Miljöhot och medborgaroro.pdf - Myndigheten för samhällsskydd ...

till samhället och dess institutioner. Medborgaren förlitar sig på att samhällets
representanter kan bedöma eventuella risker, och att de signalerar om det är
fara å färde. Förs det sålunda ingen diskussion om risker så förutsätter medborgaren
att det inte existerar några hot (Nordlund, 1996). Att de tillfrågade
sa att de litade på andra, experter m fl var därför en helt naturlig respons.
Anomalier, något som skulle kunna peka på latenta (långsiktiga) eller potentiella
(statistiska) risker, negligeras dessutom ofta för att individen ska slippa
oro eller stress (Gardner & Stern, 1996).
Alla utom de negativa var i princip omedvetna om att det redan tidigt fanns
motståndargrupper, och de kan inte heller minnas att det fanns någon
utbredd opinion för eller emot tunnelbygget; med andra ord – tunnelbygget
var inget man samtalade om.
Det har nog varit insändare och lite skrivelser och så men inga demonstrationer. Det har
nog kretsat protestlistor också som folk ska skriva på, men jag har inte engagerat mig. Jag
har hört med ett öra. Det är precis som det inte angått mig. (Ambivalent till tunnelbygget)
ÅSIKTERNA POLARISERAS
De fyra attitydgrupperna kom med tiden att reduceras till två: de som var
positiva och de som var negativa. Orsakerna till att de tillfrågade antingen
ändrade inställning eller tog ställning var tre kritiska händelser som medförde
en omvärdering av tunnelprojektet och de olika aktörerna. De tre händelserna
var: Kraftbyggarnas misslyckande med Hallborr (1995), Skanskas övertagande
(1996) samt Båstad kommuns beviljande av en arbetstunnel, ett sk mellanpåslag,
under våren 1996.
Rykten om Kraftbyggarnas misslyckande hade florerat på bygden. När
nyheten om att Hallborr skulle monteras ner kom ut började en del av de tillfrågade
fundera över bygget och dess konsekvenser.
Vi har inte varit emot bygget någon gång egentligen. Men sedan när Hallborr misslyckades
så blev man ju lite misstänksam mot grundvattnet. Man hade ju hört så
mycket om hur det forsade ut. (Positiv till tunnelbygget)
När Hallborr misslyckats fortsatte tunneldrivningen med sprängningar. De
boende på åsen och runt omkring blev då oroliga för sina hus och hem. De
undrade om hus skulle rasa och om grunder skulle klara vibrationerna från
sprängningarna. Det som tidigare var avlägset nådde nu den enskilde och
gjorde intrång i hemmets lugna vrå. Samtidigt var man irriterade över att
sprängarbeten gjordes på helger och kvällar trots att man blivit lovade att störande
arbete inte skulle ske på dessa tider. Även en del positiva medborgare,
men också ambivalenta och indifferenta reagerade negativt på sprängningarna.
De redan negativa blev naturligt nog mer övertygade och såg Kraftbyggarnas
resignation som ett bevis på den omöjliga uppgiften. De skrattade till och
med åt Kraftbyggarna som inte klarade uppgiften. Svårigheterna blev övermäktiga
till och med för experterna, och tilltron till dessa och högteknologin
minskade, inte minst beroende på "lokala vedertagna sanningar".
16