Skjutbanor i Malmö, förekomst och uppträdande av bly ... - Malmö stad

Sammanfattning
En total avveckling av bly ska ske vid all skytteverksamhet. Enligt regeringens beslut
skall blyhagel avskaffas innan 31 december 2001 och kulor 31 december 2007. Det kan
bli ett problem då inga bra alternativ ännu tagits fram. Särkilt gäller detta för kulor som
ej har något bra ersättningsmaterial.
Bly utgör ingen nytta för levande varelser. En reduktion av blyflödet till den yttre miljön
är önskvärd men får inte förknippas med åtgärder eller ersättningsprodukter som
leder till andra potentiella negativa konsekvenser för miljön/människan. De nyckelfrågor
som man skall utgå ifrån vid bedömning av åtgärdsförslag för skjutbanor i
Malmö kommun är följande;
- Hur stor del av blyet är biologiskt tillgängligt?
- Hur är fördelningen mellan partiklar, vatten, luft?
- Spridning till människan?
- Exponering?
- Toxikologiska risker?
När en blykula (hagelskytte) hamnar i marken omger den sig relativt snabbt med ett
skikt av blyoxid, blykarbonat eller blysulfat. Hinnan inaktiverar den fortsatta utsöndringen
och blyjoner kan således inte komma igenom skiktet. Korrosionen av helmantlade
kulor vid gevärsskytte är mindre än vid hagelskytte. Totalhalten bly är inte intressant,
utan i stället bör man titta på hur stor del som är löslig och som således kan transporteras
vidare till omgivningen.
På skjutbanor med mindre känslig omgivning rekommenderas att gränsvärden sätts
högre än de normer som Naturvårdsverket satt upp. Urlakbarheten styrs av en mängd
faktorer som t.ex. jordart och pH. På vissa platser med mycket höga halter, kan det vara
nödvändigt med en sanering med hänvisning till omgivningens känslighet eller om
transporten av blyjoner till yt- eller grundvatten är uppenbar.
En platsspecifik bedömning har gjorts av de aktiva utomhusbanor som ej har etablerat
någon anordning för uppsamling av bly. Aktiva skjutvallar inom Malmö kommun innehåller
idag sammanlag cirka13 ton i skjutvallar och 30 ton i mark. Utredningen visar att
Spillepengen och Limhamns skjutbanor klassificerats som ”måttlig risk” (klass 3) för
omgivningen medan Husie hagelbana klassificerats till ”mycket stor risk” (klass 1).
Detta innebär att varken Spillepengens eller Limhamnsskjutbana har en stor miljöpåverkan
från bly på omgivning. Det rekommenderas att dessa båda skytteföreningar avvaktar
nya rön angående blyproblematiken. Husie hagelbana bör undersökas angående
grundvattennivåer, jordartsförhållanden och eventuellt blyläckage till omgivning.
Vid hagelskjutning sprids blyet över stora områden. Det är först vid pH- värden lägre än
3 som den skyddande oxidhinnan försvinner. Så låga värden förekommer sällan i
naturen, men däremot i djurs matsmältningskanaler. Om djur får i sig haglen kan därför
bly lösas ut i kroppen och vålla skador. Skjutningen mot våtmarker och grunda vattenområden
kan medföra att fåglar plockar upp hagel vid födosökning. Spridning av bly till
dessa områden skall därför undvikas.
2