Ekonomi - Norrbottens läns landsting

Årsredovisning 

2005 

1

2 

4 

5 

22 

24 

29 

30 

32 

Innehåll 

Verksamhetsidé .................................................... 3 

Landstingsstyrelsens ordförande ............................ 4 

Landstingsdirektören ............................................. 5 

Förvaltningsberättelse ................................ 6 – 20 

Divisioner 

> Primärvård ....................................................... 22 

> Opererande specialiteter .................................. 24 

> Medicinska specialiteter ................................... 26 

> Vuxenpsykiatri .................................................. 27 

> Diagnostik ....................................................... 28 

> Folktandvård .................................................... 29 

> Kultur och utbildning ........................................ 30 

> Service ........................................................... 31 

Ekonomisk årsredovisning 

> Fem år i sammandrag ...................................... 32 

> Redovisningsprinciper ...................................... 33 

> Resultaträkning och finansieringsanalys ............. 34 

> Balansräkning .................................................. 35 

> Driftredovisning, översikt .............................36 – 37 

> Investeringsredovisning .................................... 38 

> Noter ........................................................ 39– 44 

> Revisionsberättelse .......................................... 45 

Stiftelser och bolag ............................................. 46 

Organisation ....................................................... 47 

Bilaga Miljöredovisning 

Bilaga Jämställdhetsredovisning

Landstingets vision. Ett rikt och utvecklande liv i en region med 

livskraft och tillväxt. 

Landstingets verksamhetsidé. Landstinget arbetar för norr- 

bottningarnas välfärd och styrs ytterst av norrbottningarna genom all- 

männa politiska val. Landstinget ska, genom att bedriva hälso- och 

sjukvård, folktandvård samt viss utbildning, verka för rättvis välfärd, för- 

delad efter behov och i allt väsentligt finansierad genom skatter. Som 

folkvalt regionalt organ, ska landstinget medverka till Norrbottens ut- 

veckling samt genom ekonomiskt stöd till kultur, kollektivtrafik och de 

mindre företagens utveckling skapa förutsättningar för en god livsmiljö. 

Landstingets mål. Landstinget ska genom ett hälsofrämjande syn- 

sätt, aktivt bidra till en god folkhälsa. Medborgarna i Norrbotten ska er- 

bjudas tillgänglighet, kontinuitet och valmöjlighet i sin kontakt med vår- 

den. Hälso- och sjukvård och tandvård ska ges i rätt omfattning, på rätt 

nivå, vid rätt tid och prioriteringsprinciperna ska vara vägledande. All 

vård ska bedrivas på evidensbaserad grund med kunskap om nya 

metoder, tekniker och läkemedel. 

Landstinget ska medverka till att Norrbotten blir en attraktiv region att 

leva i, med goda arbets- och utvecklingsmöjligheter, ett rikt kulturliv samt 

goda möjligheter till utbildning och väl fungerande kommunikationer. 

3

4 

Landstingsstyrelsens ordförande

Landstingsdirektören 

5

6 

Riksdagen har beslutat om förän- 

dringar i kommunallagens ekonomi- 

kapitel. Till exempel krävs att finan- 

siella mål samt mål och riktlinjer för 

verksamheten fastställs i budgeten, 

att de efterlevs, följs upp och ut- 

värderas. Landstingsfullmäktige har 

fastställt finansiella mål. Utveckling 

pågår för att förtydliga mätbara mål 

för verksamheten som samtidigt ver- 

kar för god ekonomisk hushållning. 

Medborgare och patient 

Folkhälsa. Landstinget ska arbeta för att främja en 

positiv och jämlik hälsoutveckling i länet. Landstingets 

prioriterade områden inom folkhälsa är; tobak, fysisk 

aktivitet, matvanor, övervikt/fetma, alkohol och narko- 

tika. 

När det gäller antalet rökare minskar dessa gene- 

rellt medan antalet som snu-sar däremot ökar. Bland 

gravida finns samma trend, men här finns det även 

betydande skillnader mellan kommunerna. 

Andel rökare vid inskrivning till mödravården 

vid graviditetsvecka 8–12, 2003. 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Arvidsjaur 

Boden 

Gällivare 

Haparanda 

Kalix 

Anm. Arjeplog, Jokkmokk, Övertorneå, Överkalix finns inte med då antalet 

inskrivna mödrar som rapporterats till medicinska födelseregistret är färre än 50. 

Källa: Socialstyrelsen 

Kiruna 

Luleå 

Pajala 

Piteå 

Älvsbyn 

Norrbotten

Befolkningsundersökningen Liv och hälsa som ge- 

nomfördes under år 2003 visar att nästan häften av 

den vuxna befolkningen i Norrbotten har övervikt. 

Mest förekommande är övervikt i åldersgruppen 

25–64 år och det är fler män än kvinnor som har över- 

vikt. Kraftig övervikt det vill säga fetma har var fjärde 

norrbottning. Ohälsosamma levnadsvanor som dåliga 

matvanor och fysisk inaktivitet kan vara en orsak till att 

så många är överviktiga. I Norrbotten är ungefär hälf- 

ten av befolkningen tillräckligt fysiskt aktiva, det vill 

säga att de rör på sig minst tre timmar i veckan. 

Motiverande samtalsmetodik påverkar levnads- 

vanorna. Hälso- och sjukvården samt tandvården 

möter stora delar av länets befolkning och har således 

stor möjlighet att påverka deras levnadsvanor. Lands- 

tinget har därför fortsatt att utbilda hälso- och sjuk- 

vårdspersonal i motiverande samtalsmetodik under 

2005. 

Samordning av folkhälsoarbete. Landstinget har 

ökat aktiviteterna för att samordna folkhälsoarbetet 

inom landstinget, prioritera ur ett helhetsperspektiv 

och utbyta information med olika intressenter. Landsti- 

get och kommunerna har under året fortsatt med ut- 

vecklingen av en gemensam folkhälsopolitisk strategi 

för länet. Landstinget samarbetar även med kommu- 

nerna i lokala folkhälsoråd. 

Nöjda besökare. För en organisation med ambitio- 

nen att vara kundorienterad är det nödvändigt att på 

olika sätt föra dialog med och ta reda på människors 

synpunkter. De allra flesta patienterna är mycket nöjda 

med den vård de fått. Det visar bl a Vårdbarometern 

och den patientenkät som primärvården genomfört. 

Telefonintervjuer med befolkningen görs årligen i 

hela landet och redovisas i ”Vårdbarometern”. Under- 

sökningen visar att under ett år har tre av fyra norr- 

bottningar besökt sjukvården i Norrbotten antingen 

som patient eller medföljande till nära anhörig. Av 

dessa personer hade hälften besökt vårdcentralerna. 

Under år 2005 var i genomsnitt 80 procent av de 

manliga besökarna till vårdcentralerna i Norrbotten 

nöjda med sina besök. Motsvarande andel bland de 

kvinnliga besökarna var 78 procent. Bland den äldre 

Betyg över besöken vid sjukhusens mottagningar/ 

kliniker under år 2005 

Norrbotten Samtliga landsting 

5. Högsta betyg 59 % 59 % 

4. 25 % 26 % 

3. 8 % 10 % 

2. 4 % 3 % 

1. Lägsta betyg 3 % 2 % 

Källa: Vårdbarometern 

befolkningen (60 år eller äldre) var 83 procent nöjda 

med vårdcentralsbesöken. 

De intervjuade i Vårdbarometern vittnar om att tele- 

fontillgänglighet till länets sjukvårdsinrättningar har för- 

bättrats. Idag tycker 77 procent av de som ringt till 

vårdcentralerna att det varit lätt komma fram per tele- 

fon, jämfört med 56 procent 2002. Telefontillgänglig- 

heten har förbättrats de senaste åren samtidigt som 

allt färre anser sig ha haft svårigheter att komma fram 

per telefon. Detta är ett av de bästa resultaten bland 

deltagande landsting. Mätningar av framkomligheten 

via TeleQ visar än bättre resultat, dessa mätningarna 

görs per vårdcentral. Betydande förbättringar kan ses 

under året. 

Av de som initierat sitt besök via telefon under år 

2005 ansåg 78 procent att det var en rimlig väntetid till 

själva besöket vid vårdcentralen. Av de personer som 

besökt akutmottagningarna i Norrbotten ansåg 87 

procent att deras väntetid på akuten innan de fick 

hjälp var rimlig. Det förekommer inga större skillnader 

mellan åren. 

Förvaltningsberättelse 

Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa 

och vård på lika villkor för hela befolkningen. 

Hälso- och sjukvården i Norrbottens ska med 

beaktande av det övergripande målet och ur 

ett patientperspektiv vara: 

• Tillgänglig 

• Säker 

• Effektiv 

• Kvalitativt likvärdig 

• Evidens- eller kunskapsbaserad 

Tillgänglig 

Under 2005 har tillgänglighet varit det övergripande 

målet och samtidigt en nyckelfråga i allt förbättringsar- 

bete. Tillgängligheten följs upp löpande inklusive rap- 

portering till Väntetider i vården. 

Tre förbättringsarbeten för ökad tillgänglighet har 

under året lyfts fram nationellt i olika sammanhang; 

Betyg över besöken vid vårdcentralerna 

under år 2005 



4. 32 % 29 % 

3. 14 % 14 % 

2. 5 % 5 % 


Betyg över besöken vid akutmottagningarna 

under år 2005 



4. 27 % 29 % 

3. 16 % 16 % 

2. 4 % 7 % 


7

8 

• Ögonsjukvården vid Piteå älvdals sjukhus upp- 

märksammades för sitt arbete med att minska 

väntetider för glaukompatienter (grön starr), 

• Ögonkliniken i Sunderbyn för sitt arbete med att 

förkorta väntetiderna för akuta gråstarroperationer 

• Sunderby sjukhus, kirurgmottagning för sitt arbete 

med att minska väntetiderna för bröstcancer- 

patienter. 

Andra områden som arbetat framgångsrikt med att 

öka tillgängligheten är gynekologin, ortopedin, för- 

skrivning av hörapparater, barn- och ungdomspsykia- 

trin samt radiologin. Exempelvis har väntetiderna till 

MRT-undersökning halverats under året. 

Sedan hösten 2004 kan hjärtsjuka i Norrbotten få 

behandling för kranskärlsförändringar vid Sunderby 

sjukhus. Metoden kallas PCI (percutan coronar inter- 

vention) eller ballongvidgning. Tidigare skickade alla 

dessa till universitetssjukhuset i Umeå (NUS). Behovet 

i Norrbotten beräknas till 1 100 undersökningar och 

400 PCI per år. 

Antal kranskärlsbehandlingar 

2005 2004 2003 

NUS 188 318 286 

Sunderby sjukhus 196 66 - 

Totalt 384 384 286 

En väl fungerande primärvård behöver en god läkar- 

bemanning. En medveten satsning har under året 

gjorts för att rekrytera läkare. I Norrbotten finns nu flest 

anställda ST-läkare, dvs läkare under specialistutbild- 

ning, per invånare jämfört med övriga Sverige. 

Ett av Folktandvårdens 11 strategiska mål är att 

”Alla ska bli kallade i tid”. Under 2005 har en hand- 

lingsplan tagits fram för att uppnå målet. Genom att 

tandhygienister eller tandsköterskor utför munhälso- 

kontroller mellan tandläkarundersökningarna kan tand- 

läkartid frigöras och därigenom kan köerna kortas och 

tillgängligheten öka. Uteblivna (ej avbokade) besök 

motsvarar ca 2 000 tandläkarbesök per år. 

Vårdgarantin. Från och med den 1 november 2005 

gäller den utvidgade vårdgarantin som även innefattar 

behandling. Vårdgarantin innebär att alla patienter 

som fanns på väntelista den 1 november omfattas av 

vårdgarantin från och med den dagen. Det innebär att 

dessa patienter har rätt till besök i specialistsjukvården 

respektive rätt till behandling inom 90 dagar efter re- 

miss (1 februari 2006). Redan i utgångsläget uppfylls 

vårdgarantin inom de flesta områden. Målet är att fort- 

sätta öka tillgängligheten inom alla områden, även de 

som formellt sett inte omfattas av vårdgarantin. Alla 

verksamhetsområden arbetar målmedvetet med att 

uppfylla garantin genom att nyttja länets resurser opti- 

malt och flexibelt. 

Alla patienter som söker kontakt med primärvården 

får det samma dag, antingen via telefon eller via be- 

sök. En patient ska också erbjudas besök hos en di- 

striktsläkare inom sju dagar från den första kontakten 

om det bedöms behövligt. Primärvården erbjuder alla 

patienter läkarbesök inom sju dagar och klarar därför 

sitt åtagande fullt ut. 

Inom de områden där vårdgarantin inte uppfylls 

pågår ett antal förbättringsarbeten:

• Allmänkirurgi/urologi har genomfört kö- 

kortningsinsatser på mottagningssidan 

och erbjuder patienter från framförallt 

kusten vård i Kiruna där ledig kapacitet 

finns. 

• Öronsjukvården har inlett kökortningsin- 

satser vid Piteå Älvdals sjukhus och 

kommer också att teckna vårdavtal med 

privat vårdgivare för att långsiktigt höja 

volymen av framförallt öppenvårdsbe- 

sök. Med dessa åtgärder kommer även 

öronsjukvården att nå vårdgarantin . 

• Inom ortopedin har väntetiderna för 

höft- och knäoperationer minskat kraf- 

tigt, från 18 månader i augusti 2005 till 

sex månader vid ingången av 2006. Ut- 

vecklingen ser fortsatt positiv ut. 

• Kökortningsinsatser kommer att bedrivas i Kiruna 

och Sunderbyn (både mottagning och dagkirur- 

giska operationer). 

• Inom lungmedicin och neurologi pågår bearbet- 

ning av väntelistor och rekryteringsåtgärder. 

Cirka 30 patienter med ryggbesvär har skickats utan- 

för länet till Umeå för vård. För andra åtgärder har fler 

patienter erbjudits vård utanför länet men de har av- 

stått tack vare möjligheten att få vård i länet inom rim- 

lig tid. 

Säker 

Patientsäkerhetsarbetet har under året intensifierats, 

dels genom systematisk uppbyggnad av kunskap, 

dels genom förstärkning av resurserna. 

Landstinget har fullföljt projektet om överflyttning av 

akuta patienter mellan sjukhusen i Kalix, Piteå och 

Sunderbyn. Syftet är att förbättra patientflödet mellan 

sjukhusen och uppnå ett bättre resursutnyttjande och 

högre kvalitet. 

IVAK-modellen har införts på Kalix sjukhus, invig- 

des i januari 2006, vilket säkerställer och förbättrar det 

akuta omhändertagandet av patienterna. IVAK-model- 

len planeras även att införas på sjukhusen i Piteå och 

Kiruna. IVAK innebär att ambulans, akutmottagning, 

intensivvårdsavdelning, uppvakning, hjärtintensivavdel- 

ning och övervakningsplatser är samordnade i gemen- 

samma lokaler. Det innebär att man kan nyttja den 

samlade kompetensen på ett effektivare sätt till nytta 

för patienten 

Många verksamhetsområden har utarbetat mål- 

satta kvalitetsindikatorer som följs och återrapporteras 

systematiskt, exempelvis akuta operationer under 

jourtid, ledtider från remiss till svar avseende öron- 

näsa-halstumörer. Verksamheterna ögon och öron 


använder sina indikatorer för att styra det dagliga arbe- 

tet. Landstinget har arbetat aktivt och systematiskt 

med förbättringsarbeten via deltagande i nationella ge- 

nombrottsprojekt (ex VRISS – vårdrelaterade infektio- 

ner) samt egna på länsnivå. För att motverka vårdrela- 

terade infektioner har riktlinjer tagits fram och fastställts 

för arbetskläder som ska användas i patientnära ar- 

bete. En del vårdavdelningar riskbedömer fallolyckor 

för att åtgärder ska kunna vidtas. 

En viktig förutsättning för säker vård är att alla pa- 

tienter får en diagnos även i öppenvård. En systematisk 

uppbyggnad av registrering pågår. Inom vuxenpsykia- 

trin når man t ex 72 procent år 2005 men målet är att 

nå 100 procent. 

Patienter, anhöriga och vårdpersonal kan vända sig 

till Patientnämnden för att få hjälp med att hantera syn- 

punkter på hälso- och sjukvården i landstinget, kom- 

munerna eller i tandvården. Patientnämnden har under 

året haft fler ärenden än tidigare år, ökningen ligger på 

41 ärenden eller 15 procent. Ärendena klassificeras 

och ökningen återfinns under rubrikerna Bemötande/ 

kommunikation och Organisation/regler/ resurser. Dä- 

remot minskade antalet ärenden under rubriken Vård 

och behandling. Rutiner har införts för att få en snab- 

bare återföring av dessa ärenden, Lex Maria anmäl- 

ningar samt anmälningar till Hälso- och sjukvårdens an- 

svarsnämnd, till verksamheten för att användas i för- 

bättringsarbetet. I denna fas av att stärka patientsäker- 

hetsarbetet ska antalet ärenden öka. 

Antal ärenden till patientnämnden åren 2003–2005 fördelade på rubriker 

År 

Bemötande/ 

kommunikation 

Organisation/ 

regler/resurser 

Vård och 

behandling 

Ej rubricerad 

orsak Totalt 

2003 67 76 138 4 285 

2004 45 84 142 1 272 

2005 63 126 124 0 313 

9

10 

Effektiv 

Länsklinikerna har nu en gemensam väntelista och 

journalöversikt för att underlätta patientens väg genom 

vårdkedjan och öka för att säkerheten. Prov- och 

röntgenöversikt, medicinlista samt journalanteckningar 

kan tas fram per patient sedan slutet av 2005. 

För att öka tillgängligheten har bland annat opera- 

tionsavdelningen vid Piteå älvdals sjukhus byggts om, 

vilket möjliggjort ökad grundproduktion inom ortope- 

din. Den akuta och planerade verksamheten vid kus- 

ten inom ortopedin och allmänkirurgin har separerats 

för att öka effektiviteten och nyttja resurserna optimalt. 

De olika sjukhusen har profilerats mot olika specialom- 

råden. Verksamhetsområdena ortopedi och ögon har 

bildat länskliniker och allmänkirurgi/urologi en kustkli- 

nik och en malmfältsklinik. 

En vårdsluss har temporärt inrättats, med huvud- 

uppgift är att vara stöd för samtliga verksamheter i 

landstinget i frågor som rör vårdgarantin. 

Även folktandvården nyttjar en länsjournal där pa- 

tientdokumentationen följer patientens vårdprocess 

över klinik- och professionsgränser. Elektroniska doku- 

ment, som remisser, recept och meddelanden ersätter 

pappersdokument för en både säkrare och snabbare 

hantering. 

Vårdplatser. Landstingsfullmäktige gav landstingssty- 

relsen i uppdrag att genomföra förändringar i verk- 

samheten för att uppnå kostnadsreduceringar på 

minst 52 mkr på helårsbasis, inklusive ramreducering 

med 6 mkr i primärvården. 

Landstingsstyrelsen beslutade att vårdplatserna 

ska minskas med 52 platser med genomförande se- 

nast vid utgången av september 2005. De ekono- 

miska helårseffekterna av att avveckla dessa beräkna- 

des till 29 mkr. De disponibla vårdplatserna är ett ge- 

nomsnitt av tillgängliga platser över året varför minsk- 

ningen inte framgår fullt ut i tabellen bredvid. Vård- 

platsreduktionen har genomförts med minst bibehållen 

kvalitet och tillgänglighet för patienterna. 

Kvalitativt likvärdig 

Inom många verksamhetsområden påbörjades under 

2005 arbetet med att skapa och införa gemensamma 

väntelistor i länet. Principen är att samtliga patienter 

ska erbjudas likvärdig vårdkvalitet och tillgänglighet till 

vård/behandling oavsett bostadsort. 

Divisionerna följer ett antal övergripande kvalitetsin- 

dikatorer. De olika verksamhetsområdena är anslutna 

till relevanta kvalitetsregister och använder resultaten i 

vårdarbetet. 

Landstinget och kommunerna har tagit fram ett 

gemensamt vårdprogram som ska leda till att stroke- 

patienterna i länet får en likvärdig vård av hög kvalitet. 

Stroke eller slaganfall klassas numera som en av våra 

folksjukdomar och är den tredje vanligaste dödsorsa- 

ken i västvärlden efter hjärtsjukdom och cancer. 

Stroke är vanligare i Norrbotten och Västerbotten än i 

övriga Sverige. I hela landet drabbas drygt 30 000 

personer varje år, varav drygt 1 000 i Norrbotten. Den 

behandlingsform som hittills visat sig vara mest effek- 

tiv är vården vid specialiserade strokeenheter. I Norr- 

botten finns sådana enheter nu på alla sjukhus. 

Under 2005 togs det första steget in i den nya Pri- 

märvårdsmodellen som innebär att man utifrån ett ge- 

mensamt basuppdrag, i många fall kopplat till ett eller 

flera tilläggsuppdrag, har skapat en budgetfördel- 

ningsmodell. Genom detta erbjuds norrbottningarna 

en likvärdig vård med god kvalitet oavsett var i länet 

man bor. 

Verksamhetsstatistik, antal 

Läkarbesök 

2005 2004* 2003* 

Primärvård 313 491 313 741 316 242 

Specialiserad somatisk vård 218 263 217 146 217 971 

Vuxenpsykiatri 6 194 5 416 5 520 

Privata läkare 65 288 69 133 72 016 

Övriga besök 

Primärvård 674 424 666 546 661 370 



Privata sjukgymnaster 144 983 187 894 201 146 

Vårdtillfällen mm 

Primärvård 2 876 2 728 3 136 



Operationstillfällen öppen vård 51 879 47 630 37 633 

Operationstillfällen sluten vård 13 008 12 810 12 416 

I genomsnitt disponibla vårdplatser 

Primärvård 47 50 63 

Specialiserad somatisk vård 623 654 693 

Vuxenpsykiatri 119 121 127 

Anm: Specialiserad somatisk vård inkluderar barnpsykiatri 

* Siffrorna ändrade jämfört med Årsredovisning 2004 p g a korrigeringar i det 

vårdadministrativa systemet

För att göra tandvården kvalitativt likvärdig över hela 

länet, har arbete inletts för att ta fram riktlinjer och ruti- 

ner för Folktandvården i Norrbotten inom följande om- 

råden: 

• Garanti och omgörningsskydd vid protetik och 

bastandvård 

• Patienter som saknar permanenta tänder 

• Samma regler och bedömningar inom barn- 

och ungdomstandvården 

• Remisshantering 

Evidensbaserad 

För att verksamheten ska drivas evidensbaserat ska 

den grundas på forskning, rapporter från Statens be- 

redning för medicinsk utvärdering – SBU, vårdprogram 

och nationella riktlinjer, erkänd kunskap eller dylikt. 

Inom landstinget har ett flertal vårdprogram fast- 

ställts. Dessa ska vara underlag för att användas i ett 

kontinuerligt förbättringsarbete. Exempel på länsöver- 

gripande vårdprogram som införts under året är för 

sjukdomarna glaukom (grön starr), stroke, reumatism. 

Samordnade rutiner har också fastställts för kirurgi/uro- 

logi vid kustkliniken. 

Hösten 2005 kom en SBU-rapport om ortodonti, 

tandregleringsvården. Rapporten belyste bl a skillnader 

i resursanvändning och behandlingsindikationer mellan 

de olika landstingen. Det finns stora skillnader mellan 

landstingen med avseende på hur många barn som får 

sin tandreglering bekostad av allmänna medel. I översy- 

nen av tandregleringsvården i länet ska detta beaktas. 

Samverkan 

I den av Riksdagen beslutade psykiatrisatsningen för 

2005–2006 har regeringen för Norrbotten avsatt 11 

mkr. Målgruppen för satsningen är personer med psy- 

kiska funktionshinder och/eller psykisk sjukdom/ /stör- 

ning i alla åldrar. I samverkan har representanter från 

vuxenpsykiatri, primärvård och kommuner i Norrbotten 

prioriterat fjorton lokala projekt. Områden som särskilt 

uppmärksammats är: gemensamma insatser för perso- 

ner med samtidig psykisk störning och missbruk, barn 

till psykiskt sjuka och vuxna med neuropsykiatriska 

funktionshinder. 

Samverkan inom landstinget och mellan landstinget 

och kommunerna utvecklas kontinuerligt. Exempelvis 

finns en länsgrupp bestående av divisionschefer och 

socialchefer från kommunerna som har fokus på områ- 

den såsom stöd till barn och ungdom, gemensamma 

Genombrottsprojekt och utvecklingsprojekt (ex stroke- 

vård och palliativ vård), utveckling av psykisk hälsa och 

hemmet som vårdarena. Även arbetsgrupper där kom- 

muner, företag och landstinget ingår har bildats för att 

få en förtroendefull dialog. 

Riks- och regionsjukvård. Landstinget köper hög- 

specialiserade sjukvårdsinsatser utanför länet framför 

allt vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå (NUS). 

Vård utanför regionen köps från bl a Akademiska sjuk- 

huset, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Lunds 

universitetssjukhus. Kostnaderna för riks- och region- 

sjukvård uppgick till 363 mkr år 2005, vilket är en ök- 

ning med 4 mkr eller 1 procent. 


Rikssjukvården kostade 95 mkr år 2005 vilket är en 

minskning med 2 procent jämfört med föregående år. 

Kostnaderna för regionsjukvården vid NUS uppgick 

till 268 mkr, vilket är en ökning med 2 procent jämfört 

med 2004. Hemtagning av PCI (ballongsprängning) 

har inneburit minskade kostnader med 10 mkr, däre- 

mot har kostnaderna för ortopedi (främst ryggopera- 

tioner), cancersjukvård och neurokirurgi ökat. 

Vid NUS har antalet vårdtillfällen minskat med 

11

12 

3 procent, medan antalet vårddagar har ökat med 

7 procent p g a längre vårdtider framförallt inom orto- 

pedin och medicin. Antalet öppenvårdsbesök vid NUS 

har ökat med 25 procent till 6 478 besök. Ökningen 

beror på ökningar inom akut verksamhet, cancersjuk- 

vård och strålbehandling. 

Det fria vårdvalet innebär att patienter med remiss 

kan söka planerad vård var de vill i landet. Det är 

främst patienter med behov av ortopediska operatio- 

ner eller behandlingar som söker vård utanför länet. 

Landstingets kostnad för de ökade valmöjligheterna 

var under året 8 mkr, vilket är en ökning med 2 mkr 

jämfört med 2004. Dessa kostnader ingår inte i total- 

kostnaden för riks- och regionsjukvård. 

Läkemedel. Den totala läkemedelskostnaden blev 

698 mkr år 2005, vilket är en ökning med 56 mkr eller 

8 procent jämfört med föregående år. Läkemedlen 

delas in i två delar: de som skrivs ut på recept (läke- 

medelsförmånen) och de som används i verksamhe- 

ten. 

Kostnaden för läkemedelsförmånen inklusive dia- 

betestekniska hjälpmedel blev för landstinget 575 mkr, 

en kostnadsökning med 8 procent jämfört med före- 

gående år. Ökningen förklaras dels av förändringen i 

finansiering av de fd solidariskt finansierade läkemed- 

len som fr o m 2005 finansieras av det landsting som 

ansvarar för respektive patient, dels ökade kostnader 

p g a nya behandlingsprinciper med nytillkomna cy- 

tostatika och immunpåverkande läkemedel inom can- 

cersjukvården och reumatologin. Tas hänsyn till den 

förändrade finansieringen för fd solidariskt finansierade 

läkemedlen är ökningen 4 procent, varav de diabetes- 

tekniska hjälpmedlen ökat med 12 procent. 

Kostnaderna för läkemedel, inklusive administra- 

tionsavgift och erhållna rabatter i verksamheten, upp- 

går till 123 mkr och har ökat med 12 procent jämfört 

med föregående år. Den största kostnadsökningen 

avser även här läkemedel mot tumörer och immunpå- 

verkande läkemedel. 

Sjukresor. Sjukresekostnaderna uppgår till 72 mkr, 

vilket 3 mkr bättre än budget. Kostnaderna har ökat 

med fyra procent jämfört med förra året. Inga nya avtal 

har trätt i kraft under året. Kostnadsökningen beror i 

huvudsak på förändrade resemönster. 

Under året har funktioner i landstingets vårdadmi- 

nistrativa system VAS utvecklats i syfte att förbättra för 

vårdpersonalen att kunna anpassa besökstider till an- 

komsttider för kollektivtrafiken och för att främst pa- 

tienter med långa avstånd till sjukhuset, ska kunna 

samla flera vårdkontakter på samma dag. Resebyrån 

har fått tillgång till ett titthål i VAS för att kunna kon- 

trollera om patienten är berättigad till av landstinget 

betald resa utanför länet. 

Under året har ett, för norra regionen, gemensamt 

arbete pågått för att ta fram ett förslag på gemen- 

samma egenavgifter och regelsystem. Arbetet fort- 

sätter under 2006.

Regional utveckling 

Genomförande av länets tillväxtprogram. Det Re- 

gionala Tillväxtprogrammet 2004–2007, är ett sty- 

rande dokument för hela länet. Landstinget deltar ak- 

tivt i genomförandet av länets tillväxtprogram. Det sker 

bland annat genom medverkan i programmets styr- 

grupp och arbetsgrupp. Landstinget ansvarar för tre 

handlingsprogram – E-hälsa, kultur – kulturarv samt 

regional attraktionskraft. Dessutom deltar representan- 

ter från landstinget aktivt i merparten av tillväxtpro- 

grammets andra handlingsprogram. 

Stiftelser och bolag. Landstinget bidrar till länets 

utveckling på många sätt också utanför den egna or- 

ganisationen. Det sker genom ägande, ekonomiskt 

bidrag, huvudmannaskap och representantskap i styr- 

grupper. För all anslagstilldelning som gjorts under 

2005 har gällt att insatserna skall vara av regional ka- 

raktär. 

Landstinget skapar genom sitt engagemang i bolag 

ett mervärde som annars inte hade varit möjligt. Ända- 

målet för landstingets ägande är att det ska vara till 

nytta för medborgarna. 

Näringsliv. De etablerade företagen och de nya före- 

tagen utgör ryggraden i Norrbottens tillväxtmöjligheter. 

Det är därför viktigt att skapa förutsättningar för före- 

tagandet och ett positivt företagsklimat utifrån de be- 

hov som finns i företagen. 

Landstinget har under 2005 arbetat med insatser 

som varit av förutsättningsskapande karaktär för att 

främja en ökad bruttoregionprodukt. Speciella insatser 

har gjorts för att stimulera företagande bland unga 

människor. 

Energi. Energi är en mycket viktig faktor för det norr- 

bottniska näringslivet och för utvecklingen av länet. En 

förutsättning för hållbar tillväxt är tillgång till en pris- 

värd, miljöanpassad och kvalitetssäkrad energi. Till- 


gång till energi är också en förutsättning för en bra 

livskvalitet för länets innevånare. 

Landstinget har under 2005 beslutat att under tre 

år göra extra insatser både nationellt och internationellt 

vad avser energi för att ta till vara länets potential vad 

gäller tillväxt och FoU. 

Regionalt samverkansorgan. Under 2005 har 

landstinget och Kommunförbundet Norrbotten tillsam- 

mans arbetat med att finna former för hur regional 

samverkan mellan kommunerna och landstinget kan 

organiseras. 

Internationellt engagemang. Landstinget är enga- 

gerat i de europeiska organisationerna Assembly of 

European Regions, AER, och Conference of Pheriphe- 

ral Maritime Regions of Europe, CPMR, med syftet att 

främja regionens intressen på det europeiska planet. 

Under 2005 har landstinget, som regionens företrä- 

dare i AER, erhållit AER:s pris ”price of recognition” 

för länets ungdomssatsningar. 

Landstinget är som en av flera svenska regioner 

och kommuner engagerade som medlemmar i nätver- 

ket Sweden Emilia-Romagna Network, SERN, som 

syftar till att underlätta utbyte av information och erfa- 

renheter samt att initiera och stödja innovativa samar- 

betsprojekt mellan italienska och svenska aktörer – i 

synnerhet inom områdena utbildning och kultur, miljö, 

social ekonomi, entreprenörskap och turism. 

Europaforum Norra Sverige är en mötesplats för 

politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå. 

Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten om 

europapolitiken i de politiska organen i de fyra nordli- 

gaste länen samt att påverka denna i de delar den be- 

rör norra Sverige. Arbetet, som sker i nära samverkan 

med de fyra länsstyrelserna, inriktas på att stärka den 

regionala politiska nivåns möjligheter att delta i utform- 

ningen av den framtida sammanhållningspolitiken. 

Ansvaret delas mellan tre rapportörer från varje län. 

13

14 

Ekonomi 

Sveriges kommuner och landsting bedömer att kon- 

junkturen tar fart igen 2005 och 2006, efter en tillfällig 

svacka i den svenska ekonomin vid årsskiftet 2004– 

2005. Det är den inhemska efterfrågan, en ökad kon- 

sumtion och stigande investeringar, som driver tillväx- 

ten. BNP beräknas öka med 2,5 procent 2005 och 

3,0 procent 2006. Utvecklingen av arbetsmarknaden 

har varit svag under en längre tid. Trots att BNP ökade 

2004 med 3,5 procent ökade inte sysselsättningen. 

Under de senaste månaderna kan en viss sysselsätt- 

ningsökning konstateras. Regeringens sysselsätt- 

ningsåtgärder torde leda till att sysselsättningsutveck- 

lingen stärks ytterligare 2006 och 2007. En stor del av 

sysselsättningsökningen sker i offentlig sektor och det 

är inte lika gynnsamt för ekonomin i kommuner och 

landsting som om ökningen kommit i privata näringsli- 

vet. 

Inflationen är och har varit mycket låg. I takt med 

ett förbättrat arbetsmarknadsläge väntas inflationstak- 

ten stiga. Blir dessutom de höga energipriserna bestå- 

ende pressar det inflationen uppåt. 

Landstingens ekonomi. Enligt Sveriges kommuner 

och landsting räknar 17 av 20 landsting och regioner 

med positiva resultat. Det är de senaste årens stora 

skattehöjningar och en återhållsam kostnadsutveck- 

ling som förklarar de goda resultaten. 

Mot bakgrund av en lång period av underskott be- 

hövs rejäla överskott för att återställa det förlorade 

egna kapitalet. En behovsökning, i linje med demografi 

och trendmässig framskrivning, kräver effektiviseringar 

på över 0,5 procent av kostnaderna per år för att nå 

tumregeln för god ekonomisk hushållning. 

Befolkningsutvecklingen i Norrbotten. De åtta se- 

naste åren har befolkningen minskat med 10 577 per- 

soner eller 4 procent. Vid årsskiftet var befolkningen 

251 740 personer, en minskning med 845 personer 

jämfört med 2004. Som framgår av tabellen nedan är 

förskjutningen stor mellan åldersgrupperna vilket ställer 

stora krav på hur verksamheten planeras. 

Åldersgrupp 

1997 2004 2005 

Förändring % 

1997–2005 2004–2005 

0–4 14 139 12 127 11 974 -15,3 -1,3 

05–19 49 492 46 522 46 051 -6,9 -1,0 

20–64 153 609 146 250 145 683 -5,2 -0,4 

65–74 24 899 25 391 25 473 2,3 0,3 

75–84 15 525 17 114 17 189 10,7 0,4 

85–90 3 300 3 515 3 701 12,2 5,3 

90+ 1 353 1 666 1 714 26,7 2,9 

Summa: 262 317 252 585 251 740 -4,0 -0,3 

Årets resultat. Landstinget redovisar ett positivt re- 

sultat på 17 mkr vilket är 71 mkr bättre än föregående 

år. Landstingsfullmäktige har i Landstingsplanen för 

2006–2008 angett som ett långsiktigt mål 190 mkr. 

Verksamhetens nettokostnader ökade med 3,1 

procent jämfört med föregående år och visar en nega- 

tiv budgetavvikelse på 98 mkr. Nettokostnaden ökade 

med 1,5 procent mellan 2003 och 2004. 

Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning ökade 

med 4,2 procent och visar en positiv budgetavvikelse 

på 43 mkr. 

Finansnettot är positivt med 72 mkr vilket är 72 mkr 

bättre än budget. Intäkterna består av ränteintäkter på 

koncernkonto, ränta på räntebärande papper och ut- 

delning på aktier samt vinster och förluster vid försälj- 

ning av värdepapper. Eftersom landstinget bytt kapi- 

talförvaltare har övervärden realiserats under året. 

Verksamhetens nettokostnad. Verksamhetens in- 

täkter har ökat med 23 mkr eller 3 procent, ökningen 

avser främst ersättning från kommunerna avseende 

enklare sjukvård och ökad försäljning av mat. 

Verksamhetens kostnader har ökat med 177 mkr 

eller 3 procent jämfört med förra året. De totala perso- 

nalkostnaderna har under året ökat med 54 mkr eller 

1,7 procent jämfört med förra året med hänsyn tagen 

till nyupplägg av reserv för framtida omstrukturerings- 

kostnader under 2004. Exkluderas nya löneavtal har 

åtgärder i verksamheten med färre antal anställda, 

färre vikarier mm medfört en kostnadsminskning med 

18 mkr. Kostnader för övertid, jour och beredskap har 

minskat med 1 mkr eller 0,9 procent jämfört med förra 

året. Pensionskostnaderna har ökat med 17 mkr eller 

5 procent jämfört med förra året. 

Som följd av att landstingsfullmäktige upphävde

eslutet om att öppna förlossnings-/BB-verksamheten 

vid Kiruna sjukhus redovisas ett överskott på 20 mkr 

mot budget bland verksamhetens kostnader. 

Nettokostnadsandel av skatteintäkter och stats- 

bidrag. För att landstinget långsiktigt ska ha en god 

ekonomisk hushållning har landstingsfullmäktige be- 

slutat att högst 97 procent av skatteintäkter och stats- 

bidrag bör användas för att finansiera den löpande 

verksamheten. 

Under 2005 använde landstinget 101 procent av 

skatteintäkter och statsbidrag för att finansiera den 

löpande verksamheten. 

Utveckling av nettokostnaderna 

samt skatter och statsbidrag 2001–2005, mkr 

5 300 

5 200 

5 100 

5 000 

4 900 

4 800 

4 700 

4 600 

2001 2002 2003 2004 2005 

Nettokostnad Skatt och stadsbidrag 

Skatteintäkter och statsbidrag. Storleken på skat- 

teintäkterna respektive år påverkas av faktorer som; 

befolkningsförändringar, sysselsättningsnivå och löne- 

nivå. Mellan inkomståren 2003 och 2004 ökade skat- 

teunderlaget med 3,1 procent i riket och 2,6 i länet. 

Skatteunderlaget ökade dock mindre än vad som låg 

till grund för den preliminära utbetalningen 2004 samt 

den bedömning Ekonomistyrningsverket gjorde inför 

bokslut 2004, vilket innebär en minskad intäkt detta år 

med 5 mkr. 

För år 2005 är den preliminära utbetalningen 

52 mkr högre än budgeterat beroende på att uppräk- 

ningsfaktorerna för 2005 blev betydligt högre än vad 

som antogs i budget. Ekonomistyrningsverket gjorde 

en prognos av skatteunderlagsutvecklingen för 2005 

som innebär att landstinget beräknas få betala tillbaka 

45 mkr av de preliminärt utbetalda 3 522 mkr. Slutligt 

besked kommer när taxeringen 2006 är klar. 

Statsbidrag och utjämning ger ett överskott i förhål- 

lande till budget på 40 mkr. Eftersom landstingets 

skatteunderlag utvecklats bättre i förhållande till rikets 

utveckling, än vad som antogs i budget, blev inkomst- 

utjämningsbidraget 36 mkr lägre än budget. Riksda- 

gen beslöt hösten 2004 om ett nytt utökat tillfälligt 

sysselsättningsstöd på 60 mkr som är 12 mkr högre 

än budget. Totala statsbidragsnivån höjdes för att 


klara vårdgarantin. Kostnader motsvarande 20 mkr har 

belastat verksamheten för tillfälliga åtgärder för att klara 

vårdgarantin. 

Under 2005 har 7 mkr använts av tidigare tilldelade 

tillgänglighetsmedel varför en positiv budgetavvikelse 

uppstår. Motsvarande underskott finns bland verksam- 

hetens kostnader. 

Investeringar. Under 2005 har landstinget investerat 

totalt 152 mkr, varav 33 mkr i fastigheter, 42 mkr i 

medicinskteknisk utrustning, 51 mkr i inventarier och 

26 mkr i tekniska hjälpmedel. 

Landstinget har inga långfristiga låneskulder exklu- 

sive pensionsskulden. 

Investeringar/avskrivningar 2001–2005, mkr 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

2001 2002 2003 2004 

Investeringar, mkr Avskrivningar, mkr 

Under det gångna året har totalt 55 byggprojekt fär- 

digställts. Den totala projektvolymen uppgår till 80 mkr 

varav 33 mkr upparbetats i ny- och tillbyggnader. Lo- 

kalanpassningar har gjorts för 19 mkr till landstingets 

egna verksamheter och för 3 mkr till externa hyresgäs- 

ter. Det planerade underhållet har uppgått till 25 mkr. 

Likviditet. Likvida medel, dvs banktillgodhavanden 

inklusive handkassor men exklusive pensionsfond 

och bolag, uppgick per 31 december 2005 till 

683 mkr, vilket är en ökning med 162 mkr under året. 

Medelsaldot i december var 690 mkr eller 45 mkr hö- 

gre än medelsaldot i december 2004. 

För att ha en tillräcklig finansiell styrka att klara 

svängningar i ekonomin har landstingsfullmäktige fast- 

ställt som likviditetsmål att en likviditetsreserv på minst 

10 procent av landstingets nettokostnad ska finnas. 

Det motsvarar 527 mkr. I december har 100 mkr över- 

förts från likvida medel till pensionsfonden. 

I det korta perspektivet handlar likviditet om betal- 

ningsberedskap för att kunna betala löner och leve- 

rantörer mm. Målet är en betalningsberedskap på 

minst 36 dagar. Vid årsskiftet hade landstinget 

47 dagar i beredskap. 

2005 

15

16 

Soliditet. Den långsiktiga betalningsberedskapen, 

eller den finansiella styrkan, kan bedömas genom att 

studera soliditeten, dvs eget kapital i förhållande till 

totala tillgångar, och dess utveckling över tiden. Solidi- 

teten har under 2005 försämrat med fyra procenten- 

heter och uppgår nu till 55 procent. 

Finansiella mål 2005 2004 2003 Mål enligt Landstingsplan 

2006 

Resultat, mkr 17 -54 4 190 

Likviditet, 10 procent av 

nettokostnaden, mkr 

683 521 662 527 

Betalningsberedskap i dagar 47 41 54 36 

Nettokostnadsandel av skatt 

och statsbidrag, % 

101 102 102 97 

Soliditet 55 60 58 

Anm. Minskningen i likviditet 2004 jämfört med 2003 beror på utbetalning av 

individuell del för pensioner 1998 och 1999 

Ekonomi i balans. Landstinget ska enligt kommunal- 

lagen ha en ekonomi i balans, dvs intäkterna ska över- 

stiga kostnaderna. Fr o m 2005 gäller att om kostna- 

derna ett räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det 

negativa resultatet regleras och det egna kapitalet en- 

ligt balansräkningen återställas under de närmast föl- 

jande tre åren. Beslut om sådan reglering ska fattas i 

budgeten senast tredje året efter det år som det nega- 

tiva resultatet uppkom. Om det finns synnerliga skäl 

kan fullmäktige besluta att sådan reglering inte ska gö- 

ras. 

Under året har förändringsarbetet fortsatt. Beslut 

om minskning av vårdplatser har tagits som gett eko- 

nomisk effekt fr o m oktober. Översynen av de lokala 

staberna kommer att ge ett en besparing på ca 

9 mkr på helårsbasis och upphävandet av beslutet att 

öppna förlossnings-/BB-verksamheten i Kiruna 

21 mkr. 

I det positiva resultatet för år 2005 ingår upplägg av 

en omstruktureringsreserv på 14 mkr för framtida 

kostnader för omstruktureringar i form av ombyggna- 

tioner som ska sänka kostnaderna på sikt. För dessa 

kostnader anges synnerliga skäl. 

Landstinget har ett justerat resultat på minus 8 mkr 

som ska regleras senast 2006. 

Det justerade resultatet 2005 på 31 mkr, innebär 

att det negativa resultatet 2004 regleras. 

Avstämning mot kommunallagens balanskrav, mkr: 

2005 2004 2003 

Resultat enligt resultaträkningen 17 -54 4 

Avgår samtliga realisationsvinster - -1 -1 

Synnerliga skäl, omstruktureringskostnader 14 47 

Justerat resultat 31 -8 3 

Pensioner. Landstinget har beslutat att hela den indi- 

viduella delen av avtalspensionen fr o m 1998 dispo- 

neras av den anställde för eget val av förvaltare. I 

landstingets avsättning för pensioner ingår därför 

kompletterande ålderspension, särskild ålderspension, 

visstidspension och efterlevandepension. Intjänad 

pensionsrätt t o m 1997 redovisas som en ansvarsför- 

bindelse. 

Långsiktigt innebär dessa pensionsåtaganden en 

risk. Genom att betala ut den individuella delen samt 

trygga en del av pensionsavsättningen och ansvars- 

förbindelsen genom långsiktig kapitalförvaltning, redu- 

ceras till en del de kostnader för pensionsåtaganden 

som skjuts på framtidens skattebetalare. 

Landstinget har avsatt medel till en pensionsfond 

med ett bokfört värde på 1 154 mkr och som har ett 

marknadsvärde på 1 237 mkr vid årsskiftet, vilket är 

en ökning med 221 mkr jämfört med föregående år. 

Under året har 100 mkr överförts till pensionsfonden. 

Av fonden är 26 procent placerad i aktier och 74 

procent i räntebärande papper. 

Landstingets pensionsmedelsförvaltning, mkr 2005 2004 

Pensionsförpliktelse (balansräkning, avsättning) 517 418 

Pensionsförpliktelse (balansräkning, avvecklingsreserver) 30 28 

Pensionsförpliktelse (ansvarsförbindelse) 3 853 3 826 

Summa förpliktelser inklusive löneskatt 4 400 4 272 

Pensionsfond, bokfört värde 1 154 974 

Återlån 3 246 3 287 

Pensionsfond, marknadsvärde 1 237 1 016 

Pensionsfond, orealiserad avkastning 78 45 

Pensionsfond, realiserad avkastning 70 59 

Realiserad och orealiserad avkastning 

på Pensionsfonden, % 

12 10

Driftredovisning per sektor. Landstingets verksam- 

het redovisas dels per division, dels per sektor. Sveri- 

ges kommuner och landsting har tagit fram en sektors- 

indelning av verksamheten som gör det möjligt att jäm- 

föra verksamheter mellan landsting och regioner obe- 

roende av organisatorisk indelning. Se även tabell på 

sidan 32, kostnad per invånare för åren 2001–2004 för 

Norrbottens läns landsting samt relationen till riksge- 

nomsnittet. 

Verksamhetens nettokostnader har ökat med 

3,1 procent jämfört med föregående år. Specialiserade 

psykiatriska vården har ökat med 5,9 procent bero- 

ende på aktiv bemanning genom de rekryteringsåtgär- 

der som genomförts och kostnader för inhyrd perso- 

nal. Övrig hälso- och sjukvård består av kostnader för 

ambulans- och sjuktransporter, sjukresor, handikapp- 

och hjälpmedelsverksamhet och folkhälsofrågor samt 

omstruktureringskostnader m m. Ökningen exklusive 

omstruktureringskostnader är 12,2 procent. 

Finansiell profil – ett komplement till traditionella 

finansiella analyser. Utgångspunkten är åtta ekono- 

miska nyckeltal. Nyckeltalen sorteras och vägs utifrån 

fyra dimensioner (risk, kontroll, långsiktig kapacitet och 

kortsiktig beredskap) som visas i polärdiagram. Dia- 

grammet är inte en sammanvägning utan en metod att 

grafiskt beskriva nyckeltalen och ge en samlad bild av 

ekonomin i landstinget. Landstingen har betygsatts 

enligt en normalfördelningsskala, dvs genomsnitts- 

landstinget har betyget tre. Ett landsting med stor yta i 

diagrammet ligger bra till i förhållande till sektorn, men 

eftersom ekonomin i sektorn är svag ska inte diagram- 

met tolkas som god ekonomisk hushållning. 

Landstinget har under ett antal år arbetat med för- 

ändringar i syfte att sänka kostnaderna. Resultatet 

2003 var visserligen positivt men verksamhetens netto- 

kostnader ökade med 8 procent. Utfallet det året 

gjorde att landstingets ekonomiska ställning försämra- 

des i förhållande till genomsnittslandstinget 

År 2004 ökade kostnaderna endast 1,5 procent 

tack vare de omstruktureringar som pågår, varför för- 

hållandet till genomsnittslandstinget ändrades. Under 

2005 ökade nettokostanden med 3,1 procent för 

landstinget. Jämförelse med övriga landsting finns 

ännu inte tillgänglig för år 2005. 

Sammanställda redovisningen. Landstinget inklu- 

sive bolag och stiftelser redovisar ett positivt resultat 

på 18 mkr och en positiv budgetavvikelse på 19 mkr. 

Bolag och stiftelser omsätter 542 mkr varav lands- 

tingets andel är 217 mkr. Länstrafiken i Norrbotten AB 

redovisar ett överskott på 2 mkr, vilket är 2 mkr bättre 

än budget. Almi Företagspartner i Norrbotten AB redo- 

visar ett nollresultat, vilket är två mkr bättre än budget. 

Verksamhetens nettokostnad fördelat per sektor 


Sektor 2005 2004* Förändr 

föreg år % 

Primärvård 1 295 1 273 1,7 

Specialiserad somatisk vård 2 737 2 665 2,7 

Specialiserad psykiatrisk vård 377 356 5,9 

Tandvård 157 155 1,3 

Övrig hälso- och sjukvård 466 447 4,0 

Kultur och utbildning 108 104 3,8 

Trafik och infrastruktur 53 45 17,8 

Allmän regional utveckling 11 10 10,0 

Politisk verksamhet 46 47 -2,1 

Summa 5 250 5 103 2,9 

Landstingsinterna ränteintäkter -104 -108 -3,7 

Pensionsutbetalningar avseende pensionsförmåner 

intjänade t o m 1997 122 113 8,0 

Verksamhetens nettokostnad enligt resultaträkningen 5 268 5 108 3,1 

* Beloppen 2004 justerade p g a ändrade redovisningsprinciper för statsbidrag för läkemedels- 

förmånen som redovisas bland generella statbidrag. 

Långsiktig ekonomi. Förändringsarbetet som star- 

tade 2004 fortsätter. Nettokostnaden har ökat med 

3,1 procent jämfört med 2004. Skatter och statsbi- 

drag ökade med 4,2 procent, eftersom staten tillskjutit 

ytterligare medel 2005. Trots detta överstiger kostna- 

derna intäkterna 

Fr o m 2005 började effekterna av förändringarna i 

utjämningssystemet att visa sig. Bidraget minskas 

successivt för att år 2011 ha minskat med 102 mkr. 

En utveckling där intäkterna är lägre än kostnaderna 

är inte hållbar, varför förändringsarbetet måste fort- 

sätta med minskade kostnader som följd. 

Skattefinansierigsgrad 

av investeringar 

Nettokostn.andelsuteckling 

Kontroll 

Resultat före 

extraord poster 

Budgetföljsamhet 

Skattefinansierigsgrad 

av investeringar 

Nettokostn.andelsuteckling 

Kontroll 

Resultat före 

extraord poster 

Budgetföljsamhet 

2003 

Lång sikt 

kapacitet 

5 

3 

1 

Kort sikt 

beredskap 

2004 

Lång sikt 

kapacitet 

5 

3 

1 

Kort sikt 

beredskap 

Justerad landstingsskattesats 

Soliditet 

Risk 

Finansiella 

nettotillgångar 

Kassalikviditet 

Justerad landstingsskattesats 

Soliditet 

Risk 

Finansiella 

nettotillgångar 

Kassalikviditet 

17

18 

Personal 

Mål. Landstingets insatser för personalen ska utveck- 

las integrerat med verksamhet, ekonomi och teknik 

och bygga på ett systematiskt förbättringsarbete. 

Nyckelorden är medarbetarskap, ledarskap och 

arbetsorganisation. 

• Landstinget ska ha en fungerande strategi för att 

möta det kompetensbehov som kommande gene- 

rationsväxling medför. 

• Organisation och bemanning ska svara mot de 

ekonomiska förutsättningarna. 

• Verksamhets- och personalfrågorna ska hanteras 

så att landstinget långsiktigt behåller hög trovärdig- 

het som en professionell och bra arbetsgivare. 

• Chefer/ledare ska ha goda kunskaper och förut- 

sättningar att leda och utveckla medarbetare och 

verksamhet. 

• De anställda ska ges goda möjligheter till delaktig- 

het och arbetsplatserna ska erbjuda en god ar- 

betsmiljö. 

• Verksamheten ska präglas av mångfald och jäm- 

ställdhet. 

• Landstingets lönepolitik ska medverka till ett posi- 

tivt samband mellan lön, motivation och resultat. 

Ledarskap. Insatserna för att utveckla cheferna har 

fortsatt under året, dels genom det årligen återkom- 

mande programmet för nytillkomna chefer, med 27 

deltagare och dels genom ”Ledarforum”. Ledarforum 

består av en fortlöpande serie föreläsningar med fokus 

på olika teman. Bl a har under 2005 förläsningar ge- 

nomförts med teman som ”Att möta media” och ”La- 

gar och avtal”. Under våren 2005 startade en semina- 

rieserie i kommunikativt ledarskap för landstingets 

chefer. När utbildningen avslutas 

våren 2006 har totalt 30 utbild- 

ningstillfällen på sex olika teman 

genomförts. Genom sitt bredd 

och djup är satsningen unik 

bland landstingen i Sverige. 

Kompetensförsörjning. 

År 2005 har liksom året innan 

präglats av restriktivitet vid re- 

kryteringar och ett generellt an- 

ställningsstopp har gällt. Det 

finns dock fortfarande yrkeska- 

tegorier där det råder en allmän 

och nationell bristsituation. Det 

gäller bl a vissa specialiteter 

bland läkare, sjuksköterskor 

samt tandläkare. En åtgärd för 

att åtgärda denna brist på läkare 

och tandläkare är rekryteringsin- 

satser i andra EU-länder. Riktade insatser har bl a ge- 

nomförts i Polen och Tyskland. Senast i december 

deltog landstinget i en rekryteringsmässa i Hamburg, 

som resulterat i att ett 10-tal intresserade tyska läkare 

inbjudits till Norrbotten för närmare presentation av 

landstinget. Totalt under året har insatserna resulterat i 

att 13 läkare, 6 tandläkare och 2 psykiatriker anställts. 

Frågan om AT-läkare är strategisk viktig då de utgör 

den främsta rekryteringsbasen för läkare i länet. Orga- 

nisationen för AT-läkare har förändrats under året. Sam- 

ordningen har förbättrats och utvecklats med en hel- 

hetssyn på AT-utbildningen. En del i strategin för att få 

tillsvidareanställda distriktsläkare på vårdcentralerna 

har varit att anställa läkare som gör sin specialistut- 

bildning. Det har medfört att det i Norrbotten, jämfört 

med övriga Sverige, finns flest utbildningsläkare per 

invånare. 

Landstinget och Luleå tekniska universitet, LTU, 

har under året arbetat med att fördjupa samarbetet 

på flera nivåer, bl a genom gemensamma och regel- 

bundna möten. Detta är inte minst viktigt då Högsko- 

leverket under 2006 kommer att genomföra en natio- 

nell revision av vårdutbildningarna, där fokus kommer 

att ligga på den verksamhetsförlagda utbildningen och 

samarbetsformerna mellan lärosätena och lands- 

tingen. 

Landstinget har ett bemanningscentrum med en- 

heter på varje sjukhus, med uppdrag att samordna 

lagen om anställningsskydd och bemanningsplanering 

för vikariat överstigande 14 dagar. Samtliga LAS-2000 

men även nya övertaliga medarbetare från enheter i 

hela landstinget har överförts dit. Arbetet har också 

inriktats på att minska antalet övertaliga inom lands- 

tinget.

Inhyrd personal. Målet för 2005 var att minska kost- 

naderna för inhyrda läkare, vilket inte lyckades. Kost- 

naderna för inhyrda läkare 2005 blev 70 mkr eller lika 

som 2003. Att målet för kostnadssänkning inte nåd- 

des beror på en medveten rekrytering inom vuxen- 

psykiatrin och primärvården samt vårdgarantiinsatser 

inom ortopedin. Personalkostnaderna för ordinarie 

läkare och läkarvikarier minskat med ca 8 mkr. Kost- 

naden för inhyrda sjuksköterskor är 6 mkr 2005 och 

har minskat med 79 procent jämfört med 2003. 

Personalkostnader. De totala personalkostnaderna 

har under året ökat med 54 mkr eller 1,7 procent jäm- 

fört med förra året om hänsyn tas till nyupplägg av 

reserv för framtida omstruktureringskostnader under 

2004. Utöver löneavtal har åtgärder i verksamheten 

med färre antal anställda, färre vikarier mm medfört en 

kostnadsminskning med 18 mkr. Kostnader för över- 

tid, jour och beredskap har minskat med 1 mkr eller 

0,9 procent jämfört med förra året. Pensionskostna- 

derna har ökat med 17 mkr eller 5 procent. Föränd- 

ringen där arbetsgivaren har ansvaret för 15 procent 

av de heltidssjukskrivnas sjukpenning blev i stort sett 

kostnadsneutral för landstinget, under förutsättning att 

ingen större eftersläpning föreligger hos Försäkrings- 

kassan. 

Övertid, jour och beredskap. Den totala arbetade 

tiden har minskat med 1 procent jämfört med 2004. 

Den reella minskningen är 0,6 procent om hänsyn tas 

till antal vardagar respektive år. Arbetade timmar för 

vikarier har fortsatt att minska och har under året 

minskat med 1 procent jämfört med föregående år. 

Minskningen för vikarier är inom alla personalkatego- 

rier utom sjuksköterskor, där en ökaning skett. 

Även arbetad tid vid övertid inklusive jour/bered- 

skap har minskat totalt med 2 procent jämfört med 

föregående år. Minskningen avser framför allt läkare. 

De anställda läkarnas arbetade tid vid övertid, jour och 

beredskap har minskat med 5 procent. 

Medarbetare i landstinget. Den 31 december 2005 

hade landstinget 7 351 anställda, vilket är en minsk- 

ning med 144 eller 2 procent jämfört med föregående 

år. Andelen kvinnliga medarbetare utgjorde 81 procent 

och andelen heltidsarbetande var 80 procent, båda 

oförändrade jämfört med föregående år. Medelsyssel- 

sättningsgraden var 94 procent, vilket är oförändrat 

jämfört med föregående år. Antalet årsarbetare har 

minskat med 59 eller en procent. 

Sjukfrånvaro fördelat på ålder och kön 


Antal anställda per huvudgrupp och kön 2004 och 2005 

Huvudgrupper Antal 

årsarb a) 

2005 2005 b) 2004 b) 

Kvinnor 

Jan–dec 2005 

procent 

Män Totalt Totalt 

Läkare 613 266 398 664 658 

Sjuksköterskor 2 046 2 412 191 2 603 2 603 

Undersköterskor m fl 1 244 1 242 249 1 491 1 586 

Medicinteknisk personal 5 3 2 5 5 

Paramedicinsk personal c) 484 562 84 646 633 

Tandvårdspersonal 450 474 71 545 567 

Kultur och utbildning 100 51 62 113 114 

Driftservice 349 222 166 388 426 

Administration d) 480 385 160 545 547 

Läkarsekreterare 284 350 1 351 356 

Totalt 6 055 5 967 1 384 7 351 7 495 

a) Antal årsarbetare är arbetade timmar under 2005 omräknat till heltider 

b) Avser antal personer c) Avser arbetsterapeuter, sjukgymnaster, kuratorer mm 

d) Avser utredare, ekonomer, personalspecialister, IT-tekniker, assistenter mm 

Jan–dec 2004 

procent 

Total sjukfrånvaro 7,9 9,1 

- långtidssjukfrånvaro (60-dagar) 5,2 6,4 

- sjukfrånvaro för män 4,7 5,4 

- sjukfrånvaro för kvinnor 8,7 9,5 

- sjukfrånvaro åldern < 29 år 3,1 3,4 

- sjukfrånvaro åldern 30–49 år 5,9 6,5 

- sjukfrånvaro åldern > 50 år 11,0 11,9 

Sjukfrånvaro 2002 till 2005 

samt mål för halvering av sjukfrånvaron 2008 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

Andel medarbetare som varit helt ”friska” under år 2005 

47 

46 

45 

44 

2002 2003 2004 2005 Mål 2008* 

* Regeringens mål är att halvera sjukfrånvaron jämfört med 2002. 

2003 2004 2005 

19

20 


Antal tillsvidareanställda som varit frånvarande mer än 15 dagar 

på hel- eller deltid den 30 november 

700 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

Arbetet med att minska sjukfrånvaron har gett positiva 

resultat. I alla nyckeltal som beskriver sjukfrånvaron 

ses förbättringar. Bland antalet anställda som helt sak- 

nat sjukfrånvaro ses även en förbättring. Nära hälften 

av medarbetarna hade ingen sjukfrånvaro under 2005. 

Förklaringen till den positiva utvecklingen går att 

finna i bl a de chefsutbildningar som genomförts. Ut- 

bildningarna har ökat kunskapen om t ex rehabilite- 

ring, som lagt grunden för ett aktivare förhållningssätt 

vid sjukfrånvaro. Detta har i sin tur lett till förkortade 

sjukskrivningstider. Samtidigt har stödet till cheferna 

förbättrats genom utveckling av riktlinjer inom arbets- 

miljöområdet. Dessa har samlats i Chefsguiden som 

är tillgänglig via landstingets intranät. Ett annat viktigt 

Pensionsavgångar per kategori till och med år 2015, procent 

6,00 

5,00 

4,00 

3,00 

2,00 

1,00 

0,00 

2003 2004 2005 

Deltid Heltid Totalt 

2006 

2007 

2008 

Läkare Paramed personal 

2009 

2010 

2011 

2012 

Sjuksköterskor Övr vårdpersonal 

instrument har använts är Arbetsmiljöverkets modell 

för systematiskt arbetsmiljöarbete – ett sätt att arbeta 

kontinuerligt med förbättring av arbetsmiljön. 

Även Försäkringskassans arbete tillsammans med 

landstingets enhetschefer och personalspecialister har 

haft betydelse för landstingets minskade sjukfrånvaro. 

Dels genom lyckade rehabiliteringsinsatser och dels 

genom att ärenden avslutats under året. 

Landstingets interna företagshälsovård har under 

året samlats i en gemensam enhet med uppgift att 

bedriva företagshälsovård samt köpa in externa insat- 

ser. Inriktningen har varit förebyggande dels genom 

rådgivning och utbildningsinsatser, dels på rehabilite- 

rande arbete genom att ge råd och stöd till chefer och 

medarbetare för att möjliggöra tidigare återgång i ar- 

bete efter sjukdom. 

Pensionsavgångar 2006–2015. Antalet ålderspen- 

sioneringar ökar markant med början fr o m år 2008. 

Antalet anställda i åldern 55–59 år är ungefär dubbelt 

så många som antalet i åldrarna 60–65. Detta innebär 

ett dubblerat antal pensionsavgångar när den första 

gruppen pensioneras. Drift- och servicepersonal, lä- 

kare och övrig vårdpersonal utgör de största katego- 

rierna som kommer att pensioneras t o m år 2015. 

2013 

2014 

2015

Målet med landstingets organisation är att ta till vara och nyttja 

landstingets samlade resurser på bästa sätt för att uppfylla de 

åtaganden landstinget har gentemot länsinvånarna. Landstingets 

verksamhet är indelad i divisioner som har hela länet som verk- 

samhetsområde. Det innebär exempelvis att alla vårdcentraler i 

länet, oavsett i vilken kommun de verkar, tillhör samma division, i 

det här fallet division Primärvård. All serviceverksamhet är samlad 

i en division och utbildnings- och kulturverksamhet i en annan. 

Grunden för all landstingsverksamhet är helhetssyn, samverkan 

och flexibilitet. 

Division 

21

22 

Division 

> Division Primärvård är med 

sina 33 vårdcentraler och 

Länsenheten Särskilt stöd/ 

Funktionshinder basen i 

hälso- och sjukvården. Divi- 

sionen har 1 500 anställda. 

Primärvård 

Kontinuerligt förbättringsarbete. Ett aktivt och sys- 

tematiskt förbättringsarbete pågår ständigt inom pri- 

märvården. Det sker bland annat genom att följa upp 

och mäta resultat inom tillgänglighet, patientnöjdhet 

och ekonomi. Mått för kliniska resultat har börjat tas 

fram.Resultaten återförs till respektive enhet och blir 

ett incitament till fortsatt förbättringsarbete. 

Fast anställda läkare. En av de viktigaste frågorna 

inom primärvården är att ha en bra strategi för att få 

tillsvidareanställda distriktsläkare på vårdcentralerna. 

En del i den strategin har varit att anställa läkare som 

gör sin specialistutbildning. Det har medfört att det i 

Norrbotten, jämfört med övriga Sverige, finns flest ut- 

bildningsläkare per innevånare. 

Lätt eller svårt att komma fram per telefon till vårdcentralen? 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

2002 2003 2004 

2005 

Lätt, procent Svårt, procent 

Källa: Vårdbarometern 

Bättre folkhälsa. Inom primärvården 

görs satsningar för att förbättra folkhäl- 

san när det gäller psykisk ohälsa, alko- 

hol, tobak och droger samt stressrela- 

terade sjukdomar. Mycket av detta ar- 

bete sker genom olika projekt i nära 

samverkan med länets kommuner och 

övrig specialistsjukvård. 

Tillgänglighetsresultat. För att öka 

telefontillgängligheten har Primärvården 

fortsatt införandet av automatiserat tal- 

svar (TeleQ). TeleQ är en webbaserad 

tjänst som besvarar alla inkommande 

samtal och automatiskt bokar en tid då 

mottagningens personal ringer tillbaka. 

Det har medfört att det är slut på upp- 

tagetton i luren samtidigt som mottag- 

ningspersonalen fått en bättre arbets- 

miljö. TeleQ har installerats vid 29 av 33 

vårdcentraler. De intervjuade i Vårdba- 

rometern vittnar om att telefontillgäng- 

ligheten till länets vårdcentraler förbätt- 

ras samtidigt som allt färre anser sig 

haft svårt att komma fram per telefon 

(se bild). Hösten 2005 tyckte 77 pro- 

cent av dem som ringt till vårdcentra- 

lerna att det varit lätt att komma fram 

per telefon. Det är ett av de bästa resultaten bland 

deltagande landsting. 

Egna mätningar visar att de flesta når målen. Under 

året har vårdcentralerna i länet också ökat sin tillgäng- 

lighet genom att öppna en ny kanal. Nu kan patienter, 

oavsett tid på dygnet, via Internet lämna önskemål om 

att förnya recept, avboka tid och lämna synpunkter. 

Divisionens mål. Alla patienter som söker kontakt 

med primärvården får det samma dag, antingen via 

telefon eller via besök. Vid årsskiftet klarar 73 procent 

av de TeleQ-anslutna vårdcentralerna målet noll på- 

ringningar vid fylld kö, att jämföra med årsskiftet 

2004/2005 när ingen klarade det. Åtgärder vidtas lö- 

pande om uppsatta mål inte nås. 

En patient ska också erbjudas besök hos en di- 

striktsläkare inom sju dagar från den första kontakten 

Sammanfattande betyg för besök på vårdcentral enligt Vårdbarometern. 

Procentandel av de som gjort besök vårdcentral 2002–2005. 

2005 2004 2003 2002 

Lägsta betyg / Lågt betyg 2 5 7 6 

Medelbetyg 20 20 16 17 

Mycket högt betyg / Högt betyg 78 75 77 76 

Totalt 100 100 100 100

om det bedöms behövligt. Primärvården erbjuder alla 

patienter läkarbesök inom sju dagar och klarar därför 

sitt åtagande fullt ut. 

Vårdbarometern visar att andelen nöjda kunder 

inom primärvården ökat (se tabell på föregående sida) 

medan divisionens egen enkät, som delas ut på alla 

vårdcentraler en dag på våren och en dag på hösten, 

visar en försämring med fyra procentenheter jämfört 

med året innan. Målet är 90 procent nöjda kunder. 

Ett mål är också att personalen ska trivas inom pri- 

märvården och uppnå medelbetyget 3,5 på frågan i 

personalenkäten om man kan rekommendera en kol- 

lega eller vän att arbeta på vårdcentralen. Medelbety- 

get ligger nu på 3,3 för hela divisionen, samma som 

året innan, men antalet basenheter som har ett medel- 

värde på 3,5 har ökat med 10 procent. 

Ekonomi. Primärvården redovisar ett överskott på 1 

mkr vilket är en försämring med 17 mkr jämfört med 

året innan. Det försämrade resultatet beror bland annat 

på att divisionen har minskade intäkter för asylverk- 

samheten och att kostnaderna för inhyrd sjukvårdsper- 

sonal ökat. 

Verksamhetens intäkter redovisar överskott på 

26 mkr medan kostnaderna redovisar ett underskott 

på 25 mkr. Överskottet på intäktssidan beror huvud- 

sakligen på intäkter från Migrationsverket för flykting- 

verksamheten och avdrag för moms. 

Bland kostnaderna finns både positiva och negativa 

poster, personalkostna-derna visar ett överskott p g a 

vakanta läkartjänster och övriga kostnader ett under 

skott bl a beroende på kostnader för inhyrda läkare på 

32 mkr. 

För att uppnå en stabil ekonomi, säkra kvaliteten 

och erbjuda norrbottningarna en likvärdig vård oavsett 

var i länet man bor har divisionen under 2005 tagit för- 

sta steget in i en ny primärvårdsmodell, inklusive bud- 

getmodell. 

Den innehåller tydliga uppdrag och har ekonomi 

kopplat till uppdraget. Modellen genomförs fullt ut un- 

der 2006. 

Divisionsmål 2005 (andel som uppfyller mål) 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Rutiner 

klagomål 

2004-12-01 

Nyttiga 

nättjänster 

Mäter tre T 

till läkare 

Noll påring 

fylld kö 

Uppringd 

90 minuter 

2004-12-01 2004-12-01 2004-12-01 

Resultaträkning (mkr) 

Utfall 

2005 

Budget 

2005 

Avv mot 

budget 

Utfall 

2004 

Intäkter 1 343,3 1 317,3 26,0 1 335,5 

Varav landstingsbidrag 1 233,8 1 233,8 0,0 1 219,6 

Varav övriga intäkter 109,5 83,5 26,0 115,9 

Kostnader -1 342,7 -1 317,3 -25,4 -1 317,9 

Varav personalkostnader -631,1 -646,3 15,2 -621,4 

Varav övriga kostnader -711,5 -671,0 -40,5 -696,5 

Resultat 0,6 0,0 0,6 17,6 

90% nöjda 

kunder 

Träffa läkare 

inom 7 dar 

Rek. en 

kollega 

Division 

23

24 

Division 

> Division Opererande 

specialiteter har det övergri- 

pande ansvaret för följande 

verksamhetsområden: 

Akutsjukvård, Allmänkirurgi/ 

urologi, Kvinnosjukvård, 

Ortopedi, Ögon samt 

Öron/näsa/hals/käkkirurgi. 

Divisionen har cirka 1 600 

anställda. 

Opererande specialiteter 

Året 2005 har till stor del dominerats av arbetet med 

vårdgarantin. Divisionens verksamhetsområden har 

arbetat målmedvetet med att uppfylla vårdgarantin 

genom att nyttja länets resurser optimalt. Många för- 

bättringsarbeten pågår för att se över och optimera 

den egna verksamhetens flöden. 

Från slutenvård till öppenvård. Läkarbesöken i divi- 

sionen har totalt sett ökar något jämfört med förra 

året. 

Antalet patientbesök till andra kategorier än läkare 

har ökat inom allmänkirurgin och ortopedin, till stor del 

beroende på en medvetan strävan att föra över vissa 

besök till andra personalkategorier (t ex gipstekniker 

inom ortopedin). 

Under året har också öppenvårdsoperationerna 

ökat genomgående. Detta är en följd av en medveten 

strategi att övergå från slutenvård till mera öppenvård. 

Planerad verksamhet effektivare. För att öka effek- 

tiviteten och nyttja resurserna optimalt inom ortopedin 

och allmänkirurgin har den akuta och planerade verk- 

samheten vid kusten separerats under året. Den pla- 

nerade verksamheten inom allmänkirurgin bedrivs idag 

huvudsakligen vid Kalix sjukhus. Huvuddelen av den 

planerade slutenvårdsortopedin bedrivs vid Piteå älv- 

dals sjukhus. 

Det elektiva centrat i Piteå startade i september 

2005 efter ombyggnation av operationsavdelningen i 

Piteå. Omstruktureringen gjorde det möjligt att öka 

grundproduktionen inom ortopedin och som ett resul- 

tat av detta har väntetiderna för höft- och knäopera- 

tioner minskat kraftigt, från 18 månader i augusti 2005 

till sex månader vid ingången av 2006. 

IVAK. Under året gjordes omfattande förberedelser för 

IVAK-enheter vid Kalix-, Piteå- och Kiruna sjukhus. 

IVAK innebär samordning av ambulans, akutmottag- 

ning och intensivvård. Modellen stärker det akuta om- 

händertagandet vid mindre sjukhus och tillämpas i 

Gällivare sedan mitten av 90-talet. IVAK i Kalix invig- 

des i januari 2006. 

Ökad samordning i länsperspektiv. Arbetet med 

att utveckla verksamheterna i ett länsperspektiv har 

fortsatt och intensifierats under året. Så snart det är 

tekniskt möjligt kommer länsgemensamma väntelistor 

att införas. 

Verksamhetsområdena ortopedi och ögon har bil- 

dat länskliniker och inom allmänkirurgi/urologi har 

Sunderby-, Piteå- och Kalix sjukhus bildat en kustkli- 

nik och Gällivare- och Kiruna sjukhus en Malmfälts- 

klinik. 

Akuta överflyttningar. Sedan 2004 utförs alla akuta 

operationer i kustområdet vid Sunderby sjukhus. Ruti- 

nerna har kvalitetssäkrats vid överflyttningar av patien- 

ter mellan sjukhusen, gemensamma rutiner och 

checklistor har tagits fram och idag finns en gemen- 

sam akutjournal för de tre kustsjukhusen och ambu- 

lanssjukvården. Ett liknande projekt har påbörjats i 

Malmfälten. 

Ortopedteknisk verksamhet i egen regi. Under 

året utreddes, beslutades och förbereddes ett överta- 

gande av den ortopedtekniska verksamheten i lands- 

tingsregi. Den ortopedtekniska verksamheten drevs 

tidigare av en privat entreprenör. Från och med den 1 

januari 2006 ingår ortopedverkstaden som en enhet i 

verksamhetsområde ortopedi. 

Tillgänglighet. Inom alla verksamhetsområden ge- 

nomförs löpande systematiska förbättringsarbeten för 

att öka tillgängligheten. Under 2005 lyftes tre av divi- 

sionens förbättringsprojekt fram nationellt i olika sam- 

manhang; 

Ögonsjukvården Piteå uppmärksammades för sitt 

arbete med att minska väntetider för glaukompatienter 

(grön starr), ögonkliniken i Sunderbyn för sitt arbete 

med att förkorta väntetiderna för akuta gråsstarrope- 

rationer och Sunderby sjukhus kirurgmottagning för 

sitt arbete med att minska väntetiderna för bröstcan- 

cerpatienter. 

Tillgängligheten följs upp löpande i divisionen och 

rapportering sker till Väntetider i vården. 

Patientsäkerhet. Patientsäkerhet är ett av divisio- 

nens fokusområden. Divisionen använder sig av de 

underlag som finns; t ex LÖF (Landstingens ömsesi- 

diga försäkringsbolag), Lex Maria och Patientnämn- 

den. 

Kvalitet. Divisionen följer ett antal divisionsövergri- 

pande kvalitetsindikatorer. De olika verksamhetsområ- 

dena är anslutna till relevanta kvalitetsregister och an- 

vänder resultaten i vårdarbetet. Varje verksamhetsom- 

Verksamhetsstatistik , antal 

2005 2004 

Förändr 

föreg år 

Läkarbesök 132 149 129 987 2 162 

Övriga besök 54 073 55 311 -1 238 

Operationer slutenvård 10 224 10 429 -205 

Operationer öppenvård 45 672 41 603 4 069 

Förlossningar 2 245 2 421 -176 

Antal vårdtillfällen 17 259 17 489 -194 

Antal vårdplatser (ägda av div) 181 176 5

åde har utarbetat tre mål- 

satta kvalitetsindikatorer som 

följs och återrapporteras sys- 

tematiskt. 

Gemensamma kvalitetsin- 

dikatorer som divisionen valt 

att följa är antal akuta opera- 

tioner mellan kl 21–07, re- 

missflödet samt infektions- 

frekvens. Av tekniska skäl är 

det ännu enbart möjligt att 

följa den förstnämnda. 

Divisionen arbetar även 

aktivt och systematiskt med 

förbättringsarbeten via delta- 

gande i nationella genom- 

brottsprojekt (ex VRISS – 

vårdrelaterade infektioner) 

samt egna på länsnivå. För 

att motverka vårdrelaterade 

infektioner har divisionen tagit 

fram och fastställt riktlinjer för 

arbetskläder att användas i patientnära arbete. Kvin- 

nosjukvårdens kvalitetsmått är ett bra exempel på hur 

resultat i nationella kvalitetsregister används i den in- 

terna uppföljningen. Kvinnosjukvården når med råge 

målen med den önskvärda fördelningen för medicin- 

ska aborter. 

Andelen framfalls- och inkontinensoperationer i öp- 

penvård har ökat stadigt, även om målen inte nås fullt 

ut. Verksamheten uppfyller de medicinska kvalitets- 

måtten. Arbetet med att införa framförallt framfallsope- 

rationer i öppenvård i kusten fortsätter under våren 

2006. 

Kunskapsbaserad sjukvård. Inom många av divi- 

sionens verksamheter har vårdprogram inrättats. Ett 

exempel är det länsövergripande vårdprogram för 

glaukom, som utarbetats på ögonkliniken i Sunder- 

byn. Syftet med vårdprogram är att stödja utveck- 

lingen av en mer kunskapsbaserad hälso- och sjuk- 

vård. 

Gynekologi – utfall tom 2005 

Kvalitetsindikator 

Mål 2005 

(antal) 

Utfall 2005 

(antal) 

Riket 

2004 

Fördelning medicinska och kirurgiska 

aborter 65/35 74/26 57/43 

Fördelning framfallsoperationer i 

öppen/sluten vård 35/65 28/72 

Fördelning inkontinensoperationer i 

öppen/sluten vård 80/20 75/25 

Vårdtid för borttagande av livmoder 

(både vaginalt och abdominellt)* 

*Gäller ej patienter med cancerdiagnos 

< 2,5 

dagar 3 dagar 

Ekonomi. Divisionen redovisar ett underskott med 

105 mkr. Det är en försämring av resultatet med 

16 mkr jämfört med 2004. 

Vidtagna åtgärder med minskning av vårdplatser, 

avvecklig av operationer på jourtid i Piteå, Kalix och 

Kiruna har gett effekt, men kompetenshöjningen inom 

ambulanserna samt det ökade akuta flödet till Sunder- 

byn har ökat personalkostnaderna. Övriga kostnader 

som ökat är framför allt kostnader för riks- och region- 

sjukvård och patientens fria val, sjuktransporter, läke- 

medel och sjukvårdsmaterial. 


Utfall 

2005 

Budget 

2005 

Avv mot 

budget 

Utfall 

2004 

Intäkter 1 161,2 1 146,7 14,5 1 138,7 



Kostnader -1 264,3 -1 145,0 -119,3 -1 225,7 

Varav personalkostnader -707,1 -695,8 -11,3 -696,4 


Resultat före avskr -103,1 1,7 -104,8 -87,0 

Avskrivningar -1,8 -1,7 -0,1 -1,6 

Resultat -104,9 0,0 -104,9 -88,6 

Division 

25

26 

Division 

> Division Medicinska 

specialiteter ansvarar för 

sluten och öppen specialist- 

sjukvård inom verksamhets- 

områdena internmedicin, 

rehabilitering/reumatologi 

och barnsjukvård. Divisionen 

har ca 1 700 årsarbetare. 

Medicinska specialiteter 

Förbättringsarbete. Under året 

har arbeten pågått för att ut- 

veckla bland annat reumatolo- 

gin, strokesjukvården, lungmedi- 

cin, paramedicin, den palliativa 

vården och logopedin. Analyser 

av specialistmottagningarna 

inom internmedicin och barn- 

sjukvården (exkl barnpsykiatrin) 

har genomförts under året för att 

anpassa verksamheten så att 

medborgarna erbjuds en likvär- 

dig, rättvis och kostnadseffektiv 

vård. 

Ett vårdprogram för stroke- 

vård har från och med februari 

2005 tillsammans med tillkom- 

sten av en strokeenhet vid Sun- 

derby sjukhus inneburit att med- 

elvårdtiderna per vårdtillfälle har minskat från 15,1 

dagar till 14,4 dagar. 

Samverkan. Överenskommelse om former för sam- 

verkan har träffats mellan landstinget och socialtjäns- 

terna i länet. Arbetet den närmaste tiden kommer att 

fokuseras på äldre multisjuka, palliativ vård, psykisk 

ohälsa och insatser för barn och ungdomar. 

Patientenkät. Under två dagar i maj erbjöds alla pa- 

tienter vid länets öppna mottagningar att besvara en 

enkät. Den innehöll frågor om telefontillgänglighet och 

bemötande. Resultatet visar att patienterna generellt 

sett är nöjda. Svarsfrekvensen, ca 38 procent, är för 

låg för att dra några djupare slutsatser, men kan använ- 

das som riktmärke i det fortsatta förändringsarbetet. 

Tillgänglighet. Under året har divisionen reducerat 

antalet vårdplatser från 523 till 475. Vårdplatsreduce- 

Verksamhetsstatistik , antal 

Utfall 

2005 2004 

Förändr 

föreg år 

Läkarbesök, privata vårdgivare 13 536 13 919 -383 -3 

Läkarbesök, somatisk vård 84 535 85 933 -1 398 -2 

Övriga besök 1) 100 234 101 217 -983 -1 

Medelvårdtid somatisk vård 5,9 6,0 0 -2 

Beläggning, procent 81 83 -2 -2 

Medeltal inneliggande 375 371 4 1 

Medeltal disp vårdplatser 448 465 -17 -4 

Patienter sluten vård 15 637 15 063 574 4 

Patienter öppen vård 48 784 49 415 -631 -1 

Medelvårdtid Strokepatienter 10,3 10,8 -0,5 -5 

Väntetider Reumatologi, veckor 12 24 -12 -50 

1) 7 107 besök som gjordes inom ett sjukgymnastikprojekt under 2004 i Kiruna 

ingår inte i redovisningen ovan. 

% 

ringen har kunnat göras med bibehållen kvalitet och 

tillgänglighet för patienterna. 

Väntetiderna inom divisionen ligger inom ramen för 

vårdgarantin för de allra flesta verksamheterna. Vänte- 

tiderna till lungmedicin, neurologi och i viss mån kardi- 

ologi är fortfarande längre än tre månader. 

Ekonomi. Under året har divisionen fortsatt arbetet 

för att nå en ekonomi i balans 2005/2006. Divisionens 

resultat uppgår till minus 56 mkr. Resultatet har där- 

med förbättrats med 11 mkr jämfört med 2004. Vid- 

tagna åtgärder för att minska personalkostnaderna 

har gett effekt medan andra kostnader har ökat. Divi- 

sionens negativa resultat beror framför allt på kostna- 

der för riks- och regionsjukvård (minus 22 mkr), läke- 

medel inklusive diabetestekniska hjälpmedel (minus 18 

mkr), inhyrd personal (minus 8 mkr), samt laboratorie- 

undersökningar och blodprodukter (minus 

8 mkr). 

Målet för året att reducera kostnaderna med 

60 mkr har inte uppnåtts. Under 2006 beräknas divi- 

sionens åtgärdsplan innebära att en ekonomi i balans 

uppnås. 


Utfall 

2005 

Budget 

2005 

Avv mot 

budget 

Utfall 

2004 

Intäkter 1 483,1 1 469,3 13,7 1 425,6 



Kostnader -1 539,4 -1 469,3 -70,1 -1 492,4 

Varav personalkostn -726,1 -718,9 -7,2 -722,1 


Resultat -56,4 0,0 -56,4 -66,8

Utvecklingsarbete och ökad tillgänglighet. Divi- 

sionen arbetar kontinuerligt för att utveckla arbetssätt 

som bidrar till att så många patienter som möjligt får 

stöd och behandling. Bemödandena har resulterat i 

att läkarbesöken under året ökat med 12 procent och 

mängden behandlingar har ökat med 2 procent. 

Vuxenpsykiatrin uppfyller den utvidgade vårdgaran- 

tin som trädde i kraft 2005. 

Kvalitetsarbete. Vuxenpsykiatrin i Piteå deltar i det 

nationella projektet ”Lära att läka” som riktar sig till 

patienter med depressionssjukdomar. 

Ätstörningsenheterna har anslutit sig till det natio- 

nella kvalitetsregistret RIKSÄT. Vård- och administrativ 

personal har, tillsammans med personal från barn- 

och ungdomspsykiatrin i länet, erhållit utbildning inför 

registreringsarbetet. 

GAF (Global Assessment of Function) innebär att 

patienten på en skala värderar sin funktionsförmåga. 

GAF-värdet är en kvalitetsindikator som bidrar till upp- 

följning av såväl patientens behandling som verksam- 

heten generellt. 

Säker och evidensbaserad vård. Målsättningen är 

att diagnos ska anges för samtliga patienter i öppen 

vård. Under 2005 har diagnos angivits vid 

72 procent av öppenvårdsbesöken och ansträngning- 

arna fortsätter för att nå målet under 2006. 

År 2005 har varit ett intensivt utbildningsår. Bland 

annat har skötarna erbjudits Steg 1-utbildning, en 

grundläggande utbildning inom psykiatrin. Även ett 

omfattande fort- och vidareutbildningsprogram har 

erbjudits psykiatrins sjuksköterskor. 

Klinisk forskning har inletts inom Vuxenpsykiatrin i 

Sunderbyn. 

Rekrytering. Under året har divisionen rekryterat fyra 

psykiatriker och det är fler sökanden till ST-tjänstgö- 

ring än det finns utrymme för. Det finns dock ett behov 

av ytterligare läkare och psykologer varför rekryte- 

ringsarbetet fortsätter. 


Utfall 

2005 

Budget 

2005 

Avv 

mot 

budget 

Utfall 

2004 

Intäkter 321,9 315,6 6,3 323,8 

Varav landstingsbidrag 304,1 304,1 0,0 306,2 


Kostnader -315,5 -315,6 0,1 -307,6 



Resultat 6,4 0,0 6,4 16,2 

Samverkan. Den nationella psykiatrisamordningen 

har bidragit till att brobygget mellan psykiatri, primär- 

vård och kommunernas socialtjänst har förstärkts. 

Förutom de fjorton projekt som fortgår inom psykiatri- 

samordningens ramar pågår samverkan med primär- 

vård och kommuner i såväl utbildningsfrågor, som 

verksamhet. 

Avtalet med Luleå och Bodens kommuner och Pri- 

märvården om Missbruks- och Beroendeenheten har 

förlängts till 31 december 2006. En dialog med be- 

rörda parter om att 

på sikt göra verk- 

samheten tillgänglig 

för hela länet kom- 

mer att ske fortlö- 

pande. 

Ekonomi. Divisio- 

nen redovisar ett 

överskott på 6 mkr. 

Intäkterna är 6 mkr 

högre än budgeterat 

och består i huvud- 

sak av ökade pa- 

tientintäkter. 

Verksamhetens totala kostnader är lika med bud- 

get. Av kostnaderna visar personalkostnaderna ett 

överskott med 16 mkr. Övriga kostnader visar under- 

skott med 16 mkr där köp av läkartjänster motsvarar 

13 mkr samt utbildning och rekryteringskostnader 

3 mkr. Kostnaden för köp av läkartjänster kommer 

successivt att minska, i takt med fortsatta rekryte- 

ringar. 

Verksamhetsstatistik (antal) 

Vuxenpsykiatri 

Division 

> Division Vuxenpsykiatri 

ansvarar för specialiserad 

akut- och baspsykiatri. 

Verksamheten är indelad i 

tre geografiska enheter samt 

en länsövergripande enhet. 

Divisionen har drygt 600 

anställda. 

2005 2004 2003 Förändr % 

jmf 2003 

Läkarbesök 6 194 5 416 5 520 12 

Övriga besök 52 585 51 634 48 040 9 

Vårdtillfällen 1 944 1 487 1 574 23 

I genomsnitt disponibla vårdplatser 119 121 127 -6 

27

28 

Division 

> Division Diagnostik 

omfattar den radiologiska 

och laboratoriemedicinska 

verksamheten vid länets fem 

sjukhus samt klinisk fysiologi 

i Sunderbyn och visst funk- 

tionellt ansvar för radiologi 

i primärvård. Divisionen ans- 

varar också för landstingets 

smittskyddsverksamhet. 

Fr o m 2005 har divisionen 

även det övergripande 

ansvaret för alla AT-läkare. 

Det totala antalet anställda 

är 462. 

Radiologi. Tillgängligheten till radiologiska undersök- 

ningar har rönt särskild uppmärksamhet under det 

gångna året. Väntetiderna till MRT-undersökning har 

genom systematiskt förbättringsarbete kunnat halveras 

och arbetet fortsätter eftersom efterfrågan samtidigt 

ökar kraftigt. 

Produktionsutveckling för vissa 

radiologiska undersökningar (antal us) 

25 000 

20 000 

15 000 

10 000 

5 000 

0 

Diagnostik 

De radiologiska enheterna i Sunderbyn och Gälli- 

vare har under året utrustats med nya akutlaboratorier. 

Strax före jul levererades också en ny datortomograf 

till enheten i Kiruna. 

Från och med 2005 har ansvaret för coronarangio- 

grafi överförts till en särskild enhet inom division Medi- 

cinska specialiteter, medan övriga (perifera) angiogra- 

fier fortfarande ligger kvar hos Diagnostik. 

Laboratoriemedicin. Den laboratoriemedicinska 

verksamheten fungerar som resultatenhet, vilket inne- 

bär att den till största delen finansieras genom att debi- 

tera de landstingsinterna remittenterna för utförda 

tjänster. Vissa intäkter kommer också från försäljning 

av blod och blodprodukter till andra sjukhus och till 

läkemedelsindustrin. Denna del har dock minskat radi- 

kalt under året som en följd av kraftigt sjunkande mark- 

nadspriser. I viss mån har detta kompenserats genom 

att den ökade operationsverksamheten i länet, framför 

allt inom ortopedin, har inneburit en ökad intern för- 

brukning av blod. 

Laboratoriemedicin har strax före sommaren ar- 

rangerat ett tredagars vårmöte i klinisk kemi med cirka 

430 deltagare från hela landet. Arrangemanget innehöll 

2001 2002 2003 2004 2005 

Datortomografi Ultraljud MRT 


ett program med en mängd 

parallella seminarier om allt från 

kvalitetsindikatorer till drogtes- 

ter. Andra ämnesområden var 

norrbottniska sjukdomar och 

en presentation av IT inom 

Norrbottens läns landsting. 

Utfall 

2005 

Budget 

2005 

Avv 

mot 

budget 

Utfall 

2004 

Intäkter 350,7 346,7 4,0 321,1 



Kostnader -345,8 -343,0 -2,8 -305,8 



Resultat före avskrivningar 4,9 3,7 1,2 15,3 

Avskrivningar -2,8 -3,7 0,9 -3,2 

Resultat 2,1 0,0 2,1 12,1 

Samtliga laboratorier i länet deltar i nationella och 

internationella kvalitetsprogram, bl a inom Equalis. 

Smittskydd. Klamydia är den vanligaste sexuellt över- 

förda infektionen och den snabbast ökande könssjuk- 

domen i Norrbotten liksom i Sverige i övrigt. Under 

2005 har ökningstakten dock avtagit. 

Smittskyddet har genomfört en rad informationsin- 

satser för att öka kunskapen om sexuellt överförda 

infektioner hos ungdomar. Tillsammans med läkare 

och barnmorskor från Luleå och Piteå har man haft 

informationsaktiviteter i samband med sommarens 

stora aktiviteter ”Piteå dansar och ler” och ”Luleåkala- 

set”. Dessutom har ungdomsportalen ”Lunarstorm” på 

Internet använts för information, vilket genererade 

drygt 27 000 besök på de speciellt framtagna sidorna. 

I mitten av oktober har smittskyddet anordnat ut- 

bildningsdagar vid sjukhusen i länet på temat unga 

människors sexualitet, riskbeteende och samlevnad. 

Målgruppen för utbildningssatsningen har primärt varit 

barnmorskor, skolsköterskor och kuratorer, som i sitt 

dagliga arbete träffar ungdomar och hanterar deras 

frågor. 

Ekonomi. Divisionens resultat för 2005 visar ett över- 

skott på 2 mkr, vilket innebär en försämring med 

10 mkr jämfört med 2004. Detta beror i främst på att 

fler röntgenrör gått sönder än året innan. Samtidigt har 

rekryteringsläget för alla personalkategorier varit gynn- 

samt, varför flera vakanta tjänster kunnat tillsättas un- 

der året. 

Arbetet med att minska sjukfrånvaron har varit fram- 

gångsrikt, då långtidssjukskrivningarna har minska från 

6,3 till 4,5 procent av bruttoarbetstiden. 

Antal prestationer 

Laboratoriemedicin 

Utfall 

2005 

Utfall 

2004 

Förändr 

föreg år 

Laboratorieundersökn klinisk kemi 1 944 255 1 930 539 13 716 

Laboratorieundersökn mikrobiologi 169 907 164 175 5 732 

Laboratorieundersökn cytologi/patologi 33 047 31 595 1 452 

– varav gynekologisk cellprovskontroll 11 412 11 610 -198 

Blodtappningar 12 643 12 354 289 

Transfusioner 13 819 13 014 805 

Radiologi 

Konventionella röntgenundersökningar 97 809 97 328 -481 

Datortomografiundersökningar 23 774 21 799 1 975 

Ultraljudsundersökningar 23 040 22 880 160 

MRT-undersökningar 6 491 4 998 1 493 

Mammografi, klinisk inkl ultraljud 5 988 5 225 763 

Mammografi, screening 24 261 25 280 -1 019 

Klinisk fysiologi 13 768 13 794 -26

Medborgare och patient. Munhälsan har förbättrats 

under de senaste årtiondena men på olika håll i landet 

ses nu en stagnation av den utvecklingen hos barn 

och ungdomar. Informationsinsatserna och det utåtrik- 

tade arbetet har därför intensifierats, bl.a. har fluortan- 

ten och tandtrollen varit på turné i en del skolor. I 

dagspressen och i Ditt landstingannonserna har infor- 

mation spridits om hälsorisker med dåliga vanor när 

det gäller mat och dryck. 

Alla 19-åringar som lämnar den fria barntandvården 

informeras om möjligheten att abonnera på Frisktand- 

vård för ett fast pris. Av de drygt 1800 20-åringar som 

Folktandvården undersökt har drygt 550 tecknat 

abonnemang. 

Under året har Folktandvården fått uppdraget att 

sköta den uppsökande verksamheten för äldre och 

funktionshindrade i tre år. En viktig del i den verksam- 

heten är den kostnadsfria utbildning i munvård som 

årligen erbjuds personalen i de särskilda boendena . 

Sedan 1999 ses en positiv hälsoutveckling hos mål- 

gruppen, vilket till stor del kan tillskrivas den munvård 

som engagerad vårdpersonal utför dagligen. 

Process och produktion. Ett av Folktandvårdens 

strategiska mål är att Alla ska bli kallade i tid. För att 

öka tillgängligheten till regelbunden tandvård för vuxna 

har divisionen under året arbetat med att ta fram ruti- 

ner för riskbedömning och undersökningsintervall. 

Tandvårdsresurser från områden med kortare vänteti- 

der har genom internstafetter fördelats till kommuner 

med sämre vårdläge. 

Under året har den nya sjukhustandläkarorganisa- 

tionen fastställts. I Kiruna, Gällivare, Kalix, Luleå, Bo- 

den och Piteå finns team med uppdrag att utveckla 

omhändertagandet av särskilda patientgrupper. 

Det långsiktiga rekryteringsarbetet, dels med kon- 

takter med tandvårdsstudenter och erbjudanden om 

sommarjobb i Folktandvården och dels med utlands- 

rekrytering och språkutbildning, ger nu resultat. Rekry- 

teringsläget ser ljusare ut än på många år. 

Från 2006 erbjuds nyutexaminerade tandläkare att 

delta i ett traineeprogram. 


Utfall 

2005 

Budget 

2005 

Avv mot 

budget 

Utfall 

2004 

Intäkter 313,8 310,3 3,5 303,0 



Kostnader -300,4 -304,2 3,7 -295,1 

Varav personalkostnader -222,6 -221,7 -0,9 -214,2 

Varav övriga kostnader -77,8 -82,5 4,7 -80,9 

Resultat före avskr 13,4 6,2 7,2 7,9 


Resultat 6,8 0,0 6,8 2,0 

Lärande och förnyelse. Folktandvården arbetar re- 

gelbundet med personalenkäter för att identifiera för- 

bättringsområden. Årets personalenkät visar att de 

åtgärder som satts in varit framgångsrika. Med ut- 

gångspunkt i enkätresultatet har arbetet med att iden- 

tifiera och motar- 

beta negativ stress 

påbörjats. Som stöd 

i förbättringsarbetet 

används också de 

handlingsplaner 

som upprättas i 

samband med det 

systematiska ar- 

betsmiljöarbetet 

(SAM). Även chefer- 

nas syn på stabens 

service till verksamheterna har undersökts och resul- 

terat i att staben utökat stödet. 

I maj genomfördes två utbildningsdagar då all tand- 

vårdspersonal i länet samlades kring målen rätt före- 

byggande vård, abonnemangstandvård och effekti- 

vare arbetssätt. 

Ekonomi. Divisionen visar ett överskott på 7 mkr. Ett 

stopp på tre månader av pågående införande av divi- 

sionens IT-stöd bedöms innebära att 5 mkr i intäkts- 

bortfall och kostnader förskjuts till kommande år. Pro- 

ducerat värde per vårdtimme är däremot betydligt 

bättre än budget utan att kostnaderna har behövts 

öka. 

Verksamhetsstatistik 

Allmäntandvård, antal 

2005 2004 

Förändr 

föreg år 

Tandläkartimmar, arbetade 176 362 179 697 –3 335 

Tandhygienisttimmar, arbetade 83 411 77 703 5 708 

Tandskötersketimmar, arbetade 363 461 376 284 -12 823 

F-Behandlingar barn 35 351 37 700 -2 349 

Behandlingar vuxna 63 461 72 752 -9 291 

Specialisttandvård, antal 

Folktandvård 

Andel kariesfria 4-åringar i Norrbotten 1982–2005, procent 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

1982 

1983 

1984 

1985 

1986 

1987 

1988 

1989 

1990 

1991 

1992 

1993 

1994 

1995 

1996 

1997 

1998 

1999 

2000 

2001 

2002 

2003 

2004 

prel 05 

Tandläkartimmar, arbetade 25 242 25 737 -495 

Remisser 4 386 4 305 81 

Division 

> Division Folktandvård 

bedriver verksamhet på 

27 allmäntandvårdskliniker 

inklusive 5 annex, nio kliniker 

för specialisttandvård 

och sju tandtekniker- 

laboratorier. Divisionen 

har ca 570 anställda. 

29

30 

Division Kultur och utbildning 

> Division Kultur och 

utbildning svarar för driften 

av länskulturinstitutionerna 

Norrbottens museum och 

Norrbottensmusiken samt 

av Grans Naturbruksskola 

och Kalix Naturbruksgymna- 

sium. Divisionen verkställer 

fördelningen av bidrag till 

organisationer, folkbildning, 

föreningar, länskonsulenter 

och enskilda kulturprojekt. 

Divisionen har drygt 230 

anställda och ett stort antal 

tillfälligt anställda i projekt 

och programverksamheten. 

Ett gott år 2005. Under året har antalet norrbott- 

ningar som kommer i kontakt med landstingets kultur- 

verksamheter ökat. Länskulturinstitutionerna är efter- 

frågade både i och utanför länet och flera produktio- 

ner har låtit tala om sig långt utanför länets gränser. 

Mediabevakningen har varit positiv och utgjort 21 pro- 

cent av den totala för landstinget. 

Bara för Norrbottensmusiken har 

59 titlar i media haft 266 införan- 

den, alla positiva. 

Efterfrågan på divisionens delta- 

gande i projekt och kulturaktiviteter 

har ökat, både genom ansökningar 

om bidrag och genom önskemål 

om samråd kring utformning och 

innehåll. 

Arbetet med det regionala till- 

växtprogrammets delprogram kul- 

tur och kulturarv har drivits under 

året med aktiviteter och deltagande i länets totala pro- 

gramarbete. Det har bland annat medfört att ett nytt 

område – kultur och hälsa – fått genomslag i arbetet. 

Verksamhet i hela länet. De fyra länskulturinstitutio- 

nerna Norrbottens museum, Norrbottensmusiken, 

Norrbottensteatern och Norrbottens länsbibliotek har 

haft verksamhet i alla länets kommuner och landsting- 

ets stöd till totalt 75 kultur- och fritidsorganisationer 

samt till 200 projekt har en god geografisk spridning 

och har medfört aktiviteter över hela länet. 

En division i bred samverkan. Regelbundna sam- 

rådsmöten hålls med kommunerna och deras kultur- 

och föreningsliv och med de fyra nordligaste länens 

landsting. I de projekt som initierats av divisionen eller 

där landstinget går in med stort stöd har divisionssta- 

ben deltagit på ett akti- 

vare sätt. Samråd har 

också förts med repre- 

sentanter inom länets 

olika konstområden 

Antal besök 

och dialoger förs med samtliga organisationer, som 

erhåller verksamhetsbidrag från landstinget. 

Omfattande projektarbete. Vid divisionens fyra ba- 

senheter har totalt 26 projekt drivits, vilka har tillfört 

verksamheterna 9 mkr i externa medel både från sta- 

ten, kommunerna och EU:s mål 1. 

Exempel på projekt är Vägmärken 

vid Norrbottensmusiken, arbetet 

inför Kiruna stads flyttning vid Norr- 

bottens museum samt deltagande i 

utveckling av länets framtida energi- 

försörjning vid Kalix naturbruksgym- 

nasium. 

Divisionens bidragsfördelning 

mot totalt 297 ansökningar har gett 

möjlighet till genomförande av 195 

nya projekt i länet. De har haft god 

geografisk och ämnesmässig sprid- 

ning och har bidragit till tillväxt och sysselsättning 

samt till att öka länets attraktionskraft. 

Naturbruksskolor av hög kvalitet. Vid Grans Natur- 

bruksskola och Kalix naturbruksgymnasium har utbild- 

ning inom naturbruksprogrammet genomförts på upp- 

drag av länets kommuner. Kvalitetsutvärdering ge- 

nomförs kontinuerligt och visar att båda skolorna hål- 

ler en hög nivå. Antalet elever vid intagning hösttermi- 

nen visar på ett fortsatt intresse för de gröna utbild- 

ningarna. 

Ekonomi. Divisionen som helhet har en ekonomi i 

balans. Verksamhetsområdet utbildning redovisar ett 

underskott på 1 mkr, medan både kultur och divi- 

sionsgemensamt redovisar överskott. 

Norrbottensmusiken Norrbottens museum Norrbottensteatern 

Barn/ungdom Vuxna Barn/ungdom Vuxna Barn/ungdom Vuxna 

Totalt i länet 31 392 18 411 30 097 108 982 12 804 41 346 

% av invånarna 43 10 41 61 18 23 

Totalt inkl utom- 

länsaktiviteter 

31 392 28 075 

= 59 467 (59 328 -04) 


39 586 119 790 

= 159 376 (184 106 -04) 

Utfall 

2005 

Budget 

2005 

12 984 46 729 

= 50 361 (44 415 -04) 

Avv mot 

budget 

Utfall 

2004 

Intäkter 193,4 195,1 -1,7 188,9 


Varav övriga intäkter 116,0 117,7 -1,7 114,4 

Kostnader -186,7 -192,2 5,5 -181,4 


Varav övriga kostnader -96,6 -101,8 5,2 -97,3 


Avskrivningar -2,2 -2,9 0,7 -2,4 

Resultat 4,5 0,0 4,5 5,1

Förändringsarbetet. Under året har effektiviseringar 

motsvarande 5 mkr, helårseffekt 9 mkr, genomförts 

inom divisionen. Fastighetsdriften vid vårdcentralerna i 

Arvidsjaur, Arjeplog och Pajala samt hjälpmedelstekni- 

ker vid Piteå och Gällivare sjukhus har knutits till entre- 

prenaderna vid Piteå respektive Gällivare sjukhus. Per- 

sonalbutiken vid Gällivare sjukhus stängdes under 

sommaren. Telefonistarbetsplatsen i Piteå stängdes i 

början av året och i Kiruna under hösten. Nya sökar- 

system har installerats på sjukhusen i Kalix, Piteå och 

Kiruna. 

Under året har en utredning om administrativt led- 

ningsstöd genomförts vilket medförde att divisionen 

övertog ansvaret för vissa administrativa tjänster under 

hösten. Inom Kostservice har avtal med Luleå kom- 

mun om leverans av mat till den kommunala äldre- 

omsorgen från Sunderby sjukhus träffats. Avtalet om- 

fattar cirka 600 000 portioner per år till ett värde av 

14 mkr. 

Länsteknik. Under hösten blev sammanslagningen 

av länets VAS-databaser klar och utbyggnaden av det 

nya regionnätet blev klart. Landstinget köper kapacitet 

i regionnätet, vilket gör det möjligt att fortsätta sats- 

ningen på digital informationsöverföring. Kommunika- 

tionskostnaderna minskar successivt för att 2007 ha 

halverats. 

Nyckeltal för IT-kostnader har tagits fram i samver- 

kan mellan landstingen och regionerna i landet. Även 

för 2004 visar Norrbotten landets lägsta kostnader för 

IT-verksamheten. Kostnaderna för 2004 är något hö- 

gre än för 2003 och beror i huvudsak på bytet till ny 

IT-plattform. 

Nyckeltal 2004 Placering Norrbotten Genomsnitt 

IT-kostnad som del av nettokostn 1 2,7 % 3,8 % 

IT-kostnad per PC 1 18,5 tkr 24,5 tkr 

IT-kostnad per invånare 1 486 kr 627 kr 

Källa: SLIT (Sveriges Landstings IT-chefer) 

Mått 

Utfall 

2005 

Utfall 

2004 

Förändr 

i procent 

Mål 

2006 

Städkostnad (kr/ m 2 ) 199 209 -5 168 

Produktivitet (m 2 /timme) 172 163 6 200 

Kundnöjdhet (städning i egen regi) (%) 89,6 82,5 9 90 

Kund- och servicenöjdhet 

(entreprenad) % 

91 94 -3 93 

Lokalservice. Inom Lokalservice har ett omfattande 

förändringsarbete bedrivits. Totalt har kostnaderna 

kunnat minska med 5 mkr på helårsbasis. Städperso- 

nalen har varit delaktig i förändringsarbetet där fokus 

har varit förändrade metoder och arbetssätt. Föränd- 

ringarna har genomförts nära sjukvårdsverksamhe- 

terna för att få kunskap om förväntningar/krav och för 

att insatsen ska hamna på rätt nivå. Ett omfattande 

kvalitetsarbete bedrivs för att kunna säkra städinsat- 

serna och för att följa upp kundnöjdheten. 

Nyckeltal / verksamhetstal 

Andel köpta tjänster i förhållande 

till egen verksamhet 

Utfall 

2005 

Service 

Diskussion om framtida samarbetsformer med 

kommunerna har också initierats. 

Länsservice. Länsservice nya organisation trädde i 

kraft i mars. Förändringen innebär att kostnaderna 

kunnat minska med 2 mkr på helårsbasis. Samtliga 

verksamheter är idag huvudsakligen samlade vid an- 

läggningen i Boden. 

Införandet av elektroniska varukataloger för mate- 

rial- och hjälpmedelsbeställningar har skett under året. 

Detta har inneburit att huvuddelen av beställningarna 

numera sker elektroniskt. 

Under hösten har arbetet med nya hjälpmedelsav- 

tal med länets kommuner slutförts. De träder i kraft 

den 1 januari 2006 och gäller i tre år. Samtidigt träder 

en ny prismodell i kraft. 

Andel elektroniska beställningar 

hjälpmedel (%) 

Andel elektroniska beställningar 

material (%) 

Utfall 

2004 

Förändr i 

procent 

Lokalservice 42 % 41 % 4 

Kostservice 43 % 36 % 19 

Fastighetstjänster 67 % 33 % 100 

Länsteknik 

(som andel av personalkostnader) 


Utfall 

2005 

Utfall 

2005 

Utfall 

2004 

Förändr 

i procent 

Mål 

2006 

56,5 53,3 6 60 % 

68,6 54,7 25 70 % 

Ekonomi. Årets resultat för divisionen uppgår till 

9 mkr. Resultatet är en följd av divisionens sparåtgär- 

der under året. I resultatet ingår avvecklingskostnader 

på närmare 3 mkr. Intäktsökningen härrör främst från 

investeringsprojekt fastigheter, förrådsförsäljning samt 

försäljning av livsmedel. Motsvarande ökning återfinns 

på kostnadssidan. Avskrivningskostnaderna för främst 

IT-utrustning har ökat. Ett skadestånd avseende kost- 

verksamheten vid Sunderby sjukhus på 6 mkr har er- 

hållits av Sodexho AB. 

Inom divisionen följs andelen köpta tjänster i förhål- 

lande till egen verksamhet inom några verksamhets- 

områden årligen. 

40 % 43 % -7 

Budget 

2005 

Avv mot 

budget 

Utfall 

2004 

Intäkter 1 053,8 1 000,4 53,4 1 011,1 

Varav Landstingsbidrag 314,0 314,0 0,0 289,2 

Varav Övriga intäkter 739,8 686,4 53,4 721,9 

Kostnader -887,5 -846,5 -41,0 -868,6 





Resultat 9,3 0,0 9,3 -5,2 

Division 

> Division Service ansvarar 

för verksamhetsområdena 

Administrativ service, Fas- 

tigheter, Gemensam service, 

Kostservice, Lokalservice, 

Länsservice, Länsteknik 

och Sjukresor. Divisionen 

hade 534 antal anställda vid 

årets slut. 

31

32 

Ekonomi Fem år i sammandrag 

2005 2004 2003 2002 2001 

Invånare 251 740 252 585 252 874 253 632 254 733 

Utdebitering 9,42 9,42 9,42 9,42 9,42 

Från resultaträkningen* 

Verksamhetens nettokostnad, mkr -5 268 -5 108 -5 014 -4 490 -4 737 

Skatt, statsbidrag och utjämning, mkr 5 213 5 001 4 938 4 798 4 655 

Finansnetto, mkr 72 53 80 -102 -16 

Resultat, mkr 17 -54 4 206 -98 

Verksamhetens nettokostnadsförändring, procent 3 2 7 ** -1 1 

Förändring skatteintäkter,procent 3 1 2 2 6 

Förändring statsbidrag och utjämning, procent 6 2 5 6 5 

Invetseringar, lån, likviditet 

Investeringar,mkr 152 154 193 163 118 

Låneskuld, mkr 0 0 0 5 5 

Likvida medel exkl pensionsfond och bolag, mkr 683 521 649 296 95 

Pensionsfond, mkr (bokfört värde) 1 154 974 914 829 912 

Soliditet 

Eget kapital i procent av totala tillgångar, blandmodellen 55 59 58 60 58 

Personal 

Antal anställda 31/12 7 351 7 495 7 670 7 701 7 877 

Antal Årsarbetare 6 055 6 114 

* beloppen är hämtade från landstingets resultaträkning, statsbidrag för läkemedelsförmånen justerad från verksamhetens 

nettokostnad till skatter, statsbidrag och utjämning. 

** exkl bidraget från Kommundelegationen på 180 mkr 2002 

Kostnader per invånare 2004 2003 2002 2001 

Primärvård 3 862 3 543 3 284 3 250 

I procent av riket 133 127 122 125 

Specialiserad somatisk vård 9 759 9 728 9 155 8 970 


Specialiserad psykiatrisk vård 1 338 1 285 1 238 1 205 


Övrig hälso- och sjukvård 1 770 1 716 1 380 1 774 


Tandvård 612 597 568 499 


Regional utveckling * 651 621 599 526 


Totalt 18 159 17 684 16 394 16 657 


* avser kultur, utbildning och trafik m m. 

Källa: Bokslutsstatistik 2001-2004, Sveriges kommuner och landsting 

Ny verksamhetsindelning gäller fr om 2001.

Tillämpade uppställningar och redovisningsprinciper 

överensstämmer med den kommunala redovisningsla- 

gen. Landstinget följer de rekommendationer som 

lämnats av Rådet för kommunal redovisning och strä- 

var efter att följa god redovisningssed. Statsbidraget 

för läkemedelsförmånen redovisas bland generella 

statsbidrag och utjämning fr o m 2005, varför 2004 

års redovisning är ändrad. 

Periodisering. Periodiseringar har skett för att ge en 

rättvisande bild av landstingets ställning och resultat 

för den aktuella perioden. Det innebär att utgifter kost- 

nadsförs det år förbrukningen skett och inkomster in- 

täktsförs det år intäkterna genereras. Väsentlighets- 

principen utgör utgångspunkten för periodiseringarna. 

Leverantörsfakturor över 5 000 kr periodiseras. Upp- 

lupna och intjänade ränteintäkter redovisas som kort- 

fristiga placeringar. 

Värdering av tillgångar och skulder. Anläggnings- 

tillgångarna tas upp till anskaffningsvärdet efter avdrag 

för planenliga avskrivningar. Linjeär avskrivningsmetod 

tillämpas. Avskrivning påbörjas när investeringen är 

färdigställd, slutbesiktigad och/eller tillgången tas i 

bruk. Avskrivningarna beräknas på ursprungligt an- 

skaffningsvärde och avskrivningstiden är 10–30 år för 

fastigheter och 3, 5, 7 respektive 10 år för inventarier. 

Dyrare tekniska hjälpmedel hyrs ut till divisionerna och 

kommunerna i länet. Hjälpmedlen skrivs av på 3–7 år. 

Beloppsgränsen för att skilja mellan förbruknings- och 

kapitalinventarier är i landstinget 20 000 kr. 

Finansiella anläggningstillgångar har tagits upp till 

det lägsta av marknadsvärde och anskaffningsvärde. 

Över- och undervärden på räntebärande papper och 

aktier kvittas inom respektive grupp och portfölj. 

Skuld till personalen i form av semester-, övertids- 

och jourskuld redovisas som en kortfristig skuld och 

Redovisningsprinciper Ekonomi 

värderas i löneläge 31 december 2006. Den del av 

pensioner till personalen som hänförs till det individu- 

ella valet särredovisas och klassificeras som en kort- 

fristig skuld. Övriga pensionsåtaganden som visstids- 

eller särskild ålderspension och intjänad pension, pen- 

sion på lönedelar över 7,5 basbelopp redovisas under 

avsättningar. Pensionsåtaganden intjänade före 1998 

redovisas som ansvarsförbindelse. 

Patientskadereserven har beräknats av Landsting- 

ens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) och redovisas 

som avsättning. Dessutom redovisas en ansvarsför- 

bindelse gentemot LÖF på 10 gånger årspremien. 

Leasing. Landstinget redovisar samtliga leasingavtal 

som operationella leasingavtal. I tilläggsupplysning- 

arna bland noterna redovisas intäkter och kostnader 

för år 2005 samt beräknade framtida avgifter per år de 

förfaller. Intäkterna avser främst lokalhyror och kostna- 

derna avser lokalhyra, bilar och fordon, hem-PC m m. 

Sammanställd redovisning. Den sammanställda 

redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden 

med proportionell konsolidering. Konsolideringen inne- 

bär att landstingets och bolagens räkenskaper sam- 

manförs efter eliminering av alla koncerninterna mel- 

lanhavanden och att endast de ägda andelarna av 

räkenskapsposterna tagits med. 

33

34 

Ekonomi Ekonomi Resultaträkning 

Finansieringsanalys 

Sammanställd 

redovisning Landstinget 

Mkr Not 2005 2004 2005 2004 

Verksamhetens intäkter Not 1 952 896 735 712 

Verksamhetens kostnader Not 2, 8 -5 993 -5 785 -5 776 -5 599 

Avskrivningar Not 3 -228 -223 -227 -221 

Verksamhetens nettokostnader -5 269 -5 112 -5 268 -5 108 

Skatteintäkter Not 4 3 472 3 364 3 472 3 364 

Generella statsbidrag och utjämning Not 5 1 741 1 637 1 741 1 637 

Resultat före finansiella poster -56 -111 -55 -107 

Finansiella intäkter Not 6 93 75 93 75 

Finansiella kostnader Not 7 -19 -20 -21 -22 

Årets resultat 18 -56 17 -54 

Sammanställd 


Mkr 2005 2004 2005 2004 

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 


Justering för avskrivningar 228 223 227 221 

Justering för gjorda avsättningar och långfristiga skulder 125 114 122 114 

Justering för ianspråktagna avsättningar och långfristiga skulder -5 -13 -5 -12 

Justering Pensionsfond/Kortfr placeringar -188 -62 -188 -61 

Ökn/minskn kortfristiga fordringar -16 -3 2 -13 

Ökn/minskn kortfristiga skulder 125 -173 130 -185 

Verksamhetsnetto 287 30 305 10 

INVESTERINGAR 

Inköp av materiella anläggningstillgångar -162 -164 -158 -158 

Investeringsbidrag 6 4 6 4 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 5 5 2 5 

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 3 2 

Investeringsnetto -148 -155 -148 -149 

FINANSIERING 

Minskn långfristiga fordringar 2 1 1 

Finansieringsnetto 0 2 1 1 

FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 139 -123 158 -138 

Likvida medel vid årets början 605 728 568 706 

Likvida medel vid årets slut 744 605 726 568

Balansräkning Ekonomi 

Sammanställd 


Mkr Not 2005 2004 2005 2004 

TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 

Fastigheter Not 9 1 767 1 839 1 762 1 834 

Inventarier Not 10 373 378 365 370 

Långfristiga fordringar Not 11 2 2 1 2 

Värdepapper, andelar, bostadsrätter Not 12 2 5 9 11 

Summa anläggningstillgångar 2 144 2 224 2 137 2 217 

Omsättningstillgångar 

Förråd 27 27 27 27 

Kortfristiga fordringar Not 13 336 320 297 299 

Kortfristiga placeringar/pensionsfond Not 14 1 174 986 1 150 962 

Likvida medel Not 15 744 605 726 568 

Summa omsättningstillgångar 2 281 1 938 2 200 1 856 

SUMMA TILLGÅNGAR 4 425 4 162 4 337 4 073 

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 

Eget kapital 

Eget kapital Not 16 2 410 2 466 2 387 2 441 

Årets resultat Not 16 18 -56 17 -54 

Summa eget kapital 2 428 2 410 2 404 2 387 

Avsättningar Not 17 645 534 641 531 

Skulder 

Långfristiga skulder Not 18 19 10 17 10 

Kortfristiga skulder Not 19 1 333 1 208 1 275 1 145 

Summa skulder 1 352 1 218 1 292 1 155 

SUMMA EGET KAPITAL, 

AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 

Ställda panter och ansvarsförbindelser 

4 425 4 162 4 337 4 073 

Ansvarsförbindelser Not 20 3 981 3 950 3 979 3 948 

35

36 

Ekonomi Driftredovisning, översikt 

Mkr Division Primärvård 

Verksamhetens intäkter 

Division 

Opererande specialiteter 

Division 

Medicinska specialiteter 

Landstingsbidrag 1 234 1 100 1 366 304 211 79 77 314 4 685 31 

Övriga intäkter 109 61 117 18 140 235 116 740 1 536 0 

Summa verksamhetens intäkter 1 343 1 161 1 483 322 351 314 193 1 054 6 221 31 

Verksamhetens kostnader 

Landstingsbidrag 0 

Personalkostnader -631 -707 -726 -231 -223 -222 -90 -197 -3 027 -11 

Övriga kostnader -711 -557 -813 -85 -123 -78 -97 -603 -3 067 -17 

Summa verksamhetens kostnader -1 342 -1 264 -1 539 -316 -346 -300 -187 -800 -6 094 -28 

Avskrivningar -2 -3 -7 -2 -157 -171 

Verksamhetens nettokostnader 1 -105 -56 6 2 7 4 97 -44 3 

Skatteintäkter 0 

Generella statsbidrag och utjämning 0 

Resultat före finansiella poster 1 -105 -56 6 2 7 4 97 -44 3 

Finansiella intäkter 0 

Finansiella kostnader -88 -88 

Årets resultat 1 -105 -56 6 2 7 4 9 -132 3 

Budget 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

Avvikelse mot budget 1 -105 -56 6 2 7 4 9 -132 3 

Division Vuxenpsykiatri 

Division Diagnostik 

Division Folktandvård 

Division Kultur 

och utbildning 

Division Service 

Summa divisioner 

Politisk verksamhet

Gemensamma 

personalrelaterade 

kostnader 

Gemensamma 

övriga kostnader 

Landstingsstyrelsen 

Lokala staben 

Sunderbyn 

Gemensamma 

avskrivningar 

Gemensamma intäkter 

och kostnader 

Eliminering av landstingsinterna 

kostnader 

Landstinget totalt 

Länstrafiken 

i Norrbotten AB 

Stiftelsen 

Norrbottensteatern 

Almi Företagspartner 


Matlaget i Gällivare AB 

Informationsteknik 


Ekonomi 

8 234 89 15 82 0 -5 144 0 52 12 6 2 3 -72 3 

0 5 10 1 222 -1 039 735 233 32 14 29 137 23 -254 949 

8 239 99 16 82 222 -6 183 735 285 44 20 29 139 26 -326 952 

Filmpool Nord AB 

Eliminerg 

koncerninterna poster 

Totalt sammanställd 

redovisning 

-5 144 5 144 0 0 

-6 -1 -44 -9 -321 199 -3 220 -21 -32 -10 -11 -3 -4 41 -3 260 

-232 -33 -4 -41 838 -2 556 -263 -12 -11 -17 -136 -22 284 -2 733 

-6 -233 -77 -13 0 -5 506 6 181 -5 776 -284 -44 -21 -28 -139 -26 325 -5 993 

-58 2 -227 -2 -1 2 -228 

2 6 22 3 24 -5 284 0 -5 268 -1 0 -1 0 0 0 1 -5 270 

3 472 3 472 3 472 

1 741 1 741 1 741 

2 6 22 3 24 -71 0 -55 -1 0 -1 0 0 0 1 -57 

180 -87 93 3 1 -4 93 

-20 87 -21 2 -19 

2 6 22 3 24 89 0 17 2 0 0 0 0 0 -1 18 

0 0 0 0 0 0 0 0 0 -1 -2 0 0 0 2 -1 

2 6 22 3 24 89 0 17 2 1 2 0 0 0 -3 19 

37

38 

Ekonomi Investeringsredovisning 

Divisionerna och bolagen, mkr 

Fastigheter 

Beslut 

2005 

Beslut 

före 2005 

Utfall 2005 

Beslut 

2005 Summa 

Utfall 

2004 

Division Service, investering för egen verksamhet 32 13 15 28 36 

Division Service, investering för externa hyresgäster 3 2 3 5 13 

Summa landstinget 35 15 18 33 49 

Inventarier 

Division Primärvård 3 2 2 2 

Division Opererande specialiteter 24 8 15 23 10 

Division Medicinska specialiteter 8 4 4 6 

Division Vuxenpsykiatri 2 1 1 1 

Division Diagnostik 23 13 10 23 26 

Division Folktandvård 4 5 5 4 

Division Kultur och utbildning 2 1 1 3 

Division Service 60 25 35 60 53 

Summa landstinget 126 47 72 119 105 

Totalt fastigheter och inventarier, landstinget 161 62 90 152 154 

Totalt exklusive investering för externa hyresgäster 158 60 87 147 141 

Länstrafiken i Norrbotten AB 4 4 7 

Stiftelsen Norrbottensteatern 1 

Matlaget i Gällivare AB 5 5 5 

Eliminering av koncerninterna poster -5 -5 -7 

Totalt 161 62 94 156 160 

Landstingsfullmäktige har beslutat om en investeringsram på 165 mkr för landstinget. 

Investeringarna i inventarier fördelas på 42 mkr medicinteknisk utrustning, 32 mkr IT-utrustning, 5 mkr fordon, 

26 mkr tekniska hjälpmedel och 14 mkr i övriga inventarier. 

Av investeringarna i fastigheter för egen verksamhet avser 14 mkr ombyggnationer vid Pite älvdals sjukhus för bland 

annat Ortopediskt centrum, 3 mkr om- och tillbyggnad för IVAK vid Kalix sjukhus , 3 mkr ombyggnationer vid 

Bergnäsets vårdcentral, 2 mkr ombyggnad för ny datahall vid Sunderby sjukhus och 2 mkr ombyggnad för 

serverrrum vpå Landstingshuset 

Investeringarna för externa hyresgäster avser ombyggnad för LMLOG-resebyrå vid gamla sjukhusområdet i Boden 

och ombyggnad för äldreboende vid Arjeplogs vårdcentral

Not 1: Verksamhetens intäkter 

Sammanställd 


2005 2004 2005 2004 

Vårdavgifter 230 217 230 217 

Ersättningar från kommuner 79 66 79 66 

Sålda tjänster 387 362 179 184 

Sålda produkter 71 66 62 55 

Statsbidrag* 142 147 142 152 

Övriga intäkter 43 38 43 38 

Totalt 952 896 735 712 

* Statsbidrag läkemedelsförmånen 2004 flyttad under not 5 

Not 2: Verksamhetens kostnader 

Sammanställd 


2005 2004 2005 2004 

Personalkostnader -2 880 -2 842 -2 839 -2 804 

Pensionskostnader -330 -313 -330 -313 

Övriga personalkostnader -78 -70 -78 -70 

Material och tjänster -2 522 -2 365 -2 310 -2 182 

Bidrag -149 -123 -185 -158 

Förändring av avvecklingsreserv 17 -17 17 -17 

Övriga kostnader -51 -55 -51 -55 

Totalt -5 993 -5 785 -5 776 -5 599 

Not 3: Avskrivningar 

Sammanställd 


2005 2004 2005 2004 

Fastigheter -105 -102 -105 -102 

Inventarier -123 -121 -122 -119 

Totalt -228 -223 -227 -221 

Not 4: Skatter 

Sammanställd 


2005 2004 2005 2004 

Preliminär skatt 3 522 3 422 3 522 3 422 

Delslutavräkning 2003 respektive justering -25 -25 

Delslutavräkning 2004 respektive justering -5 -45 -5 -45 

Delslutavräkning 2005 -45 -45 0 

Landstingets andel av statlig skatt 200 kr 12 12 

Totalt 3 472 3 364 3 472 3 364 

Noter Ekonomi 

39

40 

Ekonomi Noter 

Not 5: Generella statsbidrag och utjämning 

Sammanställd 


2005 2004 2005 2004 

Inkomstutjämning 469 134 469 134 

Kostnadsutjämningsbidrag 328 418 328 418 

Strukturbidrag 220 220 

Införandebidrag 107 107 

Regleringsavgift -41 -41 

Bidrag för läkemedelsförmånen 591 567 591 567 

Tillfälligt sysselsättningsstöd 60 45 60 45 

Införandetillägg 243 243 

Omställningsbidrag pga befolkningsminskning 20 20 

Generella statsbidrag 166 166 

Ökad tillgänglighet 7 44 7 44 

Totalt 1 741 1 637 1 741 1 637 

Not 6: Finansiella intäkter 

Sammanställd 


2005 2004 2005 2004 

Ränteintäkter 43 40 43 40 

Utdelning på aktier 8 9 8 9 

Vinst och förlust vid försäljning av värdepapper 30 23 30 23 

Värdereglering aktier och värdepapper 12 3 12 3 

Totalt 93 75 93 75 

Not 7: Finansiella kostnader 

Sammanställd 


2005 2004 2005 2004 

Räntekostnader -1 -1 -3 -3 

Räntekostnader på pensioner -15 -16 -15 -16 

Övriga finansiella kostnader -3 -3 -3 -3 

Totalt -19 -20 -21 -22 

Not 8: Jämförelsestörande poster 

Verksamhetens kostnader: 

Förändring avvecklingsreserv 

Sammanställd 


2005 2004 2005 2004 

Nyupplägg av reserver -16 -47 -16 -47 

Totalt -16 -47 -16 -47

Not 9: Fastigheter, landstinget 

Anskaffningsvärden 

Mark Markanläggning 

Pågående 

arbeten 

Hälso- o 

sjukvård 

Utbild- 

ning 

Annan 

fastighet 


Summa 

Ingående investeringsutgifter 35 60 49 2 961 114 94 3 313 

Årets investeringsutgifter 3 -34 58 3 3 33 

Årets investeringsinkomster 0 

Försäljningar/utrangeringar 0 

Utgående ackumulerade 

anskaffningsvärden 35 63 15 3 019 117 97 3 346 

Avskrivningar 

Ingående avskrivningar -15 -1 362 -62 -40 -1 479 

Försäljningar/utrangeringar 0 

Årets avskrivningar -3 -94 -4 -4 -105 


avskrivningar 0 -18 0 -1 456 -66 -44 -1 584 

Ingående planenligt 

restvärde 35 45 49 1 599 52 54 1 834 

Utgående planenligt 

restvärde 35 45 15 1 563 51 53 1 762 

Not 10: Inventarier, landstinget 

Anskaffningsvärden 

Pågående 

arbeten 

Medicintekn 

utrustn 

ITutrustning 

Tekniska 

hjälpmedel 

Övr 

inventarier 

Konst Summa 

Ingående investeringsutgifter 1 476 201 240 365 3 1 286 

Ingående investeringsinkomster -6 -6 

Årets investeringsutgifter 2 41 37 26 19 125 

Årets investeringsinkomster -1 -5 -6 

Försäljningar/utrangeringar -8 -25 -25 -3 -61 


anskaffningsvärden 3 502 208 241 381 3 1 338 

Avskrivningar 

Ingående avskrivningar -319 -175 -180 -236 -910 

Försäljningar/utrangeringar 7 25 24 3 59 

Årets avskrivningar -45 -19 -31 -27 -122 


avskrivningar 

-357 -169 -187 -260 0 -973 

Ingående planenligt restvärde 1 151 26 60 129 3 370 

Utgående planenligt restvärde 3 145 39 54 121 3 365 

Not 11: Långfristiga fordringar 

Sammanställd 


2005 2004 2005 2004 

Lån för fjärrvärme 1 1 

Företagsmedel SPP m m 2 1 1 1 

Totalt 2 2 1 2 

41

42 


Not 12: Värdepapper och andelar 

Värdepapper: 

Sammanställd 


2005 2004 2005 2004 

Norrbottens Turistråd AB 1 1 

Länstrafiken i Norrbotten AB 5 5 

Matlaget i Gällivare AB 1 1 

Andelar: 

NAB 2 2 

Bostadsrätter och övriga andelar 1 1 1 1 

Landstingens Ömsesidiga försäkringsbolag 1 1 

Övriga 1 1 1 

Totalt 2 5 9 11 

Not 13: Kortfristiga fordringar 

Sammanställd 


2005 2004 2005 2004 

Interimsfordringar * 123 127 108 112 

Statsbidragsfordringar 110 104 107 104 

Vårdavgiftsfordringar 18 18 18 18 

Kundfordringar 43 31 28 30 

Mervärdesskatt 35 33 35 33 

Övrigt 7 7 1 2 

Totalt 336 320 297 299 

* Statsbidrag läkemedelsförmånen 2004 flyttad statsbidragsfordringar 

Not 14: Kortfristiga placeringar, landstinget 

Svenska aktier 

Sammanställd 


2005 2004 2005 2004 

Anskaffningsvärde 242 222 

Marknadsvärde 324 253 

Bokfört värde 242 222 

Utländska aktier 

Anskaffningsvärde 102 

Marknadsvärde 86 

Bokfört värde 86 

Räntebärande papper 

Anskaffningsvärde 893 642 

Marknadsvärde 909 665 

Bokfört värde inkl upplupen ränta 908 654 

Totalt värdepapper 

Anskaffningsvärde 1 135 966 

Marknadsvärde 1 233 1 004 

Bokfört värde 1 150 962

Not 15: Likvida medel 

Sammanställd 


2005 2004 2005 2004 

Depå konto, kortfristiga placeringar 4 12 4 12 

Postgiro 2 2 2 2 

Koncernkonto, landstinget 680 518 680 518 

Koncernkonto, bolag 57 72 39 35 

Handkassor 1 1 1 1 

Totalt 744 605 726 568 

Not 16: Eget kapital 

Sammanställd 


2005 2004 2005 2004 

Ingående kapital 2 410 2 466 2 387 2 441 


Utgående eget kapital 2 428 2 410 2 404 2 387 

Not 17: Avsättningar 

Sammanställd 


2005 2004 2005 2004 

Avsättning pensioner intjänade from 1998 406 324 406 323 

Avsättning garanti- och särskildålderspension* 7 7 4 5 

Avsättning visstidspension 6 8 6 8 

Löneskatt 102 82 101 82 

Summa 521 421 517 418 

Patientskadereserven 124 113 124 113 

Totalt 645 534 641 531 

Not 18: Långfristiga skulder 

Lån 2 

Sammanställd 


2005 2004 2005 2004 

Avvecklingskostnader 17 10 17 10 

Totalt 19 10 17 10 


43

44 


Not 19: Kortfristiga skulder 

Sammanställd 


2005 2004 2005 2004 

Preliminärskatt 61 59 60 59 

Arbetsgivaravgifter 58 56 57 55 

Pensionsskuld individuell del 77 76 77 76 

Momsskuld 4 4 4 4 

Semesterlöne- och övertidsskuld 301 292 300 291 

Leverantörsskulder 441 332 418 299 

Interimsskulder 289 266 237 220 

varav slutavräkning landstingsskatt 2003 -62 -62 

varav slutavräkning landstingsskatt 2004 -50 -45 -50 -45 

varav slutavräkning landstingsskatt 2005 -45 -45 

Övriga skulder 19 17 39 35 

Avvecklingskostnader 83 106 83 106 

Totalt * 1 333 1 208 1 275 1 145 

* Bland avvecklingskostnader redovisade under not 18 och 19 finns dessutom 30 mkr avseende garantipensioner och särskild ålderspension. 

Särskild löneskatt på utbetalda pensioner debiteras det år utbetalningen sker. 

Not 20: Ansvarsförbindelser 

Sammanställd 


2005 2004 2005 2004 

LÖF 112 113 112 113 

Pensioner 3 853 3 826 3 853 3 826 

Chefsförordnanden 8 9 8 9 

Övrigt 8 2 6 

Totalt 3 981 3 950 3 979 3 948 

Tilläggsupplysningar, leasing/hyra 

Erhållna hyror, del av sålda tjänster landstinget 

Förfaller 

2005 2006 2007– 

Lokaler 63 62 103 

Totalt 

Erlagda leasingavgifter, Operationell leasing 

Del av övriga personalkostnader 

Hem-PC 13 15 28 

Del av material och tjänster 

Fordon 9 8 6 

Lokalhyra 37 39 63 

Totalt 59 62 97

Text kommer 

Revisionsberättelse Ekonomi 

45

46 

Stiftelser och bolag 

Landstinget bidrar till länets utveckling på många sätt 

också utanför den egna organisationen. Det sker ge- 

nom ägande, ekonomiska bidrag, huvudmannaskap 

och representantskap i styrgrupper. För all anslagstill- 

delning gäller att insatserna ska vara av regional ka- 

raktär. Stiftelser och bolag nedan är sådana där lands- 

tinget är stiftare eller ägare/delägare. Alla utom Stiftel- 

sen Ájtte ingår i den sammanställda redovisningen. 

Stiftelsen Norrbottensteatern. Norrbottensteatern 

drivs i form av en stiftelse med landstinget och Luleå 

kommun som huvudmän. Landstingets andel är 58 

procent. Uppdraget är att driva eller organisera konst- 

närlig verksamhet. Via produktioner och distributions- 

former ska teatern nå människor i deras egen miljö. 

Länstrafiken i Norrbotten AB. Länstrafiken ägs till 

50 procent av landstinget och till 50 procent av länets 

kommuner. Länstrafikens uppgift är att svara för kol- 

lektivtrafiken i länet samt att bedriva beställningscen- 

tral för sjukresor och svara för planering och samord- 

ning av samhällsbetalda resor. 

Almi Företagspartner Norrbotten AB. Genom 

ALMI Företagspartner verkar landstinget för att främja 

utveckling av konkurrenskraftiga små och medelstora 

företag och stimulera nyföretagande för att skapa till- 

växt och förnyelse i länets näringsliv. Bolaget ägs av 

staten till 51 procent och av landstinget till 49 procent. 

Matlaget i Gällivare AB. Matlaget i Gällivare ägs till 

40 procent av landstinget och till 60 procent av Gälli- 

vare kommun. Bolaget producerar mat till institutioner 

inom Gällivare kommun och Gällivare sjukvård. 

Informationsteknik i Norrbotten AB. Landstinget 

äger bolaget tillsammans med länets kommuner. 

Landstingets ägarandel är 47 procent. Bolaget ska 

förvalta och utveckla den av parterna definierade läns- 

gemensamma IT-infrastrukturen i länet. 

Filmpool Nord AB. Bolaget ägs till 18 procent av 

landstinget och resterande ägare är länets kommuner. 

Bolaget medverkar till ökad film- och TV-produktion i 

Norrbotten samt verkar för distribution och marknads- 

föring av film och TV. Bolaget stödjer också utveck- 

lingen inom film, TV och multimedia inom länet och 

Barentsregionen. 

Stiftelsen Ájtte – svenskt fjäll- och same- 

museum. Stiftelsen bildades 1983 av staten, Norrbot- 

tens läns landsting, Jokkmokks kommun, Svenska 

Samernas Riksförbund och Same Ätnam. Ájtte är hu- 

vudmuseum för den samiska kulturen i Sverige. Det är 

ett specialmuseum för fjällregionens natur och kultur, 

och en resurs för andra muséer i landet. 

Producerad av Norrbottens läns landsting i samarbete med Vinter Reklambyrå. Foto: Nicke Johansson, Erik Holmstedt, Fototjänst, Erik Svanberg och Anders Alm. 

Tryckt på miljövänligt papper hos Tryckpoolen i mars 2006.

Division 

Opererande 

specialiteter 

Akutvård och 

ambulans 

Allmän kirurgi 

Urologi 

Ortopedi 

Öron/Näsa 

Hals/ 

Käkkirurgi 

Ögon 

Gynekologi/ 

BB/ 

Förlossning 

Revisorer 

Demokratiutskott 

Valutskott 

Bolagsstyrelser 

Stiftelsestyrelser 

Division 

Medicinska 

specialiteter 

Allmän 

internmedicin 

Infektion 

Hud 

Lungmedicin 

Endokrinologi 

Hematologi 

Njurmedicin 

Hjärtmedicin 

Neurologi 

Gastorenterologi 

Reumatologi 

Neuro- och 

smärtrehab 

Geriatrik/rehab 

Paramedicin 

Barnmedicin 

Barnpsykiatri 

Barn- och ungdomshabilitering 

Landstingsfullmäktige 

Landstingsstyrelse 

Patientnämnd 

Driftsorganisation 

Landstingsdirektör 

Sekretariat Stab 

Division 

Diagnostik 

Radiologi 

Klinisk 

fysiologi 

Laboratoriemedicin 

Smittskydd 

Politisk organisation 

Division 

Primärvård 

Vårdcentraler 

i länets 

samtliga 

kommuner 

LSS Råd- och 

stödteam 

Rehabenhet 

Division 

Vuxen- 

psykiatri 

Baspsykiatri 

Specialiserad 

akutpsykiatri 

Länsgemensamma 

verksamheter 

Division 

Folktandvård 

Kliniker för 

allmän tandvård 

Specialisttandvård 

Tandteknikerlaboratorium 

Organisation 

Hälso- och 

sjukvårdsberedning Nord 

Hälso- och 

sjukvårdsberedning Öst 

Hälso- och 

sjukvårdsberedning Mitt 

Hälso- och 

sjukvårdsberedning Syd 

Regionala beredningen 

Programberedningen 

Division 

Kultur och 

utbildning 

Norrbottensmusiken 

Norrbottens 

museum 

Grans Naturbruksskola 

Kalix 

Naturbruks- 

gymnasium 

Division 

Service 

Länsteknik 

Logistik och 

upphandling 

Fastigheter 

Fastighetsservice 

Gemensam 

service 

Administrativ 

service 

47

Ekonomi - Norrbottens läns landsting

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?