Ladda ner kapitel 7 – Ingripande, överklagande med mera

More documents

Recommendations

Info

Genom delgivning får myndigheten veta att adressaten har nåtts av försändelsen. Delgivning krävs enbart för vitesförelägganden 131 inte för andra förelägganden. Däremot anges i 21 § FL att underrättelsen får ske i form av delgivning. Det är ofta lämpligt att använda sig av ett delgivningsförfarande för att få ett bevis på att föreläggandet har nått adressaten. Om myndigheten väljer någon form av delgivning för att underrätta adressaten om föreläggandet ska bestämmelserna i delgivningslagen tillämpas. Delgivningslagen (2010:1932) I delgivningslagen regleras hur delgivning ska ske. Ytterligare bestämmelser finns i delgivningsförordningen (2011:154). I delgivningslagen finns en generell bestämmelse som säger att myndigheten ska välja det delgivningssätt som är ändamålsenligt med hänsyn till handlingens innehåll och omfattning och medför så lite kostnader och besvär som möjligt 132 . Vissa delgivningsformer kan vara olämpliga när handlingen är omfattande eller när innehållet i handlingen är särskilt känsligt. Myndigheten bör inte heller i onödan använda en delgivningsform som medför stora kostnader. Myndigheten ska också se till att delgivning inte sker på ett sätt som är olämpligt med hänsyn till omständigheterna i ärendet. Det är den handläggande myndigheten som ska se till att delgivning sker 133 . Delgivning sker normalt genom att handlingen skickas eller överlämnas till den eller de personer som har behörighet att ta emot delgivningen 134 . Vem som har behörighet att ta emot delgivning (delgivningsmottagare) För att delgivning ska fullgöras korrekt måste handlingen överlämnas till rätt person, det vill säga den som har rätt att för adressatens räkning ta emot delgivningen. I delgivningslagen kallas den eller dessa personer för delgivningsmottagare. 131 2 § lag om vite. 132 4 § delgivningslagen. 133 7 § delgivningslagen. 134 2 § delgivningslagen. 204 KOMMUnAL TiLLSyn EnLigT LAgEn OM SKyDD MOT OLycKOR
Beslutets adressat En fysisk person En statlig myndighet En annan juridisk person än staten En kommunal nämnd 135136137138139140 Delgivningsmottagare Uppgifter om vem som är delgivningsmottagare finns hos/i Den fysiska personen eller dennes ställföreträdare 136 , exempelvis en konkursförvaltare, om den fysiska personen är försatt i konkurs Person som är behörig att ta emot delgivning vid myndigheten 137 Person som har rätt att företräda den juridiska personen. Om det är flera som har rätt att företräda den juridiska personen 139 kan vem som helst av dem delges. En verk ställande direktör i ett aktiebolag är alltid behörig delgivningsmottagare 140 . En suppleant för en behörig ställföreträdare är också behörig, om delgivningen med den behörige ställföreträdaren misslyckats. Ordföranden eller den som enligt ett regle mente eller ett särskilt beslut är behörig att ta emot delgivning 141 Den fysiska personen Kronofogden (vid konkurs) Myndighetens instruktion, arbetsordning eller annat beslut 138 Uppgifter om vem eller vilka som är ställföreträdare för ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller ett handelsbolag finns i registrerings beviset eller i näringslivsregistret hos Bolagsverket. Uppgifter om vem som har rätt att företräda en ideell förening finns i före ningens stadgar eller årsmötes protokoll Kommunen Om adressaten har ett ombud som är behörigt att ta emot handlingen är även ombudet delgivningsmottagare. Om handlingen överlämnas till adressaten trots att det finns ett ombud bör ombudet underrättas om detta. 141 Vanlig delgivning Det finns flera sätt att genomföra en delgivning. Det vanligaste sättet att delge är att lämna eller skicka handlingen till delgivningsmottagaren, så kallad vanlig delgivning 142 . Myndigheten sänder då handlingen med bud eller med post. Samtidigt begärs delgivningskvitto eller mottagningsbevis (ett så kallat vitt kort) som bevis för att adressaten har fått handlingen 143 . Ingenting hindrar att en vanlig delgivning genomförs genom att handlingen lämnas 135. 11 § delgivningslagen. 136. 12 § delgivningslagen. 137. Om inga uppgifter finns där bör handlingen lämnas till myndighetens chef (4 och 5 § myndighetsförordningen). 138. Till exempel ett aktiebolags styrelse eller bolagsmän i ett handelsbolag. 139. 13 § delgivningslagen. 140. 6 kap. 31 § KomL. 141. 15 § delgivningslagen. 142. 16 § delgivningslagen. 143. Se 5 § delgivningsförordningen. ingripanden, överklaganden med mera 205
Page 1 and 2: kapiTel 7 Ingripanden, över klag
Page 3 and 4: med en akut situation eller med en
Page 5 and 6: Följande rättsfall kan vara intre
Page 7 and 8: för tillsynen 92 . Om verksamhetsu
Page 9 and 10: god tid klargöra för verksamhetsu
Page 11 and 12: Byggnaden ägs/verksamheten utövas
Page 13 and 14: även förklara vilken betydelse de
Page 15 and 16: er om vid tillsyn 117 . Inget av de
Page 17 and 18: ”Har det uppkommit en fråga om j
Page 19 and 20: • Motivering: - Bakgrund med besk
Page 21 and 22: Om ni anser att de redovisade omst
Page 23 and 24: Kommunen bedömer att den befintlig
Page 26 and 27: Exempel på hur man kan skriva ett
Page 28 and 29: gästrummen på plan två saknar tv
Page 30 and 31: Vite är en slags bot som den som i
Page 32 and 33: Vite kan inte användas om: • ver
Page 34 and 35: Om föreläggandet innehåller krav
Page 36 and 37: Innan du bestämmer dig för ett vi
Page 38 and 39: Tillsynsmyndigheten kan inte själv
Page 42 and 43: Vid vanlig delgivning skickas före
Page 44 and 45: Förenklad delgivning kan vid en f
Page 46 and 47: lingen skickades, om kontrollmeddel
Page 48 and 49: kan stämningsmannadelgivning anvä
Page 50 and 51: Tillsynsmyndigheten kan aldrig med
Page 52 and 53: Omprövning enligt 27 § FL får ba
Page 54 and 55: för den enskilde och medför inga
Page 56 and 57: Förvaltningslagen anger inte inom
Page 58 and 59: • det är av vikt för ledning av
Page 60 and 61: insTuDeringsfrågor Enskild genomg

Ladda ner kapitel 7 – Ingripande, överklagande med mera

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?