30.08.2013 Views

Ladda ner kapitel 7 – Ingripande, överklagande med mera

Ladda ner kapitel 7 – Ingripande, överklagande med mera

Ladda ner kapitel 7 – Ingripande, överklagande med mera

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Val av delgivningsform<br />

Det är svårt att säga vilket delgivningssätt som är lämpligast vid<br />

delgivning av förelägganden enligt LSO. Som det står i delgivningslagen<br />

ska myndigheten välja det sättet som är ändamålsenligt<br />

<strong>med</strong> hänsyn till handlingens innehåll och omfattning och som<br />

<strong>med</strong>för så lite kostnader och besvär som möjligt. Vilken delgivningsform<br />

som bör väljas beror därför på omständigheterna i det<br />

enskilda ärendet. Även själva sättet att delge ska väljas <strong>med</strong> omsorg.<br />

Om föreläggandet innehåller känsliga uppgifter är det i de<br />

flesta fall inte lämpligt att skicka det via fax eller e­post då det<br />

alltid finns risk att någon annan kan läsa det. Det är inte heller<br />

lämpligt att sända omfattande förelägganden elektroniskt då det<br />

kan vara förenat <strong>med</strong> stora utskriftskostnader för mottagaren,<br />

skickas handlingen via fax finns en risk att allt inte kommer <strong>med</strong>.<br />

Eftersom det från och <strong>med</strong> 1 april 2010 är möjligt att genomföra<br />

delgivning elektroniskt bör tillsynsmyndigheten fråga verksamhetsutövaren<br />

om myndigheten kan skicka ett eventuellt föreläggande<br />

elektroniskt och i så fall på vilken adress. Notera att vid vanlig<br />

delgivning och förenklad delgivning är det den som är behörig delgivningsmottagare<br />

som ska vara mottagare av ett föreläggande.<br />

Vanlig delgivning är den form som är enklast och billigast att<br />

använda när ett föreläggande översänds <strong>med</strong> vanlig post, <strong>med</strong> bud<br />

eller <strong>med</strong> e-post.<br />

Finns det någon anledning att anta att delgivningsmottagaren<br />

kommer att låta bli att bekräfta mottagandet kan myndigheten<br />

underrätta adressaten om att en förenklad delgivning kan komma<br />

att användas. För att delge en sådan underrättelse kan muntlig<br />

delgivning användas 171 . Om adressaten är en sådan juridisk person<br />

som är registrerad i ett register hos Bolagsverket och myndigheten<br />

misslyckats <strong>med</strong> vanlig eller förenklad delgivning 172 kan myndigheten<br />

använda särskild delgivning <strong>med</strong> juridisk person och skicka<br />

föreläggandet och därefter kontroll<strong>med</strong>delandet på den juridiska<br />

personens registrerade adress.<br />

Då myndigheten alltid ska sträva efter att använda delgivningssätt<br />

som <strong>med</strong>för så lite besvär och kostnad som möjligt såväl för<br />

myndigheten som för den som ska delges, bör stämningsmannadelgivning<br />

inte användas slentrianmässigt. Det kan bli aktuellt att<br />

delge via stämningsman när till exempel ett försök till vanlig delgivning<br />

har misslyckats eller bedöms vara meningslös. Dessutom<br />

171. Det är viktigt att dokumentera muntlig delgivning i en tjänsteanteckning.<br />

172. Till exempel om myndigheten vid vanlig delgivning inte fått en bekräftelse om mottagandet<br />

inom rimlig tid eller om mottagaren vid förenklad delgivning <strong>med</strong>delat att han eller<br />

hon inte fått handlingen eller om handlingen eller kontroll<strong>med</strong>delandet kommit i retur.<br />

Myndigheten ska<br />

alltid försöka välja<br />

den delgivningsform<br />

som <strong>med</strong>för<br />

så lite besvär<br />

och kostnad som<br />

möjligt, för både<br />

myndigheten och<br />

mottagaren.<br />

ingripanden, <strong>överklagande</strong>n <strong>med</strong> <strong>mera</strong> 211

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!