landsbygdsutveckling i planområdet hara - Östersunds kommun

LANDSBYGDSUTVECKLING I 

PLANOMRÅDET HARA - SÖRVIKEN 

– en fallstudie över områdets bebyggelseexploatering 

Kandidatuppsats, 15 hp 

Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram 

Kulturgeografiska institutionen 

Göteborgs universitet 

Höstterminen 2008 

Handledare: Ingrid Johansson 

Författare: Kajsa Mörner

Sammanfattning 

Om man ställer sig vid Storsjöns östra strand och tittar över mot andra sidan ser man en halvö 

som sträcker sig från Hara runt till Sörviken. Planområdet är klassat som riksintresse för 

kulturmiljövård och är välkänt för sitt vackra landskap med utsikt över både fjällvärlden och 

Storsjön. Sedan 1998 då Vallsundsbron öppnades har bygglovsansökningar strömmat in till 

Östersunds kommun gällande detta område. Bakgrunden till varför jag har valt att studera 

denna bebyggelseutveckling är för att försöka ta reda på vad det är med området som lockar, 

vilka det är som väljer att flytta dit, hur de boende ser på en fortsatt exploatering i bygden och 

om bebyggelsen påverkar områdets natur- och kulturvärden. Syftet är således att studera hur 

den ökade exploateringen i området har och kommer att påverka platsens utveckling och 

karaktär. 

Det är den regionalgeografiska ämnesinriktningen som är den huvudsakliga ramen i detta 

arbete, där regionalgeografin med sina rika beskrivningar och analyser av en region liknar den 

beskrivning som skall komma av denna fallstudie. Kulturgeografi är ett ämne som har en 

central roll i planeringsteorin och lämpar sig därför utmärkt för fallstudier som den av detta 

slag. Planering är ett viktigt verktyg för att skapa en hållbar och rättvis fördelning av rummets 

resurser samtidigt som man tar vara på platsens unika förutsättningar. Den centrala uppgiften i 

alla planeringsprocesser är att binda samman kunskap med handling. Till sin hjälp har 

planeringsverktyget två centrala regelverk, miljöbalken och plan och bygglagen. 

Denna fallstudie är av ett integrativt slag då den koncentreras till ett geografiskt avgränsat 

område och fogar ihop kunskaper om området så att det kan studeras i sin helhet. I fallstudien 

är det den fysiska platsen och människans utveckling av denna som står i fokus och därför är 

denna studie kopplad till den samhällsvetenskapliga disciplinen och den hermeneutiska 

tolkningsläran. Studien bygger på empirisk kunskap och är således en fördjupande utredning 

av verkligheten som ur ett ideografiskt perspektiv och med en intensiv beskrivning ska skapa 

en grundlig förståelse för bebyggelseexploateringens för- och nackdelar. 

Undersökningsmetoderna är styrda av syfte och frågeställningar. Jag har använt mig av så 

kallad triangulering vid metodvalet, vilket betyder att jag har kombinerar kvalitativa metoder i 

form av litteraturstudier med en kvantitativ metod, nämligen enkätundersökning. Detta ökar 

validiteten hos undersökningen. 

Enkäten skickades ut till 125 respondenter som alla beviljats bygglov inom planområdet och 

tidsperioden 2000-01-01 till 2008-10-31. Svarsfrekvensen blev 55 procent. De flesta flyttade 

till området på grund av landsbygdskänsla nära staden och det var just denna känsla 

tillsammans med landskapsbilden och naturvärdena i området som ansågs som viktigast att 

bevara vid en eventuell fortsatt exploatering. Att skola var en viktig service för 

respondenterna var inte någon större överraskning då de flesta av dem som flyttar till området 

är i familjebildande ålder. Utbildningsnivån hos de tillfrågade är hög. 

Det är viktigt att kommunen med hjälp av planeringsverktyget reglerar placering och 

utformning av nya byggnader så att varken landskapsbilden eller natur- och kulturmiljöer blir 

skadade i framtiden. Det är troligen aspekter som rör friluftslivet, landskapsbilden och 

landsbygdskänslan som i framtiden kan bli påverkade till följd av att nya hus och vägar 

begränsar framkomligheten, fragmenterar landskapet och bidrar till att känslan av landsbygd 

sakta byggs bort. Det som främst begränsar områdets framtida exploateringsmöjligheter är det 

redan idag överbelastade vägnätet och de bristande möjligheterna för nybyggare att ansluta 

sig till det kommunala vatten- och avloppssystemet. Löser man dessa problem kommer 

områdets framtid att kunna utvecklas på ett ekologiskt hållbart sätt. 

2

Tack! 

Denna studie rörande landsbygdsutvecklingen av planeringsområdet Hara – Sörviken i 

Storsjöbygden riktar sig främst till dem som är intresserade av planering och 

landsbygdsutveckling där miljö- och kulturfrågor sätts i ett holistiskt perspektiv för att 

området ska kunna studeras i sin helhet. Den riktar sig även till dem som på något sätt är 

kopplade till storsjöbygden det vill säga boende, markägare och friluftsälskare i och kring 

området. 

Denna studie är gjord under en tio veckors period vid den Kulturgeografiska Institutionen vid 

Göteborgs universitet med Ingrid Johansson som handledare. 

Tack till alla trevliga människor som har hjälpt mig via telefonkontakter, intervjuer, enkäter 

och e-post. Ett speciellt tack till planarkitekt Karolina Vessberg, stadsarkitekt Siv 

Reuterswärd och alla andra på Plan- och byggavdelningen vid Östersunds kommun. 

Kajsa Mörner. Göteborg, januari 2009 

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

Sammanfattning..................................................................................................................................2 

1 INLEDNING ...................................................................................................................................5 

1.1 Bakgrund ..................................................................................................................................5 

1.2 Problematisering.......................................................................................................................6 

1.3 Syfte och frågeställning.............................................................................................................7 

1.4 Avgränsningar ..........................................................................................................................8 

1.5 Förväntat kunskapsbidrag..........................................................................................................9 

1.6 Disposition ...............................................................................................................................9 

2 TEORIAVSNITT...........................................................................................................................10 

2.1 Teoretiska utgångspunkter ......................................................................................................10 

2.2 Begreppsdiskussion.................................................................................................................10 

2.2.1 Rum.................................................................................................................................10 

2.2.2 Plats.................................................................................................................................11 

2.2.3 Landskap .........................................................................................................................12 

2.2.4 Regionalgeografi, syntestraditionen..................................................................................13 

2.3 Planeringsteori........................................................................................................................14 

2.4 Fysiskplanering och dess lagrum.............................................................................................18 

2.4.1 Miljöbalken .....................................................................................................................18 

2.4.2 Plan och bygglagen..........................................................................................................19 

3 METOD.........................................................................................................................................20 

3.1 Metodansats............................................................................................................................20 

3.2 Undersökningsdesign och metodologi .....................................................................................22 

3.3 Metodik ..................................................................................................................................23 

3.3.1 Enkät ...............................................................................................................................23 

3.3.2 Enkätundersökningens genomförande ..............................................................................24 

3.3.3 Kritik mot primärdata.......................................................................................................26 

3.3.4 Litteraturstudie ................................................................................................................27 

3.3.5 Kritik mot sekundärdata...................................................................................................27 

3.4 Reliabilitet och validitet ..........................................................................................................27 

4 RESULTATREDOVISNING ........................................................................................................29 

4.1 Presentation av planområdet Hara – Sörviken..........................................................................29 

4.1.1 Trafiksituationen..............................................................................................................31 

4.2 Planområdets kultur- och naturmiljö........................................................................................32 

4.3 Bebyggelseutvecklingen..........................................................................................................35 

4.4 Enkätredovisning ....................................................................................................................38 

5 Analys ...........................................................................................................................................46 

5.1 Inledning ................................................................................................................................46 

5.2 Exploateringsintresset .............................................................................................................47 

5.3 Människorna bakom bygglovsansökningarna ..........................................................................48 

5.4 Natur- och kulturmiljön i exploateringens spår ........................................................................49 

5.4 Områdets framtidsutsikter .......................................................................................................52 

6 SLUTDISKUSSION......................................................................................................................53 

6.1 Slutord........................................................................................................................................53 

7 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING ..............................................................................54 

7.1 Publicerade källor ...................................................................................................................54 

7.2 Tryckta opublicerade källor.....................................................................................................54 

7.3 Övriga källor:..........................................................................................................................54 

7.3.1 Internetkällor ...................................................................................................................54 

7.2.2 E-post ..............................................................................................................................56 

7.2.3 Kartor och Fotografier .....................................................................................................56 

7 BILAGOR .....................................................................................................................................57 

7.1 Enkät ..........................................................................................................................................57 

4

1 INLEDNING 

1.1 Bakgrund 

I mellersta norrlands inland, omgiven av milslånga jämtländska granskogar och högsträckta 

fjäll, finner man en mytomspunnen sjö vid namn Storsjön. Storsjön är Sveriges femte största 

sjö 1 och sägs vara boplatsen åt Storsjöodjuret. I sjön ligger även Frösön, en ö med enastående 

utsikt över Oviksfjällen och Åreskutan, med forntidsminnen och jämtländska sommarängar. 

Runt om Storsjön sluttar bygdens vackra och bördiga natur- och kulturlandskap ned mot 

stränderna. Storsjöbygden är av länsstyrelsen klassat som riksintresse för kulturmiljövård. 

Detta eftersom bygden har brukats kontinuerligt sedan 300 - 400-talet efter Kristus vilket 

bland annat bevittnas av runstenen på Frösön och den gamla ruinen av den medeltida kyrkan i 

Marieby. 2 

Om man ställer sig vid Storsjöns östra strand, intill Jämtlands residensstad Östersund, och 

tittar ut över det kalla och mörka fjällvattnet kommer blicken snart att landa på vad som 

närmast kan beskrivas som en stor halvö som sträcker sig från Hara runt till Sörviken. En 

halvö med ett vackert och öppet jordbrukslandskap lokaliserat på den andra sidan av Storsjön. 

Den andra sidan blir på jamska ”Annersia”, eller som befolkningen på Annerisa gärna kallar 

den ”Bättersia” vilket betyder den bättre sidan av sundet mellan Frösön och halvön. Storsjön 

har under många decennier använts som vattenväg för färjetrafik under sommarhalvåret och 

som isväg under vinterhalvåret, detta för att förbinda halvön med Frösön och Östersund. 

Sedan 1998 då en bro uppfördes är färjetrafiken i vallsundet endast ett minne blott. 

Broar har under alla tider symboliserat 

möten mellan människor och har i 

geografisk kontext skapat och öppnat 

upp platser som tidigare har varit 

svårtillgängliga. Bron i sundet gavs 

namnet Vallsundsbron, se fotografi 1, 

och i september i år firade man att bron 

under sina 10 år har överbyggt 

avståndsfriktionen och stärkt banden 

mellan bygderna kring Storsjön. Tack 

vare bron har nya möjligheter öppnats 

upp men samtidigt har den även bidragit 

till nya frågor och problem. Under åren 

har ansökan efter ansökan om bygglov 

på halvön kommit in till Östersunds 

kommun. Troligen är det landtungans 

vackra omgivningar och läge som gör att 

Fotografi 1. Vallsundsbron, vy från Slandrom mot 

Frösön. 

bron både verkar som en ”skyddande” barriär mellan landsbygd och stad, samtidigt som den 

har underlättat och förbättrat tillgängligheten för befolkningen på halvön genom att man nu på 

ett enkelt och tidsbesparande sätt kan nå stadens alla utbud och tjänster. Här, ”på den andra 

sidan”, får man nämligen både och - landsbygdens fördelar samtidigt som man bara är ett 

stenkast från stadens förmåner. 

1 http://www.vattenportalen.se/fov_sve_djup_sot_sjoar.htm#st%C3%B6rsta 

2 http://www.z.lst.se/z/amnen/kulturmiljo/riksintressen_kulturmiljovard/Are/Z_25_storsjobygden.htm 

5

1.2 Problematisering 

Jag har valt att studera hur landsbygdsområdet Hara - Sörviken genom ökad tillgänglighet har 

och kommer att kunna utvecklas och förändras under kommande år, både rent fysiskt genom 

bostadsbyggen men också i sin mer inneboende karaktär. Bakgrunden till varför jag har valt 

att studera denna utveckling är för att området är så pass intressant då det går emot den 

generella utflyttningen som råder i byarna kring Östersund. Jag vill studera halvön för att se 

hur stor efterfrågan på att bosätta sig här är, vilka det är som bosätter sig här, hur de ser på en 

fortsatt exploatering i bygden och vad de tycker är viktigt att bevara. Dessa frågor är centrala 

men också väldigt svåra att besvara då bilden av landskapet är väldigt subjektiv. Hur man 

uppfattar en plats och vad man tycker är värt att bevara eller förändra varierar i och med 

betraktarens ögon. Det unika och det generella på platsen måste belysas och landskapets form, 

som genom mänskliga aktiviteter eller naturliga processer kommer att förändras, måste 

diskuteras mellan alla inblandade för att lyfta fram åsikter och önskningar. Många gånger 

önskar nog människor utanför landsbygden att området ska se ut som det alltid har gjort, men 

många av förutsättningarna för att leva på landsbygden är starkt kopplade till utveckling och 

befolkningsunderlag. Här kan självklart även det motsatta råda det vill säga att de som har 

bott på platsen väldigt länge inte vill att den ska förändras eftersom man är rädd att känslan 

för platsens ska gå förlorad. 

Det finns otroliga förutsättningar för området, läget är tätortsnära landsbygd, naturen är 

storslagen och det råder en stolthet och framtidstro i området som skapar stora 

utvecklingsmöjligheter. I dag görs ofta antagandet om att livet på landet skapar lugn och frihet 

och är en sund miljö att låta sina barn växa upp i, dessutom en plats som är väldigt viktig för 

friluftsliv, rekreation och turism. Dessa aspekter är centrala utgångspunkter för landsbygdens 

karaktär och ska också skyddas genom en noggrann utvärdering och planering av området. 

Genom att studera var tillgängliga hustomter finns lokaliserade och hur stort intresset för att 

bosätta sig på halvön är kan man skapa en bild av hur man bäst möter tillgång och efterfrågan. 

Genom detta kan man se vilka lösningar som är bäst för både bygden och länet ur 

ekonomiska, ekologiska och sociala perspektiv. Det jämtländska landskapet är en viktig 

symbol för det typiskt ”jämtländska” vilket kan tänkas bidra till att stärka den lokala 

identiteten och tillväxten och därför måste bevaras. Frågor som rör landsbygdsutveckling 

måste därför problematiseras och lyftas fram i ljuset så att alla intressen görs hörda och 

tillgodoses i den mån det är möjligt. 

Det finns huvudsakligen två föreställningar av mellersta norrlands inland. Den första är ofta 

dyster och ensidig och bilden som målas upp är synonym med ord som tillbakagång, 

avfolkning och utarmning. I denna beskrivning blir plastens geografiska läge ett stort hinder 

och verkar på så vis hämmande för platsens progression. En plats utmärkande drag skapas just 

av platsens geografiska läge samt av de sociala konstruktioner som verkar på platsen. 

Norrlands inland kännetecknas av långa avstånd och stora ytor och det är just dessa faktorer 

som kan verka hämmande för inlandet. Det rumsliga perspektivet är viktigt att lyfta fram, var 

saker och händelser är lokaliserade på jordytan spelar stor roll för dess utveckling. 3 Inlandets 

resurser och möjligheter hamnar ofta i skuggan av denna bild och därför är det viktigt att visa 

de förutsättningar som faktiskt finns på landsbygden. Genom denna betraktelse omvandlas 

platsens geografiska position från att verka som ett hinder till att bli en betydelsefull fördel. 

Den andra bilden beskriver det jämtländska inlandslandskapet ur ett mer naturromantiserande 

perspektiv som representeras av lugn och ro, frisk luft, öppna vyer med fjällutsikt, timrade 

3 Gren och Hallin, 2003, s 86 

6

fäbodvallar i öppna odlingslandskap och med fina fiskevatten i älvar och forsar. Dessa 

skildringar är troligen just de viktigaste aspekterna till varför man väljer att bosätter sig i 

storsjöbygden. Det paradoxala i denna fallstudie kan tänkas uppstå då allt fler människor 

söker sig över Vallsundsbron i jakt på att finna denna livskvalité och genom sina 

bygglovsansökningar till kommunen indirekt bidrar till att det platsspecifika långsamt 

”byggs” bort och på så vis förändrar platsens karaktär. Detta kan ske ur ett fysiskt perspektiv i 

form av bebyggelse men också ur ett mer inneboende perspektiv i form av att platsens känsla 

av landsbygd förändras. En annan utveckling skulle kunna leda till att det man ville från 

början, nämligen hindra att bygden dör ut, istället blir till realitet då enskilda människors 

intressen kanske blir förbisedda vilket gör att de väljer att flytta. Alltså skulle en 

landsbygdsutveckling kanske både underlättas och försvåras av att utvecklingen i sig 

förvandlar bygdens karaktär och människornas livsvillkor. 4 Troligen är denna exploatering 

oerhört avgörande för bygdernas framtida överlevnad och utveckling. Generationer måste 

bytas ut och med dem kommer också nya förutsättningar och krav. Detta måste vi lära oss att 

anpassa oss till, tiden kan nämligen inte stå stilla om vi vill att bygderna ska överleva. 

Man kommer aldrig ifrån att daglig service, som tillgång till lanthandlar, skolor och post, är 

viktiga byggstenar i arbetet med att hålla byarna runt Storsjöbygden levande men vilken 

service är viktigast för de boende? Eftersom valet av att bosätta sig inom planområdet är 

självvalt så är man troligen medveten om de konsekvenser som följer av en flytt, exempelvis 

ett större bilberoende och inte samma tillgänglighet till detaljhandel som inne i staden. De nya 

vanorna, som i sin tur ger upphov till nya konsekvenser, måste lyftas fram och 

problematiseras. En befolkningsökning på halvön kommer troligen inte bara föra med sig 

förhoppningar och förutsättningar utan även krav. Krav på en utökad kollektivtrafik, en bättre 

service, krav på bättre och säkrare vägar och krav på att byskolorna ska kunna ta emot ett ökat 

antal elever. Frågan är om dessa krav blir sedda och besvarade i den utsträckning de bör? 

Miljöproblem som uppkommer vid en förändring av platser, som i det här fallet 

bebyggelseexploateringen, måste redas ut grundligt så att de kan förutses och på så vis 

förhindras. En inflyttning av människor innebär ju bland annat mer sopor, mer trafik, större 

påfrestningar på vatten- och avloppssystem och en högre belastning på miljön i allmänhet. 

Frågor som rör vatten och avlopp är en central fråga vid nybebyggelse då både miljö och 

hälsa kan bli skadade om det inte genomförs på rätt sätt. Infrastrukturförändringar är en 

förutsättning om man vill nå en hållbar landsbygdsutveckling i området, det som däremot kan 

sätta käppar i hjulen är huruvida de ekonomiska tillgångarna som krävs verkligen finns där. 

1.3 Syfte och frågeställning 

Syftet med denna fallstudie är att studera hur den ökade exploateringen i området Hara – 

Sörviken har och kommer att påverka platsens utveckling och karaktär. 

För att kunna operationalisera mitt syfte skall följande frågor besvaras: 

Hur stort är intresset för att köpa hustomter och bosätta sig i området? 

Vad är det med platsen som lockar? 

Finns det några gemensamma livsstilsdrag hos dem som bosätter sig i området? 

På vilka sätt kan den ökade bebyggelsen påverka områdets natur- och kulturvärden? 

Hur ser framtiden ut för ytterligare exploatering i området, vilka är områdets 

begränsande faktorer? 

4 http://www.glesbygdsverket.se/site/WebControls/Upload/Dialogs/Download.aspx?ID=1387 

7

Bakgrunden till varför jag har valt att bygga mitt arbete kring dessa frågor är för att kunna 

återge en deskriptiv bild av områdets fysiska och inneboende karaktär, försöka förstå vad det 

är hos området som lockar till inflyttning, vilka det är som väljer att flyttar dit och varför. 

Detta görs för att slutligen kunna skapa en normativ analys om områdets framtida utveckling. 

Nyckelord i denna fallstudie är: bebyggelseutveckling, landsbygd, landskap och planering. 

1.4 Avgränsningar 

I kulturgeografisk forskning finner man två huvudsatser för hur forskaren skall avgränsa sina 

studier och sitt kunskapsfält. 5 Den ena ansatsen behandlar studier som inriktar sig mot ett 

avgränsat ämnesområde, en så kallad systematisk ansats, medan den andra riktar sig mot ett 

mer rumsligt perspektiv, det vill säga att studierna rör ett geografiskt avgränsat område. Den 

sistnämnda är av integrativ art. Denna fallstudie har en integrativ ansats då undersökningen 

koncentreras till ett avgränsat område nämligen planområdet Hara – Sörviken. I en integrativ 

ansats används ett geografiskt perspektiv som innebär att man fogar ihop kunskaper om olika 

händelser och processer för att sedan integrerar dem med varandra inom plasten. 6 Den 

integrativa ansatsen strävar efter att skapa ett helhetsperspektiv. Men, den systematiska 

ansatsen kommer inte helt att släppas då uppsatsen även studerar ett mer ämnesinriktat 

område nämligen befolkningsutvecklingen. Befolkningsutvecklingen är ju en viktig del i 

klarläggandet för att jag ska kunna studera planområdet i dess helhet. 

Denna uppsats är avgränsad till att röra den exploatering som sker i planområdet Hara – 

Sörviken i Östersunds kommun. Den geografiska avgränsningen sträcker sig från Vallsundet i 

norr till Brunfloviken i öster, vidare från byn Solberg i söder och slutligen till Storsjön i 

väster. Den geografiska avgränsningen för undersökningsområdet har sin grund i att denna 

halvö har öppnats upp och gjorts lättillgänglig tack vare den bro som från och med 1998 

förbinder halvön med Östersund och Frösön. Den ökade tillgänglighet har bidragit till att 

nybyggnadsintressena varit stora i området då platsens läge är mycket attraktivt tack vare 

storslagen utsikt mot fjällvärden och landsbygdskänslan nära staden. Genom den ökade 

tillgängligheten uppstår också ett ökat intresse från olika intressenter, ofta i konflikt med 

varandra. 

Det som också intresserar mig är att platsen går emot de flesta andra byars negativa 

befolkningsutveckling runt om i Jämtlands län där utflyttning är ett stort problem. Men, på 

halvön råder snarare motsatsen, det här är en plats som har strak framtidstro och en relativ hög 

inflyttningsfrekvens. Byggnadsverksamheten är dessutom generellt svag i hela Östersunds 

kommun men i planområdet finns ett märkbart ökat intresse. 7 Hur stort detta intresse är och 

om vad som begränsar områdets exploateringsutveckling är också några viktiga byggstenar i 

denna studie. En annan avgränsning är att i stora drag försöka se vad det är med plasten som 

är dess främsta dragningskraft och om det finns några gemensamma livsstilsdrag hos dem 

som flyttar dit. Tyngdpunkten i denna studie ligger i den förhållandevis stora 

enkätundersökning som genomfördes under två och en halv vecka i skiftet november – 

december 2008. Valet av respondenter gjordes genom en avgränsning där alla som någon 

gång under tidsperioden 2000-01-01 till 2008-10-31 har ansökt och beviljats bygglov inom 

planområdet hos kommunen. Denna tidsperiod valdes på grund av att det stora intresset för 

halvön väcktes i och med att bron kom på plats 1998 och att kommunen två år senare, år 

5 

Gren och Hallin, 2003, s 17 

6 

Ibid. s 18 

7 

Översiktsplan för ”Del av Storsjöbygden”, 2000, s 3 

8

2000, författade en översiktsplan för området. Översiktplanens syfte var bland annat att 

identifiera de områden som verkar mer eller mindre lämpade för bebyggelse. Tidsperiodens 

slut är avgränsat till sista oktober på grund av att under den tid som uppsatsskrivandet tog sin 

start hade kommunen tagit fram en sammanställning av då beviljade bygglov fram till just 

sista oktober. 

1.5 Förväntat kunskapsbidrag 

Önskan med denna studie är att den skall generera kunskapsbidrag i form utav en helhetsbild 

över utvecklingen som skett under de 10 år sedan Vallsundsbron kom på plats och den 

exploatering som kom till följd av detta. Uppsatsens huvudsakliga ändamål är att skapa 

informationsbidrag, i form av de ansökandes intressen och önskningar, till en eventuell 

fortsatt exploatering av området Hara – Sörviken. Genom studien vill jag belysa vad de 

boende i området anser om exploateringen och vilka förändringar och förbättringar de önskar. 

Detta görs med neutrala ögon vilket kan vara betydelsefullt då några frågor kan vara mer eller 

mindre infekterade mellan boende och myndigheter. Förhoppningsvis kan studiens resultat 

bidra till att olösta frågor kan komma upp på rätt typ av arena och lösas till allas acceptans 

och godtagbarhet. Studien är viktig eftersom den kommer att redogöra för vad de boende 

anser om bebyggelseutvecklingen och dess följder men också eftersom den medverkar till att 

göra de boendes röster mer hörda än vad de anser sig vara idag. Genom detta bidrag vill jag 

även belysa förhållandet mellan och vikten av god planering och hållbar utveckling av miljön 

och samhället. I dagens samhälle är det oerhört aktuellt att belysa begreppet hållbar 

utveckling redan på en lokal nivå eftersom det är där människor lever och lär - detta gör min 

studie. Uppsatsen öppnar upp även för en fortsatt forskning på området och genom att ta del 

utav mina resultat kan man tydligare se vad människorna i området tycker och sedan jämföra 

detta med hur en planerare ser på saken. Dessutom kan min fallstudie användas som grund när 

någon vill läsa och lära sig om huvuddragen i planeringsteori och de svårigheter som den 

typen av teori kan komma att möta. 

1.6 Disposition 

Uppsatsen är indelad i fem huvuddelar som disponeras med ett inledande avsnitt, kapitel 1, 

där bakgrund, syfte, frågeställning och avgränsningar behandlas. Detta följs av ett teoriavsnitt, 

metodavsnitt, resultatdel, analys och avslutningsvis en slutdiskussion. 

Uppsatsen inleds med det inledande kapitlet och följs av det mer allmänna teoriavsnittet i 

kapitel 2. I teoriavsnittet beskrivs de grundläggande teoretiska ramarna för uppsatsen och 

centrala begrepp som rum, plats och landskap klargörs inför den fortsatta läsningen. I 

teoriavsnittet presenteras även två centrala huvudansatser inom planeringsteorin, den 

rationella planeringsansatsen och den kommunikativa rationella planeringsansatsen. Dessa 

ansatser ligger till grund för många av de planeringsprocesser som sker i samhället och likaså 

för den översiktsplanering som är grundförutsättningen för denna uppsats. I detta avsnitt 

diskuteras även det lagrum som berör planeringsarbetet och som man därför bör vara bekant 

med för att förstå hur den fysiska planeringen bedrivs på kommunalnivå och vad det är som 

reglerar den. 

Därefter sammankopplas de rena teorierna med den mer specifika situationen som råder i 

denna uppsats och dess undersökningsmetoder i kapitel 3. Kapitel 3 är alltså ett metodavsnitt 

som inleds med en kort beskrivning av de två centrala vetenskapliga huvudinriktningar, 

positivism och hermeneutik, följt av en beskrivning av det metodval som i denna uppsats har 

legat till grund för insamlandet av material och data. Metodavsnittet beskriver även enkätens 

utformning och genomförande samt det sekundärdata som har studerats. Detta följs sedan av 

9

kritik mot både primär- och sekundärdata för att tydligare klargöra de problem som dyker upp 

i och med användandet av dessa olika typer av metodik. 

I kapitel 4 redogörs uppsatsens resultat och empiri i form utav en områdesbeskrivning med en 

djupare beskrivning av platsens kultur- och naturmiljö och bebyggelseutveckling. I detta 

avsnitt klargörs även enkätens resultat och frågeställningarna från kapitel 1 blir besvarade. 

Resultatavsnittet analyseras sedan i kapitel 5 där det även kopplas samman med den teori som 

lades till grund i teoriavsnittet. 

Studien avslutas med en slutdiskussion i kapitel 6 där mina egna tankar och funderingar kring 

resultatet binds samman med uppsatsens slutsatser. I slutordet behandlas även hur jag ser på 

områdets framtid och utveckling samt de idéer som jag tror är viktiga att belysa för att nå de 

mest effektiva medlen till förbättring och enighet för att, i samklang, kunna binda samman 

den kommande framtiden och dess krav med en hållbar utveckling av både miljön och 

bygderna kring Storsjön. 

2 TEORIAVSNITT 

2.1 Teoretiska utgångspunkter 

Några centrala och ämnesteoretiska begrepp inom den kulturgeografin är plats, rum och 

landskap. Detta avsnitt börjar med en beskrivning av begreppen för att sedan leda in i den mer 

teoretiska ämnesramen. Denna genomgång har till syfte att koppla fallstudien till en mer 

teoretisk utgångspunkt och kommer därför att lägga fokus på platsen som det rum där 

företeelser och samband spelas upp och påverkas av de platsspecifika förutsättningarna för 

exploatering och utveckling. Begreppet landsbygd definieras eftersom landskapet har en 

central roll i denna studie och måste redas ut då betydelsen av att klargöra begreppet är 

väsentligt då det annars kan tolkas olika beroende på vilka förkunskaper och förförståelse som 

läsaren har med sig. Den regionalgeografiska ämnesinriktningen är den huvudsakliga ramen 

som följer detta arbete, där regionalgeografin med sina rika beskrivningar och analyser av en 

region liknar den fallstudie som genomförs i denna uppsats. I denna del kommer även de 

planeringsteorier som finns och ofta ligger till grund för planeringsprocesser att diskuteras 

eftersom det är dessa teorier som översiktlig- och fysiskplanering bygger på och därför bör 

utredas i en mer teoretiskt kontext. Den här teoretiska delen av uppsatsen skall alltså bidra till 

att skapa en grundförståelse för mitt valda studieområde, planeringen av och 

bebyggelseutvecklingen i området Hara - Sörviken, så att läsaren längre fram bättre kan förstå 

den empiriska delen av undersökningen. 

2.2 Begreppsdiskussion 

2.2.1 Rum 

Kulturgeografins rumsliga perspektiv utgår från hur företeelsers är rumsligt placerade, 

fördelade och ordnade i förhållande till varandra på jordytan. För en kulturgeograf finns alltid 

det rumsliga perspektivet med i teorin och i analysen och är på så vis utmärkande för 

kulturgeografin. För att förstå och förklara händelser i samhället måste man relatera till de 

rumsspecifika förutsättningar som faktiskt finns i olika samhällen och rum. 8 

8 Gren och Hallin, 2003, s 14 - 15 

10

Rummet kan definieras på en mängd olika sätt men rumsvetenskapen kan grovt delas upp i 

två huvuduppfattningar, den rationella och den absoluta. Den rationella rumsuppfattningen 

behandlar rum som något som är socialt konstruerat och innehåller alltså både rent fysiska 

objekt som bostadshus men också sociala och kulturella processer och relationer mellan dessa. 

Rum kan skapas, förändras och förstöras vilket ju betyder att rummet inte är statiskt. Rummet 

är alltså i likhet med naturen och människan föränderligt. Denna uppfattning delas av den så 

kallade ”socio-rumsliga dialektiken” som är ett ämnesteoretiskt perspektiv som menar att det 

sociala och det rumsliga är intimt relaterade till varandra och att de genom denna relation 

också påverkar och skapar varandras utveckling. 9 Detta är motsatsen till den så kallade 

rumsseparatismen som gärna håller det sociala och det rumsliga åtskilda. Rumsseparatism är 

en del av den absoluta rumsuppfattningen som menar att rummet är något mer passivt och 

som har en fristående existens och således existerar oberoende av mänskliga relationer och 

processer. 10 Vid fysisk planering av ett rum, som vid bostadsbebyggelse, kommer ju rummets 

fysiska utformning och karaktär att förändras, om än knappt märkbart, i och med de nya hus 

som kommer på plats och som i sin tur inhyser nya människor och alltså nya relationer och 

skiftningar. Ett rum kan i min mening knappast beskrivas som något helt statiskt, i alla fall 

inte om rummet är tillgängligt för människor och deras förhållanden eller för miljön och 

naturens förändringar. Enligt min mening kommer rummet i princip alltid i uppenbar kontakt 

med naturen då det mycket sällan är helt och hållet isolerat från verkligheten och dess 

processer. Många gånger måste rummet omvandlas för att nå utveckling och överlevnad, ett 

rum är socialt konstruerat och kan både skapas och omskapas av bland annat 

samhällsplanerare, arkitekter och byggingenjörer. Detta skapande och omskapande är precis 

vad som idag sker i det rum där fallstudien i denna uppsats har sin utgångspunkt och därför 

utgår studien från den rationella rumsuppfattningen. 

2.2.2 Plats 

Inom geografi spelar platsbegreppet också en mycket viktig roll och är starkt kopplat till 

rummet. Plasten är ur min rationella rumsuppfattning en avgränsad del av rummet. Det 

ämnesteoretiska grundproblemet är hur platsen och dess verksamheter, infrastruktur, natur- 

och kulturförhållanden är relaterade till varandra och hur de tillsammans utgör grunden i det 

geografiska objektet. 11 Platsbegreppet beskriver rumsliga sammanhang och hur olika platsers 

fysiska karaktär och biologiska egenskaper skiljer sig åt. Platsen studeras ofta ur ett 

korologiskt perspektiv, det vill säga hur människan organiserar och exploaterar jordytan och 

de resurser som finns där. Man ser också plasten som en geografiskt avgränsad helhet där 

företeelser och processer skapar platsens specifika särdrag. 12 Geografiska plaster och områden 

är därför unika och skiljer sig alltså åt beroende var på jordytan de är lokaliserade, hur vi 

väljer att fysiskt eller mentalt att avgränsar dem, genom platsers särdrag men också hur vi 

väljer att använda dem. 13 Bilden av platsen är väldigt subjektiv och beskrivs därför på olika 

sätt beroende på vem som betraktar den. Denna subjektivitet bidrar ofta till diskussioner 

mellan olika aktörer om huruvida en plats skall utvecklas eller bevaras. Detta visar på ett 

ganska tydligt sätt att platser faktiskt inte bara är en position på kartan utan också är en grund 

till människans identitet. Var på kartan en människa väljer att bosätta sig bör sannolikt 

utveckla en mening samt skapa känslor för platsen åt denne. 14 De är ofta dessa känslor som 

bidrar till de konflikter som ibland uppkommer mellan exempelvis boende och beslutsfattare. 

9 

Green och Hallin, 2003, s 154 

10 

Ibid. s 222 - 223 

11 


12 

Ibid. 

13 

Nyström, 2003, s 141 

14 


11

På platsen sker möten mellan människor och det materiella, en plats är således ofta socialt 

konstruerad för och av människan. 15 Vad som utspelar sig på en specifik plast tillsammans 

med platsens fysiska struktur skapar platsens karaktär. Plasten är följaktligen ofta ett resultat 

av både mänskliga och naturliga processer. Dessa processer bidrar till att platsen inte är statisk 

utan platsens karaktär förändras gradvis genom långsamma eller snabbare processer. 16 

Processer kan vara mer eller mindre naturliga men det vanligaste är att människan har ett 

finger med i spelet. Genom sina idéer och verktyg fyller människan platsen med bebyggelse 

och annan infrastruktur, platsens fysiska utformning och innehåll skapar på så vis både 

förutsättningar och restriktioner för vad man kan göra på platsen. 17 En plats vara eller icke 

vara kan delvis förklaras med geografiska avstånd, tillgänglighet, läge och koncentration men 

också vad platsen rent ekonomiskt har att erbjuda. 

2.2.3 Landskap 

Landskapet kan uppfattas mer eller mindre som ett geografiskt avgränsat område som ofta 

tillskrivs synonymer som miljö, natur och kultur. Landskapsbegreppet brukar ibland delas upp 

i två underkategorier, ”naturlandskap” och ”kulturlandskap” där ”naturlandskapet” ses som 

något av människan orört, en plats som inte har utsatts för någon mänsklig påverkan. Dock 

kan man ställa sig frågan om det verkligen existerar några orörda platser kvar på vår jord? Det 

är i min mening oerhört svårt att helt bortse från människans närvaro i landskapet. I detta 

avsnitt redogörs för begreppet landskaps olika betydelser för att just problematisera 

föreställningen av dess innebörd. 

Till att börja med kan begreppet beskriva den indelning som gjordes under 1600-talet då 

Sverige delades in i landskap som fick självbestämmelserätt på det lokala planet. 18 Denna typ 

av landskap har idag ingen egentlig polisisk eller administrativ funktion mer än att människor 

ofta känner tillhörighet med det landskap som de bor eller föddes i. Landskapen har idag 

kommit att bli en produkt i sig, en sorts symbol för ”svenskhet” eller regional identitet. I 

jämtland har denna typ av regional ”stolthet” ett väldigt starkt fäste, detta bevisas av bland 

annat de omkring 20 000 jämtar som samlas på stortorget under musikfestivalen Storsjöyran i 

slutet av juli varje år för att tillsammans sjunga den jämtländska nationalsången 

”Jämtlandssången”. 

En annan förklaring av ordet landskap är det som har växt fram under alla de år som 

människan har brukat jorden och samtidigt förändrat landskapets utseende rent visuellt. Detta 

landskap brukar ofta betecknas som ett kulturlandskap. Landskapet kan i denna tolkning 

beskrivas som en ständigt pågående process som innehåller både materiella och immateriella 

beståndsdelar och där människan spelar en central roll i och med sina sociala strukturer, 

regelsystem, ekonomiska villkor och åsikter. 19 Det är av denna förklaring som bakgrunden till 

min förståelse av begreppet kan härledas, att landskapet snarare är en produkt av det samspel 

som hela tiden pågår mellan naturen och människan. Denna syn är inte helt olik den svenske 

geografen Torsten Hägerstrands (1916 - 2004) så kallade ”förloppslandskap” där ansatsen var 

att studera de samspelta natur- och kulturprocesser i landskapet och som tillsammans 

utvecklar dess form. 20 Denna koppling, den mellan människan (kulturen) och naturen, är ett 

15 


16 

Ibid. 

17 

Ibid. s 73 

18 

http://www.ur.se/landskap/ 

19 

Stenseke, 2001, s 4 

20 


12

viktigt ämnesteoretiskt tema inom kulturgeografisk forskning och även en viktig del i 

landskapsstudier då intresset främst riktas mot människans och kulturens omvandling av 

naturen. 21 Detta är därför också det tema som följer denna uppsats. 

Hur man uppfattar landskapet är rent subjektivt, hur man förstår landskapet och vad man 

tycker ska bevaras i det varierar i och med betraktarens ögon. 22 Det är just därför som det är 

så problematiskt att avgöra vem som har ”rätten” att bestämma över hur landskapet ska se ut. 

Kulturlandskapet däremot anses av många vara just det landskap som är brukat och 

därigenom format av människan för just människan. 23 Landskap kan också vara något så 

abstrakt som mentala föreställningar men det lämnar vi utanför eftersom det landskap som 

redogörs i denna studie är av en visuell och fysisk karaktär. 

Den amerikanska geografen Carl Sauer (1889 - 1975) utvecklade under början av 1900-talet 

en modell för hur man skulle förstå landskapets utveckling. Han utgick från att kulturen över 

tid formade naturlandskapet till ett landskap bearbetat av människan, det vill säga genom 

hennes bebyggelse, befolkning och produktion bidrog hon till att det tidigare ”orörda” 

naturlandskapet omvandlades till ett kulturlandskap. 24 Detta landskap, som ofta kallas för det 

”öppna landskapet” är en landskapstyp som på senare år har börjat växa igen allt eftersom 

jordbruket har industrialiserats och utvecklats. Landskapet hålls inte längre öppet med hjälp 

av djur på samma sätt som de gjorde förr på hag- och ängsmarker. Detta har skapat en våg av 

landskapsvård som har till syfte att arbeta för de traditionella landskapens överlevnad, inte 

bara för landskapets skull i sig utan också eftersom denna typ av mark ofta är väldigt rik på 

djur- och växtliv. 

År 2004 trädde den Europeiska landskapskonventionen i kraft. Konventionens syfte är att 

förbättra skyddet, förvaltningen och planeringen av de europeiska landskapen. Den belyser 

även vikten av allmänhetens och lokalsamhällets delaktighet vilket är väldigt viktigt då det är 

på det lokala planet som förändringar märks och bör ta sin form. Detta är ju starkt kopplats till 

respondenterna i min studie och utvecklingen av deras närområde. I en konvention som denna 

är det mycket viktigt att betona differentiering av regleringen eftersom landskapen skiljer sig 

så pass mycket åt mellan medlemsländerna. Sverige har signerat men inte ratificerat 

konventionen ännu, vilket betyder att den ännu inte är juridiskt bindande i Sverige. 25 

2.2.4 Regionalgeografi, syntestraditionen 

Regionalgeografin växte fram under den senare delen av 1800-talet där regionen sågs som det 

geografiska objektet som bidrog till att natur- och kulturförhållanden kunde ses och studeras i 

en helhet, i en syntes. Regionalgeografen strävade efter att ge: 

”… en beskrivning och analys av ett avgränsat geografiskt område med syfte att ge en 

helhetsbild av regionens naturmässiga och kulturmässiga förhållanden.” 26 

Regionalgeografin gav ett väldigt stort och rikt deskriptivt material av ett specifikt geografiskt 

avgränsat objekt. Här kunde det holistiska perspektivet mötas eftersom man inom 

regionalgeografin lyckades att integrera kultur- och naturaspekter i ett studieområde. 

21 


22 

Stenseke, 2001, s 4 

23 


24 

Ibid. 57 

25 

http://www.raa.se/cms/extern/kulturarv/landskap/europeiska_landskapskonventionen.html 

26 Gren och Hallin, 2003, s 99 

13

Studieområdet var ofta en region eller en plats, ibland ett landskap. För att skapa den 

förståelse för den utvalda regionen försökte en grupp inom regionalgeografin, 

naturdeterministerna, att studera hur olika samverkande processer utvecklade regionens 

förutsättningar exempelvis för jordbruk. Detta gjorde man för att försöka utveckla 

regionalgeografin till att dra mer generella slutsatser som skulle kunna gälla för många olika 

regioner. 27 De naturdeterministiska anhängarna lyfte fram den omgivande miljön som 

avgörande för människors handlingar och livsvillkor. I motsatts till denna avgrening 

utvecklades possibilismen av den franske geografen Vidal de la Blache (1845 – 1918) 

tillsammans med historikern Lucien Febvre (1878 – 1956). Possibilismen betonade samspelet 

mellan människan och miljön, hur människans roll tillsammans med de för platsen rådande 

naturförhållandena skapade och utvecklade specifika regioner. 28 

Under senare tid riktades hård kritik mot regionalgeografin då den ansågs vara alltför 

deskriptiv och dessutom saknade både vetenskaplig teori och analys. Man ansåg att det var ett 

problem att regionalgeografen studerade det unika, ideografiska, istället för det mer generella 

som logisk nomotetisk vetenskap gjorde. Regionalgeografin kritiserades också för sin 

korologiska uppdelning av jordytan i regioner. 29 Regionalgeografin är trots all kritik en viktig 

utgångspunkt och ram för fallstudier med en integrativ ansats som i denna uppsats, där syftet 

är att skapa ett helhetsperspektiv så att man kan utveckla hållbara utvecklingsteorier för en 

specifik plats. 

När man pratar om hållbar utveckling framhålls oftast helhetsperspektivet, man ska se till det 

sociala, det ekonomiska och sist med inte minst till det ekologiska. Kanske är en modifierad 

typ av regionalgeografin på tillbakagång till dagens samhälle? Vi inser allt mer att saker och 

ting påverkar varandra i ett system och därför sällan går att isolera och studera var för sig, 

kanske gäller detta framförallt miljöproblem. Miljöproblem måste enligt min mening studeras 

i sin helhet för att man ska kunna skapa en ren miljö för människor, djur och växter men 

också för att kunna skipa rättvisa bland människor. Det lokala planet, regionen, är därför en 

viktig arena att studera frågor som rör hur vi ska nå utveckling i alla tre led. Inom senare 

geografisk forskning har man smått återkommit till regionalgeografins syntestradition. I det 

redan nämnda begreppet ”förloppslandskap” skapat av Torsten Hägerstrand är ju ansatsen, i 

likhet med regionalgeografins, att studera natur- och kulturfenomenen i ett. 30 Centralt i 

förloppslandskapet är alltså att natur och kultur utvecklas i samspel med varandra. Men för att 

skapa ett bra samspel krävs en mycket god och välutformad planering. Planering handlar om 

hur vi på bästa sätt ska nyttja mark-, luft- och vattenresurserna och på vilket sätt vi ska göra 

detta för att inte skada miljö eller hälsa. Planeringsverktygen är viktiga i det samhälliga 

arbetet för att påverka lokalisering av bebyggelse så att de övergripande målen som finns för 

den specifika regionen kan nås och samhället utvecklas på ett hållbart sätt i förhållande till 

platsens förutsättningar och begränsningar. I följande avsnitt diskuteras planeringens teori. 

2.3 Planeringsteori 

Mitt val av ämne bygger till allra största del på planeringsteori eftersom planeringsverktyget 

hjälper mig att reda ut vilken typ av markanvändningsområde som lämpar sig bäst för 

området. Planeringsredskapet reder dessutom ut antaganden om att markvärdet, både ur 

ekonomiska och fysiska beräkningar, styrs av efterfrågan och markens kvalitet. 

27 

Gren och Hallin, 2003, 56 

28 

Ibid. 57 

29 

Ibid. 97 

30 

Ibid. s 125 

14

Kulturgeografi är ett ämne som har en central roll i planeringsteorin och lämpar sig därför 

utmärkt för fallstudier som den av detta slag. All teori innehåller några slags antaganden om 

orsakssamband och så gör även planeringsteori. Eftersom planläggning av mark kan påverka 

en plats markvärde, i både en positiv och negativ riktning, är det viktigt att planeringen görs 

på grundliga utredningar och kunskap. 31 

Planeringsteorin har sin utgångspunkt i samhällsvetenskapen och är en viktig del i alla 

verksamheter och bygger på insikten om det tidsmässiga sambandet mellan olik handlingar. 32 

I boken ”Planeringens grunder” formuleras en definition utav markanvändningsplanering på 

följande sätt: 

”… samhällets behov av att reglera och styra utnyttjandet av mark och vatten med hänsyn till 

såväl medborgarnas välfärd som företagens och organisationernas nytta och krav på 

hushållning med naturresurser.”. 33 

Inom den samhällsvetenskapliga teorins markanvändningsplanering är det ofta de skilda 

intressena hos planerare, befolkning och investerare som gör att det krävs en god och 

välarbetad markanvändningsprojektering. Inte sällan står miljörelaterade frågor mot 

ekonomiska intressen och där platsen, som en oskyldig part, hamnar i stridens epicentrum. 

Planering är därför ett viktigt verktyg för att skapa en hållbar och mer rättvis fördelning av 

resurserna samtidigt som man genom planering kan tar vara på platsens förutsättningar och 

resurser på bästa sätt. 

Den centrala uppgiften i alla planeringsprocesser är att binda samman kunskap med 

handling. 34 Ur vilken ansats man väljer att göra detta skiljer sig mellan olika planerare och 

teoretiker. Man kan urskilja två huvudansatser inom planeringsteorin, den rationella 

planeringsansatsen och den kommunikativa rationella planeringsansatsen. Rationalitet innebär 

att man vid en beslutsprocess väljer det alternativ som bäst kommer att möta beslutfattarens 

materiella intressen eller nytta. 35 I den rationella planeringsansatsen förutsätts att planeringen 

är en stegvis och mycket välordnad process där varje steg ska verka för att reda ut ett 

uppdrag. 36 Inom fysiskplanering, vid bebyggelse, förutsätter man i denna ansats att 

markanvändningen kan värderas i nytta eller ekonomiskavkastning. 37 I teorin kan en 

användare av denna metod rent teoretiskt formulera en enda plan som uppfyller alla mål som 

följer av planen, man söker alltså en optimering. 38 Detta kan tyckas vara lite väl optimistiskt 

då det ofta föreligger en mängd begränsningar både när det gäller resurser och kunskap men 

också när det gäller att försöka ena många olika särintressen. En annan kritik som ofta riktats 

mot denna ansats har varit att den rationella teorin inte tar hänsyn till det ekonomiska och 

politiska spelet vid planeringen, det vill säga att planering vid offentlig verksamhet ofta 

främjar den mer förmögna klassens intressen som ju i sin tur många gånger också styr den 

offentliga planeringen. 39 

31 Nyström, 2003, s 40 

32 Khakee, 2000, s 16 

33 Nyström, 2003, s 98 

34 Khakee, 2000, s 25 

35 Nyström, 2003, s 80 

36 Khakee, 2000, s. 25 

37 Nyström, 2003, s 80 

38 Khakee, 2000, s 25 

39 Ibid. s. 24. 

15

Den kommunikativa rationella planeringsansatsen bygger på den tyske sociologen och 

filosofen Jürgen Habermas planeringsteorier. 40 Den kommunikativa teorin innebär att man 

använder sig av mer kvalitativa metoder, till motsats från den rationella ansatsen som 

använder sig av mer logisk och deduktiv analys. 41 Detta är en teori om och för 

planeringspraxis, den beskriver, tolkar och förklara vad planerarna gör. 42 Den kommunikativa 

teorin strävar efter att belysa sambandet mellan de problem och de föreställningar som 

planerarna möter, den anger hur samhällsplaneringen bör vara för att verka som bäst. Teorin 

behandlar kunskap från många olika policyområden och kombinerar denna kunskap med den 

mer vardagliga kunskapen. 43 Ett centralt mål med ansatsen är att skapa dialog och föra fram 

alla intressen som är delaktiga i och under planeringsprocessen. Här ska resultatet behandla 

både en handlingsplan med alternativ men också identifierade konflikter och problem som 

uppstår så att dessa kan lösas på ett demokratiskt sätt. 44 

Johan Friedmann är en av de stora planeringsteoretikerna och har gjort en betydande insats för 

den kommunikativa ansatsen. Enligt Friedmann är förhållandet mellan kunskap och handling 

centralt för att kunna förstå planeringens viktiga funktion. 45 Friedmann har i många av sina 

arbeten betonat behovet av att se planering som en inlärningsprocess där människor får lära 

sig att samarbeta, bygga upp gemensamma intressen och lära sig att respektera varandras 

olikheter. 46 Denna typ av teoritradition fick av Friedmann benämningen ”samhällelig 

inlärning” och är en av Friedmanns fyra utvecklade teoretiska traditioner i planeringsteorins 

historia. 47 Friedmann framhåller här betydelsen av planerarens roll som pedagog och att den 

rollen är oerhört viktig i denna typ av inlärningsprocess där kunskapen bygger både på 

professionell kunskap men också på kunskap av den mer vardagliga typen. Friedmann 

framhåller att planeringen bör ske med ett aktivt deltagande av dem som kommer att bli direkt 

berörda av planeringen. 48 I denna tradition bör planeraren ha en god lokalkännedom om 

planområdet för att på bästa sätt kunna genomföra processen. 49 De tre andra traditionerna är 

den socialreformistiska, den policyanalytiska och traditionen om social mobilisering. 50 

Den socialreformistiska traditionen är kanske den mest dominerande och innebär att både den 

ekonomiska tillväxten och välfärdsfrågorna sätts i fokus och där utgångspunkten ligger i att de 

sociala missförhållandena behöver åtgärdas. 51 Metoderna i denna teori är att planerarna siktar 

in sig på att reducera framtida osäkerheter och på så vis skapa kontroll över situationen. 52 I 

den policyanalytiska traditionen strävar man i likhet med den rationella ansatsen efter 

effektivitetsinriktad planering för att kunna uppnå de allra bästa lösningarna. Här är det 

tillgång och efterfrågan som styr och de marknadsekonomiska lösningarna är de största. 53 

Social mobilisering skiljer sig från de övrig genom att vara mer utopisk och revolutionär, 

inspirerad av anarkism, feminism och marxism. 54 Här betonas vikten av människans 

40 Ibid. s. 89. 

41 Nyström, 2003, s 89 

42 Khakee, 2000, s 34 

43 Ibid. 

44 Ibid. s. 35 

45 Nyström, 2003, s 87 

46 Khakee, 2000, s 23, 24 

47 Ibid. s. 23 

48 Ibid. s. 24 

49 Ibid. 

50 Ibid. s. 23 

51 Nyström, 2003, s 87 

52 Ibid. s. 87 

53 Ibid. s. 88 

54 Ibid. 

16

kollektiva handling och där en dialog kan skapas direkt mellan planerare och samhället utan 

att ta omvägen via staten. 55 

Behovet av planering är beroende av vilka intressekonflikter som är identifierade. Ofta är det 

bevarandeintresset som står mot utvecklingsintresset och det enskilda intresset mot det mer 

allmänna intressena. Allmänna intressen är verksamheter som är viktiga för hela samhället, 

till exempel områden för jordbruk, fiske och skogsbruk. 56 De allmänna intressena torde ses 

som viktigare än individers enskilda intressen men eftersom den privata sektorn är en viktig 

del i samhällets existens så fungerar också ofta planeringen som ett stöd för det privata 

näringslivet. 57 Riksintresse är ett annat nyckelbegrepp i planeringsteorin. Ett riksintresse är ett 

områden som ur nationell synvinkel är viktigt för naturvård, kulturmiljövård eller friluftsliv 

och ska enligt miljöbalkens 3 kapitel 6 § skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dessa 

intressen. 58 Ett riksintresse har en starkare position än de allmänna intressena. 59 Planering är 

därför ett oerhört viktigt verktyg för att kunna föra in ett hållbarhetsperspektiv i 

markanvändningen eftersom man under planeringsprocessen, på ett tydligt sätt, pekar ut 

platsers viktiga och mindre viktiga resurser och tillgångar. På så vis fungerar planeringen i 

teorin som ett instrument för upprätthållandet utav samhällssystemets kanske viktigaste punkt, 

nämligen miljöns bevarande och fortlevnad. 60 

Vid beslut om lokalisering av bostadsbyggelse och service har sociala och kulturella 

förhållanden och affektionsvärden en mycket stor betydelse. Människors förankring och 

identifikation i hembygden är viktiga att lyfta fram i planeringen då de är viktiga faktorer att 

belysa när en bygds bebyggelsemiljö är under förändring som kan komma att påverka 

bygdens utmärkande drag. Bostäder måste dessutom utrustas med nödvändig infrastruktur i 

form av el, vatten, avlopp som kräver mycket varsam planering. Med planeringsverktyget 

måste man även möta frågor som hur man tillgodoser invånarnas behov av barnomsorg och 

krav på annan infrastrukturell service. 61 Man kan säga att det är det icke-fysiska faktorerna 

som oftast påverkar planeringen av det rent fysiska som bostadsbebyggelse och 

infrastruktur. 62 

Inom markanvändningsplanering bör man speciellt ta hänsyn till platsens karaktär eftersom 

platsens resiliens skiljer sig från plats till plats. Man måste därför komma ihåg att om en plats 

inte påverkas negativt av exempelvis ny infrastruktur så betyder inte det automatiskt att nästa 

plats kommer att klarar sig lika bra eftersom egenskaperna hos platserna kan skilja sig åt och 

därmed påverka platsens resiliens. Platser på jorden är som tidigare nämnt inte homogena och 

avståndet mellan platserna spelar inte alltid rollen som ”skyddsnät”, speciellt inte idag då vi 

har många gränsöverskridande luftföroreningar i vår atmosfär. 

Inom den kulturgeografiska planeringsteorin karakteriseras metoden av ämnets synteskaraktär 

och det är kanske just ämnets holistiska helhetssyn som gör att den lämpar sig mycket väl till 

översiktliga studier rörande fysiskplanering. Man kan urskilja tre huvudtyper av 

fysiskplanering som var och en kräver olika förhållningssätt; planering för nyexploatering, 

planering för bebyggelse vid redan befintlig bebyggelse, och planering för skydd och 

55 

Ibid. 

56 

Nyström, 2003, s 162 

57 

Ibid. s. 84 

58 

Miljöbalken, 1998:808, 3:6 § 

59 

Nyström, 2003, s 161 

60 

Ibid. s. 99 

61 

Ibid. s. 102 

62 

Ibid. s. 137 

17

evarande utav existerande miljöer. 63 Eftersom denna fallstudie främst berör bebyggelse vid 

redan befintlig bebyggelse måste man komma ihåg att möta de krav som då ställs på 

känslighet och ta med sig goda kunskaper om förutsättningarna för att kunna åstadkomma en 

dialog med de berörda. Tyvärr brister ofta planeringen i att ge de boende i området som inte 

äger marken det lokala inflytande som de kanske borde ha rätt till. 64 Arbetet måste många 

gånger läggas närmare det lokala och de människor som bor där. 

Planeringsteorins huvudsakliga uppgift är inte bara att utveckla planeringsmetoder utan även 

att granska planeringsprocessen så att den går rätt till och inte förbiser ett intresse på ett 

felaktigt sätt. Det är mycket viktigt att veta att tillvaratagandet av de skilda intressen i 

planeringsprocessen också kommer att tas tillvarva på oberoende av vem aktören är. 65 En 

osäkerhet här är att planering sällan blir helt objektiv då människan alltid kommer att vara 

subjektiv i sina handlingar. 

2.4 Fysiskplanering och dess lagrum 

För att genomföra en god planering, oavsett om det gäller en övergripande översiktsplanering 

eller en fysiskplanering, krävs att man är väl medveten om de lagar och förordningar som 

gäller. Den svenska miljörätten har kvalitet som ledord vilket med andra ord betyder att målet 

med miljörätten är att sträva efter en god yttre miljö såsom luften, vattnet och markens 

renhetsgrad, den biologiska mångfaldens livskraft och naturresursernas förändring vid ett 

långsiktigt utnyttjande. 66 Under hela 1900-talet har frågan om vem som har rätten att bruka 

naturresurserna varit oerhört stark men under senare år har frågan om hur resurserna används 

blivit allt mer rättsligt starkare. Detta har troligen sin grund i det allt mer intensivare och 

storskaliga nyttjande av naturens resurser. 67 Det intensiva brukandet av mark och vatten 

medförde behov av att skapa bestämmelser om hur områden skall användas i framtiden och 

fysiskplanering är ett av många viktiga miljöpolitiska instrument för detta ändamål. Nedan 

följer en övergriplig beskrivning utav de två mest centrala lagverk som reglerar den fysiska 

planeringen av den typ som förekommer i denna fallstudie. 

2.4.1 Miljöbalken 

Vid fysiskplanering är det mycket viktigt att varken miljön eller människans hälsa kommer till 

skada och därför är miljöbalken ett tungt lagverk inom planeringssektorn. Miljöbalken och 

dess förordning är viktiga föreskrifter för att samhället skall kunna främja en hållbar 

utveckling. Hållbar utveckling innebär att generationer efter vår ska garanteras en miljö som 

är hälsosam för både människa och natur. 68 Denna framtidsvision bygger på en idé om att 

naturen ska ha ett skyddsvärde och att människan måste se över de naturresurser som finns 

och ta sitt ansvar för hur hon bruka dessa. I miljöbalkens 7 kapitel finner man en betäckning 

över de områden som skall skyddas, här finner man bland annat skydd för naturreservat 

(7:4§), djur- och växtskyddsområden (7:12§) och bestämmelserna kring strandskyddsområden 

(7:13§). Inom strandskyddat område får man bland annat inte förbereda för eller uppföra nya 

byggnader och är därför centralt vid nyexploatering av platser som ligger intill vattenbryn. 69 

Strandskyddet omfattar både landområdet och vattenmiljön 100 meter från strandlinjen i båda 

63 

Ibid. s. 116 

64 

Nyström, 2003, s 116 

65 

Ibid. s. 17 

66 

Michanek och Zetterberg, 2004, s 37 

67 

Ibid. 35 

68 

Miljöbalken (1998:808) 1 kap 1§ 

69 

Ibid. 7 kap 17 § 

18

iktningarna men kan utökas till 300 meter av regering eller myndighet. 70 Strandskyddet är en 

oerhört viktig del i den svenska allemansrätten (7:1§) eftersom det ska garantera och stärka 

allmänhetens förutsättningar att vistas i strandområden samt bevara de livsmiljöer som finns 

där för växter och djur. Strandskyddsbestämmelserna gäller i hela landet, oberoende om 

området är tät- eller glesbebyggt eller hur stor tillgängligheten är till sjöar och vattendrag och 

vilka habitat som finns på platsen. 71 

2.4.2 Plan och bygglagen 

Att planlägga mark är än kommunal angelägenhet. Det är i författningstexten Plan och 

bygglagen (PBL, 1987:10) som detta regleras. Det är länsstyrelsen som har tillsyn över plan- 

och byggnadsväsendet i länen runt om i Sverige och det är dem som ska samverka med 

kommunerna i deras planläggning. 72 Enligt bestämmelserna i PBL syftar lagen till att beakta 

den enskilda människans frihet att: 

”… främja en samhällsutveckling med jämlika och goda social levnadsförhållanden och en god 

och långsiktig hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande 

generationer.”. 73 

De riktlinjer som finns för lokalistering av bebyggelse och som det ska tas hänsyn till under 

hela planeringsprocessen är de boendes hälsa, jord-, berg- och vattenförhållanden, de 

möjligheter som finns att ordna för trafik, vatten och avlopp samt annan samhällsservice. 

Bebyggelse ska lokaliseras till mark som tar hänsyn till dessa riktlinjer samt där möjligheterna 

är goda att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar. 74 Vid ärenden som 

rör bygglov och förhandsbesked så ska bestämmelserna i 3 kapitlet i miljöbalken som rör de 

grundläggande bestämmelserna för hushållning med mark- och vattenområdena tillämpas. Det 

4 kapitlet i miljöbalken som behandlar de särskilda bestämmelserna för hushållning med mark 

och vatten för vissa områden i landet ska också de tillämpas vid bebyggelse. 75 

I plan och bygglagens 3 kapitel stadgas de krav som finns på byggnader när det gäller hur de 

skall placeras och hur de ska utformas till form och i färg för att på bästa estetiska vis passa in 

i landskapsbilden. De åtgärder som enligt PBL kräver bygglov är generellt vid uppförandet av 

byggnader eller när man vill göra tillbyggnader eller ändringar av befintliga byggnader. 76 

Oavsett om åtgärden kräver lov eller inte måste man enligt 9 kapitlet 2§ i PBL göra en 

bygganmälan till kommunens ansvarande nämn. Förhandsbesked är en sorts enklare form av 

bygglovsprövning och där ett positivt förhandsbesked betyder att det är värt att gå vidare med 

sina tankar på att ansöka om bygglov. Ett positivt förhandsbesked är bindande i två år från 

den dag det har utfärdats vilket betyder att vid en kommande bygglovsprövning kan inte 

kommunen neka bygglov till de delar som redan har fått ett positivt förhandsbesked. 77 

Förhandsbesked söks oftast då det inte finns någon detaljplan för området. 78 

70 


71 

http://www.naturvardsverket.se/sv/Arbete-med-naturvard/Skydd-och-skotsel-av-vardefull-natur/Sjoar-ochvattendrag--insatser-for-skydd-och-skotsel/Strandskydd/ 

72 

Plan och Bygglagen (1987:10). 1kap 8§ 

73 

Ibid. 1kap 1§ 

74 

Ibid. 2kap 3§ 

75 

Ibid. 2 kap 1§ 

76 


77 


78 

www.knivsta.se/net/Knivsta+Kommun/Service+&+tj%E4nster/Kvalitetsdeklarationer/Bygga+nytt,+bygga+om 

,+bygga+till/F%F6rhandsbesked,+bygglov,+bygganm%E4lan 

19

Vad man får lov att göra i form av byggande bestäms av kommunens gällande planer. I PBL 

finner man de bestämmelser som rör kommunens upprättande av en så kallad översiktsplan 

(ÖP) som ska omfatta hela eller delar av kommunen. 79 Översiktsplanen är en plan som skall 

användas för att underlätta vid beslut som rör användningen av mark- och vattenområden i 

kommuner samt hur den bebyggda miljön bäst ska utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är 

också en överenskommelse mellan stat och kommun om hur riksintressen ska tillgodoses. 

Genom planen ska vägledning ske för efterföljande beslut som rör detaljplaner, bygglov och 

övriga tillståndsbeslut. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande med ett mycket viktigt 

beslutsunderlag. 80 I ÖP finner man några obligatoriska delar som måste finnas med och 

redovisas av kommunen, dessa är de allmänna intressena och riksintressena. Översiktsplanen 

skall också förmedlas till allmänheten genom samråd med berörda myndigheter och andra 

organisationer. Syftet med samråd är att förbättra beslutsunderlaget och för att öppna upp 

arbetet så att berörda får insyn och en chans att påverka förslaget. 81 När ett förslag till ÖP 

tagits fram ska en kungörelse ske om att planförslaget går att betrakta på en utställning där 

synpunkter kan lämnas in. 82 

En detaljplan (DP) är en plan vars huvudsakliga syfte är att reglera markens användning och 

bebyggelse. En DP omfattar en begränsad del av kommunen och är till skillnad från 

översiktsplanen juridiskt bindande. Planen ska utgöra ett detaljerat underlag och ge en god 

beskrivning av de kommande förändringarna. I detaljplanen kan det exempelvis framgå vilket 

användningsområde en mark bör ha, begränsningar av byggnaders byggnadsstorlek, höjd och 

övrig utformning. 83 Bygglovansökningar inom områden med gällande detaljplan ska ges om 

åtgärden inte strider mot DP, men bygglov får ges till åtgärder som avviker från DP om 

avvikelserna är förenliga med syftet till planen. 84 Bygglov upphör att gälla om inte åtgärden 

har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från den dagen man får sitt lov. 85 

I de områden som saknar detaljplan kan kommunen besluta om områdesbestämmelser för att 

säkerställa att syftet med den för området gällande översiktsplanen uppnås och så att inte 

riksintressen enligt 3 och 4 kapitlet i miljöbalken åsidosätts. De regler som kommunen 

beslutar om i områdesbestämmelserna kan röra markanvändningen och frågor som rör 

bebyggelsens placering, utformning och byggnadsarea. Områdesbestämmelser är bindande 

och därför är de avgörande vid en bygglovsprövning. 86 

3 METOD 

3.1 Metodansats 

Generellt finns det huvudsakligen två vetenskapliga huvudinriktningar när det gäller valet av 

att angripa ett forskningsproblem, dessa två är positivismen och hermeneutiken. 87 Positivism 

bygger på logik, lagar och uppställda hypoteser och har sitt ursprung i naturvetenskapen. 

Inom samhällsvetenskaplig forskning växte en kritik fram mot positivismen, man ansåg att 

människan och henne handlingar också var av stor betydelse när man skulle tolka problem 

79 

Plan och Bygglag (1987:10). 1kap 3§ 

80 

Plan och Bygglag (1987:10). 1kap 3§ 

81 


82 

Ibid. 4 kap 1-7§§ 

83 

Plan och Bygglag (1987:10). 5 kap 1- 15§§ 

84 


85 


86 


87 

Thurén, 1991, s 14 

20

och företeelser. Hermeneutiken ställde människan i centrum och är till skillnad från 

positivismens förklaring ute efter en förståelse och tolkning av ett problemfält. Genom 

hermeneutikens bredare förståelse blir kunskapen till viss del osäker, rent vetenskapligt, men 

samtidigt i hög grad mycket rikare och mer nyanserad. 88 Det är oerhört viktigt inom 

hermeneutiken att lyfta fram tolkarens, det vill säga forskarens, värderingar och förståelser för 

att belysa att de faktiskt är subjektivt gjorda. Denna studie syftar till att utreda en specifik 

plats och människans uppfattning av den, så för att kunna genomföra detta kommer således 

människan och hennes uppfattning av plasten att spela en central roll i utredningen och därför 

grundar sig denna studie på en hermeneutisk vetenskapstolkning. 

I undersökningen är det den fysiska platsen och människans utveckling av denna som står i 

fokus och därför är denna studie kopplad till den samhällsvetenskapliga disciplinen. Studien 

tar sitt avstamp som en empirisk undersökning, det vill säga en undersökning som bygger på 

empirisk kunskap. Empirisk kunskap är lärdom som vi med våra sinnen kan hämta ur 

verkligheten. 89 Studien bygger på empiriska observationer och insamlat data som ska ligga till 

grund för ansatsen att skapa en övergripandet bild och förståelse för det specifika 

problemområdet. Detta innebär att studien synliggör de sammanhang och samband som man, 

genom att studera helheten, har lyckas att sammanställa och integrera. Detta kopplar samman 

undersökning till den induktiva metodansatsen. Den induktiva satsen kommer att hjälpa mig 

när jag bearbetar mina frågeställningar, analyserar och dra slutsatser utav den empiriska och 

teoretiska kontexten. Den induktiva metodansatsen är av explorativ art, det vill säga 

utforskande och sökande, och kommer att vara ett centralt verktyg när jag skall besvara syfte 

och frågeställningar. Induktion bygger på empiri och innebär att man söker allmänna och 

generella slutsatser utifrån sitt empiriska material, detta till skillnad från deduktion som 

bygger på logik och där man utgår från en redan befintlig teori som försöker verifiera eller 

falsifiera. 90 När data har samlats in kommer den att klassificeras för att sedan ligga till grund 

för tolkningar och skapa förståelse av problemet som helhet. Det är viktigt att under hela 

arbetsprocessen bära med sig att det aldrig går att vara hundraprocentig säker på att den 

induktiva slutledningen man gjort av ett problem är den rätta eftersom empiriska data ofta är 

ofullständigt. Detta betyder att man aldrig når några definitiva svar inom den induktiva 

hermeneutiken men däremot kan man nå en större eller mindre sannolikhet. 91 

Jag har valt att lägga upp min uppsats som en fallstudie över det geografiska området på 

halvön. Det finns två huvudsakliga infallsvinklar vid fallstudier, en ideografisk och en 

nomotetisk. Den sistnämnda bygger på de naturvetenskapliga lagarna och strävar efter att 

formulera generella slutsatser medan den ideografiska ansatsen söker det mer specifika i fallet 

och går på djupet i sin beskrivning av exempelvis en plats. 92 Jag har valt att genomföra min 

fallstudie ur ett ideografiskt perspektiv eftersom jag är intresserad av just de platsspecifika 

processer och händelser som sker på platsen. Med en intensiv beskrivning av vad som händer 

i området vill jag skapa en grundlig helhetsförståelse för bebyggelseexploateringens för- och 

nackdelar och peka på vikten av att lokalisera ny bebyggelse på rätt ställe och i rätt 

utformning. Det är också av högsta vikt att studera hur man bäst skall möta de krav som följer 

med en ökad population. 

88 Thurén, 1991, s 52 

89 Ibid. s 17 

90 Ibid. s 19 

91 Ibid. s 21 

92 Ibid. s 116 

21

I planeringen bör man alltid placera områdets yttre och inre kvalitéer i centrum, dels med 

tanke på dess eventuella begränsningar och intressekonflikter och dels för att se hur man bäst 

skall kunna möta efterfrågan samtidigt som man tar tillvara på den platsspecifika miljön. 

Genom att använda sig av den induktiva ansatsen skall det slutligen dras sannolika slutsatser, 

möjligheter ska identifieras och befolkningens önskningar skall redovisas. Genom mitt arbete 

vill jag försöka öppna upp för förslag och förståelse för de utmaningar som kommer att dyka 

upp i framtida planeringsarbeten. 

3.2 Undersökningsdesign och metodologi 

Undersökningsmetoderna är styrda av syfte och frågeställningar. Kvalitativa metoder och 

kvantitativa metoder är två olika datainsamlingsmetoder. Den kvalitativa metoden är ett 

samlingsnamn på några olika metoder som är vanliga inom samhällsvetenskapen, som till 

exempel djupintervjuer och observationer som syftar till att skapa en bredare förståelse om 

forskningsproblemet. 93 Denna typ av metod är svår att kvantifiera eftersom forskaren ofta är 

ute efter människors uppfattningar, känslor och föreställningar. Den kvantitativa metoden 

däremot syftar till att svara på frågor som exempelvis ”hur mycket” och ”hur många” och är, 

som namnet skvallrar om, högst kvantifierbar i och med att det empiriska materialet kan ges 

numeriska värden och därmed analyseras matematiskt och statistiskt. Kvantitativa metoder är 

mer vanliga inom naturvetenskapen där experiment och statistisk datainsamling är vanligt. 94 

En fallstudie är en studie som kännetecknas av att man avgränsar sitt studieområde till en 

undersökningsenhet som sedan undersöks ingående så att detaljerade kunskaper om platsen 

sedan hjälper till att utveckla begrepp och teorier. 95 Samhällsvetenskaplig forskning behöver 

inte betyda ett uteslutande av en metod, i vissa fall kan en kombination av metoder vara 

nödvändig eftersom de kanske kompletterar varandra på ett bra och överlappande sätt. Denna 

typ av överlappning mellan kvalitativa och kvantitativ metoder kallas för triangulering. 96 

Eftersom denna fallstudie skall ge en helhetsförståelse av bebyggelseutvecklingen och dess 

följder blev således valet av undersökningsmetod just en blandning av den kvalitativa 

undersökningsmetoden i form av enklare ostrukturerade samtal och litteraturstudier, samt 

genom en enkätundersökning av kvalitativ art. Så, i denna studie kommer triangulering väl till 

pass eftersom man genom detta närmar sig syftet på ett bra och brett sätt. Att kombinera 

metoder av olika typer och olika källor är ett försök att skapa ett rikt material och detta är 

också fallstudiens styrka. 97 Genom att använda sig av triangulering blir man inte beroende av 

en typ av källa eller data vilket ökar trovärdigheten. Triangulering medför även att olika 

åsikter och infallsvinklar blir synliga vilket skapar en nyanserad och rättvis bild av 

verkligheten. En nackdel med triangulering är dock att materialet riskerar att bli spretigt och 

väldigt stort och inte genererar några definitiva sanningar. 

Ambitionen är att genom en intensiv uppläggning av min studie gå ner på djupet och med 

hjälp av mina frågeställningar systematiskt uppfylla syftet med uppsatsen. Den kunskap och 

empiri som samlas in ska återspeglas i relevanta tolkningar och statistiska modeller för att 

sedan på ett mer strukturerat vis analyseras vidare. Jag kommer att genomföra fallstudien med 

en osystematisk kontroll på min undersökningsenhet och det system som jag undersöker. 98 

93 

Gren och Hallin, 2003, s 36,37 

94 

Ibid. s 221 

95 

http://www.ne.se/artikel/1282270 

96 

Valentine, 2005, s 112 

97 

Ibid. 

98 

Halvorsen, 1992, s 62 

22

Mina primärdata samlar jag in via enkäter och osystematiska samtal med personer inblandade 

i planeringsprocessen och bearbetningen av detta material kommer att ske på ett intuitivt sätt. 

3.3 Metodik 

Det är inte bara problemformuleringen och syftet som styr valet av metod. Trovärdigheten hos 

materialet och frågor som rör resurser, som tid och ekonomi, spelar också en avgörande roll. 

Man kan skilja mellan två olika sorters data, mjuk- och hårddata. Hårddata är kopplat till mer 

kvantitativa studier och rör ofta siffror. Mjukdata ger mer detaljerad kunskap och skapar en 

grundlig förståelse för forskningsproblemet vilket är viktigt i den typ av fallstudie som 

genomförs i denna uppsats. Mjukdata är mycket viktig eftersom den ger en mer deskriptiv 

bild av områdets karaktär samt av olika människors upplevda tolkningar. Detta bidrar till att 

studien ges en högre relevans och trovärdighet. 99 

Man kan dela upp data i två olika huvudgrupper, primärdata och sekundärdata. 100 Primärdata 

är data som inte fanns innan studien och som forskaren själv samlar in under sitt arbete. 

Sekundärdata är information som någon annan redan har tagit fram och sammanställt, 

exempelvis vid en tidigare studie. Vid studerandet av sekundärdata är kritik mycket viktigt, 

man bör kontrollera författaren och hur data samlades in och varför. Ett problem för 

samhällskunskapen är den höga grad av varsamhet som krävs vid refererandet till 

sekundärdata, för hur tolkar man något som redan är tolkat? Sekundärdata är dock ett väldigt 

viktigt och ofta bra grundmaterial för fallstudier som denna då tidigare material både sparar 

tid och pengar samt hjälper till att kontextualisera undersökningsområdet och problemet. I 

denna fallstudie kommer följande data att samlas in och sammanställas för att sedan 

analyseras: 

Enkätundersökning (primärdata): Enkäter till respondenter som har ansökt om bygglov 

inom den gällande tidsperioden. Informella samtal och e-post korrespondens med 

personer som har en stark anknytning till planeringsprocessen och området. 

Litteraturstudie (sekundärdata): Sammanställning utav skrifter så som skrivelser, 

utredningar, kartor och annat textmaterial. 

3.3.1 Enkät 

Enkäter är ett vanligt verktyg för insamling av primärdata och är en speciellt bra metod för att 

undersöka beteenden och åsikter hos människor. 101 I enkäter är det ofta ganska lätt att 

identifiera oberoende och beroende variabler och detta underlättar också den kommande 

analysen. Det finns tre typer av variabler som man använder sig av i enkäter; 

respondentvariabler som klassificerar människors ålder, utbildning och så vidare, 

beteendevariabler som kan handla om hur människor reser och till sist attitydvariabler som 

undersöker respondentens uppfattningar om exempelvis en viss plats. 102 

När ett urval av respondenter skall göras bör man följa någon sorts urvalsstrategi för att inte 

urvalet skall bli snett i form utav exempelvis bara män. Om man i en enkät söker efter någon 

slags generell bild som kanske skall verka som ett underlag till framtida planering så bör 

respondenterna vara representerade utav både män och kvinnor, i olika åldrar och med olika 

99 Thurén, 1991, s 48 

100 Clark, 2005, s 57 

101 Parfitt, 2005, s 78 

102 Ibid. s 79 

23

förutsättningar. Man kan göra sitt urval genom att ta en hel population där man gör något 

slags urval exempelvis genom ett slumpmässigt urval eller genom ett så kallat stratifierat 

urval där populationen delas upp i homogena grupper och där man sedan väljer ut en grupp 

som man studerar. 103 Urvalet påverkas av hur stora resurser man har i form av tid och 

ekonomi. Ett problem som kan uppkomma och som är viktigt att redovisa är svarsfrekvensen. 

Svarsfrekvensen kan påverkas av en mängd olika faktorer bland annat av egenskaper hos 

respondenterna som exempelvis ålder och läs- och skrivförmåga, enkätens utformning och av 

ämnet som enkäten berör. I dagens samhälle orkar många människor helt enkelt inte svara på 

enkäter som de får hemskickade, vilket tyvärr är synd eftersom det så tydligt kommer att 

påverka svarsfrekvensen. Kanske kan en enkät som rör respondenterna personligen locka till 

att fler orkar fylla i och posta sin enkät. 

I en god designad enkät skall alla frågor fylla ett syfte och enkäten bör inte vara för lång då 

det kan påverka svarsfrekvensen. 104 Frågorna skall vara varsamt formulerade så att man 

undviker tvetydiga eller ledande frågor. 105 Språket är också en viktig del i utformningen av 

enkäten och bör inte vara för akademiskt men heller inte för lätt. Balansgången är viktig både 

för trovärdheten men också för förståelsen och för att undvika missuppfattningar och ord som 

kan uppfattas olika beroende på vem man frågar. 106 I enkäter bör man vara varsam mot 

felaktigheter, det finns tre typiska felaktigheter som kan identifieras Felaktigheterna kan 

uppstå vid urvalet av respondenter, vid problem som rör vilka som svarar och vilka som inte 

svarar och till sist förvrängningar eller feltolkningar som sker under intervjuprocessen vid 

guidade enkäter. 107 Fler nackdelar med enkäter är att de är ganska oflexibla och bitvis missar 

att besvara frågor som ”varför” och därför är vikten av välformulerade och igenomtänkta 

frågor av högsta betydelse. 

3.3.2 Enkätundersökningens genomförande 

I denna studie utformades en relativt strukturerad enkät, se bilaga 1, som skickades ut med 

post till 125 respondenter där syftet var att skapa en bred förståelse för de attityder och 

uppfattningar som finns om platsen och platsens utveckling. Utifrån en sammanställning av de 

bygglovsansökningar som skickats in till Östersunds kommun mellan datumen 2000-01-01 

och 2008-10-31 kunde utläsas att kommunen fått in 131 ansökningar, varav 3 fick avslag. Av 

de resterande 128 positiva ansökningarna kunde 125 unika adresser hämtas ur ett register och 

125 enkäter skickades därefter ut. Somliga respondenter hade under åren som gått sökt fler än 

ett bygglov men dessa fick naturligtvis bara en enkät att besvara. Det gjordes inget urval av 

dem som ansökt om bygglov utan för att få ett så brett material och en så hög svarsfrekvens 

som möjligt skickades enkäten ut till alla de som beviljats ett bygglov inom planområdet och 

under den aktuella tidsperioden. Man kan säga att det gjordes ett totalurval. Genom att skicka 

ut enkäten till alla de 125 respondenterna ges alla i området, oberoende om de har bott på 

plasten i många år eller inte, chansen att säga sin mening. Respondenterna gavs två veckor att 

besvara enkäten innan de med ett bifogat svarskuvert skulle skicka in den. Svarsperioden var 

mellan den 20 november och den fjärde december 2008. Det skickades inte ut några 

påminnelser till respondenterna, det fanns heller ingen möjlighet till att ringa och påminna 

dem som inte svarat på enkäten. Detta kan delvis förklaras med avsaknaden av grundläggande 

103 Parfitt, 2005, s 96, 97 

104 Ibid., s 87 

105 Ibid. s 88 

106 Ibid. s 87 

107 Ibid. s 85 

24

faktorer så som ekonomiska och administrativa resurser men också mycket på grund av 

tidsbrist. 

Enkäten utformades med ett inledande försättsblad där information om vem (jag) som 

genomförde underökningen var, vad syftet med enkäten var och var adressuppgifterna hade 

hittats. Försättsbladet är en viktig introduktion där frågor som rör respondenternas anonymitet 

besvaras och där information om var enkäten kommer att redovisas beskrivs. Enkäten 

utformades med främst stängda frågor men några var mer eller mindre öppna. Öppna frågor 

för med sig fördelen att respondenten fritt får uttrycka sina tankar och åsikter om problemet, 

dock följer att denna typ av frågor är svåra att analysera och dessutom ger upphov till ett mer 

omfattande material. Detta påverkade mitt val av att inte formulera enkäten med så många 

öppna frågor. Stängda frågor är lättare att analysera men kräver därför också att de är mycket 

igenomtänkta och välformulerade. En fördel med stängda frågar kan vara att de är lättare för 

respondenten att besvara då det inte tar så lång tid att fundera igenom sitt svar, nackdelen å 

andra sidan kan vara att man riskeras att ”lägga ord i munnen” på respondenterna eller att de 

hastar igenom formuläret. 108 Stängda frågor ger en hög grad av strukturering. Strukturering 

handlar om det utrymme som respondenten ges att svara vilket ju blir mindre vid låsta 

svarsalternativ. 

Enkäten inleds med några bakgrundsfrågor vars syfte är att klassificera respondenterna med 

hjälp av frågor om deras ålder, kön och utbildning. De övriga frågorna handlar till största del 

om attitydvariabler och är alltså frågor utav den kvalitativa typen. 109 Vid kvalitativa frågor 

utformas frågorna med hjälp av skalor där respondenterna ska ta ett beslut om var på skalan, 

exempelvis mellan ”instämmer helt” och ”instämmer inte”, de ligger. Svarsskalorna 

konstruerades så att respondenterna mer eller mindre tvingas till att ta ställning åt ett håll, 

detta görs genom att svarsskalorna saknar ett ”neutralt” alternativ. I mitt fall valde jag att 

utforma frågorna med fyra alternativ i stället för tre för att just undvika att respondenterna 

väljer ett ”mitt emellan” svar. Människor tenderar annars att välja det mer neutrala alternativet 

av bland annat bekvämlighetsskäl och eftersom ”lagom är bäst”. Problemen med att använda 

sig av skalor i svarsalternativen är att svarsalternativ av typ ”till viss del” eller ”till stor del” 

kan ha olika innebörd beroende på vem man frågar. Detta är dock något som jag är väl 

medveten om. Varje svarsskala har blivit kodad med ett nummer från 1 till 4 för att underlätta 

vid sammanställningen. Sammanställningen gjordes med hjälp av 

databehandlingsprogrammet Excel, där tabeller och uträkningar kunde ordnas och 

kategoriseras för att sedan underlätta sökandet efter samband, avvikelser och förklaringar till 

dessa. Totalt innehåller enkäten 18 frågor som tar ungefär 5 till 10 minuter att besvara. 

Innan enkäten postades konsulterades det med handledare och kontaktpersoner som är insatta 

i ärendet på Östersunds kommun om synpunkter och tips. Genom att låta andra läsa enkäten 

kunde frågornas utformning och svarsalternativen utvecklas till det bättre och på så vis 

minimerades risken med att frågorna skulle missuppfattas och att dåliga frågor kunde ersättas 

med bättre. Detta moment fick ersätta en annars viktig del i förberedelserna kring en enkät 

nämligen genomförandet utav en pilotstudie. Pilotstudier är väldigt viktiga då man genom att 

göra att litet utskick av enkäten innan själva huvudundersökningen lätt kan identifiera 

eventuella missförstånd av frågor eller fel i utformningen av den. 110 

108 Parfitt, 2005, s 91 

109 Parfitt, 2005, s 92 

110 Ibid. s 105 

25

3.3.3 Kritik mot primärdata 

Den största osäkerheten i primärdata ligger i enkätundersökningen. Resultatet av 

undersökningen skulle troligen inta förändrats så mycket men svarsfrekvensen kunde dock 

gärna ha fått legat lite högre. Svarsfrekvensen hade förmodligen blivit något högre om jag 

använt mig av någon slags påtryckning på de respondenter som inte svarat. Detta hade dock 

blivit svårt att genomföra då en miss gjordes i början i och med att jag inte numrerade 

enkäterna innan de skickades ut och därför inte kunde veta vilka som svarat eller ej. 

Påminnelser hämmar å andra sidan den utlovade anonymiteten och nu landade slutligen 

svarsfrekvensen inom en väl godtagbar gräns (mer om detta följer i enkätredovisningen i 4.4.) 

Vissa frågor i enkäten kunde ha utvecklats något, dessutom saknar jag i efterhand en fråga om 

var respondenterna i undersökningen arbetar eller studerar. Detta hade varit en intressant och 

relevant fråga med tanke på att bilberoendet faktiskt växer av en flytt till landsbygden. 

Troligtvis pendlar de allra flesta från planområdet in till de större tätorterna Östersund och 

Brunflo. Fråga nummer åtta som behandlar respondenternas användande av kollektivtrafiken 

borde ha omformulerats då alla faktiskt inte har tillgång till kollektivtrafik och därav omöjligt 

skulle kunna använda den hur mycket de än vill. Viss osäkerhet finns med största säkerhet 

även i respondenternas svar. Några kanske svarar på vissa frågor som de tror att de borde 

svara medan andra kanske svarar som de egentligen inte tycker men inte vill ge sken av att de 

tycker. Det råder därför alltid lite osäkerhet kring enkäter som söker kvalitativa svar gjorda av 

enskilda personer som är starkt kopplade till undersökningsområdet. Att hitta fel, opålitliga 

svar och mönster är en svår uppgift i postade enkäter och därför måste man också ta de 

kvalitativa bedömningar som ett ungefärligt svar och inte tolka dem som en absolut 

sanning. 111 

För att stärka trovärdigheten i resultatet av enkätstudien skulle en kompletterande intervju 

med några boende ha genomförts. På grund av tidsbrist och att tyngdpunkten med denna 

studie var att genomföra en enkätundersökning, fick detta dock väljas bort. Detta 

kompenseras i en liten grad av den avslutande frågan i enkäten där respondenterna får 

uttrycka sig fritt om vad de vill. Det är dock viktigt att påpeka att det ofta kan bli så att de 

med starka åsikter ofta är de som orkar svara på öppna frågor. En fördel är att de som annars 

kanske inte vågar säga vad de tycker nu har chans att anonymt uttrycka sina åsikter om 

sakfrågor. Genom att inte möta respondenterna ansikte mot ansikte undviks också problemet 

med att jag som intervjuare påverkar respondenternas svar. 

Jag finner ingen direkt kritik mot de samtal jag fört med personer som är nära kopplade till 

planeringsprocessen som exempelvis planarkitekter på samhällsbyggnadsavdelningen. Dock 

bör en anmärkning göras att denna process är under ständig utveckling och långt ifrån 

avslutad och därför inte ger hundraprocentigt säkra svar utan snarare ska ses som 

uppskattningar gjorda av experter. 

Allmän kritik är att den typ av helhetsstudie och generalisering som en fallstudie faktiskt 

innebär, kan medverka till att trovärdigheten ibland riskerar att brista. Ofta är problemet just 

svårigheterna med att avgränsa området. Då enkätundersökningen blev tyngdpunkten i denna 

studie kan vissa delar har prioriterats bort, till exempel har frågor som rör rent miljömässiga 

samband mellan bebyggelse och risk för skred och översvämningar till exempel lämnats 

utanför. Dels eftersom en avgränsning måste göras på grund av tidsmässiga skäl men också på 

grund av bristande kunskap i sakfrågorna. 

111 Parfitt, 2005, s 106 

26

3.3.4 Litteraturstudie 

Sekundär data är, som tidigare nämnt, en typ av data som har samlats in under tidigare 

utredningar eller studier. Sekundär data kan vara data som är tillgänglig men som ännu inte 

har publicerats. 112 Den sekundär data som har använts i denna uppsats för att kontextualisera 

problemet är statistiskt material och kartor över de bygglovsansökningar som kom in till 

Östersunds kommun mellan 2000- 2008. Den gällande översiktsplanen över planområdet ”Del 

av Storsjöbygden” och publikationer från Glesbygdsverket har också varit viktiga 

informationsbidragare. Det med säkerhet jag kan säga att jag har givits den mest reliabla 

information om undersökningsenheten, dock bör det påpekas att Översiktsplanen har några år 

på nacken men att detta bitvis har kompletteras av nya statistiska undersökningar. 

Jag har använt mig av huvudsakligen två böcker som behandlar hur man använder sig av 

planeringsverktyget vid miljöinriktad fysiskplanering, dessa är ”Samhällsplanering” (Khakee, 

A. 2000) och ”Planeringens grunder, en översikt” (Nyström 2003). Till dessa har jag även 

använt mig av två centrala förordningar eftersom dessa är starkt kopplade till den 

planeringsprocess som sker vid fysisk planläggning och där miljön är oerhört central. Dessa 

bestämmelser är Miljöbalken och Plan och Bygglagen. För metodavsnittet har jag 

genomgående använt mig av en kulturgeografisk metodbok, ”Methods in human geography” 

(Flowerdew - Martin, 2005). Genom hela arbetet löper även den ämnesorienterade 

grundboken ”Kulturgeografi, en ämnesteoretisk introduktion” (Green – Hallin 2003). 

3.3.5 Kritik mot sekundärdata 

Litteraturen som har studerats inför och under arbetsprocessen är relevant och kommer på ett 

tillförlitligt sätt besvara mina frågeställningar på ett trovärdig vis. Detta eftersom de främsta 

källorna utgörs av publikationer och kartor som är framtagna av statliga och kommunala 

myndigheter och dem som står närmast planeringsprocessen och bebyggelseexploateringen i 

området. Jag kan dock rikta kritik mot den gällande översiktsplanen som ju faktisk har åtta år 

på nacken och därmed inte är så uppdaterad då planområdet har utvecklats mer än vad man 

uppskattade under 2000. Detta har dock kompletterats med samtal och e-post korrespondens 

med personer som vet hur läget ser ut idag, bland annat med vatten- och avlopps chef på 

Östersunds kommun och planarkitekter. Den största osäkerheten i sekundärdata är att 

planområdet fortfarande är i ett utvecklingsskede, alla bygglovsansökningar är inte med i 

sammanställningen eftersom avgränsningen är satt till sista oktober vilket kan innebära att fler 

bygglov kommit in till kommunen efter det datumet. Att uppskatta utvecklingen i området är 

en mycket svår uppgift och därför kan några av de uppgifter jag har fått komma att förändras 

till att mer eller mindre stämma överrens med den uppskattning som man gjordes från början. 

Beräkningarna är dock gjorda av experter och är därför det närmaste man kan komma 

antaganden om den framtida utvecklingen i området. 

3.4 Reliabilitet och validitet 

Vid kvantitativa undersökningar, som ju är en stor del av denna fallstudie, är det av högsta 

vikt att betona undersöknings vetenskapliga tillförlitlighet. Detta kan uttryckas och beskrivas i 

termer av reliabilitet och validitet. Att uppnå validitet i kvalitativ forskning är däremot svårare 

än vid kvantitativa på grund av att det som undersöks ofta bygger på komplexa och väldigt 

subjektiva företeelser och åsikter. Eftersom kvalitativ forskning studerar verkligheten och ofta 

har människan i centrum i sina studier är det därför mycket svårt att dra några absoluta 

sanningar eftersom verkligheten är föränderlig och inte statisk. På grund av detta är det därför 

mycket viktigt att tydligt belysa hur man genomfört sina undersökningar, med vilka metoder 

112 Clark, 2005, s 57 

27

och varför, och hur man har analyserar resultatet. Detta är viktigt för att både stärka 

reliabiliteten och validiteten i studien. Dessa två termer och hur de är kopplade till min 

fallstudie beskrivs nedan. 

Reliabilitet kan beskrivas som ”tillförlitlighet” vilket innebär att de mätningar man genomfört 

är gjorda på ett korrekt och vetenskapligt sätt. Reliabiliteten är oerhört viktig i statistiska 

undersökningar som exempelvis i opinionsundersökningar och enkäter. Man måste vara 

rationell i frågan som rör vilka kunskaper man har och vilka medel man ska välja för att man 

ska uppnå syftet med studien. 113 För att förbättra reliabiliteten har denna uppsats en väl 

genomarbetad och omfattande teoridel och en detaljerad dokumentation av metodval och 

tillvägagångssätt av enkätundersökningen. Enkätundersökningen som genomfördes måste 

tydligt möta de krav som gäller för ett representativt urval av respondenter så att inte 

tillfälligheter och slumpen stör resultatet. För att något skall vara av hög reliabilitet krävs 

också att undersökningen skall vara intersubjektivt testbar vilket betyder att flera oberoende 

undersökare skall kunna genomföra samma undersökning och komma fram till samma 

resultat. 114 Det är alltså en väldigt viktig princip att olika personer ska kunna använda samma 

metod på samma material, exempelvis samma grupp människor vid ett enkätutskick. Eftersom 

dessa krav har mötts i fallstudiens enkät i och med att urvalet handlade om respondenter som 

ansökt om bygglov under en angiven tidsperiod och där alla gavs möjligheten att svara så har 

denna enkätundersökning mött kraven på reliabilitet till största del, en viss osäkerhet ligger 

dock i den relativt låga svarsfrekvensen men är troligen inget avgörande för utslaget i just 

denna enkätundersökning. Dock är det svårt att säga hur reliabiliteten påverkas av hur bra 

respondenten känner till exploateringssituationen i planområdet men genom att låta både 

insatta personer, dels de som arbetar med frågan på samhällsbyggnadsavdelningen vid 

Östersunds kommun och handledare, granska frågorna i enkäten kan man stärka validiteten i 

enkäten. Det är däremot aldrig med en hundraprocentig säkerhet som man kan säga att ett 

resultat är helt och hållet sant 

Begreppet validitet kan definieras med ord som ”giltighet” och ”relevans” och innebär att man 

ska hålla rätt kurs genom hela undersökningen vilket med andra ord betyder att man 

undersöker det man i problemställning har sagt sig undersöka. Det ska råda en 

överrensstämmelse mellan det teoretiska och det operationella. 115 Ett sätt att öka validiteten 

kan vara att använda sig av triangulering under datainsamlingen, vilket görs i denna fallstudie. 

Genom triangulering ser man på forskningsfrågorna ur många synvinklar och på så sätt stärks 

validiteten. 116 Objektivitet och neutrala tolkningar är också väsentliga för kvaliteten av 

validitet i arbetet och eftersom jag gav mig in i detta arbete som en person utifrån, med vare 

sig koppling till planområdet eller till någon myndighet, har jag med så pass opartiska ögon 

och öron som jag kan, strävat efter att höra och redogöra för båda sidorna av problemområdet. 

Annars kan ofta förförståelse, det vill säga de kunskaper och värderingar som en forskare bär 

med sig innan studien inleds, leda till något som man kan kalla för önsketänkande. 

Önsketänkande innebär att forskaren mer eller mindre omedvetet passar in sin förförståelse 

eller teori till resultatet så att det bekräftar forskarens bild av problemet. 117 Att anpassa sin 

teori till resultatet av sin undersökning är oerhört farligt för validiteten. Det som inte passar in 

och som forskaren, medvetet eller omedvetet, skjuter bort från resultatet kallas med ett annat 

113 

Thurén, 1991, s 22 

114 

Thurén, 1991, s 22 

115 

Ibid. 

116 

Valentine, 2005, s 112 

117 

Thurén, 1991, s 53, 56 

28

ord för anomalier. 118 Det är av väsentlig innebörd att jag återger det empiriska materialet så 

exakt som möjligt för att stärka validitet och inte utesluter eventuella anomalier. Det måste 

dock tilläggas att utan någon som helst förförståelse förstår vi ju faktiskt ingenting, det vi 

måste göra är att vara väl medvetna om vad som är personliga värderingar och explicit göra 

dessa synliga så att transparensen ökar. Detta har jag gjort genom hela arbetets gång. 

Informationen och de uppgifter som ligger till grund i studien kommer att bearbetas med stor 

försiktighet så att jag till slut ska kunna dra egna rationella och relevanta slutledningar av 

dem. 119 

4 RESULTATREDOVISNING 

4.1 Presentation av planområdet Hara – Sörviken 

Efter industrialiseringens intåg har landsbygden tappat invånare efter invånare som alla har 

dragit sig in mot städerna med sina drömmar om arbete och lycka. Trots denna förflyttning 

lever en romantiserande bild av att ”livet på landet” är ett recept på hur man bäst skapar sig 

livskvalitet. I Östersunds kommun bor det idag omkring 58 686 invånare och där de flesta av 

dem bor i residentstaden Östersund, se karta 1. 120 Trots stadens möjligheter och den generella 

utflyttningen från landsbygden, har befolkningsmängden under de senaste 20 åren ökat i 

bygderna på andra sidan Storsjön. 

Karta 1. Översiktskarta Östersunds kommun 

Sedan Vallsundsbron 1998 kom på plats och knöt ihop Östersund och Frösön med vad man 

kan kalla en halvö i Storsjön har många nya möjligheter dykt upp. Med möjligheter följer 

även en del nya problem. År 2000 togs ett planförslag fram som sedan kommunfullmäktige 

godkände. Översiktsplanen heter ”Del av Storsjöbygden” och anledningen till att planen togs 

fram var mycket på grund av de växande nybyggarintressena i det aktuella området. När 

Översiktsplanen skrevs gjordes detta med tankar på att intresset av att bygga skulle bestå och 

118 Thurén, 1991, s 71 

119 Thurén, 1991, s 19 

120 http://www.scb.se/templates/tableOrChart____228181.asp (2008-11-07) 

29

troligen öka vilket idag har visat sig vara ett mycket rätt antagande. Översiktsplanering är ett 

viktigt verktyg för att kunna möta exploateringsintresset och de kommande förändringarna till 

följd av det. Planen behandlar även hur områdets miljökvaliteter, jord- och skogsbruk och 

andra näringar ska tas till vara för att inte trängas undan av enskilda intressen. 121 

Planområdet, se karta 2, sträcker sig längst med sträckan Hara – Orrviken – Genvalla - 

Marieby – Sörviken och utgör en del av länets viktigaste jordbruksområden. Marken är 

väldigt bördig runt Storsjön och skogsproduktionen är hög. De största markområdena ägs av 

privatpersoner och består också utav ett stort antal fastigheter. Vid sidan av jord- och 

skogsbruket finns ett 20-tal djurbesättningar samt många ridhästar och ridskolor. 122 Enligt 

Översiktplanen är förvärvsarbetande inom planområdet omkring 1100 personer, av dessa 

arbetar endast omkring 150 på sin hemort medan de allra flesta pendlar in till de större 

tätorterna som Östersund, Frösön och Brunflo. 123 Eftersom denna beräkning är från 2000 

måste man ha den inflyttning som skett under de senaste åtta åren i åtanke och vad den har 

bidragit med till statistiken. Troligen pendlar de flesta av de nyinflyttade då arbetstillfällena i 

planområdet inte borde ha ökat så mycket. 

Inom planområdet finns idag 3 byskolor som har årskurserna 1 - 6, dessa är lokaliserade till 

Orrviken, Böle och Marieby. Orrvikens skola är störst med cirka 150 elever medan Böle 

byskola har omkring 72 elever och Marieby cirka 52 elever. 124 Böle byskola är idag privat 

sedan kommunen lade ner skolan under 2003. 125 Under 1990-talet ökade antalet elever 

kraftigt i och med inflyttningen och skolorna har tidvis varit fullt utnyttjade, ökningen 

minskade sedan under 2000-talet. 126 Det är dock mycket viktigt att betänka att 

bebyggelseutvecklingen har varit starkare i området än man beräknade år 2000 och skolornas 

kapacitet att ta emot och erbjuda platser till nyinflyttade barnfamiljer måste tas i åtanke vid en 

bebyggelseutveckling som denna. I dagsläget är det inga större problem för skolorna att ta 

emot elever dock växer köerna allt mer och snart kan detta bli ett större problem. Eftersom 

Böle byskola är en friskola är barnen som går där inte berättigad till kommunal skolskjuts. 

Byskolornas överlevnad är centralt för byarnas utveckling mycket eftersom barnfamiljer i hög 

utsträckning väljer att flytta till tätortsnära landsbygder - om det finns en grundskola på 

rimligt avstånd från bostaden det vill säga. 127 

För att stödja landsbygdens utveckling krävs ofta tillgång till varudaglighandel. Inom 

planområdet finns det idag livsmedelsaffärer lokaliserade i Hara, Orrviken och Fugelsta. 128 

Livsmedelsaffärer är framförallt viktiga för dem som inte har tillgång till bil eller för dem som 

inte längre har möjligheten att ta sig så långt från sitt hem. Att nå daglig service inom att 

relativt kort avstånd är väsentligt för många, trots det faktum att valet av att bosätta sig på 

landsbygden många gånger bidrar till att man skapar sig ett starkt bilberoende. En utveckling 

av den lokala servicen är möjlig ju fler som hittar och bosätter sig i området, en sådan 

utveckling skulle troligen även bidra till att stärka bygdens överlevnad och till en viss del 

också minska beroendet av stadens utbud och marknad. 129 Hur de som ansökt om bygglov i 

121 


122 

Ibid. s 4 

123 


124 

http://www.marieby.com/skola/skola.asp, http://www.bolebyskola.se/Default.aspx?id=14921 

125 

http://www.bolebyskola.se/Default.aspx?id=3850 

126 


127 

http://www.glesbygdsverket.se/site/Default.aspx?id=9817 (2008-12-17) 

128 


129 Ibid. s 10 

30

området mellan ser på tillgången och avsaknaden av service redovisas i enkätredovisningen i 

4.4. 

Karta 2. Planområdet Hara – Sörviken. 

4.1.1 Trafiksituationen 

Trafikläget har förändrats inom planområdet och är ett led i den förändring som skedde i och 

med öppnandet av Vallsundsbron. Trafiken har ökat på de flesta vägar runt om i området men 

framförallt på sträckan Genvalla – Vallsundsbron, här har Vägverket mätt trafikflödet innan 

Vallsundsbron öppnande och efter, ökningen gick från 740 fordon till 2840 fordon efter 

öppnandet. Idag har denna ökning troligen ökat ännu mer med tanke på inflyttningen till 

området mellan Genvalla och Vallsundsbron. Ökningen består främst av genomfartstrafik 

men också av en ökad lokaltrafik. Den största trafikverksamheten finns på väg 592 och det är 

i byarna längst denna väg, i Fannbyn och mellan Genvalla och Sandviken, som de största 

problemen tycks uppstå. 130 Trafikökningen på väg 592 beror till viss del på att fordon allt 

oftare väljer just väg 592 istället för E 45 söderut. Det har funnits planer på att dra om väg 

592 mellan Vallsundsbron och Fillsta och lägga den ovanför bebyggelsen för att höja 

trafiksäkerheten dock verkar detta inte bli verklighet då än på ett tag då en del av planerad 

sträckning går igenom ett område som enligt Översiktsplanen ska innehålla bostäder. I 

130 Översiktsplan för ”Del av Storsjöbygden”, 2000, s 12 

31

detaljplanen över en del av Fannbyn kommer kommunen även fram till att vägkorridorens 

sträckning genom landskapet på många ställen skulle medföra en negativ påverkan på 

kulturlandskapet. 131 

Vägarna i området ligger tätt intill bebyggelsen på många håll och är mycket smala och har 

dålig sikt. Längst med vägarna finns det många privata utfarter. Hastigheterna på vägarna är 

höga sett till vägarnas utformning och bebyggelse. Den typ av vägnät som finns inom 

planområdet idag är inte lämpat för den trafikbelastning som har uppstått i och med 

inflyttningen och den ökande tillgängligheten. I översiktsplanen från 2000 antar man att den 

bebyggelse som omfattas i planen endast kommer att medföra en marginell ytterligare 

belastning av vägnätet, då räknat med 150 nya bostäder som skulle ge upphov till en 10 

procentig ökning av trafiken. 132 Men eftersom man underskattat bebyggelsetakten i området 

bör det lämpligen göras en ny utredning då vägnätet idag troligen redan är överbelastat. 

I dag använder gående, cyklister och övriga motionärer bilbanan för att ta sig fram då det 

saknas avskild gång- och cykelväg på många sträckor. En relativt ny cykelväg har dock 

byggts mellan Genvalla och Vallsundsbron. 133 Önskan från allmänheten om att få en enskild 

cykelväg är stor och påtryckningarna på kommunen och Vägverket har under många år varit 

stora. Befolkningen kräver framför allt en planläggning av cykelväg längst med väg 604, 

mellan Brunflo och Vallsundsbron och längst vägen mellan Fillsta och Hara. 134 

Området trafikeras idag av tre busslinjer, i skrivande stund har det precis skett en utveckling 

av kollektivtrafiken och idag går det dagligen 11 turer till och från Brunflo - ”Annersia” - 

Östersund. Denna utveckling torde komma av den stora inflyttning som skett i området 

mellan Brunflo och Vallsundsbron. 

4.2 Planområdets kultur- och naturmiljö 

Planområdet är en del av Storsjöbygden och därmed en del av ett större område med 

kulturvärden av riksintresse. Storsjöbygden är ett kulturlandskap som formats under mer än 

tusen år, från järnåldern och framåt, av människors nyttjande av jorden till boskapsskötsel, 

odling och bebyggelse. 135 Under medeltiden uppfördes två kyrkor, en i Sunne socken och en i 

Marieby socken, dessa finns idag bevarade i form av vackra kyrkoruiner. Fornlämningar har 

ett automatiskt lagskydd genom Kulturminneslagen och inga ingrepp får göras i direkt 

anslutning till dessa. 136 

Hela planområdet är känt för sitt vackra och öppna odlingslandskap med utsikt mot 

fjällvärlden och Storsjön, detta är generellt mycket viktigt att bevara genomgående i hela 

området eftersom det har en stor betydelse för upplevelsen av landskapet och för bygdens 

historia. 137 Inom planområdet finns ett hundratal kulturhistoriska byggnader med interiörer 

som är mycket viktiga kulturminnen och bevis på en svunnen tid. De gamla och ofta mycket 

praktfulla gårdarna är en viktig del i det jämtländska kulturlandskapet. Dessa gårdar är typiska 

1800-tals byggnader och lokaliserade där både miljön och utsikten är som bäst, ofta på höjder 

131 

http://www.ostersund.se/download/18.2ed310711a7c48d9f980002630/planbeskrivning.pdf 

132 


133 

Ibid. s 12 

134 

http://www.ltz.se/artikel_standard.php?id=547025&avdelning_1=104&avdelning_2=216 

135 

Kulturhistoriskt underlag till planeringsarbete för Hara – Genvalla – Sörviken. s 3 

136 


137 Olsson, 1998, s 10 

32

eller terrasser i landskapet. 138 Gårdarnas typiska planlösning kallas för jämtländsk empiregård 

och kan beskrivas på så vis att det placeras två flyglar i vinkel mot boningshuset, se fotografi 

2. Till dessa gårdar finns ofta många gamla lador och logar som efter moderniseringen av 

jordbruket har mist sin funktion men som idag fyller en annan i form utav att sätta en historisk 

prägel på landskapet. 139 

Fotografi 2. Jämtländsk empiregård. 

Planområdets vackra skogar, fina insjöar 

och fjällutsikt gör området till en välbesökt 

plats för friluftsliv och rekreation, se 

fotografi 3. Området är rikt på skoterleder 

och de omåttligt populära skidspåren vid 

Svartsjöarna, se karta 2, är fyllda av 

längdskidåkare under vintersäsong. Natur- 

och friluftslivsintressena är ett starkt motiv 

till att bevara området som det är. Samtidigt 

måste bygden öppnas upp och göras 

tillgängligt för turism och friluftsliv så att 

värdena kan nyttjas, bevaras och på så vis 

utvecklas på ett hållbart sätt. 140 

De riksintressen för naturvård som finns 

i planområdet är: 

Svartsjöarnas myr- och 

skogslandskap 

Fillstabäcken med kalktuffbildning 

Nästmyren, artrik ängsmark där Jämtlands landskapsblomma och tillika fridlysta 

orkidé Brunkulla finns. 

Inom planområdet finns två områden som enligt miljöbalken och länsstyrelsen är klassade 

som naturreservat dessa är Andersön (tillsammans med de mindre öarna Isön och 

Skansholmen) samt Fillstabäckens övre del. 141 Enligt miljöbalkens 7 kapitel, ”Skydd av 

138 Ibid. s 8 

139 Olsson, 1998, s 9 


141 http://www.z.lst.se/z/amnen/naturvard/naturreservat/ostersund/ 

Fotografi 3. Utsikt från Slandrom mot Östersund och 

Frösön. 

33 

Fotografi 4. Skridskoåkning på Storsjöns is utanför 

Andersöns naturreservat.

naturen”, 4 § får ett mark- eller vattenområde klassas som naturreservat av länsstyrelsen för 

att på så vis: 

”… bevara biologiskmångfald, vårda och bevara naturmiljöer eller tillgodose behov av 

områden för friluftsliv. Ett område som behövs för att skydda, återställa eller nyskapa 

värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter får också förklaras som 

naturreservat.”. 142 

Naturreservatet Andersön, se fotografi 4, är en av de största öarna i Storsjön och ett väldigt 

populärt utflyktsmål för både bad, fiske och på vintern skridskoåkning. Området är intressant 

både ur ett botaniskt och geologiskt perspektiv och dessutom en plats som har många 

kulturhistoriska lämningar, bland annat en boplats från stenåldern och en kyrkoruin från 1100talet. 

143 Fillstabäcken är en kallvattenkälla som under 5000 år har bildat kalciumkarbonat 

vilket också är grunden till att kalktuff kan bildas. Kalktuff är en ovanlig geologisk och 

botanisk naturtyp som skapas med hjälp av kiselalger i botten på Fillstabäcken. 144 

Det finns många andra värdefulla naturvårdsobjekt inom planområdet som exempelvis viktiga 

vattendrag för fiskereproduktion, ängs- och hagmarker, myrar och gammal skog. Alla dessa 

områden är viktiga biotoper och habitat och en förutsättning för den biologiska artdiversiteten. 

Tre andra viktiga områden som också är skyddande i området är Rotmyren, ett myr- och 

skogsområde med rik flora, Svedjesjön, ett fågelskyddsområde samt strandområdet mellan 

Målsta och Slandrom där förordnande finns till skydd av landskapbilden. 145 

Stränderna i planområdet är som förståeligt mycket viktiga att bevara fria från byggnation då 

det kan påverka växt och djurlivet samt hämma tillgängligheten för friluftsliv och rekreation. 

Strandskyddet regleras i miljöbalkens 7 kapitel 13 § där syftet är att trygga förutsättningarna 

för allmänhetens friluftsliv samt livsvillkoren för djur och växter. 146 Strandskyddet är en 

mycket viktig del i arbetat för att bevara storsjöbygdens landskapsbild och gynnar dessutom 

friluftslivet. 147 

I dag finns inget som tyder på att områdets natur- eller kulturmiljö har blivit eller kommer att 

bli hotade på grund av det ökade intresset för nybyggnation. Det är trots allt ett stort 

planområde och även om inflyttningen i området är förhållandevis stort är det ingen 

massinflyttning som håller på att ske. Kommunens syfte är inte att skapa en ny stadsdel. Alla 

ansökningar om bygglov prövas noggrant med hänsyn till jord- och skogsbrukets intressen 

samt för den allmänna lämpligheten. Genom de lagar och förordningar som finns för 

verksamheter och åtgärder som rör byggnation skyddas också både natur- och kulturintressena 

samt människornas hälsa. Det man i dag gör för att skydda områdets kvaliteter är att värna om 

det stora allmänna intressena för friluftsliv och turism då området har många fantastiska 

naturupplevelser att erbjuda. Jordbruksmarken och skogsbruket är den prioriterade 

markanvändningen i området och det finna idag inget som tyder på att det kommer att 

förändras. Skogsvårdsstyrelsen har identifierat en del nyckelbiotoper i små områden, här är 

det markägarens frivilliga ansvar för att dessa biologiskt värdefulla områden ska undantas 

från skogsbruk, det skogsvårdsstyrelsen kan göra är att införa biotopskydd enligt miljöbalkens 

142 Miljöbalken (1998:808), 3:6 § 

143 http://www.z.lst.se/z/amnen/naturvard/naturreservat/ostersund/anderson/ 

144 http://www.z.lst.se/z/amnen/naturvard/naturreservat/ostersund/fillstabacken/ 


146 Miljöbalken (1998:808), 7:13§ 


34

7 kapitel om skydd av naturen. 148 Det som skulle kunna hända med områdets natur och 

kulturvärden vid en fortsatt exploatering i samma takt som den under 2000 – 2008 kommer att 

diskuteras vidare i analysen i kapitel fem. 

4.3 Bebyggelseutvecklingen 

Idag bor det runt 2725 personer i planområdet, till skillnad från de cirka 2500 invånare år 

2000 då översiktsplanen gjordes. 149 Folkmängden har bevisligen ökat i omfattning under de 

senaste åren. Mellan 1980-talet och fram till år 2000 byggdes 150 nya hus i planområdet, de 

flesta som enstaka småbostadshus runt om i byarna, se fotografi 5. 150 Ett småhus är enligt 2 

kapitlet 2 § Fastighetstaxeringslagen (1979:1152): 

”Byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två familjer. Till sådan byggnad skall höra 

komplementhus såsom garage, förråd och annan mindre byggnad.”. 151 

I översiktsplanen för området identifieras de platser som har möjligheter för ny bosättning 

med hänsyn till både landskapsbild, kulturvärden och jordbruket. Det är genom förstärkning 

av de förhållandevis tätbebyggda byarna Fugelsta, Böle – Sandviken – Knytta, Genvalla, 

Fannbyn, Orrviken och Hara som man har identifierat områden för nya bostäder, service och 

arbetsplatser. Det är också i området kring brofästet som nybyggnadsintresset har varit och är 

som störst, för detta område har översiktplanen angivit områden som tillsammans kan rymma 

omkring 50 - 100 nya bostäder och områden som kan ses som ”markreservationer” för 

framtida bebyggelse. 152 Vid tiden då översiktsplanen skrevs fanns inte några framtagna 

detaljplaner, förutom detaljplanen för 

tätorten Orrviken. I en detaljplan från 

2007 för området Böle redovisas 24 

nya tomter för enfamiljshus, detta 

blir verklighet främst genom delning 

av redan bebyggda eller obebyggda 

fastigheter. Planen redovisar också 

en annan viktig möjlighet och det är 

att tillåta omvandling av 17 

fritidshusbostäder till 

åretruntbostäder. 153 För en del av 

området Fugelsta har man utifrån en 

detaljplan som laga kraft 2007 

identifierat elva nya tomter för 

småhus. 154 I den i södra delen av 

Fotografi 5. Nya hus i Marieby, taget från landsväg 604. 

Fannbyn har man genom detaljplanering kunnat ta fram fyra nya tomter för 

småhusbebyggelse. 155 Fem nya tomter för småhusbebyggelse har i en detaljplan för en del av 

Slandrom identifierats. Enligt detaljplan som vann laga kraft 2004 för en del av Genvalla 


149 Översiktsplan för ”Del av Storsjöbygden”, 2000, s 5, E-post, 2008-11-28, Ann Isaksson 


151 https://lagen.nu/1979:1152 


153 http://www.ostersund.se/download/18.2ed310711a7c48d9f980002652/B%C3%B6LE_Planbeskrivning_08010 

8.pdf 

154 http://www.ostersund.se/download/18.2ed310711a7c48d9f980002613/planbeskrivning_mindre%2Bfilstorlek 

_2007-04-27.pdf 

s 3 

155 http://www.ostersund.se/download/18.2ed310711a7c48d9f980002630/planbeskrivning.pdf 

35

finns 6 byggrätter, denna plan kompletterades 2006 med två nya byggrätter för småhus. 156 

Den generella uppfattningen är att fritidsbebyggelse endast ska tillkomma i begränsad 

omfattning då man hellre ser att de tomter som finns öppna för bebyggelse i byarna används 

till åretruntbostäder. De områden där fritidshus passar enligt översiktplanen är Kalmar - 

Gilleråsen och vid Storsjön mellan Hara och Önsved. 157 

Ny bebyggelse bör lokaliseras till redan befintliga gårdar och där avfartsvägar redan finns så 

att varken utsikt, skönhetsvärden eller odlingsmark blir lidande. Jordbruksmarken är den 

prioriterande markanvändningen i området och ska så långt som möjligt skyddas från att tas 

ur produktion. Där det är lämpligt med hänsyn till jordbruk och landskapsbild är det dock 

möjligt att nya byggnader kan resas om de är avsedda för allmänt nyttjande inom byn. Genom 

att sätta upp riktlinjer för hur nya byggnader lämpligast placeras, färgsätts och anpassas till 

landskapsbilden kan man bibehålla känslan som finns i området. Om man vill uppföra 

byggnader i närhet av någon kulturhistoriskt värdefull byggnad i området måste särskild 

hänsyn tas och ett samråd med länsmuseet Jamtli är ett krav. 158 

Under den gällande perioden för denna studie, det vill säga mellan 1 januari 2000 och 31 

oktober 2008 kom det sammanlagt in 395 ansökningar om bygglov till Östersunds kommun, 

av dessa låg 32 procent inom planområdet. Under perioden kom det alltså in 131 ansökningar 

om bygglov i det gällande planområdet. Av dessa fick 98 procent ett positivt svar och antalet 

beviljade bygglov var alltså 31 oktober 128 stycken och dessa redovisas i tabell 4.1. Flest var 

antalet ansökningarna i byarna Slandrom, Fannbyn, Fugelsta och Genvalla, se tabell 4.2. 159 

Förhandsbeskeden var under samma period totalt 87 stycken där 77 procent var positiva. 

Även bland förhandsbeskeden var de flesta lokaliserade till Slandrom. Eftersom året ännu inte 

gått mot sitt slut när detta skrivs kan fler ansökningar ha kommit in till kommunen under 

november och december. De bygglov som har beviljats finns sammanställda i karta 3, dock 

fattas det några markeringar eftersom några av akterna är på filmning 160 . Filmning betyder att 

vissa redan godkända och avslutande ärenden finns som mikrofilm i arkiv hos kommunen 

men ännu inte markerats på nybyggnadskartan. 161 Kartan visar den spridning som byggloven 

har över planområdet, man kan tydligt se att stråket av beviljade bygglov är lokaliserat till 

Storsjöns södra strand mellan Brunflo och Fannbyn. 

När översiktplanen antogs uppskattades utbyggnadstakten till omkring fem till tio stycken nya 

hushåll per år i hela området, i detta antal ingår både nybyggnation och inflyttning i redan 

befintliga hus. Denna uppskattning visar sig så här i efterhand vara ganska låg då man 

översteg siffran redan år 2003 då 13 positiva bygglov erhölls. Under 2007 hade hela 23 nya 

hushåll kommit till. Man räknade också att det på ett femtonårs sikt skulle innebära 100 nya 

hushåll med omkring 300- 350 invånare. 162 Detta har också visat sig vara en uppskattning i 

underkant då antalet bygglov mellan år 2000 och 2008 är uppe i 128 stycken. Detta visar hur 

svårt det är att göra en faktisk beräkning av det som sker i framtiden. 

156 http://www.ostersund.se/download/18.2ed310711a7c48d9f980003698/Antagandehandling.pdf 


158 Översiktsplan för ”Del av Storsjöbygden”, 2000, s 13, 14 

159 Sammanställning av bygglovsansökningar 2000-01-01 – 2008-10-31 

160 Sammanställning av beviljade bygglov 2000 – 2008. 

161 E-post, 2008-12-05, Karolina Vessberg, planarkitekt vid Östersunds kommun. 


36

Tabell 4.1 Antalet bygglovsansökningar 

mellan perioden 2000-01-01 - 2008-10-31 

37 

Tabell 4.2. Redovisning av de byar där 

det har ansökts om flest bygglov 

Med en exploatering av det omfattade slag som har skett i planområdet är frågan som rör 

vatten och avlopp högaktuell. Kommunala och gemensamma vatten- och avloppsanläggningar 

(VA) finns på de platser i området som har tätare bebyggelse. Anslutningsmöjligheter till det 

kommunala nätet varierar beroende på var man ansökt om bygglov. I Orrviken har man ett 

kommunalt VA-nät och likaså i Fannbyn, Svedje, Räcksjön, Önsved och Genvalla. Det 

förekommer även samfällda vattenföreningar i Solberg, Vålbacken, Fugelsta och Hara. Sedan 

översiktsplanen skrevs har VA-nätet byggts ut på sträckan Genvalla - Knytta och vatten 

mellan Vallsundet och Fannbyn har dragits via en sjöledning till Fannbyn, detta på grund av 

att vattenverket i Orrviken har lagts ner. Utbyggnaden skedde med stadsbidrag. 163 Den 

övervägande delen har dock enskilda anläggningar i anslutning till den egna fastigheten. 164 I 

bland annat Böle har vissa bebyggelser ett enskilt avlopp där det på sikt kan finnas en risk för 

att vattentäkter, så som grundvatten, blir förorenade. 165 Många nybyggare har idag problem 

med svavelväte i sina brunnar vilket måste åtgärdas för att minimera miljöpåverkan. Eftersom 

markens lämplighet för enskilda VA-nät varierar i området måste därför varje ny anläggning 

prövas väldigt noga så att man inte riskerar föroreningar av något vatten. En förutsättning för 

nybebyggelse i stora delar av planområdet är att VA-anläggningar ordnas genom lokala 

lösningar 166 , det bästa skulle ändå med tanke på den relativt höga bebyggelsetakten vara om 

kommunalt VA kunde komma till stånd inom hela planområdet. Problem med att bygga ut det 

kommunala VA-systemet i glestbebyggda områden som det i planområdet är att det ger 

väldigt höga kostnader per fastighet. Anslutningsavgifterna mellan Genvalla och Fillsta är till 

exempel cirka 133 000 kronor per fastighet. Trots det relativt höga priset kommer det troligen 

ändå bli ett underskott i investeringen. 167 I detta område är det bara tvångsanslutning för 

nybyggnation. 168 Priserna upplevs av många som höga medan andra tycker att det är synd att 

de inte kan ansluta sig till det kommunala systemet. VA-anslutningen är en viktig fråga och 

163 

E-post 2008-12-17, Magnus Rosenberg, VA-chef Östersunds kommun. 

164 


165 

Ibid. s 14 

166 

Ibid. s 11 

167 

E-post 2008-12-17, Magnus Rosenberg, VA-chef Östersunds kommun. 

168 Ibid. 

Bygglov 2000- 01- 01 – 2008 - 10- 31 

År Positivt Negativt Totalt 

2000 4 0 4 

2001 5 0 5 

2002 8 0 8 

2003 13 0 13 

2004 14 1 15 

2005 13 0 13 

2006 22 1 23 

2007 23 0 23 

2008 26 1 27 

Totalt 128 3 131 

Positiva Negativa 

Slandrom 24 1 

Fannbyn 13 1 

Fugelsta 10 0 

Genvalla 10 0 

Totalt 57 2

det är en klar fördel för både miljö och hälsa om de som har möjligheten att ansluta sig till det 

kommunala avloppet också gör det. Detta då det enligt Miljöbalken, 2 kap 3 §, alltid ska 

väljas bästa möjliga teknik vid verksamheter och åtgärder. När det kommer till avloppsvatten 

så är ett storskaligt reningsverk den absolut säkraste och bästa tekniken. 169 

Karta 3. Spridningen av beviljade bygglov i planområdet under 2000 – 2008. 

4.4 Enkätredovisning 

Totalt skickades enkäter ut till 125 respondenter som alla ansökt och erhållit ett bygglov inom 

planområdet och den angivna tidsperioden. Svarsfrekvensen på enkäten blev till slut 55 

procent, alltså genererade enkäten 69 svar. Idag beräknas att den normala svarsfrekvensen för 

enkäter riktade mot allmänheten ligger mellan 50 – 60 procent. 170 Bortfallet som påverkar 

svarsfrekvensen kan bero på den mättnad som finns bland allmänheten att ta sig tid att besvara 

enkäter som beskrevs i metodavsnittet. Ett verktyg för att höja svarsfrekvensen något skulle 

vara i form av påminnelser till respondenter som inte skickat in enkäten. Detta är dock mycket 

resurskrävande, både i form av tid och ekonomi och var inte ett alternativ i denna relativt stora 

enkätundersökning. 

Svarsbortfallet på besvarande frågor är relativt lågt, det är bara några enstaka frågor som har 

missats att besvara av några få. Enstaka bortfall förekommer vid fråga nummer tre där jag har 

önskat att respondenterna ska fylla i de två främsta skälen till varför de valt att bosätta sig i 

området, här har några, totalt sex stycken, endast valt ett alternativ. Detta torde dock inte ha 

påverkat resultatets utslag. Fråga sex och sju, där frågeställningen söker kvalitativa 

värderingar gjorda av respondenterna, förekommer också några enstaka bortfall. Detta kan 

bero på att frågan ser ”jobbig” ut att besvara. Det är viktigt att komma ihåg att kvalitativa 

169 E-post 2008-12-17, Glenn Åhlund, Hälsoskyddsinspektör på Miljö och Hälsa vid Östersunds kommun. 

170 Henningsson, 2008, s 31 

38

edömningar gjorda av respondenterna är svåra att värdera huruvida pålitliga svaren är 

eftersom respondenterna ofta gör en snabb översiktlig bedömning och dessutom kan låtas 

påverkas av vad de ”tror” är rätt svar för den specifika enkäten. Som tidigare nämndes i 

metodavsnittet kan respondenterna tolka innebörden av skalornas alternativ på olika sätt vilket 

är viktigt att betona. Öppna frågor är viktiga då de ger respondenterna tillfälle att själv 

uttrycka sig och ger också en väldigt rik information, dock är de både tidskrävande och svåra 

att analysera. I den här enkäten var de tillfrågade överlag väldigt villiga att skriva i de öppna 

frågorna, något som generellt skulle kunna uppfattas som jobbigt och något man gärna hoppar 

över. 

Totalt fanns det 32 byar med i enkäten, dock hade byn Hegled fallit bort från enkäten. De 

flesta som svarade på enkäten hade ansökt om bygglov i byarna Fannbyn, Slandrom, Bye, 

Genvalla och Fugelsta, se tabell 4.1. Detta stämmer väl överens med var de flesta 

bygglovsansökningar är lokaliserade. Av dem som svarade, 68 stycken, hade närmare 72 

procent redan flyttat till planområdet, 28 procent höll på att bygga eller hade inte flyttat in 

ännu. De flesta, 56 procent av 68 svarande, hade bott i området i ett halvår till fem år medan 

några enstaka, omkring 9 procent, hade bott i området i en större del av livet. Denna 

blandning av respondenter, av dem som har bott i området under en längre tid och de som inte 

har flyttat dit ännu, gör att resultatet får en högre trovärdighet genom sin bredd då de som bott 

på området känner platsen ur vissa ögon medan de som snart flyttar dit troligen ser och 

upplever platsen på ett helt annat sätt. Den största delen av respondenterna, nära 71 procent av 

69 svarande, ansåg att Vallsundsbrons betydelse var stor inför valet av att bosätta sig i 

planområdet. Ändå var det 10 procent som ansåg att betydelsen av Vallsundsbron var 

obefintlig. Av dessa hade dock de flesta bott i området under en längre tid. 

Av dem som svarade var 54 procent män och 46 procent kvinnor. Den största delen av de 

tillfrågade, 61 procent av 67 svarande, var i åldrarna 26 - 40 år, och 37 procent var mellan 41 

– 65. Resterande var 66 år eller äldre. Denna åldersfördelning skulle kunna förklaras med att 

de som ansöker om bygglov är människor som har bestämt sig för att slå sig ner och bilda 

familj och då hamnar man någonstans i åldersintervallet 20+ till 40 år vilket ju är så kallade 

”familjebildande åldrar”. Detta stämmer överens med den generella uppfattningen som 

Glesbygdsverket framhåller om att det i tätortsnära landsbygder är fler i just familjebildande 

åldrar som flyttar in än ut. 171 Den övervägande delen av respondenterna, 86 procent av 67 

svarande, är gifta eller sambo och 64 procent har barn som fortfarande bor hemma. Området 

är tydligt en populär plats för barnfamiljer, som en kvinna i 26 – 40 årsålder och som flyttade 

till området för ett år sedan uttrycker det: 

”… det är roligt att många i våran ålder bosätter sig här för barnens skull!” 

Av de tillfrågade hade 64 procent, se figur 4.2, någon slags universitetsexamen som högsta 

utbildning följt av de 14 procent som hade gymnasieutbildning som högsta utbildning. 11 

procent hade genomgått en yrkesutbildning och lika många hade grundskola som högsta 

utbildningsnivå. Detta visar att utbildningsnivån hos dem som flyttar till planområdet är hög. 

Det rådande förhållandet är att de som bor på landsbygden generellt har en lägre utbildning än 

de som bor i tätorter. 172 Fördelningen mellan könen visade att 70 procent av kvinnorna och 61 

procent av männen hade universitetsutbildning som den högsta utbildningsnivån. Männen var 

något överrepresenterade över att ha obligatorisk skola som högsta utbildningsnivå, 14 

procent av männen och 7 procent av kvinnorna. Fördelningen mellan gymnasieutbildning och 


172 Ibid. 

39

yrkesutbildning var i princip den samma mellan könen men den förra var något högre hos 

båda könen. Kvinnor som bor på landsbygden har ofta en högre utbildning än männen 173 

vilket bekräftas i denna enkätundersökning. 

Övriga 

50% 

Fannbyn 

17% 

Fugelsta 

7% 

Slandrom 

12% 

Bye 

7% 

Genvalla 

7% 

Figur 4.1 Var de svarande ansökt om bygglov. 

Svarsfördelning redovisas i procent. N= 68 

40 

Universitet/ 

högskola; 64% 

Obligatorisk 

skola; 11% 

Gymnasieutbildning; 

14% 

Yrkesutbildning; 

11% 

Fråga tre behandlade vilka de främsta orsakerna var till varför de tillfrågade hade valt att 

bosätta sig i planområdet. Respondenterna ombads att välja de två främsta alternativen utan 

någon inbördes rangordning, se tabell 4.3. Varför man valt att bosätta sig just här var till 

största del, 32 procent, på grund av den upplevda landsbygdskänslan nära staden, följt av den 

möjlighet som gavs för respondenterna att köpa hustomter och bygga inom just det angivna 

området. Närheten till naturen och lugnet var också en bidragande orsak till varför de valt att 

flytta till platsen. 11 procent svarade att de hade sina rötter här och att det var en orsak till 

flytt och nästan lika många svarade ”annat” på varför man ansökt om bygglov i området. De 

som svarade ”annat” gavs möjligheten att skriva varför de valt att flytta dit och bland några av 

de främsta orsakerna till bygget fanns: 

”Närheten till Storsjöns öliv.” 

”Utsikten mot fjällvärden.” 

Figur 4.2. Respondenternas utbildningsnivå. 

Svarsfördelning redovisas i procent. N=66 

”Huspriserna på begagnatmarknaden var så höga att det lönade sig att bygga nytt.” 

Endast en liten del hade valt att bygga på platsen på grund av billiga tomtpriser och ingen 

hade valt att bosätta sig i område på grund av att de hade sin arbetsplats där. Någon generell 

skillnad mellan könen och varför de bosatt sig i området kunde inte urskiljas. 

173 http://www.glesbygdsverket.se/site/WebControls/Upload/Dialogs/Download.aspx?ID=3703

25% 

2% 

0% 

10% 

32% 

10% 

Figur 4.3 Orsakerna till varför respondenterna har valt att bosatt sig i området. Svarsfördelning 

redovisas i procent. 

41 

21% 

Jag har mina rötter här 

Närheten till naturen och 

lugnet 

Landsbygdskänsla nära 

staden 

Arbetar här 

Billiga tomtpriser 

Fick möjligheten att köpa 

mark och bygga hus här 

På frågan om vad respondenterna tryckte om den rådande bebyggelseexploateringen i 

området, se figur 4.4, tyckte i princip alla de 69 svarande, bortsett från en man som ansåg att 

det byggts för mycket, att det var bra och positivt. Av dessa svarade 57 procent att det skulle 

byggas mer, medan 43 procent tyckte att utbyggnaden var bra men att ”nu räcker det”. 

Majoriteten av dem som tyckte att det byggts tillräckligt i området hade också bott i området 

under en längre tid men 26 procent av dem som röstat för detta alternativ hade intressant nog 

inte flyttat till området ännu. Under denna fråga gavs respondenterna valmöjligheten att skriva 

något annat svar. Några respondenter, 3 stycken, skrev med egna ord vad de tyckte, bland 

annat skrev en man i åldersgruppen 41 – 65 år att: 

”Det finns utrymme för ytterligare bebyggelse men man måste noga beakta hur och var den 

läggs för att behålla kulturlandskapet.” 

En annan man i åldersgruppen 26 – 40 år skrev: 

”Så länge man inte bygger på åkermark så tycker jag att det är bra att bygden utvecklas” 

Fråga sex handlade om hur respondenterna ser på en eventuell fortsatt bebyggelseutveckling i 

sina bygder. Här gavs respondenterna en svarsskala från ”Instämmer helt” till ”Instämmer 

inte” att ta ställning till. Respondenternas kvalitativa svar redovisas i figur 4.5. Hälften av 

respondenterna instämmer helt med påståendet om att bygden kommer att stärkas och 

utvecklas vid en fortsatt bebyggelseutveckling. 64 procent instämmer helt i att de tror att en 

fortsatt exploatering är bra för service och skola och 33 procent instämmer helt i att 

utvecklingen är bra för näringsliv och turism. Påståendet om att framkomligheten skulle 

begränsas finner inte respondenterna troligt, närmare 57 procent instämmer inte och endast ett 

fåtal, 14 procent, instämmer till stor del. En kvinna som instämmer delvis menar att: 

Annat 

”Bebyggda nya områden har stängt väg för icke boende!! En utveckling som inte är 

önskvärd…I övrigt en positiv [bebyggelse]utveckling som bör stärkas…” 

Trafiksäkerheten är ett stort samtalsämne i planområdet. 32 procent instämmer inte att 

trafiksäkerheten kommer att bli sämre men lika många instämmer till viss del. 18 procent

instämmer helt med påståendet om att utvecklingen kommer att göra trafiksäkerheten sämre 

och lika många tycker att påståendet instämmer till stor del. Trafiknätet i området är högt 

belastat och på vissa ställen har de nått sin högsta kapacitet. Vägarna är smala och många 

saknar avskild gång- och cykelbana samtidigt som hastigheterna på vägarna är höga i relation 

till vägarnas standard. Det tidigare förslaget som fanns i översiktsplanen om att dra om väg 

592 och lägga den ovanför bebyggelsen mellan Vallsundsbron och Fillsta verkar uppskattas 

av befolkningen i området: 

”Vägen som går från Vallsundsbron och längs med Storsjön förbi Fillsta och Genvalla borde 

flyttas upp i skogen ovanför bebyggelsen.” 

Att landskapsbilden kommer att förändras på ett 

negativt sätt instämmer endast sex procent med helt, 

23 procent instämmer till stor del, 43 procent 

instämmer till viss del och 28 procent instämmer 

inte. Ungefär samma siffror gäller för påståendet om 

att ortens karaktär som landsbygd kommer att 

förändras på ett negativt sätt. Syftet med frågan om 

ortens karaktär var den bild jag hade innan jag 

började skriva om paradoxen som rör att man flyttar 

till landsbygden för att få det platsspecifika som 

tillhör landsbygden och vad som händer om den 

känslan försvinner. Den övervägande delen av respondenterna verkade dock inte instämma i 

denna paradox, troligen på grund av att inflyttningen ännu är så pass marginell och för att de 

tillfrågade är en del i bebyggelseexploateringen själva. Så här skriver en man i åldersgruppen 

26 – 40 och som har bott i området i 5 år: 

”Landskapsbilden förstörs av villor/hus som byggs med ”fel” arkitektur, 

kommunen/stadsarkitekt borde reglera utseende på hus och färgsättning för att bibehålla 

känslan av landsbygd.” 

En kvinna i åldersgruppen 26 – 40 som inte har flyttat till området ännu skriver: 

”Tycker att det är bra att det kommer dit mer folk så att bygden blir mer levande igen.” 

En man i åldergruppen 41 – 65 och som har bott i området i 47 år skriver att: 

”Hindret mellan landsbygd och stad är mer att man vill ha med stan ut på landet och har 

svårare att acceptera ljud och lukter, hos en del nybyggare men många gillar det också. Sedan 

kan det vara så att vi har svårare att acceptera eller ”gilla läget” för vi tror att vi var här 

först.” 

En man i åldersgruppen 41 – 65 boende i området sedan 3 år tillbaka skriver: 

”Förtätning är viktigt men försök anpassa utformning till landskapsbilden. Vid senaste bygget 

anpassades inte byggnaden till byns karaktär vilket är tråkigt.” 

42 

N=antal Procent 

Bra, bygg mer 37 54 

Bra, men nu räcker 

det 

28 41 

Det har byggts för 

mycket 

1 1 

Det har byggts på fel 

ställen 

0 0 

Annat 3 4 

Figur 4.4. Vad respondenterna tycker 

om den rådande bebyggelseutvecklingen 

i området.

100% 

90% 

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Bygden stärks och utvecklas 

Bra för näringsliv o turism 

Natur- och kulturvärden kommer att bli lidande 

Landskapsbilden kommer att förändras på ett neg... 

Framkomligheten kommer att begränsas 

Ortens karaktär kommer att förändras på ett negati.. 

Trafiksäkerheten kommer att förändras till det sämre 

43 

Bra för service och skola 

Instämmer inte 

Instämmer till viss del 

Instämmer till stor del 

Instämmer helt 

Figur 4.5. Hur respondenterna ser på en eventuell fortsatt bebyggelseutveckling. 

Svarsfördelning redovisas i procent. 

Fråga sju var ett försök till att identifiera vad de tillfrågade tycker är viktigast att bevara vid 

en eventuell fortsatt exploatering, resultatet redovisas i figur 4.6. Övervägande delen av dem 

som deltog i undersökningen ansåg att betydelsen av att bevara landskapsbilden med dess 

skönhetsvärden var mycket viktigt eller viktig, detsamma gällde naturvärdena. Kulturminnen 

och historiska världen ansågs viktiga att bevara men inte i lika hög grad som naturvärdena. 

Att landsbygdskänslans lugn och ro skulle bevaras var alla överens om, endast sex procent av 

67 svarande ansåg den vara minde viktigt. Friluftslivet var också en vikig aspekt att bevara 

för de boende, bara 11 procent av 66 svarande ansåg att friluftslivet var mindre viktigt. Det 

som var av minst betydelse att bevara för de tillfrågade var turismen där runt 20 procent av 

67 svarande ansåg att turismen var oviktig och hela 37 procent att den var mindre viktig att 

bevara. Jordbruksnäringen på planområdet anses heller inte vara av allra högsta vikt att slå 

vakt om. En man i 41 – 65 årsåldern, som själv arbetar inom jordbruket, ser inga som helst 

hinder mellan jordbruket och boende medan en annan man i åldersgruppen 26 – 40 år betonar 

vikten av att nybebyggelse ska ske på ställen där det inte stör jordbruket eller friluftslivet. 

Fråga 11 rör respondenternas serviceutbud och redovisas i figur 4.7. Vilken service är 

viktigast för dem? Även om denna fråga är något subjektiv beroende på var man befinner sig i 

livet så är det dock av betydelse att veta vad de boende gärna ser i sitt närområde. Även under 

denna fråga fick respondenterna sätta in sitt kvalitativa svar på en svarsskala på fyra 

alternativ, från ”Mycket viktigt” till ”Oviktigt”. Betydelsen av att ha en livsmedelsaffär i sin 

närmiljö var för den största delen av respondenterna, 38 procent av 66 svarande, mindre viktig 

dock ansåg nästan lika många, 36 procent, att livsmedelsaffären var viktig för dem. Fem 

procent ansåg att en livsmedelsaffär var oviktig i närområdet medan 21 procent däremot ansåg 

att den var mycket viktigt.

Någon skillnad mellan män och kvinnors syn på servicen i sin närmiljö gick inte att urskilja, 

dock var det i åldersgrupperna man kunde se en liten olikhet mellan vad som var av större 

eller mindre betydelse. Både förskola och skola ansågs av de allra flesta som något mycket 

viktig, endast omkring fem procent av 65 svarande ansåg att förskola och skola var oviktigt. 

Dessa fem procent var till största del äldre personer, i åldergruppen 41 – 65, eller hade inga 

egna barn. Att så många ansåg att skolan var viktig beror troligen på, som tidigare nämnt, att 

det är mest barnfamiljer som väljer att flytta till området och då är närheten till skolan är en 

oerhört viktig faktor vid flytt. 

100% 

90% 

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Landskapsbilden, skönhetsvärden 

Jordbruksnäringen 

Naturvärden 

Kulturminnen, historiska värden 

Värden för friluftslivet 

44 

Turismen 

Landsbygdskänsla, lugn och ro 

Oviktigt 

Mindre viktigt 

Viktigt 

Mycket viktigt 

Figur 4.6. Vad respondenterna tycker är viktigt att bevara i sin hembygd vid en fortsatt exploatering. 

Svarsfördelning redovisas i procent. 

Siffrorna kan jämföras med vikten av äldreboende vilket inte ansågs lika viktigt av de flesta 

då omkring 20 procent av 66 svarande ansåg att äldreboende i sin närmiljö är oviktigt och 42 

procent att det är mindre viktigt. 25 procent tycker dock att äldreboende är en viktig service 

att ha i sin närmiljön och av dessa var de allra flesta i åldersgruppen 41 – 65 år. 

Alla respondenter hade bilar i sitt hushåll, fyra procent hade fler än två bilar, 61 procent hade 

två bilar och resterande ägde en bil. Detta visar tydligt betydelsen av att ha bil på den 

norrländska landsbygden. Eftersom planområdet är lokaliserat en bit från de större tätorterna 

är kollektivtrafiken ändå ett viktig hjälpmedel för många människor som kanske inte har 

tillgång till bil, inte har körkort eller på något annat sätt inte kan använda sig av bil för att ta 

sig fram. Kollektivtrafiken är idag en viktig del av lösningen av problemet med det rådande 

bilberoendet. Bilanvändandet är idag väldigt högt och kanske framförallt i norrlandslänen. 

Frågan om kollektivtrafikens vara eller icke vara är därför en oerhört väsentlig fråga. Men hur 

många av respondenterna åker kollektivt inom planområdet eller till de större tätorterna? Hur 

många av respondenterna tror sig komma åka kollektivt när de flyttat till planområdet? Ur 

enkäten utläses att 45 procent av 64 svarande tycker att kollektivtrafiken är en mycket viktig 

service, 40 procent anser att den är viktig och 15 procent tycker att den är mindre viktig för 

dem. Om vi går över till några följdfrågor som rör kollektivtrafiken får vi veta att 36 procent 

av 66 svarande respondenter aldrig åker kollektivtrafik inom eller till och från planområdet. 

40 procent åker sällan, som i enkäten är definierat till 1 – 3 gånger i månaden. 12 procent åker 

1 – 2 gånger i veckan och lika många åker kollektivt varje dag. En man i 26 – 40 årsåldern 

och som har bott i området i ett halvår skriver:

”Kollektivtrafiken bör utvecklas med tanke på utökad inflyttning, som det är nu kan man ej åka buss 

till och från arbetet.” 

En annan man, boende i Gilleråsen, som aldrig åker kollektivtrafik tillägger en viktig och 

förståelig anledning till varför han aldrig åker kollektivt: 

”Det finns inte i Gilleråsen.” 

Detta svar belyser att frågan nummer åtta skulle ha utvecklats och formulerats på ett annat sätt 

eftersom kollektivtrafiken faktiskt inte når alla ställen i planområdet. Finns inte kollektivtrafik 

där man bor så går det ju heller att använda den oavsett hur mycket man vill eller inte. 

100% 

90% 

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Livsmedelsaffär 

Förskola 

Skola 

Trafiksäkravägar för alla trafikslag 

God kollektivtrafik 

45 

Äldreboende 

Annat 

Oviktigt 

Mindre viktigt 

Viktigt 

Mycket viktigt 

Figur 4.7. Den service som är viktig för respondenterna att ha i sin närmiljö. Svarsfördelning 

redovisas i procent. 

På frågan om respondenterna skulle åka mer kollektivtrafik om turerna skulle gå oftare 

svarade runt 70 procent av 66 svarande ja och 30 procent svarade nej. Eftersom delar av 

planområdet ligger förhållandevis nära Frösön och Östersund och många arbetar och studerar 

i tätorterna, ställdes också frågan om cykel kunde vara ett alternativ till bilen eller bussen när 

respondenterna skulle ta sig till sitt arbete, studier eller fritidsaktiviteter. För 51 procent av 66 

svarande var detta inte ett alternativ, 38 procent svarade att det ibland kunde vara ett alternativ 

och 11 procent att cykel ofta var ett alternativ. Vad man svarar beror ju mycket på var i 

området man bor. Bor man i tätorten Orrviken, som med sina 239 invånare är en av de större 

byarna i planområdet 174 , är chansen kanske större att man väljer cykeln till arbetet ellre 

fritidsaktiviteterna. En kvinna som bor i Namn, som ligger lokaliserat intill Brunfloviken, 

skriver på frågan om cykel är ett alternativ: 

”Totalt livssfarligt då det inte finns cykelbana” 

174 http://www.ostersund.se/omostersund/statistik/befolkning/tatorterikommunen.4.6206f665119bf511be4800046 

47.html (2008-12-17)

Respondenterna gavs även möjligheten att lägga till ett eget alternativ ifall de saknade någon 

service och 18 respondenter gav ett eget svar varav 15 av dem placerade in sitt alternativ 

under ”Mycket viktigt” och de övriga tre på ”Viktigt”. De alternativ de saknade var bland 

annat bredband, bättre mobiltäckning, bensinstation, möjlighet att anslutna sig till kommunalt 

vatten- och avloppssystem och 8 av de 18 respondenterna önskade en gång- och cykelväg. Av 

dem som önskade en gång- och cykelväg bodde alla längst med Storsjöns södra strand, mellan 

Brunflo och Vallsundsbron. Där det i dagsläget saknas en avskild gång- och cykelväg 

upplever också många bybor att den tyngre trafiken har ökat markant då allt fler långtradare 

tar vägen genom planområdet via både Frösön och Rödön. Detta har gjort att många bybor 

känner en rädsla av att gå med barnvagn längst med vägarna. 

Diskussionen om en gång och cykelväg är, och har varit under en längre tid, en oerhört stark 

fråga för byborna runt Storsjöns södra strand. Många invånares ilska har väckts gentemot det 

dröjande bygget av gång- och cykelbana och detta visar sig tydligt i form av missnöje i 

enkätundersökningen. En kvinna som är i 26-40 årsåldern och som har bott i området i 4 år 

skriver: 

”Utveckla cykelvägarna i området. Det är inte en fråga om utan en fråga om när det kommer 

ske dödsolyckor då gående hänvisas till bilbana.” 

En annan kvinna skriver: 

”Vi vill ha en gång och cykelväg! Jag kan nog tala för alla som bor på annersia mellan 

Vallsundsbron och Brunflo att varför tar det så förbaskat lång tid?” 

En man i 26 - 40 årsåldern skriver: 

”En cykelbana till Östersund skulle göra att fler cyklar till jobbet istället för att ta bilen… även 

turister skulle ha nytta av cykelväg.” 

5 Analys 

5.1 Inledning 

I detta avsnitt är avsikten att koppla samman enkätens resultat med den nyvunna kunskapen 

om områdets förutsättningar och begränsningar för att sedan tillsammans med mina egna 

tankar om utvecklingen skapa en bred förståelse för forskningsproblemet och dess framtida 

utveckling. Här kopplas också slutligen helhetsbilden samman med den teori som lades till 

grund i teoriavsnittet. 

De forskningsfrågor som följt denna studie och vars målsättning är att besvara för att nå mitt 

syfte är: 

Hur stort är intresset för att köpa hustomter och bosätta sig i området? 

Vad är det med platsen som lockar? 

Finns det några gemensamma livsstilsdrag hos dem som bosätter sig i området? 

På vilka sätt kan den ökade bebyggelsen påverka områdets natur- och kulturvärden? 

Hur ser framtiden ut för ytterligare exploatering i området, vilka är områdets 

begränsande faktorer? 

46

5.2 Exploateringsintresset 

Ett tydligt exploateringsintresse har uppstått på platsen efter 1998 då Vallsundsbron minskade 

det geografiska avståndet mellan Östersund - Frösön och det aktuella planområdet Hara – 

Sörviken. Sedan dess har många nya attraktiva lokaliseringslägen för småhus öppnats upp 

inom området. Från ett tidigt 1980-tal och fram till år 2000 hade området bebyggts med 150 

nya hus runt om i byarna. 175 Intresset av att bosätta sig i området är stort, mellan 1 januari 

2000 och 31 oktober 2008 kom det in 131 ansökningar om bygglov i planområdet, av dessa 

fick 128 stycken ett positivt besked. Detta stora intresse har troligen sitt ursprung i den 

mycket attraktiva geografiska lokaliseringen av platsen som tätortsnära landsbygd. Denna 

uppgift bekräftas även av den enkätundersökning som genomfördes i denna studie där hela 32 

procent sade sig vara lockade till platsen på grund av den landsbygdskänsla nära staden som 

uppträder i rummet. Ett annat viktigt inslag som stärker platsens dragningskraft är den miljö 

som erbjuds i form av vackra utsikter, stora rekreationsområden och närhet till lugn och ro 

vilket tillsammans skapar en harmonisk miljö att leva i och kanske framför allt – att se sina 

barn växa upp i. Platsens attraktiva lokaliseringsläge där fjällutsikten möter sjöutsikten i 

kombination med att man inom en knapp halvtimmes bilfärd befinner sig i staden är de största 

dragningskrafterna i området. 

En annan förklaring till det höga antalet bygglovsansökningar inom planområdet kan vara de 

stigande priserna på villor och hus inne i Östersund som faktiskt har ett av landets snabbast 

stigande huspriser. Medelpriset för en Östersundsvilla närmar sig snart två miljoner kronor 

enligt statistik från SCB. 176 Detta är väldigt mycket med tanke på att villorna är lokaliserade i 

norrlands inland. Intressant nog är det bara villorna i Umeå som är dyrare än de i Östersund, 

om man ser till norrlandspriser. Den rådande finanskrisen har dock gjort att villapriserna i 

Östersund har gått nedåt igen. 177 Den generella prisökning inne i staden kan alltså vara en del 

av förklaringen till varför respondenterna söker sig ut mot landsbygden i hopp om att få sin 

dröm om ett eget hus uppfylld. Ytterligare en förklaring som respondenterna angav som skäl 

till varför de lockades till platsen var att de fick chansen att köpa hustomter och bygga nytt. 

Detta innebär ju att de tillfrågade ges möjligheten att från början vara med och påverka hur de 

vill att huset de ska bo i ska se ut. Det stora intresset kan delvis ha sin förklaring i de senaste 

årens stora intresse för tv- och radioprogram som rör drömhusbyggnation och heminredning. 

En fråga som kvarstår att se hur den utvecklar sig är om den rådande finanskrisen kan komma 

att hämma bebyggelseutvecklingen i området eller inte. Nybyggarintresset borde åtminstone 

stanna upp för ett tag. Det är väldigt viktig för ett område som ligger i norrlands inland att 

människor vågar bygga nytt och satsa för det krävs ju en hel del investeringar vid 

nybyggnation. Investeringar som kanske inte alltid går att få tillbaka helt och hållet vid en 

eventuell försäljning. 

En intressant aspekt som visade sig i enkätundersökningen var att hela 26 procent av dem som 

tyckte att exploateringen var bra men som tyckte att det byggts tillräckligt, inte hade flyttat till 

området ännu. Detta kan delvis förklaras med att respondenterna söker sig till området för 

landsbygdskänslan och att de själva flyttar dit och bygger är okej men att de helst inte ser att 

det flyttar dit för många då detta skulle kunna påverka landsbygdskänslan. Detta är så klart 

ingen absolut sanning men det kan ligga något i denna förklaring. Betänk scenariot där man 

köper en avstyckad tomt av någon som säger att det inte kommer att bebyggas i närheten men 

som i framtiden ändrar sig och kanske säljer tomten till någon som vill bygga nytt. Detta kan 


176 http://www.scb.se/templates/pressinfo____256845.asp 

177 http://www.op.se/parser.php?level1=161&level2=713&id=938924 

47

då leda till att den plats man bor på förändras på ett sätt som inte var önskat då man flyttade 

dit, kanske försvinner till exempel känslan av ostördhet. Ett sådant scenario kommer sannolikt 

leda till att konflikter uppstår. Eftersom tanken med bebyggelseutvecklingen i planområdet är 

att placera nya byggnader intill redan befintlig bebyggelse minskas ju risken för just detta 

men en utveckling av en plats kommer alltid ur vissa ögon att förändras till det sämre. Någon 

som har bott på en plats under en längre tid har ju utvecklat ett speciellt förhållande med 

platsen, platsen har ett viktigt affektionsvärde för de boende och det kan nog många gånger 

vara lätt att tänka ”jag var här först” och ”jag vet hur det ska se ut här”. Den som kommer 

till platsen som nyinflyttad har andra bilder av platsen och redan där har en förändring av 

bygden satts igång, både rent fysiskt men också mentalt. Det som jag beskriver här är en 

genrationsskiftning som tydligt är på gång i planområdet Hara - Sörviken och som måste 

tillåtas om man vill säkra platsen och dess företeelsers överlevnad och utveckling. Självklart 

måste man på något vis styra detta skifte genom regleringar så att inte natur- och kulturmiljön 

och andra skönhetsupplevelser i landskapsbilden blir lidande. 

Det som lockar människorna till platsen får inte försvinna, för utan platsens dragningskraft 

kommer platsen, likt andra bygder runt Östersund, karakteriseras av tillbakagång och 

utflyttning. Att kommunen är hårda i sina bedömningar är därför viktigt för att bibehålla 

känslan av landsbygd. Genom att reglera hur och var man får bygga kan kommunen med sitt 

planeringsverktyg skydda områdets styrkor samtidigt som man på ett hållbart sätt kan ge 

området en chans till tillväxt. Inom den rationella planeringsteorin pekar man på att det alltid 

går att finna en rationell lösning på oenigheter mellan intressenter och att man alltid ska sträva 

efter att tillgodose både allmänhetens intressen och de enskilda intressena. 178 Tyvärr kanske 

verkligheten inte alltid är så enkel, som i det här fallet, då man både vill behålla landsbygden 

levande genom att plocka fram hustomter samtidigt som man värnar om landskapets 

platsspecifika värden. Men följer man planeringsteorins grunder om att undersöka områdets 

kvalitéer och begränsningar bör man utan större problem nå en utveckling som möter och 

tillgodoser båda intressenterna. 

5.3 Människorna bakom bygglovsansökningarna 

De gemensamma livsstilsdrag som kan urskiljas hos dem som ansökt om bygglov på 

planområdet är att de flesta är i så kallad familjebildande åldrar vilket betyder att den 

överrepresenterade åldersgruppen som sökt sig till området ligger i åldersintervallet 26 – 40 

år. Detta stämmer överens med den generella uppfattningen som glesbygdsverket framhåller 

om att det i tätortsnära landsbygder är fler i just familjebildande åldrar som flyttar in än ut. 179 

Den andra stora åldersgruppen som sökt sig till området var den inom 41 - 65 årsåldern och en 

del av förklaringen till detta kan vara att många i den övre medelåldern söker sig hemåt på 

äldre dagar för att komma närmare sitt ursprung. Att det inte var någon i den yngre 

åldersgruppen, mellan 18- 25 år, beror nog på att dessa ännu inte har gått klart sin utbildning 

och generellt inte är redo att slå sig ner ännu. Denna yngre befolkningsgrupp saknar nog i stor 

utsträckning även de ekonomiska medlen som krävs för en bygginvestering. 

Den största delen av respondenterna, 86 procent, var gifta eller sambo och 64 procent har barn 

som fortfarande bor hemma. En del av förklaring till varför så många väljer att flytta ut till 

landsbygden med sina barn kan ligga i att man i dagens samhälle kopplar samman staden med 

stress, hög trafikverksamhet och brottslighet och därför väljer alternativet att styra flytten ut 

mot landsbygden. Här finns upplevelsen av att landsbygden erbjuder barnen en sund och lugn 

178 Nyström, 2003, s 79 


48

miljö att växa upp i. Dessutom är nog många av den uppfattningen att naturen är en viktig 

plats för barn att vistas och leka i, där barnet utvecklas och lär sig om sin egen roll som 

människa och dess beroende av naturens välmående. 

Den övervägande delen av dem som ansökt om bygglov har en universitetsutbildning som 

lägsta utbildningsnivå. Det är ett väldigt högt antal högutbildade som under de senaste åtta 

åren flyttat till området. Detta är väldigt intressant då landsbygd generellt förknippas med en 

lägre utbildningsnivå än de i stadsområdena. 180 Förklaringen till att det är flest högutbildade 

som bygger i området kan vara att det är de högutbildade som rent ekonomiskt har 

möjligheten att ta de kostnader som det ju faktiskt innebär att investera och bygga nytt. 

Eftersom planeringen enligt teorin är ett verktyg för att skapa en hållbar och mer rättvis 

fördelning av resurser hoppas jag också att området i framtiden inte kommer att utvecklas till 

någon slags ”gräddhylla” för de mer förmögna. Detta är dock något som kan komma att bli 

realitet då kommunen inte är ute efter att bygga flerbostadshus i området. Därför är det 

återigen viktigt att se planeringen, och det lagrum som den inhyser, som en viktig 

upprätthållare av de allmänna intressena och inte lockas av ekonomiska skäl till att minska 

tillgängligheten för exempelvis friluftsliv. Likt kritiken mot den rationella teorin måste 

planerare och investerare ta mer hänsyn till det ekonomiska och politiska spelet som ligger 

osynligt bakom många planeringsprocesser. 

5.4 Natur- och kulturmiljön i exploateringens spår 

Det finns inget som pekar på att områdets natur- och kulturkvaliteter hittills har störts av den 

bebyggelseutveckling som skett i området. Många av de viktigaste livsmiljöer och 

kulturhistoriska byggnader och fornlämningar skyddas genom antingen naturreservat, 

biotopskydd eller kulturminneslag. 181 Hela planområdet är dessutom skyddat genom ett 

nyckelbegrepp inom planeringsteori nämligen riksintresse för kulturmiljövård och ska enligt 

miljöbalkens 3 kapitel 6 § skydda mot åtgärder som påtagligt kan skada dessa intressen. 182 

Om bebyggelseutvecklingen skulle fortsätta i lika många år framåt och i samma takt som den 

har gjort idag kommer troligen en del natur- och kulturvärden att kräva lite extra skydd. Det 

är troligen aspekter som rör friluftslivet, landskapsbilden och landsbygdskänslan som i 

framtiden kan bli märkbart påverkade. Bland annat till följd av att nya hus och vägar 

begränsar framkomligheten, fragmenterar landskapet och bidrar till att känslan av landsbygd 

sakta byggs bort. Men eftersom kommunen inte är ute efter att skapa en ny stadsdel till 

Östersund kommer området troligen inte att tappa så mycket av sin landsbygdskänsla. 

Däremot kommer konflikterna sannolikt röra de nybyggnationer som sticker ut till färg och 

form och på så vis stör grannar och det karakteristiska i det jämtländska landskapet. Utan den 

berömda bilden av storsjöbygdenslandskap kommer bygderna också att förlora sin charm 

vilket varken gynnar bybor eller de mer allmänna intressena som turism och friluftsliv. 

Eftersom planeringsverktyget är i händerna hos goda experter som strävar efter att bibehålla 

landskapsbilden och dessutom värnar om turism i hög grad kommer detta troligen att lösas 

innan konflikterna uppstår. Konflikterna kan lösas som den kommunikativa teorin framhåller, 

nämligen genom att låta alla röster höras skapa en handlingsplan med alternativ där alla 

identifierade konflikter och problem hanteras så att de når en demokratisk lösning. 

Det som kommunen kommer att få problem med om bebyggelsetakten fortsätter som den har 

gjort under de senaste åtta åren är frågorna som rör vatten- och avlopps. Redan idag tränger 



182 Miljöbalken, 1998:808, 3:6 § 

49

föroreningar från enskilda avlopp ner och förorenar vattentäkter och några av nybyggarna har 

problem med svavelväte i sina brunnar. Dessa problem är oerhört viktiga att hitta lösningar på 

och det är lite märkligt att det ännu inte finns några framtagna planer på en utbyggnad av det 

kommunala VA-nätet i planområdet. Med tanke på den stora bebyggelseutvecklingen som 

sker är det viktigt ur både miljö- och hälsosynpunkt att denna fråga når en säker och 

godtagbar lösning. Det är tydligt VA-problemet som är en av de största begränsningarna för 

områdets fortsatta bebyggelseexploatering. En utbyggnad av vatten och avloppsförsörjningen 

är en stor investering för kommunen som skulle skapa väldigt höga kostnader för både 

skattebetalare och de boende i form av höga anslutningsavgifter. Men, om inte VA-frågan når 

en hållbar lösning, tror jag att det kommer att vara mycket svårt för bebyggelseexploatering 

att forstskrida ur ett hållbart perspektiv som den gör idag. 

De tillfrågade i enkäten ansåg att både natur- och friluftsvärdena var viktigare än 

kulturminnen och historiska värden. Detta är kanske inte så överraskande, enligt min mening, 

då de flesta av oss som befinner oss ute i naturen gör detta för naturens skull och inte för att 

söka upp forntida gravhögar. Helt naturligt är ju naturmiljön en klart viktigare aspekt att 

skydda än kulturmiljön, för utan välmående skog, mark och vatten är det också mycket svårt 

för oss människor att må bra. Dock anser jag att det är viktigt att betona att det faktiskt är 

kombinationen av naturmiljön och de jämtländska fäbodarna och gravhögarna som utgör och 

bildar det platsspecifika och mycket vackra landskapet. Därför fyller kulturmiljön en annan, 

mer visuell, funktion och bör därför också skyddas i hög utsträckning. Kulturhistoriska värden 

berättar också om bygdens historia och för många invånare är intresset för hembygden stort 

och därför är det viktigt att bevisen från en svunnen tid bevaras så att de även i framtiden kan 

berätta om bygdens utveckling för kommande generationer. 

Turism var heller inte något som ansågs speciellt viktigt att prioritera för respondenterna 

vilket är förståeligt då det för den enskilde i området kanske är av högre vikt att byarna 

bebyggs av heltidsboende än att turismen utvecklas. Men ur ett större perspektiv tror jag att 

småskaligturism är en viktig aspekt för att området ska kunna fortsätta att stärkas. Turism 

bidrar även till att viktiga natur- och kulturvärden skyddas då man gärna vill kunna fortsätta 

att erbjuda turister de rika och intressanta miljöer som faktiskt finns på platsen. Turism kan 

då, indirekt, bidra till att områden skyddas, bevaras och utvecklas på ett hållbart sätt utan att 

skadas. Men det är viktigt att de heller inte överexploateras. Turism gynnar också det lokala 

näringsliv och skapar underlag så att det kan stärkas och förbättras. När väl lokala företag ges 

tillfälle att utvecklas stärks också bygdens identitet vilket i sig också stärker samhörigheten på 

platsen. Likt Friedmanns teoritradition, samhällelig inlärning, är det viktigt att människorna 

på det lokala lär sig att samarbeta och bygga upp gemensamma intressen så att gemenskapen 

stärks och bygden utvecklas. 

Lokal service leder i det långa loppet även till att bygden inte blir lika beroende av stadens 

utbud. Gårdsbutiker och lantgårdscaféer är viktiga inslag i landsbygden och bidrar till att göra 

”reklam” för bygden och på så vis åskådliggör man fördelarna med att bosätta sig på 

landsbygden. Detta sluter cirkeln, med ett utvecklat näringsliv kommer fler att flytta till 

bygden vilket i sin tur ger skolorna ett högre elevantal och säkrar deras framtida överlevnad. 

När kommuner väljer att lägga ner byskolor väljer de samtidigt bort landsbygdens utveckling, 

därför är nedläggningen av Böle byskola under år 2003 ett relativt märkligt beslut av 

kommunen, speciellt med åtanke på att barnomsorgen troligen kommer att behövas ännu mer 

i framtiden om utvecklingen fortsätter. Utan byskolor och annan lokal service kommer 

begreppet levande landsbygd snart att vara ett minne blott. Det är nämligen skolan, 

livsmedelsbutiken och kollektivtrafiken som tillsammans utgör de tyngsta byggstenarna i 

50

uttrycket ”levande landsbygd”. Utan dessa byggstenar kommer byarna att få det väldigt svårt 

att locka till sig nya invånare. 

Trafikflödet genom området är relativt stort och ju fler som flyttar dit desto större kommer 

den lokala trafiken att bli. De flesta respondenter instämde inte alls med påståendet om att 

framkomligheten skulle begränsas vid en fortsatt exploatering, denna synpunkt är ganska 

intressant då man betänker hur vägarnas utformning och säkerhet ser ut idag. Det var även 

överraskande att så pass många svarade att trafiksäkerheten inte skulle förändras till det 

sämre. Detta samtidigt som en väldigt stor del av de tillfrågade betonade den redan nu 

ohållbara situationen där många respondenter knappt vågar släppa ut sina barn på vägarna och 

som några uttrycker det; att det är förenat med livsfara att gå längst med vägarna. Borde inte 

en ökad exploatering bidra till att vägnätet belastas ännu mer och att trafiksäkerheten då blir 

sämre? En förklaring till att respondenterna svarat som de gjort kan ha att göra med att de 

själva är en väldigt aktiv del i den utveckling och det problem som långsamt förstärks. De har 

ju trots allt sökt sig till området och vill väl inte se sig själva som en del av en utveckling som 

tenderar att göra området osäkrare och sämre? Att framkomligheten skulle begränsas kommer 

nog inte ske i någon större utsträckning men eftersom vägarna är mycket smala, hastigheterna 

relativt höga och saknar avskild gång- och cykelbana tror jag faktiskt att trafiksäkerheten 

kommer att påverkas till det sämre. Det är av stor betydelse att de vägsträckor som idag 

saknar gång- och cykelväg snart får en. Eftersom bygget av cykelbana verkar dröja bör man 

istället så snart som möjligt sänka hastighetsbegränsningarna på de trafikfarliga ställena. 

Trafiknätet är vad jag kan se den andra stora begränsningen för områdets fortsatta 

exploatering och utveckling. Om trafiksituationen blir mer ohållbar än idag, med tanke på 

vägnätets kapacitet och en ökad inflyttning, måste man studera de möjligheter som finns. 

Bland annat genom att dra om vissa vägar så att de inte trafikerar genom de mest tätbebyggda 

områdena. Ett förslag har ju bland annat varit att dra väg 592 ovanför bebyggelsen mellan 

Vallsundsbron och Fillsta och detta förslag kanske borde ses över ännu en gång eftersom 

inflyttningen mellan Vallsundsbron och Fillsta är så pass stor. Den tyngre trafiken måste 

också begränsas och trafikeras om så att den inte stör de boende. Människornas hälsa i 

planområdet måste sättas i fokus, ingen ska behöva vara rädd för att ta med sig barnvagnen 

när man går på promenad. Att promenaden dessutom sker på landsbygden är ju rätt 

motsägelsefullt då det borde vara ett ställe där trafikflödet är relativt lågt och säkerheten större 

än i staden. 

Respondenternas bilberoende är inget märkligt. Bor man i norrlands inland, som ju 

karaktäriseras av långa avstånd, är bilen en viktig förutsättning för att man över huvud taget 

ska kunna bo och arbeta. Priset på bensin och de miljöproblem som följer av ett ökat 

bilberoende är en viktig faktor som kan komma att avgöra landsbygdens överlevnad i 

framtiden. Den dag då bensinpriset når en smärtgräns i plånböckerna måste man se över 

alternativen. Det som gynnar planområdet Hara – Sörviken är att området faktiskt ligger nära 

tätorterna och att cykel kan vara ett alternativ om en säker cykelbana planläggs. Det är just 

planområdets lokalisering som gör området så intressant även ur miljösynpunkt, kanske ligger 

inte svaret i en förtätning av staden då man söker svar på klimatfrågan. Kanske ligger svaret i 

den typ av tätortsnära landsbygd som vi finner i Hara – Sörviken. Kanske är det i landsbygden 

som är det optimala, där småskalighet och lokala lösningar är ett stort steg i rätt riktning för 

att hindra en negativ klimatpåverkan. 

Bilberoendet i planområdet i Hara – Sörviken kan minskas med en utveckling av 

kollektivtrafiken. Det finns dock många svårigheter med att hålla igång en fungerande 

kollektivtrafik på landsbygden, dels är underlaget ofta för svagt och dels har faktiskt bilen 

51

sina fördelar för att överbygga avstånd. Bilen är ett oslagbart transportmedel då den ger en 

flexibilitet, bekvämlighet och många gånger är tidsbesparande. För att få folk att välja 

kollektivtrafiken måste den först och främst finnas på platsen, vilket kan vara svårt i många 

delar av planområdet på grund av bristen på befolkningsunderlag, den måste också kunna 

erbjuda tider som är passar invånarnas arbetstider och slutligen så måste den vara prisvärd. 

När jag frågade respondenterna om de skulle kunde lämna bilen om kollektivtrafiken 

utvecklades svarade hela 71 procent av respondenterna ja. Detta uttrycker att det åtmindstånde 

finns en tydlig vilja av att åka kollektivt. Även om denna vilja är uppriktig kvarstår frågan om 

om hur många som i realiteten faktiskt skulle låta bilen stå när barn ska lämnas och hämtas på 

dagis, mat ska inhandlas och man ständigt försöker vara tidseffektiv? Men, när så många som 

70 procent faktiskt säger sig vilja åka kollektivt måste man ju faktiskt försöka lyssna och i den 

mån man kan stödja denna önskan. Vi kan använda oss av planeringsverktyget för att ta fram 

samhällsplaner som verkar för en utbyggnad av kollektivtrafiken och som ser till att det finns 

cykelbanor på lämpliga vägar. Det är av högsta vikt att myndigheter, under hela 

planeringsprocessen, tar sitt ansvar för att bidra till att människor får möjligheten att kunna 

välja en väg som går i linje med begreppet hållbar utveckling, detta med omsorg till både 

människa och natur. När det diskuteras hållbar utveckling, är det just ofta bilen som utpekas 

som den största miljöboven. Det kan vara ganska lätt att sitta i en storstad och lägga fram 

geniala åtgärder i form av trängselskatter och andra ekonomiska styrmedel för att minska 

bilanvändandet men för den norrländska landsbygdens överlevnad är inte dessa verktyg något 

som kommer att gynna överlevnaden, snarare det motsatta. Det är svårt att säga till någon som 

bor i norrlands inland att ställa bilen eftersom det faktiskt inte finns så många bra alternativ 

idag. Om vi strävar efter att ”hela Sverige ska leva” måste vi på något vis differentiera 

ansvaret och även satsa på mer legala styrmedel som att ta fram goda förnyelsebara bränslen. 

När en plats utvecklas, som planområdet i denna studie, krävs det att man noga utreder 

området genom teorier om platsens fysiska struktur, inre och yttre kvaliteter, externa effekter 

och lokaliseringsläge för att i planeringsprocessens slutskede vara säker på att man har valt 

rätt typ av markanvändningsområde så att varken natur- eller kulturmiljön blir lidande. Detta 

måste ske på ett sätt så att de ekonomiska-, ekologiska- och sociala perspektiven kan mötas i 

ett holistisktperspektiv så att man når en hållbar utveckling i området. Hållbarhetsbegreppet är 

centralt i alla planeringsteorier och planeraren måste främja lokalbefolkningens vilja och bruk 

samtidigt som inte enskilda intressen får gå före viktiga biologiska värden. Så som den 

kommunikativa teorin strävar efter att belysa sambandet mellan de problem och de 

föreställningar som planerarna möter, måste vi lära oss att se planeringen ur ett holistiskt 

perspektiv. Det är därför av högsta vikt att noga granska de samband som kan uppkomma vid 

nybyggnation och som medför en negativ miljöpåverkan. Den lokala kunskapen är, likt teorin 

i den kommunikativa planeringen, en väldigt viktig förutsättning för att man ska kunna skapa 

dialog och underlättar att alla röster blir hörda och tas till vara på under hela 

planeringsprocessen. Genom att följa detta kan både bygden och bygdens natur- och 

kulturmiljö stärkas. Den kunskap som finns hos lokalbefolkningen om planområdets 

naturmiljö ska av planerare ses som viktiga pusselbitar i arbetet med att förhindra att 

exploateringen inte sätter några oåterkalleliga spår i områdets natur- eller kulturmiljö. 

5.4 Områdets framtidsutsikter 

Hållbarhetsbegreppet är centralt i planeringsteorin så även i den exploatering som sker i Hara 

– Sörviken idag; vi har det ekologiska hållbarhetsperspektivet när man ser till de höga 

naturvärdena på området; det ekonomiska perspektivet vid frågor som rör kostnaden av 

utbyggnad av infrastruktur och till sist de sociala som rör människan och hennes 

levnadsstandard och välmående. Om alla dessa aspekter kan integreras i en syntes kommer 

52

området att kunna möta en fortsatt småskalig bebyggelseutveckling i några år till framöver. 

Planering är ett viktigt verktyg för att kunna föra in hållbarhetsperspektiv i markanvändningen 

och planeringen kan då i teorin fungera som ett instrument för upprätthållandet utav 

planområdets kanske viktigaste punkt, nämligen miljöns bevarande och fortlevnad. Platsens 

nya geomorfologi, som formas efter det användningsområde man bedömer som lämpligast, 

kommer att ha en stor betydelse för både planområdets utveckling och dess invånare. Genom 

att identifiera och planlägga nya lämpliga områden för bostäder, arbetsplatser och lokal 

service kan kommunens arbete leda till att planområdet blir en levande oas i det annars ganska 

glesbefolkade jämtländska landskapet. Den typ av exploateringsintresse som finns för 

landsbygdsområdet är oerhört spännande och en viktig del i bygdernas överlevnad och 

utveckling. Genom att fler ser fördelarna med att bo i tätortsnära landsbygd kommer både den 

lokala servicen att öka och skolornas bänkar att fyllas. Framför allt är det nog skolan som i det 

här fallet som är den viktigaste faktorn i målsättningen med att stärka planområdets 

framtidsutsikter och skapa ett generationsskifte ute i byarna. Om man i framtiden löser de 

begränsningar som finns i området idag, som framför allt rör vatten- och avloppsanläggningar 

och det överbelastade trafiknätet, kommer området att kunna möta och ta emot relativt många 

bygglovsansökningar till. Det är dock oerhört viktigt att området inte blir en ny stadsdel och 

bebyggs med flerbostadshus eftersom det troligen skulle bidra till att området skulle tappa den 

känslan av landsbygd som är så pass viktig för området idag. Att inte inkräkta på 

jordbruksnäringen och skogsnäringen när man planerar för nya hustomter är också viktigt för 

att områdets karaktär ska kunna bevaras i framtiden. 

6 SLUTDISKUSSION 

6.1 Slutord 

I en värld, där allt är omvandlingsbart och inget är givet, är förändringsprocesser vardag. 

Människors handlingar och beslut som för dagen ser goda ut kan få historiska följder, både 

positiva och negativa. Där människan har klivit fram har man också omvandlat den 

”naturliga” naturen till något som några väljer att kalla ”kulturmiljö”. Folk tenderar att vara 

ganska traditionellt lagda när man diskuterar omvandling utav fysiska platser - har man en 

gång nyttjat en skog för säg sina ornitologiska intressen, ska man också alltid kunna göra 

detta även i framtiden. Det jag vill komma fram till är att platser aldrig är statiska utan under 

ständig förvandling, både fysiskt och i våra huvuden. Det fysiska rummet ser inte likadan ut 

från dag till dag, det måste vi acceptera. Förändringar sker hela tiden och det är faktiskt 

genom dessa som vi når utveckling. Men för att förändringarna ska bli så bra och hållbara 

som möjligt krävs en väl genomtänkt planering. Planområdet Hara - Sörvikens framtida 

utveckling ligger i händerna på planerare. Den bebyggelseutveckling som skett sedan 

Vallsundsbron öppnades har varit viktig för byarnas överlevnad i området. Inflyttning betyder 

underlag för skola, service och kollektivtrafik samt en chans till att stärka det lokala 

näringslivet. I dagens samhälle kan inte en levande landsbygd endast bestå av jord- och 

skogsbruk, det krävs också en välutvecklad infrastruktur och tillgång till lokal service för att 

säkra dess överlevnad. 

Planområdets framtid ser bra ut, jag tror att platsens lokalisering som tätortsnära landsbygd 

gör det möjligt för platsen att lägga sig långt fram i toppen i arbetet mot ett ekologiskt och 

socialt hållbart samhälle. Ord som småskalighet, helhetssyn, lokala resurser och 

lokaldemokrati är viktiga ledord och principer som jag tror är lättare att förena i landsbygden 

än i storstäderna. Dessa är just de idéer som jag tror är viktiga att belysa så att områdets 

framtid går hand i hand med hållbarhetsbegreppet. Jag tror att lokalbefolkningen i området 

har rätt när de väljer att benämner sitt vackra område för ”Bättersia”! 

53

7 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 

7.1 Publicerade källor 

Clark, G. (2005): Secondary data, i Flowerdew och Martin, 2005. 

Flowerdew, R. och Martin D., Edited. (2005): Methods in Human Geography, A guide for students doing a 

research project. Pearson Education ltd, Essex, England. 

Green, M och Hallin P-O. (2003): Kulturgeografi, en ämnesteoretisk introduktion. Liber, Lund. 

Halvorsen, K. (1992) Samhällsvetenskaplig metod. Studentlitteratur, Lund. 

Henningsson, S. (2008): Hagen i staden. Betydelsen av den ”vilda” naturen runt knuten. Occasional Papers 

2008:2, Kulturgeografiska institutionen, Handelshögskolan Göteborgs universitet. 

Khakee, A. (2000): Samhällsplanering. Studentlitteratur, Lund. 

Michanek, G och Zetterberg, C. (2004): Den svenska miljörätten. Iustus förlag AB, Uppsala. 

Nyström, J. (2003): Planeringens grunder, en översikt. Studentlitteratur, Lund. 

Olsson, A (1998): Kulturhistoriskt underlag till planeringsarbete för Hara – Genvalla – Sörviken. Jämtlands läns 

museum. 

Parfitt, J. (2005): Questionnaire design and sampling, i Flowerdew och Martin, 2005. 

Stenseke, M. (2001): Landskapets värden. Lokala perspektiv och centrala utgångspunkter. Om väg till ökad lokal 

delaktighet i bevarandeplaneringen. Choros 2001:1, Kulturgeografiska institutionen, Handelshögskolan vid 

Göteborgs universitet. 

Thurén, T. (1991): Vetenskap för nybörjare. Liber, Malmö. 

Valentine, G. (2005): Tell me about…: using interviews as a research methodology, i Flowerdew och Martin, 

2005. 

Miljöbalken och dess övergångsbestämmelser m.m. (2007) Lagtexten AB, Stockholm. 

Plan och bygglagen (1987:10) (2008): Rättsnätet, Notisum. 

Miljö och stadsbyggnadskontoret (2000): Översiktsplan för Del av Storsjöbygden, Hara – Orrviken – Genvalla – 

Marieby – Sörviken. Östersunds kommun. 

7.2 Tryckta opublicerade källor 

Sammanställning av bygglovsansökningar 2000-01-01 – 2008-10-31. Samhällsbyggnadsavdelningen vid 

Östersunds kommuns 

Sammanställning av beviljade bygglov 2000-01-01 – 2008-10-31. Samhällsbyggnadsavdelningen vid Östersunds 

kommuns 

7.3 Övriga källor: 

7.3.1 Internetkällor 

Böle byskolas hemsida 

http://www.bolebyskola.se/Default.aspx?id=14921 (2008-11-08) 

54

http://www.bolebyskola.se/Default.aspx?id=3850 (2008-11-08) 

Glesbygdsverket 

http://www.glesbygdsverket.se/site/Default.aspx?id=9817 (2008-12-17) 

http://www.glesbygdsverket.se/site/WebControls/Upload/Dialogs/Download.aspx?ID=3703 (2009-01-05) 

http://www.glesbygdsverket.se/site/WebControls/Upload/Dialogs/Download.aspx?ID=1387 (2009-01-05) 

Knivsta kommuns hemsida: 

www.knivsta.se/net/Knivsta+Kommun/Service+&+tj%E4nster/Kvalitetsdeklarationer/Bygga+nytt,+bygga+om,+ 

bygga+till/F%F6rhandsbesked,+bygglov,+bygganm%E4lan (2009-01-05) 

Lagen, Sveriges lagars hemsida. 

https://lagen.nu/1979:1152 

Länsstyrelsen i jämtlands län: 

http://www.z.lst.se/z/amnen/kulturmiljo/riksintressen_kulturmiljovard/Are/Z_25_storsjobygden.htm (2008-11- 

07) 

http://www.z.lst.se/z/amnen/naturvard/naturreservat/ostersund/(2008-11-07) 

http://www.z.lst.se/z/amnen/naturvard/naturreservat/ostersund/anderson/(2008-11-07) 

http://www.z.lst.se/z/amnen/naturvard/naturreservat/ostersund/fillstabacken/(2008-11-07) 

Länstidningen i Östersunds hemsida: 

http://www.ltz.se/artikel_standard.php?id=547025&avdelning_1=104&avdelning_2=216 (2009-01-05) 

Mariebys skolas hemsida: 

http://www.marieby.com/skola/skola.asp (2008-11-08) 

Nationalencyklopedins hemsida: 

http://www.ne.se/artikel/1282270 (2009-01-05) 

Naturvårdsverkets hemsida: 

http://www.naturvardsverket.se/sv/Arbete-med-naturvard/Skydd-och-skotsel-av-vardefull-natur/Sjoar-ochvattendrag--insatser-for-skydd-och-skotsel/Strandskydd/ 

(2008-11-07) 

Riksantikvarieämbetets hemsida: 

http://www.raa.se/cms/extern/kulturarv/landskap/europeiska_landskapskonventionen.html (2009-01-05) 

Statistiska centralbyråns hemsida: 

http://www.scb.se/templates/tableOrChart____228181.asp (2008-11-07) 

http://www.scb.se/templates/pressinfo____256845.asp (2008-12-20) 

Utbildningsradions hemsida: 

http://www.ur.se/landskap/ (2008-12-20) 

Vattenportalens hemsida: 

http://www.vattenportalen.se/fov_sve_djup_sot_sjoar.htm#st%C3%B6rsta (2008-11-07) 

Östersunds kommun: 

http://www.ostersund.se/download/18.2ed310711a7c48d9f980002630/planbeskrivning.pdf (2009-01-05) 

http://www.ostersund.se/download/18.2ed310711a7c48d9f980002652/B%C3%B6LE_Planbeskrivning_080108. 

pdf (2009-01-05) 

http://www.ostersund.se/download/18.2ed310711a7c48d9f980002613/planbeskrivning_mindre%2Bfilstorlek_20 

07-04-27.pdf (2009-01-05) 

http://www.ostersund.se/download/18.2ed310711a7c48d9f980003698/Antagandehandling.pdf (2009-01-05) 

http://www.ostersund.se/omostersund/statistik/befolkning/tatorterikommunen.4.6206f665119bf511be480004647 

.html (2008-12-17) 

Östersundspostens hemsida: 

http://www.op.se/parser.php?level1=161&level2=713&id=938924 (2009-01-05) 

55

7.2.2 E-post 

E-post, 2008-11-28, Ann Isaksson, Serviceförvaltningen vid Östersunds kommun. 

E-post, 2008-12-05, Karolina Vessberg, Planarkitekt Östersunds kommun. 

E-post, 2008-12-17, Magnus Rosenberg, VA-chef Östersunds kommun. 

E-post, 2008-12-17, Glenn Åhlund, Hälsoskyddsinspektör på Miljö och hälsa vid Östersunds kommun. 

7.2.3 Kartor och Fotografier 

Karta 1. http://www.ostersund.se/images/18.6206f665119bf511be4800026474/sverige-osd.png (2008-11-07) 

Karta 2. Samhällsbyggnadsavdelningen vid Östersunds kommuns. Publicerad med tillstånd av Östersunds 

kommun. 

Karta 3. Samhällsbyggnadsavdelningen vid Östersunds kommuns. Publicerad med tillstånd av Östersunds 

kommun. 

Samtliga fotografier är tagna av författaren. 

56

7 BILAGOR 

7.1 Enkät 

- Vintern 2008 - 

Enkät till boende i området mellan Hara och Sörviken 

Hej! Jag heter Kajsa Mörner och arbetar med en Cuppsats 

som görs vid Kulturgeografiska institutionen på 

Handelshögskolan i Göteborg. Jag kommer 

ursprungligen från Jämtland och ville därför också 

gärna göra min undersökning här. I min studie ska jag 

utifrån en sammanställning av de bygglovsansökningar 

som har kommit in till Östersunds kommun mellan åren 

2000 och 2008 för området mellan Hara och Sörviken 

(se det markerade området på kartan) försöka ta reda på 

hur de senaste årens bostadsbebyggelse har påverkat 

området. 

Syftet med enkäten är att ta reda på hur Era tankar kring 

bostadsbebyggelsen i det markerade området ser ut. 

Frågorna handlar om Er koppling till området Hara - 

Sörviken, vad det är med platsen som lockade Er dit och vad Ni anser är viktigt att bevara. Jag 

har skickat ut enkäten till alla de som har ansökt om bygglov hos kommunen under den 

gällande perioden. Svaren kommer att redovisas på Östersunds kommuns hemsida under 

slutet av januari 2009. Hemsidan hittar ni på adressen: www.ostersund.se 

Upplysningarna om era adressuppgifter och bygglovsansökningar har jag fått från Plan och 

Byggavdelningen vid Östersunds kommun. 

Det är frivilligt att svara, men för att resultatet skall bli så tillförlitligt som möjligt och 

användbart är det viktigt att alla som får en frågeblankett besvarar den. Besvara varje fråga 

genom att sätta ett kryss i rutan [X]. Enkäten tar omkring 5 - 10 minuter att besvara. 

Ni svarar helt anonymt. När Ni besvarat frågorna lägger Ni frågeblanketten i det frankerade 

svarskuvertet som Ni sedan lägger på brevlådan senast den 4 december 2008. 

Är det något Ni undrar över går det bra att ringa mig på mobilnummer 073-027 88 36 eller 

kontakta mig genom min e-post på universitetet: gusmornk@student.gu.se. 

Tack för Er tid och medverkan! 

57

Enkät: ”Varför har Ni valt att bosätta Er i området Hara - Sörviken och hur ser Ni på 

bebyggelseutvecklingen?” 

1. Bakgrundsfrågor. 

A. Hur gammal är Du? 

1 [ ] 18 - 25 

2 [ ] 26 - 40 

3 [ ] 41 – 65 

4 [ ] 66 och uppåt 

B. Är Du man eller kvinna? 

1 [ ] Man 

2 [ ] Kvinna 

C. Vilken är Din rådande familjesituation? 

1 [ ] Ensamstående 

2 [ ] Gift/sambo 

3 [ ] Särbo 

D. Har Ni några hemmavarande barn (räkna även med ev. makes/makas/sambos barn)? 

1 [ ] Nej, har inga barn 

2 [ ] Nej, barnen är vuxna 

3 [ ] 1-2 barn 

4 [ ] 3 eller fler barn 

E. Vilken utbildning har Du? (Om du inte har avslutat din utbildning ännu, markera den skola du går 

i just nu.) 

1 [ ] Obligatorisk skola (Grundskola, folkskola) 

2 [ ] Gymnasieutbildning (även realexamen, folkhögskola) 

3 [ ] Yrkesutbildning 

4 [ ] Universitet/högskola 

F. Var bor Ni/Var har Ni ansökt om bygglov? 

1 [ ] Sörviken 9 [ ] Slandrom 17[ ] Rasten 25[ ] Orrviken 

2 [ ] Solberg 10 [ ] Namn 18 [ ] Genvalla 26 [ ] Önsved 

3 [ ] Vålbacken 11[ ] Knytta 19 [ ] Målsta 27 [ ] Räcksjön 

4 [ ] Överbyn 12[ ] Sandviken 20 [ ]Åkeräng 28 [ ] Stackris 

5 [ ] Bye 13[ ] Böle 21 [ ] Digernäs 29 [ ] Hara 

6 [ ] Fugelsta 14[ ] Fillsta 22 [ ] Fannbyn 30 [ ] Bodlängden 

7 [ ] Öd 15 [ ] Bällsta 23 [ ] Svedje 31 [ ] Kalmar 

8 [ ] Gilleråsen 16[ ] Måläng 24 [ ] Löfsåsen 32[ ] Gärdesvallen 

58

2. Hur länge har Ni bott i området? 

___________________år 

3. Varför har Ni valt att bosätta Er här? Välj de två främsta skälen, markera med 

kryss. 

1 [ ] Jag har mina rötter här 

2 [ ] Närheten till naturen och lugnet 

3 [ ] Landsbygdskänsla nära staden 

4 [ ] Arbetar här 

5 [ ] Billiga tomtpriser 

6 [ ] Fick möjligheten att köpa mark och bygga hus 

7 [ ] Annat:__________________________________________________________ 

4. Hur stor var betydelsen av Vallsundsbron inför Ert val av att bosätta Er här? 

1 [ ] Stor 

2 [ ] Ganska stor 

3 [ ] Obefintlig 

5. Vad anser Ni om den utbyggnad av bostäder som skett i området? 

1[ ] Bra, bygg mer 

2[ ] Bra, men nu räcker det 

3[ ] Det har byggts för mycket 

4[ ] Det har byggts på fel ställen 

5[ ] Annat:_____________________________________________________________ 

_____________________________________________________________ 

_____________________________________________________________ 

59

6. Hur ser Ni på en eventuell fortsatt bebyggelseutveckling i bygden? 

a Bygden stärks och utvecklas 

b Bra för näringsliv och turism 

c Landskapsfotoen kommer att förändras 

på ett negativt sätt 

d Natur- och kulturvärden kommer att bli 

lidande 

e Ortens karaktär som landsbygd kommer 

att förändras på ett negativt sätt 

f Rörligheten/framkomligheten kommer 

att begränsas 

g Trafiksäkerheten kommer att förändras 

till det sämre. 

h Bra för service, förskola, skola 

7. Vad är enligt Er viktigt att bevara i Er bygd vid fortsatt nybyggnad i området? 

a Landskapsfotoen, skönhetsvärdena 

b Jordbruksnäringen 

c Naturvärden 

d Kulturminnen, historiska värden 

e Värden för friluftslivet 

f Turismen 

g Landsbygdskänslan, lugn och ro 

8. Kollektivtrafik 

A. Hur ofta åker Ni kollektivt till/från Östersund/Frösön/Brunflo? 

1 [ ] Varje dag 

2 [ ] 1 – 2 gånger i veckan 

3 [ ] Sällan, 1-3 ggr i månaden 

4 [ ] Aldrig 

Instämmer Instämmer Instämmer Instämmer 

helt till stor del till viss del inte 

Mycket viktigt Viktigt Mindre viktigt Oviktigt 

1 [ ] 2 [ ] 3 [ ] 4 [ ] 

1 [ ] 2 [ ] 3 [ ] 4 [ ] 

1 [ ] 2 [ ] 3 [ ] 4 [ ] 

1 [ ] 2 [ ] 3 [ ] 4 [ ] 

1 [ ] 2 [ ] 3 [ ] 4 [ ] 

1 [ ] 2 [ ] 3 [ ] 4 [ ] 

1 [ ] 2 [ ] 3 [ ] 4 [ ] 

B. Om kollektivtrafiken skulle gå oftare in till Östersund/Frösön/Brunflo skulle Ni då åka mer? 

1 [ ] Ja 

2 [ ] Nej 

60 

1 [ ] 2 [ ] 3 [ ] 4 [ ] 

1 [ ] 2 [ ] 3 [ ] 4 [ ] 

1 [ ] 2 [ ] 3 [ ] 4 [ ] 

1 [ ] 2 [ ] 3 [ ] 4 [ ] 

1 [ ] 2 [ ] 3 [ ] 4 [ ] 

1 [ ] 2 [ ] 3 [ ] 4 [ ] 

1 [ ] 2 [ ] 3 [ ] 4 [ ] 

1 [ ] 2 [ ] 3 [ ] 4 [ ]

9. Är cykel ett alternativ till bilen/bussen för Er att ta Er till 

arbete/studier/fritidsaktiviteter? 

1 [ ] Ja, ofta 

2 [ ] Ibland 

3 [ ] Nej 

10. Hur många personbilar har Ert hushåll? 

1 [ ] Ingen 

2 [ ] En 

3 [ ] Två 

4 [ ] Fler 

11. Vilken service är viktig i Er närmiljö? 

a Livsmedelsaffär 

b Förskola 

c Skola 

d Trafiksäkra vägar för alla 

trafikslag 

e God kollektivtrafik 

f Äldreboende 

e Annat:________________ 

Mycket viktigt Viktigt Mindre viktigt Oviktigt 

1[ ] 2[ ] 3[ ] 4[ ] 

1[ ] 2[ ] 3[ ] 4[ ] 

1[ ] 2[ ] 3[ ] 4[ ] 

1[ ] 2[ ] 3[ ] 4[ ] 

1[ ] 2[ ] 3[ ] 4[ ] 

1[ ] 2[ ] 3[ ] 4[ ] 

1[ ] 2[ ] 3[ ] 4[ ] 

12. Har Ni några övriga tankar kring utvecklingen som skett i området Hara – 

Sörviken? (Öppen fråga) 

_________________________________________________________________________________________________________________________________ 

_________________________________________________________________________________________________________________________________ 

_________________________________________________________________________________________________________________________________ 

_________________________________________________________________________________________________________________________________ 

_________________________________________________________________________________________________________________________________ 

_________________________________________________________________________________________________________________________________ 

_________________________________________________________________________________________________________________________________ 

61

landsbygdsutveckling i planområdet hara - Östersunds kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?