Nr 5, 2008 - Haninge

Haninge idag 

Tema: Trafik 

På nya spår 

i Haninge 

Sid 10–11 

Årets nyföretagare 

Sadlade om från 

sjuksköterska till 

butiksägare 

Sid 16 

En informationstidning från Haninge kommun – nummer 5/2008 

Haninge idag 5-2008 1

2 

Haninges boulevard 

En morgon i början av månaden var den finare än 

vanligt. De gröna löven höll på att förvandlas till 

gula och längs gatan låg ett och annat redan nedfallet 

löv. 

Jag menar förstås Fina gatan. Nynäsvägen från 

rondellen vid Dalarövägen /Gudöbroleden och upp 

till Haninge centrum. Det är Haninges egen boulevard. 

Det känns verkligen bra att cykla, köra bil 

eller promenera längs gatan kantad av vackra träd 

och gångvägar. Man känner sig riktigt stolt. 

För tio år sedan startade arbetet med Fina gatan 

som egentligen är namnet på vägförbättringar 

på flera ställen i kommunen. Både Jordbro, Vega, 

Västerhaninge, Tungelsta och Handen fick ta del 

av vägupprustningen som syftade till att förbättra 

trafiksäkerheten. Det satsades cirka 5 miljoner kronor 

per år i sex år. 

Haninge fick också några rondeller under den 

här perioden. Visste du att det finns så många som 

16 rondeller i kommunen? De flesta med planteringar 

av buskar och träd och några är utsmyckade 

med konstverk. Till exempel rondellen där jag bor, 

i Vendelsömalm. Den har vid något tillfälle blivit 

utsedd som en av Sveriges fulaste. Va’ dumt! Den 

är inte alls ful. Den är speciell och den bär på en 

Haningehistoria. 

Tänk på det ni som kör där. Varför finns det en 

torklada mitt i rondellen? Och vad har torklador 

betytt för Haninge? Ja, tema historia kanske vore 

något för kommande nummer. 

Men nu vill jag önska 

dig trevlig läsning av detta 

nummer – med tema trafik. 

Läs bland annat om arbetet 

med den nya övergripande 

trafikplanen på sid 6. 

Haninge idag ges ut av Haninge kommun 

Ansvarig utgivare: Margaretha Picano, 08-606 71 44 

Redaktör: Ingrid Hulthage, 08-606 85 36 

Haninge idag produceras i samarbete med 

Mosebacke Media – 

Magnus Kristenson 

Bert Ola Gustavsson 

08-615 19 41, www.mosebackemedia.se 

Grafisk form: Gabriel Uggla AB, 

08-54 54 71 50, www.gabrieluggla.se 

Formgivare och illustratör: Louise Uggla 

Omslagsfoto: Vid cykelhjulet – Jeanette Flodqvist, 

Haninge kommuns miljöstrateg. 

Fotograf: Åsa Liffner 

Tryckeri: AB Danagårds Grafiska 

Distributör: S-post 

Om tidningen uteblir kontakta Bosse Wallsten, 

08-634 90 11, bowa@s-post.se 

Upplaga: Cirka 45 000 

Innehåll nr 5/2008 

4 Haninge näst bäst i klassen 

Haningeborna reser tre gånger så mycket 

med kollektivtrafik som invånare i 

ekokommuner i genomsnitt. 

10 På nya spår i Haninge 

Ta spårbil från Vegastaden till Brandbergen 

eller tvärbanan till Flemingsberg. 

I framtiden kan detta bli verklighet. 

14 Skriftligt avtal med 

hantverkaren 

Ska du bygga ditt drömkök? Se till att du 

får priset skriftligt – annars kan det bli 

bekymmer. 

15 5–1 regeln 

För varje tillsägelse – beröm ditt barn 

fem gånger. Studiecirklar inspirerar 

föräldrar till att uppmuntra sina barn. 

16 Johanna sadlade om 

Efter 30 år som sjuksköterska öppnade 

Johanna Netz Foderboden. Nu har hon 

utsetts till Årets nyföretagare. 

18 Fynda på Fyndet 

Här kan du hitta allt från en 

skräddarspegel från 1930-talet till 

en utdragssäng från sent 1800-tal 

eller Arabia-servis. 

Tävling 

Hur många cyklar hittar du? 

Detta nummer av Haninge idag har temat trafik, med 

tonvikt på kollektivtrafik. Om vi är många som cyklar 

kanske vi skulle kunna kalla också cykeln för ett kollektivtrafikfordon… 

Hur som helst är det inte otroligt 

att cykeln får ytterligare en renässans i dessa dagar då 

vi vill skapa en hållbar värld, ett hållbart Sverige – ett 

hållbart Haninge. 

Denna cykel ingår inte 

i tävlingen. 

Frihetssymbol 

Cykeln har haft en banbrytande betydelse i historien – inte minst på landsbygden. 

I och med cykeln blev folkrörelserna rörliga också i fysisk bemärkelse. Det var 

tack vare cykeln som man kunde ta sig fram till Folkets hus, till missionshuset 

och till dansbanan. 

Om du bläddrar bland äldre svartvita familjefoton från början av 1900-talet 

kan du lägga märke till att cykeln ofta har en framträdande plats på bilden, 

liksom tidigare hästen. 

Den blev en frihetssymbol och den hjälpte också till att bryta isoleringen ute 

Haninge idag 5-2008

Så påverkas Haninge kommun 

av den finansiella oron i världen 

I den finansiella världen finns 

inga gränser, så den oro som 

startade i USA påverkar hela 

världen och därmed Sverige och 

Haninge kommun. 

Kommunen har inga placeringar i aktier eller 

andra värdepapper så vi har inte förlorat 

några pengar och kommer inte heller att 

göra det. 

I en tid med osäkerhet och ett ökat risktagande 

vill de som lånat ut pengar till banker 

ha bättre betalt (en högre ränta). Det 

Äldreguiden är ett hjälpmedel för den som 

vill jämföra kvaliteten inom vården och omsorgen 

om äldre. Här finns information om 

landets äldreboenden, korttidsboenden och 

kommuner. 

Kvalitet är svårt att beskriva. Människor 

tycker olika saker är viktiga. Här redovisas 

fakta om delar av verksamhetens kvalitet. 

Att äldrevården i Haninge rankats högt är 

givetvis glädjande för äldre i Haninge och 

deras anhöriga, men givetvis också uppmuntrande 

för den personal som arbetar inom 

äldreomsorgen i Haninge. 

Nyfiken – se guiden 

Är du nyfiken på vad som står att läsa om Haninges 

äldrevård i Äldreguiden? 

Gå in på Socialstyrelsens hemsida genom 

att ange följande adress: aldreguiden.socialstyrelsen.se 

på landsbygden. Cykeln minskade ingifte 

i långt avlägsna byar och folk fick också 

lättare att ta de arbetstillfällen som stod till 

buds på platser dit man inte kunde ta sig 

till fots. 

På illustrationen ser du en alldeles särskild 

cykel vars framhjul kunde mäta upp 

till 1,5 meter i diameter. Det var också 

innebär att när kommunen i sin tur lånar i 

bankerna kommer vi att få betala en högre 

ränta. Detta gäller för kommunens lån med 

rörlig ränta. 

Kommunen har för närvarande 340 miljoner 

kronor i lån med rörlig ränta. På dessa 

lån kommer vi att få betala en högre ränta. 

1 procent högre ränta innebär 3,4 miljoner 

kronor högre räntekostnad räknat på ett 

helt år. 

Kommunen har sina dagliga in- och utbetalningar 

i Swedbank. Just nu har kom- 

denna cykel som inledde den första cykelvågen 

på 1870-talet. 

A: Vad kallas denna typ av cykel? 

B: Cykel är en förkortning av det äldre 

ordet bicykel som betyder tvåhjuling. Det 

finns också en annan äldre benämning för 

cykel med anknytning till latinska ord – 

vilket ord är det? 

munen cirka 150 miljoner kronor på detta 

konto. Vi ser ingen risk med detta och Riksbanken 

har också gått ut med att de svenska 

bankerna är stabila och att det inte finns 

någon anledning till oro. 

Jörn Karlsson, 

ekonomidirektör i Haninge kommun 

”Toppbetyg åt Haninges äldreomsorg 

Enligt en jämförelse som gjorts utifrån Socialstyrelsens Äldreguiden har 

äldreomsorgen i Haninge av media (TT och TV4) rankats som bäst i Sverige. 

Även om äldreomsorgen i Haninge kommun 

har de bästa omdömena i Äldreguiden 

finns det alltid möjligheter till förbättringar. 

Uppgifterna i Äldreguiden beskriver inte allt 

som kan vara viktigt att veta, men de goda 

omdömen vi får uppmuntrar till en fortsatt 

god utveckling av Haninges äldreomsorg. 

Hur kan det då komma sig att Haninge 

lyckats så väl med äldrevården? 

Haninge har bl a arbetat med intern kvalitetsgranskning, 

personalprofilering och 

stöd till anhöriga. En annan faktor som kan 

ha bidragit är samordning med geriatriken 

på landstinget. 

Ny undersökning 

Socialstyrelsen är nu i färd med att göra 

även en brukarundersökning som ger svar 

på hur brukarna upplever omsorgen. 

Äldreguiden mäter vården på elva områden: tillgänglighet, delaktighet, personaltäthet, kompetens, kontinuitet, självständighet, mat, närståendestöd, 

läkarmedverkan, ledning samt information. Guiden har byggts upp utifrån svar på enkäter som Socialstyrelsen har skickat ut till 

ansvariga personer i kommuner, landsting, stadsdelar i de tre storstäderna och till äldreboenden. 

C: Hur många illustrerade cyklar kan du 

hitta i tidningen? 

I förra numret av Haninge idag utlyste vi 

en tävling om en höstblomma. Blomman 

på bilden var en röd rudbeckia (Echinacea 

purpurea), röd solhatt. Det fanns fem gömda 

blommor i tidningen. 

Haninge idag 5-2008 3 

Bildarkivet.se/Jesper Molin

Haninge näst bäst i klassen 

Haninge är näst bäst i klassen när det gäller 

kollektivtrafiken. Det visar statistik som 

Sveriges ekokommuner tagit fram. Men vi 

ska bli ännu bättre. 

– Vad vi än tänker göra ska vi kunna färdas 

kollektivt till vårt mål, säger Jeanette Flodqvist, 

Haninges miljöstrateg. 

Ett par av verktygen är att planera in 

kollektivtrafiken som en naturlig del i nya 

bostadsområden samt att jobba med att påverka 

invånarnas beteende. 

– I dag har vi dålig koll på hur folk reser 

Haningeborna reser tre gånger så mycket med kollektivtrafik som invånarna i ekokommunerna i genomsnitt: 

183 resor per invånare och år i jämförelse med 66 resor för övriga ”ekoinvånare”. 

4 

KOLLEKTIVTRAFIK 

KOLDIOXID 

EKOLOGISK ODLING 

och vad de tycker är bra och dåligt. 

Därför ska vi göra undersökningar 

om invånarnas inställning och förbättra 

trafiken i samråd med SL. 

Sedan är det viktigt att ha ett strategiskt 

tänkande som genomsyrar all 

planering när det gäller resor, säger 

Jeanette Flodqvist. 

Betyg på arbetet 

Som vi berättade i förra numret av 

Haninge idag är Haninge sedan i 

fjol en av Sveriges 71 ekokommuner. 

Det innebär att kommunen 

systematiskt ska arbeta med miljöfrågor 

på alla områden. Politiker och tjänstemän 

väger in i sina beslut hur de på bästa 

sätt kan verka för ett hållbart Haninge. 

SKYDDAD NATUR 

Jeanette Flodqvist, Haninge kommuns miljöstrateg. 

Gröna 

nyckeltal 

Ett av verktygen i kommunernas miljöarbete 

är att använda så kallade nyckeltal som gör 

det möjligt att mäta miljöarbetet inom olika 

områden såsom skyddad natur (presenterade 

vi i förra numret av Haninge idag, läs mer 

på haninge.se/haningeidag), sopor och klimatpåverkan. 

De gröna nyckeltalen är tolv till antalet 

och genom att mäta dessa nyckeltal varje 

år ska man kunna följa utvecklingen inom 

ekokommunerna och få indikatorer på om 

utvecklingen går mot ett hållbart samhälle. 

Tävla med oss själva 

Med nyckeltalen kan vi alltså jämföra hur 

vi ligger till jämfört med andra kommuner 

och tävla med oss själva och se vilka årliga 

förbättringar som görs. 

Eftersom vi gick med i fjol finns bara ett 

nyckeltal för kollektivtrafiken, men det är 

verkligen inte det sämsta. 

Haninge har 183 resor per invånare, att 

jämföra med 66 som är snittet för Sveriges 

ekokommuner. Vi är slagna endast av Huddinge 

som har 213. 

Alla nyckeltal hittar du på 

www.sekom.nu 

klicka på Projekt, där hittar du 

Gröna nyckeltal. 


Haninge idag frågade: 

Varför åker du kollektivt 

och hur funkar det? 

Berndt Hjortenberg, Österhaninge: 

– Kollektivtrafiken fungerar bra. Jag är pensionär 

och åker in till Stockholm minst tre gånger 

i veckan med pendeltåget. Fast jag tar bilen till 

stationen. 

Ingela Andersson med sonen Ozzy, 

Västerhaninge: 

– Visst tänker jag på miljön. Jag åker ofta buss, 

fast det är väldigt jobbigt att komma upp med 

barnvagnen i de höga trappstegen i de gamla 

bussarna här. Det behövs fler nya, låga bussar. 

Monica Söderberg, Jordbro: 

– Jag har ingen bil så jag åker mycket buss och 

pendeltåg. Pendeltågen har blivit mycket bättre 

när det gäller punktlighet, tycker jag. Förr var 

det rena katastrofen. 

Bilder: Magnus Kristenson 

3x 

kollektivt 


6 

TemA: TRAFIK 

Kent skapar en plan 

för trafiken år 2030 

– Kollektivtrafiken ska bli ett ännu mer attraktivt val för Haningeborna. Vi måste bli bättre på utbyggnad av 

trafiken samtidigt som vi funktionssäkrar den. Det säger Kent Lindgren, trafikplanerare i Haninge kommun. 

Kent är till vardags kontaktman och spindeln 

i nätet mellan kommunen, Vägverket, 

Banverket, SJ och Stockholms Lokaltrafik. 

Det finns många intressenter som måste dra 

åt samma håll för att få framtidens trafik att 

fungera optimalt. 

– Haninge kommun vill givetvis ha ett ord 

med i laget. Vi måste gå före och därför arbetar 

vi just nu med en kommunal trafikplan, 

berättar han. 

Trafikplanen ska samla alla trafikfrågorna 

under ett paraply och väga samman dem med 

övriga intressen i samhällsplaneringen. 

Nya Vega 

Ett exempel på det är nya Vegastaden där 

planeringen nu kommit igång på allvar. I 

Vegastaden har Banverket, Vägverket och 

kommunens planerare jämkat ihop sina idéer 

om en hållbar framtidsstad byggd runt en 

– Vi ska skapa en strategi för hur trafiken ska utvecklas för att bidra till ett hållbart framtida Haninge, 

säger Kent Lindgren. 

pendeltågsstation som samtidigt måste förbindas 

med vägnätet. 

Vegastaden beräknas få 4 200 pendeltågsresenärer 

varje dag när den nya tätorten är 

färdigbyggd. Då planeras pendeltågen gå 

med tio minuters turtäthet och matas med 

bussresenärer och cyklister från de omgivande 

områdena. Bussförbindelser med Skogås, 

Farsta och Handen kommer att finnas. 

Bland framtidsförhoppningarna finns också 

en underjordisk angöringsplats i Handen 

– en plats som underlättar för resenärerna 

att byta mellan bussar och pendeltåg. Men 

än saknas både tidplan och pengar för ombyggnaden. 

Visioner 

– Vi ska skapa en framtidsvision för de närmaste 

20 åren i Haningetrafiken, men också 

komma med konkreta åtgärdsförslag, säger 

Kent. 

Ett hållbart framtida transportsystem ska 

vara tillgängligt, tryggt och säkert. Och dessutom 

ha minsta möjliga miljöpåverkan. 

Det finns knappast ett mer miljövänligt 

fordon än cykeln. 

Haningeborna hör ofta av sig till Kent med 

synpunkter om cykelns plats i den framtida 

trafiken. 

Cykelbanor till Årsta havsbad 

– Oftast handlar det om att vi behöver komplettera 

cykelnätet på det sätt som vi gjort 

i anslutning exempelvis till Gudöbroleden. 

Ett av många önskat framtida alternativ är 

cykelbanor från Västerhaninge till Årsta 

havsbad. Andra efterlyser en cykelbana ända 

ut till Dalarö. Vi får se vad vi kan åstadkomma 

i samarbete med Vägverket, säger 

Kent Lindgren. 


Bussterminalen i Handen är en knäckfråga för framtidstrafiken i Haninge. Det lutar åt en underjordisk dockningsterminal mellan bussar/spårtrafik av den typ 

som finns på Liljeholmen i Stockholm. 

På den nuvarande terminalens plats blir det då istället bostäder och kontor. Bra idé, tycker Carin Persson, som kört buss i 20 år och i Haninge sedan 1990. 

Översynen av kommunens bussnät pågår 

ständigt. 

– En lyckad nyhet på senare tid är de direktbussar 

som går från Dalarö till Gullmarsplan, 

berättar Kent Lindgren. 

Spårbilar är en ny kollektiv lösning som 

kanske kan användas för att nå klimatmålen 

– Om nätet av ridvägar i kommunen knyts 

samman ordentligt i framtiden så kan det 

ge underlag för mer hästanknuten turism 

i Haninge. Men det är många frågor som 

först behöver utredas både vad gäller markanvändning 

och framtida drift och underhåll 

av ridvägarna. 

Det säger Pelle Svensson, känd s-profil i 

Haninge, men också hästintresserad privat. 

Han är en av dem som tagit initiativ till en 

kartläggning av frågorna kring ridvägarna i 

kommunen. 

– I en första omgång har vi begärt pengar 

till en förstudie från Länsstyrelsen. Förutom 

ökad turism så kan ett fungerande ridvägnät 

ge andra positiva effekter. Det är bra ur näringslivssynpunkt 

och behövs om vi i Haninge 

ska kunna leva upp till att vara den 

hästvänliga kommun som vi utger oss för 

att vara, säger han. 

på ett annat sätt än bussen. 

– De är lätta att placera in i täta stadsområden. 

De är dessutom ett miljövänligt 

och bullerfritt alternativ som vi måste titta 

på framöver. 

– Det är många aspekter som ska vägas 

ihop i framtidens trafikplan, än är vi inte ens 

halvvägs. Ett första planförslag ska vara framme 

under våren. Innan dess ska samråd föras 

med myndigheter, företagare och kommuninvånarna 

med flera, säger Kent Lindgren. 

Text Bert-Ola Gustavsson 

Bild magnus Kristenson 

TemA: TRAFIK 

Ridvägsnät kan ge utökad hästturism 

Haninge idag 5-2008 7 

Bildarkivet.se/Jörgen Schön

ekologiska inköp har ökat trefaldigt 

4,2 procent av förskolornas och grundskolornas 

livsmedelsinköp i Haninge kommun 

var ekologiska under första halvåret 2008. 

Det är en rejäl ökning från föregående års 

1,5 procent. Procentsatserna beräknas på 

kostnad, inte vikt eller volym. 

De ekologiska livsmedlen är oftast mjölk, 

mejeriprodukter, MSC-märkt fisk, potatis, 

bananer, morötter, ost och kaffe. 

Haninge kommun har också beslutat 

att inte köpa fisk eller skaldjur som förekommer 

i kategorin ”Låt bli!” i Världsnaturfondens 

konsumentguide för fisk- och 

skaldjursprodukter. 

Dags att nominera till JIm-priset 

Jämställdhet och mångfald är ständigt aktuella 

frågor. JIM-kommittén i Haninge är en 

demokratiskt sammansatt grupp av politiker 

och lyder under kommunstyrelsen. 

JIM:s uppgift är att genom opinionsbildning 

verka för ökad jämställdhet, integration 

och mångfald i Haninge kommun 

– bland allmänhet, i föreningar och på arbetsplatser. 

Syftet med JIM-priset är att belöna individuella 

insatser alternativt föreningar eller 

företag som engagerat sig för jämställd- 

8 

Bildarkivet.se/Björn Svensson 

Torsk på kroken? Ingenting för Haninge kommun. 

Känner du någon som glöder för jämställdhet, integration och mångfald? 

Dags att nominera kandidater till JIM-priset. 

het, integration och mångfald. Priset är på 

25 000 kr och delas ut vid kommunfullmäktiges 

sammanträde i januari 2009. 

Skicka nomineringen till: Haninge, kommun, 

Anja Malmsten, 136 81 Haninge – 

eller via e-post till anja.malmsten@haninge. 

se. Sista nomineringsdag är fredagen den 15 

november 2008. 

Vill du veta mer om JIM-priset? Kontakta 

Anja Malmsten, 08-606 87 62. 

Läs mer om JIM på haninge.se/jim 

Bygglovsguide på nätet 

Haninge kommun fortsätter att bredda servicen till allmänheten. 

Bygglov över disk kompletteras nu med en bygglovsguide på internet. 

Den nya interaktiva tjänsten Bygglovsguiden 

är en hjälp till dem som ska ansöka 

om bygglov, rivningslov och förhandsbesked. 

Bygglovsguiden underlättar ifyllnad 

av ansökningsblanketten och ska bidra till 

att rätt ritningar lämnas in. Bygglovsguiden 

har också en uppslagsdel, en handbok, 

som utförligt beskriver termer i samband 

med byggande och termernas ursprung i 

lagtexten. 

Läs mer på Konsumentverkets hemsida, klicka 

på Mat & miljö. Här hittar du också Världsnaturfondens 

lista över vilka fiskar som är 

lämpligare att välja av miljöskäl och vilka som 

är överfiskade. Bland de rödlistade på listan 

finns: hälleflundra, svärdfisk, marulk, lax (vild 

från hotade bestånd), tropiska räkor, rödspätta, 

blåfenad tonfisk, torsk, rödtunga och ål. 

Det finns alternativ till de fiskarter som är 

mest hotade av utfiskning. I fiskdisken kan 

du leta efter Krav-märket och märket MSC, 

Marine Stewardship Council. Märket garanterar 

att fisket är välskött och inte bidrar till 

överfiske. 

Surfa in på adressen haninge.se/jim 

Syftet med denna webbplats är att ge dig 

bred information om frågor som rör jämställdhet, 

integration och mångfald. JIM:s 

sidor är inte fullt klara – utan håller på att 

ta form. Synpunkter, från dig som besöker 

sidorna, tas därför tacksamt emot. 

På JIM:s sidor kan du bl a läsa om jämställdhets- 

och integrationsfrågor, anti- 

diskriminering och våld i nära relationer, 

lagar och rättigheter. 

Här hittar du också värdefulla länkar: 

t ex till JämO, sidor om kvinnor/mäns rätt, 

HBT-frågor o s v. 

Barn illustrerar Vegastaden 

I höst inbjuds grundskolebarn i Haninge till att vara med och tävla om att illustrera den framtida Vegastaden. Barnen har möjlighet 

att illustrera med såväl teckningar som berättelser. De bästa förslagen kommer att visas i Haninge kommunhus i slutet av november 

och tre vinnare utses. 


Ny infrastruktur gör 

Haninge attraktivare 

Kapacitetsförstärkningen på 

Nynäsbanan, utbyggnaden av väg 

73 och Södertörnsleden förstärker 

infrastrukturen runt Haninge. 

– Mycket glädjande att arbetet 

med Södertörnsleden kan komma 

igång igen, även om det behövs 

mycket mer pengar – bortåt 1,5 

miljarder för att fullborda vägen, 

säger Kent Lindgren. 

Regeringens miljonsatsning på vägarna på 

Södertörn innebär att arbetet med Södertörnsleden 

från Jordbro ut till E4/E20 får 

en nystart och att väg 73 trots fördyringar 

lär bli klar nästa år enligt plan. 

Dessutom pågår ett arbete med Nynäsbanan 

där ett antal pendeltågsplattformar 

byggts om under sommaren och flera stationer 

har fått nya mötesspår. Nu påbörjas 

även byggnation av dubbelspår från Västerhaninge 

till Tungelsta. Hela upprustningen 

av banan går på cirka 700 miljoner kronor. 

– Det här är en kapacitetsförstärkning 

som först och främst kommer att innebära 

punktligare trafik i framtiden. På sikt blir det 

också fler fullängdståg med fler platser hela 

vägen ner mot Nynäshamn, berättar Kent 

Lindgren. 

Han vill inte ställa motorvägen och pendeltågen 

mot varandra, men tycker ändå att 

det hade varit angeläget att satsa på dubbelspår 

ända ner till Nynäshamn. 

I HAMN. Väg 73-projektet är snart i Nynäshamn. Utbyggnaden ska hålla tidplanen. Hela 

Nynäshamnsvägen blir motorväg fram till Älgviken i Nynäshamn med invigning nästa år. 

PÅ SPÅRET. Söder om Västerhaninge station har plattformarna nu förlängts för fullängdståg till 240 meter. 

Nu återstår att bygga ut sträckan till Tungelsta med planskilt dubbelspår. Arbetena ska vara klara under 2011. 


10 

TemA: TRAFIK 

På nya spår 

i Haninge 

Ta spårbil från Vegastaden till 

Brandbergen, tvärbanan till 

Flemingsberg eller pendeltåg 

till Arlanda. 

Restid till flyget: 45 minuter. 

Det är några av framtidens 

idéer för kollektivtrafiken i 

Haninge. 

Illustration: Gugge Norinder (kartan), 

Lotta Jarlsdotter (spårtrafik) 

När stora delar av Haninge byggdes ut under 

1960 och -70-tal stod bilen i centrum. 

Det gör den fortfarande. I fjol gick det tre 

nyregistrerade bilar på varje nyfödd svensk. 

Martin Ragnar skissar på framtidslösningar och 

nya, snabbare kollektivtrafikförbindelser i framtidens 

Haninge. Bild: Magnus Kristenson. 

– Att bygga ett samhälle som inte självklart 

förutsätter bilen kommer att ta lång 

tid. Det säger Martin Ragnar, utvecklingsdirektör 

på kommunstyrelseförvaltningen i 

Haninge. 

Spårbilen, eller spårtaxin, som den också 

kallas – en anropsstyrd förarlös bil på räls 

ovan marken är en korsning mellan bil och 

tåg. 

Det här är en framtidslösning som tilltalar 

allt fler. För några månader sedan var en delegation 

på 20-talet personer från Haninge 

kommun på plats i Uppsala där företaget 

Vectus byggt upp en demonstrationsbana. 

Stort intresse 

– Många kommuner här på Södertörn tycker 

spårbilsidén är intressant. Den här typen av 

kollektivtrafik kan ge mycket hög tillgänglighet 

också i lågtrafik, säger Martin Ragnar. 

När det många människor snabbt ska 

förflytta sig mellan två centra i högtrafik är 

pendeltåget oöverträffat. 

– Men ett nätverk av spårbilar som trafike- 

Spårbilar 

Jordbro–Handen–Vegastaden–Brandbergen–Albyberg 

Tvärbanan 

Älvsjö–Kungens Kurva–Flemingsberg–Jordbro– 

Handen–Brandbergen 

radeJordbro–Handen–Vegastaden–Brandbergen–Albyberg skulle göra att man kunde 

förflytta sig snabbt i vår regionala stadskärna 

även vid lågtrafik i framtiden. Det skulle begränsa 

både bilkörning och bilinnehav. 

När spårbilarna blir verklighet återstår att 

se. Även om tekniken är klar så handlar det 

som vanligt om finansiering, trafikansvar 

och mycket mer som först måste utredas. 

Kostnaden för en bana av den nämnda omfattningen 

skulle handla om 300–500 miljoner 

kronor beroende på antal fordon och 

stationer. 

– Ett första steg är förstås att utreda frågan 

närmare. Jag är övertygad om att spårbilarna 

kommer i framtiden, om fem år tror jag att 

vi har den första banan någonstans i Stockholmsregionen. 

Spårvagn & snabbpendel 

Ett annat framtidsscenario är att den tvärspårväg 

som snart börjar byggas mellan Älvsjö–Kungens 

kurva–Flemingsberg förlängs 

via Jordbro och Handen till Brandbergen. 


En sådan tvärförbindelse skulle effektivt 

knyta samman de olika kärnorna på Södertörn 

och ge nya möjligheter att ställa bilen 

hemma. 

– Idag krävs det ett långt byte och det tar 

en bit över en timme att åka från Handen 

till Arlanda kollektivt. Det är knappast attraktivt 

– men i framtiden kan en direktförbindelse 

med regionalpendel med få stopp 

pressa tiden till 45 minuter enkel resa. Och 

på en timme ska man kunna vara i Uppsala, 

säger Martin Ragnar. 

– Då får vi en direkt länk från Haninge 

ut i världen. 

För att en sådan tågtrafik ska kunna komma 

igång krävs mer spårkapacitet i centrala 

Stockholm. Den är redan under uppbyggnad. 

Nytänk i Vega 

Vegastaden som nu börjat ta ordentlig form 

på ritbordet blir en första möjlighet att bygga 

ett samhälle där bilen inte står i centrum. 

– Själva kärnpunkten blir pendeltåget. 

Men vårt jobb som kommun är inte primärt 

att skjutsa folk bort från Haninge. Vi 

är minst lika angelägna att se till att människor 

snabbt och enkelt kan resa inom vår 

regionala stadskärna. Spårbilen skulle lösa 

den frågan. 

– I Vegastaden är ambitionen att sätta 

gående, cyklister och nya trafiklösningar i 

främsta rummet – inte bilen. Sverige har antagit 

ett antal klimatmål för framtiden och 

nu måste vi planera för att uppnå dem, säger 

Martin Ragnar. 

Bert-Ola Gustavsson 

En spårbil kör resenären direkt till målet utan att stanna på mellanliggande stationer. Bilarna är eldrivna 

och går några meter upp i luften på en lätt stålkonstruktion. De förarlösa fordonen rymmer sällskap 

om fyra personer, styrs automatiskt och placeras i trafik tätt efter varandra. 


12 

TemA: TRAFIK 

KÖR MJUKT. 

I allt fler bostadsområden i Haninge ska farten 

pressas ned till maximalt 30 kilometer i 

timmen. Ett hundratal 30-bågar har redan 

satts upp och fler ska det bli när arbetet med 

zonerna går vidare. I framtiden kan nya hastighetsgränser 

– exempelvis 40-skyltar – bli 

aktuella. 

Säkra övergångsställen ska tryggas med så 

kallade vägkuddar, genom mittrefuger eller 

genom att smalna av vägen. I Haninge pågår 

också jobbet med att tillgänglighetsanpassa 

trafiken och kollektivtrafiken för de rörelsehindrade. 

Tryggare trafik 

Svaren på de frågorna får du om du tittar på kartan 

”Cykla i Haninge”, en karta som Haninge 

kommun tagit fram lagom till Kartans dag i Haninge 

i september. 

På kartan finns cykelvägarna inlagda på en vanlig 

karta. Den är tryckt i skala 1:25 000 (tätorter) 

och 1:60 000 (landsbygden). 

Kartan innehåller förutom information om tätortens 

cykelbanor också förslag till cykelutflykter, 

TRYGGA ZONER. 

– Många ringer oss om 30-zonerna. Det är 

en efterfrågad trygghetsåtgärd som många 

Haningebor vill se på lokalgator och i villaområden, 

berättar Lars Johnsson, trafikingenjör, 

som kommit ungefär halvvägs med 

arbetet. Mer 30-zoner på väg, alltså. 

Se haninge.se/30-zoner 

Gör en cykelutflykt 

– cykelkartan guidar 

Var finns cykelbanorna? De regionala cykelstråken? Cykelstigarna? 

utflyktsmål och sevärdheter med mera. 

Cykelkartan finns på entréplanet i Haninge 

kommunhus i Handen, på bibliotek, turistbyråer 

och informationspunkter (I-punkter) 

för turister. 

Cykelleder som Kustlinjen, Nynäsleden, regionala 

cykelstråk samt lämpliga cykelvägar 

finns redovisade i olika linjefärger. 

ÖGAT PÅ FARTEN. 

Fartkameror har visat sig vara effektiva för 

att få bilisterna att lätta på gaspedalen. 

Snart får väg 227 elva nya kameror och väg 

257 tre. Haninge kommun har varit med i 

samrådet med Vägverket om placeringen. 


TemA: TRAFIK 

– här är några åtgärder 

FRAMTIDSFORDON. 

Cykeln är ett framtidsfordon – bra för både 

plånboken, flåset och miljön. Och cykeln är 

en bra komplettering för att ta sig till pendeltåget 

eller bussen. 

BANAR VÄG. 

Cykelstråken är obligatoriska i framtidsplaneringen. 

Stefan Jansson är mycket nöjd 

med den nya cykelbanan mellan Tungelsta 

och Västerhaninge: 

– Nu kan man cykla ända in till stan, säger 

han. 

Solsäkra Utö 

Varför inte ta en cykeltur på Utö? Utö är ett av de mest populära 

och solsäkra utflyktsmålen i Stockholms södra skärgård. 

Här finns härlig natur och goda fiskemöjligheter. Du som inte 

har med egen cykel kan hyra cykel på ön. 

Det finns gott om sevärdheter på ön, många med anknytning 

till öns historia och dess gruvnäring. Du kan se spår 

efter gruvdriften, t ex de vattenfyllda gruvhålen och de stora 

varpstenshögarna. 

På Lurgatan finns gamla gruvarbetarbostäder från 1700talet. 

Här finns också ett gruvmuseum. 

Se också Utö kvarn, byggd 1791, med en fantastisk utsikt 

över skärgården. 

TRYGGARE RESANDE. 

SL installerar inom kort övervakningskameror 

på Haninge, Västerhaninge och Jordbro 

stationer som kompletterar kameror på fordonen. 

Informationen till resenärerna ska 

också förbättras genom informationstavlor 

på många hållplatser. 


Skriv ett avtal med hantverkaren 

– annars kan det bli bekymmer 

Du har en hantverkare hemma som ska bygga om i ditt kök och allt är frid och fröjd tills fakturan kommer. 

Summan är betydligt högre än du förväntat dig! 

Ja, vad hade ni egentligen avtalat? Hantverkaren påstår att du aldrig fått någon prisuppgift medan du hävdar 

att han sagt max 5 000 kronor, men det finns inget skriftligt avtal. Ord står mot ord. 

Konsumenttjänstlagen gäller när en näringsidkare 

utför en hantverkstjänst åt en enskild 

konsument. Med hantverkstjänster menas 

här om- eller tillbyggnad och reparationer 

hemma i bostaden. 

Det absolut viktigaste vid dessa tillfällen är 

att upprätta ett noggrant skriftligt avtal med 

den hantverkare som du väljer att anlita. 

Kontrollera även att hantverkaren har en 

F-skattsedel. Hör efter hos Skatteverket. 

Förslag till avtal finns att hämta hos din 

konsumentvägledare eller på konsumentverkets 

hemsida konsumentverket.se och kallas 

för RO-formulär (reparation/ombyggnad). 

14 

Bildarkivet.se/Bodil Johansson 

Betala inte i förväg 

Ett gott råd är att inte betala hantverkstjänster 

i förväg. Först ska arbetet utföras enligt 

avtal, därefter godkännas och slutligen betalas. 

Skriv in i avtalet när arbetet ska påbörjas 

respektive avslutas och ekonomiska konsekvenser 

av eventuella förseningar – vite. 

Tilläggsarbete 

Om det under arbetets gång visar sig att ytterligare 

arbetsmoment (utöver det ni har 

avtalat) behöver göras, ska man skriva ett 

tilläggsavtal om just detta, så att det tydligt 

framgår att parterna är överens om tilläggsarbetet 

och vad det ska kosta. 

En hantverkare är skyldig att informera 

konsumenten innan han påbörjar ett arbete 

som parterna inte har avtalat om. Ett tydligt 

avtal är till fördel för båda parter. 

Samma lag – konsumenttjänstlagen – gäller 

även då du lämnar in din bil eller kamera 

för reparation, men om detta återkommer vi 

i nästa nummer av Haninge idag som kommer 

i din brevlåda i december. 

Petra Thudén, konsumentvägledare 

Haninge idag 5-2008 

Bildarkivet.se/Hannes Söderlund

Att se och uppmuntra 

får barnen att växa 

Under hösten startar Haninge kommun tillsammans med ABF och Vuxenskolan Södertörn studiecirklar – 

Familjeverkstan – för föräldrar med barn 3–12 år. Materialet bygger på aktuell forskning och riktar sig till alla som är 

intresserade av att utveckla sin föräldraroll. Vid träffarna får föräldrarna se olika filmsekvenser som skildrar vardagliga 

familjesituationer där problem uppstår. Detta fungerar sedan som utgångspunkt för gruppdiskussion. 

– Studiecirkeln har tagits fram utifrån aktuell 

forskning om samspelet mellan barn och 

föräldrar och kommunen vill med denna 

cirkel möta ett behov som finns hos dagens 

föräldrar. De flesta av oss lever ett stressigt liv 

och känner stora krav på sig som föräldrar, 

säger Carina Wiström-Bergstock som är en 

av Haninge kommuns initiativtagare. 

Tolv sätt att se 

Under våren genomförde Huddinge kommun 

provomgångar av Familjeverkstan. Fatima 

Nitz, som är mamma till Linnéa, 7, och 

Isak, 5, var en av deltagarna. 

– Cirkeln bestod av tolv personer, med 

tolv olika sätt att se på föräldrarollen. Det 

kändes roligt att träffarna var uppbyggda så 

att man hade möjlighet att lära av varandra, 

säger hon. 

Ett skriftligt material medföljer kursen och 

efter varje träff får man i hemuppgift att prova 

nya metoder inom det behandlade ämnet. 

Ett konkret exempel som Fatima kommer 

ihåg var att försöka låta bli att säga inte till 

barnen, utan istället förklara vad man vill 

att barnet ska göra eller vad som händer när 

barnet gör på ett visst sätt. 

Några hetsiga diskussioner blev det aldrig 

riktigt under kursen, men däremot visade 

det sig att många hade olika syn på uppfostringsmetoder, 

till exempel hur och när man 

ska ge belöning till barnen. 

Varje kurstillfälle har ett eget tema: 

• Umgänge och lek 

• Rutiner och förberedelser 

• Uppmuntran 

• Belöningar 

• Välja strider 

• Gränser 

• Rädsla 

• Jämställdhet 

Ämnet rutiner och förberedelser var intressant, 

tyckte Fatima. Det handlar om att för- 

bereda barnen på att det t ex är läggdags. 

– Man bör säga till barnen ett tag innan 

så att de har en chans att förbereda sig och 

kan avsluta leken. Man kan inte rycka upp 

barnen mitt i pågående lek och tro att de ska 

acceptera det. Barnen måste få en chans att 

avsluta, precis som vi vuxna. 

5–1 regeln 

Ett annat lärorikt ämne var det om uppmuntran, 

minns Fatima. Föräldrar bör se, 

uppmärksamma och berömma de positiva 

saker som barnen gör. 

– Man kan inte tro att en människa växer 

om den bara får höra vad den gör fel. En 

nyttig regel som Fatima lärde sig är ”5–1 

Fatima Nitz med barnen Isak och Linnea. 

regeln”. Den innebär att varje tillsägelse ska 

kompenseras med fem beröm då barnen gör 

något bra. 

Fatima kommer ihåg att Isak ofta slängde 

ytterkläderna på golvet när han kom in. 

– I stället för att tjata på honom då så berömde 

jag extra mycket när han väl hängde 

upp dem. Så länge det fungerar kan man behöva 

ta till sådana tricks som förälder, säger 

Fatima med ett leende. 

För mer information och anmälan till 

Familjeverkstan: haninge.se/social-omsorg 

Text och bild: Frida Brolin 


ÅReTS NyFöReTAGARe: 

Sjuksköterskan Johanna sadlade om 

Idag säljer hon foder 

– Jag trodde jag hört fel… Det kändes så stort, säger Johanna Netz – apropå att hon utnämnts till Årets 

nyföretagare i Haninge. Men visst stämmer det att ägaren till Foderboden i Handen har fått utmärkelsen. 

Först på kvällen, flera timmar efter det att 

Johanna blivit uppringd av Anki Jägbeck- 

Brytting på Nyföretagarcentrum, stod det 

klart att hon hört rätt. 

– Det var några grannar till mig som kom 

och gratulerade mig, förklarar Johanna. 

Innan Anki meddelade dig detta – hade 

du då ändå inte dina aningar? 

16 

– Nej, jag visste absolut ingenting, fortsätter 

hon på sin vackert klingande finlandssvenska. 

Det var efter att i 30 år ha arbetat som 

sjuksköterska som Johanna tänkte i nya 

banor. Hon hade just fyllt 50 och 

drömde om att göra något 

annat. 

ett lysande exempel 

på mod, att framgång kräver 

att du törs – att du både vill och 

vågar satsa på en idé men också 

gör det på ett klokt sätt 

Om Årets nyföretagare, 

ur motiveringen. 

– Jag har haft tur inte bara med min kundkrets. Nej, jag har verkligen också haft tur med min personal, 

säger Johanna Netz – här utanför butiken på Dalarövägen mitt emot Torvalla sportcentrum. 

– Jag trivdes verkligen i mitt jobb och 

på min arbetsplats, säger Johanna – senast 

anställd på Ersta hospiceklinik. 

Men hur hamnade hon här – som föreståndare 

för en butik som säljer foder och 

tillbehör till djur? 

Sju hönor och en tupp 

Det som drev på utvecklingen 

mot egen företa- 

gare inom branschen 

var de sju hönsen och 

den stolta tuppen i 

den lantliga idyll där 

Johanna och maken 

Gunnar bor, i Norrby, 

i Haninge. 

– Jag köpte foder i 

Granngården i Sorunda 

eller vid frihamnen i Stockholm, 

men så tröttnade jag, säger 

Johanna. Tänkte att jag kan ju köpa in 

foder själv och varför inte öppna egen butik? 

Maken Gunnar stöttade och de började 

leta efter en lokal. 

Men de hade ingen brådska, allt fick ta 

sin tid. 

– Jag började gå till Anki på Nyföretagarcentrum. 

En affärsplan gjordes upp och tillsammans 

räknade de på hur det hela skulle 

kunna gå ihop. 

Aldrig stått vid disk 

Johanna visste inget om eget företagande, 

men maken hade desto mer erfarenhet. 

– Själv har jag inte ens stått vid en kassaapparat 

eller bakom en butiksdisk. 

Men djur och foder? Jo, Johanna växte 

upp utanför Finlands tredje äldsta stad – 

Björneborg vid Bottenhavets kust. Här 

fanns bl a får och farmor och farfar hade 

kor och hästar. 


För sju år sedan flyttade Johanna till 

Sverige, det var bl a maken Gunnar som 

drog. 

Det här med lokal löste sig genom att 

Gunnar en dag fick en broschyr med erbjudanden. 

Johanna ringde direkt och i december 

2006 köpte de lokalen. 

Modigt… 

– Jo, jag tror det. Vi är nog modiga, men 

man får verkligen inget om man inte vågar. 

Om man inte törs försöka går det heller inte 

att vinna, framhåller Johanna. 

Det var i mars 2007 för ett och ett halvt 

år sedan som Foderboden öppnade. 

Dubbelt så stort 

– Många trodde nog att det här kunde väl 

aldrig gå, men då butiken öppnade var bu- 

tiksytan på drygt 300 kvadratmeter – och i 

januari i år utökade vi den med ytterligare 

300. 

Butiken är alltså dubbelt så stor idag. 

De nio första månaderna 2007 omsatte 

butiken 2,3 miljoner kronor. Troligen kommer 

omsättningen i år att bli 8–9 miljoner. 

Johanna tror att två faktorer spelat roll: 

ett bra läge och ett bra sortiment. 

– Jag tror faktiskt att jag gjort mycket 

rätt, men också att jag haft tur. 

Fast det finns ett talesätt som säger att 

upprepad tur är skicklighet. 

Nöjd kundkrets 

Prislapparna är förstås också viktiga. 

– Vi gör en hel del inköp direkt, utan 

mellanhänder. T ex köper vi ett av våra 

hundfoder direkt från Tjeckien. Fast vi importerar 

också direkt från Finland, Estland, 

Turkiet och Belgien. 

Men kanske är ändå den främsta framgångsfaktorn 

en nöjd kundkrets. 

– Vi ska aldrig släppa ut en missnöjd 

kund ur butiken, det är min målsättning, 

slår Johanna fast. 

Annonser är inget hon tror så jättemycket 

på. 

– Viktigast är att kunderna är nöjda, då 

sprids det som ringar på vattnet. Jag hör 

ofta mina kunder säga: ”Min kompis pappa 

har sagt att du måste gå till den här butiken”. 

Text och bild: Ingrid Hulthage 

Vill du testa din idé? Diskutera din 

marknad? Göra en marknadsplan? 

Kontakta rådgivare Anki Jägbeck-Brytting 

vid Nyföretagarcentrum i Haninge. 

Öppet: onsdag–torsdag 

Besöksadress: Marinens väg 33 

136 45 Handen 

Ring för bokning 08-606 70 12 

haninge@nyforetagarcentrum.se 

Läs mer på haninge.se/nyforetagare 

Boka in årets sista 

frukostmöte! 

Du som är Haningeföretagare – plocka fram 

almanackan och boka in årets sista frukostmöte 

fredagen den 5 december kl 7.30–9.00. 

Du kommer att få en digital inbjudan med 

uppgift om tema och vem som är värd för 

frukostmötet i din e-postbrevlåda. 

Du anmäler dig till frukostmötet genom 

att gå in på haninge.se/naringsliv. 

Årets sista frukostmöte 

– 5 december 

2009 års frukostmöten 

– 13 februari 

– 17 april 

– 12 juni 

– 11 september 

– 11 december 

Näringlivets dag 

– 29 oktober 

Hjärtligt välkomna! 

Aktuella upphandlingar 

www.haninge.se 

Vilka upphandlingar är på gång? Gå in på 

haninge.se, klicka på knappen ”Näringsliv” 

och därefter ”Upphandling” i menyn till 

vänster. Eller gå in direkt på www.haninge. 

se/naringsliv/upphandling. Du kan också 

kontakta kommunens upphandlingschef 

Monica Jonsson, 08-606 85 30. 

Nyföretagandet 

växer i Haninge 

Haninge har klättrat tio placeringar i Nyföretagarbarometern 

och hamnar på plats 31 av 

landets 290 kommuner. En stor del av de nystartade 

företagen är inom tjänstebranscherna 

juridik, teknik, fastighetsservice och ekonomi. 

Nyföretagarbarometern sammanställs av 

Jobs and Society och bygger på underlag 

från Boverket. 


en fanfar för digitala bildarkivet! 

Nyfiken på vilka bilder som finns i Haninge kommuns bildarkiv? 

Stilla då din nyfikenhet genom att klicka på Haningebilder på haninge.se 

Nu har du möjlighet att kika på gamla svartvita 

fotografier från 1880-talet och tidigare 

hälften av förra seklet, bl a inskannade 

glasplåtar som Haninge kommun fått till 

skänks – men också på bilder som 

tagits under senare år med digitalkameror. 

Gå in på haninge.se och under Etjänster 

hittar du länken Haningebilder. 

Då du klickat på länken kommer 

du fram till det digitala arkivet. Här 

kan du bläddra bland fotografier 

som visar olika personer, miljöer 

och kommundelar. 

Exempel: Skriv in Tungelsta och 

klicka på SÖK så får du upp flera 

bilder att välja bland – t ex en bild 

med lantlig miljö med cykel vid 

Gråbergsvägen. 

Du hittar också bilder på Ivar 

Lo-Johansson-statyn och Tungelsta 

trädgårdspark. 

På sidan finns texter om bilderna 

I Haninge finns över 6 500 registrerade 

fornlämningar. Det säger något om att det 

vistats och bott folk här ända sedan landbacken 

höjt sig över havsytan och det fanns 

förutsättningar för människor att vistas i våra 

trakter, någon gång före stenåldern. 

– Vi håller för närvarande på att inventera 

kultur- och naturmiljöer för att kunna 

bedöma vad som ska bevaras för framtiden. 

Dessutom har vi påbörjat arbetet med att 

sätta upp vägskyltar till kulturhistoriska 

miljöer och ska också sätta upp nya informationsskyltar 

vid olika fornlämningar, säger 

Margareta Boström som är ansvarig för 

kulturmiljöfrågorna i kommunen. 

Haninge kommun har ett av landets mest 

märkvärdiga och största järnåldersgravfält, 

med mer än 800 gravar – Jordbro gravfält. 

18 

och om hur de fotograferats, med film eller 

digitalt o s v. Datum då bilderna tagits finns 

också inlagda. 

Hittills har drygt 800 bilder lagts in i det 

På bilden ser vi Johan August Pettersson från Stav – en av de bilder 

som du hittar bland Haningebilder. 

Johan August skjutsade folk från Västerhaninge station till Östnora, 

Hemfosa och andra platser runt i trakten. Han körde också ofta säd 

till kvarnen där den maldes. Bilden är tagen i mitten av 1930-talet. 

Bilden är hämtad ur Ulla och Arne Roswalls samling. 

Här har bl a plockats bort mossa på vissa 

gravstenar för att gravformationerna ska 

framträda på ett tydligare sätt. 

Ett arbete pågår också med att lyfta fram 

kulturmiljöfrågorna ytterligare på haninge.se 

Haninge idag kommer nästa år ha ett temanummer 

om kulturmiljöer i Haninge. 

digitala arkivet, men totalt finns det över 

10 000 bilder i Haningearkivet. Efter hand 

kommer också det digitala arkivet på haninge.se 

att växa. 

Haninge kommuns bildarkiv är 

en kulturskatt, en ovärderlig del av 

Haningebygdens kulturarv. 

Hjälp oss 

Ibland är uppgifterna om en viss 

bild ofullständiga. Det kanske finns 

uppgifter om var ett fotografi är 

taget, men ibland saknas namnen 

på de personer som finns med på 

bilden. Intill varje bild finns det 

möjlighet att klicka sig fram till ett 

särskilt formulär som du kan fylla i 

och skicka iväg ifall du har uppgifter 

att bidra med. 

Har du frågor om Haningearkivet? 

Hör i så fall av dig till Hannelie 

Hillertorp, Haninge kommuns arkivarie, 

hannelie.hillertorp@haninge. 

se, 08-606 81 03. 

Jordbro gravfält – en av Haninges kulturskatter 

Haninge kommun satsar på att inventera fler kultur- och naturmiljöer 

Från i år finns också medel att ansöka om 

för föreningar som vill satsa på vissa projekt 

där kulturmiljöfrågor belyses och dokumenteras. 

Vill du veta mer om detta? Kontakta 

Margareta Boström, 08-606 82 50. 

Du kan också läsa om föreningsbidrag på 

haninge.se 


Fynda på Fyndet 

Det finns butiker som frodas 

som aldrig förr – trots finanskris 

och lågkonjunktur. Det är de 

som saluför begagnade prylar 

och kläder. Folk köper second 

hand som aldrig förr. 

I Haninge kan den som vill 

fynda göra det på Fyndet i 

Handen. 

– men rariteterna auktioneras ut 

Det är tidig förmiddag och arbetet är redan 

i full gång. Två stora lagerdörrar öppnas och 

in kommer dagens varor. Kassar och lådor 

trängs om utrymmet och plötsligt hörs ett 

glatt rop. Någon har hittat en alldeles felfri 

Arabiaservis i en papplåda. 

– Hittar vi en sån här servis öppnar vi finskåpet, 

berättar arbetsledare Anders Nylander 

belåtet. Vill man fynda har man hittat 

rätt, i finhyllorna kan man hitta – förutom 

Arabia – såväl Rörstrand som Orrefors. 

Riktiga rariteter 

Butiken drivs av kommunen och vinsten 

från försäljningen går till Haninge kommuns 

Arbetscentrum. 

Fyndet tar emot allt från hela och rena 

kläder till fräscha möbler, husgeråd och allehanda 

prylar. 

Ibland tar butiken emot riktiga rariteter 

och då kallar Anders på ”expertis” för att 

bestämma ålder och värde. Ibland blir det 

auktion på varorna och just den här veckan 

då Haninge idag är på besök kan kunderna 

lägga bud på ett skåp. 

– Det här är årets fynd, säger Anders och 

klappar det vackra skåpet. Helt unikt i sitt 

slag, tänk dej, inte en enda skruv i hela skåpet! 

En utdragssäng (växa-säng) från sent 

1800-tal auktioneras ut under hösten. Den 

skulle möjligen kunna konkurrera med skåpet 

som årets fynd. 

– Folk skänker ibland hela hem, allt från köksbordet till 

tekopparna och finkläderna, säger Anders Nylander som 

är arbetsledare på Fyndet. 

Fakta: Fyndet 

Eget ansvar 

Butikspersonalen kommer från kommunens 

olika verksamheter och ska här få möjlighet 

till ett personligt växande genom individuellt 

anpassade arbetsuppgifter. 

– I butiken får de arbetsträna, säger Anders. 

Här växer folk, blir tagna på allvar och 

får ett eget ansvarområde. Det är viktigt att 

känna sig behövd. 

I kassan sitter Alexandra Persson, en ung 

skånska som började på Fyndet i januari. 

– En av de bästa arbetsplatserna jag varit 

på. Jag stortrivs. 

Idag trendbutik 

I en annan del av butiken arbetar förman 

Eva Löwgren, som för dagen prismärker nya 

varor. Hon har arbetat här i drygt åtta år och 

sett utvecklingen från att Fyndet ansågs som 

en lumpbod till att nu kallas trendbutik. 

– Från början var jag tyst som en mus, 

men nu pratar jag med alla och har fått massor 

av nya vänner, berättar hon. 

En skräddarspegel 

Att gå på upptäcktsfärd i butiken tar tid, 

men för att hitta de riktiga fynden måste 

man leta i alla skrymslen och vrår. 

Har man ögonen med sig upptäcker man 

tre vackra dockor bakom kassan. Den största 

är cirka en meter hög. Hon heter Anastasia. 

– Det är auktion på henne också, berättar 

Anders stolt. 

Buden är många och mycket hemliga. 

I en annan del av butiken hittar man 

en ovanlig skräddarspegel som inte många 

butiker kan visa upp. Spegeln användes av 

skräddarna på 30-talet och är finurligt konstruerad, 

vridbar åt alla håll. 

– Det är min favoritsak, berättar Alexandra 

Persson, vid kassan och avslutar: 

– Kanske ska jag slå till, den kostar ju bara 

ett par hundringar. 

Text och bild: Kerstin Sjöberg 

Hantverkarvägen 25 B, 08-606 81 00. Öppettider: måndag–torsdag kl 10.00–17.00, fredag kl 10.00–15.00, lördag kl 11.00–16.00. 

Vill du skänka säljbara saker erbjuder butiken hämtning. Men bara rena och fräscha prylar tas emot. Läs mer om Fyndet på haninge.se 


Utställningar i Haninge konsthall 

Haningesalongen i Haninge konsthall 

6 december 2008–18 januari 2009 

Vill du delta i årets Haningesalong? Skicka 

in fotografier av dina konstverk. En jury 

bedömer vilka verk som ska antas. 

Ansökningsblanketter finns att hämta i kulturhuset 

och kommunhuset, på biblioteken 

samt på kommunens hemsida haninge.se 

Ansökan skickas senast måndagen den 3 

november 2008. 

Varje år utses Juryns val, ett stipendium 

om 10 000 kronor, till en deltagare på 

Haningesalongen. 

Vill du veta mer, kontakta Elisabeth Åström, 

telefon 08-606 80 59 eller e-posta till 

konst@haninge.se 

Läs mer på 

haninge.se/kultur/konst/haningesalongen 

Skolmuseet 

Skolmuseet i Svartbäcken har öppet söndag 

16 november och 14 december kl 13.00– 

16.00. Guidning kl 14.00. 

Trygga Haningedagen är en mässa med trygghetsfrågor 

i fokus i Haninge centrum. Myndigheter 

och frivilligorganisationer informerar under temat 

trygghet. 

Hur arbetar en narkotikahund? Det har du möjlighet 

att få se om du besöker Trygga Haningedagen 

(OBS! Hunden är bara där på sin lediga 

stund). 

På plats finns också polisbil och utanför Haninge 

centrum kommer också två Grannstödsbilar att stå. 

Delta i årets tävling – leta tävlingsbokstäver 

bland utställarna. Sätt samman dessa till ett ord. 

Se den animerade filmen Sagan om den lilla 

dockpojken av konstnären och filmaren Johannes 

Nyholm om stress, frustration och högt ställda 

förväntningar (”Andra världar”). 

Andra världar 

18 oktober–23 november 

I utställningen ”Andra världar” kretsar fyra 

konstnärers arbeten kring fantasier, drömmar 

och egna erfarenheter. 

Lunchvisning onsdag 5 november 

kl 12.00. 

Konsten att vara mångkulturell 

Tisdag 2 december kl 18.30–21.00 

En inspirationskväll tillsammans med Zinat Pirzadeh, persisk-svensk 

komiker, skådespelare, författare, studie- och 

yrkesvägledare. Zinat var en gång på flykt undan tvångsäktenskap 

i Iran och är idag en av Sveriges mest intressanta 

stå-upp-komiker. Det blir en kväll fylld av skratt, allvar, eftertanke 

och nya insikter. Kostnad: 100 kr. 

öringsafari 

Söndag 9 november kl. 12.00–14.00 

Följ med fiskevårdspecialisten Sverker Lovén 

på öringsafari längs Åvaån. 

Kostnad: 60 kr. Plats: Fiskfällan vid Åva. 

Vägbeskrivning på baksidan. 

Hur hittar öringen tillbaka till sin uppväxtplats 

i olika åar? Sverker visar öringens 

vandrings väg från havet upp till sina lekplatser 

i olika delar av Åvaån. 

Stövlar och oömma kläder rekommenderas. 

Deltagarna har möjlighet att vinna fina priser: allt 

från reflexer, brandvarnare och brandsläckare till 

första-hjälpen-kuddar och cykelhjälmar samt överfallslarm. 

En lördag i rymden 

Lördag 22 november 

kl 12.00–15.00 

Välkommen till ett rymdinspirerat 

äventyr med experimentverkstäder,rymdpromenader, 

rymdexperter 

och besök från yttre rymden. 

Rymdfesten startar kl 12.00. Strax därefter 

(kl 12.10) visar Tekniska museet rymdexperiment 

och kl 12.20–14.45 kan du från 7 år 

och uppåt delta i raket- och Sputnikverkstäder 

under ledning av museets pedagoger. 

Bibliotekets barnavdelning arrangerar Rymdpromenader. 

Pantomimteater ger föreställningen 

”Tellus– en rymdhistoria” om hur vi tar 

hand om vår jord och varandra kl 15.00. 

OBS! Biljetter krävs. 

Luciafirande 

Fredag 12 december kl 15.00 

Luciatåg och firande med Haninge sångklasser 

under ledning av Åsa Möckle Wall. 

Fri entré. 

Läs mer om program och biljettbokning på 

haninge.se/kulturhuset 

Aktuellt program med 

vägbeskrivningar – se tyresta.se 

Trygga Haningedagen – lördag 15 november kl 10.00–15.00 Bland utställare kan näm- 

Johannes Nyholm 

Bildarkivet.se/Mikael Svensson 

Bildarkivet.se/Magnus Ström 

nas Brottsförebyggande 

rådet i Haninge, Brottsofferjouren,Civilförsvarsföreningen, 

Grannstöd, 

Haninge-Tyresö kvinnliga 

bilkår, Närpolisen, Svenska 

livräddningssällskapet, Stödcentrum 

för unga brottsoffer, 

Södertörns brandförsvarsförbund 

och Tullverket. 

Arrangör: BRÅ i Haninge och 

medarrangör Haninge kommun.

Nr 5, 2008 - Haninge

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?