Program för utveckling av Pildammsparken - Malmö stad
Program för utveckling av Pildammsparken - Malmö stad
Program för utveckling av Pildammsparken - Malmö stad
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
2012.05.07<br />
GATUKONTORET<br />
<strong>Program</strong> <strong>för</strong> <strong>utveckling</strong><br />
<strong>av</strong> <strong>Pildammsparken</strong>
Organisation<br />
Projektgrupp<br />
Caroline Larsson, projektledare<br />
Karin Sjölin<br />
Magnus Svensson<br />
Mattias Thelander, t.o.m 2011.07<br />
Amanda Neleryd, fr.o.m 2011.08<br />
Bertil Göransson<br />
Birgitta Hjertberg<br />
Styrgrupp<br />
Agneta Sallhed Canneroth, ord<strong>för</strong>ande<br />
Maria Sundell Isling t.o.m 2011.10<br />
Arne Mattsson fr.o.m. 2011.11<br />
Referenspersoner<br />
Camilla Anderson<br />
Erik Löfvander<br />
Arne Mattsson<br />
Mats Wirén<br />
Foto och illustration<br />
Foto framsida<br />
Pekka Kärppä<br />
Foto<br />
Magnus Ahlcrona, Lars Bendroth, Merja Diaz, Oscar Falck, Peter Kroon,<br />
Pekka Kärppä, Jenny Leyman, Mats Persson, Karin Sjölin.<br />
Illustration/montage<br />
Anna Krook, AB05,
Innehåll<br />
Förord 4<br />
Sammanfattning 6<br />
Inledning 8<br />
Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8<br />
Syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9<br />
<strong>Pildammsparken</strong> 10<br />
Parkens historia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10<br />
Parken idag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12<br />
Brukardialog . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13<br />
Mål <strong>för</strong> <strong>Pildammsparken</strong> 15<br />
Diskussion om målsättning och värden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15<br />
Mål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .16<br />
Förslag till åtgärder/delprojekt 18<br />
Delprojekt Besökscentrum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18<br />
Delprojekt Dammarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20<br />
Delprojekt Finträdgårdarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24<br />
Delprojekt Södra delen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .30<br />
Delprojekt Skogen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .32<br />
Delprojekt Lekplatser och aktivitetsytor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .35<br />
Delprojekt <strong>Pildammsparken</strong>s grundstruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .37<br />
Bilagor 46<br />
Referenser 46<br />
3 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN
Förord<br />
För några år sedan visade jag <strong>Pildammsparken</strong> <strong>för</strong> min far <strong>för</strong> <strong>för</strong>sta gången.<br />
Vi parkerade på vägen genom parken, gick ut och promenerade fram till ett<br />
<strong>av</strong> de välklippta majestätiska <strong>av</strong>långa rummen som leder in mot tallriken.<br />
Det var fantastiskt att se hur han hisnade när han närmade sig tallriken. Att<br />
något så anmärkningsvärt storslaget kunde finnas i <strong>Malmö</strong>.<br />
Vi gick en lång stund och samtalade om allt möjligt, och kunde konstatera<br />
att det blev en mycket bra dag. Någonstans i parken sjöng en påfågel om<br />
ett svunnet <strong>Malmö</strong>, och det började sakta skymma. (När detta utspelade sig<br />
fanns det påfåglar i <strong>Pildammsparken</strong>)<br />
Nu flera år senare återvänder vi ofta och gärna. Parken är sig lik men äldre.<br />
I bokskogens mörka omslutande famn står döende grova björkar. Det är<br />
lätt att undra vad tanken var med dessa. Var<strong>för</strong> står de just där? Hur tänkte<br />
arkitekten bakom parken kring placeringen <strong>av</strong> dessa? Svaret infinner sig<br />
tämligen omedelbart om man skulle kika på en bild från tiden kring parkens<br />
tillblivelse. Små, små bokplantor planterade en masse varvade med lika små<br />
björkplantor. Tanken var att björkarna skulle agera s.k. amträd som hastigt<br />
skulle sträcka sig uppåt och lura med bokarna att växa snabbare. Detta<br />
lyckades så klart, och även idag snart 100 år senare kan vi se spåren efter<br />
trädgårdsmästarnas <strong>för</strong>slagenhet. Problemet <strong>för</strong> björkarna blev att efter att ha<br />
fullgjort sin uppgift behöva lida sin tillvaro i det mörker de mäktiga bokkronorna<br />
skapade. Några björkar finns kvar, endast några.<br />
4 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN
Foto Pekka Kärppä<br />
Det man kan undra är naturligtvis om malmöbornas tålmodighet är lika stor<br />
idag som den var i början på <strong>för</strong>ra seklet? Orkar vi vänta på att små klena<br />
trädplantor ska växa sig stora och karaktärsdanande? Är vi i dagens omedelbara<br />
värld i högre grad beroende <strong>av</strong> quickfixes, instant landscaping och<br />
payoff? Ja så är det nog. En stor uppgift faller på oss som gestaltar framtidens<br />
parker att <strong>för</strong>klara vikten <strong>av</strong> tålamod. En dag kommer min son eller dotter<br />
entusiastiskt att ta mig till en park eller plats. Jag hoppas att jag kommer bli<br />
lika imponerad som min far blev <strong>av</strong> <strong>Pildammsparken</strong>.<br />
Fram<strong>för</strong> er har ni en intressant läsning kring och hur vi kommer att ta denna<br />
magnifika park i både nya och gamla riktningar. Hur vi kommer <strong>för</strong>söka<br />
säkerställa att framtida malmögenerationer, och besökande också <strong>för</strong> den<br />
delen, också hisnar under stilla promenader.<br />
Ola Melin,<br />
<strong>stad</strong>strädgårdsmästare<br />
5 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN
Sammanfattning<br />
<strong>Pildammsparken</strong>, <strong>Malmö</strong>s stolthet, började anläggas 1914 och behovet <strong>av</strong><br />
ett <strong>utveckling</strong>sprogram <strong>för</strong> parken har aktualiserats med anledning <strong>av</strong> det<br />
stundande 100-års jubileet. Parken är idag i den uppväxta fas som Bülow-<br />
Hübe, parkens upphovsman, <strong>för</strong>modligen såg fram<strong>för</strong> sig när han gestaltade<br />
den. De storslagna siktlinjerna och rumsbildningarna kommer till sin fulla<br />
rätt liksom parkens finträdgårdar och skogsmiljöer. <strong>Pildammsparken</strong> fyller<br />
många funktioner, tack vare den välplanerade grundstrukturen och storleken<br />
som ger möjligheter till så många olika typer <strong>av</strong> upplevelser och aktiviteter<br />
<strong>för</strong> besökarna. Men trots att parken kan tyckas fulländad så finns det behov<br />
<strong>av</strong> <strong>för</strong>nyelse <strong>av</strong> vissa delar och även tillskott <strong>av</strong> nya attraktioner som kan<br />
bidra till att lyfta parken ytterligare. Syftet med programmet är att <strong>för</strong>eslå<br />
åtgärder som behövs <strong>för</strong> att bevara och <strong>för</strong>fina parkens befintliga värden samt<br />
att öka parkens attraktivitet genom att tillskapa nya värden. Flertalet åtgärder<br />
rör mindre <strong>för</strong>nyelseprojekt men även ett par större <strong>för</strong>ändringar <strong>för</strong>slås.<br />
Dessa <strong>för</strong>ändringar syftar till att erbjuda parkbesökarna nya upplevelser och<br />
därmed öka parkens betydelse som viktigt besöksmål i <strong>Malmö</strong>.<br />
Dammarna utgör en stor och viktig del <strong>av</strong> <strong>Pildammsparken</strong> och lockar<br />
många besökare, men trots det så är de en delvis outnyttjad resurs. Dammarna<br />
ger möjlighet till storslagna utblickar över parken men någon direktkontakt<br />
med vattnet får man inte som besökare. Denna möjlighet efterfrågas<br />
<strong>av</strong> många och bedöms vara den viktigaste åtgärden i <strong>utveckling</strong>sprogrammet<br />
<strong>för</strong> att öka parkens attraktivitet. Genom att anlägga en <strong>för</strong>bindelse i form<br />
<strong>av</strong> en bro över Stora dammen skulle nya vistelse- och aktivitetsytor kunna<br />
6 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN
skapas i parken. Även trädäck vid dammkanten <strong>för</strong>eslås <strong>för</strong> ökad möjlighet<br />
till vistelse vid vattnet och dessa skulle kunna fungera som nya arrangemangsplatser.<br />
Ett besökscentrum <strong>för</strong>eslås också som ny funktion i parken.<br />
Ett besökscentrum skulle <strong>för</strong>bättra servicen till besökarna och göra det lättare<br />
att nå ut med information om parken och om de olika arrangemang som<br />
sker här. Dessa <strong>för</strong>eslagna åtgärder skulle utan tvekan upplevas som attraktiva<br />
tillskott till parkens redan väletablerade platser och funktioner och skapa<br />
både nya vistelseytor, arrangemangsplatser och upplevelser <strong>för</strong> besökarna.<br />
Både byggnation <strong>av</strong> broar samt byggnation och drift <strong>av</strong> ett besökscentrum<br />
bedöms dock vara så pass omfattande att det krävs vidare utredning <strong>för</strong> att<br />
belysa kostnader och genom<strong>för</strong>andealternativ och lyfts där<strong>för</strong> ut ur programmet<br />
<strong>för</strong> att redovisas separat som en idéstudie. En kortfattad beskrivning ges<br />
dock under kapitlet ”Förslag till åtgärder/delprojekt”.<br />
Inledningsvis i arbetet med att ta fram <strong>utveckling</strong>sprogrammet beställdes en<br />
analys <strong>av</strong> bokträdens kondition då flera träd under de senaste åren drabbats<br />
<strong>av</strong> en då okänd svampsjukdom. Resultatet från analysen visade tyvärr<br />
att sjukdomen var <strong>av</strong> väldigt allvarlig karaktär och frågan kring hur denna<br />
sjukdom kan bekämpas samt hur ett långsiktigt stabilt trädbestånd kan byggs<br />
upp <strong>för</strong> framtiden är väldigt omfattande. Där<strong>för</strong> har även arbetet med att ta<br />
fram en handlingsplan <strong>för</strong> dessa åtgärder lyfts ur detta program och bedrivs i<br />
separat pågående projekt inom Gatukontoret.<br />
Arbetet med att ta fram <strong>utveckling</strong>splanen har skett i dialog med brukare<br />
och <strong>för</strong>eningar, aktiva i och i närheten <strong>av</strong> <strong>Pildammsparken</strong>. Det har skett<br />
genom parkdagar, intervjuer <strong>av</strong> besökare samt work-shop med berörda<br />
<strong>för</strong>valtningar och <strong>för</strong>eningar. I vissa delprojekt i åtgärdsplanen finns skäl att<br />
ha ytterligare brukardialog <strong>för</strong> att fånga in synpunkter på <strong>för</strong>eslagna <strong>för</strong>ändringar.<br />
Huvudmål <strong>för</strong> <strong>utveckling</strong>splanen är:<br />
- Att utveckla <strong>Pildammsparken</strong> som ett <strong>av</strong> <strong>Malmö</strong>s viktigaste besöksmål och<br />
mötesplats<br />
- Att <strong>för</strong>eslå åtgärder som kan stärka <strong>Pildammsparken</strong>s attraktionsvärde.<br />
Huvudfokus <strong>för</strong> åtgärds<strong>för</strong>slagen ligger på att skapa ökad attraktion och tillgänglighet<br />
till parkens dammar samt att utveckla/rusta upp parkens finträdgårdar<br />
och övriga parkrum.<br />
- Att ta fram en åtgärdsplan med <strong>för</strong>eslagna delprojekt/åtgärder.<br />
7 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN<br />
Foto Lars Bendroth
Inledning<br />
Sedan ett par år tillbaka har Gatukontoret bedrivit ett projekt som syftar<br />
till att ta fram ett <strong>utveckling</strong>sprogram <strong>för</strong> <strong>Pildammsparken</strong>. Arbetet har<br />
aktualiserats med anledning <strong>av</strong> att det 2014 är 100 år sedan parken började<br />
anläggas, då de äldsta delarna kring Margaretap<strong>av</strong>iljongen härstammar från<br />
Baltiska utställningen. Behovet <strong>av</strong> ett <strong>utveckling</strong>sprogram är stort då <strong>Malmö</strong><br />
är en starkt växande <strong>stad</strong> och trycket på de centrala parkerna är stort. Behovet<br />
<strong>av</strong> att säkra de historiskat betydande delarna <strong>av</strong> parken är viktigt men<br />
också att utveckla nya mötesplatser och funktioner utifrån dagens önskemål.<br />
Bakgrund<br />
<strong>Pildammsparken</strong> är en <strong>av</strong> <strong>Malmö</strong>s och kanske Sveriges vackraste och mest<br />
välkända parker. Den fyller en viktig funktion <strong>för</strong> en stor del <strong>av</strong> <strong>Malmö</strong>s<br />
befolkning och är dessutom ett <strong>av</strong> <strong>stad</strong>ens viktigaste turistmål <strong>för</strong> besökare<br />
utifrån. Parken har både en funktion som arrangemangs- och aktivitetspark<br />
men fram<strong>för</strong> allt besöks den <strong>för</strong> sin storslagna arkitektur och den naturupplevelse<br />
man får här. Den grundläggande gestaltningsstrukturen är idag<br />
på sin höjdpunkt men flera viktiga element såsom almalléer har tagits bort<br />
på grund <strong>av</strong> almsjukan. Det finns flera allvarliga hot mot bärande delar <strong>av</strong><br />
parken såsom svampangrepp på bokträd, pilskorv på pilträden samt övergödning<br />
i dammarna med algtillväxt som följd. En strategi <strong>för</strong> <strong>utveckling</strong>en <strong>av</strong><br />
parkens strukturella element är där<strong>för</strong> nödvändig. Flera <strong>av</strong> <strong>Pildammsparken</strong>s<br />
viktiga målpunkter, t.ex finträdgårdarna, är i behov <strong>av</strong> upprustningsåtgärder,<br />
8 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN
liksom många <strong>av</strong> parkens mindre parkrum/mötesplatser som skulle kunna<br />
<strong>för</strong>nyas och därmed ges ökad attraktion. Parkens stundande 100-års jubileum<br />
ses som en lämplig tidpunkt att genom<strong>för</strong>a åtgärderna <strong>för</strong> att säkerställa<br />
att parken kan fylla sin funktion som <strong>Malmö</strong>s främsta <strong>stad</strong>spark under<br />
lång tid framöver.<br />
Syfte<br />
Syftet med <strong>utveckling</strong>splanen är att ta fram riktlinjer <strong>för</strong> att bevara befintliga<br />
värden samt uveckla nya värden i <strong>Pildammsparken</strong>. Utvecklingsplanen ska<br />
också ligga till grund <strong>för</strong> en åtgärdsplan. Några <strong>av</strong> de <strong>för</strong>slagna åtgärderna är<br />
mindre <strong>för</strong>nyelseprojekt som bedöms som nödvändiga då tiden har satt sina<br />
spår på vissa delar <strong>av</strong> parken. Även ett par större <strong>för</strong>ändringar <strong>för</strong>slås som<br />
<strong>för</strong>väntas kunna ge <strong>Pildammsparken</strong> ökat attraktionsvärde och möjliggöra<br />
<strong>för</strong> nya upplevelser <strong>för</strong> parkens besökare. Den viktigaste åtgärden bedöms<br />
vara att öka tillgänglighet till vattnet, fram<strong>för</strong> allt till Stora dammen. Genom<br />
att <strong>för</strong>sköna slänterna och strandkanterna samt öka möjligheterna att<br />
komma närmare vattnet skapas nya vistelseytor i parken. Nya vistelseytor ger<br />
också möjligheter <strong>för</strong> nya arrangemang i parken. Att sätta fokus på vattnet<br />
i <strong>Pildammsparken</strong> ses också som en historiskt riktig satsning eftersom Stora<br />
dammen tidigare var <strong>Malmö</strong>s färskvattenreservoar. Parkens tillkomst och<br />
arkitektoniska storslagenhet bygger till stor del på dammens existens. De <strong>för</strong>eslagna<br />
åtgärderna i anslutning till dammarna syftar till att skapa nya värden<br />
i parken utan att ta bort de befintliga värdena.<br />
9 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN
Invigning <strong>av</strong> Baltiska utställningen 15 maj 1914<br />
<strong>Pildammsparken</strong><br />
Parkens historia<br />
<strong>Pildammsparken</strong>s historia började i och med Baltiska Utställningen 1914<br />
men området har haft stor betydelse <strong>för</strong> <strong>Malmö</strong>borna långt innan dess.<br />
Den så kallade Pildammen användes som <strong>stad</strong>ens vattenreservoar redan på<br />
1600-talet. Själva namnet Pildammen, kommer <strong>av</strong> att vallarna runt dammen<br />
planterades med pilar bl a <strong>för</strong> att armera jorden med rötterna. 1895 anlades<br />
<strong>Malmö</strong>s <strong>för</strong>sta koloniområde på platsen efter initiativ <strong>av</strong> <strong>Malmö</strong> Planterings<strong>för</strong>ening.<br />
1903 byggdes vattentornet, ritat <strong>av</strong> <strong>Malmö</strong>arkitekten Harald<br />
Boklund. Det var endast i bruk fram till 1916 eftersom de 400 m 3 snabbt<br />
visade sig vara <strong>för</strong> liten kapacitet. Runt vattentornet lär det ha funnits en<br />
mindre parkanläggning under denna tid.<br />
<strong>Malmö</strong> var en växande industri- och handels<strong>stad</strong> i början <strong>av</strong> 1900-talet<br />
med stor optimism in<strong>för</strong> framtiden. Olika världsutställningar var populära<br />
under denna tidsepok och Baltiska utställningen initierades <strong>för</strong> att länderna<br />
runt Östersjön (Sverige, Danmark, Tyskland och Ryssland) skulle få visa<br />
upp det bästa <strong>av</strong> respektive lands industri-, konst- och konsthantverk. Som<br />
utställningsarkitekt anlitades Ferdinand Boberg och <strong>stad</strong>strädgårdsmästaren<br />
Gunnar Isberg blev ansvarig <strong>för</strong> de gröna delarna <strong>av</strong> utställningen. Han<br />
valde att koncentrera blomsteranläggningarna och planteringarna till en del<br />
10 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN
Plan över Baltiska utställningen 1914,<br />
se bilaga 1<br />
Erik Er<strong>stad</strong>-Jørgensens parkplan, se bilaga 2.<br />
<strong>av</strong> utställningsområdet <strong>för</strong> att de skulle ge ett mer parklikt intryck. Resultatet<br />
blev en mindre parkanläggning med blomstergatan i centrum och två<br />
mindre trädgårdar på vardera sidan. Den fick namnet Baltiska parken. Den<br />
pampiga blomstergatan som går upp mot Margaretap<strong>av</strong>iljongen utformades<br />
<strong>av</strong> kronprinsessan Margareta, som hade ett stort trädgårdsintresse och var<br />
nära vän med Ferdinand Boberg.<br />
Kronprinsessan Margaretas blomstergata under Baltiska utställningen<br />
I och med Baltiska Utställningen, som drog mer än 900 000 besökare under<br />
sommarmånaderna 1914, nådde <strong>Malmö</strong> sin topp som borgar<strong>stad</strong>. Baltiska<br />
utställningen invigdes den 15 maj 1914 med närvaro <strong>av</strong> kungafamiljen och<br />
under de <strong>för</strong>sta sommarmånaderna såg den ut att bli en succé. Men festligheterna<br />
kom <strong>av</strong> sig när <strong>för</strong>sta världskriget bröt ut i augusti - plötsligt var två <strong>av</strong><br />
de deltagande länderna i krig med varandra, Ryssland och Tyskland.<br />
Med krigsåren följde en tid med livsmedelsbrist och utställningsområdet<br />
användes bl a <strong>för</strong> potatisodling. Byggnaderna och parkanläggningen <strong>för</strong>föll.<br />
Dåvarande <strong>stad</strong>sfullmäktige beslöt att anlägga en park, Baltiska parken, på<br />
området som minne <strong>av</strong> Baltiska utställningen. Den danske landskapsarkitekten,<br />
Erik Er<strong>stad</strong>-Jørgensen, fick uppdraget och hösten 1915 lämnade han in<br />
sitt ”Beskrivelse af forslag till en skovpark før Malmø by”. Planens utformning<br />
byggde på sekelskiftets parkideal med ett ”naturlikt” intryck, med<br />
formspråk och proportioner hämtade från utställningsområdet, utspridda i<br />
en skogslik park. Till de stora skogspartierna <strong>för</strong>eslog han bok och till trädraderna<br />
som omg<strong>av</strong> parken <strong>för</strong>eslog han almar. Erik Er<strong>stad</strong>-Jørgensen ansåg att<br />
Pildammarna inte hade något större skönhetsvärde som landskapselement,<br />
på grund <strong>av</strong> att de var uppdämda och placerade högt över omgivningarna.<br />
Där<strong>för</strong> <strong>för</strong>eslog han en näckrosdamm, Lilla dammen, i den lägre delen som<br />
kompensation.<br />
Under 1920 ändrades <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> parkens framtid. Kronprinsessan<br />
Margareta dog hastigt och major Anders Nilsson lämnade sin position<br />
som <strong>stad</strong>singenjör, händelser som skulle <strong>för</strong>ändra parkens utformning. Erik<br />
Bülow-Hübe tog över som <strong>stad</strong>singenjör och eftersom han hade ett stort<br />
trädgårdsintresse tog hela parkprojektet en ny vändning. Av det tidigare<br />
<strong>för</strong>slaget blev endast delen runt Lilla dammen genom<strong>för</strong>d.<br />
Erik Bülow-Hübes nya <strong>för</strong>slag gick ut på att med ett fåtal monumentala<br />
grepp länka samman parkens olika delar och skapa en helhet. Erik Bülow-<br />
11 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN
Erik Bülow-Hübes parkplan, se bilaga 3.<br />
Erik Bülow-Hübes ”<strong>stad</strong>splan”<strong>för</strong> bl.a. Pildamms<strong>stad</strong>en,<br />
se bilaga 4.<br />
Hübe använde sig <strong>av</strong> det tidigare <strong>för</strong>slaget i val <strong>av</strong> växtmaterial men <strong>för</strong>enklade<br />
utformningen. Han anknöt till parkens dolda geometri och gjorde den<br />
synlig. Cirkeln och kvadraten blev parkplanens huvudelement. Med utgångspunkt<br />
från de två befintliga runda byggnaderna, vattentornet och den<br />
kungliga p<strong>av</strong>iljongen samt den nord-sydliga axeln, Blomstergatan, skapade<br />
han sitt <strong>för</strong>slag till parken. Eftersom det uppstod en kult kring kronprinsessan<br />
efter hennes bortgång fick de två sistnämnda en viktigare och större roll i<br />
parken än i Erik Er<strong>stad</strong>-Jørgensens <strong>för</strong>slag och p<strong>av</strong>iljongen fick sitt befintliga<br />
namn Margaretap<strong>av</strong>iljongen. Parkens totala yta omfattar i det slutliga <strong>för</strong>slaget<br />
cirka 45 ha var <strong>av</strong> dammarna svarar <strong>för</strong> 11 ha.<br />
Erik Bülow-Hübes och <strong>stad</strong>strädgårdsmästare Birger Myllenbergs komposition<br />
och val <strong>av</strong> växtmaterial upplevs som mer enhetligt i jäm<strong>för</strong>else med de<br />
äldre delarna <strong>av</strong> parken. Den består i huvudsak <strong>av</strong> bok, med björk som s.k.<br />
amträd, dvs snabbväxande träd som planteras i syfte att skydda ömtåligare<br />
och mer långsamväxande träd. För att i ett tidigt skede kunna visualisera de<br />
skarpt skurna rummen användes italienska popplar . De <strong>för</strong>sta planteringarna<br />
efter Erik Bülow-Hübes plan inleddes hösten 1924 och fortsatte fram till<br />
sommaren 1928. Arbetet ut<strong>för</strong>des som ett nödhjälpsarbete, på grund <strong>av</strong> de<br />
svåra efterkrigsåren, till en kostnad <strong>av</strong> 800 000 kronor. Bokplantorna, 200<br />
000 stycken, planterades i täta rader. Efter 15 år hade tre gallringar ut<strong>för</strong>ts<br />
och endast 8,4 % <strong>av</strong> det ursprungliga beståndet återstod.<br />
In<strong>för</strong> parkens 75-års jubileum 1989, gjordes en rad upprustningsåtgärder<br />
samt tillägg till <strong>Pildammsparken</strong>. Arbetet leddes <strong>av</strong> landskapsarkitekt Britt<br />
Berntsson och landskapsingenjör Arne Mattson vid <strong>Malmö</strong> Gatukontor.<br />
Bland annat anlades Nya entrén, Drottning Silvias rosenträdgård, Rosariet, i<br />
en <strong>av</strong> sidoträdgårdarna till Margaretas blomstergata. En pendang till Rosariet<br />
anlades på blomstergatans andra sida där en perennträdgård skapades<br />
kring konstverket Kastanjen. Även Galatheas hage ru<strong>stad</strong>es upp med en ny<br />
perennplantering samt effektbelysning <strong>av</strong> bokhäckarna, ett <strong>av</strong> <strong>Malmö</strong>s <strong>för</strong>sta<br />
effektbelysningsprojekt. Den populära vattentrappan tillkom också i samband<br />
med 75-års jubiléet.<br />
2005 återskapades tegelmurarna som omgärdar Blomstergatan med murarna<br />
från Baltiska utställninen som <strong>för</strong>laga. Detta projekt leddes <strong>av</strong> landskapsarkitekt<br />
Caroline Larsson vid <strong>Malmö</strong> Gatukontor i samarbete med <strong>stad</strong>santikvarie<br />
Anders Reisnert vid Kultur <strong>Malmö</strong>.<br />
Parken idag<br />
<strong>Pildammsparken</strong> har i alla tider fungerat som <strong>Malmö</strong>s främsta <strong>stad</strong>spark och<br />
idag genom<strong>för</strong>s många stora arrangemang i parken, både återkommande och<br />
enstaka, såsom Valborgsfirande, teater- och musikarrangemang i amfiteatern,<br />
Friskis & Svettis-aktiviteter, sportevenemang såsom Vårruset och Kalvinknatet,<br />
ballongfärder mm. Det är också denna park som flertalet <strong>av</strong> <strong>Malmö</strong>s<br />
inner<strong>stad</strong>sbor väljer i <strong>för</strong>sta hand <strong>för</strong> parkpromenader, jogging och picknick<br />
med familj och vänner. <strong>Pildammsparken</strong>s storlek och <strong>för</strong>ekomst <strong>av</strong> större<br />
skogspartier ger även parken <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> naturstudier och kontemplativ<br />
<strong>av</strong>koppling som få andra <strong>Malmö</strong>parker kan erbjuda. Både Mulleverksamhet<br />
och <strong>för</strong>skolor med naturpedagogisk inriktning bedrivs i <strong>Pildammsparken</strong>.<br />
12 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN
Skridskoåkning på Stora dammen. I bakgrunden<br />
aftontrappan och vattentornet..<br />
Foto Mats Persson<br />
Brukardialog<br />
För att samla in synpunkter och önskemål in<strong>för</strong> programarbetet med <strong>Pildammsparken</strong><br />
genom<strong>för</strong>des under 2010 en marknadsundersökning bland<br />
<strong>Malmö</strong>borna angående parker i <strong>Malmö</strong> i allmänhet och <strong>Pildammsparken</strong> i<br />
synnerhet. <strong>Pildammsparken</strong> var också ”Veckans park” en vecka i maj då synpunkter<br />
från parkbesökare samlades in. Det anordnades också en workshop<br />
med inbjudna deltagare.<br />
Det framgår <strong>av</strong> marknadsundersökningen att <strong>Malmö</strong>borna är positiva till<br />
sina parker som anses ha fina träd, vara lummiga och välskötta och <strong>Pildammsparken</strong><br />
är naturligtvis välkänd och väldigt omtyckt. De stora träden<br />
och den allmänna lummigheten är uppskattade kvaliteter, likaså gång- och<br />
löpspåren, dammarna och fontänerna och de arrangemang som anordnas<br />
i parken. Det var också främst önskemål om fler träd och blommor, fler<br />
sittplatser samt mer möjlighet till motion och lek som fram<strong>för</strong>des i undersökningen.<br />
Särskilt under arrangemanget ”Veckans park” framkom önskemål<br />
om att parkbesökarna vill kunna komma närmare vattnet i dammarna. De<br />
klagomål som fram<strong>för</strong>des rörde i <strong>för</strong>sta hand den dåliga vattenkvaliteten i<br />
dammarna samt problemet med den stora mängden gäss som finns i <strong>Pildammsparken</strong><br />
och andra centrala parker. Även behovet <strong>av</strong> fler och bättre<br />
toaletter fram<strong>för</strong>des.<br />
Trygghetsfrågan har varit aktuell i <strong>Malmö</strong> under de senaste åren och i<br />
undersökningen framgick att <strong>Pildammsparken</strong>s besökare upplever parken<br />
som trygg dagtid men mindre trygg kvällstid. Detta är en allmän uppfattning<br />
som märks i undersökningen och uttrycks i form <strong>av</strong> en diffus oro <strong>för</strong><br />
eventuella konstiga typer och gäng i kombination med enslighet och mörker.<br />
För <strong>Pildammsparken</strong> fram<strong>för</strong>des även en oro <strong>för</strong> cyklister på gångvägar och<br />
en otydlighet kring var det är tillåtet att cykla.<br />
En workshop genom<strong>för</strong>des initialt i arbetet med <strong>utveckling</strong>sprogrammet.<br />
Syftet med den var att samla in synpunkter och önskemål från övriga berörda<br />
<strong>för</strong>valtningar och intressenter. Inbjudna <strong>för</strong>valtningar var Fritids<strong>för</strong>valtningen,<br />
Stadsbyggnadskontoret, Service<strong>för</strong>valtningen, Kultur<strong>för</strong>valtningen,<br />
Stadsdels<strong>för</strong>valtningen Västra Inner<strong>stad</strong>en samt expertkompetens från<br />
Sveriges Lantbruksuniversitet och referenspersoner med stor fackkunskap.<br />
Förhoppningen var att workshopen skulle ge upphov till mer konkreta idéer<br />
och <strong>för</strong>slag vilket den också gjorde. I olika steg fick deltagarna ange det<br />
13 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN<br />
Foto: Oskar Falck
Kronprincessan Margaretas blomstergata sommaren 2011.<br />
Blomstergatan planteras med sommarblommor med olika teman varje år.<br />
Foto Jenny Leyman<br />
som upplevs som viktiga värden i parken idag och vad som saknas. Utifrån<br />
dessa värden och behov utkristalliserades ämnesområden som ansågs viktiga<br />
att utveckla vidare och flera konkreta <strong>för</strong>slag kom också fram i detta<br />
skedet <strong>av</strong> workshopen. Sju ämnesområden utkristalliserades: Gym & lek,<br />
Arrangemang & konst, Djur & växter, Kontemplation, Vatten & dammar,<br />
Besökscentrum & mat samt Mötesplatser & sittplatser. Många <strong>av</strong> workshopens<br />
<strong>för</strong>slag och idéer sammanföll väl med de synpunkter som framkommit<br />
under marknadsundersökningen. Det som tydligast utkristalliserades som ett<br />
viktigt fortsatt fokusområde <strong>för</strong> arbetsgruppen var den potential som finns<br />
kring vattnet, främst Stora dammen, samt Poppeludden.<br />
14 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN
Sothöna på egen ö. Foto Karin Sjölin<br />
Mål <strong>för</strong> <strong>Pildammsparken</strong><br />
Diskussion om målsättning och värden<br />
<strong>Pildammsparken</strong> är en <strong>av</strong> norra Europas främsta nyklassicistiska parker och<br />
vikten att upprätthålla den som arkitektonisk pärla, viktigt besöksmål och<br />
rekreationspark <strong>för</strong> malmöborna är stor. Möjligheten att vistas i en park som<br />
erbjuder såväl skogsliknande områden som <strong>för</strong>finande trädgårdsrum är <strong>Pildammsparken</strong><br />
unik <strong>för</strong>. Parkens storlek är också en viktig tillgång. Dammen<br />
och skogspartierna erbjuder en parkupplevelse även <strong>för</strong> dem som bara rör sig<br />
<strong>för</strong>bi parken längs de angränsande gatorna.<br />
<strong>Pildammsparken</strong>s funktion som hela <strong>Malmö</strong>s <strong>stad</strong>spark gör den lämplig<br />
<strong>för</strong> nya inslag och evenemang i <strong>stad</strong>en. Att hitta nya attraktioner till <strong>Pildammsparken</strong><br />
kan vara ett sätt att ytterligare locka besökare till parken.<br />
Dock måste detta ske med hänsyn till parkens kapacitet så att inte ett överutnyttjande<br />
<strong>av</strong> ytor/platser <strong>för</strong> tex arrangemang ger problem i form <strong>av</strong> slitage.<br />
En <strong>utveckling</strong> <strong>av</strong> <strong>Pildammsparken</strong> måste genomsyras <strong>av</strong> största respekt<br />
<strong>för</strong> parkens historiska värden och de funktioner som redan finns idag som<br />
uppskattas <strong>av</strong> besökare. Detta gäller både fysiska <strong>för</strong>ändringar och nyttjandet<br />
<strong>av</strong> parken <strong>för</strong> arrangemang. En park <strong>av</strong> <strong>Pildammsparken</strong>s storlek kan erbjuda<br />
en rofullhet och möjlighet till kontemplation som få andra parker i <strong>Malmö</strong><br />
kan och det är en viktig aspekt att bevara.<br />
15 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN
Foto Jenny Leyman<br />
Åtgärds<strong>för</strong>slagen syftar främst till att <strong>för</strong>stärka och <strong>för</strong>fina parkens ursprungliga<br />
karaktär men även till att skapa nya inslag i parken. Att lyfta fram och<br />
<strong>för</strong>stärka <strong>Pildammsparken</strong>s historiska värden och kvaliteter kan <strong>för</strong>höja upplevelsen<br />
och <strong>för</strong>ståelsen <strong>av</strong> parken och därmed stärka dess attraktivitet. Stora<br />
delar <strong>av</strong> den ursprungliga parkens grundstruktur och innehåll är bevarat,<br />
vilket innebär att få strukturella <strong>för</strong>ändringar är nödvändiga. Senare tiders<br />
<strong>för</strong>ändringar, tex rosariet och vattentrappan, har gjorts med stor hänsyn till<br />
parkens arkitektur och stil. Dessa nyare inslag känns väl integrerade och har<br />
tillskapat nytt innehåll och värden i parken som ytterligare <strong>för</strong>höjt parkens<br />
attraktionskraft, något som kan utvecklas vidare.<br />
Vegetationen har givetvis en oerhörd betydelse <strong>för</strong> <strong>Pildammsparken</strong> och<br />
den senaste tidens larm om aggressiva svampangrepp på bokträden inger<br />
stor oro <strong>för</strong> framtiden. Att ha en långsiktig strategi kring trädbeståndet är<br />
nödvändig, liksom att träd som tas bort ersätts. Framtagandet <strong>av</strong> en fortsatt<br />
handlingsplan kring detta problem genom<strong>för</strong>s som ett separat projekt. Buskage<br />
framhålls ofta som otrygga inslag i parker och många buskar tas bort<br />
slentrianmässigt utan att ersättas. Buskagen har en viktig rumsbildande funktion<br />
i våra parker och de har också betydelse <strong>för</strong> djurlivet i parken. Att vårda<br />
och ersätta buskage är där<strong>för</strong> också en viktig del <strong>för</strong> parkens fortsatta <strong>utveckling</strong>.<br />
Trygghetsupplevelse är nära <strong>för</strong>knippat med skötselnivå. Välskötta<br />
platser som utstrålar vård och omsorg upplevs som tryggare än skräpiga och<br />
ovårdade. <strong>Pildammsparken</strong> håller idag en hög skötselnivå vilket är viktigt at<br />
bibehålla.<br />
Vid de olika brukardialoger som genom<strong>för</strong>ts framgår det att parkbesökarna<br />
uppskattar stora delar <strong>av</strong> parkens nuvarande innehåll. Önskemål om informationst<strong>av</strong>lor,<br />
guidade turer mm har framkommit. Den information<br />
som efterfrågas är både om parkens historia, konst/kultur samt natur (tex<br />
trädbeståndet).<br />
STÄLLNINGSTAGANDE:<br />
<strong>Pildammsparken</strong> har idag otroliga kvaliteter som park, både <strong>för</strong> besökare<br />
som efterfrågar en finpark med möjlighet till <strong>av</strong>koppling och <strong>för</strong> de som efterfrågar<br />
aktiveteter och arrangemang <strong>av</strong> olika slag. En park <strong>av</strong> <strong>Pildammsparken</strong>s<br />
storlek och karaktär har möjlighet att rymma många olika typer <strong>av</strong><br />
vistelse- och aktivitetsytor utan att störningar och konflikter behöver uppstå.<br />
Men hänsyn måste givetsvis tas till de värden som finns i parken idag <strong>för</strong> att<br />
<strong>Pildammsparken</strong> ska bibehålla sin status som Sveriges främsta nyklassicistiska<br />
park. Parkens karaktär och helhet måste bevaras men de historiska värdena<br />
ska också fungera i samklang med dagens behov och aktiviteter.<br />
Mål<br />
HUVUDMÅLEN FÖR UTVECKLINGSPLANEN ÄR ATT:<br />
- Att utveckla <strong>Pildammsparken</strong> som ett <strong>av</strong> <strong>Malmö</strong>s viktigaste besöksmål och<br />
mötesplats.<br />
- Att <strong>för</strong>eslå åtgärder som kan stärka <strong>Pildammsparken</strong>s attraktionsvärde.<br />
Huvudfokus <strong>för</strong> åtgärds<strong>för</strong>slagen ligger på att skapa ökad attraktion och till-<br />
16 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN
Foto Oscar Falck<br />
gänglighet till parkens dammar samt att utveckla/rusta upp parkens finträdgårdar<br />
och övriga parkrum.<br />
- Att ta fram en åtgärdsplan med <strong>för</strong>eslagna delprojekt/åtgärder.<br />
ÖVERGRIPANDE FÖRSLAG FÖR ATT UPPNÅ HUVUDMÅLEN HAR UTKRISTALLI-<br />
SERATS ENLIGT FÖLJANDE:<br />
- Utnyttja dammarnas potential bättre genom att öka möjligheten att<br />
komma i nära kontakt med vattnet samt genom att plantera in strand- och<br />
vattenvegetation.<br />
- Förstärka parkens centralplats (Poppeludden och parkeringsplatsen) och<br />
därigenom skapa en ny målpunkt.<br />
- Utöka och <strong>för</strong>fina parkens finträdgårdar och utveckla de mindre platserna<br />
runt om i parken tex genom att <strong>för</strong>stärka blomprakten och skapa fler sittplatser/mötesplatser.<br />
- Se över möblering enligt med <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s möbleringsprogram samt information<br />
och skyltning enligt <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s skyltprogram.<br />
- Tydliggöra skillnaden mellan gångvägar och cykelvägar genom att ta bort<br />
asfalt på gångvägarna.<br />
- Stärka parkens siktlinjer och <strong>av</strong>gränsning mot omgivande gator.<br />
- Se över allmänbelysningen och behovet <strong>av</strong> ev effektbelysning utan att<br />
<strong>för</strong>störa parkens naturkaraktär och möjligheten att här njuta <strong>av</strong> stjärnhimlen.<br />
Utifrån dessa mål och övergripande strategier har åtgärds<strong>för</strong>slag tagits fram<br />
<strong>för</strong> olika delprojekt <strong>av</strong> varierande storlek och art. Några <strong>för</strong>eslagna åtgärder<br />
med<strong>för</strong> större insatser medan flertalet åtgärdspunkter rör en mer allmän<br />
upprustning <strong>av</strong> parken med fokus på vegetation, vattenkvalitet, ytor och<br />
utrustning samt <strong>för</strong>nyelse <strong>av</strong> parkens målpunkter. De åtgärder som <strong>för</strong>eslås<br />
i programmet syftar till största del till att <strong>för</strong>fina de befintliga värdena i<br />
parken, både med <strong>av</strong>seende på finträdgårdarna och möjligheten till rofylld<br />
naturupplevelse och med <strong>av</strong>seende på parkens funktion som aktivitets- och<br />
arrangemangspark. Den större <strong>för</strong>ändringen vid Poppeludden (som redovisas<br />
i separat visionsdokument) ses som ett tillskott som kan attrahera fler besökare<br />
o<strong>av</strong>sett om det är ökad blomsterprakt eller nya spännande vistelseytor<br />
som efterfrågas. En historisk park ska också fungera <strong>för</strong> dagens behov och<br />
aktiviteter.<br />
De <strong>för</strong>eslagna huvudmålen och åtgärder stämmer väl överens med Gatukontorets<br />
övergripande mål som syftar till att erbjuda attraktiva, trygga, tillgängliga<br />
och ekologiska hållbara <strong>stad</strong>smiljöer samt att driva en nytänkande<br />
<strong>utveckling</strong> som bygger på omvärldsanalys,<br />
17 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN
Förslag till<br />
åtgärder/delprojekt<br />
Delprojekt Besökscentrum<br />
(Närmare beskrivning <strong>av</strong> detta delprojekt redovisas i separat idéstudie, se bilaga<br />
6, då vidare utredning krävs <strong>för</strong> genom<strong>för</strong>ande)<br />
<strong>Pildammsparken</strong> är ett <strong>av</strong> <strong>Malmö</strong>s viktigaste besöksmål, både <strong>för</strong> <strong>Malmö</strong>bor<br />
och turister. För att ytterligare markera parkens betydelse som besöksmål<br />
och <strong>för</strong> att erbjuda god service <strong>för</strong> alla de som besöker parken <strong>för</strong>eslås att<br />
ett besökscentrum anläggs i <strong>Pildammsparken</strong>. Besökscentrumet <strong>för</strong>eslås<br />
vara bemannat och utgöra en central plats <strong>för</strong> informationsspridning kring<br />
<strong>Pildammsparken</strong> och dess aktiviteter. Poppeludden <strong>för</strong>eslås som plats <strong>för</strong> ett<br />
besökscentrum då dess läge intill parkeringsplatsen samt parkens centrala<br />
delar bedöms vara den mest strategiska placeringen i parken.<br />
Stora dammen utgör ett <strong>av</strong> grundelementen i <strong>Pildammsparken</strong>. Den utgör<br />
en betydande del <strong>av</strong> parkens yta och är vid sidan <strong>av</strong> bokskogen och finträdgårdarna<br />
den del som lockar flest besökare. Men som besökare kommer man<br />
aldrig i direkt kontakt med vattnet och dammen upplevs tidvis som oattraktiv<br />
pga algtillväxt. Att rena vattnet och öka attraktiviteten samt tillgängligheten<br />
till dammarna är den främsta <strong>utveckling</strong>s- och <strong>för</strong>nyelsepotentialen i<br />
<strong>Pildammsparken</strong>.<br />
18 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN
Poppeludden idag<br />
Från Poppeludden fanns en <strong>för</strong>bindelse till<br />
ön under Baltiska utställningen. Foto GKs<br />
arkiv<br />
Poppeludden är idag en lite undanskymd del <strong>av</strong> <strong>Pildammsparken</strong> men under<br />
Baltiska utställningen var Poppeludden en central del <strong>av</strong> utställningsområdet.<br />
Härifrån utgick den landtunga som löpte ut i Stora dammen och som<br />
<strong>av</strong>slutades med utställningens stora restaurang, Kastellet, på nuvarande ön.<br />
Genom att återskapa denna <strong>för</strong>bindelse skulle man inte bara ges möjlighet<br />
att röra sig över vattnet med de upplevelser som följer med detta, utan även<br />
underlätta kommunikationen mellan den östra delen och de centrala delarna<br />
<strong>av</strong> parken. Nya rörelsemönster i parken skulle skapas.<br />
Att fylla ut och anlägga en ny landtunga i Stora dammen anses orealistiskt<br />
ur flera hänseenden och inte heller nödvändigt. I stället skulle enkla träbroar<br />
kunna erbjuda samma funktion. Estetiskt skulle detta också vara mer tilltalande<br />
eftersom broar är genomsiktliga. Dessutom inverkar de inte negativt<br />
på vattencirkulationen, vilket är viktigt <strong>för</strong> vattenkvaliteten. Genom att<br />
anlägga träbroar och trädäck både vid Poppeludden samt vid aftontrappan<br />
(gradängtappor/sittplatser nedan<strong>för</strong> vattentornet) skapas flera mötesplatser<br />
nära vattnet. Beroende på tid på dagen och årstid kan man hitta sittplatser<br />
som erbjuder sol alternativt skugga. Även möjliga nya platser <strong>för</strong> arrangemang<br />
skapas genom denna åtgärd. Anläggandet <strong>av</strong> bryggor/broar/soldäck<br />
gynnar även rovfiskar, då de gärna står i skydd <strong>av</strong> bryggor osv. Rovfisk är<br />
positivt <strong>för</strong> fiskbeståndet och därmed vattenkvaliteten. På ön i stora dammen<br />
fanns tidigare fågelreden och byggda bon som en del i <strong>Pildammsparken</strong>s<br />
fågelvårdsprogram. Detta program är nedlagt sedan ett par år och redena är<br />
rivna <strong>för</strong> att <strong>för</strong>hindra att fler fåglar, fram<strong>för</strong> allt gäss, häckar här. Numera<br />
skulle det vara fullt möjligt att göra ön tillgänglig <strong>för</strong> besökare.<br />
Förslaget med ett besökscentrum samt broar över Stora dammen är inte helt<br />
beroende <strong>av</strong> varandra utan kan även självständigt tillsakapa nya värden och<br />
besöksmål i parken men en samordning <strong>av</strong> de olika funktionerna skulle ge<br />
ett stort mervärde <strong>för</strong> parken och skapa <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> fler besökare och<br />
nya arrangemang. Vid en fortsatt utredning bör båda delarna belysas.<br />
Åtgärd:<br />
• Delprojekt Besökscentrum måste utredas vidare innan beslut om genom<strong>för</strong>ande<br />
kan tas och lyfts där<strong>för</strong> ur åtgärdsplanen. En ut<strong>för</strong>ligare<br />
idébeskrivning bifogas <strong>utveckling</strong>sprogrammet, se bilaga 6.<br />
• Cykelparkeringsmöjligheterna ses över.<br />
19 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN<br />
Lars Bendroth
Stora dammen med strandvegetation.<br />
Foto GKs arkiv<br />
Stora dammen idag. Foto Karin Sjölin<br />
Mer vegetation ska planteras in.<br />
Foto Karin Sjölin. Montage Anna Krook<br />
Delprojekt Dammarna<br />
<strong>Pildammsparken</strong>s storslagna arkitektur bygger delvis på dess dammar. Stora<br />
dammen fanns innan parken skapades, som <strong>Malmö</strong>s vattenreservoar, och<br />
var en viktig <strong>för</strong>utsättning vid planerandet <strong>av</strong> parken. På tidiga foton från<br />
<strong>Pildammsparken</strong> ser man en betydligt mer naturlik damm omgärdad <strong>av</strong><br />
vegetation, inte helt olik en naturlig sjö. Denna vegetation har successivt<br />
<strong>för</strong>svunnit och idag är båda dammarna i stort sett kala vilket ger ett mindre<br />
estetiskt tilltalande intryck, minskad naturupplevelse samt en negativ effekt<br />
på näringsinnehållet i vattnet och därmed hela ekosystemet i dammarna.<br />
Övergödningen är stor och den lilla växtlighet som finns äts snabbt upp <strong>av</strong><br />
gässen. Fiskbeståndet är relativt stort i båda dammarna men består till största<br />
del <strong>av</strong> småfisk och sk ”skräpfisk” som grumsar upp leran i dammbotten.<br />
Detta frigör näringsämnen til vattnet som i sin tur leder till algblomning och<br />
en oattraktiv vattenbild, speciellt sommartid.<br />
STORA DAMMEN<br />
Stora dammen är 10 ha stor och utgör en betydande del <strong>av</strong> <strong>Pildammsparken</strong>.<br />
Promenadslingan runt dammen är en <strong>av</strong> parkens mest välfrekventerade. I<br />
dammen finns såväl pampiga fontäner som en trädbevuxen ö. Dammens<br />
storlek samt inslaget <strong>av</strong> fontäner gör att vattencirkulationen är relativt god i<br />
dammen och algtillväxten betydligt mindre i omfattning än vad som är fallet<br />
i Lilla dammen.<br />
För att ytterligare <strong>för</strong>bättra vattenkvaliteten samt att öka dammens attraktion<br />
behöver mer vegetation planteras in, fram<strong>för</strong>allt längs strandlinjen<br />
men även ute i vattnet. Vegetationen bidrar till en bättre ekologisk balans i<br />
dammen och ger dessutom ett mer tilltalande utseende med sin lummighet<br />
och blomning. Genom att plantera in rovfisk, fram<strong>för</strong> allt gädda, erhålls en<br />
bättre balans i fiskbeståndet vilket i sin tur kommer att leda till en <strong>för</strong>ättrad<br />
vattenkvalitet.<br />
Även mängden fåglar, fram<strong>för</strong> allt gäss <strong>av</strong> olika slag, är en bidragande orsak<br />
till algproblematiken i <strong>Pildammsparken</strong>s dammar, liksom i flera <strong>av</strong> <strong>Malmö</strong>s<br />
övriga centrala parker. Åtgärder har börjat vidtas <strong>för</strong> att hålla nere antalet<br />
gäss och visst resultat har börjat skönjas i form <strong>av</strong> färre antal nya kullar de<br />
senaste två åren.<br />
I delprojekt Besökscentrum (se sid 18) är vattenkvaliteten och dammens<br />
20 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN<br />
Foto GKs arkiv
Fågelön<br />
Stora dammens slänter idag.<br />
Foto Karin Sjölin<br />
Lilla dammen med näckrosor och strandvegetation.<br />
Foto GKs arkiv<br />
Lilla dammen är idag utan standvegetation<br />
Foto Lars Bendroth<br />
attraktivitet <strong>av</strong> <strong>av</strong>görande betydelse – en ökad tillgänglighet till vattnet känns<br />
inte relevant om inte vattnet ger ett trevligare intryck än vad som är fallet<br />
idag. Där<strong>för</strong> är åtgärder som syftar till att <strong>för</strong>bättra vattenkvaliteten en viktig<br />
<strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> att de andra delprojekteten/åtgärderna längs Stora dammen<br />
ska lyckas.<br />
Åtgärd:<br />
• Strandvegetation i form <strong>av</strong> prefabricerade vegetationsmattor planteras<br />
ut på tre ställen runt stora dammen våren 2012. Vegetationen<br />
skyddas från gässen i olika grad. Utvärdering <strong>av</strong> resultatet ska ske<br />
innan fortsatt plantering görs 2013/2014. Målet är att större delen<br />
<strong>av</strong> stranden ska vara vegetationskantad med mindre släpp på vissa<br />
delar <strong>för</strong> möjlighet <strong>för</strong> besökare att komma ner til vattnet.<br />
• När strandvegetation börjat etablera sig runt dammen planteras<br />
rovfisk in.<br />
• Tillåt (säsongs-)fiske i stora dammen. Anlägg en brygga i den södra<br />
delen <strong>av</strong> dammen <strong>för</strong> detta ändamål.<br />
• Restaurera vattenspelet med tillhörande effektbelysning.<br />
LILLA DAMMEN<br />
Lilla dammen ligger i den centrala delen i <strong>Pildammsparken</strong>s mer romaniska<br />
del och den kallades <strong>för</strong>r ”Näckrosdammen” pga sitt bestånd <strong>av</strong> näckrosor.<br />
Näckrosorna har <strong>för</strong>svunnit, <strong>av</strong> okänd anledning, och är saknade <strong>av</strong> många<br />
<strong>Malmö</strong>bor. Lilla dammen är betydligt mindre än Stora dammen och omgiven<br />
<strong>av</strong> mer träd vilket har till följd att vinden inte kan skapa någon cirkulation<br />
i dammen. Detta med<strong>för</strong> att vattnet är stillastående och algtillväxten har<br />
blivit ett stort problem. Förutom att plantera in växtlighet kring dammen ses<br />
det också som <strong>av</strong>görande att <strong>för</strong>bättra vattencirkulationen om bättre vattenkvalitet<br />
ska kunna uppnås. Ett mindre vatteninlopp i dammens norra del<br />
har varit <strong>av</strong>stängt under flera år då vattnet togs från en borra i parken som<br />
g<strong>av</strong> sv<strong>av</strong>elhaltigt vatten. Genom att ansluta färskvatten och åter sätta igång<br />
inloppet skulle man erhålla en bättre cirkulation. Fortsatt utredning kring<br />
vattencirkulationen i Lilla dammen krävs dock.<br />
21 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN<br />
Foto Lars Bendroth
Lilla dammen idag. Foto Lars Bendroth<br />
Inloppet i Lilla dammen idag.. Foto Lars<br />
Bendroth<br />
Poppeludden idag. Foto Lars Bendroth<br />
Slitage <strong>av</strong> fåglar. Foto Karin Sjölin<br />
Under 2011 har <strong>för</strong>sök gjorts <strong>för</strong> att etablera näckrosor i Lilla dammen.<br />
Utfallet är beroende <strong>av</strong> betestrycket från gässen. En fortsatt etablering <strong>av</strong><br />
vegetation <strong>för</strong>eslås med strandvegetation runt dammen. Denna vegetation<br />
<strong>för</strong>eslås vara <strong>av</strong> mer romantisk trädgårdskaraktär än den vegetation som<br />
<strong>för</strong>eslås runt Stora dammen, som är <strong>av</strong> mer robust karaktär.<br />
Visionsbild <strong>av</strong> inloppet i Lilla dammen.. Foto Lars Bendroth. Fotomontage Anna Krook.<br />
Åtgärd:<br />
• Återinstallera inloppet/bäcken. Behovet <strong>av</strong> ytterligare åtgärder <strong>för</strong><br />
att <strong>för</strong>bättra cirkulationen, t.ex. med turbiner under någon bro, bör<br />
utredas vidare efter att man dragit slutsatser <strong>av</strong> den <strong>för</strong>sta åtgärden.<br />
• Strandvegetation och mer näckrosor planteras in under 2012/2013.<br />
POPPELUDDEN<br />
Poppeludden är idag en lite undanskymd del <strong>av</strong> <strong>Pildammsparken</strong> som kan<br />
ges en betydligt mer framträdande position i parken genom att rustas upp/<br />
gestaltas om med <strong>av</strong>seende på vegetation och markbeläggning. Genom att<br />
anlägga trappor alternativt trädäck ner mot vattnet skulle möjligheten till<br />
vattenkontakt öka och platsen skulle bli betydligt mer attraktiv att vistas på.<br />
Även promenadvägen runt Stora dammen bör dras om så att man passerar<br />
Poppeludden i stället <strong>för</strong> som idag över parkeringsplatsen. Att gångvägen<br />
har dragits på det viset beror på att en del <strong>av</strong> poppeludden varit <strong>av</strong>sedd <strong>för</strong><br />
fågelmatning och där<strong>för</strong> varit <strong>av</strong>spärrad. Fågelmatningen i <strong>Pildammsparken</strong><br />
har till stor del upphört och <strong>av</strong>spärrningen kan utan hinder tas bort. Därmed<br />
skapas nya möjligheter <strong>för</strong> både passage genom och vistelse på Poppeludden.<br />
Poppeluddens centrala läge i parken gör att en <strong>utveckling</strong> <strong>av</strong> denna plats är<br />
viktig om målet med att stärka parken som besökspark ska uppnås. Även<br />
parkeringsplatsens placering, eller åtminstone utbredning, bör utredas vidare.<br />
Parkeringsplatsen ligger på den absolut mest centrala platsen i <strong>Pildammsparken</strong>,<br />
där flera <strong>av</strong> parkens axlar/siktlinjer möts, något som borde markeras på<br />
ett sätt som visar på större respekt <strong>för</strong> parkens arkitektoniska grundidé.<br />
I samband med kronprinsessan Viktorias bröllop 2010 upp<strong>för</strong>des en vigselplats,<br />
”Brudplatsen”, vid Margaretap<strong>av</strong>iljongen som har blivit väldigt popu-<br />
22 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN
Brant ogästvänlig slänt vid Poppeludden.<br />
Foto Karin Sjölin<br />
Vattentrappan. Foto Oscar Falck<br />
Soltrappan. Foto Karin sjölin<br />
Astilbeplanteringen. Foto Karin Sjölin<br />
Magnoliarundeln. Foto Karin Sjölin<br />
lär. Platsen är dock inte vald <strong>för</strong> att fungera långsiktigt men Brudplatsen kan<br />
upp<strong>för</strong>as på Poppeludden och där få en mer central och vacker placering. En<br />
sådan lösning hade också bidragit till att manifestera Poppeluddens stärkta<br />
betydelse i parken.<br />
Åtgärd:<br />
• Rusta upp Poppeludden. Bevara grundstommen (främst popplarna)<br />
men <strong>för</strong>nya övrig vegetation och markbeläggning<br />
• Ge Brudplatsen en permanent placering på Poppeludden.<br />
• Dra om gångvägen runt Stora dammen så att den passerar genom<br />
Poppeludden istället <strong>för</strong> över parkeringsplatsen.<br />
• Anlägg ett mindre trädäck alternativt gradängtrappor ner mot<br />
vattnet (kan ses som en etapp 1 vid ett genom<strong>för</strong>ande <strong>av</strong> delprojekt<br />
Besökscentrum).<br />
VATTENTRAPPAN<br />
Mot slutet <strong>av</strong> 80-talet anlades en lekfull vattentrappa invid Stora dammens<br />
norra del, skapad <strong>av</strong> trädgårdsingenjör Leif Ringsbo vid <strong>Malmö</strong> Gatukontor.<br />
Inspirationen till denna konstruktion lär komma från ett studiebesök i Tyskland<br />
och vattentrappan utgör idag ett populärt besöksmål i parken,<br />
En upprustning <strong>av</strong> planteringsytan runt vattentrappan har gjorts under<br />
hösten 2011 med en satsning på perenner som <strong>för</strong>väntas fungera bättre <strong>för</strong><br />
växtplatsen. I samband med denna upprustning har även intilliggande ytor<br />
samt utrustning setts över.<br />
MINDRE PLATSER LÄNGS DAMMARNA<br />
I samband med planteringsåtgärderna kring dammarna <strong>för</strong>eslås även upprustning<br />
<strong>av</strong> några mindre platser längs dammarna. Genom att gestalta om<br />
dessa platser eller <strong>för</strong>nya dem med hjälp <strong>av</strong> ny vegetation/nya material kan<br />
de göras mer attraktiva som mötesplatser eller platser <strong>för</strong> vila och kontemplation.<br />
Runt Stora dammen rör det sig i <strong>för</strong>sta hand om Tidens genus med<br />
pendang, Soltrappan vid nya entrén samt Aftontrappan vid vattentornet.<br />
Även runt Lilla dammen finns några mindre platser som behöver <strong>för</strong>nyas,<br />
tex astilbeplanteringen, Magnoliarundeln samt inte minst dammens öar med<br />
broar, som utgör en viktig del i det romantiska inslaget runt Lilla dammen<br />
med möjligheter till många fina utblickar över dammen och Galatheas hage.<br />
Åtgärd:<br />
• Stora dammen: Förnya Tidens genus inklusive dess pendang, Soltrappan<br />
samt Aftontrappan genom att <strong>för</strong>nya vegetation, utrustning<br />
och markbeläggning.<br />
• Lilla dammen: Förnya astilbeplanteringen och skapa en plantering<br />
som är bättre lämpad <strong>för</strong> den soliga och varma växtplatsen. Förenkla<br />
perennplanteringen vid Magnoliarundeln och placera ut bänkar runt<br />
den.<br />
23 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN
Foto Oskar Falck<br />
Barnens trädgård planteras varje år <strong>av</strong> <strong>Malmö</strong>s<br />
<strong>för</strong>skolebarn. Foto Peter Kroon<br />
Blomstergatan på 20-talet. Foto GKs arkiv<br />
Delprojekt Finträdgårdarna<br />
<strong>Pildammsparken</strong>s finträdgårdar med Margaretas blomstergata, Galatheas<br />
hage och Drottning Silvias rosenträdgård som främsta exempel, utgör de<br />
delar <strong>av</strong> parken där trädgårdens detaljrikedom och färgprakt skapats. Dessa<br />
trädgrådsrum står i fin kontrast till bokskogens och dammarnas storskalighet<br />
och enkelhet. Finträdgårdarna är mycket välbesökta och bland turister är<br />
det ofta dessa platser som utgör huvudmålet <strong>för</strong> besöket. För många <strong>Malmö</strong>bor<br />
är det en årligen återkommande händelse att besöka Kronprinsessan<br />
Margaretas blomstergata när årets sommarblomsplantering är nysatt eller att<br />
besöka Rosariet i början <strong>av</strong> juli när rosorna är som vackrast. I anslutning till<br />
finträdgårdarna ligger också Barnens trädgård som varje år planteras med<br />
sommarblommor <strong>av</strong> <strong>Malmö</strong>s <strong>för</strong>skolebarn.<br />
MARGARETAPAVILJONGEN MED BLOMSTERGATAN SAMT PARTERRER<br />
Margaretap<strong>av</strong>iljongen och Blomstergatan är de mest ursprungliga delarna <strong>av</strong><br />
<strong>Pildammsparken</strong> – de anlades redan till Baltiska utställningen 1914. Utställningsarkitekten<br />
Ferdinand Boberg arbetade tillsammans med kronprinsessan<br />
Margareta med att gestalta området kring den kungliga p<strong>av</strong>iljongen, som<br />
Margaretap<strong>av</strong>iljongen hette under utställningen. Blomsterarrangemangen<br />
svarade kronprinsessan helt <strong>för</strong> och det var med Baltiska utställningen och<br />
kronprinsessans arbete som den engelska trädgårdsstilen fick sitt genombrott<br />
i Sverige.<br />
Blomstergatan har utgjort flaggskeppet i <strong>Malmö</strong>s sommarblomssatsning<br />
sedan dess tillkomst. Anläggningen var tidigare omgärdad <strong>av</strong> bokhäckar och<br />
höga bokträd. 2004 togs bokträden bort då de blivit så stora att de skuggade<br />
ut sommarblommorna. Samtidigt beslutades att den mur som funnits som<br />
kuliss under Baltiska utställningen skulle återupp<strong>för</strong>as (eller nyupp<strong>för</strong>as!)<br />
vilket färdigställdes <strong>för</strong>sommaren 2005. Murarnas tillkomst har med<strong>för</strong>t att<br />
sommarblommorna har väldigt gynnsamma <strong>för</strong>hållanden nu, tack vare bättre<br />
ljus<strong>för</strong>hållanden och genom att murarna lagrar värme. Murarna <strong>för</strong>stärker<br />
också trädgårdsrummet och den engelska stilen i anläggningen.<br />
Margaretap<strong>av</strong>iljongen ru<strong>stad</strong>es upp1989 och den utställning om Baltiska<br />
utställningen och kronprinsessan Margareta som finns här är från denna<br />
tid. Utställningen behöver dock kompletteras. I anslutning till ytorna runt<br />
Margaretap<strong>av</strong>iljongen har flera stora träd tagits bort, dels bokträden längs<br />
24 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN
Blomstergatan våren 2010.<br />
Foto Jenny Leyman<br />
Blomstergatan men även flera almar. Det ökade ljusinsläppet borde utnyttjas<br />
bättre <strong>för</strong> att t.ex. plantera fler blommande buskar mm i de tidigare trädbevuxna<br />
ytor som gränsar mot t.ex. Rosariet.<br />
Platsen runt Margaretap<strong>av</strong>iljongen utgör entréområdet till amfiteatern och<br />
här finns behov <strong>av</strong> fler sittplatser. Slänten upp mot amfiteatern utgörs idag<br />
<strong>av</strong> långgräs, dvs en gräsyta som bara klipps 1 ggr/år, vilket ger ett lite ovårdat<br />
intryck. Släntlutningen gör att ytan är svår att klippa som kortgräs, vilket<br />
<strong>för</strong>modligen var den ursprungliga tanken. Ett alternativ är att plantera in<br />
ängsblommor, t.ex. prästkragar (margariter) som en hyllning till kronprinsessans<br />
medverkan i parkens tillkomst. Detta skulle ge ytan ett större prydnadsvärde<br />
och eftersom den lutar så kommer den också att utgöra en blommande<br />
fond bakom Margaretap<strong>av</strong>iljongen <strong>för</strong> besökare som kommer gående längs<br />
Blomstergatan.<br />
Flygbild över finträdgårdarna. Foto Pekka Kärppä<br />
P<strong>av</strong>iljongens omgivande parterrer består <strong>av</strong> nedsänkta ytor med minutiöst<br />
skött gräs, s.k. paradgräsmatta. De kantas mot mittgången <strong>av</strong> pelarklippta<br />
idegranar som står i en tegelkrossyta. För att <strong>för</strong>höja intrycket ytterligare<br />
<strong>för</strong>eslås gräsparterrerna omgärdas <strong>av</strong> stålkant <strong>för</strong> att ge en knivskarp gräns<br />
mellan gräs och grus och <strong>för</strong> att underlätta skötseln. En tillfällig vigselplats,<br />
”Brudplatsen”, upp<strong>för</strong>des på här 2010 och önskemål om att permanenta<br />
denna har fram<strong>för</strong>ts. Nuvarande plats är dock inte vald <strong>för</strong> att fungera långsiktigt<br />
och där<strong>för</strong> <strong>för</strong>eslås att Brudplatsen flyttas till Poppeludden, där den<br />
skulle komma bättre till sin rätt.<br />
Vid Margaretap<strong>av</strong>iljongen står ett par urnor från baltiska utställningen som<br />
planteras med sommarblommor. Ett antal urnor som stått vid entrén mot<br />
amfiteatern har dock <strong>för</strong>svunnit. Dessa är möjliga att ersätta med repliker<br />
och på så sätt hade entrén mot amfiteatern markerats bättre.<br />
25 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN
Slänten mot Amfiteatern. Foto Karin Sjölin<br />
Amfiteaterna. Foto Karin Sjölin<br />
Åtgärd:<br />
• Plantera in ängsblommor, fram<strong>för</strong> allt prästkragar, i slänten mot<br />
amfiteatern. Klipp en ”ram” runt med kortklippt gräs <strong>för</strong> att ge ytan<br />
ett lite mer välskött intryck.<br />
• Sätt stålkanter runt gräsparterrerna<br />
• Se över busk- och trädbeståndet i anslutning till de övriga finträdgårdarna<br />
(Rosariet och ”Kastanjen”) och komplettera med mer<br />
blommande buskar och småträd.<br />
• Nytillverka repliker <strong>av</strong> ursprungliga urnor.<br />
• Effektbelys Margaretas blomstergata och Margaretap<strong>av</strong>iljongen<br />
AMFITEATERN<br />
Amfiteatern är en <strong>av</strong> <strong>Pildammsparken</strong>s mest välbesökta delar och Kultur<strong>för</strong>valtningens<br />
arrangemang ”Sommarscen” något <strong>av</strong> en institution i <strong>Malmö</strong>.<br />
Här har spelats friluftsteater sedan många år tillbaka. Under de senaste åren<br />
har scenområdet genomgått en upprustning <strong>för</strong> att <strong>för</strong>bättra anläggningen.<br />
De ursprungliga paraplyalmarna har bytts ut mot korstörne och utrustning<br />
och belysning har fått en översyn. Valet <strong>av</strong> armaturer är inte optimalt då<br />
de bländar besökarna som kommer nerifrån Margaretap<strong>av</strong>iljongen och ska<br />
där<strong>för</strong> bytas ut. Ytterligare åtgärder <strong>för</strong> amfiteatern är kan komma att bli<br />
aktuella om denna framöver kommer att omfattas <strong>av</strong> programmet <strong>för</strong> Fsta<br />
Arrangemangsplatser. Fortsatt samarbete med berörda <strong>för</strong>valtningar bedrivs<br />
<strong>för</strong> att upprätthålla en hög kvalitet på såväl anläggning som kulturell verksamhet.<br />
Den häck som <strong>av</strong>gränsar ”<strong>för</strong>platsen” mot slänten och trapporna mot Margaretap<strong>av</strong>iljongen<br />
är gles och ger ett trist intryck och behöver bytas ut.<br />
Åtgärd:<br />
• Byt ut häck.<br />
• Byt ut armaturer.<br />
DROTTNING SILVIAS ROSENTRÄDGÅRD/ROSARIET<br />
Drottning Silvias rosenträdgård, Rosariet, anlades 1989 och har gestaltats <strong>av</strong><br />
landskapsarkitekt Britt Berntsson. Tidigare har här funnits en stilträdgård indelad<br />
i parterrer. Rosorna är placerade i kvarter med ett centralt litet vattenspel.<br />
De är samplanterade med olika perenner var<strong>av</strong> flera är <strong>av</strong> det kraftigväxande<br />
slaget, vilket i vissa fall har skapat en konkurrenssituation som inte varit<br />
gynnsamt <strong>för</strong> rosorna. En översyn <strong>av</strong> rosorna, ur såväl kvalitetsaspekt som<br />
sortaspekt, behöver göras.<br />
Då bokträden som tidigare omgärdade Margaretas blomstergata togs bort<br />
har ljus<strong>för</strong>hållandena i rosariet <strong>för</strong>bättrats och nu finns goda möjligheter att<br />
utöka rosariet med fler rosenkvarter. En sådan utvidgning kan ske i samband<br />
med att man kompletterar och ser över den befintliga rosenträdgården.<br />
26 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN
Voljären i rosenträdgården.<br />
Foto Karin Sjölin<br />
Inspirationsskiss <strong>av</strong> temporärt besökscentrum.<br />
Skiss AB05<br />
Konstverket ”Kastanjen”med perennplantering.<br />
Foto Karin Sjölin<br />
Invid Rosariets ena sida ligger idag en outnyttjad voljär som tidigare innehöll<br />
exotiska fåglar. Voljären byggdes i samband med att Rosariet anlades 1998<br />
och är tidstypiskt postmodernistisk i sin arkitektur. Voljären utgör ett fint<br />
inslag i Rosariet och bör bevaras men måste fyllas med ett nytt innehåll/en<br />
funktion. Ett <strong>för</strong>slag är att öppna upp voljären och låta den fungera som ett<br />
temporärt, obemannat besökscentrum i väntan på en permanent lösning<br />
(se delprojekt Besökscentrum, sid 18). En långsiktig lösning <strong>för</strong> voljären är<br />
att låta den vara en byggnad <strong>för</strong> utställningar, tex om rosor, samt erbjuda<br />
sittplatser under tak <strong>för</strong> besökare.<br />
Åtgärd:<br />
• Utvidga och utveckla Drottnings Silvias rosenträdgård med <strong>av</strong>seende<br />
både på storlek och på rosbestånd.<br />
• Rusta upp och öppna voljären som temporärt besökscentrum.<br />
• Utred vidare användningsmöjligheten <strong>för</strong> voljären.<br />
KASTANJEN<br />
På motsatt sida om blomstergatan ligger ett trädgårdsrum med ett konstverk,<br />
”Kastanjen”, centralt placerat. Trädgårdsrummet utgörs <strong>av</strong> flera perennrabatter<br />
som gestaltades <strong>av</strong> landskapsarkitekt Barbara Johnsson i samband med<br />
<strong>Pildammsparken</strong>s 75-års jubileum. Trädgårdsrummet som helhet fungerar<br />
men perennplanteringarna behöver kompletteras och markbeläggningen<br />
behöver läggas om samt eventuellt kompletteras med hällar <strong>för</strong> att <strong>för</strong>bättra<br />
framkomligheten.<br />
Mellan ”Kastanjen” och Margaretarestaurangen löper en pergolagång där<br />
pergolans klätterväxter dör ut. Med det ökade ljusinsläpp som blivit i denna<br />
del <strong>av</strong> parken har man nu möjligheter att utveckla växtligheten i pergolan.<br />
Åtgärd:<br />
• Restaurera perennplanteringar samt pergola.<br />
• Restaurera markbeläggning och komplettera med hällstråk.<br />
27 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN<br />
Foto Karin Sjölin
Konstverket ”Galathea”. Foto Merja Diaz<br />
Balustraden vid Lilla dammen. Foto Lars<br />
Bendroth<br />
GALATHEAS HAGE<br />
Galatheas hage utgör vid sidan <strong>av</strong> Lilla dammen den främsta anläggningen i<br />
den romantiska delen <strong>av</strong> <strong>Pildammsparken</strong>. Platsen är uppkallad efter statyn<br />
”Galathea” <strong>av</strong> Nils Möllerberg (1930) som står centralt placerad i rummet.<br />
Trädgårdsrummet är omgivet <strong>av</strong> magnifika bokhäckar och perennrabatter,<br />
tydligt inspirerade <strong>av</strong> engelska sk perennial borders. Bokhäckarnas mäktighet<br />
och den centrala nedsänkta gräsytan ger platsen en väldigt rofylld och<br />
kontemplativ atmosfär och här uppmanas besökaren till tystnad och stillhet<br />
på små infromationsskyltar. Trädgårdsrummet <strong>av</strong>slutas i norr <strong>av</strong> en vacker<br />
balustrad ut mot Lilla dammen.<br />
Planteringar vid Galatheas hage. Foto Karin Sjölin<br />
Flera viktiga delar i denna anläggning är i behov <strong>av</strong> upprustning. Främst är<br />
balustraden i mycket dåligt skick och behöver ny grundläggning.<br />
Bokhäckarna ha de senaste åren varit i dålig kondition, pga angrepp <strong>av</strong> s.k.<br />
bokbladslus och kanske även den svampsjukdom som angripit de stora<br />
bokträden i parken (se sid 32). Är angreppet aggressivt kan det bli aktuellt<br />
att byta ut bokhäckarna, lämpligtvis mot <strong>av</strong>enbokshäckar, som är mer tåliga<br />
och robusta. Krävs en sådan åtgärd <strong>för</strong>eslås även perennplanteringen rustas<br />
upp. Den är <strong>för</strong>visso fin men tyvärr bevuxen med ett aggressivt rotogräs som<br />
kräver stora skötselåtgärder. Även ljussättningen ses över om denna större<br />
åtgärd skulle bli aktuell.<br />
Gångvägen tvärs igenom Galatheas hage har blivit en smitväg <strong>för</strong> cyklister<br />
vilket dels stör friden i anläggningen men också sliter på gräsmattan. Behov<br />
finns <strong>av</strong> att sätta upp självstängande grindar alt cykelfållor <strong>för</strong> att motverka<br />
problemet. Smidesräcket vid Lilla dammens broar kan stå som <strong>för</strong>ebild.<br />
28 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN<br />
Foto Karin<br />
Sjölin
TV-trädgården. Foto Karin Sjölin<br />
En passage (prickad linje) från rosenträdgården<br />
till TV-trädgården <strong>för</strong>eslås.<br />
Foto Pekka Kärppä<br />
Södra delen <strong>av</strong> parken mot John Ericssons<br />
väg. Foto Karin Sjölin<br />
Åtgärd:<br />
• Restaurera balustraden.<br />
• Sätt upp självstängande grindar/cykelfållor <strong>för</strong> att hindra cykeltrafik<br />
genom Galatheas hage.<br />
• Bevaka problemet med bokhäckarna och ta ställning till åtgärd om<br />
problemet <strong>för</strong>värras. Vid byte <strong>av</strong> häckmaterial <strong>för</strong>ordas <strong>av</strong>enbok.<br />
En samlad åtgärd kring vegetationen tas om åtgärden blir aktuell,<br />
inklusive <strong>för</strong>nyelse <strong>av</strong> effektbelysningen<br />
TV-TRÄDGÅRDARNA<br />
De s.k. TV-trädgårdarna är <strong>för</strong>modligen de minst välkända <strong>av</strong> <strong>Pildammsparken</strong>s<br />
finträdgårdar och ligger lite undanskymt bakom Kommuntekniks<br />
<strong>för</strong>råd. Anläggningen kom till under tidigt 1990-tal i samband med att<br />
TV-programmet ”Gröna rum” spelades in här. Små stilträdgårdar anlades här<br />
som inspiration till vad tv-tittaren kunde å<strong>stad</strong>komma i sin egen trädgård.<br />
Den <strong>av</strong>skilda placeringen och det omgärdande staketet gör att få besökare<br />
känner till anläggningen. Många <strong>av</strong> småträdgårdarna har dessutom <strong>för</strong>fallit<br />
<strong>av</strong>sevärt sedan de anlades och det pedagogiska inslaget med växtskyltar osv<br />
har gått <strong>för</strong>lorat.<br />
Trädgårdens funktion har spelat ut sin roll och dess läge gör den svårutvecklad.<br />
En koppling till de övriga finträdgårdarna genom en passage från<br />
rosenträdgården <strong>för</strong>slås <strong>för</strong> att <strong>för</strong>bättra tillgängligheten men anläggningen<br />
kräver även ett nytt innehåll <strong>för</strong> att locka besökare.<br />
Åtgärd:<br />
• Utred vidare <strong>utveckling</strong>smöjligheten <strong>för</strong> anläggningen med <strong>för</strong>utsättningen<br />
att trädgården görs tillgänglig från Rosariet samt ges ett<br />
nytt innehåll.<br />
Delprojekt Södra delen<br />
Den södra delen <strong>av</strong> parken känns väldigt diffus och abrupt <strong>av</strong>slutad. När<br />
man studerar äldre kartmaterial syns det tydligt att denna del minskat. I<br />
det ursprungliga <strong>för</strong>slaget låg både Pildammsvägen och John Ericssons väg<br />
i ett annat läge och den här delen <strong>av</strong> parken var därmed mer tilltagen och<br />
välgestaltad. Här fanns då bokplanteringar som <strong>av</strong>gränsade mot gatorna och<br />
t.o.m. planer på en fotbollsplan, återigen ett prov på Bülow-Hübes nytänkande.<br />
Minskningen <strong>av</strong> ytan har gjorts utan hänsyn till parkens behov <strong>av</strong> ett<br />
väldefinierat <strong>av</strong>slut.<br />
Den här delen <strong>av</strong> parken är den enda som bedöms vara i behov <strong>av</strong> en större<br />
omgestaltning <strong>för</strong> att ge en tydligare struktur och <strong>av</strong>gränsning mot intilliggande<br />
gator. Flera grupper <strong>av</strong> olika småträd, bla hägg och prydnadskörsbär,<br />
planterades under 1980- och 90-tal som ett <strong>för</strong>sök att ge parken ett <strong>av</strong>slut,<br />
29 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN
Cykelbanan vid John Ericssons väg.<br />
Foto Lars Bendroth<br />
men med otillfredsställande resultat. För att erhålla den efterfrågade effekten<br />
måste fler och större träd planteras.<br />
I Stora dammens södra del finns en liten plats omgiven <strong>av</strong> lagerhägg, med<br />
utsikt över dammen och med en liten bäck i <strong>för</strong>grunden. Platsen är fin men<br />
upplevs som otrygg. Både vegetation och markbeläggning är i behov <strong>av</strong> <strong>för</strong>nyelse<br />
<strong>för</strong> att göra platsen mer attraktiv att vistas på. En ökad blomsterprakt,<br />
både längs bäckfåran i form <strong>av</strong> perenner samt i strandkanten, skulle utgöra<br />
ett välbehövligt tillskott och locka fler besökare att stanna till i denna del <strong>av</strong><br />
parken.<br />
Åtgärd:<br />
• Gestalta om den södra delen mot John Erikssons så att parken får en<br />
tydlig <strong>av</strong>gränsning mot gaturummet.<br />
• Renovera ”lagerhäggsplatsen”/utsiktsplatsen, med tonvikt på vegetationen,<br />
ytor/utrustning samt sikt. Plantera perenner/strandvegetation<br />
längs bäckfåran och längs strandlinjen.<br />
• Möjliggör <strong>för</strong> bollspel genom att anlägga en enklare fotbollsplan/<br />
aktivitetsyta enligt Bülow-Hübes ursprungliga planer.<br />
JOHN ERICSSONS VÄG<br />
Längs John Ericssons väg har almar tagits bort pga almsjukan vilket har<br />
resulterat i att gaturummet känns väldigt överdimensionerat samt att parkens<br />
<strong>av</strong>gränsningar mot gatan har <strong>för</strong>sämrats. Detta är fram<strong>för</strong> allt påtagligt i<br />
höjd med amfiteatern, som numera inte har någon fond, samt i det sydöstra<br />
hörnet, där parken ”flyter ut” i gaturummet. För att återge <strong>Pildammsparken</strong><br />
dess väldefinierade <strong>av</strong>gränsningar/<strong>av</strong>slut är det viktigt att de borttagna träden<br />
längs John Ericssons väg ersätts.<br />
Så här kan John Ericssons väg se ut om träden återplanteras närmast vägen istället <strong>för</strong> mellan<br />
gångbanan och cykelbanan.. Foto Lars Bendroth. Montage: Anna Krook<br />
30 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN
Foto Karin Sjölin<br />
På grund <strong>av</strong> bokarnas bredkronighet är det svårt att återplantera i samma<br />
läge som tidigare utan att behöva göra kronreduceringar. Genom att byta<br />
plats på cykelbana och trädrad så att både gång- och cykelbana löper innan<strong>för</strong><br />
den nya trädraden erhålls tillräckligt utrymme <strong>för</strong> såväl nya träd som<br />
<strong>för</strong> befintliga bokar. Åtgärden skulle också ge en tryggare och attraktivare<br />
miljö <strong>för</strong> såväl gående och motionärer samt cyklister som rör sig längs gatan.<br />
Befintlig gatusektion i övrigt kan bevaras. Denna åtgärd <strong>för</strong>eslås genom<strong>för</strong>as<br />
inom ramen <strong>för</strong> ett separat investeringsprojekt.<br />
Åtgärd:<br />
• Ersätt borttagen trädrad.<br />
• Flytta cykelbanan så att den löper innan<strong>för</strong> den nya trädraden.<br />
Delprojekt Skogen<br />
BOKSKOGEN<br />
Bokskogen i <strong>Pildammsparken</strong> utgör grundelementet <strong>för</strong> parkens struktur.<br />
Bokarna är nu, efter ca 100 år, fullvuxna individer som ger parken karaktär<br />
<strong>av</strong> en naturlig skånsk bokskog. Sedan ett par år tillbaka har dock flera bokträd<br />
drabbats <strong>av</strong> en aggressiv svampsjukdom och fått fällas. Orsaken har tidigare<br />
varit okänd men under 2011 har undersökningar visat att det rör sig om<br />
en Phytophthora-svamp, en mycket aggressiv algsvamp som <strong>för</strong>stör rötterna<br />
på träden. Fortsatt utredning kring eventuell behandling sker. För att säkra<br />
ett långsiktigt stabilt trädbestånd i <strong>Pildammsparken</strong>, och i <strong>Malmö</strong>s övriga<br />
bokrika parker, har även en utredning kring alternativa trädarter startats upp.<br />
Den utredningen har lyfts ur detta program eftersom det är ett allt<strong>för</strong> omfattande<br />
arbete och att den även befaras komma att omfatta andra parker.<br />
Bokskogen används <strong>av</strong> såväl flanörer och motionärer (längs joggingslingan)<br />
som <strong>av</strong> <strong>för</strong>skolegrupper och naturintresserade. Bokskogen är en fågel-,<br />
31 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN
Foto Karin Sjölin<br />
Inspiration till utegym<br />
svamp- och insektsrik naturtyp och bokskogen i <strong>Pildammsparken</strong> hyser<br />
dessutom en stor koloni fladdermöss. Där<strong>för</strong> är det <strong>av</strong> yttersta vikt att skogspartiets<br />
naturlika karaktär bibehålls. Stor aktsamhet ska råda vid eventuell<br />
gallringar och även ljussättning ska ske med <strong>för</strong>siktighet eftersom ett visst<br />
mått <strong>av</strong> mörker behövs både <strong>för</strong> att inte <strong>för</strong>störa naturupplevelsen <strong>för</strong> parkbesökarna<br />
och <strong>för</strong> att inte störa djurlivet. Mörker behövs också i viss mån <strong>för</strong><br />
att ge besökare i parken möjlighet att kunna njuta <strong>av</strong> en natthimmel, något<br />
som inte kan upplevas på så många platser i <strong>Malmö</strong>.<br />
Det har planterats in vårlökar i bokskogen vid tidigare tillfällen. De har under<br />
de senaste åren börjat sprida sig och utgör idag ett fint inslag. Ytterligare<br />
undervegetation i form <strong>av</strong> olika lundörter planterades in på <strong>för</strong>sök under<br />
2011. Detta gjordes <strong>för</strong> att <strong>för</strong>stärka fältskikten och även <strong>för</strong> att <strong>för</strong>bättra<br />
<strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> bokträden, då markvegetation har en gynnsam effekt<br />
på jorden och därmed övrig växtlighet. En spridning <strong>av</strong> dessa arter <strong>för</strong>väntas<br />
och eventuellt kommer ytterligare ytor att planteras med likartad flora.<br />
<strong>Pildammsparken</strong> är en utpräglad aktivitetspark, något som inte minst märks<br />
på antalet motionärer som nyttjar motionsslingan runt parken. Det finns<br />
markerat tre olika motionsrundor, men skyltningen är eftersatt och behöver<br />
<strong>för</strong>tydligas. Även belysningen längs motionsspåret behöver <strong>för</strong>bättras med<br />
<strong>av</strong>seende på miljövänligare ljuskällor samt bättre <strong>av</strong>bländade aramturer.<br />
Efterfrågan från allmänheten på s.k. utegym är stor i <strong>Malmö</strong> och <strong>Pildammsparken</strong><br />
är en lämplig park <strong>för</strong> placering <strong>av</strong> sådana pga mängden<br />
motionärer. Längs motionsslingan <strong>för</strong>eslås två utegym, var<strong>av</strong> ett lämpligen<br />
placeras i bokskogen. Detta utegym ska vara <strong>av</strong> ”naturlik” karaktär <strong>för</strong> att<br />
smälta in i omgivningen och kan placeras i någon befintlig glänta längs<br />
motionsspåret, alternativt i anslutning till kullarna bakom amfiteatern, då<br />
dessaredan idag används <strong>av</strong> många motionärer. Det andra utegymmet <strong>för</strong>eslås<br />
placeras i anslutning till boulebanorna.<br />
Möjlighet finns att <strong>för</strong>stärka några mindre platsbildningar i parken, tex<br />
himlabacken och ekbackarna. Dessa platser kan med enkla medel lyftas fram<br />
tex genom till<strong>för</strong>ande <strong>av</strong> vegetation alt åtgärder på befintlig vegetation samt<br />
stämningsskapande effektbelysning.<br />
32 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN
Åtgärd:<br />
• Anlägg utegym längs motionsspåret och <strong>för</strong>tydliga skyltningen <strong>av</strong> de<br />
olika motionsspåren.<br />
• Byt armaturer längs motionsspåret.<br />
• Genom<strong>för</strong> mindre upprustningsåtgärder vid himlabacken samt vid<br />
ekbackarna (beläggning, vegetation, utrustning, effektbelysning)<br />
• Fortsätt etablering <strong>av</strong> fältskikt i skogen<br />
FESTPLATSEN/TALLRIKEN<br />
Den centrala festplatsen, Tallriken i folkmun, är den del <strong>av</strong> <strong>Pildammsparken</strong><br />
där flertalet <strong>av</strong> parkens arrangemang genom<strong>för</strong>s och platsen är välanvänd <strong>för</strong><br />
såväl luftballonguppstigning som skolidrottsdagar. Tallriken är den plats i<br />
<strong>Pildammsparken</strong> som är mest intressant som fast arrangemngsplats, och den<br />
dikuteras där<strong>för</strong> inom programmet <strong>för</strong> Fasta arrangemangsplatser. Tallriken<br />
är också populär som picknickplats vilket med<strong>för</strong> ett stort renhållningsbehov.<br />
Här är det viktigt att under säsong komplettera den vanliga papperskorgen<br />
med större sopkärl. Även antalet sittplatser runt Tallriken ska utökas.<br />
Valborgsfirande på tallriken. Foto Andreas Larsson<br />
Den flitiga användningen <strong>av</strong> Tallriken har med<strong>för</strong>t att gräsytan är väldigt<br />
sliten. Under den hårda vintern 2010/2011 användes platsen som snöupplag<br />
vilket ytterligare <strong>för</strong>sämrade gräskvaliteten. För att gräsytan ska tåla det stora<br />
antal arrangemang och det besökstryck som är på ytan, är det viktigt att man<br />
löpande underhåller gräsmattan <strong>för</strong> att öka kvaliteten på den. Kanske måste<br />
man även fundera på om antalet större arrangemang måste begränsas i antal<br />
<strong>för</strong> att gräsytan framöver även ska se inbjudande ut mellan arrangemangstillfällena.<br />
En årlig underhållsplan med åtgärder under höstmånaderna är<br />
framtagen. Gräsmattan måste vid dessa tillfällen stängas <strong>av</strong>.<br />
33 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN
Hundrastgård.. Foto Lars Bendroth<br />
Spindellekplatsen. Foto Tomaz Lundstedt<br />
Ute<strong>för</strong>skolan vid ”Långa lekan”.<br />
Foto Karin Sjölin<br />
Åtgärd:<br />
• Se över utrustningen. Byt ut och utöka antalet bänkar samt papperskorgar<br />
(fram<strong>för</strong> allt större kärl) runt Tallriken.<br />
• En underhållsplan <strong>för</strong> gräsytan tas fram.<br />
HUNDRASTGÅRD<br />
I bokskogen ligger <strong>Pildammsparken</strong>s enda hundrastgård, en hundrastgård<br />
som trots sitt trista innehåll är välbesökt. Placeringen precis intill ett permanent<br />
dagis och två utedagis är tveksam ur trygghets- och störningssynpunkt.<br />
Ny placering <strong>av</strong> hundrastgården i <strong>Pildammsparken</strong> skall utredas. Om en flytt<br />
inte är möjlig ska hundrastgården rustas upp i enlighet med <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s<br />
program <strong>för</strong> Hundrastområden.<br />
Åtgärd:<br />
• Utred möjlighet att flytta ev hundrastgård till annan plats i parken.<br />
• Att gestalta om hundrastgården i enlighet med <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s Hundrastområdesprogram.<br />
Delprojekt Lekplatser och aktivitetsytor<br />
Många besöker <strong>Pildammsparken</strong> <strong>för</strong> att aktivera sig eller <strong>för</strong> att besöka lekplatserna.<br />
Att se människor som rör sig och är aktiva i parken är en självklarhet<br />
och detta är ett inslag som ska värnas – alla aktiva människor ger parken<br />
en folklig stor<strong>stad</strong>satmosfär och det faktum att motionärerna vistas i parken<br />
under stor del <strong>av</strong> dygnet har en positiv inverkan på trygghetsupplevelsen.<br />
Lekplatserna har sin självklara dragningskraft då de erbjuder lekmöjligheter<br />
<strong>för</strong> inner<strong>stad</strong>sbarn i en naturlik miljö. Många vardagsmotionärer använder<br />
<strong>Pildammsparken</strong> <strong>för</strong> träning, som löpning och st<strong>av</strong>gång. Andra spelar kubb<br />
eller utövar chi gong. De idrottsklubbar som finns i det intilliggande Stadionområdet<br />
använder också parken som del i sin träning.<br />
SPINDELLEKAN<br />
Vid Roskilde <strong>för</strong>skola finns en <strong>av</strong> <strong>Malmö</strong>s drygt 20 temalekplatser, Spindellekplatsen.<br />
Den anlades 2008 och har blivit väldigt populär och är välbesökt,<br />
främst <strong>av</strong> <strong>för</strong>skolegrupper och småbarnsfamiljer. Lekplatsen ska upprätthållas<br />
som temalekplats.<br />
LÅNGA LEKAN<br />
Lekplatsen vid Carl Gust<strong>av</strong>s väg är känd under namnet ”Långa lekan” och<br />
många äldre malmöbor minns denna från sin barndom. Intill lekplatsen står<br />
”Fruit Rouge” den populära lekskulpturen <strong>av</strong> Axel Nordell från år 1972.<br />
Lekplatsen har fått viss ny lekutrustning de senaste åren men den ger ett<br />
trist och oplanerat intryck eftersom kringliggande ytor är slitna och delar<br />
34 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN
Boulebanan vid ”Långa lekan”. i bakgrunden<br />
”Acytelenhuset”. Foto Karin Sjölin<br />
Inspiration modernt utegym. Foto Mats<br />
Persson<br />
har <strong>för</strong>svunnit/rationaliserats bort. En <strong>av</strong> <strong>Pildammsparken</strong>s ute<strong>för</strong>skolor är<br />
lokaliserade vid lekplatsen och de nyttjar ytorna både på och intill lekplatsen<br />
i sin verksamhet. Detta har lett till problem med slitage och svårigheter att<br />
komma åt ytor <strong>för</strong> skötsel. Från besökare har också framkommit synpunkter<br />
på att lekplatsen numera uppfattas som halvprivat.<br />
Redan när <strong>Malmö</strong> började anlägga temalekplatser 1997 fanns planer på att<br />
anlägga en temalekplats på Långa lekan. Det faktum att det redan finns en<br />
temalekplats i parken utgör inget hinder <strong>för</strong> detta eftersom <strong>Pildammsparken</strong>s<br />
har en hög andel besökande barn och delar <strong>av</strong> <strong>Malmö</strong> inner<strong>stad</strong> har brist på<br />
större lekplatser. En ständigt ökande andel barn i <strong>stad</strong>en skapar behov <strong>av</strong> fler<br />
och större lekplatser. Projektet är redan initierat och skall finansieras inom<br />
ramen <strong>för</strong> utbyggnad <strong>av</strong> temalekplatser. En projekteringsstart är planerad till<br />
2012. Vid planeringen <strong>av</strong> temalekplatsen måste hänsyn tas till ute<strong>för</strong>skolans<br />
verksamhet.<br />
BOULEBANAN<br />
Längs Carl Gust<strong>av</strong>s väg ligger en större boulebaneanläggning som är flitigt<br />
använd. Här träffas boulespelare dagligen under säsong och även tävlingar<br />
spelas här. I samband med att ”Långa lekan” byggs om till temalekplats bör<br />
ytor samt utrustning i anslutning till boulebanorna rustas upp.<br />
Vid anläggningen står det s.k. ”Acytelenhuset”, en kvarleva från Baltiska utställningen<br />
som under många år hade sin hemvist i Y<strong>stad</strong>, men som kom tillbaka<br />
till <strong>Pildammsparken</strong> i början <strong>av</strong> 2000-talet. Boule<strong>för</strong>eningen använder<br />
huset som klubbhus och det utgör ett trevligt inslag i denna del <strong>av</strong> parken.<br />
UTEGYM<br />
Åtgärd:<br />
• Omvandla Långa lekan till en temalekplats. Hänsyn ska tas mot<br />
såväl <strong>för</strong>skoleverksamhet som intilliggande boule<strong>för</strong>enings verksamhet.<br />
Detta drivs som separat projekt inom ramen <strong>för</strong> <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s<br />
lekplatsprogram.<br />
Åtgärd:<br />
• Förnya ytorna på och kring boulebanorna med <strong>av</strong>seende på markbeläggning,<br />
vegetation och utrustning.<br />
• Cykelparkeringsmöjligheterna ses över<br />
Önskemål om s.k. utegym är stort från allmänheten, generellt i <strong>Malmö</strong> men<br />
särskilt i <strong>Pildammsparken</strong>. Denna typ <strong>av</strong> ”spontana” idrottsanläggningar<br />
skulle stärka parkens ställning som aktivitetspark ytterligare, då de kan användas<br />
<strong>av</strong> alla besökare o<strong>av</strong>sett ålder eller önskad träningsnivå. Det bedöms<br />
kunna rymmas två utegym i parken – ett inne i bokskogen i mer naturlig stil<br />
(som beskrivs under kapitel Delprojekt Skogen, sid 33)och ett invid bouleanläggningen<br />
(där den långa motionsslingan passerar) i lite mer modern stil.<br />
35 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN
Trottoar och cykelparkering vid Själlands torg.<br />
Foto Karin Sjölin<br />
Att koncentrera olika aktivitetsfunktioner till delen kring boulebanorna och<br />
lekplatsen är en <strong>för</strong>del eftersom tex <strong>för</strong>äldrar kan passa på att träna samtidigt<br />
som barnen vistas på lekplatsen.<br />
Åtgärd:<br />
• Anlägg ett utegym i anslutning till boulebanorna.<br />
Delprojekt <strong>Pildammsparken</strong>s grundstruktur<br />
SIKTLINJER/FÖRLÄNGDA SIKTLINJER UT I STADEN<br />
Ett viktigt inslag i <strong>Pildammsparken</strong> är dess magnifika siktlinjer som utgörs<br />
<strong>av</strong> arkadklippta bokträd. Siktlinjerna var Bülow-Hübes geniala sätt att foga<br />
samman den nyklassicistiska parken med den mer romantiska del som redan<br />
var anlagd. Dessa siktlinjer utgör en möjlighet till storslagna vyer genom<br />
parken, in i parken från omgivande <strong>stad</strong> samt givetvis även utblickar ut i<br />
<strong>stad</strong>en. Inblickarna i parken är välbevarade medan utblickarna och siktlinjernas<br />
<strong>av</strong>slut ut i omgivande <strong>stad</strong> ibland behandlats utan respekt <strong>för</strong> helheten,<br />
särskilt på Själlands torg där en <strong>av</strong> huvudaxlarna slutar i ett elskåp.<br />
Foto Pekka Kärppä<br />
Axlarnas mittpunkt/mötespunkt utgörs idag <strong>av</strong> en p-plats vilket känns<br />
respektlöst och gör passagen runt stora dammen mindre trygg <strong>för</strong> besökarna<br />
då de tvingas passera p-platsen. Samtidigt utgör p-platsen vid Margareta<br />
blomstergata en funktionell lösning <strong>för</strong> många <strong>av</strong> finträdgårdarnas besökare,<br />
inte minst <strong>för</strong> turistbussar. I samband med satsningen på omgestaltning <strong>av</strong><br />
Poppeludden med ett besökscentrum bör även p-platsens utbredning studeras<br />
<strong>för</strong> att <strong>för</strong>bättra framkomligheten <strong>för</strong> gående runt Stora dammen.<br />
Själlands torg är <strong>för</strong>längningen på Margaret<strong>av</strong>ägen och den siktlinje som gatan<br />
utgör. Torget (eller gatan, som det egentligen rör sig om) är omgiven <strong>av</strong><br />
36 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN
Bobergsängen. Foto Karin Sjölin<br />
”Baltiska entrén”. Foto Karin Sjölin<br />
Sliten gräsyta som används till bollspel.<br />
Foto Karin Sjölin<br />
”Gåsfoten”. Foto Karin Sjölin<br />
turkisk trädhassel. På den östra sidan står träden i en generös gräslist medan<br />
de på västra sidan står i trottoaryta. Detta har med<strong>för</strong>t att den östra trädraden<br />
är betydligt mer välväxt än den västra.<br />
Bobergsängen är namnet på siktlinjen rakt i väster. Från Mariedalsvägen har<br />
man här en pampig vy mot vattentornet. Almar som tidigare kantat Bobergsängen<br />
är sedan några år tillbaka utbytta mot pelarbok, vilka har etablerat sig<br />
fint. Siktlinjen ut i omgivande <strong>stad</strong> fick i slutet <strong>av</strong> 80-talet ett <strong>av</strong>slut genom<br />
att man planterade en hög bokhäck innan siktlinjen skärs <strong>av</strong> John Ericssons<br />
väg.<br />
1989 planterades en krokusmatta i form <strong>av</strong> en orientalisk matta i en <strong>av</strong><br />
Bobergsängens sektioner. Krokusarna har börjat <strong>för</strong>svinna, <strong>för</strong>modligen pga<br />
det skuggiga läget, och mönstret är inte längre läsbart. Att komplettera med<br />
krokus i samma mönster är omöjligt men genom en allmän komplettering <strong>av</strong><br />
lökar kan en massverkan och ”matteffekt” o<strong>av</strong>sett mönster erhållas.<br />
ENTRÉER<br />
Åtgärd:<br />
• Gör rot<strong>för</strong>bättrande åtgärder i trottoaren och skapa ytor runt träden<br />
<strong>för</strong> markvegetation. Flytta elskåpet som står mitt i siktlinjen.<br />
• Bobergsängen: Komplettera krokusmattan alt gör ny lökplantering.<br />
<strong>Pildammsparken</strong> har flera entréer <strong>av</strong> mer eller mindre ”officiell” karaktär och<br />
det stora antalet gör parken väl tillgänglig <strong>för</strong> besökare från alla olika håll.<br />
Några entréer är att betrakta som huvudentréer/viktigare entréer och ska<br />
bibehållas alt vidareutvecklas därefter. Extra satsningen bör göras på entrépartiet<br />
mot Carl Gust<strong>av</strong>s väg <strong>för</strong> att tydliggöra kopplingen mot citytunnelstationen<br />
och Skånes universitetssjukhus, SUS.<br />
Den mest formella entrén är Baltiska entrén som anlades 1989 (till 75-års<br />
jubiléet) och gestaltades <strong>av</strong> White Arkitekter. Entrén utgör en tydlig, om än<br />
något trång, port mot parken från korsningen Pildammsvägen/Carl Gust<strong>av</strong>s<br />
väg. Innan<strong>för</strong> porten har parkens karaktäristiska gåsfotsmönster tagits upp<br />
i en trädbevuxen gräsyta omgärdad <strong>av</strong> smala vattenrännor som <strong>av</strong>slutas i en<br />
mindre fontän. Läckage <strong>för</strong>ekommer i vattenrännorna vilket har med<strong>för</strong>t<br />
problem <strong>för</strong> omgärdande bokhäck. Gräsytan är till stor del ogräsbeblandad<br />
men detta stör inte helhetsintrycket och kan accepteras.<br />
Intilliggande gräsyta används både <strong>för</strong> picknick och <strong>för</strong> bollspel i halvorganiserad<br />
form (amatörfotbolls<strong>för</strong>eningar tränar på ytan då de inte har tillgång<br />
till riktig plan). Den senare aktiviteten har <strong>för</strong>stört stora delar <strong>av</strong> gräsytan<br />
vilket ger ett tråkigt intryck. Fotbollsspelandet uppfattas dock <strong>av</strong> många som<br />
ett trevligt inslag i parken men löpande underhållsåtgärder krävs <strong>för</strong> att hålla<br />
gräsytan i gott skick.<br />
Entrén mot Själlands torg kallas även ”Gåsfoten” och utgör en knutpunkt <strong>för</strong><br />
tre <strong>av</strong> parkens huvudaxlar. Härifrån har man siktlinjer mot såväl Tallriken,<br />
Stora dammen som Galatheas hage. Almar har tagits bort de senaste åren<br />
pga. almsjukan och inte ersatts. Gångytorna består <strong>av</strong> en blandning <strong>av</strong> grus,<br />
37 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN
Pagodträdet är ett karakteristiskt inslag vid<br />
ett par <strong>av</strong> entréerna och skall användas mer<br />
konsekvent som entréträd. Foto Karin Sjölin<br />
Hängpilarna skapar karaktär åt båda dammarna.<br />
Här Lilla dammen.<br />
Foto Lars Bendroth<br />
asfalt och betongsten, vilket ger ett ovårdat och lågprioriterat intryck. Platsen<br />
ska behandlas med mer respekt än vad som är fallet idag. I samband med att<br />
Roskildevägen rustas upp byts entréns ytskikt ut och träden ersätts. För ökad<br />
enhetlighet ska även beläggningen i gångbanan längs Margaret<strong>av</strong>ägen, som<br />
idag utgörs <strong>av</strong> en röd betongsten, ersättas med samma typ <strong>av</strong> betongplattor<br />
som återfinns i trottoaren längs Baltiska vägen och som är standard i <strong>Malmö</strong><br />
<strong>stad</strong>.<br />
Den cirkulära entrén vid korsningen Carl Gust<strong>av</strong>s väg/Roskildevägen var<br />
tidigare omgärdad <strong>av</strong> smalkronig alm som togs bort pga almsjukan <strong>för</strong> ett<br />
antal år sedan. Almar togs även bort längs hela Carl Gust<strong>av</strong>s väg, träd som<br />
utgjorde en betydelsefull <strong>av</strong>gränsning mot gatan, inte minst <strong>för</strong> besökarna<br />
vid den intilliggande lekplatsen och boulebanan. Träden ersattes våren 2011<br />
<strong>av</strong> pelarek i entrén respektive turkisk ek längs gatan.<br />
Åtgärd:<br />
• Se över vattenrännans funktion och åtgärda läckage vid Baltiska<br />
entrén. Lyft fram platsen nattetid med effektbelysning.<br />
• Upprätta löpande underhållsåtgärder på gräsytan intill Baltiska<br />
entrén.<br />
• Åtgärda entrén mot Själlands torg (”Gåsfoten”) i samband med att<br />
Roskildevägen rustas upp (separat projekt som genom<strong>för</strong>s 2012).<br />
• Cykelparkeringsmöjligheterna ses över.<br />
ÖVRIG KARAKTÄRSSKAPANDE VEGETATION<br />
Bokträden har <strong>av</strong> naturliga skäl en dominerande ställning i <strong>Pildammsparken</strong><br />
och behandlas i Delprojektet Skogen, se sid 32. Men det finns även annan<br />
vegetation som är karaktärsskapande <strong>för</strong> parken och som bör behandlas med<br />
varsamhet, inte minst med den senaste tidens larm om sjukdomar som drabbar<br />
både bok, hästkastanj, ask mfl trädarter. För att minska bullerpåverkan<br />
samt vissuell störning från omgivande gator utgör både träd och buskvegetation<br />
en viktig barriär.<br />
Pilträden i <strong>Pildammsparken</strong> är <strong>av</strong> stor betydelse <strong>för</strong> parken och har varit så<br />
ända sedan dammarna var <strong>Malmö</strong>s dricksvattenreservoar, där<strong>av</strong> namnet.<br />
Pilträden planterades <strong>för</strong> att rötterna skulle stabilisera jordvallarna runt<br />
dammen. Inte minst utgör pilträden runt stora dammen ett vackert och<br />
karaktäristiskt inslag i <strong>Pildammsparken</strong>. Stora delar <strong>av</strong> pilbeståndet är tyvärr<br />
angripet <strong>av</strong> pilskorv vilket inte kan botas men man ”håller problemet borta”<br />
genom att regelbundet hamla träden vilket tillfälligt <strong>för</strong>stör den gracila<br />
kronan.<br />
Längs Pildammsvägen står en fin trädrad med hästkastanj som utgör ett<br />
betydelsefullt element i <strong>Pildammsparken</strong>. Hästkastanjen är utsatt <strong>för</strong> flera<br />
olika sjukdomar som har börjat sätta sina spår bland kastanjebeståndet i<br />
<strong>Malmö</strong> de senaste åren. Om även denna kastanjerad skulle drabbas <strong>av</strong> någon<br />
sjukdom <strong>av</strong> så allvarlig art att de måste tas bort är det oerhört viktigt att<br />
38 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN
trädraden ersätts i sin helhet.<br />
De vintergröna buskarna, buxbom och idegran, återfinns i vissa delar <strong>av</strong><br />
parken och ger en stark karaktär. Idegransbuskaget som utgör <strong>av</strong>gränsning<br />
mellan parken och Roskildevägen i höjd med lilla dammen upplevs som<br />
ett problem då buskaget hyser vildkatter och dessutom används som toalett<br />
enligt uppgift från närboende. För att öka trygghetsupplevelsen <strong>för</strong> de som<br />
rör sig på gångbanan längs buskaget har viss kronhöjning ut<strong>för</strong>ts <strong>för</strong> att<br />
öka insynen. Att höja kronorna mer låter sig knappast göras då det skulle<br />
med<strong>för</strong>a att hela den tydliga visuella barriären <strong>för</strong>svinner och bilarna på parkeringsplatserna<br />
längs Roskildevägen skulle bli ett störande inslag. Samma<br />
<strong>för</strong>hållningssätt bör råda vid Bloom´s restaurang där det också finns ett parti<br />
med idegran och buxbom som utgör en effektfull <strong>av</strong>skärmning mot den<br />
trafikerade Pildammsvägen. Alla åtgärder på de vintergröna buskarna ska ske<br />
med största <strong>för</strong>siktighet. För att <strong>för</strong>stärka det vintergröna intrycket <strong>för</strong>eslås<br />
ett fältskikt <strong>av</strong> murgröna planteras in.<br />
För att <strong>för</strong>höja blomsterintrycket i <strong>Pildammsparken</strong>, något som efterfrågas<br />
<strong>av</strong> många besökare, <strong>för</strong>slås att fler lökplanteringar görs runt om i parken. Ett<br />
välutvecklat fältskikt i bokskogen skulle också ge en ökad blomsterfägring,<br />
<strong>för</strong>utom att den typen <strong>av</strong> växtlighet dessutom är välgörande <strong>för</strong> såväl övrig<br />
vegetation i parken samt <strong>för</strong> insekts- och fågelliv.<br />
Åtgärd:<br />
• Ersätt träd och buskar som tas bort/har tagits bort pga sjukdom eller<br />
skador.<br />
• Ersätt på sikt pilträden mot skorvresistenta pilar.<br />
• Utveckla parkens lökplanteringar (löpande)<br />
ANGRÄNSANDE GATOR<br />
<strong>Pildammsparken</strong> omgärdas <strong>av</strong> fyra gator var<strong>av</strong> två får betraktas som större<br />
genomfartsleder, John Ericsons väg och Pildammsvägen. Längs samtliga<br />
gator löper gångbanor och längs tre <strong>av</strong> dem även cykelbanor, vilket gör att<br />
många färdas i parkens utkant och därmed upplever parken utifrån. Samtliga<br />
gator är eller har varit trädplanterade. Längs Pildammsvägen står en vacker<br />
trädrad med hästkastanjer som utgör ett fint inslag i promenadslingan runt<br />
stora dammen. Trädraden ska bibehållas och vid ev sjukdom ersättas. Vallens<br />
lökplantering ska också upprätthållas och vid behov ersättas.<br />
Både John Ericsons väg, Carl Gust<strong>av</strong>s väg samt Roskildevägen har varit kantade<br />
<strong>av</strong> almar, som pga almsjukan tagits bort. Almarna längs Carl Gust<strong>av</strong>s<br />
väg har under 2011 ersatts med ek och längs Roskildevägen kommer ersättningsträd<br />
i form <strong>av</strong> <strong>av</strong>enbok att planteras under 2012.<br />
Återplanteringen efter almarna på John Ericsons väg har <strong>för</strong>dröjts pga<br />
svårigheten att plantera i samma linje som den gamla trädraden. En återplantering<br />
<strong>av</strong> träden är viktig då parken idag saknar <strong>av</strong>slut ut mot gatan. Även<br />
amfiteatern har <strong>för</strong>lorat sin ”fond” när träden togs bort. En återplantering<br />
kräver dock att man byter plats på cykelbana och trädrad vilket med<strong>för</strong> en<br />
39 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN
Kastanjeallén. Foto Karin Sjölin<br />
större ombyggnad som inte kan ingå i projekt. Där<strong>för</strong> <strong>för</strong>eslås att ett separat<br />
projekt startas <strong>för</strong> denna åtgärd (se delprojekt Södra delen, sid 30).<br />
Åtgärd:<br />
• Åtgärder på angränsande gator sker inom separata projekt.<br />
PARKENS VÄGNÄT<br />
<strong>Pildammsparken</strong> har ett väl utbrett gångvägnät som ger besökare många<br />
valmöjligheter <strong>för</strong> promenad och motion. Gångvägarna följer i stort <strong>Malmö</strong><br />
<strong>stad</strong>s policy med beläggning <strong>av</strong> grus alternativt betongplattor. Den differentiering<br />
är viktig inte bara <strong>av</strong> estetiska skäl utan fram<strong>för</strong> allt <strong>för</strong> att tydliggöra<br />
skillnaden mellan gångbana och cykelbana och därmed öka tryggheten <strong>för</strong><br />
gående i parken. Under 2011/2012 har större delen <strong>av</strong> resterande gammal<br />
asfalt på parkens gångbanor rivits <strong>för</strong> att beläggas med grus alt plattor, en<br />
åtgärd som ska fullföljas på ett fåtal resterande gångvägar <strong>för</strong> att uppnå en<br />
en ökad tydlighet och fullt utbyggd funktion. Ett undantag är gångvägen<br />
(skyltad gångväg) mellan John Ericssons väg och baksidan <strong>av</strong> Margaretarestaurangen<br />
där mycket varuleveranser sker. Denna gångväg ska även fortsättningsvis<br />
vara belagd med asfalt <strong>av</strong> underhållsskäl.<br />
Längs Baltiska vägen löper parkens enda skyltade cykelväg som även fortsättningsvis<br />
ska vara asfaltsbelagd. Ljussättningen <strong>av</strong> Baltiska vägen <strong>för</strong>bättras<br />
under 2011/2012 vilket <strong>för</strong>väntas öka trygghetsupplevelsen <strong>för</strong> såväl gående<br />
som cyklister och bilister, som nyttjar vägen kvälls- och nattetid. I samband<br />
med belysningsåtgärden byts gammal asfalt i gångbanan/trottoaren ut mot<br />
betongplattor.<br />
Grusgångarna i parken i övrigt har tidigare varit svåra att sköta och har gett<br />
ett ovårdat och lerigt intryck. Under 2011 har grusgångarna inklusive motionsspåret<br />
rustats upp med ny uppbyggnad som ska vara lättare att underhålla.<br />
Denna åtgärd ska <strong>för</strong>hoppningsvis bidra till ett mer välvårdat intryck<br />
och göra parkens gångsystem mer lättillgängligt, o<strong>av</strong>sett väderlek och årstid.<br />
Motionsspåret i <strong>Pildammsparken</strong> är främst beläget inne i bokskogen men en<br />
längre slinga löper runt större delen <strong>av</strong> parken. Motionsspåret har anlagts <strong>av</strong><br />
Fritids<strong>för</strong>valtningen, som också haft ansvar <strong>för</strong> skyltning. Slingan är diffus,<br />
gällande skyltning. En stor del <strong>av</strong> de smitvägar som uppkommit i parken tros<br />
bero på det dåliga underhållet <strong>av</strong> motionsslingan, något som gjort att folk<br />
valt att springa vid sidan <strong>av</strong> den leriga slingan.<br />
Åtgärd:<br />
• Ersätt gångbanor och trottoarer belagda med asfalt mot grusgångar<br />
alternativ plattgångar.<br />
• Utred möjligheten <strong>för</strong> Gatukontoret att ta över ansvaret <strong>för</strong> driften<br />
<strong>av</strong> motionsslingan.<br />
• Gör välbehövda smitvägar permanenta och blockera smitvägar som<br />
inte anses behövas och som stör markfloran i bokskogen.<br />
40 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN
Bländande belysning som gör att man bara<br />
ser ljuskällan men inget <strong>av</strong> omgivningen<br />
Foto Magnus Ahlcrona<br />
BELYSNING<br />
<strong>Pildammsparken</strong> används till många olika ändamål även under dygnets<br />
mörka timmar, vilket ställer något högre kr<strong>av</strong> på belysningen i parken jäm<strong>för</strong>t<br />
med <strong>Malmö</strong>s övriga parker. Både promenadstråk och motionsspår ska<br />
gå att använda även när det är mörkt, liksom flera <strong>av</strong> parkens målpunkter,<br />
tex lekplatser. Grund<strong>för</strong>utsättningen är att parken ska ha en god belysning<br />
med behaglig ljustemperatur och färgåtergivelse. Dessutom ska ljuskällor<br />
vara energisnåla och miljövänliga. Detta är inte fallet idag, då ljuskällorna i<br />
huvudsak består <strong>av</strong> kvicksilverarmaturer. Där<strong>för</strong> krävs att samtliga befintliga<br />
armaturer byts ut.<br />
Grundtanken är att parkens stråk ska vara ljussatta så att besökarna tryggt<br />
och säkert ska kunna röra sig längs dem under mörkrets mörka timmar.<br />
Parkens målpunkter och parkrum ska ha individuell karaktärsbelysning. Med<br />
detta menas att de ljussätts på ett <strong>för</strong> respektive plats unikt sätt så att de även<br />
kvällstid inbjuder till besök men att platsens karaktär ställs högre än tryggheten<br />
på dessa platser.<br />
Idag finns platser i <strong>Pildammsparken</strong> som har effektbelysning <strong>av</strong> vissa detaljer/delar,<br />
tex häckarna i Galatheas hage samt flera <strong>av</strong> parkens konstverk.<br />
Genom effektbelysning kan platser eller inslag få ett annat fokus än under<br />
dagtid vilket kan ge parken olika uttryck beroende på tid på dygnet.<br />
En särskild ljusplan har tagits fram som bifogas <strong>utveckling</strong>splanen. Närmare<br />
bekrivning om strategier kring parkens belysning, med <strong>av</strong>seende på allmänbelysning<br />
och effektbelysning, återfinns där.<br />
Åtgärd:<br />
• Byt ut bef armaturer i enighet med <strong>Pildammsparken</strong>s ljusplan och<br />
<strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s standard.<br />
• Karaktärsbelysning och effektbelysning <strong>av</strong> valda platser sker i samband<br />
med <strong>för</strong>nyelse eller ombyggnad <strong>av</strong> platsen.<br />
41 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN<br />
Foto Magnus Ahlcrona
<strong>Malmö</strong>bänken. Foto Oscar Falck<br />
Delprojekt Utrustning och verksamhet<br />
UTRUSTNING<br />
Utrustning utgör parkens möblemang och är viktiga markörer <strong>för</strong> såväl parkens<br />
karaktär som <strong>för</strong> dess underhåll. Parkbänkar, papperskorgar, belysningsstolpar,<br />
informationsskyltar, staket, inspringningsskydd och hundlatriner<br />
bör ha samhörighet och smälta in i miljön och i <strong>Pildammsparken</strong>s karaktär.<br />
Bänkar måste placeras så att de inbjuder till vistelse. Det finns många platser<br />
i <strong>Pildammsparken</strong> där det upplevs att det saknas sittmöjligheter. En komplettering<br />
är initierad och i fortsatta delprojekt får behovet <strong>av</strong> sittmöjligheter<br />
inte underskattas. Utbudet <strong>av</strong> bänkar i <strong>Pildammsparken</strong> är ganska brokigt<br />
med åtminstone fyra olika modeller från olika perioder. Gamla bänkar skall<br />
framöver löpande bytas ut mot <strong>Malmö</strong>bänken.<br />
Skyltningen i <strong>Pildammsparken</strong> är bristfällig. Det saknas information på<br />
många ställen och de skyltar som finns är i dåligt skick eller inaktuella. Här<br />
behövs en samlad översyn. Även möjligheten till digitalt guidade turer ska<br />
finnas som komplement till den traditionella skyltningen.<br />
I en park <strong>av</strong> <strong>Pildammsparken</strong>s storlek finns det behov <strong>av</strong> olika typer <strong>av</strong><br />
papperskorgar, främst med <strong>av</strong>seende på storlek och i vilken typ <strong>av</strong> parkrum<br />
de ska placeras. En allmän papperskorg ska placeras i parkens gångstråk,<br />
aktivitetsytor och mindre viktiga platser medan finträdgårdarna och viktigare<br />
mötesplatser ska <strong>för</strong>ses med en papperskorg med högre estetisk klass. Större<br />
sopkärl behövs också, speciellt på de gräsytor som används flitigt <strong>för</strong> picknick<br />
och olika arrangemang. Ett större sopkärl med ”drive-in” funktion <strong>för</strong><br />
tömning används redan på några platser i parken med bra resultat ur renhållningssynpunkt.<br />
Hundlatriner ska, liksom sopkärl, placeras så att de syns men<br />
ändå inte står i blickfånget.<br />
Åtgärd:<br />
• <strong>Malmö</strong>bänken skall användas i hela parken. Befintliga bänkar byts<br />
löpande ut till <strong>Malmö</strong>bänken. Fler bänkar placeras ut vid behov på<br />
platser med brist på sittplatser<br />
• Tre typer <strong>av</strong> papperskorgar ska användas i parken; Papperskorg Panser<br />
ska användas generellt i parken undantaget i finträdgårdarna där<br />
Lotus ska användas. Sopkärl skall vara <strong>av</strong> typen drive in och placeras<br />
vid picknick och arrangemangsplatser, främst vid Tallriken. Placeringen<br />
<strong>av</strong> både papperskorgar och sopkärl ses över så att de uppfyller<br />
sin funktion och är placerade så att de är väl synliga utan att stå i<br />
omedelbart blickfång. Hundlatrinernas placering ses över.<br />
• Skyltningen i parken görs enhetlig och aktuell. Skyltar kompletteras<br />
med digital guidning.<br />
• Vägvisning till viktiga platser och funktioner ska finnas på strategiska<br />
platser i parken. Skylttypen ska vara <strong>av</strong> samma typ som redan<br />
nu används i <strong>Malmö</strong>s övriga centrala parker.<br />
42 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN<br />
Foto Magnus Ahlcrona
Vattentornet och Blooms restaurang.<br />
Foto Karin Sjölin<br />
Offentlig toalett i skogen. Foto Lars Bendroth<br />
Ny offentlig toalett. Foto Lars Bendroth<br />
VERKSAMHETER OCH BYGGNADER<br />
Det finns två restauranger i <strong>Pildammsparken</strong>. Margaretarestaurangen är<br />
belägen vid Margaretap<strong>av</strong>iljongen, och har en lång historik i parken och ett<br />
central läge som naturligtvis ger ett gynnsamt besöksunderlag. Vid vattentornet<br />
ligger Bloom´s restaurang, som satsar på s.k. ”fine-dine” med höga<br />
kulinariska ambitioner. Båda verksamheterna skulle kunna bidra mer till<br />
folklivet i parken genom ökat öppethållande. Uteserveringarna bör ses över<br />
med <strong>av</strong>seende på möbler och ljussättning. En upprustning <strong>av</strong> intilliggande<br />
ytor och vegetation ska ske i samråd med restaurangägarna. Möjligheten att<br />
köpa picknickkorgar <strong>för</strong> <strong>för</strong>täring i parken skulle vara ett trevligt nytt inslag<br />
som säkert hade uppskattats <strong>av</strong> många besökare och något som kan tas upp<br />
<strong>för</strong> diskussion med någon <strong>av</strong> restaurangerna.<br />
Utedagiset vid ”Häxans hus”<br />
I <strong>Pildammsparken</strong> ligger sedan 1970-talet Roskilde <strong>för</strong>skola. Under 2000-talet<br />
har fyra ute<strong>för</strong>skolor etablerat sig i parken, två med vindskydd i bokskogen,<br />
ett vid ”Häxans hus” (f.d. brandstation belägen vid Lilla dammen) samt<br />
ett vid den gamla parkleken vid Långa lekan. Samtliga ute<strong>för</strong>skolor tar ytor i<br />
besittning, ytor som det inte finns <strong>av</strong>tal om och som tenderar att hela tiden<br />
utökas. Detta med<strong>för</strong> problem <strong>för</strong> driften <strong>av</strong> parken samt stänger övriga<br />
parkbesökare ute, något som är särskilt påtagligt vid Långa lekan. Avtal kring<br />
hur markupplåtelsefrågan ska regleras är under framarbetning.<br />
I <strong>Pildammsparken</strong> finns ett antal offentliga toaletter <strong>av</strong> lite olika ålder. Vissa<br />
är väldigt slitna och anses otrygga och används där<strong>för</strong> i liten utsträckning.<br />
Toaletten vid Margaretarestaurangen/amfiteatern byggdes om 2010 i enlighet<br />
med <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s Toalettprogram och är numera mer välanvänd. Även<br />
toaletten vid Roskilde dagis och pissoaren vid Långa lekan ska rustas upp i<br />
enlighet med toalettprogrammet. Däremot kommer toalett vid vattentornet<br />
att slopas, enligt programmet.<br />
Vattentornet från 1903 var endast i bruk i några år innan det lades ner pga<br />
<strong>för</strong> lite kapacitet <strong>för</strong> <strong>Malmö</strong>s växande befolkning. VA-syd äger och <strong>för</strong>valtar<br />
vattentornet och erbjuder numera byggnaden <strong>för</strong> olika utställningar, oftast<br />
konstutställningar. Verksamheten är lite undanskymd och skulle behövas<br />
lyftas fram. Gångstigen upp<strong>för</strong> kullen är utsatt vid kraftigt regn då den ofta<br />
43 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN
”Le Fruit Rouge”<strong>av</strong> Axel Norell. Foto Merja<br />
Diaz<br />
Templet. Foto Oscar Falck<br />
Dammsarg från Baltiska utställningen.<br />
Foto Karin Sjölin<br />
eroderar och gehöver <strong>för</strong>stärkas, eventuellt genom att anlägga en så kallad<br />
åsnetrappa. Även vegetationen på kullen skulle behöva ses över – idag är det<br />
en s.k. långgräsyta som klipps 1 ggr/år, men det hade varit mer tilltalande<br />
med en ängsyta.<br />
Åtgärd:<br />
• Se över <strong>utveckling</strong>smöjligheterna <strong>av</strong> restaurangverksamheterna med<br />
<strong>av</strong>seende på ökat öppethållande och servicefunktioner, t.e.x. <strong>för</strong>säljning<br />
<strong>av</strong> picknickkorgar (i samråd med restaurangägarna).<br />
• Upprätta <strong>av</strong>tal med utedagis rörande markupplåtelse.<br />
• Bygg om gångvägen upp till vattentornet så att dagens erosionsproblem<br />
<strong>för</strong>svinner. Etablera ängsflora på kullen.<br />
• Bygg om parkens offentliga toaletter enlighet med Toalettprogrammet.<br />
SKULPTURER OCH UTSMYCKNING I PARKEN<br />
I parken finns flera olika skulpturer och utsmyckningar, flera <strong>av</strong> dem populära.<br />
Ett exempel är ”Le Fruit Rouge” <strong>av</strong> Axel Norell och ”Jimmisarna” <strong>av</strong><br />
Monica Gora, båda skulpturer som uppmuntrar till lek. Några skulpturer<br />
finns kvar från Baltiska utställningen och öster om Lilla dammen finns även<br />
en minnessten över utställningen, en sten som idag står lite i skymundan.<br />
En ”dopfunt” från Baltiska utställningen står idag i bokskogen. Dopfunten<br />
är gjord <strong>av</strong> betong men bearbetad med dåtidens teknik på ett sådant sätt att<br />
den <strong>för</strong>efaller vara <strong>av</strong> granit. En större sprickbildning har kluvit dopfunten<br />
i två delar, men den är under reparation. I bokskogen står också Templet,<br />
även den en rest från Baltiska utställningen. Under 2010 har denna rustats<br />
upp och man har även låtit dra el och vatten till platsen <strong>för</strong> att i framtiden<br />
möjliggöra <strong>för</strong> en installation med ljus och vatten här. En annan rest från<br />
Baltiska utställningen är en sarg som tillhört en mindre damm, som idag står<br />
oanvänd inne i bokskogen. Dammsargen skulle kunna få en mer framträdande<br />
palcering i någon annan plats i parken där den även kan ges en funktion,<br />
tex vid den nya temalekplatsen.<br />
Alla Pildammsaparkens konstutsmyckningar nämns inte i programmet då<br />
de är många till antalet och i de allra flesta fall inte kräver någon åtgärd, vare<br />
sig gällande skick eller placering. För mer detaljerade uppgifter om <strong>Pildammsparken</strong>s<br />
konst hänvisas till <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s Konstguide eller Konstkompassen<br />
på <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>s hemsida www.malmo.se/konstkompassen.<br />
Åtgärd:<br />
• Restaurera dopfunten<br />
• Gör en ljus- och vatteninstallation i Templet<br />
• Undersök om ”dammen” i bokskogen kan få en ny placering och<br />
ev innehåll, <strong>för</strong>slagsvis vid den planerade temalekplatsen vid Långa<br />
lekan.<br />
44 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN
Bilagor<br />
HISTORISKA STADSPLANER - bilaga 1-4<br />
ÅTGÄRDSKARTA - bilaga 5<br />
IDÉSTUDIE - bilaga 6<br />
LJUSPLAN - bilaga 7<br />
ÅTGÄRDSPLAN - bilaga 8<br />
Referenser<br />
HISTORISK BESKRIVNING<br />
SAMMANSTÄLLNING MEDBORGARDIALOG<br />
45 GATUKONTORET • PROGRAM FÖR UTVECKLING AV PILDAMMSPARKEN<br />
Foto Oscar Falck
GATUKONTORET<br />
205 80 <strong>Malmö</strong>, Telefon 040-34 10 00<br />
E-post gatukontoret@malmo.se<br />
www.malmo.se