 

efter sig. Efter fem års strid med 

Allmänna Arvsfonden blev det som 

bröderna ville, att Kulturhistoriska 

Föreningen tog över. 

Så det är inte konstigt att utflyktsbussarna 

stannar till och minnen väcks 

till liv av varumärken och produkter 

för länge sedan utslagna från mark- 

naden. 

– Det är 

ett kulturarv 

som vi har att 

sköta, konstaterar 

Åke 

Johansson i 

föreningen 

där nästan 

hela bygden 

är med, 440 

medlemmar. 

– Vi vill 

gärna ha med 

fler yngre, 

säger Karl 

Anders Andersson 

som Brödraarv. Karl Anders Andersson 

nu är ordfö- och Åke Johansson i Breareds 

Kulturhistoriska Förening som 

rande. 

förvaltar lanthandeln där tiden 

För för- stått stilla sedan tidigt 1940-tal. 

eningen 

har också en skola, en linbastu, en 

ryggåsstuga och två kvarnar att sköta 

och underhålla. 

Sommaröppet: Under sommaren är 

Perssons Diversehandel öppen för 

allmänheten söndagar i juni, midsommarhelgen 

och tisdag-söndag i juli. 

Tid: 14.00-18.00. Bli nostalgisk! 

Böcker säljs kilovis. I år har man sex 

kubikmeter. Möblerna hittar ofta hem 

till tyska och danska sommartorpare i 

skogarna. 

– Och klädavdelningen är som Ullared 

– fast billigare, säger Bertil. 

En gång om året tömmer Simlångsdalens 

IF sin stora lagerlokal fylld med prylar. Bertil 

Frithiof och Mauritz Brorsson är två i ”järngänget” 

som jobbar året om med Simlångsdalens 

stora publikmagnet. 

Simlångsdalens IF har sex sektioner 

med verksamhet för ung och gammal, 

motionär och elitsatsare. Och på vintern 

ser föreningen till att Halmstadborna 

har fina längdspår i Långhulten 

helt gratis. Tacka loppisen för det. 

Brandmän sökes till Simlångsdalen! 

Nu går det inte längre. Personalbrist 

tvingar räddningstjänsten att 

minska beredskapen i Simlångsdalen 

från den 1 juni. För få deltidsbrandmän 

arbetar och finns på 

plats dagtid i Simlångsdalen för att 

kunna rycka ut med full bemanning 

när larmet går. 

Brandstationen i Simlångsdalen bemannas 

med deltidsbrandmän som 

har ordinarie arbeten att sköta. Situationen 

blev akut när tre av brandmännen 

som kunnat rycka ut dagtid 

försvann. För få blev kvar för att få ett 

fungerande beredskapsschema. 

Från den 1 juni rycker endast en 

brandman mot tidigare tre ut vid larm 

från Simlångsdalen under dagtid, 

06-18, på vardagar. Kvällar och helger 

bemannas som tidigare. 

Förstärkning larmas med automatik 

från närmaste styrka, till exempel 

Halmstad eller Oskarström, men har 

omkring en kvart längre körtid. 

Stf räddningschef Tina Nordlund 

betonar att förändringen helt beror 

på personalbrist och inte orsakas av 

besparingskrav. 

– Vårt folk i Simlångsdalen lobbar 

själva hårt för att rekrytera fler killar 

och tjejer till styrkan. Vi har inte gett 

upp hoppet om att lyckas, säger Tina 

Nordlund. 

2010 har av FN utsetts till den biologiska mångfaldens 

år. Här är några av arrangemangen som är på 

gång i Simlångsdalen: 

20 juli: Gunilla Simonsson och Krister Larsson tar med 

oss på en vandring i Gårdshults naturreservat och berättar 

om en historisk miljö med museijordbruk. 

4 september: Slåtter på Björkelund där man kan göra 

en handfast insats för naturvården under ledning av 

Halmstads naturskyddsförening och Hallands botaniska 

förening. 

8 september: En tur till Klövabergets mäktiga klippa. 

Karin Valtinat guidar och kittlar fantasin med berättelser 

om skogens väsen, vättar, troll och skogsrå. 

12 september: Svampexkursion på Björkelund under 

ledning av svampkonsulent Alice Berglund. 

Nya bostäder 

byggs i passivhus 

Det är nästan 20 år sedan sist men nu är det 

dags igen. HFAB bygger 12 nya hyreslägenheter 

i Simlångsdalen och planerar för inflyttning 

den 1 mars nästa år. 

Tre huskroppar med vardera fyra lägenheter 

är det som ska uppföras på Backenområdet, 

gränsande till de lägenheter som 

HFAB har på Hopalyckan. Husen byggs som 

passivhus med extra isolering. Solfångare 

på taken värmer vattnet, främst under 

sommarhalvåret. Den preliminära hyran blir 

6 800 kronor för treorna på 71 kvm och 

5 850 kronor för tvåorna på 61 kvm. 

– Vi har skickat ut intresseanmälningar 

och intresset verkar vara stort. Främst är 

det husägare i Simlångsdalen som söker 

efter ett bekvämare boende, säger Katarina 

Svensson, HFAB. 

Hela världen från villan 

i Simlångsdalen 

Hur blandar man bäst in fibrer i betong? I Simlångsdalen 

ligger företaget som är världsledande 

inom tekniken, Incite AB. 

1993 drog Rikard Engblom igång företaget 

vars doseringsutrustning nu finns världen runt. 

Starten var en förfrågan från en lokal betongfabrik, 

Sydsten. 40 procent av de svenska 

betongfabrikerna har nu Incite-utrustning. 

– Vi har till exempel två maskiner som står 

och går i Hallandsås tunnelprojekt. 

Det är främst i betongtunnlar som stål- och 

syntetfiber konkurrerar med järn som armering. 

Världen runt sprids kundanpassade 

Incite-produkter genom ett nät av agenter. 

Tillverkningen sker i Sverige och Tjeckien. 

Ifjol omsatte familjeföretaget där Rikard och 

hustrun Alicia är de enda anställda cirka 13 

miljoner kronor. Numera sköts affärerna från 

den nybyggda villan i Simlångsdalen. 

– Kontakterna med kunder har vi dygnet runt 

och med tre barn i familjen är det praktiskt att 

jobba hemifrån. Det kräver disciplin men Simlångsdalen 

är perfekt för oss, tycker Rikard. 

Klart för villor 

i Backen nästa år? 

Nu ställs planen för nya bostäder på Backenområdet 

ut för yttrande. Nästa år kan tomterna 

säljas och Simlångsdalen få ett nytt och efterfrågat 

område klart för villabebyggelse. 

– Från befolkningen har vi mest fått positiva 

reaktioner under planarbetet. Det är ett attraktivt 

område i sluttningen mot sjön och man ser 

detta som en chans till inflyttning och bättre 

underlag för skola och service, säger planarkitekt 

Emil Berger, byggnadskontoret. 

Men det är också ett känsligt område, 

gränsande till ett Natura 2000-område vid 

Brearedsjön, vilket man fått ta stor hänsyn till 

under planeringen. 

Planförslaget ger 16-18 nya tomter beroende 

på om intressenterna vill bygga friliggande 

villor eller parhus. Tomterna blir stora, upp till 

1200 kvm för att kunna ta upp höjdskillnaderna 

inom fastigheterna. 

Planen är nu utställd fram till den 18 augusti. 

Planhandlingarna kan laddas ner från 

kommunens hemsida: www.halmstad.se, 

under fliken Bygga & bo. 


Bild: Mauritz Brorsson

Nya regler för mat på stan 

Säsongen startar för alla glasskiosker, 

sommarrestauranger 

och caféer. 

I år gäller nya regler inom livsmedelslagstiftningen. 

– Ett enklare system – om 

företagarna följer regelverket, 

säger avdelningschef Birgitta 

Tullgren, miljö och hälsoskyddskontoret. 

Tidigare har det krävts ett godkännande 

från miljö- och hälsoskyddsnämden 

för de flesta typer av livsmedelsservering 

till allmänheten – allt från det 

lilla gatu köket till stora restauranger 

– innan man fått starta. 

Minst två veckor före start 

Nu är ordningen den här: Gör en 

anmälan minst två veckor innan du 

tänker starta. 

– Inom två månader från registreringen 

gör vi ett besök och en kontroll, 

säger Birgitta Tullgren, som tycker att 

risken för kunder och gäster inte ökat 

med de nya reglerna. 

Systemet förutsätter att ägarna har 

en lämplig lokal och en fungerande 

egenkontroll, vilket innebär att kraven 

på verksamheten är de samma 

som tidigare även om prövningen 

förändrats. 

Viktigast att kunskapen finns 

Miljö- och hälsoskyddskontoret har 

över 1 000 anmälda ställen att kontrollera. 

Hur ofta kontroller görs beror på 

risk och omfattning. 

– Och så får vi tips och klagomål från 

allmänheten som resulterar i inspektioner, 

säger Birgitta Tullgren. 

Hon påpekar att regler om tillstånd 

Så undviker du sommarsjuka 

Den varmaste tiden på året och risken 

för matförgiftning är som störst. Kyl, sval 

och frys räcker inte alltid för att bevara 

livsmedlen fräscha. Här några tips på hur 

du undviker sommarsjuka: 

• Planera livsmedelsinköpen så inte 

matkassarna blir stående i en solvarm 

bil. Ta gärna med kylväska med 

kylklampar. 

• Sätt gärna ner temperaturen i kylskåpet 

till +5 grader på sommaren. 

Hållbarhetstiden förkortas betydligt om 

för exempelvis korvförsäljning på 

allmän plats precis som tidigare kräver 

tillstånd från polis och teknik- och 

kylvaror står framme en tid. 

• Kylväska till matsäcken på stranden 

eller utflykten. 

• Använd inte samma skärbräda för rått 

kött och sallad. 

• Tvätta händerna efter toalettbesök och 

innan du ställer dig med maten. 

• Grilla inte kött eller fisk som inte är 

genomtinat. Stek väl men bränn inte. 

• Använd inte samma fat och redskap till 

det grillade som du använt till det råa. 

• Rester från grillningen ska in i kylskåpet 

så snart som möjligt. 

fritidsförvaltningen. 

– En bra hygienisk standard beror 

inte på om det är en sommar- eller året 

runtverksamhet. Det viktigaste är att 

personalen har tillräckliga kunskaper 

och förstår riskerna med att hantera 

livsmedel, säger Birgitta Tullgren. 

Upptäcker miljö- och hälsoskyddskontoret 

att verksamhet är igång 

utan att registrering gjorts gör man 

en anmälan om misstänkt brott till 

åklagare. 

Mer information – och blanketter 

– finns på www.halmstad.se under 

området Miljö & energi. 

Halmstads meste badare 

Svante Lönngren badar – för 

säkerhets skull. Sommaren lång 

tar han badvattenprover på 

Halmstads badplatser. 

– Vi är lyckligt lottade med 

fint vatten och fina bad här. 

Det är sällan som proven visar 

dåliga värden, säger han. 

För fjärde året ligger det på Svantes 

ansvar att ta badprover på de stora 

badplatserna längs kusten. Det är 

bakterier och alger som kan påverka 

badvattenkvaliteten som avslöjas i 

provresultaten. 

Från Steninge i norr till Gullbranna i 

söder åker Svante med sina provflaskor 

och vattentermometer. Dessutom tar 

han prover i fyra insjöar och på kommunens 

tre utomhusbad. 

– Numera är det den som driver 

en badanläggning som ansvarar för 

vattenprovtagningen. Vi granskar 

analyserna och tar beslut om badförbud 

om det skulle bli nödvändigt. En 

serie resultat kan avslöja om det finns 

någon bakomliggande orsak, som 

Här är de badplatser som regelbundet kontrolleras av teknik- och fritidsförvaltningen 

Havet 

Steninge 

Haverdal 

Vilshärad 

Ringenäs 

Frösakull 

Frösakull, First camp 

felkopplingar i avloppsnätet, säger 

avdelningschef Anneli Marklund, 

miljö- och hälsoskyddskontoret. 

Tas på en meters djup 

I början av juni gör Svante Lönngren 

den första rundan och sedan pågår 

provtagningarna långt in i augusti. 

Det blir fyra-sex provtillfällen på 

varje plats. 

– Ena veckan kontrolleras kustbaden, 

den andra veckan insjöar och 

utomhusbassängerna, säger Svante, 

som har sin ordinarie arbetsplats på 

Halmstad Arena. När resultaten kommer 

från laboratoriet ser han till att 

de publiceras på nätet på en sida som 

Smittskyddsinstitutet sköter. 

Proverna ska tas på en meters djup 

så rejäla vadarbyxor ligger i bagaget. 

De räcker inte alltid till för att skydda 

i havet. Blåser västanvinden friskt 

på de långgrunda provställena slår 

vågorna över. 

Skulle något prov visa på otjänligt 

badvatten ska ett nytt tas så snart som 

möjligt. 

– Men det händer sällan. De högre 

Tylöbäck 

Tylösand 

Tjuvahålan 

Görvik 

Gröningen, Östra stranden 

Köpenhamn, Östra stranden 

Hagöns campingplats 


Laxvik 

Påarp 

Gullbranna 

Insjöar 

Brearedssjön 

Gyltigesjön 

Vattnet är klart! 

Badvattenkvaliteten indelas i tjänligt, tjänligt 

med tvekan och otjänligt. 

Ett av alla de prover som togs av teknik- 

och fritidsförvaltningen förra året visade på 

otjänlig kvalitet. Det togs i Vilshärad men 

kontrollprovet några dagar senare hade 

tjänligt vatten. 

De fyra senaste badsäsongerna har tio 

prover varit otjänliga, tre av dem var från 

Vilshärad 2007. 

– En regnig sommar, konstaterar Svante 

Lönngren. 

Mer information: På www.badplatsen.nu 

publiceras vattenkvaliteten för badplatser i 

hela Sverige. 

bakteriehalterna dyker för det mesta 

upp när vädret är dåligt med regn och 

blåst, är Svantes erfarenhet. 

”Östra stranden är bäst” 

Han får inte nog av badande i jobbet – 

utan kastar sig gärna i salta böljor utan 

vadarbyxor. 

– Bästa stället är Östra stranden, garanterar 

Halmstads meste (?) badare. 

Toftasjön 

Tostarpssjön 

Utomhusbad 

Brottet 

Getinge 

Oskarström

Halmstads egen centrala park 

Det är 84 trappsteg upp till Halmstads 

tak. 

Där, från Utsiktstornet på Galgberget, 

breder hela stan ut sig nedanför. 

– Galgberget är en unik tillgång. Vi har 

idéer om hur det kan bli en än bättre 

naturpark, säger stadsträdgårdsmästare 

EvaLena Torudd. 

Galgbergskramarna är en växande skara. Året 

runt, dygnet runt njuter Halmstadbor av sin oas, 

få städer har tillgång till något liknande så nära 

centrum. Ett utflyktsmål som är lika lockande i 

försommargrönska som höstskrud. 

Något riktigt berg är det ju inte, utan avlagringarna 

av grus och sten från en mäktig isälv när 

inlandsisen drog sig tillbaka för omkring 14 000 

år sedan. Fram till andra hälften av 1800-talet låg 

det vindpinat och kargt innan skogsplanteringar 

gav berget en ny grön dräkt. Den behövde skötas 

och 1897 byggdes Utsiktstornet som också var 

skogvaktarens bostad. 

Nu är tornet en kommunal fastighet och i hyresgästens 

uppdrag ingår att hålla trappan i tornet 

öppen dagtid. 

Kommunen delar ägandet av Galgberget med 

Fortifikationsverket. Kommunens 70 hektar på 

berget har nyligen utökats genom ett markbyte 

med Vapnö gods. Det nedlagda grustaget på 

nordvästsluttningen har blivit kommunägt och 

en framtida utmaning blir hur det gamla såret 

i berget kan samordnas med rekreationsområdet. 

Eva-Lena Torudd betonar att Galgberget inte 

är en park utan en naturpark. Den naturliga 

floran och faunan och naturens mångfald ska 

samsas med besökarna. 

– Nu har vi satt upp informationstavlor i området 

för att lära Halmstadbor mer om sitt berg, 

och många turister hittar hit. I sommar sätter vi 

också upp ett 20-tal tavlor om speciella biotoper 

man hittar här, naturen är en stor lärobok, säger 

Eva-Lena Torudd. 

Hon gläds åt att skötseln av området nu är på 

hög nivå tack vare ett arbetsmarknadsprojekt 

som har hand om bland annat renhållning. Aktivitet 

och funktion är ledord för hur Galgberget 

ska förvaltas. Teknik- och fritidskontoret har tagit 

fram en utvecklingsplan för att göra området 

än mer attraktivt. De förslagen ska inom kort 

presenteras för kommunpolitikerna. Halmstads 

centrala park kan bli än bättre. 

På Galgberget finns bland annat 

• 3 km elljusspår 

• 5 km motionsspår 

• Hälsans stig 

• Ridstig 

• Sagoängen, stans mest besökta lekplats, 

anpassad för handikappade. 

• Två grillplatser 

• Utsiktstornet – öppet kl 8-18. 

• Hallandsgården – Hallands eget friluftsmuseum. 

Händer på Galgberget i sommar 

Hallandsgården har öppet hela 

sommaren med dagliga visningar för 

vuxna och barn. 

25 juni kl 14. 

Midsommarfirande på Hallandsgården 

1 juli kl 18.30 

Stadsvandring vid Landalasjön. 

3-4 juli kl 12-17 

Hantverk, musik, marknad, teater, 

auktion med mera på Hallandsgården 

Information om evenemang: 

www.lansmuseethalmstad.se 

www.destinationhalmstad.se 

10 Hjärtefrågor 11

Spikat i Steninge i 50 år 

Östra stranden har Japan. 

Steninge har sin egen klassiker, 

Stens gamla bangolfbana. 

I år firar den 50 år som sommarnöje. 

När Stellan Eriksson och Kerstin 

Teutsch köpte hus i Steninge för åtta 

år sedan ingick en minigolfbana i 

köpet. Byggd och vårdad under 42 år 

av snickaren och minigolfvännen Sten 

Karlsson som byggde på sin egen tomt. 

Dit, mitt bland lummiga trädgårdar på 

Hulabäcksvägen har sommargäster 

och Steningebor sökt sig år efter år 

i en sommarort med begränsat nöjesutbud. 

– Bästa dagen är midsommardagen, 

då kommer pappor och barn, säger 

Stellan. 

Som arkitekt respektive trädgårdsarkitekt 

får Stellan och Kerstin soppa 

på bordet. Minigolfbanan är ett stycke 

vårdad svensk sommarkultur som 

är mer trivsel än ekonomi. Kerstin 

säger ibland att golfbanemarken är 

hennes lilla pensionsförsäkring. På 

våren hjälper grannar och vänner till 

att skruva samman 

de 16 banorna efter 

vinterförvaringen. 

– Mot att man spelar 

gratis, hoppas 

Anders Kinch. 

Marknadsföringen 

svarar konstnären 

Walter Teutsch 

för med en ny 

affisch till varje 

säsong. 

En dag i juli 

blir det 50-årsfirande 

med tårta 

Blåser nytt liv i glaset 

Banbyggare. Kerstin Teutsch, Anders och Anders Kinch, Anna-Lena Teutsch, Stellan Eriksson, 

Walter Teutsch och retrievern Sparris fixar för sommarens spikar i Steninge. 

och musik mellan banorna av sommargrannen 

Nils Personne. 

I tio år har Magnus Andersson arbetat med glas, bland annat på Kosta-Boda och 

som hyttmästare på Steninge slott utanför Stockholm. Nu blåser han nytt liv i 

glastraditionen i Steninge. I den gamla bensinmacken – mitt emot glasbruksmuren 

– startar han Steninge Glashytta. 

Förutom att sälja sina egna glasprodukter har Magnus också tänkt att folk själva 

ska få prova på glasblåsning. Utrustningen köper han nu in från bland annat Lindshammar 

och Kosta-Boda och runt midsommar tänder han glasugnen. 

– En dröm att få komma hem och starta en glashytta, säger Magnus som vuxit 

upp i Snöstorp. 

Steninge gamla glasbruk stoppades av råvarubrist under första världskriget. Efter 

kriget återupptogs aldrig tillverkningen. 

Det obekräftade banrekordet är på 

27 slag. 

Visfest för 38:e året 

Visfesten i Steninge är landets näst 

äldsta årliga visarrangemang. 

– Bara visfestivalen i Västervik är 

äldre, säger Kenneth Andersson, ordförande 

i Visklubben Skeppet. 

Programmet är alltid hemligt. Sex artister 

per kväll under dagarna tre i tältet 

med plats för 300 besökare. 

Under åren har de flesta av viskonstens 

stora framträtt, ofta i början av sina 

karriärer: Sofia Karlsson, Jakob Hellman 

och Ola Magnell för att nämna några. 

I år är festen den 29-31 juli. Biljetter 

köps på Biljettcentrum. 

Dubbelt upp med boidyll 

Just i böjen där kustvägen går 

som närmast stranden i Steninge 

ligger den stora gula träbyggnaden. 

Byggd på 1930talet 

som badhotell, idag ett populärt 

vandrarhem. 

– Det är bara Tylösands gäster 

som har lika nära till havet som 

mina, säger Margareta Arneke, 

som inte riktigt vet hur hon ska 

göra med sitt vackra hus. 

Margareta har två yrkesroller. Tre 

sommarmånader sköter hon sitt vandrarhem 

med 38 bäddar på heltid, resten 

av året arbetar hon som socionom på 

socialförvaltningen. 

– Min man Carl och jag köpte 

vandrarhemmet för tio år sedan. Vi 

hade kommit tillbaka efter en rad år i 

Saudi-Arabien och ville se en ny del 

av Sverige, säger Margareta. 

De renoverade och byggde till med 

egen bostad och Steningeborna gillade 

att det nu lyste i fönstren i huset som 

alltid stått så mörkt alla vintrar. För 

efter hotelltiden blev Huddinge kommun 

ägare och hade sommarkoloni för 

förortsbarn under en rad år. Sedan tog 

Halmstads kommun över och drev stället 

som vandrarhem i turistbyråns regi. 

På 1990-talet privatiserades det. 

– Vandrarhemmet var min mans 

stora projekt och sedan han gick bort 

för fem år sedan tar jag ett år i taget. 

Det man drar in på sommaren går åt till 

att renovera och underhålla resten av 

året, säger Margareta som har trädgård 

som större intresse än hus. 

Havet behåller dock sin dragkraft. 

Och det är när Margareta kan promenera 

iväg mot stranden i sin badkappa 

som hon gillar Steninge som bäst. På 

högsommaren blir det alltför sällan. 

Felande länk av Ginstleden klar nästa år? 

De nyblivna pensionärerna Harriet och 

Kerstin från Halmstad firar med att avverka 

Ginstleden från Göteborg. Nästan 

hemma väntar en av de värsta etapperna, 

den smala Kustvägen mellan Steninge och 

Särdal. 

– Man hinner inte njuta av naturen, får 

bara koncentrera sig på trafiken, säger 

Kerstin. 

Det kan vara sista året. Faller alla bitar 

på plats finns cykelbana på den riskfyllda 

sträckan nästa sommar. Att Ginstleden är 

långt ifrån en säker cykelled vet Harriet och 

Kerstin, de har fått balansera på vägkanter 

medan bilarna sveper förbi. 

– En del bilister visar dessutom ingen 

hänsyn, säger Harriet. 

Separat cykelbana de tre kilometrarna 

mellan Steninge och Särdal har planerats 

och debatterats i flera år. Inte minst är den 

viktig för visionen om en riktig cykelled 

längs kusten genom länet. 

Planen kompliceras av att många fastigheter 

och utfarter kantar vägen. Man måste 

på en del ställen gå in i folks trädgårdar för 

att få plats att bygga. Cykelbanan kommer 

därför att variera i bredd och som smalast 

vara 1,5 meter bred. Kustvägens körbana 

behåller nuvarande bredd på hela sträckan. 

I höst begär Trafikverket att få planen 

KOLL PÅ 

StenInge 

– mer än en ruin 

Antal invånare 

2000 2009 

tätorten 709 790 

Glesbygden 185 205 

På 40 år har antalet steningebor 

fyrdubblats. 1970 bodde 

250 människor i församlingen, 

lika många i samhället som på 

landsbygden. 

Ifjol ökade befolkningen med 

20 invånare i steninge församling, 

till 995. Efter första kvartalet 

var siffran oförändrad. 

om man nu nått det magiska 

tusentalet får vi veta i augusti 

då sCB publicerar nästa befolkningsstatistik. 

fastställd och fram 

till det sker går den 

att överklaga vilket 

skulle försena hela 

projektet. 

– Kostnaden 

är omkring 7 miljoner 

kronor och 

anläggningstiden 

4-5 månader så 

med gynnsamt 

väder och utan 

överklaganden kan 

allt vara klart nästa 

sommar, hoppas 

projektledare 

Johanna Heribert, 

Trafikverket. 

FN har utsett 2010 till det biologiska mångfaldens år. Runt om i 

kommunen genomförs arrangemang där guider och experter delar av 

sig med sin kunskap. Här är tips på vad som väntar i Steninge: 

19 juni: En geologisk vandring från Glassvik till Stensjöstrand under 

ledning av Ingvar Persson från Hallands Geologiklubb. 

21 augusti: ”Floran bland mular och saltstänk”, en guidning på 

strandängarna i Enets naturreservat. 

29 augusti: ”Livet i ett hällkar” på Stensjöstrand. Krister Hall tar oss 

med in i småkrypens värld. 

26 september: Per Connelid visar Skipås naturreservats kulturhistoria. 

Eller som det kallas av Steningeborna själva: Guds gröna ängar. 


HaLmstads väg mot 2030 HaLmstads väg mot 2030 

Dags att diskutera allas vårt Halmstad. Två planer som pekar ut riktningen för hur 

staden ska utvecklas är nu ute på remiss till den 1 oktober. 

Fördjupad översiktsplan för staden (FÖP) och Handlingsprogram för hållbara 

transporter blickar tjugo år framåt i stadens utveckling när Halmstad kommer att 

ha passerat 100 000 invånare. Var byggs bostäderna? Var finns de nya arbetsplatserna? 

Hur löser vi transporterna? Hur binder vi samman stadens gröna områden? 

Det är fyra av de många frågor som planerna tar upp – frågor som kan dyka upp 

i årets lokala valdebatt innan de politiska besluten fattas nästa år. 

Så växer staden 

Mattias Bjellvi, arkitekt, och Sabina 

Andersson, trafikstrateg, på stadskontoret 

har varit projektledare för de 

två planerna, Fördjupad översiktsplan 

för staden och Handlingsprogram för 

hållbara transporter. De har tagits fram 

i samarbete mellan flera förvaltningar. 

Nu ska förslagen ut på remiss och på 

sju informationsmöten (se ruta på nästa 

uppslag) presenteras de av tjänstemän 

och politiker. 

De båda planerna har samordnats 

eftersom frågorna i mycket går in i 

varandra. 

– Planerna ska sedan ligga till grund 

för den fortsatta planeringen av bostäder, 

verksamheter, trafik och annat, 

säger Mattias Bjellvi. 

Enkelt och säkert 

Han och Sabina träffas vid Slottsbron, 

en av platserna som gett kommunens 

planerare mycket huvudbry genom 

åren. Nu planeras för en stad där vi rör 

oss enkelt och säkert men vid Slotts- 

Sabina Andersson och Mattias Bjellvi planerar 

för en stad där vi rör oss enkelt och 

säkert. 

bron ligger barriärerna tätt: Nissan 

– som staden i så många år vände 

ryggen – är en, trafiken på Slottsbron, 

Viktoriagatan och hela Laholmsvägen 

en andra, Västkustbanan med bommar 

och spårområden en tredje. Barriärer 

innebär dessutom olycksrisker, buller 

och luftföroreningar. 

Mot en tätare stad 

Hur Halmstadborna ska kunna fortsätta 

ta sig över Nissan med bil samtidigt 

som trafiken på Slottsbron blir färre 

har utredningarna tankar kring. 

Med bilismen växte städerna och 

barriärerna. Dagens svensk kräver fyra 

gånger mer mark än 1940-talets. Nu 

krymper ytorna för bilen. Klimathot, 

planeringen för ett energisnålare samhälle 

som hushåller med mark driver 

på förändringen. Så i planerna slår 

man bland annat ett slag för de gående, 

cyklister och bättre kollektivtrafik. 

– Utvecklingen kommer att gå mot 

en tätare stad vilket ger förutsättningar 

för att minska behovet av att förflytta 

sig med bil. Samtidigt ökar det vikten 

av att arbeta för att fler ska gå, cykla 

och åka kollektivt, säger Sabina Andersson. 

Mer information finns på kommunens 

webbplats, www.halmstad.se. 

Möjligt framtida utredningsområde 

för verksamheter. 

• Förtätning och komplettering 

med bland annat 

bostäder föreslås i Söndrum, 

till exempel vid Nya 

Tylösandsvägen. 

• Ny stadsdel vid bra kollektivtrafikförbindelser 

föreslås vid Sofieberg. 

• Ytterligare verksamhetsutbyggnad 

föreslås vid Kårarp-Vrangelsro. 

• Centrala Halmstad föreslås förtätas till exempel 

vid Tullkammarkajen. 

• Andersberg och Vallås kompletteras med 

bostäder och verksamheter. 

• De gröna stråken i Halmstad föreslås kompletteras 

och utvecklas, till exempel kopplingen 

Andersberg – havet. 

Staden växer. I det här området lever det över 70 000 människor om tjugo år. Nya 

bostäder på Kärleken-Sofieberg, Söndrum, längs Nissan och Fyllinge bland annat (gul 

färg). Nya arbetsplatsområden på Kistinge och Kårarp (lila färg). Ett nytt resecentrum 

(rött) som binder samman bussar och tåg och en ny förbindelse för bilar och cyklar 

över Nissan (rödstreckat). Karta: Stadskontoret 

• Kistinge föreslås byggas ut med 

verksamheter. 

• Trönninge föreslås byggas ut med 

bostäder och verksamheter. 

• Fyllinge föreslås byggas ut med 

bostäder. 


HaLmstads väg mot 2030 HaLmstads väg mot 2030 

Gamletull visade vägen 

Förtätning och funktionsblandning 

är ledorden när Halmstad 

byggs vidare. Nästan 10 000 

bostäder och cirka 500 hektar 

verksamhetsyta kan byggas 

fram till 2030 – mycket genom 

ändrad markanvändning genom 

att övergivna parkeringsplatser 

eller gammal industrimark tas 

i anspråk för bebyggelse. Bostäderna 

på Gamletull har visat 

vägen. 

Staden ska så mycket som möjligt växa 

genom att resurser utnyttjas bättre och 

jungfrulig mark skonas. 

– Vi vill åstadkomma en tät och 

blandad stad där bostäder, service och 

icke miljöstörande verksamheter samsas 

och där nya områden byggs i kollektivtrafikstråk, 

säger projektledaren 

Mattias Bjellvi. 

Många funktioner på liten yta 

Det är stadskärnornas sätt att fungera 

för en mängd olika funktioner på en 

liten yta som står som förebild. En 

ekonomisk vinst är att de stora investeringarna 

i gator, vatten och avlopp och 

annan infrastruktur utnyttjas bättre. 

Den fördjupade översiktsplanen 

(FÖP) har lagt förslag till utveckling 

för ett område som innefattar Trönninge 

– Skedalahed – Sofieberg – Vrangelsro 

– Trottaberg – Stenhuggeriet. Omkring 

60 000 av kommunens 90 000 invånare 

bor i området. 

Bärande tankar i FÖP:en och Handlingsprogram 

för hållbara transporter: 

• Varierade bostadstyper och upplåtelseformer 

för att motverka segregation. 

• Gröna stråk, ofta i samspel med 

gång- och cykelstråk, för bättre för- 

Tyck till om Halmstads framtid! 

träffa politiker och tjänstemän och ta del av planerna och 

var med och påverka Halmstads framtid. 

• 15 juni kl. 18.30-21.00 stadsbiblioteket 

• 18 aug. kl. 18.30-21.00 andersberg – medborgarservice 

• 25 aug. kl. 18.30-21.00 Vallås bibliotek 

• 26 aug. kl. 18.30-21.00 söndrums bibliotek 

• 30 aug. kl. 18.30-21.00 fyllingeskolan 

• 9 sept. kl. 18.30-21.00 IoGt–nto, kärleken 

• 22 sept. kl. 18.30 – 21.00 stadsbiblioteket – trafikantveckan 

– slutdiskussion. 

utsättningar för rekreation. 

• ”Halmstad – staden vid havet” genom 

fler och bättre stråk mot havet. 

• Prioriteringsordning för transporter: 

gående, cyklister, kollektivtrafik, 

bilar. 

• Planering för att förlägga tyngre 

verksamheter längs motorvägen 

– som nu sker vid Vrangelsro/Kårarp 

– och utbyggnad av Kistinge/ 

Villmansstrand. Överflyttning av 

tunga transporter till båt och tåg 

stimuleras. 

Och här är några förslag: 

• Framkomligheten för gående, cyklister 

och bussar ska förbättras. Det 

gäller bland annat säkra cykelleder 

mot centrum och en viktig punkt för 

bra cykelmiljö blir anslutningarna till 

nya resecentrum. 

• En ny bussgata genom centrum från 

Rondellen över Slottsbron/Viktoriagatan 

och på Laholmsvägen fram 

till Högskolan. På den sträckan blir 

det kvar ett körfält, mot dagens två, 

för personbilar. Det beräknas minska 

trafikbelastningen på Slottsbron till 

hälften. 

• Södra Infarten – från E6 till hamnen 

– byggs i etapper. 

• En ny uppfällbar bro över Nissan 

samt en ny gata på Söder föreslås. 

Den ska ha ett körfält i vardera riktningen 

och cykelbanor och ska inte 

byggas som en barriärskapande trafikled 

utan som en gata anpassad till 

omgivande gatunät. Den nya bron på 

Söder ska ge plats för de personbilar 

som ”trycks ut” från Slottsbron. 

• Ett nytt linjenät med färre linjer och 

ökad turtäthet ska locka fler resenärer. 

Ny bebyggelse ska planeras så 

gångavstånd till bussnätet blir högst 

400 meter. 

• Söder och Tullkammarkajen är de 

stora områdena för förtätning av 

centrum med plats för cirka 2 000 

nya bostäder. På Flygaregatan kan 

200 bostäder få plats på Arlas gamla 

mejeritomt. Sammanlagt ryms cirka 

3 450 nya bostäder i centrum. 

• I Söndrum ryms nästan 1 200 bostäder 

genom bland annat flerfamiljshus 

i upp till fem våningar längs Nya 

Tylösandsvägen vid Äventyrslandet, 

Söndrums centrum och Bäckagårds 

centrum. Fortsatt utbyggnad på 

Trottaberg-Ranagård ger 530 lägenheter. 

• Öster är Halmstads mest tättbebyggda 

område och nio av tio bostäder är en 

lägenhet. Sammanlagt föreslås drygt 

700 nya bostäder. 

• Vallås, Fyllinge och Trönninge föreslås 

kompletteras med cirka 200, 300 

respektive 400 bostäder. 

• En helt ny stadsdel kan växa upp 

vid Sofieberg med plats för 2 300 

bostäder och mark till ytterligare 700. 

På platsen för gamla tegelbruket vid 

Norra infarten kan ett ”landmärke” 

och ett närservicecentrum byggas. 

Men inget nytt handelscentrum kommer 

att byggas där. 

• Nära stan finns lummiga skogar 

som Sperlingsholm, Skedala och 

Stjärnarp. Genom gröna stråk ut från 

centrum ska de bli enklare att nå. 

Kustvandrarnas växande skara ska 

få en fortsättning av Prins Bertils 

stig att vandra på, från hamnen till 

Trönninge. Ett stråk föreslås tillskapas 

mellan Arenahallen via Öster till 

havet. 

• Aleskogen, Möllegård, Galgberget, 

Nissans och Fylleåns stränder. Redan 

smultronställen för många, men ska 

bli det för än fler genom bättre kopplingar 

och tillgänglighet. 

möten kan därutöver arrangeras för grupper och föreningar. 

kontakta projektledarna mattias Bjellvi och sabina 

andersson på telefon 035–13 70 00. 

Staden förtätas genom 

kollektivtrafikstråk och 

stomlinjer utvecklas för 

stadsbusstrafiken. 

Två körfält genom centrum 

görs om till bussgata. 

Superstråk utvecklas 

för cykeltrafik. 

Ny bro och gata i söder för gång, 

cykel och biltrafik kopplas till en 

väg mellan hamnen och E6. 

Fler transporter behöver gå på 

järnväg och möjligheten till nytt 

godsspår öster om Halmstad utreds. 

Prioritera! Det ska gå snabbare att förflytta 

sig med cykel eller buss. Ett nytt busslinjenät 

(svart) och ett utbyggt cykelnät med 

”superstråk” (grönt) lägger grund till det 

i Transportplanen. Karta: Stadskontoret 


Det är en händig man som blivit 

VD för Halmstad & Co. Men nu 

lägger han något motvilligt 

undan sin hammare. 

– Jag inser att det inte blir 

tid att bygga på huset som jag 

tänkt med mitt nya jobb. Kanske 

kan jag spela golf lite mer än 

fem gånger om året som det 

varit hittills, säger Johan F Lundberg. 

En 49-årig göteborgare tar över chefskapet 

för det kommunala bolag som 

ansvarar för turist- och upplevelsestaden 

Halmstad, en under det senaste året 

turbulent post. 

– Att återupprätta förtroendet för 

bolaget är en av uppgifterna – men 

långsiktigt handlar det bland annat 

om att lyfta faktorer som kan förlänga 

säsongen och ge besökare andra tider 

än sommaren. Den breda politiska 

enigheten om att utveckla Halmstad 

som besöksmål var ett viktigt skäl 

till att jag tackade ja till jobbet, säger 

Johan F Lundberg. 

”Halmstad är en attraktiv ort” 

Fyrbarnspappan lämnar chefsjobbet på 

Svenska Mässan i Göteborg där han 

arbetat de fjorton senaste åren med 

ansvar för bland annat TUR-mässan, 

Nordens största turistmässa. Erbjudandet 

från Halmstad var den utmaning 

18 

Hjärtefrågor 

han sökte efter när 50-årsdagen börjat 

närma sig. Möten mellan människor 

är det som fascinerar honom, en stor 

faktor i både mäss- och evenemangsbranschen. 

– Halmstad är en attraktiv ort med 

stor potential. Vi behöver hitta nischer 

där Halmstad kan bli starkare och inte 

dra oss för att utnyttja vad som gjorts 

på andra platser. Jag får börja med att 

ordentligt sätta mig in i – och ifrågasätta 

– allt vad Halmstad & Co sysslar 

med, säger nye VD:n. 

En resurs som ska utvecklas är 

Halmstad Arena: 

– Evenemangshallar växer upp runt 

om i landet och kan rätt hanterat bli en 

jättetillgång. Det gäller att positionera 

sig, hitta målgrupper och ge arrangörer 

den respons de förväntar sig. 

Besöksnäringen är en storindustri 

som omsätter 250 miljarder kronor 

och ger jobb åt 160 000 personer i 

Sverige. Uppgiften för Halmstad & Co 

är att se till att Halmstad hörs, syns och 

attraherar i den konkurrensen. 

Bolaget sköter turistbyrån, biljettservice 

och Halmstads Teater – där scen 

och teknik i år rustas upp för 37 miljoner 

kronor. Dessutom ska Halmstad 

& Co marknadsföra Halmstad Arena 

för evenemang och hela Halmstad 

som en plats att besöka för semester 

eller möten. 

Den årliga Marinfestivalen – som 

nästa år blir den hejdundrande mål- 

Fascineras 

av möten 

gången för Tall Ship Races – faller 

också på bolagets lott. 

Pengarna ska ge effekt 

Så inte kommer Johan F Lundberg 

att sakna arbetsuppgifter på det jobb 

som han just inlett. Men kostar det så 

smakar det. Det är kommunen som 

finansierar verksamheten med cirka 

20 miljoner kronor om året. 

– Vårt arbete är att se till att pengarna 

ger effekt i ökade intäkter och arbetstillfällen 

i kommunen som i sin tur 

ger mer skatteintäkter att användas för 

barn, ungdom och äldre, säger han. 

Men medan det var lätt att räkna 

besökare på mässorna i Göteborg är det 

lite värre att avgöra vad som lockar till 

Halmstadbesök, förutom att de flesta 

kommer för att hälsa på släkt och vänner 

och då helst under julihögtryck. 

– Arbetet pågår med att ta fram bättre 

mättal för att se vad besöksnäringen 

tillför i kommunen. Det är viktigt att 

vi kan visa för Halmstadborna vilken 

nytta vi gör, säger Johan F Lundberg. 

En händig man 

Och så var det det här med att snickra 

och hamra. Som tonåring byggde han 

landets första skateboardramp hemma 

i Göteborg. Villan i Mölndal har varit 

ett ständigt pågående projekt och nu 

stod en nyinköpt fritidstomt i Frillesås 

på tur. Men den får vänta. 

I stället ska golfklubborna putsas. 

Sommar, sol och segel 

på Marinfestivalen 

Den 29 juli är det dags för den sjätte 

Marinfestivalen längs Halmstads kajer. 

I år kommer rekordmånga fartyg 

att kasta ankar här under festivalens 

fyra dagar – den mest kända är briggen 

Tre Kronor af Stockholm, som 

självaste kronprinsessan Victoria är 

gudmor till. 

Som vanligt kommer festivalen att 

bjuda på mängder med upplevelser 

av vitt skilda slag. Vill man hålla sig i 

den marina världen kan man självklart 

följa med fartygen ut till sjöss och 

även lära sig att navigera, slå knopar 

och klättra i master. Serveringar på 

fartygen och längs kajen bjuder havets 

läckerheter och på en speciell matscen 

kan man bland annat lyssna till Stefan 

Holmström. 

Musikutbudet är digert och på Stora 

scen samlas den svenska artisteliten. 

Melissa Horn och Mikael Wiehe 

inleder lite lugnt på torsdagskvällen 

innan Halmstad on the Rocks tar vid 

på fredagen med lokala artister som 

MaryJet, Vincent Vicious, Bleecker 

och Vikunja. Mer rock blir det på 

lördagen med Mustasch och Amanda 

Västergårdsgruppen årets arbetsplats 

Trots att man arbetar på vitt skilda ställen kännetecknas arbetet 

av glädje och stor sammanhållning. Det bidrog till att Västergårdsgruppen 

städ i början av maj utsågs till årets arbetsplats inom 

Halmstads kommun. Arbetsplatsen är ett arbetslag inom servicekontorets 

enhet städservice. 

Motiveringen till utmärkelsen är att Västergårdsgruppen ser kunden 

som den viktigaste resursen, vilket också visar sig i positiva 

omdömen vid regelbundna kvalitetsmätningar. Mångfaldssatsningen 

på städservice har dessutom skapat en öppenhet som bidrar till 

det goda arbete som utförs. 

Det är sjätte året i rad som Halmstads kommun delar ut utmärkelsen 

Årets arbetsplats. Tanken är att sprida goda exempel på 

verksamheter inom kommunen som arbetar aktivt med bland annat 

kvalitetsfrågor, arbetsmiljöarbete och delaktighet. 

Jensen – och på söndagen blir det ett 

kärt återseende när Rix FM-festival 

är tillbaka. 

Varje år har festivalen en målgrupp 

som man ägnar lite extra tid åt. I år är 

det ungdomarnas tur. För närmare information, 

håll utkik på festivalens 

egen hemsida – www.halmstadmarinfestival.se! 

Kommunråden mötte upp i Rådhuset 

Hur ska Söder utvecklas i framtiden? Vad är egentligen en politiker? Så skiftande 

var frågorna som Halmstadbor passade på att ställa den 7 april när kommunråden 

höll ”Öppet hus” i Rådhusentrén. 

Unga och gamla med funderingar om kommunens verksamhet kom för att träffa 

de fem kommunråden. Somliga ville bara möta en politiker, andra visste exakt vem 

av kommunråden som skulle få svara på deras specifika fråga. Fler möjligheter till 

öppna träffar med kommunråden kommer att ske under hösten. Håll utkik! 

Har du frågor och funderingar idag? På kommunens webb finns kontaktuppgifter 

till kommunråden. Du kan ringa, e-posta eller skriva ett vanligt brev. Adressen är 

www.halmstad.se. 

Konstpromenera i 

Halmstad i sommar! 

Det finns mycket sevärd konst i Halmstad 

som de flesta inte känner till. Därför 

anordnas konstpromenader den första 

lördagen i månaden från maj till september. 

Turerna leds av en guide som berättar 

om kändisar och doldisar i Halmstads 

offentliga konst. 

Konstpromenaderna är ett led i kulturförvaltningens 

arbete med att synliggöra 

konsten i Halmstad och profilera 

Halmstad som ett konstcentrum. Varje 

promenad har ett eget tema och det är 

helt gratis att följa med. 

Mer information: www.halmstad.se, 

fliken Uppleva & Göra. 

Östergårdsskolans kök bäst på matglädje 

I hela Sverige finns det inte ett skolkök som är bättre på matglädje 

än det på Östergårdsskolan. Beviset på det kom när personalen 

korades till vinnare av Arla Foods Guldko 2010. 

Det tävlades i fem kategorier och Östergårdsskolans kök var 

nominerat till ”Bästa matglädjeskola” tillsammans med ett skolkök 

från Göteborg och ett i Stockholm. Att de kunde lämna Grand Hotel 

i Stockholm som vinnare motiverades av juryn på följande vis: 

”Med mottot ’ingenting är omöjligt’ har de gett matglädjen ett 

ansikte. De har en stor yrkesstolthet och en enorm arbetsglädje. 

Maten lagas så mycket som möjligt från grunden trots de stora 

volymerna. Den är både god och näringsriktig, har rena smaker 

och så få tillsatser som möjligt. Genom sin lyhördhet har de satt 

matgästens välbefinnande i fokus. De har skapat någonting helt 

eget och unikt.” 

19

gruppFÖrsändelse 

till HusHÅll 

Händer i Halmstad i sommar 

Juni 

10 Fotboll: HBK–Kosovo, Örjans 

vall 

15 Vänskapsmatch: HBK–Mjällby 

AIF, Örjans vall 

20 De vilda blommornas dag 

25 Midsommarfirande 

28 V65, Halmstadtravet 

30 ”Grabbarna i 57:an – på vårt 

sätt”. Premiär för årets friluftsteater 

på Borggården, Halmstads 

slott 

30 Fotboll: HBK–Nordsjälland, 

Örjans vall 

Juli 

2-3 UrbanRoots2010 

– hiphop- och reggaefestival, 

Bastionen 

5 Författare i sommarkvällen 

– Birgitta Stenberg, Stadsbiblioteket 

6 Lunchtrav, Halmstadtravet 

8 Sprintermästaren, V65, Halmstadtravet 

9 Stosprintern, V65, Halmstadtravet 



– Bodil Jönsson, Stadsbiblioteket 

14 Slade och Sweet, Solgården 

17 Ulf Lundell, Brottet 


– Björn Ranelid, Stadsbiblioteket 

21 The Ark, Solgården 

25 Allsvensk fotboll: HBK– 

IFK Göteborg, Örjans vall 


– Sara Kadefors, Stadsbiblioteket 

26 Travtävlingar Sax, Halmstadtravet 

www.halmstad.se 

26-27 Sommarstandup: Badjävlar, 

Norre Katts Park 

28 Sanne Salomonsen, Solgården 

29-31 Halmstads Marinfestival 

29-31 Visfesten i Steninge 

29-31 Halmstads Laxacup 2010, Sannarps 

IP 

30 Nattrav, Halmstadtravet 

31 Bondens egen marknad, 

Slottskajen 

Augusti 

1 Halmstads Marinfestival 

1 Halmstads Laxacup 2010, Sannarps 

IP 

4-7 Internationella Gatuteaterfestivalen 

8 Allsvensk fotboll: HBK–IF Elfsborg 


12-14 Swedish Beach Tour, Stora torg 


21 Prinsens Minne 

21 Bondens egen marknad, 

Slottskajen 

21 Tjejmetet 


Malmö FF 


28 Fyrverkerifestival 


Kalmar FF 

Halmstads kommun, Box 153, 301 05 Halmstad 

035-13 70 00 • www.halmstad.se

Möt Berget i sommarskrud - Halmstad

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?