Ladda ner kapitel 7 – Ingripande, överklagande med mera
Ladda ner kapitel 7 – Ingripande, överklagande med mera
Ladda ner kapitel 7 – Ingripande, överklagande med mera
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Val av delgivningsform<br />
Det är svårt att säga vilket delgivningssätt som är lämpligast vid<br />
delgivning av förelägganden enligt LSO. Som det står i delgivningslagen<br />
ska myndigheten välja det sättet som är ändamålsenligt<br />
<strong>med</strong> hänsyn till handlingens innehåll och omfattning och som<br />
<strong>med</strong>för så lite kostnader och besvär som möjligt. Vilken delgivningsform<br />
som bör väljas beror därför på omständigheterna i det<br />
enskilda ärendet. Även själva sättet att delge ska väljas <strong>med</strong> omsorg.<br />
Om föreläggandet innehåller känsliga uppgifter är det i de<br />
flesta fall inte lämpligt att skicka det via fax eller epost då det<br />
alltid finns risk att någon annan kan läsa det. Det är inte heller<br />
lämpligt att sända omfattande förelägganden elektroniskt då det<br />
kan vara förenat <strong>med</strong> stora utskriftskostnader för mottagaren,<br />
skickas handlingen via fax finns en risk att allt inte kommer <strong>med</strong>.<br />
Eftersom det från och <strong>med</strong> 1 april 2010 är möjligt att genomföra<br />
delgivning elektroniskt bör tillsynsmyndigheten fråga verksamhetsutövaren<br />
om myndigheten kan skicka ett eventuellt föreläggande<br />
elektroniskt och i så fall på vilken adress. Notera att vid vanlig<br />
delgivning och förenklad delgivning är det den som är behörig delgivningsmottagare<br />
som ska vara mottagare av ett föreläggande.<br />
Vanlig delgivning är den form som är enklast och billigast att<br />
använda när ett föreläggande översänds <strong>med</strong> vanlig post, <strong>med</strong> bud<br />
eller <strong>med</strong> e-post.<br />
Finns det någon anledning att anta att delgivningsmottagaren<br />
kommer att låta bli att bekräfta mottagandet kan myndigheten<br />
underrätta adressaten om att en förenklad delgivning kan komma<br />
att användas. För att delge en sådan underrättelse kan muntlig<br />
delgivning användas 171 . Om adressaten är en sådan juridisk person<br />
som är registrerad i ett register hos Bolagsverket och myndigheten<br />
misslyckats <strong>med</strong> vanlig eller förenklad delgivning 172 kan myndigheten<br />
använda särskild delgivning <strong>med</strong> juridisk person och skicka<br />
föreläggandet och därefter kontroll<strong>med</strong>delandet på den juridiska<br />
personens registrerade adress.<br />
Då myndigheten alltid ska sträva efter att använda delgivningssätt<br />
som <strong>med</strong>för så lite besvär och kostnad som möjligt såväl för<br />
myndigheten som för den som ska delges, bör stämningsmannadelgivning<br />
inte användas slentrianmässigt. Det kan bli aktuellt att<br />
delge via stämningsman när till exempel ett försök till vanlig delgivning<br />
har misslyckats eller bedöms vara meningslös. Dessutom<br />
171. Det är viktigt att dokumentera muntlig delgivning i en tjänsteanteckning.<br />
172. Till exempel om myndigheten vid vanlig delgivning inte fått en bekräftelse om mottagandet<br />
inom rimlig tid eller om mottagaren vid förenklad delgivning <strong>med</strong>delat att han eller<br />
hon inte fått handlingen eller om handlingen eller kontroll<strong>med</strong>delandet kommit i retur.<br />
Myndigheten ska<br />
alltid försöka välja<br />
den delgivningsform<br />
som <strong>med</strong>för<br />
så lite besvär<br />
och kostnad som<br />
möjligt, för både<br />
myndigheten och<br />
mottagaren.<br />
ingripanden, <strong>överklagande</strong>n <strong>med</strong> <strong>mera</strong> 211