Marin miljöövervakning av vegetationsklädda ... - Länsstyrelserna

More documents

Recommendations

Info

Den mest vågexponerade av årets lokaler, Bråvikens kustvatten (E4-E6), skiljer lite från övriga lokaler. Växtsamhällena på lokalens transekter grupperar sig vid sidan av de andra, undantaget är E6 som är den mest vågskyddade av lokalens transekter. Djupintervallet 1-2 m är ett intervall som påverkas kraftigt av vågrörelser. 1-2 m djup E4 E4 E27 E27 E24 E5 E5 E23 E24 24 E12 E6 Transform: Square root Resemblance: S17 Bray Curtis similarity (+d) E12 E10 E25 E15 E22 E10 E11 E26 E11 E22 E25 E13 E15 E23 E14 E14 E13 E6 2D Stress: 0.16 Figur 9. MDS-analys baserad på växtsamhällen på samtliga transekter inventerade år 2009 och 2012 i djupintervallet 1-2 m. Varje punkt representerar en transekt inom aktuellt djupintervall. I figuren visas transektens nummer samt inventeringsår. Gruppindelningar är indikerade med linjer. Grå, heldragna linjer indikerar gruppering med avseende på lokal. I djupintervallet 4-5 m anas en gruppering efter läge i skärgården, ytter- och öppen mellanskärgård (till höger i figuren) mot skyddad mellan- och innerskärgård (till vänster i figuren)(Figur 10). På lokalerna i ytter- och öppen mellanskärgård finns även en antydan till gruppering efter år. Bråvikens kustvatten belägen i ytterskärgården grupperar sig med Yttre Valdemarsviken och Hesselöfjärden som ligger i mellanskärgården. De ligger emellertid mer öppet än lokalerna Kärrfjärden och Trännöfjärden som är instängda i trång mellanskärgård respektive innerskärgård. I djupintervallet 4-5 m påverkar vattenrörelser från vågor och läge i skärgården (t ex trång eller öppen mellanskärgård) mängden sediment på hårdbottnarna. På sedimenttäckta hårdbottnar hämmas algutbredningen eftersom alger behöver hårda ytor att fästa vid för att kunna kolonisera. Växtsamhället på transekt E6 (inringad i Figur 10), den mest vågskyddade av Bråvikens kustvattens transekter, är emellertid mer lik Kärrfjärdens och Trännöfjärdens transekter. På transekten växte bland annat kärlväxten hårsärv och E26 2012 2009 år
grönalgerna spiralbandsalger, vilket gjorde den lite mer lik de mer skyddade lokalerna. I djupintervallet 4-5 m kan även en indelning efter år anas på de mer exponerade lokalerna Bråvikens kustvatten, Hesselöfjärden och Yttre Valdemarsviken (till höger i Figur 10). I år noterades betydligt mer brunslick på lokalerna jämfört med Transform: Square root år 2009, men även märkbart mindre fjäderslick. Resemblance: S17 Bray Curtis similarity (+d) 4-5 m djup E12 E11 E4 E22 E12 E10 E10 E11 E14 E23 E23 E25 E27 E24 E24 E27 E25 E26 E6 25 E4 E14 E15 E5 E5 E13 E15 E6 E13 E26 E22 2D Stress: 0.19 2009 2012 Figur 10. MDS-analys baserad på växtsamhällen på samtliga transekter inventerade år 2009 och 2012 i djupintervallet 4-5 m. Varje punkt representerar en transekt inom aktuellt djupintervall. I figuren visas transektens nummer samt inventeringsår. Gruppindelningar är indikerade med linjer. Grå, heldragen linje indikerar gruppering med avseende på lokal. Streckad grå linje indikerar gruppering efter år. I djupintervallet 6-7 m djup syns inga grupperingar efter år eller lokal (Figur 11). I detta djupintervall är sannolikt livsmiljön likartad på lokalerna med generellt små vattenrörelserna och tillräckligt med ljus för fotosyntes. Bottenegenskaper som lutning, typ av substrat mm har troligtvis större betydelse för artsammansättningen i växtsamhällena än läge i skärgården. På detta djup har dessutom fleråriga alger generellt mer betydelse i växtsamhällen, vilket minskar mellanårsvariationen. I de grundare intervallen dominerar de ettåriga arterna, vilket medför större mellanårsvariation. år
Page 1: Marin miljöövervakning av vegetat
Page 5 and 6: Sammanfattning I Östergötlands sk
Page 7 and 8: Innehållsförteckning Sammanfattni
Page 9 and 10: Inledning Vegetationsklädda hårdb
Page 11 and 12: Utförande Fältundersökning Fält
Page 13 and 14: I samband med inventeringen mättes
Page 15 and 16: Tabell 3a. Referensarter för typom
Page 17 and 18: dock endast en ögonblicksbild av f
Page 19 and 20: skadorna på tången skulle innebä
Page 21 and 22: två av transekterna medan blåstå
Page 23: Jämförelser av växtsamhällen Bo
Page 27 and 28: I djupintervallet 11-12 m skiljer s
Page 29 and 30: I djupintervallen 6-7 m samt 11-12
Page 31 and 32: Slutsats År 2011, det femte miljö
Page 33 and 34: Lokalbeskrivningar Kärrfjärden, r
Page 35 and 36: utbredning. Arter som utmärker sig
Page 37 and 38: Bild 7. Transekt E13. Öv: Kal mjuk
Page 39 and 40: Åren 2010 och 2011 noterades fasts
Page 41 and 42: Årets inventering indikerar att bl
Page 43 and 44: Tabell 7. Beräknade indexvärden f
Page 45 and 46: fjäderslick. Vid 12 m djup börjad
Page 47 and 48: Jämförelse med tidigare inventeri
Page 49 and 50: Brunslick började täcka botten vi
Page 51 and 52: Tabell 8. Beräknade indexvärden f
Page 53 and 54: Djup (m) 2008 0 2009 2010 2011 2012
Page 55 and 56: (25-100 % yttäckning) från 1,8 m
Page 57 and 58: Jämförelse med tidigare inventeri
Page 59 and 60: På två av transekterna (E26 och E
Page 61 and 62: År 2009 inventerades transekten in
Page 63 and 64: Bild 17. Transekt E26. Ov: Sten med
Page 65 and 66: Bild 18. Transekt E27. V: Hårsärv
Page 67 and 68: I vattenförekomsten Trännöfjärd
Page 69 and 70: Blåstång noterades som djupast p
Page 71 and 72: djup, trots ihärdigt sökande. Bl
Page 73 and 74: (50-75 % yttäckning) mellan 0-2 m
Page 75 and 76:
Referenser Edlund, J., Siljeholm, E
Page 77 and 78:
Bilaga 1. Transektuppgifter Fem lok
Page 79 and 80:
Bilaga 2. Artlistor Tabell 2:1. Lat
Page 81 and 82:
Bilaga 3. Primärdata dyktransekter
Page 83 and 84:
Transekt nr E6 E6 E6 E6 E6 E6 E6 E6
Page 85 and 86:
Transekt nr E11 E11 E11 E11 E11 E11
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95:
show all

Marin miljöövervakning av vegetationsklädda ... - Länsstyrelserna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?