Skjutbanor i Malmö, förekomst och uppträdande av bly ... - Malmö stad
Skjutbanor i Malmö, förekomst och uppträdande av bly ... - Malmö stad
Skjutbanor i Malmö, förekomst och uppträdande av bly ... - Malmö stad
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
1.8 Åtgärdsförslag för sanering <strong>av</strong> fångstmaterial<br />
Vid val <strong>av</strong> metod för sanering är det miljönyttan som ska styra. Miljövinsten skall<br />
inkludera det som behövs för att uppnå ett resultat där <strong>bly</strong> gör minst skada. Att enbart<br />
fokusera på totalmängden i skjutvallar räcker ej. För att ett föroreningsproblem i skjutvallen<br />
ska kunna lösas krävs det en helhetssyn. Det är viktigt att förstå omgivningens<br />
karakteristik som t.ex. habitat hos djur eller grundvattennivåer. Platsspecifika risk-<br />
analyser ska utgöra underlag för en korrekt bedömning. Valet <strong>av</strong> saneringsmetod måste<br />
vara beroende på att <strong>bly</strong>et kan tas om hand på ett miljömässigt riktigt sätt. Idag finns<br />
ingen metod som garanterar ett i alla <strong>av</strong>seenden tillfredsställande resultat. Väljer man<br />
jordtvättning <strong>av</strong> fångstmaterialet kan det finnas större risk för utlakning till omgivning<br />
än tidigare.<br />
För efterbehandling <strong>av</strong> <strong>bly</strong>förorenad sand finns följande tekniska möjligheter;<br />
- jordtvättning<br />
- kalkning<br />
- vitrifiering<br />
- deponering<br />
Många företag har specialiserats sig på teknik för att ta hand om kulfång. Metoderna<br />
varierar men har en del gemensamt. För att rena fångstmaterialet från <strong>bly</strong> används oftast<br />
en kombination <strong>av</strong> reningssteg 3 .<br />
På uppdrag <strong>av</strong> SVEDAB utförde Markbyrån under 1997 behandling <strong>av</strong> 1085 ton <strong>bly</strong>förorenade<br />
schaktmassor från skjutbanevallar vid Limhamns skytteförenings skjutbaneområde<br />
10 . Metoden bygger på en process som kombinerar tvättsiktning med<br />
ballistisk magnetseparering <strong>av</strong> stålmantlade kulor samt gr<strong>av</strong>imetrisk seperation <strong>av</strong> <strong>bly</strong>fragment.<br />
Försvarsmakten tillämpar jordtvättning i samarbete med entreprenörer <strong>och</strong> har etablerat<br />
mobila tvättanläggningar regionalt. Metoden fungerar relativt bra för att nå ner till riktvärdet<br />
300 mg/kg. Det är dock viktigt att notera att jorden fortfarande är förorenad <strong>och</strong><br />
således inte kan återanvändas överallt. Ett miljöproblem finns alltså kvar. I dagsläget<br />
finns dessutom en studie gjord som tyder på att lakningen är lika stor från tvättad sand<br />
som från otvättad [muntlig ref. 1]. Forskningsresultat förväntas komma under nästa år<br />
om detta.<br />
Ett första steg i jordtvättning utgörs <strong>av</strong> torrskiktning, där de stora fragmenten siktas bort<br />
10 . Risker för damning finns vid torrskiktning.<br />
Olika kalkblandningar kan tillsättas för att förhindra urlakning från <strong>bly</strong>förorenad jord.<br />
För närvarande håller metoden på att utvärderas för försvarets räkning i samarbete med<br />
Uppsala Universitet <strong>och</strong> Johan Hellden AB <strong>av</strong>seende tre olika skjutfält. Meningen med<br />
metoden är att få en minskad omgivningspåverkan vilket redan nu vissa resultat tyder<br />
på. Forskningsprojeket omfattar även vattensidan; att försöka rena vattnet, fastlägga<br />
partiklar <strong>och</strong> fastlägga den lilla lösliga delen som finns genom filtrering i markbädd<br />
[muntlig ref. 2]. Vid kalkning som metod ses skjutbanan mer som en deponi som måste<br />
skötas om på något sätt <strong>och</strong> inte som ett område som är åtgärdat <strong>av</strong> en enstaka kalkning.<br />
14