Program för utveckling av Pildammsparken - Malmö stad
Program för utveckling av Pildammsparken - Malmö stad
Program för utveckling av Pildammsparken - Malmö stad
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Plan över Baltiska utställningen 1914,<br />
se bilaga 1<br />
Erik Er<strong>stad</strong>-Jørgensens parkplan, se bilaga 2.<br />
<strong>av</strong> utställningsområdet <strong>för</strong> att de skulle ge ett mer parklikt intryck. Resultatet<br />
blev en mindre parkanläggning med blomstergatan i centrum och två<br />
mindre trädgårdar på vardera sidan. Den fick namnet Baltiska parken. Den<br />
pampiga blomstergatan som går upp mot Margaretap<strong>av</strong>iljongen utformades<br />
<strong>av</strong> kronprinsessan Margareta, som hade ett stort trädgårdsintresse och var<br />
nära vän med Ferdinand Boberg.<br />
Kronprinsessan Margaretas blomstergata under Baltiska utställningen<br />
I och med Baltiska Utställningen, som drog mer än 900 000 besökare under<br />
sommarmånaderna 1914, nådde <strong>Malmö</strong> sin topp som borgar<strong>stad</strong>. Baltiska<br />
utställningen invigdes den 15 maj 1914 med närvaro <strong>av</strong> kungafamiljen och<br />
under de <strong>för</strong>sta sommarmånaderna såg den ut att bli en succé. Men festligheterna<br />
kom <strong>av</strong> sig när <strong>för</strong>sta världskriget bröt ut i augusti - plötsligt var två <strong>av</strong><br />
de deltagande länderna i krig med varandra, Ryssland och Tyskland.<br />
Med krigsåren följde en tid med livsmedelsbrist och utställningsområdet<br />
användes bl a <strong>för</strong> potatisodling. Byggnaderna och parkanläggningen <strong>för</strong>föll.<br />
Dåvarande <strong>stad</strong>sfullmäktige beslöt att anlägga en park, Baltiska parken, på<br />
området som minne <strong>av</strong> Baltiska utställningen. Den danske landskapsarkitekten,<br />
Erik Er<strong>stad</strong>-Jørgensen, fick uppdraget och hösten 1915 lämnade han in<br />
sitt ”Beskrivelse af forslag till en skovpark før Malmø by”. Planens utformning<br />
byggde på sekelskiftets parkideal med ett ”naturlikt” intryck, med<br />
formspråk och proportioner hämtade från utställningsområdet, utspridda i<br />
en skogslik park. Till de stora skogspartierna <strong>för</strong>eslog han bok och till trädraderna<br />
som omg<strong>av</strong> parken <strong>för</strong>eslog han almar. Erik Er<strong>stad</strong>-Jørgensen ansåg att<br />
Pildammarna inte hade något större skönhetsvärde som landskapselement,<br />
på grund <strong>av</strong> att de var uppdämda och placerade högt över omgivningarna.<br />
Där<strong>för</strong> <strong>för</strong>eslog han en näckrosdamm, Lilla dammen, i den lägre delen som<br />
kompensation.<br />
Under 1920 ändrades <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> parkens framtid. Kronprinsessan<br />
Margareta dog hastigt och major Anders Nilsson lämnade sin position<br />
som <strong>stad</strong>singenjör, händelser som skulle <strong>för</strong>ändra parkens utformning. Erik<br />
Bülow-Hübe tog över som <strong>stad</strong>singenjör och eftersom han hade ett stort<br />
trädgårdsintresse tog hela parkprojektet en ny vändning. Av det tidigare<br />
<strong>för</strong>slaget blev endast delen runt Lilla dammen genom<strong>för</strong>d.<br />
Erik Bülow-Hübes nya <strong>för</strong>slag gick ut på att med ett fåtal monumentala<br />
grepp länka samman parkens olika delar och skapa en helhet. Erik Bülow-<br />
11 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN
Change language