Lycksele - Holmen
Lycksele - Holmen
Lycksele - Holmen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
25<br />
ha, planområde<br />
2500<br />
2000<br />
1500<br />
1000<br />
500<br />
0<br />
Älvskogen Stöttingfjället Vindelskogen Gideälven <strong>Lycksele</strong><br />
Barrskogar<br />
Lövskogar<br />
Figur 3.1 Den avsatta arealens fördelning på de olika biotopgrupperna.<br />
Sumpskogar<br />
Hävd<br />
Huvuddelen av den avsatta arealen återfinns i biotopgruppen barrskogar. Gruppen motsvarar<br />
ca 65 % av arealen. Biotopgruppen sumpskogar motsvarar ca 17 %. Den areal som är avsatt<br />
på grund av topografi och vatten är ungefär lika stora, ca 7 % på dem båda. Några lövskogar<br />
och brandpåverkade biotoper av större dignitet finns inte (se fig 3.1).<br />
Beroende på i vilket planområde avsättningarna finns så varierar poängen på<br />
naturvärdesbedömningarna. Inom Vindelskogen finner vi dom lägsta poängen i avsättningarna<br />
( 5-12 poäng ). Stöttingfjällets planområde hyser dom högsta poängen ( 12-26 poäng ). Där är<br />
medelarealen på avsättningarna störst ca 6,7 ha. Övriga planområden har en variation på 4,4<br />
ha till 4,9 ha på avsättningarna.<br />
Här infogas tabeller med distriktsjämförelser över naturvärdespoäng och storleksklasser i<br />
avsättningar – Ola/Ingmar fixar<br />
3.2.2. Kulturmiljöer<br />
Arkeologiska inventeringar av fjällbygden och skogslandskapet i Norrlands inland visar på en<br />
ansenlig mängd stenålderslämningar. De har en avsevärd spännvidd i tid. Den hittills näst<br />
äldsta av de C14-daterade boplatserna i hela övre Norrland är funnen och undersökt i Högland<br />
(Dorotea kommun). Dess tidsställning är ca: 5750 f Kr. De människor som levde här var<br />
nomader och jägarfolk. Dom flesta funna boplatserna ligger i huvudsak vid sjöar och<br />
vattendrag som åar och älvar. Egentliga huslämningar är få men rester i form av<br />
skärvstensvallar är vanligare än som tidigare antagits. Formen påminner om kåtor. I nära<br />
anslutning till dessa boplatser hittas oftast fångstgropsystem av varierande storlek och<br />
sträckning. Dessa gropar användes för älg men även i viss utsträckning för vildren. Klimatet<br />
under denna period är varm och behaglig. Mellan 2000 f Kr och fram till år 0 ändras klimatet<br />
till att bli kallare. Granen börjar växa in och redskap av olika modeller kom att användas.<br />
Arkeologerna har hittat spår efter odlingar. Dom flesta spår förmodligen från denna tid hittar<br />
vi inom distriktet på <strong>Holmen</strong> Skogs marker efter å och älvdalarna.<br />
Brandpåverkat<br />
Topografi<br />
Vatten<br />
4000<br />
3500<br />
3000<br />
2500<br />
2000<br />
1500<br />
1000<br />
500<br />
0<br />
ha,distriktet
Change language