Miljöhot och medborgaroro.pdf - Myndigheten för samhällsskydd ...

MEDBORGARNAS TOLKNING AV INFORMATIONEN
Informationsspridningen under katastrofperioden är alltid avgörande för förloppets
utveckling. Det främsta syftet med informationsspridningen under
katastrofperioden är att den är användbar för mottagarna. Det innebär olika
saker för olika målgrupper. Det är därför av största vikt att informationens
innehåll utgår från individens behov och livssituation, att den är adekvat, relevant
och saklig, men också lättillgänglig, entydig och samordnad mellan de i
krisen involverade parterna (Jarlbro, Sandberg & Palm, 1997). Den information
de tillfrågade fick under katastrofperioden kom från myndigheter, främst Båstad
kommun, och massmedier.
Att informationen måste utgå från mottagarens behov och situation synes
vara en självklar princip i alla former av planerad kommunikation. Därmed inte
sagt att avsändaren alltid efterlever denna maxim. Hur har medborgarna uppfattat
informationen i katastrofperioden? Har de fått den typ av information de
efterfrågar? Har de fått tillräckligt med information och har den varit begriplig?
Bristen på information (mängden) och brister i informationen (innehållet) är
återkommande teman i samtalen med informanterna. Att informationen upplevdes
bristfällig såväl innan som efter det att förgiftningen var ett faktum är ett
omdöme som också styrks av enkätstudien (Arvidson, 1998). I enkäten är man
dock mest kritisk till informationen innan förgiftningen. När nyheten om förgiftningen
blev känd, dvs då katastrofperioden inträdde, ökade behovet av
information drastiskt. Behovet av information blev även av ett annat slag. De
intervjuade ville bl a ha reda på: vad innebär detta för mig, vad kan jag göra
för att undkomma giftet, hur ska jag få tag i rent dricksvatten.
Den information som gick ut till medborgarna uppfattades inte som tillfredsställande
varken vad gäller mängd eller innehåll. De tillfrågade gav över lag
de informationsansvariga låga betyg. De drabbade skiljde sig emellertid från de
som inte var drabbade, i det att de förra var betydligt mer kritiska till informationen
än de senare. De drabbade har behov av en alldeles speciell typ av information
nämligen HUR-information, dvs råd och anvisningar, men de upplevde
att de inte fått detta behov tillgodosett. Den icke-drabbade målgruppen har först
och främst behov av att få veta att de inte är drabbade men även vad som hänt.
I intervjuerna framkommer att de tycker att de fått information om vad som
hänt men de har saknat information om de är eller löper risk att själva drabbas.
När det gäller innehållet i informationen framkom det, vid intervjuerna, att
det ansågs vara: falskt, oärligt, förvirrande, obegripligt och motstridigt. Informationen
hade med andra ord inte hjälpt de tillfrågade, varken drabbade eller icke
drabbade, att klara av den uppkomna situationen. De synpunkter som framkom
vid intervjuerna ligger i linje med resultaten från Hallandsåsprojektets
enkätstudie (Arvidson, 1998) där informationen beskrivs av Bjäreborna som
bla framtvingad, oroande, oärlig, bristfällig, partisk och lögnaktig.
Frågor utan svar
Vetskapen om förgiftningen gav upphov till talrika och varjehanda frågor. De
drabbade som var i behov av HUR-information upplevde att informationen
de fick lämnade allt för många frågor obesvarade.
37