Översiktsplan för Malmö ÖP2012, Planstrategi - Malmö stad

A Läs mer i Grönplan för Malmö
(antagen av Kommunfullmäktige
2003-05-15).
www.malmo.se/op
UTMANINGAR
Att skapa mer grönska i den täta staden
kräver nytänkande när det gäller planteringsytor,
anläggning och underhåll.
En grönare stad
STRATEGIER
När staden växer och antalet människor på samma yta ökar behövs mer grönska
av olika slag, såväl nya gröna torg eller parker som utveckling av existerande. En
attraktiv och hållbar stadsmiljö ska vara både tät och grön. Ambitionen att bygga
tätt och grönt gör att grönska måste få ta mer plats i fler sammanhang. De krav
som en tättbebyggd stad ställer på grönska medför också krav på strategier för
anläggning och användning. För att åstadkomma en grönare stad krävs nytänkande,
till exempel för yteffektivitet vid planering, kostnadsfördelning vid anläggning
och ansvarsfördelning vid underhåll. Närhet till grönska i gator och parker är
värdeskapande och eventuella merkostnader behöver sättas i relation till samhällsekonomiska
vinster på lång sikt.
Stadens grönska och ekosystem motverkar olägenheter som uppstår genom
själva livet i staden, som luftföroreningar, upplevelsen av buller och förhöjd temperatur
på grund av hårdgjorda ytor. Satsningar på anläggningar med grönska
kan på lång sikt sänka samhällets kostnader för till exempel översvämningar (dagvattenhantering
– planteringar fördröjer, suger upp och avdunstar regnvatten),
stress och ohälsa (reglering av mikroklimat och luftkvalitet).
Det finns en tydlig koppling mellan människors hälsa och närhet till grönska
och det är därför viktigt att även stora park- och naturområden finns nära. För att
kunna erbjuda alla malmöbor goda livsvillkor måste tillgången och tillgängligheten
till parker och natur förbättras.
Även gatuplanteringar blir mer betydelsefulla i den täta staden, där grönskan
inte bara har stora arkitektoniska värden. Grönskande gaturum har stor estetisk
effekt och därtill ett betydande symbolvärde.
STRATEGIER
• Förtätning med grönska kan i den täta staden innebära anläggning av nya parker
och platser för vistelse och möten. Exempelvis kan lågt utnyttjade markparkeringar
omvandlas till grönytor. Trafikrefuger kan få grönska och gräs/sedum
läggas mellan spår när spårvägar byggs.
• Mer grönska i gaturum ska eftersträvas med målsättningen att kraftigt öka
antalet träd på gator och torg (utöver att ersätta gamla och sjuka träd). Den
tekniska utvecklingen (skelettjord, ledningsskydd) visar goda möjligheter för
plantering i existerande gator. Att skapa gröna gaturum kräver effektivt utnyttjande
av tillgängligt utrymme. Anpassning till befintlig och ny infrastruktur
kräver större investeringar för anläggning och underhåll.
• Stora fullvuxna träd har och kommer att ha störst positiv effekt på miljö och
människor. Vid planläggning i nya och befintliga miljöer ska möjligheter ges
så att framtida generationer kan ha nytta av stora gamla träd i stadsmiljön.
• Grönytefaktor är ett arbetsredskap för att säkerställa att gröna kvaliteter uppnås
vid byggande. Grönytefaktorn kan användas där det är tillämpligt och
utvecklas för att bli mer användbar i olika sammanhang. Syftet är att bidra till
goda livsbetingelser för människor, djur och växter genom att skapa bra mikroklimat
och luftkvalitet, god jordkvalitet och vattenbalans. Grönytefaktorn är en
räknemodell där kvalitativa värden skapas med hjälp av en kvantitativ formel.
• En viktig del av det gröna i staden finns på kvartersmark och Malmö stad ska
arbeta för att säkerställa tillgången till gröna rum på kvartersmark.
34