Karbidtillverkningen vid Stockviksverken - Länsstyrelserna

More documents

Recommendations

Info

Manuell tappning av karbidugnen med hjälp av en svedjelans. Notera kablarna som förbinder lansen med strömskenan i överkant av bilden. Arkivfoto Carbide Sweden AB, Stockvik Kaff ekokning på gång med en hög koks från chargen som värmekälla. Arkivfoto ca 1940-tal Carbide Sweden AB, Stockvik Stockviksverken 43
Kalkkvävefabriken var sammanbyggd med karbidfabriken. Från kylhuset gick karbiden genom krossar och kulkvarnar. Malningen skedde i kvävgasatmosfär för att undvika acetylenbildning i fuktig luft. Själva processen där karbidmjölet omvandlades till kalkkväve skedde i ett stort antal små s.k. burkugnar som drevs periodiskt. Tidigare hade försök gjorts med kontinuerlig drift i stora ugnsenheter men denna metod visade sig fungera sämre. I Stockvik användes i princip samma metod som i Alby där ugnarna var av Frank-Caros system med 232 små enheter som vardera rymde ca 350 kg karbid. Ugnarna fylldes med karbidmjöl, tillslöts med lock och värmdes med elektrisk ström genom en glödspiral i ugnens mitt. Samtidigt fördes kväve in i ugnarna. Den elektriska strömmen var ansluten till ugnen i ca 20 timmar och därefter fortsatte reaktionen av sig själv. Omvandlingen till kalkkväve skedde vid ca 1 000 °C och efter ca 60 timmar hade all karbid övergått till kalkkväve i form av ett sammansintrat block. Dessa block transporterades till en särskild lokal för kylning. Därefter skedde krossning och malning i liknande kulkvarnar som användes för att mala karbiden samt förpackning i säckar. Eftersom kalkkvävet dammade kraftigt behandlades det med vatten och lite olja. Den färdiga produkten användes i jordbruket under vår och höst. Behovet av lagring tillgodosågs av tre stora betongsilor. En avdelning för att tillverka granulerat kalkkväve i form av små korn tillkom vid mitten av 1940-talet. Transporterna skedde både sjövägen och via järnväg. Till en början var järnvägen inte utbyggd ända fram till fabriken, utan produkterna måste först köras 2 km med lastbil till Svartviks station vid Ostkustbanan. Kvävgasen som behövdes i produktionen destillerades ur vanlig luft som gjorts fl ytande genom komprimering och nedkylning till −190 °C. 44 Stockviksverken Kalkkvävefabriken (idag packhall) på den tid då det begav sig. En man övervakar tömningen av en av de många ugnarna. Arkivfoto Carbide Sweden AB, Stockvik
Page 1 and 2: Karbidtillverkningen vid Stockviksv
Page 3 and 4: Kulturbyggnadsbyrån Sven Olof Ahlb
Page 5 and 6: Innehållsförteckning Inledning 7
Page 7 and 8: Karbidtillverkning i Sverige Kalciu
Page 9 and 10: Trollhättans karbidfabrik placerad
Page 11 and 12: Alby 1900 - 1945 År 1918 köpte Fo
Page 13 and 14: Månsbo, Avesta 1900 - 1920 Stockho
Page 15 and 16: Ljungaverk 1912 - 1950 Redan 1907 b
Page 17 and 18: Karbidfabriken vid Ljungaverk med t
Page 19 and 20: Gullspång 1918 - 1924 Gullspångs
Page 21 and 22: Stockholms Superfosfat Fabriks Akti
Page 23 and 24: AB. Ett år senare bytte den nya ko
Page 25 and 26: 26 Stockviksverken
Page 27 and 28: Tillfälligheter avgör karbidens f
Page 29 and 30: Karbidens användning Kalciumkarbid
Page 31 and 32: 32 Stockviksverken Omslaget till Fo
Page 33 and 34: Flygbild över Stockviksverken frå
Page 35 and 36: Stockviksverken Historik Stora män
Page 37 and 38: I Stockvik införskaff ades två re
Page 39 and 40: Karbidugnshuset uppfördes helt i b
Page 41: Två herrar diskuterar en frågest
Page 45 and 46: Bilder inifrån karbidugnen är myc
Page 47 and 48: Industriområdet idag 48 Stockviksv
Page 49 and 50: 50 Stockviksverken Den hisnande uts
Page 51 and 52: Vy från söder med ugnshuset i bak
Page 53 and 54: Råvaror Kalksten För att framstä
Page 55 and 56: 56 Stockviksverken När kalkstenen
Page 57 and 58: Koks är den andra stora råvaran i
Page 59 and 60: Karbidugnen Funktion Karbidugnen vi
Page 61 and 62: Råmaterialet för karbidtillverkni
Page 63: Ugnen består av ett ytterhölje av
Page 66 and 67: Kalciumkarbiden som bildas i ugnen
Page 68 and 69: En tappmaskin i väntan på nästa
Page 70 and 71: Bilden visar en gryta som är på v
Page 72 and 73: Smältorna placeras på kylhusgolve
Page 74 and 75: Överst i byggnaden fi nns en magne
Page 76 and 77: Packningen av karbiden sker i två
Page 78 and 79: På taket till ugnshuset fi nns tv
Page 80 and 81: För att kontrollera karbidhalten s
Page 82 and 83: För den svenska stålindustrin har
Page 84: En bevarad dekal från tiden då ka

Karbidtillverkningen vid Stockviksverken - Länsstyrelserna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?