Miljöhot och medborgaroro.pdf - Myndigheten för samhällsskydd ...

med säkerhet kan dra några slutsatser om. Intervjupersonernas berättelser är
dock på denna punkt väl överensstämmande med varandra.
"En ny patron på åsen"
Banverket är utan tvekan "fienden" i detta händelseförlopp och beskrivs av
intervjupersonerna i princip som enväldig maktutövare, som enbart styrdes
av ekonomiska intressen och struntade helt i såväl människor som natur som
kom i verkets väg. Terminologin intervjupersonerna använder då de talade
om Banverket säger en hel del. Den beskriver verket som en maktfullkomlig
suverän och totalitär byråkrati, anställda som "småpåvar" som håller hårt i
rodret och styr i en riktning, utan att ta reda på varthän det blåser.
Det är ju som om man fått en ny patron här på åsen i Banverket, så har vi ju upplevt
det. Banverket är ju enväldigt. Det har varit som en romersk kejsare som bara lyssnar
på behagliga budskap. (Drabbad)
Som de på Banverket ska ha sagt: ‘För ett sådant här projekt får man väl offra en och
annan blomma!’ Miljöfrågor väger så otroligt lätt i detta landet. Man kan börja med
att fråga hur många timmar som Banverkets folk avsatte på grund av problemen med
grundvattensänkningen eller vårt agerande här, och vår skrivelse till regeringen. De
har väl avsatt en halvtimme på sin höjd, nej tio minuters diskussion någonstans på
verket. Jag kan inte tänka mig annat. (Drabbad)
Banverket beskrivs i citaten som hänsynslöst. De har inte varit lyhörda för de
boendes synpunkter och oro. Det har inte hjälpt att människor klagat eller
protesterat, utan de har bara kört på. Såväl drabbade som icke drabbade uttalade
sig i kritiska ordalag om Banverket. Huruvida den icke drabbade medborgargruppen
verkligen var negativ till Banverket redan innan förgiftningen är svårt
att fastslå och det kan således vara en efterkonstruktion. Det framgår dock att
såväl drabbade som icke drabbade vid olika tillfällen under förperioden hade
varit i kontakt med verket och då upplevt sig ha blivit illa bemötta.
Det kom så på någon dag. Då ringde vi och pratade med den där NN och frågade om
vi kunde fått någon injekteringsvätska i vattnet, för vi hade ju hört talas om att det
fanns någon slags dunkar med gift och dödskallar på. Han skrattade åt oss och tyckte
att vi var lite larviga. Det var ju farligt att dricka 98%-ig alkohol också, menade han. Det
var ju inte precis det vi ville höra då. Man kände sig rätt så maktlös. Ni kan ju alltid
stämma oss, tyckte de på Banverket. (Drabbad)
En annan intervjuperson tog kontakt med Banverket eftersom han och hans
familj stördes av de sprängningsarbeten som gjordes i samband med tunnelarbetet.
Det var en överenskommelse kommunen hade med Banverket att sprängningarna bara
skulle ske på dagtid. Vi sa det till Banverket, men det skulle vi i princip skita i för de
sprängde när de ville, för det var ingen sanitär olägenhet. Det kan man tydligen göra
dygnet runt. (Ej drabbad)
19