Librismeddelanden-79

nummer 79 mars 1999 http://www.libris.k

Utgivare 

Kungl. biblioteket 

LIBRIS-avdelningen 

Box 5039 

102 41 STOCKHOLM 

Telefon: 08 / 463 44 33 

Telefax: 08/ 463 42 65 

E-post:driften@libris.kb.se 

http://www.libris.kb.se 

ISSN 

0348-1891 

Tryckeri 

Acoprint 

2 

Meddelanden 

nummer 79 mars 1999 

Ansvarig utgivare 

Tomas Lidman 

Redaktörer 

Elisabet Fornell 

Lotta Janson 

Redaktion 

Maria Brolin 

Anders Renman 

Britt Sagnert 

Typografi och layout 


Lotta Janson 

1:3 - Starfire 

Omslag 

Martin Malmsten 

Foto 


Lotta Janson 

Martin Malmsten 

Upphandlingsfoto 

Esbjörn Eriksson 

Innehåll 

Ledare 3 

LIBRIS har valt nytt katalogsystem: Horizon 4 

Nytt katalogsystem: flexibilitet och nya funktioner 6 

SweMARC - en översikt 8 

BIBSAM:s upphandlingsarbete fortskrider 9 

Registrera via webben - en försmak av Nytt LIBRIS 10 

Mats Herder - utvecklingschef på LIBRIS 13 

LIBRIS och folkbiblioteken 14 

Folkbibliotekens bestånd i LIBRIS 15 

Notiser 16 

Nyanställda 17 

Websök - statistik 17 

Svesök - bibliotekens svenska webbguide 18 

Nätpublikationer 19 

Fjärrlån- upphandling av nytt fjärrlånesystem 20 

Fjärrlån - en kartläggning av fjärrlåneförmedlingen vid 

folk- och forskningsbibliotek 20 

English summaries 22 

Redaktion 

Redaktionen har i detta nummer bestått av Britt Sagnert, 

Maria Brolin, Lotta Janson, Anders Renman och Elisabet 

Fornell (som saknas på denna bild men 

återfinns på sidan 17)

En ny era 

LIBRIS går in i en ny era som medför stora och spännande omvälvningar för både våra användare av 

systemet och för oss som förvaltare och utvecklare. Under detta år kommer allt som specificerats, 

planerats och inhandlats efter alla konstens regler att kulminera och driftsättas i enlighet med 

regeringens intentioner vid anslagstilldelningen. Vi har arbetat under pressade, men också stimulerande, 

förhållanden eftersom vi sökt hålla samma höga ambitionskrav på våra tre verksamhetsnivåer: planera 

för det nya LIBRIS, utveckla de uppmärksammade tjänsterna knutna till LIBRIS Websök och störningsfritt 

handha den dagliga driften av det stordatorbaserade ”gamla” LIBRIS. 

Detta nummer av LIBRIS-meddelanden exponerar det spektrum av aktiviteter, projektplaner och 

näraliggande implementeringar som är vår vardag. 

Efter våra, vid dåvarande tidpunkt 1997, alltför avancerade planer på egenutveckling av det nya LIBRIS 

har vi nu inhandlat ett på marknaden salufört bibliotekssystem, Horizon, som har visat sig uppfylla större 

delen av våra krav. Som utvecklingschef Mats Herder skriver i sin artikel, har det varit en lång och 

arbetsam upphandlingsprocess som många personer deltagit i med värdefulla insatser. Det valda 

systemet från Dynix GmbH, som vi alla imponerats av (det har klarat av en tusensidig kravspecifikation 

från tyska bibliotek!), presenteras här av Mats Herder, Jacob Hallén och Maria Brolin. De kompletteras 

av Christer Larssons beskrivning av framtida förändringar inom format- och registreringsområdet, 

inklusive möjligheten att registrera via Websök. 

Jag vill här särskilt framhålla den kompetens som vi till all lycka ägt i båda våra medarbetare Maria Brolin 

och Christer Larsson, vars arbetskapacitet och unika kunskaper inom olika specialområden varit 

ovärderliga för denna del av projektet. 

Våra krav i den pågående upphandlingen av ett fjärrlånesystem redovisas av Britt Sagnert, medan den 

av Agneta Lindh presenterade utredningen får bilda bakgrund till våra aktiviteter. 

Anette Svenssons och Gunilla Jonssons bidrag belyser Svesök-tjänsten från katalogiserings- respektive 

innehållsmässiga grunder. 

Sist, men inte minst emfatiskt, gör sig Christer Larsson till talesman för oss alla vid KB och LIBRIS när 

han förklarar att våra ambitioner att införliva folkbibliotekens bestånd i LIBRIS ingalunda svalnat, utan 

att aktiviteter pågår för att åstadkomma de bästa lösningar för alla parter. 

MAYRE LEHTILÄ-OLSSON 

3

Strax före jul – tisdagen den 22 

december 1998 – undertecknades 

avtal om ett nytt nationellt 

katalogsystem för svenska bibliotek 

mellan Kungl. bibliotekets 

LIBRIS och den tyska leverantören 

Dynix GmbH. Horizon-systemet 

är specialanpassat 

för regionala och nationella 

kataloger och förväntas 

därmed stärka det svenska 

bibliotekssamarbetet. 

Valet av system har föregåtts av en noggrann 

utvärderingsprocess, med fokus 

inriktat på funktioner och prestanda för 

den gemensamma katalogen. Det var alltså 

katalogen som stod i centrum för upphandlingen 

till skillnad från en upphandling 

av ett lokalt system, där cirkulation 

och inköp/förvärv är lika viktiga. Vi förutsåg 

också att LIBRIS system skulle ställa 

större krav på anpassning/nyutveckling 

jämfört med ett lokalt system. Import/ 

exportfunktioner till befintliga lokala system 

i Sverige var avgörande, liksom möjligheter 

att kunna matcha en utveckling 

av andra lokala biblioteksdatasystem. 

Systemet behövde också vara flexibelt 

och anpassningsbart. Till skillnad från 

användare av ett lokalt system kommer 

LIBRIS användare från väldigt olika miljöer, 

allt från mindre specialbibliotek och 

folkbibliotek till de stora universitetsbiblioteken 

och Kungl. biblioteket med 

sina specialiserade katalogisatörer. Det 

innebar mycket olika förväntningar på 

systemet. 

Nytt LIBRIS 

Hösten 1996 fick Kungl. biblioteket i uppdrag 

av regeringen att under perioden 

1997-1999 omforma LIBRIS till en bred 

nationell informationsresurs i modern teknisk 

miljö. För LIBRIS-databasen innebar 

detta att systemet som sedan 1970-talet 

drivits i stordatormiljö skulle flyttas över 

i en modern UNIX-miljö. Under 1997 inleddes 

upphandlingsprocessen med en 

omfattande marknadsundersökning av 

tänkbara leverantörer och deras produkter. 

Flera företagsbesök genomfördes i 

både USA och Europa. Erfarenheterna 

4 

LIBRIS har valt nytt 

Mayre Lehtilä-Olsson, Mats Herder från LIBRIS och riksbibliotekarie 

Tomas Lidman närgranskar kontraktet 

från besöken samlades och blev ett viktigt 

grunddokument för formulerandet av 

kravspecifikationen. 

Kravspecifikation 

Kravspecifikationen och anbudsunderlaget 

färdigställdes under hösten 

1997 och skickades ut under december 

samma år. Ett krav i denna upphandlingsomgång 

var att vi endast ville köpa 

serverdelen av ett tänkt system och själva 

utveckla klientdelen. I januari 1998 inkom 

offertsvar, men då endast från ett par 

leverantörer. De inkomna anbuden motsvarade 

inte anbudsförfrågans krav och 

prisnivån låg väsentligt över den 

budgeterade summan för inköpet. Mot 

bakgrund av detta avbröts upphandlingen. 

Kravspecifikationen omarbetades till att 

gälla även klientsidan av ett framtida 

katalogsystem. Leverantörerna gavs 

också möjlighet att föreslå en nyutveckling 

av en katalogiseringsklient tillsammans 

med LIBRIS-avdelningen. I och med 

detta accepterades att LIBRIS nya system 

skulle bygga på en standardlösning 

från någon leverantör, även om möjligheter 

gavs till ett joint-ventureprojekt enligt 

önskemål i anbudsunderlaget. Denna 

kravspecifikation, liksom den föregående, 

togs fram i nära samarbete med en nationell 

referensgrupp. 

Ny upphandlingsomgång 

Till denna upphandlingsomgång engagerades 

Verket för högskoleservice (VHS) 

för att hjälpa till med den formella delen av 

upphandlingen. En arbetsgrupp inom 

LIBRIS-avdelningen tillsattes. Den kom 

att bestå av sju personer med olika inriktning 

och kompetensområden. Anbudsunderlaget 

offentliggjordes i maj genom 

så kallad EU-upphandling och presumtiva 

leverantörer fick lämna offert till senast 

den andra juli. Denna gång inkom 

offerter från fem företag med sina respektive 

system, nämligen DRA (TAOS), 

VTLS (Virtua), Sunstone/EliAS 

(AMICUS), ICL (Aleph) och Dynix GmbH 

(Horizon). Arbetsgruppen hade en första 

gemensam och noggrann genomgång av 

samtliga offerter under en sommarvecka 

i juli. Syftet med denna arbetsvecka var 

att vi snabbt skulle få en gemensam refe-

katalogsystem: Horizon 

Kurt Johansson från VHS, Mats Herder, Christer Larsson, Maria Brolin, Jacob Hallén, Mari Bud och Britt Sagnert från 

LIBRIS 

rensram inför det fortsatta utvärderingsarbetet. 

Efter den första granskningen 

lades DRA:s och VTL:s anbud åt sidan. 

DRA:s på grund av att de erbjöd en teknisk 

plattform som inte passade samt att 

priset var för högt. VTL:s hade för mycket 

utveckling kvar på sitt grundsystem. 

Beslut 

Sunstone/Elias, ICL och Dynix GmbH fick 

kompletterande frågor som de också besvarade. 

Sedan följde en period av 

företagsbesök, visningar och presentationer. 

Ytterligare kontakter togs för att 

komplettera bilden av teknik, funktionalitet 

och företag. Dessa komponenter var 

de viktigaste bedömningsgrunderna tillsammans 

med priset för det erbjudna systemet. 

I november kunde vi starta mer 

regelrätta kontraktsförhandlingar, vilka 

alltså avslutades den 22 december med att 

riksbibliotekarien och VD för Dynix GmbH 

signerade ett kontrakt i Klemmingrummet 

på Kungl. biblioteket. 

MATS HERDER 

22 december skrev riksbibliotekarie Tomas Lidman och VD:n för 

Dynix GmbH Wolf-Ulrich Kreuzhagen under kontraktet i 

Klemmingrummet på Kungl. biblioteket 

Glada miner från Mats Herder och Christer Larsson 

5

Det nya datasystem som skall användas 

för katalogisering i LIBRIS i framtiden är 

nu inköpt. Valet föll på Horizon från Dynix 

GmbH, ett system som redan finns representerat 

på svenska bibliotek. Den version 

som kommer att levereras till LIBRIS 

innehåller emellertid betydligt mer 

funktionalitet för gemensamma kataloger 

av LIBRIS typ, eftersom Dynix/Ameritech 

f n utvecklar sådana funktioner för regionala 

kataloger i Tyskland och USA. Anpassning 

till LIBRIS krav och svenska 

förhållanden kommer också att göras. 

Den specialutveckling Ameritech gör för 

de tyska och amerikanska 

samkatalogernas räkning har 

arbetsnamnet Sunrise. Denna utveckling 

har pågått sedan 1997 och beräknas färdig 

i början av detta år. Nästa steg är att 

integrera de moduler som utvecklats i 

Sunrise-projektet i det ordinarie Horizonsystemet. 

Den integrerade versionen 

kommer att vara färdigutvecklad i mitten 

av 1999 och är alltså den version som 

LIBRIS kommer att ta i bruk vid driftsstarten. 

Denna version innehåller också en helt 

ny katalogiseringsklient i Windowsmiljö, 

där sökning och katalogisering är nära 

integrerade. Katalogiseringsformuläret är 

användarvänligt och ger stöd åt användare 

med olika kunskapsnivå. En rad nya 

och utökade funktioner som t ex validering 

och generering av data finns också 

i systemet. 

Bakgrund 

Arbetet med kravspecifikationen för det 

nya katalogsystemet löpte från hösten 

'97 till våren '98, i nära samarbete med en 

referensgrupp sammansatt av katalogansvariga 

från ett flertal av landets bibliotek. 

Tre arbetsgrupper har också tillsatts 

för att arbeta med formatfrågor, 

auktoritetshantering samt funktioner i 

katalogiseringsklienten. Målet med detta 

är att få det nya systemet så väl anpassat 

till LIBRIS-användarnas behov som möjligt. 

De två faktorer vi fäst extra stort avseende 

vid under utvärderingsprocessen 

är användarvänlighet och samkatalogsfunktioner. 

Ca 190 bibliotek registrerar 

idag i LIBRIS, och målsättningen är att 

6 

Flexibilitet... 

den skaran skall utökas. Det gör att 

användarna av LIBRIS katalogiseringsmodul 

är en mycket blandad grupp. 

Användarvänlighet kan betyda vitt skilda 

saker, från att man som erfaren katalogisatör 

kan registrera en post så snabbt som 

möjligt till att man som mindre specialiserad 

användare får maximalt stöd av systemet. 

Ett viktigt krav på den nya 

katalogiseringsklienten var att den skulle 

möjliggöra ett smidigt arbetsflöde för 

användare på olika nivåer. 

Arbetet med att upphandla det nya 

LIBRIS-systemet har skilt sig mycket från 

en upphandling av ett lokalt biblioteksdatasystem. 

Det är enbart katalogisering 

med tillhörande sökning som har 

utvärderats, inte någon annan av de moduler 

som normalt ingår i ett lokalt system. 

Vi har tagit stor hänsyn till funktioner som 

är särskilt viktiga i en gemensam katalog, 

t ex samverkan med lokala system, avancerad 

dubblettkontroll, hantering av 

beståndsuppgifter och övrig lokal information, 

stöd för parallella auktoritetsregister 

mm. Att Dynix/Ameritech redan 

har flera stora samkataloger i Tyskland 

och USA som kunder kan ses som en 

trygghet inför framtiden, eftersom man 

därför har intresse av att underhålla och 

vidareutveckla dessa funktioner. 

Format och standarder 

Det nya LIBRIS-systemet kommer också 

att innebära införandet av ett nytt format, 

som vi har valt att kalla SweMARC i 

analogi med USMARC, DanMARC, 

FinMARC etc. Till skillnad från det nuvarande 

LIBRIS MARC-formatet, som baserar 

sig på UKMARC, ligger vårt nya 

format mycket nära USMARC. USMARC 

är internationellt sett det mest använda 

formatet och är på väg att bli en de factostandard. 

De undantag från USMARCstandarden 

som gjorts i SweMARC gäller 

hanteringen av flerbandsverk, delfältsindelningen 

av titelfält samt fileringsregler. 

Det nya SweMARC är i likhet med 

USMARC inte ett utan flera format. Förutom 

det rent bibliografiska formatet finns 

också auktoritets-, bestånds- och 

klassifikationsformat. Detta återspeglar 

sättet att arbeta med katalogposter i det 

nya systemet, där såväl beståndsinformation 

som auktoritetsposter lagras 

separat från den bibliografiska informationen. 

Vid sökning och katalogisering 

kommer dock namnformer, ämnesord mm 

i klartext att synas i den bibliografiska 

posten, försedda med en klickbar 

hyperlänk för navigering till auktoritetsposten. 

Ett av målen med Nytt LIBRIS är att få ett 

bättre stöd för internationella standarder. 

Närmandet till USMARC-formatet är ett 

led i denna strävan. Ett annat är stöd för 

Unicode, som gör det möjligt att använda 

bl a kyrilliska och arabiska tecken vid 

katalogisering och presentation. 

Z39.50-standarden används genomgående 

för sökning i LIBRIS och andra databaser. 

Även export till lokala bibliotekssystem 

kommer i framtiden framför allt att 

ske via Z39.50, mer om detta nedan. För 

mer information om Z39.50-standarden, 

läs gärna artikeln Z39.50 i praktiken av 

Göran Skogmar i föregående nummer av 

LIBRIS-meddelanden. 

Katalogiseringsklient 

Den klient som Dynix GmbH nu utvecklar 

inom ramen för Sunrise-projektet är fullständigt 

Windowsanpassad. Man känner 

igen ikoner och menyer från andra 

program, och det är lätt att orientera sig. 

Man får mycket stöd vid katalogisering, 

t ex i form av mallar för olika dokumentoch 

mediatyper samt hjälptexter. 

I katalogiseringsformuläret kan man välja 

mellan att enbart visa fältkoder eller att se 

namnen på fälten i klartext. Man har också 

möjlighet (men tvingas inte) att välja nya 

fält/delfält från en lista. Det är även lätt att 

infoga specialtecken och etablera länkar 

mellan poster. Katalogiseringsformuläret 

kan anpassas av användaren vad gäller 

t ex färg och teckenstorlek. Kommandon 

kan utföras enbart med tangentbordet 

såväl som med mus. 

Validering sker på fältnivå under tiden 

man katalogiserar samt på postnivå vid 

lagring. Felaktiga inmatningar markeras 

med rött i formuläret, och i ett separat 

fönster får man en lista över de uppgifter 

som strider mot formatet. Vissa fel förhindrar 

att posten lagras, medan andra bara 

markeras som varningar.

...och nya funktioner 

Ett antal lösningar som ytterligare underlättar 

för katalogisatörerna planeras också. 

Det handlar om olika typer av datagenerering, 

t ex att ISBN ger (redigerbar) 

uppgift om förlag, att SAB-klassifikation 

kopplas till ämnesord etc. 

Katalogiseringsklienten fungerar också 

som ett vanligt Windowsprogram ifråga 

om exempelvis installation. Emellertid 

krävs Windows NT som operativsystem 

för de datorer som används för katalogisering, 

eftersom Windows 95/98 inte har 

stöd för Unicode. Detta stöd krävs bl a för 

inmatning, presentation och utskrift av 

specialtecken. 

Auktoritetskontroll 

En annan nyhet i det kommande LIBRISsystemet 

är en integrerad hantering av 

auktoritetsposter, som kan ses som en 

vidareutveckling av de nuvarande LAtransaktionerna. 

Målet med auktoritetskontrollen 

är att ge databasen en högre 

kvalitet och även underlätta s k globala 

ändringar (man gör en ändring i en 

auktoritetspost, i stället för att ändra uppgiften 

i ett antal bibliografiska poster). 

Förutom grundfunktionerna för 

auktoritetshantering erbjuder Horizon 

bl a stöd för kombinerade namn/titel-auktoriteter, 

s k “multi-use” av auktoritetsposter 

(samma post kan t ex användas 

både som personnamn och ämnesord) 

samt möjlighet att använda sig av flera 

parallella auktoritetsfiler för t ex ämnesord. 

Import och export 

Det nya LIBRIS-systemet ger möjlighet 

till sökning i olika databaser via Z39.50 för 

att lokalisera poster som kan användas 

som underlag vid katalogisering. Dessa 

poster kan omedelbart importeras till 

katalogiseringsformuläret och editeras. 

Vid importen sker en grundläggande konvertering 

av format och teckenuppsättning. 

Det är också fullt möjligt att 

importera större mängder poster satsvis 

på samma sätt som de utländska poster 

som idag importeras till LIBRIS-databasen. 

I inledningsskedet kommer dessa två typer 

av import att komplettera varandra. 

Övriga typer av import som görs till LIBRIS 

idag, t ex batchvis inläsning av beståndsuppgifter 

för nytillkommande bibliotek, 

kommer att finnas kvar. Även annan information 

kan komma att importeras för att 

berika katalogposter, t ex kapitelrubriker 

och sammanfattningar. 

Export av katalogposter till lokala system 

kommer i framtiden företrädesvis att ske via 

Z39.50. Posterna kommer då att exporteras 

i det nya formatet (SweMARC) och med 

Unicode-tecken, alternativt en reducerad 

teckenuppsättning (Latin-1). 

För att underlätta omställningen till dessa 

nya standarder kommer LIBRIS under de 

närmaste 1-2 åren också att erbjuda en 

övergångslösning för postexport, där data 

exporteras via FTP (nuvarande batchexport 

samt “nya” LR50, dock inte “gamla” LR50 

som bygger på skärmdump från stordatormiljön). 

Katalogposterna kommer då att 

exporteras i LIBRISMARC med EBCDIC:s 

fullständiga teckenuppsättning. En mer detaljerad 

beskrivning av övergångslösningen 

kommer att presenteras under 

våren, efter diskussioner med biblioteken 

och de systemleverantörer som finns representerade 

i Sverige. 

LIBRIS Websök 

I kravspecifikationen gavs leverantörerna 

frihet att föreslå olika lösningar för sökgränssnitt 

i webbmiljö; att behålla och inte- 

Maria Brolin 

grera nuvarande LIBRIS Websök eller 

att offerera en egen, likvärdig programvara. 

Dynix erbjöd här sin produkt 

WebPAC, som är byggd för att fungera 

som gränssnitt till ett antal Z39.50kompatibla 

databaser. 

Eftersom dagens LIBRIS Websök fungerar 

bra och är populärt bland våra 

användare finns det ingen anledning att 

byta sökprogramvara under den närmaste 

framtiden. Först när de andra delarna 

i projektet, nytt katalogsystem och 

nytt fjärrlånesystem, är införda kommer 

olika alternativ för webbgränssnitt att 

utvärderas. Att en framtida webblösning 

måste innehålla åtminstone de funktioner 

som LIBRIS Websök erbjuder idag 

är en självklarhet. 

En ny webbrutin för att registrera bestånd 

för redan existerande poster i 

LIBRIS databas togs i bruk under mars, 

se separat artikel på sidan 10. Både en 

sådan registreringsrutin och en efterföljare 

till den nuvarande beställningsrutinen 

kommer även i framtiden att finnas 

i webbmiljö. 

MARIA BROLIN 

7

Systemleverantör 

Dynix GmbH 

LIBRIS nya katalogsystem levereras av 

Dynix GmbH, ett företag som är nytt på 

den svenska marknaden. Företagets huvudkontor 

ligger i Hamburg och man har 

en utvecklingsavdelning i Berlin. För 

drygt ett halvår sedan köpte man 

Ameritech Library Services (ALS) kontor 

i Holland och man har även mindre 

representationskontor i Polen, Österrike, 

Schweiz, Danmark och Sverige. Sverigekontoret 

består sedan slutet på 1998 av 

Thomas Trakell, tidigare systembibliotekarie 

i Linköping och väl förtrogen 

med Horizon, som är Dynix huvudprodukt. 

Genom köpet av det holländska 

kontoret tog Dynix över kundansvaret 

för Holland och de nordiska länderna från 

ALS. 

Dynix är fristående återförsäljare för ALS 

– en av biblioteksbranchens största 

systemleverantörer med NOTIS, Dynix 

och Horizon som produkter på katalogområdet. 

Man har även Resource Sharing 

System (RSS), ett fjärrlånesystem, på programmet. 

Dynix har också ett äldre system 

från McDonnel-Douglas som man 

underhåller. Huvudprodukterna är dock 

Horizon och RSS, som båda är moderna 

klient/server-applikationer. Horizon utvecklas 

i huvudsak i Provo i Utah, där Dr 

Axel Kaschte och Michael Ritze- 

Schwendel från Dynix ingår i utvecklingsgruppen 

som teknisk projektledare respektive 

utvecklare. 

Det finns redan ett antal Horizonsystem 

i drift i Sverige. Linköpings universitetsbibliotek, 

biblioteket vid Högskolan i 

Jönköping samt Högskolan i Dalarna har 

haft sina system i cirka två år, medan 

Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek 

(SPPB) håller på att byta från det 

äldre Dynix-systemet till Horizon. Värt att 

notera är att den Horizonversion som 

LIBRIS köper är en vidareutveckling av 

de system som finns i drift nu och att den 

skiljer sig markant från det vi har sett 

tidigare. 

Andra bibliotek i vår närhet som nyligen 

har valt Horizon är Odense universitetsbibliotek 

och Statsbiblioteket i Århus. En 

delegation från LIBRIS besökte Århus 

under arbetet med att utvärdera offer- 

8 

Wolf-Ulrich Kreuzhagen och Eric 

Heiligenstein från Dynix 

terna för att dra nytta av våra danska 

kollegors erfarenheter och höra deras syn 

på leverantören. 

De Dynix-kunder som är av störst intresse 

för LIBRIS är dock de fyra tyska samkatalogprojekt 

som för närvarande är under 

driftsättning. Framförallt har vi haft 

glädje av våra kontakter med 

Südwestdeutsche Biblioteksverbund som 

drivs från Bibliotheksservice-Zentrum 

Baden-Württemberg i Konstanz. Det har 

visat sig att de är en organisation som har 

stora likheter med LIBRIS vad avser storlek, 

sätt att arbeta och syn på hur en 

samkatalog ska se ut. Den stora skillnaden 

är att de påbörjade sitt projekt för över två 

år sedan, vilket innebär att de redan har 

löst en stor del av de problem som vi 

kommer att ställas inför. 

I projektet att driftsätta LIBRIS nya katalogsystem 

bildar LIBRIS och Dynix en gemensam 

projektorganisation där Dynix 

vice VD, Thomas-Bernd Fischer, och 

LIBRIS avdelningsschef, Mayre Lehtilä- 

Olsson, övervakar projektet och där Peter 

Aylward och Mats Herder är projektledare 

från respektive organisation. 

JACOB HALLÉN 

MATS HERDER 

SweMARC 

Med det nya katalogsystemet Horizon 

övergår LIBRIS också till ett nytt MARCformat, 

SweMARC. Namnet SweMARC 

ansluter till namnpraxis för andra nationella 

format (t ex UKMARC, DanMARC, 

FINMARC), samtidigt som det anknyter 

till LIBRIS formathistoria - SWEMARC 

var nämligen också en tidig benämning 

på LIBRIS utbytesformat (1980), och 

alltså en föregångare till LIBRISMARC. 

Grunddragen i det nya formatet har utarbetats 

av en arbetsgrupp inom projekt 

Nytt LIBRIS, och behandlats av Referensgruppen 

för katalogisering. Detaljerna 

beräknas kunna fastställas i samband 

med vårens konverterings- och 

konfigurationsarbete, men här följer en 

kort översikt: 

• SweMARC består (i likhet med 

USMARC) av separata format för olika 

typer av katalogposter; vid sidan av 

det bibliografiska formatet finns 

bestånds-, auktoritets- och 

klassifikationsformat. 

• SweMARC är däremot enhetligt så till 

vida att inmatnings- och utbytesformaten 

är identiska ifråga om fältoch 

delfältsstruktur. 

• SweMARC ansluter nära till det internationellt 

ledande formatet, 

USMARC, samtidigt som det tillgodoser 

väsentliga nationella behov och 

nationell katalogiseringspraxis. 

• SweMARC behåller vissa grundläggande 

drag i nuvarande LIBRIS-format, 

främst avseende behandling av 

flerbandsverk (separata delposter 

med deltitel i fält 248, som länkas till 

en sammanhållande huvudpost), och 

delfältsindelning i titelfält (möjliggör 

maskinell generering av interpunktion). 

• SweMARC innehåller ett rikt urval 

koder i postetikett och fält 006-008 för 

att tillgodose de skilda kraven för 

olika materialtyper; flera av de befintliga 

LIBRIS-koderna behålles dessutom.

-översikt 

• SweMARC erbjuder en flexibel fileringsmodell, 

där ord/tecken som skall 

uteslutas vid filering omges av särskilda 

tecken (modellen förekommer 

även i UNIMARC). 

• SweMARC innehåller länkfält (7xx) för 

länkning mellan sammanhörande 

bibliografiska poster, eventuellt även 

i flera nivåer. Dessutom finns länkar 

mellan olika posttyper: 

- Varje bibliotek registrerar sina lokala 

uppgifter i en separat beståndspost 

som länkas till den bibliografiska 

posten i fråga, 

- Auktoritetskontrollerade fält (personnamn, 

ämnesord m.m.) i en bibliografisk 

post länkas till separata 

auktoritetsposter. 

• SweMARC har parallella fält (markerade 

med en indikator ”f”), bland annat 

för translitterering av ryska namn/titlar 

och SAB-klassifikation. Därmed får 

såväl folk- som forskningsbibliotek 

möjlighet att följa egen praxis (med 

teckenuppsättning enligt Unicode g 

es även förutsättningen att katalogisera 

titeln med sitt originalalfabet). 

• SweMARC ger möjlighet att tillämpa 

förkortad katalogisering för t.ex. skönlitteratur, 

liksom att upprätta samlingsposter 

över arkivsamlingar och liknande. 

• SweMARC innehåller generella fält 

för klassifikation och ämnesord (08x/ 

6xx); för SAB (klassifikation och 

ämnesord) behålles nuvarande 

LIBRIS-fält 081 resp. 696. Vid behov 

kan biblioteket även placera sådana 

uppgifter - och vissa andra sökelement 

- i sin lokala beståndspost. 

• SweMARC beräknas kunna erbjuda 

en motsvarighet till nuvarande rubrikgenerering 

av SAB-koder via separata 

klassifikationsposter. 

För mer information, kontakta: 

Christer Larsson, tel 08 - 463 42 62 

e-post: christer.larsson@libris.kb.se 

CHRISTER LARSSON 

BIBSAM:s 

upphandlingsarbete fortskrider 

Nya avtal 

BIBSAM:s arbete med upphandling av 

nationella licenser för tillgång till kommersiella 

databaser fortskrider. Det har 

resulterat i att Kungl. biblioteket, huvudsakligen 

för det svenska 

högskoleväsendets räkning, under 1998 

slutit följande avtal: 

• Academic Press/IDEAL 

• Johns Hopkins University Press/ 

MUSE 

• EBSCO/Academic Search Fulltext 

Elite 

• CSA/Sociological Abstracts och 

ERIC 

• UMI/ABI/inform, Applied Science 

and Technology och Dissertation 

Abstracts 

I skrivande stund förs slutförhandlingar 

med Elsevier, Chadwyck Healey (PCI) 

och Springer. 

Liksom 1998 har BIBSAM även 1999 

tilldelats medel för marknadsföringsåtgärder 

avsedda att underlätta övergången 

från pappersprenumerationer till 

användning av tidskrifter i digital form. 

En del av dessa medel kommer sannolikt 

att finansiera åtkomst till Springers samtliga 

tidskrifter i fulltext under ett provår, 

med början i februari eller mars 1999. 

Förhandlingar pågår. 

Många databasleverantörer kontaktar 

BIBSAM med hopp om nationella avtal 

för Sveriges universitet och högskolor. 

För att utröna vilka databaser man från 

användarsidan vill att BIBSAM i första 

hand skall förhandla om har en enkät 

nyligen skickats ut. 

Utgångspunkter för avtalen 

Vid upphandling av bibliografiska databaser 

och fulltextdatabaser har BIBSAM 

som föresats att databasavtalen bör 

medge: 

• åtkomst genom kontroll av IPnummer 

eller domännamn över 

hela högskolan eller myndigheten, 

oberoende av om den är 

lokaliserad på en eller flera geografiska 

platser 

• tillgång till databaserna för alla, 

inte bara högskolans eller 

myndighetens anställda och studenter, 

som besöker ett anslutet 

bibliotek, s k ”walk-in use”. 

• kopiering - det skall vara tillåtet 

att även digitalt kopiera enstaka 

dokument ur databaserna i ickekommersiellt 

syfte 

• kopieleverans - det skall vara 

tillåtet att leverera artikelkopior 

till offentligt finansierade bibliotek 

(folkbibliotek, sjukhusbibliotek 

etc.) som inte är avtalsparter 

• arkivtillgång - man skall även 

sedan avtalet har upphört i någon 

form ha tillgång till åtminstone 

det innehåll i databasen som 

motsvarar den tidsperiod avtalet 

omfattat 

• enbart digital prenumeration - 

man skall ha möjlighet att prenumerera 

på tidskrifter eller andra 

publikationer i digital form utan 

att samtidigt tvingas prenumerera 

på den tryckta versionen 

Fyra personer på BIBSAM arbetar med 

upphandling: Frans Lettenström, 

Susanna Broms, Karin Wandér och Lotta 

Åstrand. 

Mer om upphandlingsarbetet finns att 

läsa på URL: http://www.kb.se/bibsam/ 

dbupphdl/upphandl.htm 

LOTTA ÅSTRAND 

Fotnot: vid tryckningen av denna 

tidskrift har även avtalen med Elsevier, 

Chadwyck Healy och Springer blivit 

klara. 

Under april månad kommer Elseviers 

tidskriftsdatabas att göras tillgänglig för 

sökning via LIBRIS webbgränssnitt. Det 

kommer att vara möjligt för alla svenska 

användare att söka i databasen, medan 

enbart de bibliotek som omfattas av 

BIBSAM:s avtal når artiklarna i fulltext. 

9

LIBRIS introducerar nu en 

webbaserad registreringsrutin, 

där alla LIBRIS-bibliotek 

med några enkla handgrepp 

kan anmäla, ändra och även 

gallra i sina beståndsuppgifter. 

Uppgiften registreras via 

LIBRIS Websök och förs sedan 

automatiskt över till bibliotekets 

lokala system. 

Måste en LIBRIS-katalogisatör alltid vara 

förtrogen med detaljerna i MARC-formatet, 

även om det bara gäller att registrera 

en enkel katalogpost eller lägga in uppgift 

om att biblioteket har en viss skrift? 

Med en lätt överdrift kan man nog konstatera 

att det hittills har förhållit sig på 

det sättet. LIBRIS stordatormiljö lämnar 

intet - eller i vart fall endast ringa stöd för 

att lotsa den nye och oerfarne 

katalogisatören genom fallgroparna - alla 

behandlas med samma benhårda jämlikhet. 

Med Nytt LIBRIS och det nya moderna 

samkatalogssystemet Horizon hoppas vi 

emellertid kunna sätta punkt för denna 

LIBRIS-epok. Ambitionen är att LIBRIS 

skall kunna erbjuda ett funktionellt, 

användarvänligt och flexibelt katalogiseringsverktyg, 

där varje katalogisatör 

själv kan välja önskad nivå på de hjälpfunktioner 

som finns att tillgå (en översiktlig 

presentation av funktionaliteten i 

det nya systemet står att läsa på s 6 i detta 

nummer av LIBRIS-meddelanden). 

Allt detta beräknas vara i drift till hösten 

1999. Som en försmak kan LIBRIS dock 

redan under mars introducera en 

webbaserad registreringsrutin, där alla 

LIBRIS-bibliotek med några enkla handgrepp 

kan både anmäla innehav av 

(ny)förvärvad litteratur och ändra eller 

gallra bland sina befintliga beståndsuppgifter; 

dessutom kan viss annan lokal 

information anges, främst SABklassifikation 

och ämnesord. Uppgiften 

registreras via LIBRIS Websök och förs 

sedan automatiskt över till bibliotekets 

lokala system. En demoversion av den 

10 

Registrera via webben 

- en försmak av Nytt LIBRIS! 

nya rutinen presenterades under hösten, 

dels vid SBS-seminariet Katalogisatören 

- ett utdöende släkte? och dels vid Bok & 

bibliotek ’98. Tester och utvärderingar har 

pågått sedan december. 

Breddning och effektivisering 

Denna nya tjänst - benämnd LIBRIS 

Registreringsrutin i analogi med den 

webbaserade beställningsrutinen - har 

bland annat tillkommit som ett led i strävan 

att utveckla LIBRIS till en bred informationsresurs. 

Databasen innehåller för 

närvarande beståndsuppgifter för ca 190 

bibliotek, framför allt från universitetsoch 

högskolesektorn, men även andra 

bibliotekskategorier är naturligtvis välkomna 

att framgent redovisa sina bestånd 

i LIBRIS - detta gäller inte minst folkbiblioteken. 

LIBRIS Registreringsrutin är ett 

medel, dels att underlätta för dessa nya 

kategorier, och dels att anpassa systemet 

till de varierande behov som finns vid 

landets bibliotek (jfr även artikel på s 14). 

Registreringsrutinen kan förhoppningsvis 

också bidra till att effektivisera de 

interna rutinerna vid de bibliotek som redan 

registrerar i LIBRIS. Formulären är 

enkla, och försedda med hjälpfunktioner; 

delar av registreringsverksamheten bör 

därför kunna överlåtas åt andra personalkategorier 

än de erfarna katalogisatörerna. 

LIBRIS Registreringsrutin 

Rutinen kommer att bli tillgänglig under 

menyn ”Tjänster med restriktioner” i 

LIBRIS Websök. Registreringsbehörighet 

kontrolleras med hjälp av inloggning 

(användaridentitet och lösenord) i likhet 

med vad som gäller för beställningsrutinen; 

man skall självfallet bara kunna 

registrera uppgifter för sitt eget bibliotek. 

Varje registrering föregås av en sökning 

mot samtliga 6,5 miljoner katalogposter i 

LIBRIS Websök, det vill säga även den 

utländska kataloginformation som 

LIBRIS-databasen regelbundet uppdateras 

med - bland annat de brittiska och 

tyska nationalbibliografierna, liksom 

poster från Library of Congress. Sökning 

sker på samma sätt som i ordinarie LIBRIS 

Websök. Träfflistan, och i huvudsak även 

sökformuläret, är identiska; det enkla sökformuläret 

har dock utökats med en sökingång 

på ISBN/ISSN för att göra sökproceduren 

smidigare. 

Det är egentligen först när man har tagit 

fram katalogposten över den skrift man 

håller i handen, som man kan märka några 

skillnader. Den bibliografiska titelbeskrivningen 

överensstämmer i och för 

sig, men om man klickar på ”katalogkortet” 

längst upp till höger (eller förflyttar sig 

längre ned på sidan) så kommer man fram 

till en rubrik ”Registrera innehav i LIBRIS”, 

med kortfattade anvisningar och uppgift 

om det egna bibliotekets eventuella 

beståndsinnehav. Ytterligare anvisningar 

ges i särskild hjälptext. 

Anmäl, Ändra, Gallra… 

I anslutning till bibliotekets namn och 

LIBRIS-sigel framgår om beståndsinformation 

redan har registrerats i LIBRISdatabasen; 

avsaknad av sådan information 

markeras med tre streck efter ledtexten 

Placering. 

Man kan registrera med olika grad av 

utförlighet, med hjälp av de registreringsknappar 

och hyperlänkar som finns i 

anslutning till bibliotekets beståndsinnehav. 

• Enklast är att bara klicka på Anmäl för 

att lägga in uppgift om att biblioteket 

har titeln i fråga. Med en motsvarande 

knapp, Gallra, kan man ta bort 

inaktuella beståndsuppgifter ur 

LIBRIS. 

• Vill man dessutom lägga till 

placeringsuppgift, och för periodica 

även markera vilka volymer/årgångar 

som finns vid biblioteket, klickar man 

på hyperlänken Standard, för att 

komma till ett tomt så kallat standardformulär. 

Här kan man också ändra i 

befintliga beståndsuppgifter. Vid 

behov kan man med hjälp av standardformuläret 

även komplettera med 

SAB-klassifikation och ämnesord. 

Standardformuläret är främst avsett för 

personal med begränsad kunskap om 

LIBRIS och katalogisering. Därför har alla

MARC-formatets fält och delfält dolts 

bakom klartextbeskrivningar, Placering, 

Bestånd, SAB-klassifikation, etc.; vidare 

är det bara möjligt att här registrera ett 

urval av de vanligast förekommande uppgifterna. 

Som komplement finns ett 

MARC-baserat utökat formulär, som i 

princip tillåter registrering av samtliga 

lokala fält. Detta utökade formulär fordrar 

givetvis betydligt mer av katalogisatören 

i fråga om förkunskaper, men blir förhoppningsvis 

ändå smidigare än stordatormiljön. 

Standardformulär 

De båda registreringsformulären fungerar 

i huvudsak på samma sätt, varför vi i 

det följande begränsar oss till att tala om 

standardformuläret. 

Formuläret inleds alltid med en kortfattad 

titelbeskrivning samt uppgift om det registrerande 

bibliotekets LIBRIS-sigel. 

Därefter följer två avdelningar med 

inskrivningsbara fält och 

rullgardinsmenyer, dels de egentliga 

beståndsfälten (främst placering, men vid 

behov även bestånd och eventuell lokal 

anmärkning), och dels lokala ämnesfält 

(SAB-klassifikation och ämnesord); via 

separata hjälptexter kan man vid behov 

kontrollera hur dessa fält har mappats till 

LIBRIS-formatets MARC-struktur. 

Formuläret har försetts med kortfattade 

anvisningar om hur man går till väga för 

att registrera. Dessutom finns hyperlänkar 

med ytterligare hjälptext för varje enskilt 

fält. Dessa hjälptexter är samlade i ett 

enhetligt dokument, som enkelt kan tas ut 

i pappersform. 

Med hjälp av rullgardinsmenyerna kan 

man välja vilken typ av uppgift registreringen 

avser, t ex hylla eller avdelning i 

placeringsfältet. Avsikten är att detta 

endast i undantagsfall skall behöva ändras, 

eftersom normalinställningen avser 

den typ som bedömts vara vanligast förekommande. 

Är man nöjd med 

rullgardinsmenyns fördefinierade alternativ 

skriver man alltså bara in önskad 

uppgift i det efterföljande fältet; behövs 

ytterligare uppgifter fortsätter man på 

nästa rad. Det går också att begära fram 

ytterligare fält genom att klicka på knappen 

för flera fält. 

I det fall en redan inskriven beståndsuppgift 

behöver ändras, kommer all befintlig 

lokal information att följa med till 

sina respektive fält i formuläret; den typ 

av uppgift som markeras via rullgardinsalternativ 

ändras då givetvis dynamiskt. 

Eftersom standardformuläret bara innehåller 

ett begränsat urval fält, kan det 

hända att vissa av de medföljande uppgifterna 

inte kan redovisas i formuläret; detta 

markeras med en varningstext, och anvis- 

ning om att sådana uppgifter endast kan 

ändras via det utökade formuläret eller 

stordatormiljön. 

Det viktigaste fältet är naturligtvis ”Placering 

vid biblioteket”, där man anger 

hyllplacering, eventuell avdelning och 

exemplarnummer, eller uppgift om att skriften 

inte är tillgänglig för hemlån och liknande. 

För periodica och huvudposter till 

flerbandsverk kompletteras formuläret 

också med ett fält för uppgift om vilka 

volymer eller årgångar etc. som finns vid 

biblioteket; med hjälp av en rullgardinsmeny 

kan man även välja mellan ett urval 

standardfraser (t ex Enstaka delar, Endast 

senaste årgång, etc.). 

Man kan avsluta genom att klicka på 

Registrera, efter att ha fyllt i de beståndsuppgifter 

som behövs, men det går också 

bra att komplettera med SAB-klassifikation 

och ämnesord. För att undvika onödig 

dubblering i posten har formuläret 

försetts med en hyperlänk till de 

klassifikations- och ämnesordsfält som 

andra bibliotek redan kan ha lagt in. Det 

bör också noteras att standardformuläret 

endast medger registrering av SAB-klassifikation 

(fält 081) och fria termer/nyckelord 

resp. kontrollerade ämnesord (fält 697 

resp. 696). För registrering av andra 

klassifikationskoder, t ex Dewey, och personnamn 

eller liknande som ämnesord, 

11

hänvisas till det utökade formuläret. 

Uppdatering och överföring till 

lokalt system 

Man avslutar alltid genom att klicka på 

Registrera, och får då först upp en bild, 

där man kan kontrollera att uppgifterna 

har blivit korrekta. Denna kontrollbild visas 

även då man har använt sig av Anmäleller 

Gallra-knapparna. Eventuella dolda 

befintliga uppgifter som inte ryms i 

standardformuläret presenteras med fetstil. 

Man backar med en Ångra-knapp om 

man behöver korrigera felaktigheter. Annars 

är det bara att klicka på Bekräfta för 

att verkställa registreringen (katalogisatören 

får också en bekräftelse på 

detta). 

En särskild finess är att man vid registre- 

12 

ring av skriftserier och flerbandsverk alltid 

kan söka fram huvudposten eller de 

övriga delarna direkt från bekräftelsebilden. 

Kommandot Bekräfta initierar en filöverföring 

till, och uppdatering av, aktuell 

post i stordatormiljön; denna uppdatering 

sker i princip omedelbart. LIBRIS 

Websök blir däremot inte - beroende på 

nuvarande uppdateringsintervall - uppdaterad 

förrän dagen efter det att registreringen 

skett. 

För de flesta bibliotek som hämtar hem 

sina LIBRIS-poster, loggas posten i samband 

med LIBRIS-uppdateringen också 

automatiskt för FTP-uttag till det lokala 

systemet. Detta gäller de bibliotek som 

använder traditionell FTP eller den nya 

Se LIBRIS alla nyheter på Information 

Management 99 med Arkiv & Dokument 

på Sollentunamässan 5-6 maj. 

Vi finns i monter A6. 

varianten av filöverföring via LR50. Den 

äldre ”skärmdumpsvarianten” av LR50 

kräver däremot manuella ingrepp i stordatormiljön, 

och har därför inte kunnat 

införlivas i rutinen. 

Det är vår förhoppning att LIBRIS nya 

webbaserade registreringsrutin skall välkomnas 

som ett funktionellt och efterlängtat 

hjälpmedel, i synnerhet bland nytillkommande 

bibliotekskategorier och den 

mindre LIBRIS-vana bibliotekspersonalen. 

Ytterligare information om LIBRIS 

registreringsrutin är tillgänglig via LIBRIS 

Websök, under sidan Tjänster med restriktioner 

(http://www.libris.kb.se/ 

libris.begransad.html) 


Information Management 99

I maj 1998 tillträdde Mats Herder 

som utvecklingschef på 

LIBRIS och ansvarig för projektet 

Nytt LIBRIS. Han kommer 

närmast från Högskolan i Karlskrona/Ronneby 

där han var 

chef för biblioteket. Han har 

arbetat som bibliotekschef på 

kommunbiblioteket i Karlskrona 

samt doktorerat i litteratursociologi 

vid Uppsala universitet. 

Här intervjuas han av 

Lotta Janson. 

Mats började sin bana på ett folkbibliotek 

och idag är han involverad i forskningsbibliotekens 

traditionella kärnverksamhet. 

Jag frågar hur det kommer sig att 

han bytte bana: 

Efter att jag avslutat min avhandling 

i Uppsala som handlade om 

bokutlån på arbetsplatser så var 

det naturligt att läsa vidare till bibliotekarie, 

berättar Mats. 

Mats Herder var den första i Sverige som 

doktorerade på folkbibliotekssidan. 

Mycket tack vare avhandlingen fick Mats 

omedelbart efter Bibliotekshögskolan ett 

erbjudande om att bli chef för kommunbiblioteket 

i Karlskrona. 

Det var en bra tid på kommunbiblioteket 

men när jag efter fem år 

fick chansen att bli chef för den nya 

Högskolan i Karlskrona/Ronneby 

så kändes det spännande, säger 

Mats. 

På Högskolan i Karlskrona/Ronneby var 

Mats med och byggde upp biblioteket. 

Biblioteket var en central del i högskolan, 

man arbetade mycket nära företagen på 

Softcenter samt studenter och lärare på 

högskolan. 

Efter fem år på högskolan var det dags för 

Mats att byta arbete igen. Han tänkte 

först flytta söderut till Malmö eller Lund, 

men när tjänsten som utvecklingschef på 

LIBRIS blev aktuell nappade Mats direkt. 

På LIBRIS fick Mats i uppgift att sjösätta 

Mats Herder 

- utvecklingschef på LIBRIS 

projektet Nytt LIBRIS. Projektet ska avslutas 

under 1999 och mycket återstår att 

slutföra. 

Vi har många spännande planer 

inför1999, berättar Mats entusiastiskt. 

En av de största uppgifterna 

blir naturligtvis att sjösätta det nya 

katalogsystemet under hösten, säger 

Mats. Om upphandlingen av nytt 

katalogsystem kan ni läsa mer i detta 

nummer av LIBRIS-meddelanden. 

Andra viktiga delar i projektet är upphandlingen 

av ett nytt fjärrlånesystem 

och möjliggörandet av åtkomst till 

fulltextdatabasen Elsevier via LIBRIS 

under våren. En liknande lösning är på 

väg även för Academic Press/IDEAL och 

Ebsco/Academic Search Fulltext Elite. 

Vi pratar vidare om projektet och jag frågar 

Mats om hans syn på LIBRIS i framtiden. 

Han ser LIBRIS som en söktjänst 

där den traditionella LIBRIS-databasen 

utgör en del. Via LIBRIS kommer man 

Mats Herder 

sedan kunna söka i andra databaser innehållande 

tidskrifter, material på Internet i 

Svesök osv. Användaren ska inte behöva 

tänka på var han ska söka utan 

förhoppningen är att man via ett gemensamt 

gränssnitt kan söka i olika databaser 

samtidigt. 

Givetvis kommer inte utvecklingen 

att avstanna efter 1999 utan det 

finns många idéer kvar att förverkliga 

även efter projekttidens slut, 

säger Mats. 

Mats vision inför framtiden är att de flesta 

svenska biblioteks bestånd ska vara sökbara 

i en och samma databas. En möjlighet 

är ett framtida samarbete med BTJ. Detta 

skulle i så fall kunna bli en unik tjänst i 

Sverige. Mats tror att 1999 kommer att bli 

ett mycket spännande år för bibliotekssverige 

och önskar sig mest av allt att alla 

delar inom Nytt LIBRIS ska fungera på 

bästa sätt. 

LOTTA JANSON 

13

LIBRIS och folkbiblioteken 

LIBRIS skall utvecklas till en 

bred informationsresurs, för allmänheten 

såväl som för alla 

typer av bibliotek. Viktiga 

nyckelord är breddning och 

fördjupning, där breddningen 

bland annat står för att utvidga 

databasen med folkbibliotekens 

bestånd. I denna artikel 

redovisas några av de mått som 

vidtas för att anpassa LIBRIS till 

folkbibliotekens behov och 

praxis. 

Breddning och fördjupning 

Nytt LIBRIS innebär inte bara övergång 

till en modern teknisk miljö, utan även 

breddning och fördjupning i fråga om 

innehåll och tjänsteutbud. Båda 

målsättningarna är nära integrerade, och 

en förutsättning för att förverkliga det 

regeringsuppdrag som Kungl. biblioteket 

fick hösten 1996. 

Intentionen är att utveckla LIBRIS till en 

bred nationell informationsresurs som erbjuder 

samlad åtkomst till såväl bestånden 

vid olika typer av bibliotek, som olika 

resurser och materialkategorier. Detta arbete 

påbörjades med introduktionen av 

LIBRIS Websök i mars 1997. 

Parallellt utvecklas en rad nya tjänster, 

bland annat integration av ämnesdatabaser 

(t ex Svensk historisk bibliografi) 

och fulltextdatabaser (se särskild artikel 

på s 9 i detta nummer av LIBRIS-meddelanden). 

Via ett samarbete med svenska 

förlag förses flera nyutgivna böcker med 

länkar till omslagsbilder och sökbara referat; 

katalogisering och indexering av 

svenska webbresurser via Svesök är också 

ett led i denna utveckling. Med den moderna 

och mera flexibla tekniska miljön i 

Nytt LIBRIS skapas ytterligare förutsättningar 

att fortsätta och fördjupa den inslagna 

linjen. 

Samtidigt måste LIBRIS funktion som 

beståndsdatabas bestå; samkatalogen 

med dess samlade beståndsredovisning 

är väsentlig i det svenska fjärrlånesamarbetet. 

Under senare år har antalet biblio- 

14 

tek som redovisar sitt bestånd i LIBRIS 

successivt utökats, även med mindre och 

medelstora högskolebibliotek - och i viss 

utsträckning även folkbibliotek (för närvarande 

finns ca 190 bibliotek). Trenden 

förväntas fortsätta, och fler bibliotek, inte 

minst inom folkbibliotekssektorn, redovisa 

sina bestånd i LIBRIS. 

Denna breddning av bibliotekskategorier 

som finns representerade i databasen är 

ett naturligt inslag i ambitionen att utveckla 

LIBRIS till en bred nationell informationsresurs; 

men det innebär också att 

systemet måste vara flexibelt och kunna 

anpassas till varierande behov och praxis. 

Redan nu har många åtgärder för att åstadkomma 

en sådan anpassning kunnat vidtagas 

eller förberedas. 

Beståndsmatchningar 

LIBRIS samkatalogsfilosofi bygger på 

gemensam grundsyn och samarbete mellan 

katalogiserande bibliotek. Den förutsätter 

att enhetliga grundregler tillämpas, 

i annat fall äventyras sökmöjligheter och 

bibliografisk kvalitet - ett gemensamt regelverk 

finns sedan länge etablerat med KRS. 

Filosofin förutsätter också att biblioteken 

själva registrerar - och underhåller - sina 

bestånd online i databasen. 

Allt detta syftar givetvis också till att 

effektivisera och underlätta de interna 

biblioteksrutinerna, men samkatalogen 

måste samtidigt erbjuda flexibilitet. Enhetliga 

grundregler får inte stå hindrande 

i vägen för en rimlig nivå av variationer i 

praxis; onlinekatalogisering måste i viss 

utsträckning kunna kompletteras med 

andra modeller. 

Till det sistnämnda hör beståndsmatchningar. 

LIBRIS har utvecklat en väl fungerande 

rutin för att maskinellt matcha 

beståndsuppgift (bibliotekskod) mot befintliga 

LIBRIS-poster. Rutinen bygger 

på en jämförelse mellan ISBN, eller om 

sådant saknas en jämförelse mellan huvudtitel, 

författare, utgivningsår och 

språkkod; för folkbibliotekens del tas även 

hänsyn till praxis med förkortade katalogposter 

över skönlitteratur. 

Inte minst ur fjärrlåneperspektiv är det av 

strategisk betydelse att LIBRIS speglar 

det enskilda bibliotekets totala bestånd - 

inte bara löpande nyförvärv; en initial 

maskinell matchning av nytillkommande 

LIBRIS-biblioteks bestånd är här en snabb 

och effektiv metod. 

På s 10 i detta nummer av LIBRIS-meddelanden 

har också konstaterats att LIBRIS 

nuvarande katalogiseringsfunktion lämnar 

tämligen mycket övrigt att önska i 

fråga om användarvänlighet; därför kan 

det vara befogat att i viss utsträckning - 

särskilt för folkbibliotek - utnyttja maskinella 

matchningsrutiner även för registrering 

av löpande nyförvärv. Det stöd som 

kan erbjudas med den nya webbaserade 

registreringsrutinen, och med tiden även 

det nya katalogsystemet Horizon, bör 

emellertid minska behovet av sådana löpande 

matchningar. 

Samtal och anpassning 

Ett viktigt led i arbetet med att bredda 

LIBRIS är också de samtal som LIBRIS 

sedan 1997 har fört med representanter 

för de större folkbiblioteken. Samkatalogsfilosofin 

- där alla deltagare bidrar aktivt 

till databasens uppbyggnad - utgör utgångspunkt 

för dessa samtal, som bland 

annat syftar till att komma fram till en 

gemensam grundsyn och att finna former 

som underlättar för folkbiblioteken att 

onlineregistrera i LIBRIS. 

Ett mera flexibelt katalogisatörsstöd kan 

erbjudas med det nya katalogsystemet 

och en webbaserad registreringsrutin, men 

det räcker inte. Även LIBRIS-formatet 

behöver anpassas, bland annat för att 

tillgodose folkbibliotekspraxis i fråga om 

translitterering av ryska namn/titlar och 

SAB-klassifikation. 

Kravet är att systemet och formatet smidigt 

kan hantera parallella former, det vill 

säga såväl folk- som forskningsbibliotekens 

tillämpningspraxis. Nuvarande 

anpassning är i detta avseende 

ofullständig, men förbättringar förväntas 

kunna åstadkommas med Horizon och 

övergången till det nya SweMARC-formatet 

(jfr SweMARC-översikt på s 8). 

Vidare har modeller för att maskinellt generera 

hyllsigna från SAB-klassningar diskuterats.

En annan avgörande folkbiblioteksanpassning 

- som för övrigt även kan vara av 

intresse bland annat för vissa högskolebibliotek 

- utgör den så kallade förkortade 

katalogiseringen av skönlitteratur. Förkortad 

katalogisering kan schematiskt 

sägas innebära att man upprättar en gemensam 

samlingspost för varje titel, oberoende 

av vilka separat utgivna upplagor 

som finns; i LIBRIS kan det således förekomma 

både förkortade poster och specifika 

”upplageposter” för samma titel. 

LIBRIS-formatet har anpassats för att möjliggöra 

förkortad katalogisering (jfr formathandboken, 

URL se nedan), men även här 

bör det nya systemet ge bättre förutsättningar. 

LIBRIS-databasen behöver dessutom 

kompletteras med för folkbiblioteken viktiga 

litteratur- och materialkategorier. 

Mycket återstår att göra, men ett urval 

sådana satsningar är redan nu under genomförande. 

Invandrarlånecentralen (Ilc) 

vid Stockholms stadsbibliotek online- 

Under 1998 har folkbibliotekens representation 

i LIBRIS databas ökat markant. 

Antalet folkbibliotek som har beståndsuppgifter 

i LIBRIS har i det närmaste 

fyrdubblats, från 3 st när året inleddes till 

dagens 11 st. 

Huvudparten av folkbiblioteken i LIBRIS, 

7 st, har fått sina beståndsuppgifter införda 

i LIBRIS databas med en maskinell 

rutin, s k matchning. Uppgifter hämtade 

från bibliotekets lokala bestånd, t ex ISBNnummer, 

författare, titel, utgivningsår och 

språk, jämförs med befintligt bestånd i 

LIBRIS. Där ”träff” uppstår skrivs 

bibliotekssigel in. 

Malmö stadsbibliotek var första folkbiblioteket 

att anmäla sina beståndsuppgifter 

i LIBRIS med ovanstående 

maskinella rutin. Det skedde i mars 1997. 

Borås tillkom i december 1997 och de 5 

återstående matchade in sina bestånd 

under första halvåret 1998.Nedan följer 

en redovisning för vilka folkbibliotek som 

i dagsläget har anmält beståndsuppgifter 

i LIBRIS. 

registrerar sedan 1998, i ett av Statens 

kulturråd finansierat projekt, allt löpande 

nyförvärv av invandrarlitteratur i LIBRIS. 

Vidare har LIBRIS-basen utökats med ett 

inte oväsentligt inslag av äldre litteratur, 

bland annat via införlivandet av Collijns 

svenska 1600-talsbibliografi och Svensk 

bibliografi 1700-1829 (SB17). I detta sammanhang 

kan även nämnas att LIBRIS, 

via ett retrospektivt projekt, för närvarande 

uppdateras med titlar ur KBs rikhaltiga 

äldre samlingar. 

Gotlandspiloten 

Av intresse är även pågående pilotstudie 

med Gotlands Elektroniska Bibliotek som 

modell. Gotlandspiloten som denna studie 

kallas, bedrivs som ett gemensamt 

projekt mellan LIBRIS, Bibliotekstjänst 

och Gotlandsregionens bibliotek, och 

syftar till att utveckla och pröva en generell 

teknisk Z39.50-baserad modell för 

samsökning mellan olika fysiska databaser. 

Projektet skall - om det slår väl ut - resultera 

i att bestånden vid läns- och högskolebiblioteken 

samt Gotlands fornsal 

och Östersjöns författar- och översättarcentrum 

kan samsökas och presenteras 

som en gemensam katalog, trots att 

de olika bibliotekens bestånd finns registrerade 

i olika fysiska databaser (LIBRIS 

respektive BURK). 

Läs mer om förkortad katalogisering i 

LIBRIS Formathandbok: 

http://info.libris.kb.se/infosvensk/ 

dokumentation_kurser/dokument/ 

formathandboken.htm 


Folkbibliotekens bestånd i LIBRIS 

Regionbibliotek Västra Götaland, 

Boråsenheten (Bo, 70 000 poster) 

Båstads kommunbibliotek (Båst, 

30 000) 

Länsbibliotek Halland, Halmstad (Ha, 

105 000) 

Laholms bibliotek (Laho, 35 000) 

Lunds stadsbibliotek (Ld, 83 000) 

Malmö stadsbibliotek(Mö, 171 000) 

Ängelholms bibliotek (Äsb, 52 000) 

Matchningsrutinen tar även hänsyn till 

poster som s k förkortad katalogisering. 

Förkortad katalogisering tillämpas på folkbibliotek 

vid katalogisering av t ex skönlitteratur. 

Övriga folkbibliotek med beståndsuppgifter 

i LIBRIS, 4 st, registrerar online. 

Umeå depåbibliotek har registrerat sedan 

1992. Invandrarlånecentralen i Stockholm, 

Finspongsamlingen vid stadsbiblioteket 

i Norrköping, samt Stifts- och landsbiblioteket 

i Skara tillkom under 1998. Värt 

att notera när det gäller de tre sistnämnda 

är att det är frågan om specialsamlingar 

(invandrarlitteratur och äldre litteratur). 

Följande folkbibliotek registrerar i LIBRIS: 

Stockholms stadsbibliotek, Invandrarlånecentralen 

(Ilc, 5 000) 

Norrköpings stadsbibliotek, Finspongsamlingen 

(NoF, 3 000) 

Sigtunastiftelsens bibliotek (Sig, 1 200) 

Stifts- och landsbiblioteket i Skara, 

specialsamlingen (Sk, beräknas komma 

igång inom kort ) 

Umeå depåbibliotek (Umdp, 117 000) 

ANDERS RENMAN 

15

tiser Notiser Notiser No 

Ämnesbibliografier och 

specialdatabaser i LIBRIS 

Lagom till höstens terminsstart presenterade 

LIBRIS ett utökat antal ämnesbibliografier 

och specialdatabaser - alla 

gratis tillgängliga via LIBRIS Websök. 

Här kan man söka tidskriftsartiklar, recensioner 

och böcker inom enskilda ämnen. 

De nya ämnesbibliografierna och specialdatabaserna 

är: 

• KVINNSAM 

Nordens största kvinnovetenskapliga 

litteraturdatabas KVINNSAM produceras 

lokalt vid Kvinnohistoriska samlingarna, 

Göteborgs UB, och är sedan tidigare 

tillgänglig som en separat STAIRS-databas. 

KVINNSAM innehåller för närvarande 

ca 60 000 referenser; dessa ingår 

inte vid sökning i ordinarie LIBRIS Databas. 

Vid titelpresentationen redovisas 

endast beståndsuppgift för Göteborgs 

universitetsbibliotek, men man kan normalt 

klicka sig vidare till den ordinarie 

LIBRIS-databasen för att kontrollera om 

verket också finns vid andra bibliotek. 

• BULB - Barn-och ungdomslitteratur 

bibliografin 

BULB produceras av Svenska barnboksinstitutet 

och innehåller för närvarande 

drygt 5 000 referenser till svenska och 

utländska titlar av framför allt historisk 

och teoretisk karaktär inom ämnesområdet. 

• JUDAICA - litteratur om judisk 

historia, kultur och samhälle 

JUDAICA innehåller för närvarande 

knappt 35 000 referenser till böcker, tidskrifter 

och ett urval artiklar om judisk 

kultur, historia och samhälle, på svenska 

och andra språk. Indexeringen samordnas 

av Uppsala universitetsbibliotek. 

• COLLIJN - Svensk bibliografi, 

1600-talet 

Collijndatabasen baseras på den tryckta 

versionen av Isaak Collijns 1600-talsbibliografi. 

De drygt 6 000 stycken 

Collijnposterna har lästs in med hjälp av 

skanning och konverterats till LIBRISformat. 

16 

• SB17 - Svensk bibliografi 1700-1829 

Den svenska 1700-talsbibliografin (SB17) 

omfattar stora delar av det i Sverige och 

svenska provinser utgivna 1700-tals- 

trycket och är huvudsakligen baserad på 

Kungl. bibliotekets samlingar. Bibliografin 

har ursprungligen registrerats i en annan 

databasmiljö och posterna härstammar 

närmast från en separat sökbar STAIRSdatabas. 

Bibliografin innehåller ca 50 000 

titlar. 

Nya bibliotek med beståndsredovisning 

i LIBRIS 

• Östersjöns författar- och översättarcentrum, 

Visby (Bcwt) 

• Länsmuseet Gotlands Fornsal, Visby 

(Forn) 

• Göteborgs universitet, Geovetenskapliga 

biblioteket (Gg) 

• Länsbibliotek Halland, Halmstad (Ha) 

• Stiftelsen HageGårdens bibliotek, 

Brunskog (Hage) 

• Högskolan i Borås, Textilhögskolan 

(Hibt) 

• Högskolebiblioteket i Trollhättan 

(Htut) 

• Högskolebiblioteket i Vänersborg 

(Htuv) 

• Stockholms stadsbibliotek, Invandrarlånecentralen 

(Ilc) 

• Krigsarkivet, Stockholm (Kra) 

• Laholms bibliotek (Laho) 

• Lunds universitet, Vårdvetenskapliga 

biblioteket (Lv) 

• Röhsska muséet, Göteborg (M) 

• Malmö högskola, Kranenbiblioteket 

(Mak) 

• Malmö högskola, Södervärnsbiblioteket 

(Mav) 

• Mälardalens högskola, Eskilstuna 

(Mde) 

• Mälardalens högskola, Västerås 

(Mdv) 

• Försvarshögskolans bibliotek (Mil 1) 

• Norrköpings stadsbibliotek, Finspongsamlingen 

(NoF) 

• Handelshögskolan, European Institute 

of Japanese Studies(Shaj) 

• Sigtunastiftelsens bibliotek (Sig) 

• Stifts- och landsbiblioteket i Skara 

(Sk) 

• Uppsala universitet, Ekonomiska biblioteket 

(Ue) 

• Västerbottens museum, Umeå (Vbmb) 

• Ängelholms bibliotek (Asb) 

Förlagsdata 

Sedan 1 januari 1999 är tjänsten Förlagsdata 

en permanent tjänst hos LIBRIS. 

Tjänsten erbjuder bokförlag och bokutgivare 

möjligheten att kostnadsfritt 

komplettera katalogposter i LIBRIS 

Websök med egen beskrivande text och 

egna bilder, t ex referat av bokens innehåll 

och en omslagsbild. 60 förlag har hittills 

ingått avtal och av dem har 40 st skickat 

filer till Förlagsdata. 

I LIBRIS Websök finns f n 1 600poster 

som är kompletterade med referat och 

omslagsbild. Samtliga kan återfinnas vid 

en sökning på publikationstyp ”förlagets 

beskrivning” i det avancerade sökformuläret. 

Tjänsten startades i projektform hösten 

1997. 

LIBRIS-debatt 

LIBRIS genomgår genomgripande förändringar 

med byte av system för samkatalog 

och fjärrlån. En mängd nya tjänster 

och databaser har tillkommit. Antalet 

användare av skilda kategorier ökar i 

snabb takt. 

Vi på redaktionen tror att dessa förändringar 

skapar ett behov att diskutera aktuella 

frågor och problem. I nästa nummer 

av LIBRIS-meddelanden planerar vi att 

återuppta den avdelning som tidigare 

hette ”LIBRIS-debatt”. 

Förslag på debattämne: 

· Med anledning av Gunilla Jonssons 

artikel på s 19: skall svenska nätpublikationer 

katalogiseras i LIBRIS 

eller i Svesök? 

Ni är välkomna att skicka in era bidrag till 

LIBRIS debatt: 

E-post: elisabet.fornell@libris.kb.se 

Fax: 08 – 463 42 65

Karin Perols, 

Systembibliotekarie 

Karin Perols har anställts som systembibliotekarie. 

Karin skall ingå i LIBRIS 

Kundservice och vara särskilt ansvarig 

för LIBRIS nya webbtjänster, bl a 

Förlagsdata och fulltextdatabaser 

(Elsevier, ISI). Hon kommer närmast 

från enheten för bibliografisk utveckling 

och samordning (BUS) på Kungl. 

biblioteket där hon har arbetat med 

olika konverteringsprojekt. 

Karin tillträder sin tjänst i mitten av 

mars. 

Websök - statistik 

Höstens statistik för Websök visar på en 

fortsatt stadig uppgång av användandet. 

Den högsta belastningen nåddes i månadsskiftet 

september / oktober. Den 

28/9 uppmättes 8 000 transaktioner under 

en timme med högsta belastning. 1 sökning 

kräver i genomsnitt 2 transaktioner. 

Sökningar gjordes under samma tidsperiod 

från 660 olika IP-adresser. 

Under ett dygn med högsta belastning 

uppmättes 68 000 transaktioner från 4 300 

olika IP-adresser. 

Under första veckan i oktober genomfördes 

320 000 transaktioner från över 13 500 

unika IP-adresser. 

Vidstående diagram med motsvarande 

transaktionsstatistik för år 1997 åskådliggör 

ökningen av användandet. 

Den 2:a februari 1999 är det mest belastade 

dygnet hittills i Websöks historia. 

Under en timme med högsta belastning 

uppmättes 9 000 transaktioner . För hela 

dygnet uppmättes 80 000 transaktioner. 

Nyanställda 

Elisabet Fornell, 

Informationsanvarig 

Elisabet Fornell är anställd som vikarierande 

informationsansvarig (Lotta Janson 

är barnledig). Närmast kommer Elisabet 

från gymnasieskolans värld, där hon arbetat 

som studierektor. Tidigare arbetade 

hon vid Karolinska institutets 

Novumbibliotek och Malmö Stadsbibliotek. 

På LIBRIS ansvarar Elisabet för den externa 

informationen till kunder och användare 

av LIBRIS-systemet. Detta innebär 

bland annat LIBRIS-information på 

webben och redaktörsskap för LIBRISmeddelanden. 

350 000 

300 000 

250 000 

200 000 

150 000 

100 000 

50 000 

0 

Timme Dygn Vecka 

Carin Ljung, 

Utbildningsadministratör 

Carin Ljung är anställd som utbildningsadministratör 

för projektet Nytt LIBRIS. 

Hon kommer närmast från BUS-enheten 

på KB där hon varit ansvarig för utbildningen 

i LIBRIS-katalogisering både 

externt och internt, skött enhetens 

webbsidor samt informerat allmänheten 

om nya databaser som gjorts tillgängliga 

genom BIBSAM:s upphandling. 

Carin började för första gången på KB 

1980 och har sedan dess haft ett antal 

olika arbetsplatser såsom Arbetslivscentrum, 

Konstbiblioteket, Vitterhetsakademien, 

Nobelbiblioteket och 

Tessinstitutets bibliotek i Paris. Inom KB 

har hon arbetat på Accessionskatalogen 

(AK), NBM, Kart och bild, Katalogenheten 

och nu senast på BUS. 

Transaktioner 1997 

Transaktioner 1998 

17

Svesök - bibliotekens svenska 

webbguide invigdes den 23 oktober 

på 1998 års Bok- och 

biblioteksmässa. Den kombinerade 

söktjänsten och länkkatalogen 

som ska fungera som 

en nationalbibliografi över 

svenska webbresurser har utvecklats 

på LIBRIS-avdelningen 

under 1998. 

På Bok & biblioteksmässan i Göteborg 

den 22-25 oktober 1998 invigdes Svesök 

av riksbibliotekarie Tomas Lidman. 

Mycket folk hade samlats i Kungl. bibliotekets 

monter där Tomas Lidman höll ett 

tal om Svesök, klippte av de blågula banden 

runt datorerna i montern och förklarade 

Svesök invigd. 

Svesök består av två databaser, den ena 

med robotinsamlade länkar och den andra 

med en länkkatalog med utvalda, 

katalogiserade länkar. Sökning sker i båda 

databaserna samtidigt och träffresultatet 

relevansrankas. Söksystemet är BRS/ 

Search (samma som i LIBRIS Websök). 

Webbresurserna i länkkatalogen katalogiseras 

med metadata enligt Dublin Core. 

Med Svesöks metadataformulär kan 

webbproducenter skapa metadata till sitt 

webbdokument och samtidigt anmäla det 

till Svesök. 

Svesök har drivits som projekt på LIBRISavdelningen 

sedan september 1997 och 

funnits på Internet sedan maj 1998. Det 

var på mässan Online Information 

Scandinavia i Älvsjö den 12-14 maj som 

Svesök kunde demonstreras för första 

gången. Demoversionen av Svesök, som 

sedan dess varit fritt tillgänglig, hade då 

endast ett tjugotal poster i länkkatalogen 

och det fanns c:a 500.000 robotinsamlade 

länkar att söka bland. Sedan dess har 

både länkkatalogen och söktjänsten utvecklats. 

18 

Svesök 

- bibliotekens svenska webbguide 

I Svesök finns aktuella webbresurser insamlade 

av Kulturarw 3 s robot. (Se artikel 

i LIBRIS-meddelanden nummer 78). Databasen 

fylls på dagligen med nya länkar 

och de befintliga ersätts successivt av 

nyinsamlade uppdaterade versioner. Vid 

årsskiftet 1998/99 fanns knappt tre miljoner 

svenska webbsidor sökbara genom 

Svesök. 

Länkkatalogen består av ett urval 

kvalitetsbedömda och katalogiserade länkar. 

22 stycken ämnesredaktörer på olika 

forskningsbibliotek och folkbibliotek har 

sedan juli/augusti 1998 arbetat med att 

bygga ut länkkatalogen som vid årsskiftet 

hade drygt 1300 länkar. När länkkatalogen 

är fullt utbyggd kan den komma 

att bestå av 4000-5000 länkar. Det motsvarar 

knappt en promille av allt svenskt 

material som finns på Internet vilket också 

kommer att vara sökbart genom Svesöks 

söktjänst. 

Uppbyggnaden av Svesök går vidare och 

under 1999 fortsätter Svesök som projekt. 

Ansvaret för Svesök delas då mellan 

LIBRIS-avdelningen och Avdelningen för 

insamling och dokumentation (IDA) vid 

Kungl. biblioteket. LIBRIS-avdelningen 

står för drift och teknisk utveckling, IDA 

ansvarar för det redaktionella arbetet med 

länkkatalogen, katalogisering, information 

om Svesök, m m. Svesök har från årsskiftet 

även fått en ny redaktion. Systemet 

med ämnesredaktörer fortsätter under 

1999 men i mindre omfattning. 

Katalogisering i Svesök 

Webbresurserna i Svesök katalogiseras 

med metadata enligt formatet Dublin Core. 

Dublin Core består av 15 olika element 

eller fält, t ex title, creator, identifier (URL, 

ISSN), subject. Syftet med metadata är att 

underlätta sökning och informationsåtervinning 

på Internet. I samband med 

anmälan av en webbplats till Svesök skapas 

metadata som webbproducenten kan 

kopiera och klistra in i HTML-koden på 

webbdokumentet. Svesöks metadataformulär 

finns under knappen Anmäl 

länk. 

Svesöks länkkatalog består av ett urval 

av de länkar som anmäls till Svesök och 

av de länkar som Svesöks ämnesredaktörer 

katalogiserar. 22 personer vid 

14 bibliotek (ansvarsbiblioteken och 

stadsbiblioteken i Stockholm, Göteborg 

och Malmö) arbetar som ämnesredaktörer. 

Deras uppgifter är att välja ut länkar inom 

sina respektive ämnesområden efter särskilda 

urvalskriterier, katalogisera, klassificera 

och indexera dem och underhålla 

befintliga länkar inom ämnesområdet. 

Ämnesredaktörerna katalogiserar en 

webbplats eller webbsida genom att fylla 

i ett metadataformulär. Metadata som 

skapas genom formuläret utgör posten i 

Svesöks länkkatalog.

Svesöks metadataformulär följer Dublin 

Core och dess 15 element, dessutom finns 

tre extra fält speciellt för Svesök. Till formuläret 

finns hjälptexter med riktlinjer för 

hur fälten ska fyllas i. Svesöks ämnesredaktörer 

har fått mer detaljerade 

tillämpningsanvisningar. Ämnesredaktörernas 

erfarenheter, de problem och frågor 

som uppstår när de ska katalogisera 

webbresurserna, gör att tillämpningsanvisningarna 

och hjälptexterna revideras 

kontinuerligt. 

Att katalogisera webbresurser skiljer sig 

från katalogisering av tryckt material. 

Webbresurser förändras och ändringar 

kan inte spåras. De kan ändra titel, upphovsman 

och URL eller försvinna helt. 

Svesök har en robot som kontrollerar att 

URL:en fortfarande stämmer. 

Svesökposterna kan behöva uppdateras 

då och då. Det är också skillnad på att 

katalogisera en hel webbplats eller en 

enstaka webbsida. En webbplats för en 

organisation kan bestå av många olika 

slags resurstyper, format, ämnen och kan 

inte beskrivas i detalj. Webbsidor som 

behandlar enstaka ämnen kan däremot 

beskrivas mer fullständigt. 

Klassificeringen av en hel webbplats blir 

ofta ganska generell, medan enstaka 

webbsidor kan klassificeras djupare. 

Svesöks poster klassificeras och 

indexeras idag med SAB-systemet. Andra 

klassifikationssystem kommer att 

kunna användas i en senare version av 

metadataformuläret. Idag används andra 

ämnesord än SAB i fältet för Egna ämnesord. 

Svesökposter kan komma att konverteras 

till MARC-poster som kan föras över till 

biblioteksdatabaser. Planer finns på att 

kunna söka samtidigt i LIBRIS och i 

Svesök. Av hänsyn till en eventuell konvertering 

och samsökning följer tillämpningen 

av Svesöks metadatafält både 

Dublin Core och Katalogiseringsregler 

för svenska bibliotek. 

Katalogisering enligt Dublin Core ska vara 

enklare än katalogisering av tryckt material 

men är ändå inte helt enkelt. Dublin 

Core är fortfarande ett format under ut- 

Nätpublikationer 

Flera modeller för hantering av nätpublikationer 

prövas på bibliotek runt om 

i världen. De flesta katalogiserar ett urval 

i sina vanliga onlinekataloger. Kungl. Biblioteket 

(KB) har valt att principiellt beskriva 

svenska nätpublikationer i Svesök, 

inte LIBRIS. 

Om jag söker nätpublikationer i LIBRIS 

hittar jag i skrivande stund 548 poster, av 

vilka 157 gäller svenska publikationer. 

Några slumpvisa nedslag ger vid handen 

att poster för utländskt material främst 

gäller resurser som olika bibliotek betalt 

abonnemang för, och tillgängligheten är 

begränsad till vissa IP-nummer eller särskilda 

lösenord, som man har tillgång till 

via respektive bibliotek. De svenska posterna 

däremot gäller, åtminstone såvitt 

jag kontrollerat, resurser som är allmänt 

tillgängliga via webben. Samtidigt omfattar 

Svesöks länkkatalog över 1800 länkar, 

och går vi till Kulturarw 3 -arkivet, som 

också är sökbart via Svesök, hamnar vi på 

ett antal miljoner URL:er. 

I all världens bibliotek grubblar man på 

hur nätpublikationer skall hanteras och 

experimenterar med olika modeller. De 

flesta går ut på att man katalogiserar ett 

urval i sina vanliga onlinekataloger. Det 

finns naturligtvis också skäl som talar för 

en registrering i LIBRIS, som i och med 

LIBRIS Websök slagit igenom som den 

stora generalkällan för bibliografisk information 

i allmänhetens medvetande. På 

Kungl. biblioteket (KB) tog vi under 1998 

ändå principbeslutet att svenska onlinepublikationer, 

i den utsträckning de 

katalogiseras av bibliotekarier, skall beskrivas 

i Svesök, inte i LIBRIS. Att lägga 

poster i båda baserna vore ett dubbel- 

veckling. Fördelarna med Dublin Core är Läs mer om Dublin Core på http:// 

att det har utvecklats speciellt för 

webbresurser, det är generellt och 

utbyggnadsbart, det kan tolkas av både 

maskiner och människor och det används 

mer och mer. Svesök är ett led i Kungl. 

bibliotekets satsning på att stödjaanvändandet 

av Dublin Core. 

ANETTE SVENSSON 

arbete, som vi inte kan tillåta oss. Vår 

ståndpunkt mognade fram i samband med 

att Svesök utvecklades som projekt. Det 

finns två huvudskäl för ställningstagandet: 

1) Svenska onlinepublikationer kan sökas 

på ett enhetligt sätt. 

— Den stora mängden nätpublikationer 

gör det uteslutet att allt skulle katalogiseras 

av bibliotekarier. Vi måste lita till 

metadata framställda av producenterna 

för huvuddelen av materialet. Då är det 

bäst att använda metadata för alltihop. 

2) Materialet är inte stabilt på samma sätt 

som det material som finns i LIBRIS-databasen. 

Det kan man hantera i Svesök men 

svårligen i LIBRIS. 

— På IFLA 1998 redovisades en norsk 

undersökning av periodiska nätpublikationer 

som katalogiserats i ett projekt 

under ett år – när året var slut hade 

ungefär två tredjedelar av titlarna dött! 

Av siffrorna som jag redovisade inledningsvis 

måste man dra slutsatsen att 

LIBRIS-biblioteken i allmänhet intagit 

samma ståndpunkt som KB. Det finns 

dock åtskilligt fler poster för utländskt 

online-material, och självklart måste man 

i det fallet ha en mer pragmatisk inställning. 

En lösning som håller för framtiden 

måste tillgodose användarnas behov av 

en enkel, övergripande ”vägvisare”, eliminera 

behovet av dubbelarbete samt ta 

hänsyn till det faktum att det är 

informationsresurser i en vidare bemärkelse 

än bibliografiska poster för tryckta 

(eller otryckta) publikationer som biblioteken 

måste visa vägen till. 

GUNILLA JONSSON 

www.kb.se/Metadata/Default.htm och 

http://purl.oclc.org/dc/ eller i förra numret 

av LIBRIS-meddelanden, nr 78, maj 

1998 

Svesök: http://www.svesok.kb.se 

19

Fjärrlån 

-upphandling av fjärrlånesystem 

Inom projekt Nytt LIBRIS pågår under 

våren med assistans av Verket för Högskoleservice 

(VHS) en EU-upphandling 

av ett nytt fjärrlånesystem för LIBRIS. En 

kravspecifikation färdigställdes under 

januari månad. Intresserade leverantörer 

lämnade in sina offertsvar till den 15 mars 

och nu pågår en granskning av inkomna 

offerter. I det följande presenteras några 

av de allmänna krav som ställs på det nya 

systemet. 

LIBRIS nya fjärrlånesystem skall omfatta 

fler funktioner än det nuvarande, bl a 

service direkt mot slutanvändaren. Målsättningen 

är att införa ett system där så 

många arbetsmoment som möjligt inom 

fjärrlåneverksamheten ingår. 

Ett integrerat fjärrlånesystem där lokala 

och centrala rutiner smälter samman, förutsätter 

en tillämpning av internationella 

standarder på området, såväl i LIBRIS 

som i de lokala systemen. Fjärrlåneverksamheten 

berörs främst av två 

standarder, dels Z39.50 för standardiserad 

sökning i olika databaser m m, dels 

ILL-standarderna ISO 10160 resp ISO 

10161. 

I ett nytt fjärrlånesystem får slutanvändaren 

möjlighet att själv delta i 

beställningsprocessen.Sökmöjligheter 

skall erbjudas inte enbart i den egna lokala 

katalogen utan även i LIBRIS m fl databaser 

inom Sverige och utomlands 

(Z39.50-protokollet). 

Ett centralt register med låntagarinformation 

skall finnas i LIBRIS. Det skall också 

vara möjligt att föra över uppgifter från 

bibliotekens lokala låntagarregister till 

LIBRIS centrala databas. 

I den nya fjärrlånerutinen planeras även 

ett system för debitering av bibliotek och 

slutanvändare avseende beställda fotokopior. 

Med utgångspunkt från tillgänglig 

låntagarinformation om enskilda kunder, 

skall personlig debitering av slutanvändare 

kunna ske. 

En effektivisering av det dagliga fjärrlånearbetet 

eftersträvas i LIBRIS nya 

fjärrlånesystem. Beställningsblanketten 

20 

skall förses med en streckkod med information 

om beställningens unika nummer 

i systemet. Genom avläsning av streckkoden 

blir det möjligt att registrera positivt 

svar på en beställning i LIBRIS. 

Streckkoden skall t ex kunna avläsas då 

boklånet/artikelkopian skickas iväg från 

långivande bibliotek och då den tas emot 

av beställande bibliotek. Vid boklån skall 

avläsning av streckkoden även kunna 

ske då boken skickas tillbaka till långivande 

bibliotek och när lånet slutligen 

avregistreras. På detta sätt blir det möjligt 

att i en framtid även kontrollera lånestatus 

i LIBRIS. 

Vid införandet av första versionen av ett 

nytt fjärrlånesystem i LIBRIS är målsättningen 

i första hand att systemet skall 

omfatta de funktioner och rutiner, som 

utgör kärnan i dagens fjärrlånesystem. 

Man bör eftersträva att så långt det är 

möjligt tillvarata och vidareutveckla väl 

fungerade delrutiner i dagens LIBRIS 

fjärrlån. 

En första version av systemet skall också 

omfatta beställningsmöjlighet online för 

slutanvändare vid det egna biblioteket. 

Övriga föreslagna funktioner i den nya 

fjärrlånerutinen planeras att tas i drift efter 

hand, när basfunktionerna i fjärrlånesystemet 

är driftsatta och fungerar väl. 

LIBRIS kravspecifikation för ett nytt 

fjärrlånesystem finns i sin helhet på adress: 

http://info.libris.kb.se/infosvensk/Projekt/fjarrupp.htm 

För ytterligare information kontakta 

Jacob Hallén, teknisk projektledare, epost: 

jacob.hallen@libris.kb.se eller Britt 

Sagnert, delprojektansvarig Fjärr lån i Nytt 

LIBRIS, e-post: britt.sagnert@libris.kb.se. 

BRITT SAGNERT 

Fjärrlån 

Det svenska fjärrlånet har länge 

varit i behov av en modernisering. 

Våren 1997 startade en 

utredning, gemensam för KB/ 

BIBSAM och Statens kulturråd. 

Agneta Lindh, projektledare för 

utredningen, presenterar här 

resultatet. 

Det svenska fjärrlånesystemet fungerar, 

trots ett regelverk daterat 1979, förhållandevis 

väl. Systemet är emellertid bräckligt, 

och påfrestningarna har under senare 

år ökat i och med att vissa bibliotek 

fått bära en alltför stor del av bördan. 

Länge har man diskuterat en uppdatering 

och modernisering av de regler som styr 

fjärrlånearbetet, men inte förrän våren 1997 

startade en utredning - gemensam för KB/ 

BIBSAM och Statens kulturråd. 

Utredare har varit Mattias Karlsson för 

forskningsbiblioteken och Kerstin Grum 

för folkbiblioteksdelen. Uppdraget för 

utredarna var att kartlägga den nuvarande 

situationen samt tendenser i det 

svenska fjärrlånet och att komma med 

förslag om förändrade arbetssätt och 

regelverk mot bakgrund av en rad 

omvärldsförändringar. Bland dessa kan 

nämnas den nya bibliotekslagen, ett närmande 

mellan olika bibliotekstyper, 

LIBRIS allt viktigare roll, det nya 

utbildningssamhället, nya publiceringsoch 

distributionsformer och ett ökat 

regionalt samarbete. 

De metoder och källor som utredarna haft 

till sitt förfogande är framförallt Statistiska 

Centralbyråns statistik och LIBRIS 

statistik för åren 1995-97. Dessa har kompletterats 

med stickprovsundersökningar 

och intervjuer. Det har varit oerhört 

mycket enklare att få fram pålitlig statistik 

för forskningsbiblioteken genom LIBRIS 

än för folkbiblioteksområdet. 

För att utredningstiden skulle bli så kort 

som möjligt gjordes en rad begränsningar. 

Fjärrlånens ekonomi skulle inte behandlas, 

leveranstider inte heller, och man skulle 

enbart utreda det inomsvenska fjärrlånet. 

Viktigt är också att understryka att de 

förslag som läggs är utredarnas egna.

- en kartläggning av fjärrlåneförmedlingen vid 

folk- och forskningsbibliotek 

Utredningen består av två separata delar 

- en för folkbiblioteksområdet och en för 

forskningsbiblioteksområdet - som redovisar 

de mätningar och undersökningar 

man gjort under den aktuella tiden. Resultaten 

är inte på något sätt revolutionerande. 

De bekräftar och stöder i stort sett 

de iakttagelser som gjorts under en längre 

tid. Den avslutande delen med förslag till 

förändringar är gemensam för hela 

bibliotekssektorn. 

Utredningen låg färdig sommaren 1998 

och skickades då ut på remiss. I slutet av 

september hade en stor mängd svar från 

både folk- och forskningsbibliotek kommit 

in. Såväl utredningen som merparten 

av de inkomna remissvaren finns tillgängliga 

från BIBSAM:s hemsida. 

Jag väljer här att utgå från de förslag i 

utredningen som fått mest stöd i remissbehandlingen. 

I detta sammanhang är det 

särskilt glädjande att konstatera de starka 

önskemålen för ett ökat användande av 

LIBRIS. Det gäller dels viljan att fler, framförallt 

läns- och större stadsbibliotek, blir 

LIBRIS-bibliotek, men också rekommendationen, 

att även andra bibliotek bör 

använda LIBRIS fjärrlånesystem. Ju 

enhetligare beställningsrutiner desto 

snabbare leveranser! 

Också i anslutning till önskemålen om en 

bättre statistik framhåller man LIBRISstatistikens 

överlägsenhet i förhållande 

till andra modeller. 

Utredningen lägger fram ett förslag om en 

ändrad sigelpresentation i LIBRIS, något 

som också nämns i utkastet till nytt 

fjärrlånesystem i Nytt LIBRIS. Det finns 

olika åsikter om hur presentationen bör se 

ut och hur bindande den ska vara, men 

idén som sådan kan vara ett effektivt 

hjälpmedel att avlasta vissa hårt utnyttjade 

bibliotek. 

Ett förslag till sigelpresentation kan bygga 

på en regional uppdelning av landet. Utredningen 

preciserar inte vad som avses 

med regioner eller hur många och stora de 

ska vara. Redan nu kan vi se ett ökande 

antal regionala biblioteksprojekt, och vi 

har därför från BIBSAM:s och Kultur- 

rådets sida anlitat en särskild utredare för 

en snabbanalys av regionfrågan. Analysen 

ska göras klar under årets första månader. 

Utredningen presenterar ett förslag till 

radikal förändring av systemet med länsbibliotek 

och lånecentraler. Det går i korthet 

ut på att föra över lånecentralernas 

fjärrlåneförmedling av böcker till länsbiblioteken. 

Antalet lånecentraler reduceras 

till endast en som får spetsfunktioner 

inom utlandslån, artikelförmedling, IT etc. 

Remissinstanserna har mycket skiftande 

syn på detta. Man är medveten om att det 

behövs en förändring av systemet och är 

positiv så länge det inte berör den egna 

organisationen! 

Vad kommer för övrigt att ske? På samma 

sätt som beställningsrutinerna förenklas 

och snabbas upp genom en ökad användning 

av LIBRIS fjärrlånemodul måste 

också leveransen av beställt material rationaliseras. 

Beträffande den del av verksamheten 

som består i att förse beställaren 

med artikelkopior, d.v.s. dokumentleverans, 

kommer med all sannolikhet den 

tekniska utvecklingen att lösa en stor del 

av problemen. Efterhand som en allt större 

del av bibliotekens tidskriftssamlingar 

övergår i elektronisk form blir det inte 

längre nödvändigt att beställa från någon 

annan vad man kan ladda ner från nätet. 

Ett större problem vållar böcker 

(returnables), som måste skickas fram och 

tillbaka - en både kostsam och tidsödande 

process. 

En viktig första aspekt är naturligtvis om 

en beställning överhuvudtaget ska leda 

till ett fjärrlån eller ej. Förhållandet förvärv/fjärrlån 

måste medvetandegöras, 

och kunskapen om att den verkliga kostnaden 

för ett fjärrlån är cirka 300 kronor 

göras klar för dem som arbetar med detta. 

En del av problemet med leveransen av 

böcker är den långa tidsåtgången i kombination 

med höga priser. I de flesta fall 

använder man Posten, men det görs redan 

nu försök med alternativa leverantörer av 

biblioteksleveranser på en del platser i 

landet. BIBSAM planerar att under våren 

genomföra en nationell upphandling, för 

att se om det inte är möjligt att komma fram 

till bättre villkor för biblioteken både när 

det gäller tid och priser. 

Utredningen föreslår också en försöksverksamhet 

med lån direkt till användaren 

- något som kan spara mycket tid. Remissinstanserna 

är i allmänhet ganska tveksamma 

till direktlån, men man kan tänka 

sig en försöksverksamhet med distansstuderande 

under förutsättning att ansvars- 

och kostnadsfrågorna är klargjorda. 

Det betonas också att beslutet att låna ut 

”direkt” alltid måste ligga hos det enskilda 

biblioteket. 

Ett önskemål som återkommer i de flesta 

remissvaren är ökad satsning på 

kompetensutveckling. Förändringarna är 

så stora och snabba att den personal som 

arbetar med fjärrlån måste få tillfälle att 

regelbundet förnya sina kunskaper. 

BIBSAM:s referensgrupp för dokumentleverans 

och fjärrlån har initierat endagars 

uppdateringskurser kring nya metoder 

för fjärrlån, som har visat sig mycket populära. 

Tanken är att de ska kunna anordnas 

regionalt runt om i landet, men kanske 

behövs också andra satsningar t ex via 

bibliotekarieutbildningarna. 

Sist, men inte minst måste det uråldriga 

regelverket formuleras om! BIBSAM och 

Kulturrådet är villiga att ansvara för detta, 

men först sedan vi genomfört en del av de 

förändringar som skisserats ovan. 

AGNETA LINDH 

BIBSAM: http://www.kb.se/bibsam 

21

LIBRIS purchases national 

library system 

(LIBRIS har valt nytt katalogsystem: 

Horizon and Nytt katalogsystem: Flexibilitet 

och nya funktioner and Systemleverantör: 

DynixGmbH pp 4-8) 

On December 22nd , the Royal Library, 

National Library of Sweden, signed a 

contract for the Horizon library system 

with the German supplier Dynix GmbH. 

Horizon is especially adapted for the needs 

of regional and national catalogues and is 

therefore expected to strengthen the 

Swedish library co-operation. 

LIBRIS is a national database for mainly 

university and research libraries. Since 

early 1997, the holdings of approx. 190 

libraries are searchable free-of-charge over 

the Internet (http://www.libris.kb.se/english/index.html). 

The LIBRIS database also 

covers practically all Swedish publications 

from the 17 th century onwards. 

In 1997, the Royal Library received 

governmental funding for the purpose of 

transforming LIBRIS into a broad national 

information resource in a modern 

technological environment. Among other 

things, this means that other kinds of 

libraries, e.g. public libraries, are invited 

to join the library co-operation. A larger 

number of databases will also be freely 

accessible. Since the 1970s, LIBRIS has 

been run in a mainframe environment, 

whereas the new system is UNIX based. 

A Request for Proposal for a new national 

system was published in May 1998. 

Expectations and demands from Swedish 

libraries were of great importance. The 

objectives were rationalising internal library 

routines, adapting the system to 

different kinds of libraries and 

strengthening the national library cooperation. 

After a thorough evaluation 

process, the Horizon system was considered 

most appropriate to fulfil the needs 

of LIBRIS. Horizon has been especially 

adapted to the requirements of regional 

and national catalogues, in close co-operation 

with German and American users. 

22 

English summaries 

International standards for information 

retrieval are also supported. 

- Horizon has proved to be the system 

most suitable for Union Catalogues on 

the market today, says Dr. Mats Herder, 

Head of development at LIBRIS. 

On December 22 nd , the Royal Library, National 

Library of Sweden, signed the 

contract for the Horizon library system 

with the German supplier Dynix GmbH. 

The new system is expected to be up and 

running in late 1999. 

For further information, contact Dr. Mats 

Herder, Head of Development, +46 8 463 

43 60, e-mail: mats.herder@libris.kb.se 

(Press release 1998-12-22) 

New ILL routine 

(Fjärrlån - upphandling av fjärrlånesystem 

p 20) 

In January 1999 the LIBRIS-department at 

the Royal Library published an RFP for 

a new ILL system in LIBRIS (http:// 

info.libris.kb.se/newrfp/ILL%20RFP.doc) 

The new ILL routine will comprise more 

functions than the present system, e.g. 

service directly to the patron. The main 

objective is to introduce a system with as 

many working operations as possible. 

An integrated ILL system where local and 

central routines interact implies the use of 

international standards in LIBRIS as well 

as in the local systems. In the ILL operations 

the Z39.50-standard as well as the 

ISO ILL 10160/61-standards are involved. 

A central database with patron information 

is planned as well as routines for the 

update of patron information from different 

local systems to LIBRIS patron 

database. Moreover a system for the 

invoicing of photo copies will be 

connected to the new ILL routine. 

In order to make the daily ILL duties more 

effective a barcode (with information on 

the unique ILL request number) will be 

printed on the ILL request form. In this 

way it will be possible to read the barcode 

when the loan/copy is shipped from the 

lending library and when it is received by 

the borrowing library. When handling 

returnables the barcode can also be used 

when the loan is returned to the lending 

library and when it is finally checked in. 

The first version of the new ILL system 

will include all basic functions from the 

present system. A routine for the handling 

of online requests from patrons will 

also be included. Other suggested 

functions in the new ILL system will be 

implemented gradually.

English summaries 

Steps towards a New LIBRIS : 

inclusion of Swedish public 

libraries’ holdings and 

introduction of a WWW 

cataloguing interface 

(Registrera via webben pp10-12 and 

LIBRIS och folkbiblioteken and 

Folkbibliotekens bestånd i LIBRIS pp 

14-15 ) 

Historically, LIBRIS has been the National 

Union Catalogue for academic 

libraries. The overall philosophy is based 

on co-operation between participating 

libraries, where each library performs its 

cataloguing on-line directly in LIBRIS. 

Current features on the LIBRIS agenda 

comprise the inclusion of Swedish public 

libraries’ holdings, as well as providing 

efficient and flexible cataloguing tools 

adapted to any kind of library category. 

Being a co-operative union catalogue, 

LIBRIS must provide consistency, but 

also reflect existing differences in e.g. 

cataloguing practice. In order to achieve 

this LIBRIS has opened a dialogue with 

representatives for the major public 

libraries. The process of adaptation and 

integration has begun, and is expected to 

continue in parallel with the establishing 

of the New LIBRIS. Among the facilities 

already in use is a routine to batch update 

the LIBRIS database with (retrospective) 

holdings information; cataloguing 

according to different practice is 

supported through e.g. the 

implementation of a few format 

enhancements. 

It is also essential that LIBRIS can provide 

efficient, flexible and user-friendly 

cataloguing tools. It should be possible 

also for non-professional cataloguers at 

least to add simple holdings information. 

The first step in this direction is the 

introduction of a WWW cataloguing 

interface (opening March 1999; Swedish 

interface only), where LIBRIS’ member 

libraries via simple and intuitive templates 

can add, alter and delete their local 

holdings data. The interface is attached 

to the current BRS/Search solution and 

LIBRIS WebSearch, and access restricted 

with user-id and password. 

Svesök 

(Svesök - bibliotekens svenska 

webbguide p 18-19) 

Svesök is a search service and a links 

catalogue for Swedish web sites on the 

Internet. It is also a tool for cataloguing 

web sites with metadata according to the 

Dublin Core Element Set. 

At the books and library fair ”Bok & bibliotek” 

in Gothenburg the 22 nd to 25 th of 

October, Svesök was declared open by 

the National Librarian Tomas Lidman. 

At the turn of the year the database with 

the links catalogue contained about 1300 

selected and catalogued web resources. 

The other database with web sites 

collected by the robot of the Kulturarw 3 

Heritage Project contained about three 

million web sites. Both databases are 

searchable at the same time. The result of 

the search is ranked in order of relevance. 

The search system is called BRS/Search 

and is the same as in LIBRIS Websök. 

The Svesök project was started in September 

1997 by the LIBRIS Department. During 

1998 most of the application development 

was done, but Svesök is continuosly being 

developed. In 1999 the responsibility for 

the Svesök project is shared between the 

LIBRIS Department and the Department of 

Collection Development and 

Documentation at the Royal Library. 

Cataloguing in Svesök 

The registration of web resources in 

Svesök is done using metadata, according 

to the Dublin Core format. The Dublin 

Core Element Set consists of 15 elements 

such as title creator, identifier (URL, ISSN), 

subject. The cataloguing or registration is 

made by filling in a metadata form and a 

catalogue record is then created. 

There are several differences between 

cataloguing printed books and web 

resources. The web resources are 

constantly changing and may even 

disappear. The bibliographic description 

of web sites has to be quite general. The 

description of a whole web site could be 

more general than the description of a 

single web page. 

In the future it will be possible to map the 

Dublin Core format to the MARC format, and 

to perform searches in Svesök and in LIBRIS 

simultaneously.To enable this, the 

cataloguing of web resources for Svesök 

follows both Dublin Core and 

Katalogiseringsregler för svenska bibliotek 

(Swedish Cataloguing Rules). 

www.svesok.kb.se 

23

Librismeddelanden-79

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?