Karbidtillverkningen vid Stockviksverken - Länsstyrelserna
Karbidtillverkningen vid Stockviksverken - Länsstyrelserna
Karbidtillverkningen vid Stockviksverken - Länsstyrelserna
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Undersidan av ett askfat tillverkat <strong>vid</strong><br />
<strong>Stockviksverken</strong> av pressmassan Melamin<br />
blandat med formalin. Handelsnamnet för<br />
denna typ av material var MEPAL.<br />
Foto SOA 2007<br />
Kalkkväve<br />
Genom att hetta upp kalciumkarbid i en kvävgasmiljö erhålls produkten<br />
kalciumcyanamid (kalkkväve) ett förstklassigt kvävehaltigt gödselmedel. Den<br />
första tillverkningsprocessen utvecklades i Tyskland 1903 av Adolf Frank och<br />
Nikodem Caro. Något senare experimenterade även kemisten Fredrik Carlson<br />
med en liknande tillverkningsprocess <strong>vid</strong> Stockholms Superfosfats fabrik i<br />
Månsbo, där man år 1906 uppförde en kalkkvävefabrik som togs i drift ett<br />
år senare. Produktionen i Månsbo upphörde 1913 då en ny kalkkvävefabrik<br />
uppförts i Ljungaverk. Reaktionen då kalkkväve bildas sker enligt formeln<br />
CaC2 + N2 → CaCN2 + C och är exotermisk, det vill säga avger värme, vilket<br />
gör att reaktionen endast behöver startas med hjälp av elektrisk energi i form<br />
av en glödtråd. Därefter fortgår bildningen av kalkkväve av sig själv. Kalkkväve<br />
användes även som råvara för tillverkning av konsthartset Melamin, vilket<br />
skedde i laboratoriet i Månsbo redan 1908.<br />
Råvara för övrig kemisk industri<br />
Karbid och acetylen har använts som råvara för framställning av bland annat<br />
följande ämnen: lösningsmedlet trikloretylen, diverse klorkolväten, acetaldehyd,<br />
ättiksyra, butanol, vinylplaster m.fl .<br />
Avsvavlingsmedel <strong>vid</strong> ståltillverkning<br />
Ett av de idag främsta användningsområdena för karbid är inom metallurgin<br />
där det används som avsvavlingsmedel <strong>vid</strong> råjärnsframställning. Karbiden<br />
blandas i dessa fall med diverse tillsatsmedel och recepten skräddarsys för<br />
respektive stålverk. En vanlig tillsats är kolpulver av en tämligen ung kolsort<br />
som innehåller kolväten, vilka frigörs när blandningen tillförs smältan. Eff ekten<br />
av detta blir att gaserna rör om i smältan och på så vis får karbiden lättare att<br />
reagera med svavelinnehållet i råjärnet.<br />
<strong>Stockviksverken</strong><br />
31
Change language