Program för utveckling av Pildammsparken - Malmö stad

Erik Bülow-Hübes parkplan, se bilaga 3.
Erik Bülow-Hübes ”stadsplan”för bl.a. Pildammsstaden,
se bilaga 4.
Hübe använde sig av det tidigare förslaget i val av växtmaterial men förenklade
utformningen. Han anknöt till parkens dolda geometri och gjorde den
synlig. Cirkeln och kvadraten blev parkplanens huvudelement. Med utgångspunkt
från de två befintliga runda byggnaderna, vattentornet och den
kungliga paviljongen samt den nord-sydliga axeln, Blomstergatan, skapade
han sitt förslag till parken. Eftersom det uppstod en kult kring kronprinsessan
efter hennes bortgång fick de två sistnämnda en viktigare och större roll i
parken än i Erik Erstad-Jørgensens förslag och paviljongen fick sitt befintliga
namn Margaretapaviljongen. Parkens totala yta omfattar i det slutliga förslaget
cirka 45 ha var av dammarna svarar för 11 ha.
Erik Bülow-Hübes och stadsträdgårdsmästare Birger Myllenbergs komposition
och val av växtmaterial upplevs som mer enhetligt i jämförelse med de
äldre delarna av parken. Den består i huvudsak av bok, med björk som s.k.
amträd, dvs snabbväxande träd som planteras i syfte att skydda ömtåligare
och mer långsamväxande träd. För att i ett tidigt skede kunna visualisera de
skarpt skurna rummen användes italienska popplar . De första planteringarna
efter Erik Bülow-Hübes plan inleddes hösten 1924 och fortsatte fram till
sommaren 1928. Arbetet utfördes som ett nödhjälpsarbete, på grund av de
svåra efterkrigsåren, till en kostnad av 800 000 kronor. Bokplantorna, 200
000 stycken, planterades i täta rader. Efter 15 år hade tre gallringar utförts
och endast 8,4 % av det ursprungliga beståndet återstod.
Inför parkens 75-års jubileum 1989, gjordes en rad upprustningsåtgärder
samt tillägg till Pildammsparken. Arbetet leddes av landskapsarkitekt Britt
Berntsson och landskapsingenjör Arne Mattson vid Malmö Gatukontor.
Bland annat anlades Nya entrén, Drottning Silvias rosenträdgård, Rosariet, i
en av sidoträdgårdarna till Margaretas blomstergata. En pendang till Rosariet
anlades på blomstergatans andra sida där en perennträdgård skapades
kring konstverket Kastanjen. Även Galatheas hage rustades upp med en ny
perennplantering samt effektbelysning av bokhäckarna, ett av Malmös första
effektbelysningsprojekt. Den populära vattentrappan tillkom också i samband
med 75-års jubiléet.
2005 återskapades tegelmurarna som omgärdar Blomstergatan med murarna
från Baltiska utställninen som förlaga. Detta projekt leddes av landskapsarkitekt
Caroline Larsson vid Malmö Gatukontor i samarbete med stadsantikvarie
Anders Reisnert vid Kultur Malmö.
Parken idag
Pildammsparken har i alla tider fungerat som Malmös främsta stadspark och
idag genomförs många stora arrangemang i parken, både återkommande och
enstaka, såsom Valborgsfirande, teater- och musikarrangemang i amfiteatern,
Friskis & Svettis-aktiviteter, sportevenemang såsom Vårruset och Kalvinknatet,
ballongfärder mm. Det är också denna park som flertalet av Malmös
innerstadsbor väljer i första hand för parkpromenader, jogging och picknick
med familj och vänner. Pildammsparkens storlek och förekomst av större
skogspartier ger även parken förutsättningar för naturstudier och kontemplativ
avkoppling som få andra Malmöparker kan erbjuda. Både Mulleverksamhet
och förskolor med naturpedagogisk inriktning bedrivs i Pildammsparken.
12 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN