Program för utveckling av Pildammsparken - Malmö stad

2012.05.07 

GATUKONTORET 

Program för utveckling 

av Pildammsparken

Organisation 

Projektgrupp 

Caroline Larsson, projektledare 

Karin Sjölin 

Magnus Svensson 

Mattias Thelander, t.o.m 2011.07 

Amanda Neleryd, fr.o.m 2011.08 

Bertil Göransson 

Birgitta Hjertberg 

Styrgrupp 

Agneta Sallhed Canneroth, ordförande 

Maria Sundell Isling t.o.m 2011.10 

Arne Mattsson fr.o.m. 2011.11 

Referenspersoner 

Camilla Anderson 

Erik Löfvander 

Arne Mattsson 

Mats Wirén 

Foto och illustration 

Foto framsida 

Pekka Kärppä 

Foto 

Magnus Ahlcrona, Lars Bendroth, Merja Diaz, Oscar Falck, Peter Kroon, 

Pekka Kärppä, Jenny Leyman, Mats Persson, Karin Sjölin. 

Illustration/montage 

Anna Krook, AB05,

Innehåll 

Förord 4 

Sammanfattning 6 

Inledning 8 

Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8 

Syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 

Pildammsparken 10 

Parkens historia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 

Parken idag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12 

Brukardialog . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13 

Mål för Pildammsparken 15 

Diskussion om målsättning och värden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15 

Mål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .16 

Förslag till åtgärder/delprojekt 18 

Delprojekt Besökscentrum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18 

Delprojekt Dammarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20 

Delprojekt Finträdgårdarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24 

Delprojekt Södra delen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .30 

Delprojekt Skogen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .32 

Delprojekt Lekplatser och aktivitetsytor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .35 

Delprojekt Pildammsparkens grundstruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .37 

Bilagor 46 

Referenser 46 

3 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN

Förord 

För några år sedan visade jag Pildammsparken för min far för första gången. 

Vi parkerade på vägen genom parken, gick ut och promenerade fram till ett 

av de välklippta majestätiska avlånga rummen som leder in mot tallriken. 

Det var fantastiskt att se hur han hisnade när han närmade sig tallriken. Att 

något så anmärkningsvärt storslaget kunde finnas i Malmö. 

Vi gick en lång stund och samtalade om allt möjligt, och kunde konstatera 

att det blev en mycket bra dag. Någonstans i parken sjöng en påfågel om 

ett svunnet Malmö, och det började sakta skymma. (När detta utspelade sig 

fanns det påfåglar i Pildammsparken) 

Nu flera år senare återvänder vi ofta och gärna. Parken är sig lik men äldre. 

I bokskogens mörka omslutande famn står döende grova björkar. Det är 

lätt att undra vad tanken var med dessa. Varför står de just där? Hur tänkte 

arkitekten bakom parken kring placeringen av dessa? Svaret infinner sig 

tämligen omedelbart om man skulle kika på en bild från tiden kring parkens 

tillblivelse. Små, små bokplantor planterade en masse varvade med lika små 

björkplantor. Tanken var att björkarna skulle agera s.k. amträd som hastigt 

skulle sträcka sig uppåt och lura med bokarna att växa snabbare. Detta 

lyckades så klart, och även idag snart 100 år senare kan vi se spåren efter 

trädgårdsmästarnas förslagenhet. Problemet för björkarna blev att efter att ha 

fullgjort sin uppgift behöva lida sin tillvaro i det mörker de mäktiga bokkronorna 

skapade. Några björkar finns kvar, endast några. 


Foto Pekka Kärppä 

Det man kan undra är naturligtvis om malmöbornas tålmodighet är lika stor 

idag som den var i början på förra seklet? Orkar vi vänta på att små klena 

trädplantor ska växa sig stora och karaktärsdanande? Är vi i dagens omedelbara 

värld i högre grad beroende av quickfixes, instant landscaping och 

payoff? Ja så är det nog. En stor uppgift faller på oss som gestaltar framtidens 

parker att förklara vikten av tålamod. En dag kommer min son eller dotter 

entusiastiskt att ta mig till en park eller plats. Jag hoppas att jag kommer bli 

lika imponerad som min far blev av Pildammsparken. 

Framför er har ni en intressant läsning kring och hur vi kommer att ta denna 

magnifika park i både nya och gamla riktningar. Hur vi kommer försöka 

säkerställa att framtida malmögenerationer, och besökande också för den 

delen, också hisnar under stilla promenader. 

Ola Melin, 

stadsträdgårdsmästare 


Sammanfattning 

Pildammsparken, Malmös stolthet, började anläggas 1914 och behovet av 

ett utvecklingsprogram för parken har aktualiserats med anledning av det 

stundande 100-års jubileet. Parken är idag i den uppväxta fas som Bülow- 

Hübe, parkens upphovsman, förmodligen såg framför sig när han gestaltade 

den. De storslagna siktlinjerna och rumsbildningarna kommer till sin fulla 

rätt liksom parkens finträdgårdar och skogsmiljöer. Pildammsparken fyller 

många funktioner, tack vare den välplanerade grundstrukturen och storleken 

som ger möjligheter till så många olika typer av upplevelser och aktiviteter 

för besökarna. Men trots att parken kan tyckas fulländad så finns det behov 

av förnyelse av vissa delar och även tillskott av nya attraktioner som kan 

bidra till att lyfta parken ytterligare. Syftet med programmet är att föreslå 

åtgärder som behövs för att bevara och förfina parkens befintliga värden samt 

att öka parkens attraktivitet genom att tillskapa nya värden. Flertalet åtgärder 

rör mindre förnyelseprojekt men även ett par större förändringar förslås. 

Dessa förändringar syftar till att erbjuda parkbesökarna nya upplevelser och 

därmed öka parkens betydelse som viktigt besöksmål i Malmö. 

Dammarna utgör en stor och viktig del av Pildammsparken och lockar 

många besökare, men trots det så är de en delvis outnyttjad resurs. Dammarna 

ger möjlighet till storslagna utblickar över parken men någon direktkontakt 

med vattnet får man inte som besökare. Denna möjlighet efterfrågas 

av många och bedöms vara den viktigaste åtgärden i utvecklingsprogrammet 

för att öka parkens attraktivitet. Genom att anlägga en förbindelse i form 

av en bro över Stora dammen skulle nya vistelse- och aktivitetsytor kunna 


skapas i parken. Även trädäck vid dammkanten föreslås för ökad möjlighet 

till vistelse vid vattnet och dessa skulle kunna fungera som nya arrangemangsplatser. 

Ett besökscentrum föreslås också som ny funktion i parken. 

Ett besökscentrum skulle förbättra servicen till besökarna och göra det lättare 

att nå ut med information om parken och om de olika arrangemang som 

sker här. Dessa föreslagna åtgärder skulle utan tvekan upplevas som attraktiva 

tillskott till parkens redan väletablerade platser och funktioner och skapa 

både nya vistelseytor, arrangemangsplatser och upplevelser för besökarna. 

Både byggnation av broar samt byggnation och drift av ett besökscentrum 

bedöms dock vara så pass omfattande att det krävs vidare utredning för att 

belysa kostnader och genomförandealternativ och lyfts därför ut ur programmet 

för att redovisas separat som en idéstudie. En kortfattad beskrivning ges 

dock under kapitlet ”Förslag till åtgärder/delprojekt”. 

Inledningsvis i arbetet med att ta fram utvecklingsprogrammet beställdes en 

analys av bokträdens kondition då flera träd under de senaste åren drabbats 

av en då okänd svampsjukdom. Resultatet från analysen visade tyvärr 

att sjukdomen var av väldigt allvarlig karaktär och frågan kring hur denna 

sjukdom kan bekämpas samt hur ett långsiktigt stabilt trädbestånd kan byggs 

upp för framtiden är väldigt omfattande. Därför har även arbetet med att ta 

fram en handlingsplan för dessa åtgärder lyfts ur detta program och bedrivs i 

separat pågående projekt inom Gatukontoret. 

Arbetet med att ta fram utvecklingsplanen har skett i dialog med brukare 

och föreningar, aktiva i och i närheten av Pildammsparken. Det har skett 

genom parkdagar, intervjuer av besökare samt work-shop med berörda 

förvaltningar och föreningar. I vissa delprojekt i åtgärdsplanen finns skäl att 

ha ytterligare brukardialog för att fånga in synpunkter på föreslagna förändringar. 

Huvudmål för utvecklingsplanen är: 

- Att utveckla Pildammsparken som ett av Malmös viktigaste besöksmål och 

mötesplats 

- Att föreslå åtgärder som kan stärka Pildammsparkens attraktionsvärde. 

Huvudfokus för åtgärdsförslagen ligger på att skapa ökad attraktion och tillgänglighet 

till parkens dammar samt att utveckla/rusta upp parkens finträdgårdar 

och övriga parkrum. 

- Att ta fram en åtgärdsplan med föreslagna delprojekt/åtgärder. 

7 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN 

Foto Lars Bendroth

Inledning 

Sedan ett par år tillbaka har Gatukontoret bedrivit ett projekt som syftar 

till att ta fram ett utvecklingsprogram för Pildammsparken. Arbetet har 

aktualiserats med anledning av att det 2014 är 100 år sedan parken började 

anläggas, då de äldsta delarna kring Margaretapaviljongen härstammar från 

Baltiska utställningen. Behovet av ett utvecklingsprogram är stort då Malmö 

är en starkt växande stad och trycket på de centrala parkerna är stort. Behovet 

av att säkra de historiskat betydande delarna av parken är viktigt men 

också att utveckla nya mötesplatser och funktioner utifrån dagens önskemål. 

Bakgrund 

Pildammsparken är en av Malmös och kanske Sveriges vackraste och mest 

välkända parker. Den fyller en viktig funktion för en stor del av Malmös 

befolkning och är dessutom ett av stadens viktigaste turistmål för besökare 

utifrån. Parken har både en funktion som arrangemangs- och aktivitetspark 

men framför allt besöks den för sin storslagna arkitektur och den naturupplevelse 

man får här. Den grundläggande gestaltningsstrukturen är idag 

på sin höjdpunkt men flera viktiga element såsom almalléer har tagits bort 

på grund av almsjukan. Det finns flera allvarliga hot mot bärande delar av 

parken såsom svampangrepp på bokträd, pilskorv på pilträden samt övergödning 

i dammarna med algtillväxt som följd. En strategi för utvecklingen av 

parkens strukturella element är därför nödvändig. Flera av Pildammsparkens 

viktiga målpunkter, t.ex finträdgårdarna, är i behov av upprustningsåtgärder, 


liksom många av parkens mindre parkrum/mötesplatser som skulle kunna 

förnyas och därmed ges ökad attraktion. Parkens stundande 100-års jubileum 

ses som en lämplig tidpunkt att genomföra åtgärderna för att säkerställa 

att parken kan fylla sin funktion som Malmös främsta stadspark under 

lång tid framöver. 

Syfte 

Syftet med utvecklingsplanen är att ta fram riktlinjer för att bevara befintliga 

värden samt uveckla nya värden i Pildammsparken. Utvecklingsplanen ska 

också ligga till grund för en åtgärdsplan. Några av de förslagna åtgärderna är 

mindre förnyelseprojekt som bedöms som nödvändiga då tiden har satt sina 

spår på vissa delar av parken. Även ett par större förändringar förslås som 

förväntas kunna ge Pildammsparken ökat attraktionsvärde och möjliggöra 

för nya upplevelser för parkens besökare. Den viktigaste åtgärden bedöms 

vara att öka tillgänglighet till vattnet, framför allt till Stora dammen. Genom 

att försköna slänterna och strandkanterna samt öka möjligheterna att 

komma närmare vattnet skapas nya vistelseytor i parken. Nya vistelseytor ger 

också möjligheter för nya arrangemang i parken. Att sätta fokus på vattnet 

i Pildammsparken ses också som en historiskt riktig satsning eftersom Stora 

dammen tidigare var Malmös färskvattenreservoar. Parkens tillkomst och 

arkitektoniska storslagenhet bygger till stor del på dammens existens. De föreslagna 

åtgärderna i anslutning till dammarna syftar till att skapa nya värden 

i parken utan att ta bort de befintliga värdena. 


Invigning av Baltiska utställningen 15 maj 1914 

Pildammsparken 

Parkens historia 

Pildammsparkens historia började i och med Baltiska Utställningen 1914 

men området har haft stor betydelse för Malmöborna långt innan dess. 

Den så kallade Pildammen användes som stadens vattenreservoar redan på 

1600-talet. Själva namnet Pildammen, kommer av att vallarna runt dammen 

planterades med pilar bl a för att armera jorden med rötterna. 1895 anlades 

Malmös första koloniområde på platsen efter initiativ av Malmö Planteringsförening. 

1903 byggdes vattentornet, ritat av Malmöarkitekten Harald 

Boklund. Det var endast i bruk fram till 1916 eftersom de 400 m 3 snabbt 

visade sig vara för liten kapacitet. Runt vattentornet lär det ha funnits en 

mindre parkanläggning under denna tid. 

Malmö var en växande industri- och handelsstad i början av 1900-talet 

med stor optimism inför framtiden. Olika världsutställningar var populära 

under denna tidsepok och Baltiska utställningen initierades för att länderna 

runt Östersjön (Sverige, Danmark, Tyskland och Ryssland) skulle få visa 

upp det bästa av respektive lands industri-, konst- och konsthantverk. Som 

utställningsarkitekt anlitades Ferdinand Boberg och stadsträdgårdsmästaren 

Gunnar Isberg blev ansvarig för de gröna delarna av utställningen. Han 

valde att koncentrera blomsteranläggningarna och planteringarna till en del 


Plan över Baltiska utställningen 1914, 

se bilaga 1 

Erik Erstad-Jørgensens parkplan, se bilaga 2. 

av utställningsområdet för att de skulle ge ett mer parklikt intryck. Resultatet 

blev en mindre parkanläggning med blomstergatan i centrum och två 

mindre trädgårdar på vardera sidan. Den fick namnet Baltiska parken. Den 

pampiga blomstergatan som går upp mot Margaretapaviljongen utformades 

av kronprinsessan Margareta, som hade ett stort trädgårdsintresse och var 

nära vän med Ferdinand Boberg. 

Kronprinsessan Margaretas blomstergata under Baltiska utställningen 

I och med Baltiska Utställningen, som drog mer än 900 000 besökare under 

sommarmånaderna 1914, nådde Malmö sin topp som borgarstad. Baltiska 

utställningen invigdes den 15 maj 1914 med närvaro av kungafamiljen och 

under de första sommarmånaderna såg den ut att bli en succé. Men festligheterna 

kom av sig när första världskriget bröt ut i augusti - plötsligt var två av 

de deltagande länderna i krig med varandra, Ryssland och Tyskland. 

Med krigsåren följde en tid med livsmedelsbrist och utställningsområdet 

användes bl a för potatisodling. Byggnaderna och parkanläggningen förföll. 

Dåvarande stadsfullmäktige beslöt att anlägga en park, Baltiska parken, på 

området som minne av Baltiska utställningen. Den danske landskapsarkitekten, 

Erik Erstad-Jørgensen, fick uppdraget och hösten 1915 lämnade han in 

sitt ”Beskrivelse af forslag till en skovpark før Malmø by”. Planens utformning 

byggde på sekelskiftets parkideal med ett ”naturlikt” intryck, med 

formspråk och proportioner hämtade från utställningsområdet, utspridda i 

en skogslik park. Till de stora skogspartierna föreslog han bok och till trädraderna 

som omgav parken föreslog han almar. Erik Erstad-Jørgensen ansåg att 

Pildammarna inte hade något större skönhetsvärde som landskapselement, 

på grund av att de var uppdämda och placerade högt över omgivningarna. 

Därför föreslog han en näckrosdamm, Lilla dammen, i den lägre delen som 

kompensation. 

Under 1920 ändrades förutsättningarna för parkens framtid. Kronprinsessan 

Margareta dog hastigt och major Anders Nilsson lämnade sin position 

som stadsingenjör, händelser som skulle förändra parkens utformning. Erik 

Bülow-Hübe tog över som stadsingenjör och eftersom han hade ett stort 

trädgårdsintresse tog hela parkprojektet en ny vändning. Av det tidigare 

förslaget blev endast delen runt Lilla dammen genomförd. 

Erik Bülow-Hübes nya förslag gick ut på att med ett fåtal monumentala 

grepp länka samman parkens olika delar och skapa en helhet. Erik Bülow- 


Erik Bülow-Hübes parkplan, se bilaga 3. 

Erik Bülow-Hübes ”stadsplan”för bl.a. Pildammsstaden, 

se bilaga 4. 

Hübe använde sig av det tidigare förslaget i val av växtmaterial men förenklade 

utformningen. Han anknöt till parkens dolda geometri och gjorde den 

synlig. Cirkeln och kvadraten blev parkplanens huvudelement. Med utgångspunkt 

från de två befintliga runda byggnaderna, vattentornet och den 

kungliga paviljongen samt den nord-sydliga axeln, Blomstergatan, skapade 

han sitt förslag till parken. Eftersom det uppstod en kult kring kronprinsessan 

efter hennes bortgång fick de två sistnämnda en viktigare och större roll i 

parken än i Erik Erstad-Jørgensens förslag och paviljongen fick sitt befintliga 

namn Margaretapaviljongen. Parkens totala yta omfattar i det slutliga förslaget 

cirka 45 ha var av dammarna svarar för 11 ha. 

Erik Bülow-Hübes och stadsträdgårdsmästare Birger Myllenbergs komposition 

och val av växtmaterial upplevs som mer enhetligt i jämförelse med de 

äldre delarna av parken. Den består i huvudsak av bok, med björk som s.k. 

amträd, dvs snabbväxande träd som planteras i syfte att skydda ömtåligare 

och mer långsamväxande träd. För att i ett tidigt skede kunna visualisera de 

skarpt skurna rummen användes italienska popplar . De första planteringarna 

efter Erik Bülow-Hübes plan inleddes hösten 1924 och fortsatte fram till 

sommaren 1928. Arbetet utfördes som ett nödhjälpsarbete, på grund av de 

svåra efterkrigsåren, till en kostnad av 800 000 kronor. Bokplantorna, 200 

000 stycken, planterades i täta rader. Efter 15 år hade tre gallringar utförts 

och endast 8,4 % av det ursprungliga beståndet återstod. 

Inför parkens 75-års jubileum 1989, gjordes en rad upprustningsåtgärder 

samt tillägg till Pildammsparken. Arbetet leddes av landskapsarkitekt Britt 

Berntsson och landskapsingenjör Arne Mattson vid Malmö Gatukontor. 

Bland annat anlades Nya entrén, Drottning Silvias rosenträdgård, Rosariet, i 

en av sidoträdgårdarna till Margaretas blomstergata. En pendang till Rosariet 

anlades på blomstergatans andra sida där en perennträdgård skapades 

kring konstverket Kastanjen. Även Galatheas hage rustades upp med en ny 

perennplantering samt effektbelysning av bokhäckarna, ett av Malmös första 

effektbelysningsprojekt. Den populära vattentrappan tillkom också i samband 

med 75-års jubiléet. 

2005 återskapades tegelmurarna som omgärdar Blomstergatan med murarna 

från Baltiska utställninen som förlaga. Detta projekt leddes av landskapsarkitekt 

Caroline Larsson vid Malmö Gatukontor i samarbete med stadsantikvarie 

Anders Reisnert vid Kultur Malmö. 

Parken idag 

Pildammsparken har i alla tider fungerat som Malmös främsta stadspark och 

idag genomförs många stora arrangemang i parken, både återkommande och 

enstaka, såsom Valborgsfirande, teater- och musikarrangemang i amfiteatern, 

Friskis & Svettis-aktiviteter, sportevenemang såsom Vårruset och Kalvinknatet, 

ballongfärder mm. Det är också denna park som flertalet av Malmös 

innerstadsbor väljer i första hand för parkpromenader, jogging och picknick 

med familj och vänner. Pildammsparkens storlek och förekomst av större 

skogspartier ger även parken förutsättningar för naturstudier och kontemplativ 

avkoppling som få andra Malmöparker kan erbjuda. Både Mulleverksamhet 

och förskolor med naturpedagogisk inriktning bedrivs i Pildammsparken. 


Skridskoåkning på Stora dammen. I bakgrunden 

aftontrappan och vattentornet.. 

Foto Mats Persson 

Brukardialog 

För att samla in synpunkter och önskemål inför programarbetet med Pildammsparken 

genomfördes under 2010 en marknadsundersökning bland 

Malmöborna angående parker i Malmö i allmänhet och Pildammsparken i 

synnerhet. Pildammsparken var också ”Veckans park” en vecka i maj då synpunkter 

från parkbesökare samlades in. Det anordnades också en workshop 

med inbjudna deltagare. 

Det framgår av marknadsundersökningen att Malmöborna är positiva till 

sina parker som anses ha fina träd, vara lummiga och välskötta och Pildammsparken 

är naturligtvis välkänd och väldigt omtyckt. De stora träden 

och den allmänna lummigheten är uppskattade kvaliteter, likaså gång- och 

löpspåren, dammarna och fontänerna och de arrangemang som anordnas 

i parken. Det var också främst önskemål om fler träd och blommor, fler 

sittplatser samt mer möjlighet till motion och lek som framfördes i undersökningen. 

Särskilt under arrangemanget ”Veckans park” framkom önskemål 

om att parkbesökarna vill kunna komma närmare vattnet i dammarna. De 

klagomål som framfördes rörde i första hand den dåliga vattenkvaliteten i 

dammarna samt problemet med den stora mängden gäss som finns i Pildammsparken 

och andra centrala parker. Även behovet av fler och bättre 

toaletter framfördes. 

Trygghetsfrågan har varit aktuell i Malmö under de senaste åren och i 

undersökningen framgick att Pildammsparkens besökare upplever parken 

som trygg dagtid men mindre trygg kvällstid. Detta är en allmän uppfattning 

som märks i undersökningen och uttrycks i form av en diffus oro för 

eventuella konstiga typer och gäng i kombination med enslighet och mörker. 

För Pildammsparken framfördes även en oro för cyklister på gångvägar och 

en otydlighet kring var det är tillåtet att cykla. 

En workshop genomfördes initialt i arbetet med utvecklingsprogrammet. 

Syftet med den var att samla in synpunkter och önskemål från övriga berörda 

förvaltningar och intressenter. Inbjudna förvaltningar var Fritidsförvaltningen, 

Stadsbyggnadskontoret, Serviceförvaltningen, Kulturförvaltningen, 

Stadsdelsförvaltningen Västra Innerstaden samt expertkompetens från 

Sveriges Lantbruksuniversitet och referenspersoner med stor fackkunskap. 

Förhoppningen var att workshopen skulle ge upphov till mer konkreta idéer 

och förslag vilket den också gjorde. I olika steg fick deltagarna ange det 


Foto: Oskar Falck

Kronprincessan Margaretas blomstergata sommaren 2011. 

Blomstergatan planteras med sommarblommor med olika teman varje år. 

Foto Jenny Leyman 

som upplevs som viktiga värden i parken idag och vad som saknas. Utifrån 

dessa värden och behov utkristalliserades ämnesområden som ansågs viktiga 

att utveckla vidare och flera konkreta förslag kom också fram i detta 

skedet av workshopen. Sju ämnesområden utkristalliserades: Gym & lek, 

Arrangemang & konst, Djur & växter, Kontemplation, Vatten & dammar, 

Besökscentrum & mat samt Mötesplatser & sittplatser. Många av workshopens 

förslag och idéer sammanföll väl med de synpunkter som framkommit 

under marknadsundersökningen. Det som tydligast utkristalliserades som ett 

viktigt fortsatt fokusområde för arbetsgruppen var den potential som finns 

kring vattnet, främst Stora dammen, samt Poppeludden. 


Sothöna på egen ö. Foto Karin Sjölin 

Mål för Pildammsparken 

Diskussion om målsättning och värden 

Pildammsparken är en av norra Europas främsta nyklassicistiska parker och 

vikten att upprätthålla den som arkitektonisk pärla, viktigt besöksmål och 

rekreationspark för malmöborna är stor. Möjligheten att vistas i en park som 

erbjuder såväl skogsliknande områden som förfinande trädgårdsrum är Pildammsparken 

unik för. Parkens storlek är också en viktig tillgång. Dammen 

och skogspartierna erbjuder en parkupplevelse även för dem som bara rör sig 

förbi parken längs de angränsande gatorna. 

Pildammsparkens funktion som hela Malmös stadspark gör den lämplig 

för nya inslag och evenemang i staden. Att hitta nya attraktioner till Pildammsparken 

kan vara ett sätt att ytterligare locka besökare till parken. 

Dock måste detta ske med hänsyn till parkens kapacitet så att inte ett överutnyttjande 

av ytor/platser för tex arrangemang ger problem i form av slitage. 

En utveckling av Pildammsparken måste genomsyras av största respekt 

för parkens historiska värden och de funktioner som redan finns idag som 

uppskattas av besökare. Detta gäller både fysiska förändringar och nyttjandet 

av parken för arrangemang. En park av Pildammsparkens storlek kan erbjuda 

en rofullhet och möjlighet till kontemplation som få andra parker i Malmö 

kan och det är en viktig aspekt att bevara. 



Åtgärdsförslagen syftar främst till att förstärka och förfina parkens ursprungliga 

karaktär men även till att skapa nya inslag i parken. Att lyfta fram och 

förstärka Pildammsparkens historiska värden och kvaliteter kan förhöja upplevelsen 

och förståelsen av parken och därmed stärka dess attraktivitet. Stora 

delar av den ursprungliga parkens grundstruktur och innehåll är bevarat, 

vilket innebär att få strukturella förändringar är nödvändiga. Senare tiders 

förändringar, tex rosariet och vattentrappan, har gjorts med stor hänsyn till 

parkens arkitektur och stil. Dessa nyare inslag känns väl integrerade och har 

tillskapat nytt innehåll och värden i parken som ytterligare förhöjt parkens 

attraktionskraft, något som kan utvecklas vidare. 

Vegetationen har givetvis en oerhörd betydelse för Pildammsparken och 

den senaste tidens larm om aggressiva svampangrepp på bokträden inger 

stor oro för framtiden. Att ha en långsiktig strategi kring trädbeståndet är 

nödvändig, liksom att träd som tas bort ersätts. Framtagandet av en fortsatt 

handlingsplan kring detta problem genomförs som ett separat projekt. Buskage 

framhålls ofta som otrygga inslag i parker och många buskar tas bort 

slentrianmässigt utan att ersättas. Buskagen har en viktig rumsbildande funktion 

i våra parker och de har också betydelse för djurlivet i parken. Att vårda 

och ersätta buskage är därför också en viktig del för parkens fortsatta utveckling. 

Trygghetsupplevelse är nära förknippat med skötselnivå. Välskötta 

platser som utstrålar vård och omsorg upplevs som tryggare än skräpiga och 

ovårdade. Pildammsparken håller idag en hög skötselnivå vilket är viktigt at 

bibehålla. 

Vid de olika brukardialoger som genomförts framgår det att parkbesökarna 

uppskattar stora delar av parkens nuvarande innehåll. Önskemål om informationstavlor, 

guidade turer mm har framkommit. Den information 

som efterfrågas är både om parkens historia, konst/kultur samt natur (tex 

trädbeståndet). 

STÄLLNINGSTAGANDE: 

Pildammsparken har idag otroliga kvaliteter som park, både för besökare 

som efterfrågar en finpark med möjlighet till avkoppling och för de som efterfrågar 

aktiveteter och arrangemang av olika slag. En park av Pildammsparkens 

storlek och karaktär har möjlighet att rymma många olika typer av 

vistelse- och aktivitetsytor utan att störningar och konflikter behöver uppstå. 

Men hänsyn måste givetsvis tas till de värden som finns i parken idag för att 

Pildammsparken ska bibehålla sin status som Sveriges främsta nyklassicistiska 

park. Parkens karaktär och helhet måste bevaras men de historiska värdena 

ska också fungera i samklang med dagens behov och aktiviteter. 

Mål 

HUVUDMÅLEN FÖR UTVECKLINGSPLANEN ÄR ATT: 

- Att utveckla Pildammsparken som ett av Malmös viktigaste besöksmål och 

mötesplats. 

- Att föreslå åtgärder som kan stärka Pildammsparkens attraktionsvärde. 

Huvudfokus för åtgärdsförslagen ligger på att skapa ökad attraktion och till- 


Foto Oscar Falck 

gänglighet till parkens dammar samt att utveckla/rusta upp parkens finträdgårdar 

och övriga parkrum. 

- Att ta fram en åtgärdsplan med föreslagna delprojekt/åtgärder. 

ÖVERGRIPANDE FÖRSLAG FÖR ATT UPPNÅ HUVUDMÅLEN HAR UTKRISTALLI- 

SERATS ENLIGT FÖLJANDE: 

- Utnyttja dammarnas potential bättre genom att öka möjligheten att 

komma i nära kontakt med vattnet samt genom att plantera in strand- och 

vattenvegetation. 

- Förstärka parkens centralplats (Poppeludden och parkeringsplatsen) och 

därigenom skapa en ny målpunkt. 

- Utöka och förfina parkens finträdgårdar och utveckla de mindre platserna 

runt om i parken tex genom att förstärka blomprakten och skapa fler sittplatser/mötesplatser. 

- Se över möblering enligt med Malmö stads möbleringsprogram samt information 

och skyltning enligt Malmö stads skyltprogram. 

- Tydliggöra skillnaden mellan gångvägar och cykelvägar genom att ta bort 

asfalt på gångvägarna. 

- Stärka parkens siktlinjer och avgränsning mot omgivande gator. 

- Se över allmänbelysningen och behovet av ev effektbelysning utan att 

förstöra parkens naturkaraktär och möjligheten att här njuta av stjärnhimlen. 

Utifrån dessa mål och övergripande strategier har åtgärdsförslag tagits fram 

för olika delprojekt av varierande storlek och art. Några föreslagna åtgärder 

medför större insatser medan flertalet åtgärdspunkter rör en mer allmän 

upprustning av parken med fokus på vegetation, vattenkvalitet, ytor och 

utrustning samt förnyelse av parkens målpunkter. De åtgärder som föreslås 

i programmet syftar till största del till att förfina de befintliga värdena i 

parken, både med avseende på finträdgårdarna och möjligheten till rofylld 

naturupplevelse och med avseende på parkens funktion som aktivitets- och 

arrangemangspark. Den större förändringen vid Poppeludden (som redovisas 

i separat visionsdokument) ses som ett tillskott som kan attrahera fler besökare 

oavsett om det är ökad blomsterprakt eller nya spännande vistelseytor 

som efterfrågas. En historisk park ska också fungera för dagens behov och 

aktiviteter. 

De föreslagna huvudmålen och åtgärder stämmer väl överens med Gatukontorets 

övergripande mål som syftar till att erbjuda attraktiva, trygga, tillgängliga 

och ekologiska hållbara stadsmiljöer samt att driva en nytänkande 

utveckling som bygger på omvärldsanalys, 


Förslag till 

åtgärder/delprojekt 

Delprojekt Besökscentrum 

(Närmare beskrivning av detta delprojekt redovisas i separat idéstudie, se bilaga 

6, då vidare utredning krävs för genomförande) 

Pildammsparken är ett av Malmös viktigaste besöksmål, både för Malmöbor 

och turister. För att ytterligare markera parkens betydelse som besöksmål 

och för att erbjuda god service för alla de som besöker parken föreslås att 

ett besökscentrum anläggs i Pildammsparken. Besökscentrumet föreslås 

vara bemannat och utgöra en central plats för informationsspridning kring 

Pildammsparken och dess aktiviteter. Poppeludden föreslås som plats för ett 

besökscentrum då dess läge intill parkeringsplatsen samt parkens centrala 

delar bedöms vara den mest strategiska placeringen i parken. 

Stora dammen utgör ett av grundelementen i Pildammsparken. Den utgör 

en betydande del av parkens yta och är vid sidan av bokskogen och finträdgårdarna 

den del som lockar flest besökare. Men som besökare kommer man 

aldrig i direkt kontakt med vattnet och dammen upplevs tidvis som oattraktiv 

pga algtillväxt. Att rena vattnet och öka attraktiviteten samt tillgängligheten 

till dammarna är den främsta utvecklings- och förnyelsepotentialen i 

Pildammsparken. 


Poppeludden idag 

Från Poppeludden fanns en förbindelse till 

ön under Baltiska utställningen. Foto GKs 

arkiv 

Poppeludden är idag en lite undanskymd del av Pildammsparken men under 

Baltiska utställningen var Poppeludden en central del av utställningsområdet. 

Härifrån utgick den landtunga som löpte ut i Stora dammen och som 

avslutades med utställningens stora restaurang, Kastellet, på nuvarande ön. 

Genom att återskapa denna förbindelse skulle man inte bara ges möjlighet 

att röra sig över vattnet med de upplevelser som följer med detta, utan även 

underlätta kommunikationen mellan den östra delen och de centrala delarna 

av parken. Nya rörelsemönster i parken skulle skapas. 

Att fylla ut och anlägga en ny landtunga i Stora dammen anses orealistiskt 

ur flera hänseenden och inte heller nödvändigt. I stället skulle enkla träbroar 

kunna erbjuda samma funktion. Estetiskt skulle detta också vara mer tilltalande 

eftersom broar är genomsiktliga. Dessutom inverkar de inte negativt 

på vattencirkulationen, vilket är viktigt för vattenkvaliteten. Genom att 

anlägga träbroar och trädäck både vid Poppeludden samt vid aftontrappan 

(gradängtappor/sittplatser nedanför vattentornet) skapas flera mötesplatser 

nära vattnet. Beroende på tid på dagen och årstid kan man hitta sittplatser 

som erbjuder sol alternativt skugga. Även möjliga nya platser för arrangemang 

skapas genom denna åtgärd. Anläggandet av bryggor/broar/soldäck 

gynnar även rovfiskar, då de gärna står i skydd av bryggor osv. Rovfisk är 

positivt för fiskbeståndet och därmed vattenkvaliteten. På ön i stora dammen 

fanns tidigare fågelreden och byggda bon som en del i Pildammsparkens 

fågelvårdsprogram. Detta program är nedlagt sedan ett par år och redena är 

rivna för att förhindra att fler fåglar, framför allt gäss, häckar här. Numera 

skulle det vara fullt möjligt att göra ön tillgänglig för besökare. 

Förslaget med ett besökscentrum samt broar över Stora dammen är inte helt 

beroende av varandra utan kan även självständigt tillsakapa nya värden och 

besöksmål i parken men en samordning av de olika funktionerna skulle ge 

ett stort mervärde för parken och skapa förutsättningar för fler besökare och 

nya arrangemang. Vid en fortsatt utredning bör båda delarna belysas. 

Åtgärd: 

• Delprojekt Besökscentrum måste utredas vidare innan beslut om genomförande 

kan tas och lyfts därför ur åtgärdsplanen. En utförligare 

idébeskrivning bifogas utvecklingsprogrammet, se bilaga 6. 

• Cykelparkeringsmöjligheterna ses över. 


Lars Bendroth

Stora dammen med strandvegetation. 

Foto GKs arkiv 

Stora dammen idag. Foto Karin Sjölin 

Mer vegetation ska planteras in. 

Foto Karin Sjölin. Montage Anna Krook 

Delprojekt Dammarna 

Pildammsparkens storslagna arkitektur bygger delvis på dess dammar. Stora 

dammen fanns innan parken skapades, som Malmös vattenreservoar, och 

var en viktig förutsättning vid planerandet av parken. På tidiga foton från 

Pildammsparken ser man en betydligt mer naturlik damm omgärdad av 

vegetation, inte helt olik en naturlig sjö. Denna vegetation har successivt 

försvunnit och idag är båda dammarna i stort sett kala vilket ger ett mindre 

estetiskt tilltalande intryck, minskad naturupplevelse samt en negativ effekt 

på näringsinnehållet i vattnet och därmed hela ekosystemet i dammarna. 

Övergödningen är stor och den lilla växtlighet som finns äts snabbt upp av 

gässen. Fiskbeståndet är relativt stort i båda dammarna men består till största 

del av småfisk och sk ”skräpfisk” som grumsar upp leran i dammbotten. 

Detta frigör näringsämnen til vattnet som i sin tur leder till algblomning och 

en oattraktiv vattenbild, speciellt sommartid. 

STORA DAMMEN 

Stora dammen är 10 ha stor och utgör en betydande del av Pildammsparken. 

Promenadslingan runt dammen är en av parkens mest välfrekventerade. I 

dammen finns såväl pampiga fontäner som en trädbevuxen ö. Dammens 

storlek samt inslaget av fontäner gör att vattencirkulationen är relativt god i 

dammen och algtillväxten betydligt mindre i omfattning än vad som är fallet 

i Lilla dammen. 

För att ytterligare förbättra vattenkvaliteten samt att öka dammens attraktion 

behöver mer vegetation planteras in, framförallt längs strandlinjen 

men även ute i vattnet. Vegetationen bidrar till en bättre ekologisk balans i 

dammen och ger dessutom ett mer tilltalande utseende med sin lummighet 

och blomning. Genom att plantera in rovfisk, framför allt gädda, erhålls en 

bättre balans i fiskbeståndet vilket i sin tur kommer att leda till en förättrad 

vattenkvalitet. 

Även mängden fåglar, framför allt gäss av olika slag, är en bidragande orsak 

till algproblematiken i Pildammsparkens dammar, liksom i flera av Malmös 

övriga centrala parker. Åtgärder har börjat vidtas för att hålla nere antalet 

gäss och visst resultat har börjat skönjas i form av färre antal nya kullar de 

senaste två åren. 

I delprojekt Besökscentrum (se sid 18) är vattenkvaliteten och dammens 


Foto GKs arkiv

Fågelön 

Stora dammens slänter idag. 

Foto Karin Sjölin 

Lilla dammen med näckrosor och strandvegetation. 

Foto GKs arkiv 

Lilla dammen är idag utan standvegetation 

Foto Lars Bendroth 

attraktivitet av avgörande betydelse – en ökad tillgänglighet till vattnet känns 

inte relevant om inte vattnet ger ett trevligare intryck än vad som är fallet 

idag. Därför är åtgärder som syftar till att förbättra vattenkvaliteten en viktig 

förutsättning för att de andra delprojekteten/åtgärderna längs Stora dammen 

ska lyckas. 

Åtgärd: 

• Strandvegetation i form av prefabricerade vegetationsmattor planteras 

ut på tre ställen runt stora dammen våren 2012. Vegetationen 

skyddas från gässen i olika grad. Utvärdering av resultatet ska ske 

innan fortsatt plantering görs 2013/2014. Målet är att större delen 

av stranden ska vara vegetationskantad med mindre släpp på vissa 

delar för möjlighet för besökare att komma ner til vattnet. 

• När strandvegetation börjat etablera sig runt dammen planteras 

rovfisk in. 

• Tillåt (säsongs-)fiske i stora dammen. Anlägg en brygga i den södra 

delen av dammen för detta ändamål. 

• Restaurera vattenspelet med tillhörande effektbelysning. 

LILLA DAMMEN 

Lilla dammen ligger i den centrala delen i Pildammsparkens mer romaniska 

del och den kallades förr ”Näckrosdammen” pga sitt bestånd av näckrosor. 

Näckrosorna har försvunnit, av okänd anledning, och är saknade av många 

Malmöbor. Lilla dammen är betydligt mindre än Stora dammen och omgiven 

av mer träd vilket har till följd att vinden inte kan skapa någon cirkulation 

i dammen. Detta medför att vattnet är stillastående och algtillväxten har 

blivit ett stort problem. Förutom att plantera in växtlighet kring dammen ses 

det också som avgörande att förbättra vattencirkulationen om bättre vattenkvalitet 

ska kunna uppnås. Ett mindre vatteninlopp i dammens norra del 

har varit avstängt under flera år då vattnet togs från en borra i parken som 

gav svavelhaltigt vatten. Genom att ansluta färskvatten och åter sätta igång 

inloppet skulle man erhålla en bättre cirkulation. Fortsatt utredning kring 

vattencirkulationen i Lilla dammen krävs dock. 


Foto Lars Bendroth

Lilla dammen idag. Foto Lars Bendroth 

Inloppet i Lilla dammen idag.. Foto Lars 

Bendroth 

Poppeludden idag. Foto Lars Bendroth 

Slitage av fåglar. Foto Karin Sjölin 

Under 2011 har försök gjorts för att etablera näckrosor i Lilla dammen. 

Utfallet är beroende av betestrycket från gässen. En fortsatt etablering av 

vegetation föreslås med strandvegetation runt dammen. Denna vegetation 

föreslås vara av mer romantisk trädgårdskaraktär än den vegetation som 

föreslås runt Stora dammen, som är av mer robust karaktär. 

Visionsbild av inloppet i Lilla dammen.. Foto Lars Bendroth. Fotomontage Anna Krook. 

Åtgärd: 

• Återinstallera inloppet/bäcken. Behovet av ytterligare åtgärder för 

att förbättra cirkulationen, t.ex. med turbiner under någon bro, bör 

utredas vidare efter att man dragit slutsatser av den första åtgärden. 

• Strandvegetation och mer näckrosor planteras in under 2012/2013. 

POPPELUDDEN 

Poppeludden är idag en lite undanskymd del av Pildammsparken som kan 

ges en betydligt mer framträdande position i parken genom att rustas upp/ 

gestaltas om med avseende på vegetation och markbeläggning. Genom att 

anlägga trappor alternativt trädäck ner mot vattnet skulle möjligheten till 

vattenkontakt öka och platsen skulle bli betydligt mer attraktiv att vistas på. 

Även promenadvägen runt Stora dammen bör dras om så att man passerar 

Poppeludden i stället för som idag över parkeringsplatsen. Att gångvägen 

har dragits på det viset beror på att en del av poppeludden varit avsedd för 

fågelmatning och därför varit avspärrad. Fågelmatningen i Pildammsparken 

har till stor del upphört och avspärrningen kan utan hinder tas bort. Därmed 

skapas nya möjligheter för både passage genom och vistelse på Poppeludden. 

Poppeluddens centrala läge i parken gör att en utveckling av denna plats är 

viktig om målet med att stärka parken som besökspark ska uppnås. Även 

parkeringsplatsens placering, eller åtminstone utbredning, bör utredas vidare. 

Parkeringsplatsen ligger på den absolut mest centrala platsen i Pildammsparken, 

där flera av parkens axlar/siktlinjer möts, något som borde markeras på 

ett sätt som visar på större respekt för parkens arkitektoniska grundidé. 

I samband med kronprinsessan Viktorias bröllop 2010 uppfördes en vigselplats, 

”Brudplatsen”, vid Margaretapaviljongen som har blivit väldigt popu- 


Brant ogästvänlig slänt vid Poppeludden. 


Vattentrappan. Foto Oscar Falck 

Soltrappan. Foto Karin sjölin 

Astilbeplanteringen. Foto Karin Sjölin 

Magnoliarundeln. Foto Karin Sjölin 

lär. Platsen är dock inte vald för att fungera långsiktigt men Brudplatsen kan 

uppföras på Poppeludden och där få en mer central och vacker placering. En 

sådan lösning hade också bidragit till att manifestera Poppeluddens stärkta 

betydelse i parken. 

Åtgärd: 

• Rusta upp Poppeludden. Bevara grundstommen (främst popplarna) 

men förnya övrig vegetation och markbeläggning 

• Ge Brudplatsen en permanent placering på Poppeludden. 

• Dra om gångvägen runt Stora dammen så att den passerar genom 

Poppeludden istället för över parkeringsplatsen. 

• Anlägg ett mindre trädäck alternativt gradängtrappor ner mot 

vattnet (kan ses som en etapp 1 vid ett genomförande av delprojekt 

Besökscentrum). 

VATTENTRAPPAN 

Mot slutet av 80-talet anlades en lekfull vattentrappa invid Stora dammens 

norra del, skapad av trädgårdsingenjör Leif Ringsbo vid Malmö Gatukontor. 

Inspirationen till denna konstruktion lär komma från ett studiebesök i Tyskland 

och vattentrappan utgör idag ett populärt besöksmål i parken, 

En upprustning av planteringsytan runt vattentrappan har gjorts under 

hösten 2011 med en satsning på perenner som förväntas fungera bättre för 

växtplatsen. I samband med denna upprustning har även intilliggande ytor 

samt utrustning setts över. 

MINDRE PLATSER LÄNGS DAMMARNA 

I samband med planteringsåtgärderna kring dammarna föreslås även upprustning 

av några mindre platser längs dammarna. Genom att gestalta om 

dessa platser eller förnya dem med hjälp av ny vegetation/nya material kan 

de göras mer attraktiva som mötesplatser eller platser för vila och kontemplation. 

Runt Stora dammen rör det sig i första hand om Tidens genus med 

pendang, Soltrappan vid nya entrén samt Aftontrappan vid vattentornet. 

Även runt Lilla dammen finns några mindre platser som behöver förnyas, 

tex astilbeplanteringen, Magnoliarundeln samt inte minst dammens öar med 

broar, som utgör en viktig del i det romantiska inslaget runt Lilla dammen 

med möjligheter till många fina utblickar över dammen och Galatheas hage. 

Åtgärd: 

• Stora dammen: Förnya Tidens genus inklusive dess pendang, Soltrappan 

samt Aftontrappan genom att förnya vegetation, utrustning 

och markbeläggning. 

• Lilla dammen: Förnya astilbeplanteringen och skapa en plantering 

som är bättre lämpad för den soliga och varma växtplatsen. Förenkla 

perennplanteringen vid Magnoliarundeln och placera ut bänkar runt 

den. 


Foto Oskar Falck 

Barnens trädgård planteras varje år av Malmös 

förskolebarn. Foto Peter Kroon 

Blomstergatan på 20-talet. Foto GKs arkiv 

Delprojekt Finträdgårdarna 

Pildammsparkens finträdgårdar med Margaretas blomstergata, Galatheas 

hage och Drottning Silvias rosenträdgård som främsta exempel, utgör de 

delar av parken där trädgårdens detaljrikedom och färgprakt skapats. Dessa 

trädgrådsrum står i fin kontrast till bokskogens och dammarnas storskalighet 

och enkelhet. Finträdgårdarna är mycket välbesökta och bland turister är 

det ofta dessa platser som utgör huvudmålet för besöket. För många Malmöbor 

är det en årligen återkommande händelse att besöka Kronprinsessan 

Margaretas blomstergata när årets sommarblomsplantering är nysatt eller att 

besöka Rosariet i början av juli när rosorna är som vackrast. I anslutning till 

finträdgårdarna ligger också Barnens trädgård som varje år planteras med 

sommarblommor av Malmös förskolebarn. 

MARGARETAPAVILJONGEN MED BLOMSTERGATAN SAMT PARTERRER 

Margaretapaviljongen och Blomstergatan är de mest ursprungliga delarna av 

Pildammsparken – de anlades redan till Baltiska utställningen 1914. Utställningsarkitekten 

Ferdinand Boberg arbetade tillsammans med kronprinsessan 

Margareta med att gestalta området kring den kungliga paviljongen, som 

Margaretapaviljongen hette under utställningen. Blomsterarrangemangen 

svarade kronprinsessan helt för och det var med Baltiska utställningen och 

kronprinsessans arbete som den engelska trädgårdsstilen fick sitt genombrott 

i Sverige. 

Blomstergatan har utgjort flaggskeppet i Malmös sommarblomssatsning 

sedan dess tillkomst. Anläggningen var tidigare omgärdad av bokhäckar och 

höga bokträd. 2004 togs bokträden bort då de blivit så stora att de skuggade 

ut sommarblommorna. Samtidigt beslutades att den mur som funnits som 

kuliss under Baltiska utställningen skulle återuppföras (eller nyuppföras!) 

vilket färdigställdes försommaren 2005. Murarnas tillkomst har medfört att 

sommarblommorna har väldigt gynnsamma förhållanden nu, tack vare bättre 

ljusförhållanden och genom att murarna lagrar värme. Murarna förstärker 

också trädgårdsrummet och den engelska stilen i anläggningen. 

Margaretapaviljongen rustades upp1989 och den utställning om Baltiska 

utställningen och kronprinsessan Margareta som finns här är från denna 

tid. Utställningen behöver dock kompletteras. I anslutning till ytorna runt 

Margaretapaviljongen har flera stora träd tagits bort, dels bokträden längs 


Blomstergatan våren 2010. 


Blomstergatan men även flera almar. Det ökade ljusinsläppet borde utnyttjas 

bättre för att t.ex. plantera fler blommande buskar mm i de tidigare trädbevuxna 

ytor som gränsar mot t.ex. Rosariet. 

Platsen runt Margaretapaviljongen utgör entréområdet till amfiteatern och 

här finns behov av fler sittplatser. Slänten upp mot amfiteatern utgörs idag 

av långgräs, dvs en gräsyta som bara klipps 1 ggr/år, vilket ger ett lite ovårdat 

intryck. Släntlutningen gör att ytan är svår att klippa som kortgräs, vilket 

förmodligen var den ursprungliga tanken. Ett alternativ är att plantera in 

ängsblommor, t.ex. prästkragar (margariter) som en hyllning till kronprinsessans 

medverkan i parkens tillkomst. Detta skulle ge ytan ett större prydnadsvärde 

och eftersom den lutar så kommer den också att utgöra en blommande 

fond bakom Margaretapaviljongen för besökare som kommer gående längs 

Blomstergatan. 

Flygbild över finträdgårdarna. Foto Pekka Kärppä 

Paviljongens omgivande parterrer består av nedsänkta ytor med minutiöst 

skött gräs, s.k. paradgräsmatta. De kantas mot mittgången av pelarklippta 

idegranar som står i en tegelkrossyta. För att förhöja intrycket ytterligare 

föreslås gräsparterrerna omgärdas av stålkant för att ge en knivskarp gräns 

mellan gräs och grus och för att underlätta skötseln. En tillfällig vigselplats, 

”Brudplatsen”, uppfördes på här 2010 och önskemål om att permanenta 

denna har framförts. Nuvarande plats är dock inte vald för att fungera långsiktigt 

och därför föreslås att Brudplatsen flyttas till Poppeludden, där den 

skulle komma bättre till sin rätt. 

Vid Margaretapaviljongen står ett par urnor från baltiska utställningen som 

planteras med sommarblommor. Ett antal urnor som stått vid entrén mot 

amfiteatern har dock försvunnit. Dessa är möjliga att ersätta med repliker 

och på så sätt hade entrén mot amfiteatern markerats bättre. 


Slänten mot Amfiteatern. Foto Karin Sjölin 

Amfiteaterna. Foto Karin Sjölin 

Åtgärd: 

• Plantera in ängsblommor, framför allt prästkragar, i slänten mot 

amfiteatern. Klipp en ”ram” runt med kortklippt gräs för att ge ytan 

ett lite mer välskött intryck. 

• Sätt stålkanter runt gräsparterrerna 

• Se över busk- och trädbeståndet i anslutning till de övriga finträdgårdarna 

(Rosariet och ”Kastanjen”) och komplettera med mer 

blommande buskar och småträd. 

• Nytillverka repliker av ursprungliga urnor. 

• Effektbelys Margaretas blomstergata och Margaretapaviljongen 

AMFITEATERN 

Amfiteatern är en av Pildammsparkens mest välbesökta delar och Kulturförvaltningens 

arrangemang ”Sommarscen” något av en institution i Malmö. 

Här har spelats friluftsteater sedan många år tillbaka. Under de senaste åren 

har scenområdet genomgått en upprustning för att förbättra anläggningen. 

De ursprungliga paraplyalmarna har bytts ut mot korstörne och utrustning 

och belysning har fått en översyn. Valet av armaturer är inte optimalt då 

de bländar besökarna som kommer nerifrån Margaretapaviljongen och ska 

därför bytas ut. Ytterligare åtgärder för amfiteatern är kan komma att bli 

aktuella om denna framöver kommer att omfattas av programmet för Fsta 

Arrangemangsplatser. Fortsatt samarbete med berörda förvaltningar bedrivs 

för att upprätthålla en hög kvalitet på såväl anläggning som kulturell verksamhet. 

Den häck som avgränsar ”förplatsen” mot slänten och trapporna mot Margaretapaviljongen 

är gles och ger ett trist intryck och behöver bytas ut. 

Åtgärd: 

• Byt ut häck. 

• Byt ut armaturer. 

DROTTNING SILVIAS ROSENTRÄDGÅRD/ROSARIET 

Drottning Silvias rosenträdgård, Rosariet, anlades 1989 och har gestaltats av 

landskapsarkitekt Britt Berntsson. Tidigare har här funnits en stilträdgård indelad 

i parterrer. Rosorna är placerade i kvarter med ett centralt litet vattenspel. 

De är samplanterade med olika perenner varav flera är av det kraftigväxande 

slaget, vilket i vissa fall har skapat en konkurrenssituation som inte varit 

gynnsamt för rosorna. En översyn av rosorna, ur såväl kvalitetsaspekt som 

sortaspekt, behöver göras. 

Då bokträden som tidigare omgärdade Margaretas blomstergata togs bort 

har ljusförhållandena i rosariet förbättrats och nu finns goda möjligheter att 

utöka rosariet med fler rosenkvarter. En sådan utvidgning kan ske i samband 

med att man kompletterar och ser över den befintliga rosenträdgården. 


Voljären i rosenträdgården. 


Inspirationsskiss av temporärt besökscentrum. 

Skiss AB05 

Konstverket ”Kastanjen”med perennplantering. 


Invid Rosariets ena sida ligger idag en outnyttjad voljär som tidigare innehöll 

exotiska fåglar. Voljären byggdes i samband med att Rosariet anlades 1998 

och är tidstypiskt postmodernistisk i sin arkitektur. Voljären utgör ett fint 

inslag i Rosariet och bör bevaras men måste fyllas med ett nytt innehåll/en 

funktion. Ett förslag är att öppna upp voljären och låta den fungera som ett 

temporärt, obemannat besökscentrum i väntan på en permanent lösning 

(se delprojekt Besökscentrum, sid 18). En långsiktig lösning för voljären är 

att låta den vara en byggnad för utställningar, tex om rosor, samt erbjuda 

sittplatser under tak för besökare. 

Åtgärd: 

• Utvidga och utveckla Drottnings Silvias rosenträdgård med avseende 

både på storlek och på rosbestånd. 

• Rusta upp och öppna voljären som temporärt besökscentrum. 

• Utred vidare användningsmöjligheten för voljären. 

KASTANJEN 

På motsatt sida om blomstergatan ligger ett trädgårdsrum med ett konstverk, 

”Kastanjen”, centralt placerat. Trädgårdsrummet utgörs av flera perennrabatter 

som gestaltades av landskapsarkitekt Barbara Johnsson i samband med 

Pildammsparkens 75-års jubileum. Trädgårdsrummet som helhet fungerar 

men perennplanteringarna behöver kompletteras och markbeläggningen 

behöver läggas om samt eventuellt kompletteras med hällar för att förbättra 

framkomligheten. 

Mellan ”Kastanjen” och Margaretarestaurangen löper en pergolagång där 

pergolans klätterväxter dör ut. Med det ökade ljusinsläpp som blivit i denna 

del av parken har man nu möjligheter att utveckla växtligheten i pergolan. 

Åtgärd: 

• Restaurera perennplanteringar samt pergola. 

• Restaurera markbeläggning och komplettera med hällstråk. 


Foto Karin Sjölin

Konstverket ”Galathea”. Foto Merja Diaz 

Balustraden vid Lilla dammen. Foto Lars 

Bendroth 

GALATHEAS HAGE 

Galatheas hage utgör vid sidan av Lilla dammen den främsta anläggningen i 

den romantiska delen av Pildammsparken. Platsen är uppkallad efter statyn 

”Galathea” av Nils Möllerberg (1930) som står centralt placerad i rummet. 

Trädgårdsrummet är omgivet av magnifika bokhäckar och perennrabatter, 

tydligt inspirerade av engelska sk perennial borders. Bokhäckarnas mäktighet 

och den centrala nedsänkta gräsytan ger platsen en väldigt rofylld och 

kontemplativ atmosfär och här uppmanas besökaren till tystnad och stillhet 

på små infromationsskyltar. Trädgårdsrummet avslutas i norr av en vacker 

balustrad ut mot Lilla dammen. 

Planteringar vid Galatheas hage. Foto Karin Sjölin 

Flera viktiga delar i denna anläggning är i behov av upprustning. Främst är 

balustraden i mycket dåligt skick och behöver ny grundläggning. 

Bokhäckarna ha de senaste åren varit i dålig kondition, pga angrepp av s.k. 

bokbladslus och kanske även den svampsjukdom som angripit de stora 

bokträden i parken (se sid 32). Är angreppet aggressivt kan det bli aktuellt 

att byta ut bokhäckarna, lämpligtvis mot avenbokshäckar, som är mer tåliga 

och robusta. Krävs en sådan åtgärd föreslås även perennplanteringen rustas 

upp. Den är förvisso fin men tyvärr bevuxen med ett aggressivt rotogräs som 

kräver stora skötselåtgärder. Även ljussättningen ses över om denna större 

åtgärd skulle bli aktuell. 

Gångvägen tvärs igenom Galatheas hage har blivit en smitväg för cyklister 

vilket dels stör friden i anläggningen men också sliter på gräsmattan. Behov 

finns av att sätta upp självstängande grindar alt cykelfållor för att motverka 

problemet. Smidesräcket vid Lilla dammens broar kan stå som förebild. 


Foto Karin 

Sjölin

TV-trädgården. Foto Karin Sjölin 

En passage (prickad linje) från rosenträdgården 

till TV-trädgården föreslås. 


Södra delen av parken mot John Ericssons 

väg. Foto Karin Sjölin 

Åtgärd: 

• Restaurera balustraden. 

• Sätt upp självstängande grindar/cykelfållor för att hindra cykeltrafik 

genom Galatheas hage. 

• Bevaka problemet med bokhäckarna och ta ställning till åtgärd om 

problemet förvärras. Vid byte av häckmaterial förordas avenbok. 

En samlad åtgärd kring vegetationen tas om åtgärden blir aktuell, 

inklusive förnyelse av effektbelysningen 

TV-TRÄDGÅRDARNA 

De s.k. TV-trädgårdarna är förmodligen de minst välkända av Pildammsparkens 

finträdgårdar och ligger lite undanskymt bakom Kommuntekniks 

förråd. Anläggningen kom till under tidigt 1990-tal i samband med att 

TV-programmet ”Gröna rum” spelades in här. Små stilträdgårdar anlades här 

som inspiration till vad tv-tittaren kunde åstadkomma i sin egen trädgård. 

Den avskilda placeringen och det omgärdande staketet gör att få besökare 

känner till anläggningen. Många av småträdgårdarna har dessutom förfallit 

avsevärt sedan de anlades och det pedagogiska inslaget med växtskyltar osv 

har gått förlorat. 

Trädgårdens funktion har spelat ut sin roll och dess läge gör den svårutvecklad. 

En koppling till de övriga finträdgårdarna genom en passage från 

rosenträdgården förslås för att förbättra tillgängligheten men anläggningen 

kräver även ett nytt innehåll för att locka besökare. 

Åtgärd: 

• Utred vidare utvecklingsmöjligheten för anläggningen med förutsättningen 

att trädgården görs tillgänglig från Rosariet samt ges ett 

nytt innehåll. 

Delprojekt Södra delen 

Den södra delen av parken känns väldigt diffus och abrupt avslutad. När 

man studerar äldre kartmaterial syns det tydligt att denna del minskat. I 

det ursprungliga förslaget låg både Pildammsvägen och John Ericssons väg 

i ett annat läge och den här delen av parken var därmed mer tilltagen och 

välgestaltad. Här fanns då bokplanteringar som avgränsade mot gatorna och 

t.o.m. planer på en fotbollsplan, återigen ett prov på Bülow-Hübes nytänkande. 

Minskningen av ytan har gjorts utan hänsyn till parkens behov av ett 

väldefinierat avslut. 

Den här delen av parken är den enda som bedöms vara i behov av en större 

omgestaltning för att ge en tydligare struktur och avgränsning mot intilliggande 

gator. Flera grupper av olika småträd, bla hägg och prydnadskörsbär, 

planterades under 1980- och 90-tal som ett försök att ge parken ett avslut, 


Cykelbanan vid John Ericssons väg. 


men med otillfredsställande resultat. För att erhålla den efterfrågade effekten 

måste fler och större träd planteras. 

I Stora dammens södra del finns en liten plats omgiven av lagerhägg, med 

utsikt över dammen och med en liten bäck i förgrunden. Platsen är fin men 

upplevs som otrygg. Både vegetation och markbeläggning är i behov av förnyelse 

för att göra platsen mer attraktiv att vistas på. En ökad blomsterprakt, 

både längs bäckfåran i form av perenner samt i strandkanten, skulle utgöra 

ett välbehövligt tillskott och locka fler besökare att stanna till i denna del av 

parken. 

Åtgärd: 

• Gestalta om den södra delen mot John Erikssons så att parken får en 

tydlig avgränsning mot gaturummet. 

• Renovera ”lagerhäggsplatsen”/utsiktsplatsen, med tonvikt på vegetationen, 

ytor/utrustning samt sikt. Plantera perenner/strandvegetation 

längs bäckfåran och längs strandlinjen. 

• Möjliggör för bollspel genom att anlägga en enklare fotbollsplan/ 

aktivitetsyta enligt Bülow-Hübes ursprungliga planer. 

JOHN ERICSSONS VÄG 

Längs John Ericssons väg har almar tagits bort pga almsjukan vilket har 

resulterat i att gaturummet känns väldigt överdimensionerat samt att parkens 

avgränsningar mot gatan har försämrats. Detta är framför allt påtagligt i 

höjd med amfiteatern, som numera inte har någon fond, samt i det sydöstra 

hörnet, där parken ”flyter ut” i gaturummet. För att återge Pildammsparken 

dess väldefinierade avgränsningar/avslut är det viktigt att de borttagna träden 

längs John Ericssons väg ersätts. 

Så här kan John Ericssons väg se ut om träden återplanteras närmast vägen istället för mellan 

gångbanan och cykelbanan.. Foto Lars Bendroth. Montage: Anna Krook 



På grund av bokarnas bredkronighet är det svårt att återplantera i samma 

läge som tidigare utan att behöva göra kronreduceringar. Genom att byta 

plats på cykelbana och trädrad så att både gång- och cykelbana löper innanför 

den nya trädraden erhålls tillräckligt utrymme för såväl nya träd som 

för befintliga bokar. Åtgärden skulle också ge en tryggare och attraktivare 

miljö för såväl gående och motionärer samt cyklister som rör sig längs gatan. 

Befintlig gatusektion i övrigt kan bevaras. Denna åtgärd föreslås genomföras 

inom ramen för ett separat investeringsprojekt. 

Åtgärd: 

• Ersätt borttagen trädrad. 

• Flytta cykelbanan så att den löper innanför den nya trädraden. 

Delprojekt Skogen 

BOKSKOGEN 

Bokskogen i Pildammsparken utgör grundelementet för parkens struktur. 

Bokarna är nu, efter ca 100 år, fullvuxna individer som ger parken karaktär 

av en naturlig skånsk bokskog. Sedan ett par år tillbaka har dock flera bokträd 

drabbats av en aggressiv svampsjukdom och fått fällas. Orsaken har tidigare 

varit okänd men under 2011 har undersökningar visat att det rör sig om 

en Phytophthora-svamp, en mycket aggressiv algsvamp som förstör rötterna 

på träden. Fortsatt utredning kring eventuell behandling sker. För att säkra 

ett långsiktigt stabilt trädbestånd i Pildammsparken, och i Malmös övriga 

bokrika parker, har även en utredning kring alternativa trädarter startats upp. 

Den utredningen har lyfts ur detta program eftersom det är ett alltför omfattande 

arbete och att den även befaras komma att omfatta andra parker. 

Bokskogen används av såväl flanörer och motionärer (längs joggingslingan) 

som av förskolegrupper och naturintresserade. Bokskogen är en fågel-, 



Inspiration till utegym 

svamp- och insektsrik naturtyp och bokskogen i Pildammsparken hyser 

dessutom en stor koloni fladdermöss. Därför är det av yttersta vikt att skogspartiets 

naturlika karaktär bibehålls. Stor aktsamhet ska råda vid eventuell 

gallringar och även ljussättning ska ske med försiktighet eftersom ett visst 

mått av mörker behövs både för att inte förstöra naturupplevelsen för parkbesökarna 

och för att inte störa djurlivet. Mörker behövs också i viss mån för 

att ge besökare i parken möjlighet att kunna njuta av en natthimmel, något 

som inte kan upplevas på så många platser i Malmö. 

Det har planterats in vårlökar i bokskogen vid tidigare tillfällen. De har under 

de senaste åren börjat sprida sig och utgör idag ett fint inslag. Ytterligare 

undervegetation i form av olika lundörter planterades in på försök under 

2011. Detta gjordes för att förstärka fältskikten och även för att förbättra 

förutsättningarna för bokträden, då markvegetation har en gynnsam effekt 

på jorden och därmed övrig växtlighet. En spridning av dessa arter förväntas 

och eventuellt kommer ytterligare ytor att planteras med likartad flora. 

Pildammsparken är en utpräglad aktivitetspark, något som inte minst märks 

på antalet motionärer som nyttjar motionsslingan runt parken. Det finns 

markerat tre olika motionsrundor, men skyltningen är eftersatt och behöver 

förtydligas. Även belysningen längs motionsspåret behöver förbättras med 

avseende på miljövänligare ljuskällor samt bättre avbländade aramturer. 

Efterfrågan från allmänheten på s.k. utegym är stor i Malmö och Pildammsparken 

är en lämplig park för placering av sådana pga mängden 

motionärer. Längs motionsslingan föreslås två utegym, varav ett lämpligen 

placeras i bokskogen. Detta utegym ska vara av ”naturlik” karaktär för att 

smälta in i omgivningen och kan placeras i någon befintlig glänta längs 

motionsspåret, alternativt i anslutning till kullarna bakom amfiteatern, då 

dessaredan idag används av många motionärer. Det andra utegymmet föreslås 

placeras i anslutning till boulebanorna. 

Möjlighet finns att förstärka några mindre platsbildningar i parken, tex 

himlabacken och ekbackarna. Dessa platser kan med enkla medel lyftas fram 

tex genom tillförande av vegetation alt åtgärder på befintlig vegetation samt 

stämningsskapande effektbelysning. 


Åtgärd: 

• Anlägg utegym längs motionsspåret och förtydliga skyltningen av de 

olika motionsspåren. 

• Byt armaturer längs motionsspåret. 

• Genomför mindre upprustningsåtgärder vid himlabacken samt vid 

ekbackarna (beläggning, vegetation, utrustning, effektbelysning) 

• Fortsätt etablering av fältskikt i skogen 

FESTPLATSEN/TALLRIKEN 

Den centrala festplatsen, Tallriken i folkmun, är den del av Pildammsparken 

där flertalet av parkens arrangemang genomförs och platsen är välanvänd för 

såväl luftballonguppstigning som skolidrottsdagar. Tallriken är den plats i 

Pildammsparken som är mest intressant som fast arrangemngsplats, och den 

dikuteras därför inom programmet för Fasta arrangemangsplatser. Tallriken 

är också populär som picknickplats vilket medför ett stort renhållningsbehov. 

Här är det viktigt att under säsong komplettera den vanliga papperskorgen 

med större sopkärl. Även antalet sittplatser runt Tallriken ska utökas. 

Valborgsfirande på tallriken. Foto Andreas Larsson 

Den flitiga användningen av Tallriken har medfört att gräsytan är väldigt 

sliten. Under den hårda vintern 2010/2011 användes platsen som snöupplag 

vilket ytterligare försämrade gräskvaliteten. För att gräsytan ska tåla det stora 

antal arrangemang och det besökstryck som är på ytan, är det viktigt att man 

löpande underhåller gräsmattan för att öka kvaliteten på den. Kanske måste 

man även fundera på om antalet större arrangemang måste begränsas i antal 

för att gräsytan framöver även ska se inbjudande ut mellan arrangemangstillfällena. 

En årlig underhållsplan med åtgärder under höstmånaderna är 

framtagen. Gräsmattan måste vid dessa tillfällen stängas av. 


Hundrastgård.. Foto Lars Bendroth 

Spindellekplatsen. Foto Tomaz Lundstedt 

Uteförskolan vid ”Långa lekan”. 


Åtgärd: 

• Se över utrustningen. Byt ut och utöka antalet bänkar samt papperskorgar 

(framför allt större kärl) runt Tallriken. 

• En underhållsplan för gräsytan tas fram. 

HUNDRASTGÅRD 

I bokskogen ligger Pildammsparkens enda hundrastgård, en hundrastgård 

som trots sitt trista innehåll är välbesökt. Placeringen precis intill ett permanent 

dagis och två utedagis är tveksam ur trygghets- och störningssynpunkt. 

Ny placering av hundrastgården i Pildammsparken skall utredas. Om en flytt 

inte är möjlig ska hundrastgården rustas upp i enlighet med Malmö stads 

program för Hundrastområden. 

Åtgärd: 

• Utred möjlighet att flytta ev hundrastgård till annan plats i parken. 

• Att gestalta om hundrastgården i enlighet med Malmö stads Hundrastområdesprogram. 

Delprojekt Lekplatser och aktivitetsytor 

Många besöker Pildammsparken för att aktivera sig eller för att besöka lekplatserna. 

Att se människor som rör sig och är aktiva i parken är en självklarhet 

och detta är ett inslag som ska värnas – alla aktiva människor ger parken 

en folklig storstadsatmosfär och det faktum att motionärerna vistas i parken 

under stor del av dygnet har en positiv inverkan på trygghetsupplevelsen. 

Lekplatserna har sin självklara dragningskraft då de erbjuder lekmöjligheter 

för innerstadsbarn i en naturlik miljö. Många vardagsmotionärer använder 

Pildammsparken för träning, som löpning och stavgång. Andra spelar kubb 

eller utövar chi gong. De idrottsklubbar som finns i det intilliggande Stadionområdet 

använder också parken som del i sin träning. 

SPINDELLEKAN 

Vid Roskilde förskola finns en av Malmös drygt 20 temalekplatser, Spindellekplatsen. 

Den anlades 2008 och har blivit väldigt populär och är välbesökt, 

främst av förskolegrupper och småbarnsfamiljer. Lekplatsen ska upprätthållas 

som temalekplats. 

LÅNGA LEKAN 

Lekplatsen vid Carl Gustavs väg är känd under namnet ”Långa lekan” och 

många äldre malmöbor minns denna från sin barndom. Intill lekplatsen står 

”Fruit Rouge” den populära lekskulpturen av Axel Nordell från år 1972. 

Lekplatsen har fått viss ny lekutrustning de senaste åren men den ger ett 

trist och oplanerat intryck eftersom kringliggande ytor är slitna och delar 


Boulebanan vid ”Långa lekan”. i bakgrunden 

”Acytelenhuset”. Foto Karin Sjölin 

Inspiration modernt utegym. Foto Mats 

Persson 

har försvunnit/rationaliserats bort. En av Pildammsparkens uteförskolor är 

lokaliserade vid lekplatsen och de nyttjar ytorna både på och intill lekplatsen 

i sin verksamhet. Detta har lett till problem med slitage och svårigheter att 

komma åt ytor för skötsel. Från besökare har också framkommit synpunkter 

på att lekplatsen numera uppfattas som halvprivat. 

Redan när Malmö började anlägga temalekplatser 1997 fanns planer på att 

anlägga en temalekplats på Långa lekan. Det faktum att det redan finns en 

temalekplats i parken utgör inget hinder för detta eftersom Pildammsparkens 

har en hög andel besökande barn och delar av Malmö innerstad har brist på 

större lekplatser. En ständigt ökande andel barn i staden skapar behov av fler 

och större lekplatser. Projektet är redan initierat och skall finansieras inom 

ramen för utbyggnad av temalekplatser. En projekteringsstart är planerad till 

2012. Vid planeringen av temalekplatsen måste hänsyn tas till uteförskolans 

verksamhet. 

BOULEBANAN 

Längs Carl Gustavs väg ligger en större boulebaneanläggning som är flitigt 

använd. Här träffas boulespelare dagligen under säsong och även tävlingar 

spelas här. I samband med att ”Långa lekan” byggs om till temalekplats bör 

ytor samt utrustning i anslutning till boulebanorna rustas upp. 

Vid anläggningen står det s.k. ”Acytelenhuset”, en kvarleva från Baltiska utställningen 

som under många år hade sin hemvist i Ystad, men som kom tillbaka 

till Pildammsparken i början av 2000-talet. Bouleföreningen använder 

huset som klubbhus och det utgör ett trevligt inslag i denna del av parken. 

UTEGYM 

Åtgärd: 

• Omvandla Långa lekan till en temalekplats. Hänsyn ska tas mot 

såväl förskoleverksamhet som intilliggande bouleförenings verksamhet. 

Detta drivs som separat projekt inom ramen för Malmö stads 

lekplatsprogram. 

Åtgärd: 

• Förnya ytorna på och kring boulebanorna med avseende på markbeläggning, 

vegetation och utrustning. 

• Cykelparkeringsmöjligheterna ses över 

Önskemål om s.k. utegym är stort från allmänheten, generellt i Malmö men 

särskilt i Pildammsparken. Denna typ av ”spontana” idrottsanläggningar 

skulle stärka parkens ställning som aktivitetspark ytterligare, då de kan användas 

av alla besökare oavsett ålder eller önskad träningsnivå. Det bedöms 

kunna rymmas två utegym i parken – ett inne i bokskogen i mer naturlig stil 

(som beskrivs under kapitel Delprojekt Skogen, sid 33)och ett invid bouleanläggningen 

(där den långa motionsslingan passerar) i lite mer modern stil. 


Trottoar och cykelparkering vid Själlands torg. 


Att koncentrera olika aktivitetsfunktioner till delen kring boulebanorna och 

lekplatsen är en fördel eftersom tex föräldrar kan passa på att träna samtidigt 

som barnen vistas på lekplatsen. 

Åtgärd: 

• Anlägg ett utegym i anslutning till boulebanorna. 

Delprojekt Pildammsparkens grundstruktur 

SIKTLINJER/FÖRLÄNGDA SIKTLINJER UT I STADEN 

Ett viktigt inslag i Pildammsparken är dess magnifika siktlinjer som utgörs 

av arkadklippta bokträd. Siktlinjerna var Bülow-Hübes geniala sätt att foga 

samman den nyklassicistiska parken med den mer romantiska del som redan 

var anlagd. Dessa siktlinjer utgör en möjlighet till storslagna vyer genom 

parken, in i parken från omgivande stad samt givetvis även utblickar ut i 

staden. Inblickarna i parken är välbevarade medan utblickarna och siktlinjernas 

avslut ut i omgivande stad ibland behandlats utan respekt för helheten, 

särskilt på Själlands torg där en av huvudaxlarna slutar i ett elskåp. 


Axlarnas mittpunkt/mötespunkt utgörs idag av en p-plats vilket känns 

respektlöst och gör passagen runt stora dammen mindre trygg för besökarna 

då de tvingas passera p-platsen. Samtidigt utgör p-platsen vid Margareta 

blomstergata en funktionell lösning för många av finträdgårdarnas besökare, 

inte minst för turistbussar. I samband med satsningen på omgestaltning av 

Poppeludden med ett besökscentrum bör även p-platsens utbredning studeras 

för att förbättra framkomligheten för gående runt Stora dammen. 

Själlands torg är förlängningen på Margaretavägen och den siktlinje som gatan 

utgör. Torget (eller gatan, som det egentligen rör sig om) är omgiven av 


Bobergsängen. Foto Karin Sjölin 

”Baltiska entrén”. Foto Karin Sjölin 

Sliten gräsyta som används till bollspel. 


”Gåsfoten”. Foto Karin Sjölin 

turkisk trädhassel. På den östra sidan står träden i en generös gräslist medan 

de på västra sidan står i trottoaryta. Detta har medfört att den östra trädraden 

är betydligt mer välväxt än den västra. 

Bobergsängen är namnet på siktlinjen rakt i väster. Från Mariedalsvägen har 

man här en pampig vy mot vattentornet. Almar som tidigare kantat Bobergsängen 

är sedan några år tillbaka utbytta mot pelarbok, vilka har etablerat sig 

fint. Siktlinjen ut i omgivande stad fick i slutet av 80-talet ett avslut genom 

att man planterade en hög bokhäck innan siktlinjen skärs av John Ericssons 

väg. 

1989 planterades en krokusmatta i form av en orientalisk matta i en av 

Bobergsängens sektioner. Krokusarna har börjat försvinna, förmodligen pga 

det skuggiga läget, och mönstret är inte längre läsbart. Att komplettera med 

krokus i samma mönster är omöjligt men genom en allmän komplettering av 

lökar kan en massverkan och ”matteffekt” oavsett mönster erhållas. 

ENTRÉER 

Åtgärd: 

• Gör rotförbättrande åtgärder i trottoaren och skapa ytor runt träden 

för markvegetation. Flytta elskåpet som står mitt i siktlinjen. 

• Bobergsängen: Komplettera krokusmattan alt gör ny lökplantering. 

Pildammsparken har flera entréer av mer eller mindre ”officiell” karaktär och 

det stora antalet gör parken väl tillgänglig för besökare från alla olika håll. 

Några entréer är att betrakta som huvudentréer/viktigare entréer och ska 

bibehållas alt vidareutvecklas därefter. Extra satsningen bör göras på entrépartiet 

mot Carl Gustavs väg för att tydliggöra kopplingen mot citytunnelstationen 

och Skånes universitetssjukhus, SUS. 

Den mest formella entrén är Baltiska entrén som anlades 1989 (till 75-års 

jubiléet) och gestaltades av White Arkitekter. Entrén utgör en tydlig, om än 

något trång, port mot parken från korsningen Pildammsvägen/Carl Gustavs 

väg. Innanför porten har parkens karaktäristiska gåsfotsmönster tagits upp 

i en trädbevuxen gräsyta omgärdad av smala vattenrännor som avslutas i en 

mindre fontän. Läckage förekommer i vattenrännorna vilket har medfört 

problem för omgärdande bokhäck. Gräsytan är till stor del ogräsbeblandad 

men detta stör inte helhetsintrycket och kan accepteras. 

Intilliggande gräsyta används både för picknick och för bollspel i halvorganiserad 

form (amatörfotbollsföreningar tränar på ytan då de inte har tillgång 

till riktig plan). Den senare aktiviteten har förstört stora delar av gräsytan 

vilket ger ett tråkigt intryck. Fotbollsspelandet uppfattas dock av många som 

ett trevligt inslag i parken men löpande underhållsåtgärder krävs för att hålla 

gräsytan i gott skick. 

Entrén mot Själlands torg kallas även ”Gåsfoten” och utgör en knutpunkt för 

tre av parkens huvudaxlar. Härifrån har man siktlinjer mot såväl Tallriken, 

Stora dammen som Galatheas hage. Almar har tagits bort de senaste åren 

pga. almsjukan och inte ersatts. Gångytorna består av en blandning av grus, 


Pagodträdet är ett karakteristiskt inslag vid 

ett par av entréerna och skall användas mer 

konsekvent som entréträd. Foto Karin Sjölin 

Hängpilarna skapar karaktär åt båda dammarna. 

Här Lilla dammen. 


asfalt och betongsten, vilket ger ett ovårdat och lågprioriterat intryck. Platsen 

ska behandlas med mer respekt än vad som är fallet idag. I samband med att 

Roskildevägen rustas upp byts entréns ytskikt ut och träden ersätts. För ökad 

enhetlighet ska även beläggningen i gångbanan längs Margaretavägen, som 

idag utgörs av en röd betongsten, ersättas med samma typ av betongplattor 

som återfinns i trottoaren längs Baltiska vägen och som är standard i Malmö 

stad. 

Den cirkulära entrén vid korsningen Carl Gustavs väg/Roskildevägen var 

tidigare omgärdad av smalkronig alm som togs bort pga almsjukan för ett 

antal år sedan. Almar togs även bort längs hela Carl Gustavs väg, träd som 

utgjorde en betydelsefull avgränsning mot gatan, inte minst för besökarna 

vid den intilliggande lekplatsen och boulebanan. Träden ersattes våren 2011 

av pelarek i entrén respektive turkisk ek längs gatan. 

Åtgärd: 

• Se över vattenrännans funktion och åtgärda läckage vid Baltiska 

entrén. Lyft fram platsen nattetid med effektbelysning. 

• Upprätta löpande underhållsåtgärder på gräsytan intill Baltiska 

entrén. 

• Åtgärda entrén mot Själlands torg (”Gåsfoten”) i samband med att 

Roskildevägen rustas upp (separat projekt som genomförs 2012). 

• Cykelparkeringsmöjligheterna ses över. 

ÖVRIG KARAKTÄRSSKAPANDE VEGETATION 

Bokträden har av naturliga skäl en dominerande ställning i Pildammsparken 

och behandlas i Delprojektet Skogen, se sid 32. Men det finns även annan 

vegetation som är karaktärsskapande för parken och som bör behandlas med 

varsamhet, inte minst med den senaste tidens larm om sjukdomar som drabbar 

både bok, hästkastanj, ask mfl trädarter. För att minska bullerpåverkan 

samt vissuell störning från omgivande gator utgör både träd och buskvegetation 

en viktig barriär. 

Pilträden i Pildammsparken är av stor betydelse för parken och har varit så 

ända sedan dammarna var Malmös dricksvattenreservoar, därav namnet. 

Pilträden planterades för att rötterna skulle stabilisera jordvallarna runt 

dammen. Inte minst utgör pilträden runt stora dammen ett vackert och 

karaktäristiskt inslag i Pildammsparken. Stora delar av pilbeståndet är tyvärr 

angripet av pilskorv vilket inte kan botas men man ”håller problemet borta” 

genom att regelbundet hamla träden vilket tillfälligt förstör den gracila 

kronan. 

Längs Pildammsvägen står en fin trädrad med hästkastanj som utgör ett 

betydelsefullt element i Pildammsparken. Hästkastanjen är utsatt för flera 

olika sjukdomar som har börjat sätta sina spår bland kastanjebeståndet i 

Malmö de senaste åren. Om även denna kastanjerad skulle drabbas av någon 

sjukdom av så allvarlig art att de måste tas bort är det oerhört viktigt att 


trädraden ersätts i sin helhet. 

De vintergröna buskarna, buxbom och idegran, återfinns i vissa delar av 

parken och ger en stark karaktär. Idegransbuskaget som utgör avgränsning 

mellan parken och Roskildevägen i höjd med lilla dammen upplevs som 

ett problem då buskaget hyser vildkatter och dessutom används som toalett 

enligt uppgift från närboende. För att öka trygghetsupplevelsen för de som 

rör sig på gångbanan längs buskaget har viss kronhöjning utförts för att 

öka insynen. Att höja kronorna mer låter sig knappast göras då det skulle 

medföra att hela den tydliga visuella barriären försvinner och bilarna på parkeringsplatserna 

längs Roskildevägen skulle bli ett störande inslag. Samma 

förhållningssätt bör råda vid Bloom´s restaurang där det också finns ett parti 

med idegran och buxbom som utgör en effektfull avskärmning mot den 

trafikerade Pildammsvägen. Alla åtgärder på de vintergröna buskarna ska ske 

med största försiktighet. För att förstärka det vintergröna intrycket föreslås 

ett fältskikt av murgröna planteras in. 

För att förhöja blomsterintrycket i Pildammsparken, något som efterfrågas 

av många besökare, förslås att fler lökplanteringar görs runt om i parken. Ett 

välutvecklat fältskikt i bokskogen skulle också ge en ökad blomsterfägring, 

förutom att den typen av växtlighet dessutom är välgörande för såväl övrig 

vegetation i parken samt för insekts- och fågelliv. 

Åtgärd: 

• Ersätt träd och buskar som tas bort/har tagits bort pga sjukdom eller 

skador. 

• Ersätt på sikt pilträden mot skorvresistenta pilar. 

• Utveckla parkens lökplanteringar (löpande) 

ANGRÄNSANDE GATOR 

Pildammsparken omgärdas av fyra gator varav två får betraktas som större 

genomfartsleder, John Ericsons väg och Pildammsvägen. Längs samtliga 

gator löper gångbanor och längs tre av dem även cykelbanor, vilket gör att 

många färdas i parkens utkant och därmed upplever parken utifrån. Samtliga 

gator är eller har varit trädplanterade. Längs Pildammsvägen står en vacker 

trädrad med hästkastanjer som utgör ett fint inslag i promenadslingan runt 

stora dammen. Trädraden ska bibehållas och vid ev sjukdom ersättas. Vallens 

lökplantering ska också upprätthållas och vid behov ersättas. 

Både John Ericsons väg, Carl Gustavs väg samt Roskildevägen har varit kantade 

av almar, som pga almsjukan tagits bort. Almarna längs Carl Gustavs 

väg har under 2011 ersatts med ek och längs Roskildevägen kommer ersättningsträd 

i form av avenbok att planteras under 2012. 

Återplanteringen efter almarna på John Ericsons väg har fördröjts pga 

svårigheten att plantera i samma linje som den gamla trädraden. En återplantering 

av träden är viktig då parken idag saknar avslut ut mot gatan. Även 

amfiteatern har förlorat sin ”fond” när träden togs bort. En återplantering 

kräver dock att man byter plats på cykelbana och trädrad vilket medför en 


Kastanjeallén. Foto Karin Sjölin 

större ombyggnad som inte kan ingå i projekt. Därför föreslås att ett separat 

projekt startas för denna åtgärd (se delprojekt Södra delen, sid 30). 

Åtgärd: 

• Åtgärder på angränsande gator sker inom separata projekt. 

PARKENS VÄGNÄT 

Pildammsparken har ett väl utbrett gångvägnät som ger besökare många 

valmöjligheter för promenad och motion. Gångvägarna följer i stort Malmö 

stads policy med beläggning av grus alternativt betongplattor. Den differentiering 

är viktig inte bara av estetiska skäl utan framför allt för att tydliggöra 

skillnaden mellan gångbana och cykelbana och därmed öka tryggheten för 

gående i parken. Under 2011/2012 har större delen av resterande gammal 

asfalt på parkens gångbanor rivits för att beläggas med grus alt plattor, en 

åtgärd som ska fullföljas på ett fåtal resterande gångvägar för att uppnå en 

en ökad tydlighet och fullt utbyggd funktion. Ett undantag är gångvägen 

(skyltad gångväg) mellan John Ericssons väg och baksidan av Margaretarestaurangen 

där mycket varuleveranser sker. Denna gångväg ska även fortsättningsvis 

vara belagd med asfalt av underhållsskäl. 

Längs Baltiska vägen löper parkens enda skyltade cykelväg som även fortsättningsvis 

ska vara asfaltsbelagd. Ljussättningen av Baltiska vägen förbättras 

under 2011/2012 vilket förväntas öka trygghetsupplevelsen för såväl gående 

som cyklister och bilister, som nyttjar vägen kvälls- och nattetid. I samband 

med belysningsåtgärden byts gammal asfalt i gångbanan/trottoaren ut mot 

betongplattor. 

Grusgångarna i parken i övrigt har tidigare varit svåra att sköta och har gett 

ett ovårdat och lerigt intryck. Under 2011 har grusgångarna inklusive motionsspåret 

rustats upp med ny uppbyggnad som ska vara lättare att underhålla. 

Denna åtgärd ska förhoppningsvis bidra till ett mer välvårdat intryck 

och göra parkens gångsystem mer lättillgängligt, oavsett väderlek och årstid. 

Motionsspåret i Pildammsparken är främst beläget inne i bokskogen men en 

längre slinga löper runt större delen av parken. Motionsspåret har anlagts av 

Fritidsförvaltningen, som också haft ansvar för skyltning. Slingan är diffus, 

gällande skyltning. En stor del av de smitvägar som uppkommit i parken tros 

bero på det dåliga underhållet av motionsslingan, något som gjort att folk 

valt att springa vid sidan av den leriga slingan. 

Åtgärd: 

• Ersätt gångbanor och trottoarer belagda med asfalt mot grusgångar 

alternativ plattgångar. 

• Utred möjligheten för Gatukontoret att ta över ansvaret för driften 

av motionsslingan. 

• Gör välbehövda smitvägar permanenta och blockera smitvägar som 

inte anses behövas och som stör markfloran i bokskogen. 


Bländande belysning som gör att man bara 

ser ljuskällan men inget av omgivningen 

Foto Magnus Ahlcrona 

BELYSNING 

Pildammsparken används till många olika ändamål även under dygnets 

mörka timmar, vilket ställer något högre krav på belysningen i parken jämfört 

med Malmös övriga parker. Både promenadstråk och motionsspår ska 

gå att använda även när det är mörkt, liksom flera av parkens målpunkter, 

tex lekplatser. Grundförutsättningen är att parken ska ha en god belysning 

med behaglig ljustemperatur och färgåtergivelse. Dessutom ska ljuskällor 

vara energisnåla och miljövänliga. Detta är inte fallet idag, då ljuskällorna i 

huvudsak består av kvicksilverarmaturer. Därför krävs att samtliga befintliga 

armaturer byts ut. 

Grundtanken är att parkens stråk ska vara ljussatta så att besökarna tryggt 

och säkert ska kunna röra sig längs dem under mörkrets mörka timmar. 

Parkens målpunkter och parkrum ska ha individuell karaktärsbelysning. Med 

detta menas att de ljussätts på ett för respektive plats unikt sätt så att de även 

kvällstid inbjuder till besök men att platsens karaktär ställs högre än tryggheten 

på dessa platser. 

Idag finns platser i Pildammsparken som har effektbelysning av vissa detaljer/delar, 

tex häckarna i Galatheas hage samt flera av parkens konstverk. 

Genom effektbelysning kan platser eller inslag få ett annat fokus än under 

dagtid vilket kan ge parken olika uttryck beroende på tid på dygnet. 

En särskild ljusplan har tagits fram som bifogas utvecklingsplanen. Närmare 

bekrivning om strategier kring parkens belysning, med avseende på allmänbelysning 

och effektbelysning, återfinns där. 

Åtgärd: 

• Byt ut bef armaturer i enighet med Pildammsparkens ljusplan och 

Malmö stads standard. 

• Karaktärsbelysning och effektbelysning av valda platser sker i samband 

med förnyelse eller ombyggnad av platsen. 


Foto Magnus Ahlcrona

Malmöbänken. Foto Oscar Falck 

Delprojekt Utrustning och verksamhet 

UTRUSTNING 

Utrustning utgör parkens möblemang och är viktiga markörer för såväl parkens 

karaktär som för dess underhåll. Parkbänkar, papperskorgar, belysningsstolpar, 

informationsskyltar, staket, inspringningsskydd och hundlatriner 

bör ha samhörighet och smälta in i miljön och i Pildammsparkens karaktär. 

Bänkar måste placeras så att de inbjuder till vistelse. Det finns många platser 

i Pildammsparken där det upplevs att det saknas sittmöjligheter. En komplettering 

är initierad och i fortsatta delprojekt får behovet av sittmöjligheter 

inte underskattas. Utbudet av bänkar i Pildammsparken är ganska brokigt 

med åtminstone fyra olika modeller från olika perioder. Gamla bänkar skall 

framöver löpande bytas ut mot Malmöbänken. 

Skyltningen i Pildammsparken är bristfällig. Det saknas information på 

många ställen och de skyltar som finns är i dåligt skick eller inaktuella. Här 

behövs en samlad översyn. Även möjligheten till digitalt guidade turer ska 

finnas som komplement till den traditionella skyltningen. 

I en park av Pildammsparkens storlek finns det behov av olika typer av 

papperskorgar, främst med avseende på storlek och i vilken typ av parkrum 

de ska placeras. En allmän papperskorg ska placeras i parkens gångstråk, 

aktivitetsytor och mindre viktiga platser medan finträdgårdarna och viktigare 

mötesplatser ska förses med en papperskorg med högre estetisk klass. Större 

sopkärl behövs också, speciellt på de gräsytor som används flitigt för picknick 

och olika arrangemang. Ett större sopkärl med ”drive-in” funktion för 

tömning används redan på några platser i parken med bra resultat ur renhållningssynpunkt. 

Hundlatriner ska, liksom sopkärl, placeras så att de syns men 

ändå inte står i blickfånget. 

Åtgärd: 

• Malmöbänken skall användas i hela parken. Befintliga bänkar byts 

löpande ut till Malmöbänken. Fler bänkar placeras ut vid behov på 

platser med brist på sittplatser 

• Tre typer av papperskorgar ska användas i parken; Papperskorg Panser 

ska användas generellt i parken undantaget i finträdgårdarna där 

Lotus ska användas. Sopkärl skall vara av typen drive in och placeras 

vid picknick och arrangemangsplatser, främst vid Tallriken. Placeringen 

av både papperskorgar och sopkärl ses över så att de uppfyller 

sin funktion och är placerade så att de är väl synliga utan att stå i 

omedelbart blickfång. Hundlatrinernas placering ses över. 

• Skyltningen i parken görs enhetlig och aktuell. Skyltar kompletteras 

med digital guidning. 

• Vägvisning till viktiga platser och funktioner ska finnas på strategiska 

platser i parken. Skylttypen ska vara av samma typ som redan 

nu används i Malmös övriga centrala parker. 


Foto Magnus Ahlcrona

Vattentornet och Blooms restaurang. 


Offentlig toalett i skogen. Foto Lars Bendroth 

Ny offentlig toalett. Foto Lars Bendroth 

VERKSAMHETER OCH BYGGNADER 

Det finns två restauranger i Pildammsparken. Margaretarestaurangen är 

belägen vid Margaretapaviljongen, och har en lång historik i parken och ett 

central läge som naturligtvis ger ett gynnsamt besöksunderlag. Vid vattentornet 

ligger Bloom´s restaurang, som satsar på s.k. ”fine-dine” med höga 

kulinariska ambitioner. Båda verksamheterna skulle kunna bidra mer till 

folklivet i parken genom ökat öppethållande. Uteserveringarna bör ses över 

med avseende på möbler och ljussättning. En upprustning av intilliggande 

ytor och vegetation ska ske i samråd med restaurangägarna. Möjligheten att 

köpa picknickkorgar för förtäring i parken skulle vara ett trevligt nytt inslag 

som säkert hade uppskattats av många besökare och något som kan tas upp 

för diskussion med någon av restaurangerna. 

Utedagiset vid ”Häxans hus” 

I Pildammsparken ligger sedan 1970-talet Roskilde förskola. Under 2000-talet 

har fyra uteförskolor etablerat sig i parken, två med vindskydd i bokskogen, 

ett vid ”Häxans hus” (f.d. brandstation belägen vid Lilla dammen) samt 

ett vid den gamla parkleken vid Långa lekan. Samtliga uteförskolor tar ytor i 

besittning, ytor som det inte finns avtal om och som tenderar att hela tiden 

utökas. Detta medför problem för driften av parken samt stänger övriga 

parkbesökare ute, något som är särskilt påtagligt vid Långa lekan. Avtal kring 

hur markupplåtelsefrågan ska regleras är under framarbetning. 

I Pildammsparken finns ett antal offentliga toaletter av lite olika ålder. Vissa 

är väldigt slitna och anses otrygga och används därför i liten utsträckning. 

Toaletten vid Margaretarestaurangen/amfiteatern byggdes om 2010 i enlighet 

med Malmö stads Toalettprogram och är numera mer välanvänd. Även 

toaletten vid Roskilde dagis och pissoaren vid Långa lekan ska rustas upp i 

enlighet med toalettprogrammet. Däremot kommer toalett vid vattentornet 

att slopas, enligt programmet. 

Vattentornet från 1903 var endast i bruk i några år innan det lades ner pga 

för lite kapacitet för Malmös växande befolkning. VA-syd äger och förvaltar 

vattentornet och erbjuder numera byggnaden för olika utställningar, oftast 

konstutställningar. Verksamheten är lite undanskymd och skulle behövas 

lyftas fram. Gångstigen uppför kullen är utsatt vid kraftigt regn då den ofta 


”Le Fruit Rouge”av Axel Norell. Foto Merja 

Diaz 

Templet. Foto Oscar Falck 

Dammsarg från Baltiska utställningen. 


eroderar och gehöver förstärkas, eventuellt genom att anlägga en så kallad 

åsnetrappa. Även vegetationen på kullen skulle behöva ses över – idag är det 

en s.k. långgräsyta som klipps 1 ggr/år, men det hade varit mer tilltalande 

med en ängsyta. 

Åtgärd: 

• Se över utvecklingsmöjligheterna av restaurangverksamheterna med 

avseende på ökat öppethållande och servicefunktioner, t.e.x. försäljning 

av picknickkorgar (i samråd med restaurangägarna). 

• Upprätta avtal med utedagis rörande markupplåtelse. 

• Bygg om gångvägen upp till vattentornet så att dagens erosionsproblem 

försvinner. Etablera ängsflora på kullen. 

• Bygg om parkens offentliga toaletter enlighet med Toalettprogrammet. 

SKULPTURER OCH UTSMYCKNING I PARKEN 

I parken finns flera olika skulpturer och utsmyckningar, flera av dem populära. 

Ett exempel är ”Le Fruit Rouge” av Axel Norell och ”Jimmisarna” av 

Monica Gora, båda skulpturer som uppmuntrar till lek. Några skulpturer 

finns kvar från Baltiska utställningen och öster om Lilla dammen finns även 

en minnessten över utställningen, en sten som idag står lite i skymundan. 

En ”dopfunt” från Baltiska utställningen står idag i bokskogen. Dopfunten 

är gjord av betong men bearbetad med dåtidens teknik på ett sådant sätt att 

den förefaller vara av granit. En större sprickbildning har kluvit dopfunten 

i två delar, men den är under reparation. I bokskogen står också Templet, 

även den en rest från Baltiska utställningen. Under 2010 har denna rustats 

upp och man har även låtit dra el och vatten till platsen för att i framtiden 

möjliggöra för en installation med ljus och vatten här. En annan rest från 

Baltiska utställningen är en sarg som tillhört en mindre damm, som idag står 

oanvänd inne i bokskogen. Dammsargen skulle kunna få en mer framträdande 

palcering i någon annan plats i parken där den även kan ges en funktion, 

tex vid den nya temalekplatsen. 

Alla Pildammsaparkens konstutsmyckningar nämns inte i programmet då 

de är många till antalet och i de allra flesta fall inte kräver någon åtgärd, vare 

sig gällande skick eller placering. För mer detaljerade uppgifter om Pildammsparkens 

konst hänvisas till Malmö stads Konstguide eller Konstkompassen 

på Malmö stads hemsida www.malmo.se/konstkompassen. 

Åtgärd: 

• Restaurera dopfunten 

• Gör en ljus- och vatteninstallation i Templet 

• Undersök om ”dammen” i bokskogen kan få en ny placering och 

ev innehåll, förslagsvis vid den planerade temalekplatsen vid Långa 

lekan. 


Bilagor 

HISTORISKA STADSPLANER - bilaga 1-4 

ÅTGÄRDSKARTA - bilaga 5 

IDÉSTUDIE - bilaga 6 

LJUSPLAN - bilaga 7 

ÅTGÄRDSPLAN - bilaga 8 

Referenser 

HISTORISK BESKRIVNING 

SAMMANSTÄLLNING MEDBORGARDIALOG 


Foto Oscar Falck

GATUKONTORET 

205 80 Malmö, Telefon 040-34 10 00 

E-post gatukontoret@malmo.se 

www.malmo.se

Program för utveckling av Pildammsparken - Malmö stad

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?