Karbidtillverkningen vid Stockviksverken - Länsstyrelserna

More documents

Recommendations

Info

Smältorna placeras på kylhusgolvet där de får ligga i ca 20 timmar innan de förs vidare till krossen i bakgrunden av bilden. Tiden beror till stor del på utomhustemperaturen. Luften cirkulerar genom kylhuset genom självdragsprincipen. Längs taket fi nns en förhöjning, en s.k. lanternin, vars ventilationsluckor kan regleras för optimal skorstensverkan. Borden är tillverkade av tjocka betongplattor med fastbultade järnprofi ler som bildar en luftspalt mellan smältorna och betongen. All hantering sker med traversens gripklo. Foto SOA 2007 Stockviksverken 73
När karbidsmältorna har svalnat i kylhuset är det dags för nästa moment i processen där materialet krossas och siktas i lämpliga dimensioner. Här sker också en uppdelning i två olika produktionslinjer med avseende på slutprodukten. En del av karbiden blir till styckekarbid medan en annan genomgår ytterligare ett moment, malning. Det fi nmalda godset blandas med olika tillsatser och resultatet blir avsvavlingskarbid som säljs till stålindustrin. Bilden ovan visar den del av det långsmala kylhuset där de avsvalnade karbidsmältorna släpps på ett tippbord med hjälp av traversen som syns i bildens mitt. Smältorna krossas då delvis. Karbidstyckena som syns i bildens mitt matas sedan ner i krossarna. Foto SOA 2007 I käftkrossarna krossas karbiden i två steg till en storlek på < 80 mm och forslas därefter upp till byggnadens översta plan med hjälp av en elevator. Bilden visar karbidstycken på väg ned i den första krossen. Foto SOA 2007 74 Stockviksverken
Page 1 and 2:
Karbidtillverkningen vid Stockviksv
Page 3 and 4:
Kulturbyggnadsbyrån Sven Olof Ahlb
Page 5 and 6:
Innehållsförteckning Inledning 7
Page 7 and 8:
Karbidtillverkning i Sverige Kalciu
Page 9 and 10:
Trollhättans karbidfabrik placerad
Page 11 and 12:
Alby 1900 - 1945 År 1918 köpte Fo
Page 13 and 14:
Månsbo, Avesta 1900 - 1920 Stockho
Page 15 and 16:
Ljungaverk 1912 - 1950 Redan 1907 b
Page 17 and 18:
Karbidfabriken vid Ljungaverk med t
Page 19 and 20:
Gullspång 1918 - 1924 Gullspångs
Page 21 and 22: Stockholms Superfosfat Fabriks Akti
Page 23 and 24: AB. Ett år senare bytte den nya ko
Page 25 and 26: 26 Stockviksverken
Page 27 and 28: Tillfälligheter avgör karbidens f
Page 29 and 30: Karbidens användning Kalciumkarbid
Page 31 and 32: 32 Stockviksverken Omslaget till Fo
Page 33 and 34: Flygbild över Stockviksverken frå
Page 35 and 36: Stockviksverken Historik Stora män
Page 37 and 38: I Stockvik införskaff ades två re
Page 39 and 40: Karbidugnshuset uppfördes helt i b
Page 41 and 42: Två herrar diskuterar en frågest
Page 43 and 44: Kalkkvävefabriken var sammanbyggd
Page 45 and 46: Bilder inifrån karbidugnen är myc
Page 47 and 48: Industriområdet idag 48 Stockviksv
Page 49 and 50: 50 Stockviksverken Den hisnande uts
Page 51 and 52: Vy från söder med ugnshuset i bak
Page 53 and 54: Råvaror Kalksten För att framstä
Page 55 and 56: 56 Stockviksverken När kalkstenen
Page 57 and 58: Koks är den andra stora råvaran i
Page 59 and 60: Karbidugnen Funktion Karbidugnen vi
Page 61 and 62: Råmaterialet för karbidtillverkni
Page 63: Ugnen består av ett ytterhölje av
Page 66 and 67: Kalciumkarbiden som bildas i ugnen
Page 68 and 69: En tappmaskin i väntan på nästa
Page 70 and 71: Bilden visar en gryta som är på v
Page 74 and 75: Överst i byggnaden fi nns en magne
Page 76 and 77: Packningen av karbiden sker i två
Page 78 and 79: På taket till ugnshuset fi nns tv
Page 80 and 81: För att kontrollera karbidhalten s
Page 82 and 83: För den svenska stålindustrin har
Page 84: En bevarad dekal från tiden då ka
show all

Karbidtillverkningen vid Stockviksverken - Länsstyrelserna

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?