Marin miljöövervakning av vegetationsklädda ... - Länsstyrelserna

Tabell 7. Beräknade indexvärden för transekterna samt EK-värde och statusbedömning
för lokalen. I tabellen visas observerat maxdjup för respektive referensart samt poäng vid
beräkning av indexvärde.
Transektnamn Stora Gåsö Stora Gåsankan Ängholmen
Transektnr E22 E23 E24
Referensart Djup (m) Poäng Djup (m) Poäng Djup (m) Poäng
Furcellaria lumbricalis 12,1 5 12,9 5 9,4 4
Coccotylus/Phyllophora 18,5 5 20,8 5 20,2 5
Rhodomela confervoides - - 11 5 - -
Battersia arctica 20,5 5 20,8 5 16,8 5
Fucus vesiculosus 5,5 4 5,9 4 4,8 4
Indexvärde 0,95 0,96 0,90
EK-värde lokal (medel ± stdav): 0,94 ± 0,03
Ekologisk status: Hög
Sedan år 2007 har blåstångens djuputbredning ökat på lokalen. År 2007 noterades
blåstång som djupast mellan 3,6-4,0 m på transekterna. År 2008 observerades
blåstång betydligt djupare, på 5,0-6,1 m djup. Under åren 2009, 2010 och 2012
har de djupaste individerna noterats mellan 4,4-5,9 m djup, vilket visar att
djuputbredningen har ökat sedan år 2007.
Även blåstångsbältet (yttäckning > 25 %) har uppvisat en positiv trend i både
djuputbredning och yttäckning sedan år 2007. Årets resultat indikerar emellertid
att trenden brutits. I år noterades både mindre djuputbredning och yttäckning på
samtliga tre lokaler. På en transekt (E24) har blåstångsbältets minskat drastiskt,
från utbredning ned till 3,7 m djup år 2010 till endast 0,9 m djup år 2012.
År 2011 observerades omfattande betningsskador på blåstången på samtliga
lokaler som inventerades inom miljöövervakningsprogrammet det året. I år
noterades tydliga och omfattande betskador på blåstången även på denna lokal.
Figur 19 ger en bild av de vanliga arternas utbredning på lokalen. I figuren visas
cover index (CI)(täckningsgradsindex) beräknad på samtliga tre transekter alla
fem inventeringsår. Figurens uppbyggnad beskrivs utförligt på sidan 34, vid
motsvarande figur för lokalen Kärrfjärden.
De ettåriga arterna har haft varierande utbredning på lokalen under åren, vilket
förklaras av den naturliga mellanårsvariationen. Ettåriga arter måste nyetablera
sig varje år och deras förekomst beror av om de har haft en lyckad förökning och
gynnsamma förhållanden under etableringsperioden. Det innebär stor naturlig
mellanårsvariation i förekomst och utbredning.
De fleråriga algerna har generellt haft mer likartad utbredning under åren 2007-
2012. Fleråriga alger, och andra växter, återspeglar livsmiljön, inklusive
närsaltstillgång, under en längre tid. De svarar inte lika snabbt på förändringar
som ettåriga arter, eftersom de generellt växer långsammare och därför inte kan
dra nytta av en plötslig ökning i till exempel närsaltstillgång. Vuxna plantor kan
också uthärda sämre förhållanden under en tid. Det innebär mindre
mellanårsvariation i förekomst jämfört med ettåriga arter.
43