Lycksele - Holmen

ASIO-modellen har i senare tids forskning ifrågasatts. Bl.a. visar studier att sambandet mellan
brandfrekvens och skogstyp ej är så starkt som tidigare antagits. I dagsläget finns dock inte
några bättre modeller för att enkelt kunna skaffa sig en landskapsövergripande bild på hur
skogarna sett ut historiskt. ASIO-modellen är därför fortfarande ett av redskapen som använts
för att få en bild av referenslandskapet, och påföljande bristanalyser och prioritering av objekt
på Holmens marker.
ASIO-modellen är huvudsakligen tillämpbar för boreal skog och bygger till stor del på
uppgifter om ståndortsförhållanden. Tidigare påverkade skogsbränder, och den tid det förflöt
mellan bränderna, skogarnas utseende i stor utsträckning. Följande fyra skogstyper kan antas
ha dominerat skogslandskapet:
1. Granskogar med lång kontinuitet huvudsakligen i blöta och fuktiga områden.
2. Lövdominerade bestånd, lövbrännor, på framförallt friska och fuktiga marker.
3. Blandskogar på frisk och fuktig skogsmark.
4. En- eller flerskiktade tallskogar huvudsakligen på torrare skogsmarker.
Den procentuella fördelningen av skogstyper på skogsmarker med olika brandbenägenhet
(ASIO-klasser) kan antas ha sett ut enligt figur 7.1 (anpassad efter Rülcker m.fl., 1994).
Figur 7.1. En hypotetisk fördelning av olika skogstyper per ASIO-klass i referenslandskapet.
För att ha ett mål för vilka skogstyper som är viktiga att bevara eller återskapa är det viktigt att
ha en referens till hur landskapet såg ut långt tillbaka i tiden.
Genom att dela in bestånden i ASIO-klasser kan man med hjälp av diagrammet ovan skatta
fördelningen av olika skogstyper i ett tänkt referenslandskap på ett hänsynsplanområde.
41
100%
80%
60%
40%
20%
0%
100
65
15
20
25
55
15
5
100
A-mark S-mark I-mark O-mark
Tall, en- eller flerskiktad
Blandskog
Lövbränna
Gran, lång kontinuitet