malin brandqvist ”man kan skapa teater och magi var ... - Malmö stad

2
4
6
8
10
12
14
16
18
UNGDOMSUPPFÖLJARNA >
De har skickat 1300 brev, knackat på 500 dörrar och
lottat ut 10 Ipods.
Sedan i maj har fyra ungdomsuppföljare arbetat på Vägledningscentrum
för att komma i kontakt med ungdomar
i utanförskap.
”allt vÅrt arBete kan
inte rÄknas i siFFror”
Vägledningscentrum i Malmö startade
projektet med ungdomsuppföljare för att
bättre nå ut till ungdomar i riskzonen att
hamna utanför samhället. Det handlar
om ungdomar i gymnasieåldern som varken
studerar eller arbetar.
– Projektet ska vara en förstärkning till
den verksamhet som redan finns. Vår
uppgift har varit att modernisera sättet
att kommunicera med ungdomar, säger
Drilon Iberdemaj.
Han är statsvetare och en av fyra anställda
inom projektet. De andra är Cesar
Vargas, socialpedagog, Heidi Mäkelä,
studie- och yrkesvägledare och Paulina
Brefelt, socionom.
sJU intensiva MÅnader
Ungdomsuppföljarna ser nu tillbaka på
sju månader av intensivt arbete. Det började
med en målgruppsundersökning där
de frågade sig hur man kan få unga människor
att söka sig till Vägledningscentrum.
Sedan tidigare fanns ett informationsbrev
som skickades ut till alla
ungdomar utan sysselsättning. Alldeles
för formellt och svårbegripligt, enligt
ungdomsuppföljarna.
– Vi valde att utforma ett nytt brev
med ett helt annat tilltal och utseende,
berättar Cesar Vargas och fortsätter:
– I det här utskicket ställde vi den direkta
frågan ”Vad gör du?”. Vi ökade
också svarsmöjligheterna och erbjöd ungdomarna
att svara genom e-post, sms, telefon,
vanligt brev eller ett webbformulär.
Brevet gick ut till 1297 ungdomar. För
att locka så många som möjligt att svara
lottade man ut tio Ipods bland de som
hörde av sig.
– Det måste finnas en nyttoaspekt för
att folk ska svara på ett sånt här utskick.
Visst, man kan vinna en Ipod, men vi
har framför allt betonat att man kan hitta
andra vägar till sysselsättning – och att
de svar vi får in är värdefulla för vårt arbete
med andra ungdomar, säger Drilon
Iberdemaj.
dÖrrknackning
Ett par veckor efter att brevet skickats ut
satte gruppen igång att ringa upp de ungdomar
som inte svarat. Nästa steg blev att
knacka dörr.
I samarbete med andra organisationer
och stadsdelsförvaltningar har ungdomsuppföljarna
knackat på hos cirka 500
personer. Ett tidskrävande arbete, eftersom
det ibland är mycket svårt att ta reda
på var ungdomarna håller hus. När ungdomsuppföljarna
väl kommit i kontakt
med en person har de försökt erbjuda
dem en tid på Vägledningscentrum.
– Först blir de ju lite chockade över att
vi kommer till deras hem. Men sedan inser
de snart att vi är där för deras skull.
Jag har aldrig fått en dörr i ansiktet, säger
Heidi Mäkelä.
– Att vi söker upp dem i deras privata
sfär, det visar på engagemang. Föräldrarna
är oftast de som är mest positiva till
våra besök. Hela familjen kan ibland
dyka upp och vara med i dialogen, fyller
Cesar i.
– Allt arbete vi gör kan inte räknas i
siffror, det kvalitativa är minst lika värdefullt
för oss som jobbar med ungdomsuppföljningen.
Det kan vara ett enskilt
telefonsamtal eller ett personligt möte
som dröjer sig kvar, säger Paulina Brefeldt.
UngdoMsUppFÖlJarna heidi MÄkelÄ, cesar vargas, paUlina BreFelt och drilon iBerdeMaJ tillsaMMans Med richard rasMUssen FrÅn vÄgledningscentrUM.
– Ungdomarna och deras familjer har
varit väldigt gästfria. Jag tror att det personliga
mötet fungerar bättre än all teknik.
Vi fyra är relativt unga och pratar så
att de får förtroende för oss. Jag tror att
det är jätteviktigt, säger Heidi Mäkelä.
FrÅgor krÄver svar
Att möta ungdomarnas frågor kräver betydande
kunskaper om Malmö stads organisation.
– Det viktigaste är att kunna ge svar på
de frågor de har just då. Hur man anmäler
sig till en utbildning, var man kan få
en praktikplats, vilka kanaler som finns
för att komma in i Sverige. En invandrare
som inte kan språket och vill lära sig
svenska, vart ska han eller hon vända sig?
Sådana frågor har vi svar på, säger Drilon
Iberdemaj.
Ungdomsuppföljarna är överens om
att Malmö stad behöver fler förebyggande
insatser för att unga människor inte
ska hamna i utanförskap.
– Ungdomar som börjat skolka i grundskolan
fortsätter nästan alltid med det i
gymnasiet. När lärarna ser att någon elev
är på väg ut ur systemet måste man försöka
få kontakt med dem direkt. Det bästa
är att försöka nå dem innan de bestämt
sig för att hoppa av, säger Cesar Vargas.
ett BestÅende arBete
Projektet med ungdomsuppföljarna avslutas
den 31 december. Under den sista
tiden ska projektet utvärderas. Mest av
allt hoppas ungdomsuppföljarna att de
får fortsätta att utveckla sitt projekt under
2011.
– Med tanke på att det kommer en ny
gymnasiereform med fler kärnämnen
kommer fler ungdomar att hamna utanför.
Det vore synd att inte ta vara på våra
kunskaper. Vår grupp är dynamisk och vi
har skapat en image ute i stadsdelarna,
säger Drilon Iberdemaj.
Han tillägger:
– Men även om vi inte kommer att få
fortsätta nästa år har vi skapat flera verktyg
för att nå ut till ungdomar som hamnat
i utanförskap. Webbformulären som
vi skapat kommer att finnas kvar för
framtida bruk, och även mycket av de
data vi samlat på oss om ungdomarna.
< UNGDOMSUPPFÖLJARNA
ni koM precis i rÄtt Ögon-
Blick. Mitt Barn har sÅ
MÅnga planer och tankar
Men sÅ lÅg Motivation.
det Är otroligt Bra det
ni gÖr och ert stÖd i det
hÄr Är otroligt viktigt.
Förälder
3
5
7
9
11
13
15
17
19