Miljöhot och medborgaroro.pdf - Myndigheten för samhällsskydd ...
Miljöhot och medborgaroro.pdf - Myndigheten för samhällsskydd ...
Miljöhot och medborgaroro.pdf - Myndigheten för samhällsskydd ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
drabbade <strong>för</strong>söker återgå till vardagen; slutligen ambivalensperiod den period<br />
som följer i kölvattnet på krisen/katastrofen då medborgaren <strong>för</strong>söker <strong>för</strong>stå<br />
vad som hänt <strong>och</strong> funderar på vems felet var, sk syndabockssyndrom (Jarlbro,<br />
1993).<br />
I Hallandsåsfallet är denna indelning dock inte ändamålsenlig. En mer<br />
passande indelning är att åtskilja <strong>för</strong>loppet i tre perioder nämligen <strong>för</strong>perioden,<br />
tiden fram till att <strong>för</strong>giftningen blev känd; katastrofperioden som inleds med<br />
att nyheten blir allmänt känd den andra oktober, samt en efterföljande period<br />
här kallad kort <strong>och</strong> gott avklingningsperioden, vilken kan sägas inträda i<br />
månadsskiftet oktober-november. Någon egentlig varningsperiod uppstod<br />
aldrig då varning <strong>för</strong> gift utfärdades i samband med att katastrofen var ett<br />
faktum. Då det är svårt att dra upp distinkta gränser mellan de två sista faserna<br />
(rekyl- <strong>och</strong> ambivalensperioden) <strong>för</strong>edras en sammanfattande benämning<br />
– avklingningsperioden – i denna framställning.<br />
DEN LIKSIDIGA TRIANGELN<br />
En modell som har lanserats av Nordlund (1994) har legat till grund <strong>för</strong> flera<br />
kriskommunikationsstudier (se t.ex. Dahlström & Flodin, 1998; Jarlbro, Sandberg<br />
& Palm, 1997). Relationen mellan myndigheter, medborgare <strong>och</strong> massmedier<br />
gestaltas som en liksidig triangel (se figur 1). Modellen uttrycker ett<br />
slags idealtillstånd <strong>och</strong> bygger på den grundlagsreglerade rätten till information<br />
<strong>och</strong> yttrandefrihet.<br />
Triangeln illustrerar hur det kommunikativa/informativa samspelet är<br />
tänkt att fungera i ett demokratiskt system. I ett demokratiskt system ska triangeln<br />
vara liksidig, dvs mottagaren skall tydligt se roll<strong>för</strong>delningen mellan avsändare<br />
<strong>och</strong> <strong>för</strong>medlare av information (Nordlund, 1996), <strong>och</strong> kommunikationen<br />
skall flöda i alla riktningar i form av tvåvägskommunikation. Det senare <strong>för</strong>utsätter<br />
att de tre parterna är aktiva <strong>och</strong> såväl tar initiativ till kommunikation<br />
som ger respons på andras kommunikation. För att detta samspel ska fungera<br />
måste de tre dessutom kunna kommunicera med varandra på ett öppet <strong>och</strong><br />
<strong>för</strong>troendefullt sätt (Nordlund, 1994).<br />
MYNDIGHETER<br />
TRO-<br />
VÄRDIGHET<br />
MASSMEDIER MEDBORGARE<br />
Figur 1 Det kommunikativa <strong>för</strong>hållandet mellan myndigheter, medborgare <strong>och</strong><br />
massmedier i ett demokratiskt samhälle.<br />
11
Change language