Annika öppnar fönstret mot framtiden 18 16 12 11 - Holmen

Ny fas i matchen
mot plantskogens
värsting
AV laRS klINgSTRÖM
I mer än ett halvt sekel har snytbaggarna
varit ett jätteproblem
för svenska skogsbrukare.
Utan fungerande skydd kan så
mycket som 80 procent av de
nysatta plantorna dödas under
de första åren. När den bortre
horisonten för insekticider nu
närmar sig sätts hoppet till
mekaniska skydd och modi-
fierad skogsskötsel.
Så kan man skydda
skogsplantor mot
snytbaggar
Det var när trakthyggesbruket återinfördes
på 1950-talet som man samtidigt
dukade borden för dessa, i alla andra
avseenden tämligen oansenliga och fridsamma
insekter. Sedan dess har skogsbrukarna förbannat
snytbaggarna i årtionde efter årtionde.
– Svenskt skogsbruk har provat det ena
skyddet efter det andra under de gångna
femtio åren. Alla har av olika skäl förkastats
eller förbjudits.
Det konstaterar Erik Normark, skogsvårdschef
i Holmen och både luttrad och lite
uppgiven över att det varit så svårt att få till
ett fungerande snytbaggeskydd.
Inget år utan en ny ”lösning” på problemet.
Mekaniska skydd i form av plastkragar, plaststrumpor,
klister och vax har testats, befun-
Beläggningsskydd
Conniflex är ett skydd som innebär att plantan
förses med en skyddande beläggning av fina
sandkorn. Snytbaggen orkar inte bita bort
sandkornen och beläggningen är så töjbar att
den inte hindrar plantan från att växa. Conniflex
kräver betydande investeringar i lokaler och
utrustning.
nits lovande – men inte gett avsedd verkan.
Dock ser det nu ut som beläggningsskyddet
Conniflex verkligen kommer att hålla vad det
lovar. Det finns också ett intressant barriärskydd
på gång som Holmen nu tittar på med
stort intresse.
Problemet fram till nu har varit att utveckla
mekaniska skydd som håller mer än en
säsong. Väder och vind, inte minst också den
omgivande vegetationen, bidrar till att sänka
skyddens effekter till så låga nivåer att det inte
varit värt pengarna att applicera dem.
Det enda skydd som fungerat och som
också använts vid så gott som alla plantskolor
i Sverige, har varit kemiska preparat. Plantorna
har behandlats med olika typer av så kallade
Barriärskydd
De som finns idag fungerar bra men är svåra,
och därmed dyra, att applicera på plantorna.
Skogforsk utvecklar just nu ett helt nytt koncept
som innebär att skyddet enkelt kan appliceras
i samband med planteringen till låg kostnad.
Detta skydd kan vara tillgängligt under 2012 och
ses av Holmen som ett framtida huvudalternativ.
insekticider. De har haft god effekt, men eftersom
ambitionen i Sverige är att bedriva ett giftfritt
skogsbruk har de så småningom förbjudits. Efter
ett antal förlängda dispenser är det visserligen
fortfarande tillåtet att behandla plantor med
insekticider. Men nu finns en bortre gräns för
den senaste dispensen, vilket sätter press på
skogsbruket att äntligen hitta en lösning.
– Inom Holmen har vi tillsammans med Skogforsk
genomfört en stor utredning som resulterat
i en ny strategi för hur vi ska gå till väga, säger
Erik Normark. Strategin skiljer sig för olika
delar av landet. Snytbaggar är ett problem så
gott som överallt, men det är utan tvekan störst
i landets södra och mellersta delar.
– Till stor del sätter vi förhoppningarna till
Ökad kvalitet
i återväxt-
arbetet
Vitala plantor placerade
på optimala planteringspunkter
ökar deras
förmåga att stå emot
snytbaggeangrepp.
Skärmställning
En skärmställning med
cirka 150 kvarlämnade träd
per hektar minskar risken
för snytbaggeskador.
Risken för stormskador
och ökade avverkningskostnader
är en betydande
nackdel.
En snytbagges
liv och leverne
12 SKOG & VIRKE NR 2 · 2010
SKOG & VIRKE NR 2 · 2010 13
Foto: Ulf Risberg/N – Naturfotograferna
Sådd
År 1
Så snart lufttemperaturen nått
över 18 grader på våren flyger snytbaggen
iväg för att hitta en plats
där den kan träffa en partner av det
motsatta könet.
Snytbaggarna söker sig till
nyupptagna hyggen där det finns
gott om nydöd ved. Där ägnar de
hela sommaren åt att para sig med
varandra. Honorna lägger förstås
också ägg. De placeras nära
stubbarnas rötter där larverna så
småningom kan hitta sin föda.
När hösten kommer kryper
snytbaggarna ner i förnan där de
övervintrar. Också larverna övervintrar
i marken.
de nya mekaniska skydd som nu är på väg.
Vi satsar också på sedan länge väl beprövade
skogsskötselmetoder som i olika grad bidrar till
minskade snytbaggeskador. I konceptet ingår
också att höja kvaliteten på återväxtarbetet
ytterligare. Bland annat sätter vi fokus på
markberedning och plantering.
Den produktionsutredning som Holmen gjorde
för några år sedan visade tydligt att båda dessa
moment har mycket stor betydelse för hur plantorna
etablerar sig. En vital planta som satts i en
bra planteringspunkt växer snabbt ur de dimensioner
(mindre än 10 mm tjock stam) som är
mest attraktiva för snytbaggarna. De klarar därmed
också bättre att stå emot angrepp.
Av samma skäl kommer Holmen i södra
Sverige att helt gå över till Starpot 120 – marknadens
största täckrotsplanta. Likaledes kommer
man där också att förse alla plantor med mekaniska
barriärskydd samt öka andelen plantering
under skärmträd.
I landets mellersta och norra delar kommer
plantor som sätts i de mest utsatta delarna också
att förses med barriärskydd.
– Vi kommer också att maximera andelen sådd
av tall och contorta på torra och friska marker
och räknar med att fröså cirka 45 procent av
Sådda plantor har högt kådtryck
som avhåller snytbaggar
från att gnaga på dem. Ofta
finns det också flera plantor i
en sådd jämfört med en plantering
vilket gör att tillräckligt
många plantor klarar eventuella
angrepp av snytbaggar.
Hyggesvila
År 2 och 3
De larver som blivit till på
våren kommer fram som färdiga
snytbaggar på sensommaren
året därpå. De som blivit till
senare övervintrar ytterligare
ett år som larver.
Det är de nyfödda snytbaggarna
som är problemet.
De behöver snabbt hitta något
att äta för att kunna flyga iväg till
ett annat hygge för att para sig där.
Har då skogsägaren hunnit sätta nya
plantor i jorden så är det att erbjuda dem
ett dukat bord. Den späda barken på
de nysatta plantorna är smaskens för
en nyfödd snytbagge.
Låter man hygget vila i tre till
fem år minskar risken för snytbaggeskador.
I gengäld ökar
konkurrensen från den övriga
vegetationen mycket kraftigt
vilket försvårar föryngringen.
Inte minst tappar man upp till
fem års virkesproduktion.
årsytan. Sådda plantor har ett större kådtryck än
planterade plantor och är därför bättre rustade att
försvara sig mot snytbaggar.
Men det finns också baksidor med de valda
strategierna. Kostnaderna ökar genom ökad
användning av mekaniska skydd och genom större
och dyrare plantor. Dessutom innebär den ökade
andelen sådd sannolikt fler omkulturer.
– I perspektiv av vad vi i gengäld vinner är det
hanterbara problem, avslutar Erik Normark. Utan
fungerande snytbaggeskydd är det i princip omöjligt
att plantera ny skog i stora delar av Sverige.
Fakta/Snytbaggar
Snytbaggen förekommer över hela landet. Den
är allra vanligast i södra Sverige men finns rikligt
också i landets mellersta delar. I norr är den inte
lika vanlig men orsakar stora skador även där.
Larverna lever av nyligen döda barrträdsrötter.
Vuxna snytbaggar äter örter och ris. Späd
barrträdsbark är favoritfödan.
SLU bedömer att snytbaggarna varje år
orsakar skogsbruket skador för flera hundra
miljoner kronor.
Större – eller
mindre – plantor
Plantans storlek har stor betydelse för dess
förmåga att överleva snytbaggegnag. Stora
plantor klarar snytbaggeangrepp bättre än
små. Men det finns också indikationer på att
så kallade miniplantor inte är attraktiva för
snytbaggarna under den period som dessa
är som mest glupska.