nr 4 2007 - Sveriges Kontaktlinsförening

VETENSKAPLIG TIDSKRIFT 

FRÅN SVERIGES 

KONTAKTLINSFÖRENING 

NORDIC 

Nr. 4 

2007 

Kan kontaktlinser stoppa 

myopiprogressionen? 

Möte med Optikerförbundet 

Profi len: Bertil Sterner 

Hydrogel- eller 

silikonhydrogelmaterial?

Innehåll Nr 4/2007 

3 

4 

6 

8 

10 

13 

14 

15 

17 

19 

22 

24 

26 

29 

36 

38 

LEDARE 

Mångfald 

NYHETER I KORTHET 

OUTLOOK 

Does your patient wear protection 

Referat från BCLA 

Nicola Logan – Kan kontaktlinser verkligen stoppa 

myopiprogressionen? 

Referat från BCLA 

Patrick Caroline – Barn och orthokeratologi 


MÖTE MED OPTIKERFÖRBUNDET 

VETENSKAP 

Vilka material är bäst för dagbruk 


PROFILEN 

Bertil Sterner 

KONTAKTOLOGI 

SKLF:S RESESTIPENDIUM 2005 

Reseberättelse från Sydafrika 

BERTIL STERNERS DOKTORSAVHANDLING 

EXAMENSARBETE 

Synliga förändringar på ögat under en månads 

användning av PureVision® 

PRODUKTNYTT 

SKLF 

– Information från SKLFs styrelse 

– Kalendarium 

Medlemstidning för 

Sveriges Kontaktlinsförening 

ANSVARIG UTGIVARE 

OCH REDAKTÖR: 

Kurt Östlund, ordförande SKLF 

tel 073-960 53 40, kurt@ostlund.se 

SKRIBENTER I DETTA NUMMER: 

Anita Robertson, Bengt Nordberg, 

Emma Trulsson, Jan Bergmanson, 

Johan Östlund, Jose A: Ors, Kurt 

Östlund, Marina Andersson, Patrik 

H:Benz, Olof Nesterud 

ANNONSBOKNING: 

Display i Umeå, tel 090-711 500 

Patrik Sandström, 

patrik-s@display-umea.se 

Johan Sandberg, 

johan-s@display-umea.se 

PRODUKTION/PROJEKTLEDNING: 

Citat Journalistgruppen 

Strandbergsgatan 20 

Box 30159, 104 25 Stockholm 

tel 08-610 20 00 

Projektledare: Ingrid Båvsjö, 

ingrid.bavsjo@citat.se 

SVERIGES KONTAKTLINSFÖRENING: 

Isafjordsgatan 22 B, 5 tr 

164 40 Kista 

tel 08-35 05 00, 

fax 08-35 94 90 

info@sklf.se, www.sklf.se 

ANNONSÖRER I DETTA NUMMER: 

Advanced Medical Optics, CIBA 

Vision Nordic, Consol AB, Cooper 

Vision Nordic AB, Nordiska Lins AB, 

Specsavers Blic Franchise AB, SRAT, 

Topcon Scandinavia AB. 

OMSLAGSFOTO: SCANPIX

Mångfald! 

Nyligen deltog SKLF:s styrelse i ett gemensamt sammanträde med Optikerförbundets 

styrelse. (Se referat på sidan 14.) Optikerförbundet har tillsammans med 

Optikbranschen sedan fl era år drivit tesen att branschen ska enas, vilket också framgår av 

deras tryckta vision. Jag har inte sett någon särskilt stor fördel med detta, det är ju inte en 

fackförening som ska kämpa mot en arbetsgivarorganisation. Faktum är att åtminstone de 

legitimerade optikerna redan är enade i ett enda förbund, Optikerförbundet. Rent praktiskt 

märktes detta till exempel vid Socialstyrelsens remissomgång förra året, där Socialstyrelsen 

hade samråd just med Optikerförbundet och Ögonläkarföreningen, vilket var 

bra. 

SKLF är en ren intresseförening i likhet med andra intresseföreningar, exempelvis 

Svenska Sällskapet för Optometri. Att kontaktlinsvetenskapen har framkallat ett särskilt 

intresse bland optiker och ögonläkare beror främst på att kontaktlinsverksamheten har ett 

rent medicinskt moment och följer Socialstyrelsens fastlagda regler. De som utövar kontaktlinstillpassning 

har därför en speciell anledning (borde i alla fall ha) att ständigt 

vara uppdaterade på nya material, nya linskonstruktioner, nya metoder för behandling 

av komplikationer, med mera. Genom SKLF har kontaktlinspraktikerna skapat 

ett kraft fullt forum för att sprida kunskaper om ny forskning, nya produkter, risker 

med kontaktlinser och så vidare. Utbyte av kliniska erfarenheter mellan kollegor i 

samband med konferenser och kurser, via SKLFs hemsida och via medlemstidningen 

Nordic Vision är något som alla borde ta vara på. Var och en som har 

någon kontakt med kontaktlinser, även assistenter, borde sträva eft er att ständigt 

hålla sig uppdaterade i ämnet. Det är bra för allmänheten, optometrins rykte och 

för möjligheten att leva på verksamheten. 

Intresseföreningen bidrar till att olika ämnen fördjupas och kunskaper förbättras. 

Ju fl er intresseföreningar, desto bättre. Optikeryrket som sådant bör dock ha ett 

gemensamt ansikte mot myndigheter och andra branscher – Optikerförbundet. 

Jag tror på mångfald, inte enfald. Alla människor är olika, har olika 

intressen och prioriteringar och satsar på det som känns angeläget. I SKLF 

får alla medlemmar möjlighet att göra sin röst hörd, lyssna på andra och 

utöva mångfald. Därför är det ett privilegium att få vara ordförande i en 

organisation som inte styrs eller påverkas av stora yttre ekonomiska 

intressen, utan själv bestämmer över sin verksamhet. SKLF har cirka 

1100 medlemmar, där den absolut övervägande delen är legitimerade 

optiker. Ögonläkarna utgör cirka fem procent av medlemmarna. Om 

inte vi medlemmar hade något kontaktlinsintresse skulle SKLF inte 

existera. Det är vi medlemmar som utgör föreningen. Den dag vi inte 

längre vill ha en förening kommer den att läggas ned. Vad som då händer 

med kontaktlinsvetenskapen i Sverige kan man bara spekulera i. 

Håll samman! 

Kurt Östlund 

Ordförande i 

Sveriges Kontaktlinsförening 

kurt@ostlund.se 

MÄSTER BJÖRN 

NORDIC VISION 4·2007 3


Spridning av Acanthamöba keratit 

The American Journal of Opthalmology 

publicerade den 12 juni online en 

retrospektiv studie på 55 fall av Acanthamöba 

keratit i samband med kontaktlinsanvändning. 

Fallen hade diagnosticerats mellan 

2003 och 2006 vid University of Illinois i Chicago. 

Av 38 infekterade patienter med komplett 

kontaktlinsdata använde 35 mjuka 

hydrofi la kontaktlinser. I jämförelse med en 

kontrollgrupp var Complete MoisturePlus 

fem gånger vanligare som desinfektionsmedel 

i gruppen med infektion. Som tänkbara 

riskfaktorer för spridningen nämndes des- 

Tiger Woods opererad 

Enligt PGA:s (Professional Golfers 

Association) hemsida genomgick det amerikanska 

golfproff set Tiger Woods, rankad etta 

i världen, sin andra refraktiva laseroperation 

mot myopi i maj 2007. Den första refraktiva 

kirurgin på golff enomenet gjordes för åtta år 

sedan. 

(BCLA News Update, 2007-05-25) 

Förlikning mellan 

Bausch & Lomb och Alcon 

I juni i år lämnade Bausch & Lomb in 

en stämningsansökan mot Alcon Laboratories, 

Inc., för att få stopp på en annonskampanj 

som man ansåg innehöll felaktiga och 

missledande påståenden om ReNu Multi- 

Plus multi-purpose solution kontaktlinsvätska 

samt andra kontaktlinsvätskor. Stämningen 

inkluderade även krav på ersättning 

för förlorad försäljningsintäkt orsakad av 

Alcons vilseledande påståenden, samt krav 

på annonsering med en dementi. I centrum 

står Alcons vitt spridda användning av ett 

röd/gul/grön-färgat schema som visar resultat 

från tester av korneal färgning (staining) 

med olika typer av kontaktlinser och vätskor 

i en-fl askesystem. Alcon kommunicerar med 

detta schema, att en kombination av lins och 

vätska i grönt fält är säkra, gula kombinationer 

innebär en varningssignal, medan röda 

kombinationer är osäkra och bör undvikas. 

Två månader senare enades företagen om 

en förlikning. Stötestenen var användningen 

av den färgkodade uppställningen som 

4 NORDIC VISION 4·2007 

ANDRE PICHETTE 

infektionsvätskans ineff ektivitet, utebliven 

gnuggning av linserna och duschning med 

linserna i ögonen. Även miljöaspekter, som 

minskning av desinfektionsmedel i dricksvatten, 

kan ha bidragit till amöbans överlevnadsförmåga 

i vanligt kranvatten. Det inträffade 

har lett till spekulationer om huruvida 

försäljningsökningen av endagslinser i USA 

kan ha påverkats av ovanstående negativa 

publicitet. Eft er det senaste utbrottet av 

Acanthamöba keratit i USA återkallar AMO 

Complete MoisturePlus. (Se separat notis.) 

visade skillnader i ”superfi cial punctate 

transient corneal staining”, som observerats 

i doktor Gary Andraskos forskning. För att 

tillmötesgå Bausch & Lombs ifrågasättande 

av det röd/gula färgschemat i doktor Andraskos 

”corneal staining grid”, har Alcon gått 

med på att ändra det färgschema som 

använts i deras marknadsföringsmaterial. 

Meningen med användningen av färgschema 

i Alcons material var aldrig att kommunicera 

att kombinationen lins/vätska, 

som var designad röd eller gul, skulle betyda 

fara eller varning och inte heller att visa en 

ökad risk för infektion. Flera faktorer kan 

bidra till ökad risk för hornhinneinfektion 

och parterna medger att det inte fi nns några 

kliniska bevis för att den ”corneal staining” 

som observerats av doktor Andrasko skulle 

öka risken för infektion. 

I och med överenskommelsen har stämningen 

dragits tillbaka utan att någon form 

av ersättning utgått från någondera parten. 

Sigill för UV-fi lter 

The World Council of Optometry 

(WCO) har belönat Johnson & Johnsons 

Acuvue, Acuvue Advance och Acuvue Oasys 

med “WCO Global Seal of Acceptance” för 

dessa linsers UV-absorberande förmåga. 


LASIK-opererade 

får bli piloter 

US Air Force har ändrat sin inställning 

till refraktiv kirurgi (LASIK) och accepterar 

nu även fl ygelever som genomgått LASIKoperation. 

Tidigare fanns en restriktion för 

piloter som låtit sig opereras när det gällde 

höga höjder och avancerad fl ygning. Restriktionerna 

har nu hävts sedan det visat sig att 

opererade ögon inte är mer skadeutsatta än 

andra ögon vid till exempel utskjutning ur 

planet. 


Carl Zeiss Vision 

– ny organisation 

i Sverige 

År 2005 bildades den internationella 

koncernen Carl Zeiss Vision genom sammanslagning 

av Carl Zeiss aff ärsområde för 

glasögonglas och SOLA International. Från 

och med 1 juli 2007 ansvarar Carl Zeiss AB 

för Carl Zeiss Visions sortiment i Sverige. 

Optoteam AB, som förvärvades av Carl Zeiss 

AB i juli 2006 och Carl Zeiss AB kommer gemensamt 

att ge den svenska marknaden support 

och service för Carl Zeiss Visions varumärken. 

Aff ärsområdeschef för den nya organisationen 

är Flemming Andersen. Telefon 08-459 25 00.

Ny behandling av vertikal strabism: 

Decentrerad IOL 

Sex patienter (11 ögon) med vertikal 

strabism opererades för cataract. Patienternas 

medelålder var 66 år och den vertikala 

tropin var 7,3 prismadioptrier i genomsnitt. 

Den inopererade linsen var asymmetrisk och 

placerades decenterad framför pupillen. Två 

år eft er operationen hade den vertikala deviationen 

minskat till 1,3 prismadioptrier i 

Ögonsjukdomar 

ökar risken för att dö i förtid 

Äldre människor med cataract eller 

andra åldersrelaterade ögonsjukdomar, som 

senil makuladegeneration, är mer utsatta för 

en för tidig död enligt en studie som publicerats 

i senaste numret av Archives of Opthalmology 

(juli). Forskare vid the Centre for 

Vision Research at the University of Sydney 

undersökte sambandet mellan visuella 

defekter, som cataract och makuladegenera- 

genomsnitt utan att några koma-liknande 

aberrationer registrerades. Decentrationen 

av den inopererade linsen var 0,52 mm 

(+-0,29). 

(H. Nishimoto, et al, New approach for 

treating vertical strabismus: Decentered 

intraocular lenses. J Cataract Refract Surg, 

2007; 33:993-8) 

Ökad risk för infi ltrat i kornea vid 

dygnet-runt-bruk av silikonhydrogellinser 

I senaste numret av Optometry and 

Vision Science, publiceras en studie om risken 

för infi ltrat i kornea vid dygnet-runtbruk 

av silikonhydrogellinser. En retrospektiv 

undersökning på tolv månader av 6245 

patienter som bar lotrafi lcon A kontaktlinser 

(Air Optix) dygnet runt visade att 2,5 procent 

hade symptom på linsrelaterade korneala 

tion, och dödligheten på lång sikt hos 3654 

personer på 49 år och äldre. Vid cataract 

kunde man förutspå en ökad dödlighet på 

alla över 49 år och vid senil makuladegeneration 

kunde detta förutspås på personer 

mellan 49 och 74 år. Antagligen var dödligheten 

lika för alla i gruppen över 74 år. 

(Cugati S et al. Archives of Ophthalmology 

2007:125:7 917-24) 

Optometrister i Storbritannien får rätt 

att förskriva terapeutiska preparat 

The Department of Health i Storbritannien 

har tillkännagivit att optometrister 

kommer att få en individuell utbildning i förskrivning 

av medicinska preparat. För närvarande 

har optometrister rätt att använda terapeutiska 

läkemedel för att behandla icke synhotande 

tillstånd såsom konjunktivit, blefarit, 

mindre trauma och torra ögon. De kan nu 

fortbilda sig och registreras som ”Additional 

Supply Specialists”, vilket ger dem tillgång till 

ett bredare spektrum av terapeutiska preparat. 

Som medarbetare till en allmänläkare eller 

oft almolog kan de förskriva olika typer av 

mediciner. För detta krävs emellertid ytterligare 

fortbildning och praktik. 

Förändringen välkomnas av the General 

Optical Council, College of Optometrists och 

Royal College of Ophthalmologists. 


infi ltrat. Dagligt bruk med silikonhydrogellinser 

ger i princip inga infi ltrat alls. 

Som bidragande orsak till besvären nämndes 

patientens ålder, graden av korrektion 

samt överskridande av den schemalagda bärtiden. 

(Chalmers RL et al. Optometry and 

Visual Science, 2007:84:7 573-579) 


Ökad tillväxt av den 

globala kontaktlinsmarknaden 

Den globala kontaktlinsmarknaden förutspås 

en snabb tillväxt enligt ”Th e Contact 

Lens and Solutions – Global Strategic Report”, 

publicerad av marknadsföretaget Global 

Industry Analysts . Omsättningen beräknas 

till 6,7 miljarder dollar år 2010. Det är främst 

i Asien som tillväxten kommer att vara stor. 

Hälft en av dagens 125 miljoner kontaktlinsbärare 

världen över beräknas ha bytt till 

silikonhydrogellinser inom 4–5 år. 

Vätskemarknaden som nu omsätter 1,6 

miljarder dollar kommer att ligger kvar på 

samma nivå. 


AMO återkallar 

Complete Moisture- 

Plus 

AMO återkallar Complete Moisture- 

Plus multi-purpose solution eft ersom vätskan 

har kopplats till ett utbrott av Acanthamöba 

keratit hos bärare av mjuka kontaktlinser i 

USA. En talesman för US Centers for Disease 

Control and Prevention (CDC) sade att det 

fram till nu (19/7 2007) hade rapporterats 102 

fall av Acanthamöba keratit i USA och att 

ingen annan kontaktlinsvätska kunde kopplas 

till infektionerna. 

Konsumenterna har uppmanats att sluta 

använda vätskan, kasta bort den samt byta 

ut linserna och förvaringsdosan. Man rekommenderade 

även kontaktlinsbärarna att 

gnugga och skölja sina linser för att minska 

risken för infektion. 

Th e Wall Street Journal kopplade orsaken till 

utbrottet till nyligen utfärdade bestämmelser 

från US Environmental Protection Agency om 

att desinfektionsnivån i vanligt kranvatten 

måste sänkas av miljöskäl, vilket kan ha lett till 

en ökad mängd Acanthamöba i kranvattnet. 

Enligt Associated Press har AMO stämts i 

Kalifornien på grund av misstanken om att 

man har försökt att dölja vätskans verkliga 

eff ektivitet. 

I augusti gick FDA ut med en varning till 

de konsumenter som, trots AMO:s frivilliga 

återkallning, fortfarande använde Complete 

MoisturePlus. 

(BCLA News Update, 2007-06-27 + 2007- 

07-19) 


OUTLOOK | JAN BERGMANSSON 

Does your patient 

wear protection? 

Earlier this year I presented a case 

for the protection from ultraviolet radiation 

(UVR), which can cause serious harm to the 

cornea, crystalline lens and stem cells in the 

conjunctiva. Now I am back on the same subject 

again! Yes, it is summer and we all need 

to exercise more caution, especially on sunny 

days and when out on the water. However, 

there are patients that are particularly vulnerable 

to this toxic radiation and we, the 

practitioners, must prescribe the appropriate 

protection. I recently came across in our 

clinics three special cases where necessary 

UVR protection had not been provided, which 

makes for defi cient patient care and is the 

rational for this article. 

Th e most important UVR fi lter in the eye 

is the crystalline lens and when this organ is 

removed in cataract surgery and not replaced 

by a UVR blocking intra-ocular lens (IOL) the 

patient must be prescribed protection by 

other means. It is true that most of the time 

patients have an IOL implanted when undergoing 

cataract surgery and that in 99 per cent 

of these cases the implant has an effi cient 

UVR fi lter formulated into the plastic. However, 

there are times when an IOL is contrain- 


dicated or when it was not provided. Th is is 

not common but it does happen and over the 

last two months I have seen three patients in 

this situation. Th ey were aphakes – with no 

IOL – and their previous practitioner had not 

prescribed UVR protection nor counseled 

them on their vulnerability to trauma from 

ambient radiation. 

There is some debate in literature as 

to whether UVR gets to the retina in suffi cient 

quantities in the intact eye to cause harm. 

For instance, does age-related macular degeneration 

have a UVR etiology? It has been 

shown, in our laboratory, that only 1 to 3 per 

cent of the UVR reaches the retina. Is this 

enough to cause harm? Even in a lifetime? 

Personally I do not think this has been proven 

yet but this is no reason for not prescribing 

UVR protection to your patients. My 

insights tell me that prevention of radiation 

trauma to the cornea, crystalline lens and 

corneal and conjunctival stem cells are suffi 

ciently compelling reasons for taking a 

proactive action in the health care of your 

patients. 

Patient with epikeratophakia. 

Th is patient was born with 

congenital cataract and did 

not have an IOL implanted 

when the cataract surgery 

was performed. However this 

was to a degree compensated 

by the epikeratophakic 

procedure. In her case we 

prescribed an approximately 

+5,00 diopter silicon hydrogel 

lens with a UVR blocker. Th e 

patient had nystagmus and 

the large diameter of the soft 

lens helps stabilize the lens 

on the cornea. 

However, when the crystalline lens is 

missing the realities for the retina have changed 

dramatically. Th e eye has then lost its best 

UVR fi lter and the retina is very easily traumatized 

by this toxic radiation. Th e exposed 

aphakic eye will suff er from a solar retinitis, 

which practically always is resulting in a permanently 

reduced visual acuity. Th e cornea, 

the sole remaining ocular fi lter, transmits 90 

per cent of the UVR at 350 nm and absorbs 

only 50 per cent at 310 nm. Th is is inadequate 

to protect the retina, which in the aphake has 

a lower damage threshold than the cornea. In 

other words, photoretinitis will occur before 

photokeratitis. Th erefore, we must add to the 

limited protection the cornea off ers. In the 

US the failure to provide the required protection 

would be considered negligent care and 

not meeting current medical standard of care. 

Such negligence may result in a malpractice 

suit, if a patient suff ers visual loss from solar 

retinitis. 

Th e three cases I saw were all aphakic but 

for diff erent reasons, which serves to remind 

us that there are multiple contraindications 

to IOLs. One patient had his cataract surgery 

before phaco-emulsifi cation was the procedure 

of choice. Th e second patient had a history 

of uveitis and the third patient had her 

congenital cataracts removed at a very early 

age. As is mostly the case, contact lenses is 

the preferred corrective option for the aphakic 

patient and that was also the case with 

the patients I saw. However their previous 

eye care practitioner had not provided UVR 

protection in any form and that inadequacy 

prompted this clinical communication. We 

must not ignore the special needs of our 

aphakes. 

It is true that many of our aphakic 

patients have other health issues that may 

defl ect our attention. Perhaps you received

your UVR information at school but that was 

too long ago to remember! As practitioners 

responsible for the well being of our patients, 

we are not entitled to forget. You probably 

didn’t forget and in that case this article will 

serve as a gentle reminder not to ignore the 

needs of the aphake! 

You may recollect my UVR article earlier 

this year where I question the wisdom of focusing 

on clinical issues promoted by marketing 

divisions of industry. Grade 1 corneal and conjunctival 

staining and ocular redness may 

induce interesting and passionate debate between 

diff erent interest groups. BUT there is no 

scientifi cally supported proof that we lose 

vision from these physiological responses. 

Solar retinitis, on the other hand, is a known 

killer of good eyesight. Explain to me why the 

UVR hazard is ignored at meetings – such as 

BCLA! I am pleased to say that it was a topic at 

the last SKLF meeting in Gothenburg! 

However, the point with this communication 

is to remind my colleagues in practice 

that certain patients must be provided UVR 

protection – the aphake is one of them. Th is 

is not new knowledge but based on information 

that has been available in literature for 

decades. Other candidates for special consideration 

with regards to UVR protection 

include patients on medication such as antibiotics 

and people on certain diets that are 

known to contain photosensitizing compounds 

(Table 1). 

Two of my aphakic patients were prescribed 

high Dk gaspermeable lenses with a UVR 

blocker. Since the aphakic correction typically 

involves high powered plus lenses, the 

high Dk gaspermeable material makes good 

sense. Do not forget to have the lens lenticulated 

and a minus carrier helps the lens to 

center. Unfortunately UVR blocking silicon 

hydrogels are not yet available on the US market 

in the powers needed to fully correct the 

aphake and this makes the soft lens a less 

attractive choice to the gaspermeable lens. 

Th is is because I want the UVR fi lter in front 

of the eye at all waking hours – exactly the 

same protection the crystalline lens off ers. 

When UVR blocking contact lenses are not 

available or desirable, spectacles with the 

splinter proof and UVR fi ltering polycarbonate 

lenses are a great choice. Alternatively 

one can prescribe a UVR blocking silicon 

Table 1.Photosensitizing agents 

Drugs/Compounds Edibles 

OUTLOOK | JAN BERGMANSON 

Anesthetics (Procaine 

Group) Neuroleptics Carrots, Wild 

Antimalarials Parsnips Celery 

Barbiturates Pyridine Citrus Fruits 

Cedar Oil Quinidine Clover 

Chlorotetracycline 

(Aureomycin) Salicylates Lady’s Thumb (Tea) 

Ciprofl oxacin Sulfonamides Lime Oil 

Corticosteroids, Topical Tetracyclines Mustards 

Doxycycline Tricyclic Antidepressants Smartweed (Tea) 

Lavendar Oil 

hydrogel contact lens in highest available 

power and provide the remainder of the correction 

in spectacles. Th is avoids the cosmetic 

dilemma of wearing thick plus lenses. 

Incidentally, my patient with a history of 

congenital cataracts had been treated with 

an epikeratophakic procedure, which means 

that she had received an implant of donor 

tissue shaped as a plus lens. Th erefore, she 

only needed a correction of +5.00 D. She also 

had horizontal nystagmus, which is not 

uncommon in patients with congenital cataract, 

and for this reason the contact lens – a 

UVR blocking silicon hydrogel – is the only 

realistic choice, unless contact lenses are 

contra-indicated. 

Spectral transmittance of 

the rabbit cornea. Th e 

corneal (red) transmittance 

curve shows a cut off 

about 395 nanometers and 

at 310 nanometers more 

than 50 % is transmitted, 

while the crystalline lens 

(green) has a distinct cut 

off at 370 nanometers and 

at 390 nanometers it is 

transparent to 50 % of the 

UVA. Th is means that in 

the aphakic and unprotected 

patient both UVA 

and UVB will be transmitted 

to the retina, which is 

very vulnerable to these 

toxic rays. Th erefore, UVR 

protection must be prescribed 

for the aphake. 

References 

1. Ham, W. T., Mueller, H., Ruff olo, J., Guerry, 

D. and Guerry, R. A. Action spectrum for retinal 

injury from near-ultraviolet radiation in 

the aphakic monkey. Am. J. Ophthalmol. 93, 

299-306 (1982). 

2. Zuclich, J. A. Ultraviolet induced damage 

in the primate cornea and retina. Curr. Eye 

Res. 3, 27-34 (1984). 

3. Bergmanson, J., Soderberg, P.G. Th e signifi 

cance of ultraviolet radiation for eye diseases. 

Ophthal. Physiol. Opt. 15, 83,85 (1995). 

4. Bergmanson, J. Sheldon, T. M. Ultraviolet 

radiation revisited. CLAO J. 23, 196-204 (1997). 


OUTLOOK REFERAT | JAN BERGMANSON 

FRÅN BCLA 

Referat från BCLA Clinical Conference, Manchester, 

2007. Doktor Nicola Logan, PhD, Aston University, 

Birmingham, England. 

Kan kontaktlinser verkligen 

stoppa myopiprogressionen? 

Nicola Logan 

Nicola Logan tog 

sin examen i opto - 

metri 1993 vid 

Aston University i 

Birmingham. Hon 

gjorde sitt första 

praktikår på The 

Royal Liverpool 

University Hospital. Därefter återvände 

hon till Aston University för 

att forska om etiologi och utveckling 

av myopi, under ledning av 

professor Bernard Gilmartin. 

Sin fi losofi e doktorsexamen (PhD) 

tog hon 1997 och fortsatte sedan att 

forska inom samma område i samarbete 

med Birmingham Children´s 

Hospital. 

Doktor Logan är nu lärare vid 

Aston University och huvudansvarig 

för forskningen med titeln the 

Aston Eye Study, en epidemiologisk 

studie för att undersöka förekomsten 

av myopi och liknande biometriska 

tillstånd i West Midlands. 


Myopi är en vanlig och tämligen 

komplex åkomma med en synnerligen stor 

ekonomisk och social betydelse för de drabbade, 

inte minst för den individ som har 

höga dioptrital. Med de tecken som nu pekar 

på en generell ökning av myopin har också 

intresset för möjligheterna att begränsa dess 

progression hos barn ökat. 

Huruvida myopiprogressionen ökar 

genom användandet av kontaktlinser jämfört 

med glasögon är något som måste klaras 

ut särskilt noggrant när vuxna tillpassas med 

mjuka linser. Ökning av myopin vid användning 

av mjuka kontaktlinser rapporterades 

redan på 1970-talet. Anledningen till detta 

antogs vara det kornealödem som i fl ertalet 

fall uppstod på grund av syrebrist i kornea. 

Detta berodde i sin tur på dåtidens mjuka 

linsers begränsade syretransmission. 

Nämnda komplikation har nu praktiskt taget 

utraderats genom introduktionen av silikonhydrogellinserna, 

vilka har en hög syretransmission. 

Nyligen gjorda studier i ämnet 

bekräft ar dock antagandet att myopi ökar 

med bärandet av vanliga mjuka linser. 

I motsats till den ursprungliga hypotesen 

att mjuka linser ökar myopin, har man i stället 

framfört åsikten att stabila gaspermeabla 

linser faktiskt kan reducera myopin hos barn. 

Resultatet från kliniska studier är dock tvetydiga. 

De senast gjorda kliniska undersökningarna 

ger i allmänhet inga tydliga bevis 

för att användandet av stabila gaspermeabla 

kontaktlinser utgör en metod för att stoppa 

progressionen av myopi. 

I flera nyligen publicerade studier 

har tesen framförts att bifokala eller progressiva 

glasögonglas skulle minska progressionen 

av myopi. Teorin bakom detta är att en 

minskad ackommodationsansträngning 

genom plusglas på nära håll förbättrar ackommodationsprecisionen, 

vilket i sin tur 

minskar risken för att oskärpa på retina 

skulle bidra till en ökning av ögats längd. En 

osäkerhetsfaktor i denna slutsats är emellertid 

att man inte kunde vara säker på vilken 

del av glasögonglaset barnet verkligen tittade 

genom på nära håll. Detta innebär att resultatet 

av användningen av bifokala eller progressiva 

kontaktlinser, med en påtvingad 

additionsstyrka vid allt närseende, kan bli 

mer utslagsgivande eft ersom barnen ifråga 

inte kan ta ut linserna lika enkelt. 

Referent: Kurt Östlund

Syre 

Tillpassa AIR OPTIX TM 

+ yta 

OUTLOOK | JAN BERGMANSON 

+ design Linser som 

låter ögonen andas 

för alla * 

och se skillnaden i kundens ögon 

AIR OPTIX släpper igenom mycket syre, ögonen känns inte torra, en slät yta och en asfärisk linsdesign ger komfort och 

bra synskärpa. En kombination av 5 olika diameter, 12 baskurvor och sfäriska styrkor från – 20,0 till + 20,00 gör att du 

kan erbjuda kontaktlinser med hög syretransmission till nästan alla linsbärare och de behov som deras livsstil kräver. 

* När- eller långsynta med upp till 20 dioprier eller personer med särskilt små, flata eller kupiga ögon. 

Linser med hög syregenomsläpplighet 

för de flesta av dina linsbärare 

De mest syregenomsläppliga, 

mjuka kontaktlinserna av hänsyn 

till hälsa och komfort för dina 

mest krävande linsbärare. 

NYHET #1 

3/9 

Den första och enda skräddarsydda 

silikonhydrogellinsen från 

CIBA Vision för linsbärare med 

speciella behov av synkorrektion 

Syregenomsläppliga linser för dina linsbärares ögonhälsa. 

För mer information och provlinser; kontakta CIBA Vision på 031-722 66 10 

Den unika Precision Balance 8I4 

designen ger optimal synkomfort, 

stabilitet och för 95% är den första 

linsen den optimala linsen. 

NORDIC VISION 4·2007 9 

NYHET #2 

1/10 

CV/HW/AIRG/PA/070511/S

REFERAT FRÅN BCLA 

Referat från BCLA Clinical Conference, Manchester, 2007. 

Professor Patrick Caroline, Pacifi c University College of 

Optometry, Oregon, USA. 

Barn och 

orthokeratologi 

Konceptet att forma om hornhinnans 

topografi med hårda kontaktlinser har 

funnits sedan mitten av 1960-talet. På den 

tiden krävde proceduren att man använde 

ett antal fl at tillpassade kontaktlinser som 

gradvis tryckte till hornhinnans främre yta 

(apex) så att en begränsad reduktion i myopin 

uppstod, i storleksordningen 1-2 dipotrier. 

I dag är det emellertid så att ett enda 

par kontaktlinser som sätts i ögonen före 

sänggående förändrar hornhinnnas topografi 

under natten. På morgonen tas kontaktlinserna 

ut och patienten har en stabil okorrigerad 

synskärpa på 1,0 på båda ögonen 

under hela dagen. Sedan 1960-talet har kunskapen 

och förståelsen för denna process 

ökat successivt och genom tillgången till nya 

moderna material och högteknologiska 

instrument har man i dag skapat förutsättningar 

för den moderna orthokeratologin. 

Orthokeratologi marknadsförs idag mest 

mot den vuxna populationen som ett alternativ 

som ger syn med hög kvalitet under 

hela dagen utan att man behöver ta till varken 

kirurgi eller synhjälpmedel. Konceptet 

har visat sig fungera synnerligen bra i denna 

population som ett visuellt alternativ vid till 

exempel skolarbete, sport och rekreation. 

Den mest intressanta bieff ekten till konceptet 

är dock uppbromsningen av myopitillväxten. 

De senaste hundra åren har vetenskapsmän 

inom synfysiologin över hela världen 

försökt lösa frågan om hur man bäst korrigerar 

myopi. Under vår livstid har vi bevittnat 

många framsteg ur olika aspekter av korrektion 

och vi kan nu erbjuda våra patienter 

många alternativa lösningar som inkluderar 


glasögon, kontaktlinser och refraktiv kirurgi. 

Tyvärr har alla dessa alternativ en gemensam 

nämnare – de korrigerar myopin, men förhindrar 

inte dess framtida progression. 

Den synvetenskapliga litteraturen är full 

med kreativa försök att stoppa myopitillväxten 

hos unga och där inkluderas: 

1) bifokala glasögonglas och underkorrektion 

i avsikt att slappa ackommodationen, 

2) hårda linser för att förbättra bildkvaliteten 

på retina, 

3) överkorrektion av myopin, 

4) hårda linser för att göra sklera mer 

styv, 

5) farmakologiska preparat för att påverka 

vissa anatomiska tillväxtstrukturer i ögat. 

De senaste tio åren har väl kontrollerade 

och systematiska kliniska studier gjorts för 

att belägga ovanstående teorier, men man 

har funnit att ingen av dessa påverkat ögats 

axiala längdtillväxt hos barn. 

Idag görs däremot ett ökande antal kontrollerade 

kliniska försök som hittills tyder 

på att myopi kan kontrolleras hos unga individer 

om man framkallar optisk aberration 

i kornealplanet, vilket sedan påverkar den 

optiska bildskärpan i retinas periferi. Ett 

sådant optiskt system är möjligt tack vare 

korneas speciella optiska kurvatur eft er den 

orthokeratologiska behandlingen, vilken 

skapat en oblat kornealyta. Kontroll av myopi 

genom orthokeratologi är en kittlande tanke 

som kan visa sig vara en av de mest betydelsfulla 

upptäckterna inom synvetenskapen 

under de senaste hundra åren. 

Referent: Kurt Östlund 

Patrick Caroline 

Patrick Caroline är tillförordnad 

professor vid Pacifi c University 

College of Optometry i Forest 

Grove, Oregon och även assisterande 

professor i oftalmologi vid 

The Oregon Health University i 

Portland. Han är medlem i American 

Academy of Optometry samt 

innnehavare av The Cornea and 

Contact Lens Sections diploma. 

Han är ledamot i the International 

Association of Contact Lens 

Educators och the American 

Association of Optometric Educators. 

De senaste femton åren har 

han ingått i redaktionen för Contact 

Lens Spectrum och Contact Lens 

and Anterior Eye. Patrick Caroline 

har publicerat över 200 uppsatser 

om kontaktlinser och hållit 

föredrag över hela världen. 

PHIL WEEDON

A Worldwide Leader in Silicone Hydrogel Technology 

successfully. 

the first time. 

every time. 

INTRODUKTION AV 

AIR OPTIX 

for ASTIGMATISM 

Med revolutionerande Precision Balance 8|4 design. AIR OPTIX 

for Astigmatism ger optimala resultat. På 95% är den första linsen 

den optimala linsen. Med 7 X högre syretransmission än den 

marknadsledande toriska hydrogellinsen med lågt Dk/t. AIR OPTIX 

for Astigmatism ger exceptionell visus och komfort. AIR OPTIX for 

Astigmatism ingår i AIR OPTIX silicone hydrogelfamiljen. 

Revolutionerande Precision Balance 8|4 design 

• Linsens tjockaste punkter befinner sig vid kl. 8 och kl. 4 

• Stabil och förutsägbar 3 

• Enastående visus och komfort under hela användningstiden3 *AIR OPTIX for Astigmatism: Dk/t = 108@-3,0 D, - 1,25 D 180gr. Andra faktorer kan påverka ögonens hälsa 

Referenser: 1. CIBA Vision data på fil 2005. 2.Kalkyler baserade på Dk/t-värden i Tylers Quartely-december 2006. 3. CIBA Vision data på fil, 2006. 

Viktig information om AIR Optix for Astigmatism: Dagbruk för astigmatism. Risk för allvarliga problem (cornealsår) är större vis EW. EW kan i sällsynta fall leda till att man förlorar synen. Sidoeffekter som 

skavkänsla, brännande känsla eller sveda kan uppstå. 

© 2007 CIBA Vision Corporation 

cibavision.se

12 NORDIC VISION 4·2007


Flest komplikationer i början vid dygnetrunt 

bruk av silikonhydrogellinser 

I senaste numret av Eye & Contact 

Lens publiceras en studie som visar att de 

fl esta komplikationer med dygnet-runt-bruk 

av silikonhydrogellinser inträff ar under de 

tre första månaderna. I studien noterades 

infl ammatoriska och mekaniska komplikationer 

på 317 patienter som använde lotrafi lcon 

A kontaktlinser (Air Optix) under tre 

års uppföljning. 

Av 27 linsrelaterade komplikationer inträffade 

15 under första året, 7 under andra och 

5 under tredje året. 

Ny defi nition 

av torrt öga 

I förra numret av Nordic Vision 

fanns en notis som handlade om Th e Dry 

Eye Workshop, en grupp om 60 experter som 

i tre år har försökt att komma överens om en 

defi nition/klassifi kation av ett torrt öga, dess 

kliniska bedömning, behandling och epidemiologi. 

Gruppen har nu lämnat en rapport och 

kommit med en defi nition av det torra ögat: 

”Dry eye is a multifactorial disease of the 

tears and ocular surface that results in symptoms 

of discomfort, visual disturbance and 

tear instability with potential damage to the 

ocular surface. It is accompanied by increased 

osmolarity of the tear fi lm and infl ammation 

of the ocular surface.” 

Den kompletta rapporten fi nns att läsa på 

www.tearfi lm.org. 

(Contact Lens Spectrum, aug. 2007, 16) 

Rose K linserna 

får ett nytt lyft 

En hornhinna med Keratokonus är 

asymmetrisk, den nedre kvadranten är oft a 

mycket kupigare än den övre delen. Keratokonus 

linser lyft er därför oft a kl 6 och skapar 

problem med tillpassningen. Dr Paul Rose 

erbjuder därför ett tillägg för alla Rose K linser. 

Med hjälp av datorstyrda svarvar tillverkas 

ett specifi kt kantlyft inom det nedre segmentet 

av linserna, ACT (Asymmetric Corneal 

Technology). 

För att komma åt problemet minskas 

alltså kantlyft et enbart kl 6, vilket ger linsen 

en bättre passform. 

När det gäller linsrelaterade infl ammationer 

inträff ade 12 under första året och fem 

var under andra respektive tredje året. En 

tredjedel av infl ammationerna ägde rum 

under de tre första månaderna. 

Författarna drar slutsatsen att frekvensen 

av komplikationer ändå var allmänt låg och 

att den i praktiken bör vara lägre än vad tidigare 

undersökningar har påvisat. 

(Donshik P, Long B, Dillehay SM et al., Eye 

& Contact Lens, 2007;33:4 191-5) 

UV-exponeringen 

störst på morgonen 

och kvällen 

I en studie gjord av Kanazawa Medical 

University under september och november 

2006, framkom att ögat är mest utsatt 

för UV-B-strålning på morgonen och på 

kvällen. Via en sensor placerad i ögats 

främre segment mättes UV-B strålningen 

mot ögat från soluppgång till solnedgång. 

Lägsta exponering befanns vara mellan 

klockan tio på morgonen och två på eft ermiddagen. 

Före och eft er dessa tider var 

exponeringen dubbelt så hög. 

(Contact Lens Spectrum, juni, 2007, 7) 

CooperVision 

erbjuder utbildning 

”online” 

CooperVision har lanserat en hemsida 

(http://learning.coopervision.com) där 

kontaktlinspraktiker kan få fri utbildning i 

såväl basala kontaktlinskunskaper som 

avancerad tillpassningsteknik. Online-centralen 

registrerar personer som har fullföljt 

olika kurser och delar även ut poäng. 

På hemsidan fi nns också länkar till Contact 

Lens Society of America och the American 

Optometric Association, vilka även de 

erbjuder kurser. 

(Contact Lens Spectrum, juni, 2007, 5) 

Upplev friheten med 

CooperVisions nya 

Silikonlins 

Högt Dk 

Låg modulus 

Vattenvänligt material 

CooperVision Nordic AB 

Mölndalsvägen 77 412 63 GÖTEBORG 

Tel: 031-706 76 70 Fax: 031-706 95 35 


Optikeryrket och dess framtid 

– möte mellan Optikerförbundet och Sveriges Kontaktlinsförening (SKLF) 

På inbjudan av Optikerförbundet 

träffades SKLF:s och OF:s styrelser 

den 4 september för en gemensam 

diskussion kring ”Optikeryrket och 

dess framtid”. Diskussionen leddes 

av OF:s ordförande Paul Folkesson, 

och styrelserna var i det närmaste 

fulltaliga. 

På förslag från undertecknad hade några 

ämnen tagits fram som förtjänade speciell 

uppmärksamhet: 

• Utbildning. Organisationerna var tämligen 

överens om att SKLF ska koncentrera sin 

fortbildning på kontaktlinser och ögats 

främre segment, medan Optikerförbundet 

tar hand om övrig optometri. Samordningen 

av kursutbudet är viktig med hänsyn 

till lärartillgång och lokaler. 

• Poängsättning. Sedan något år tillbaka har 


På bilden ses från vänster: Elisabeth Grönquist,OF, Tony Pansell,SKLF, Rune Brautaset,OF, Kurt 

Östlund,SKLF, Johan Östlund,SKLF, Roland Rothman,OF (delvis skymd), Anita Hermelin,SKLF, 

Sigbjörn Olofsson,OF (delvis skymd), Inga-Lill Th unholm-Henriksson,SKLF, Tomas Almå,OF, 

Kristin Ströman,OF, Frida Granbom,SKLF (delvis skymd), Marie Norström,OF, Geir Bergström,OF, 

Catarina Ericson,OF, LarsEriksson,OF, Oskar Johansson,SKLF, Paul Folkesson,OF. 

både Optikerförbundet och SKLF gett poäng 

till personer som gått vissa kurser, lyssnat 

på föredrag med mera. Organisationerna 

enades nu om att fortsätta följa det internationella 

regelverk som nyligen satts upp och 

att OF ska administrera poängsättningen i 

Sverige. 

• Vi diskuterade även den av Socialstyrelsen 

nyligen genomförda remissomgången 

angående förändringar i regelverket av den 

legitimerade optikerns verksamhet, och 

man kan nog påstå att en viss vanmakt över 

myndigheternas agerande spred sig i lokalen. 

Chansen att påverka regeringen i ärendet 

bedömdes som närmast obefi ntlig. 

• De senaste åren har samarbetet mellan 

organisationerna varit blygsamt, bland 

annat beroende på OF:s försök att införliva 

SKLF under Optikbranschens paraply. Nu 

diskuterades den eventuella fördelen med 

att ha en representant från SKLF med i 

Optikbranschens styrelse, men inga beslut 

fattades. SKLF ifrågasatte vad ett sådant 

arrangemang skulle innebära för föreningens 

trovärdighet som oberoende vetenskaplig 

intresseförening. Man beslutade däremot 

att välja en ledamot ur respektive styrelse 

som kontaktman mellan organisationerna. 

Det utsågs också en arbetsgrupp vars 

uppgift blir att ta fram ett register över 

ögonkomplikationer relaterade till kontaktlinsbärande. 

En sammanslagning av tidskrift erna 

Optik och Nordic Vision, främst av ekonomiska 

skäl diskuterades men inga beslut 

fattades. Med hänsyn till önskemålen på 

SKLF:s årsmöte i våras känns en sammanslagning 

inte särskilt aktuell för närvarande. 

Kurt Östlund

Hydrogel- eller silikonhydrogelmaterial 

Vilka material är bäst för dagbruk? 

Författare: Patrick H: Benz, PhD, Jose A: Ors, PhD 

Översättning: Anita Robertson 

Silikonhydrogellinser är mycket 

populära både bland kontaktlinstillpassare 

och linsbärare tack vare 

höga Dk-värden. Även tillverkarnas 

fi nansiella engagemang i marknadsföring 

och undersökningar av dessa 

material har medverkat till materialens 

popularitet och skapat en efterfrågan 

hos kontaktlinsbärare och 

tillpassare. Genom fokuseringen på 

denna enda parameter förenklar man 

dock bedömningen av materialen. 

Det vore bra med en mera exakt och 

detaljerad inställning. 

Silikonhydrogellinser utvecklades från 

början för dygnet-runt-bruk. Då krävs defi - 

nitivt höga Dk-värden. Om man tar bort 

kravet på dygnet-runt-bruk och tittar på 

syreförsörjning för dagbruk blir argumentationen 

för silikonhydrogellinser svårare. 

De fl esta silikonhydrogellinser används 

som daglinser, alltså inte dygnet runt. Detta 

beror dels på att man minskar infektionsrisken 

och risken för andra problem som 

hänger samman med dygnet-runt-bruk och 

dels på att de fl esta linsbärare föredrar att 

sova utan linser. Det är alltså inte överraskande 

att en undersökning som genomfördes 

i 15 länder med 18 000 kontaktlins bärare 

visade att en betydande majoritet använder 

sina linser endast dagtid. Om kontaktlinsbärare 

föredrar att bära linser endast dagtid 

och att vila från linserna på natten måste 

man omvärdera det höga kravet på Dk-värdet. 

Förändringar av vätskehalten 

i mjuka kontaktlinser 

Holden och Merz fastställde minikravet 

Dk/t 24 för dagbruk. Detta värde fi ck man 

fram genom tillverkarnas uträkningar av 

Dk-värden på testade linser. 

Man tog dock inte hänsyn till vätskeförlusten 

som uppstår genom att linsen torkar 

på ögat. Businger upptäckte denna eff ekt 

med hjälp av en refraktometer som mäter 

vätskehalten i linsen på ögat. Hans undersökningar 

visade att de fl esta linsmaterial 

förlorar upp till 10 procent av sin vätskevikt 

under bärtiden på ögat. Högvätskehaltiga 

linsmaterial som Lidofi lcon förlorar upp 

till 15 procent. 

Om Holden och Merz hade tagit hänsyn 

till detta skulle deras Dk/t-värde ligga närmare 

20 än 24. Då skulle deras Dk/t-värde 

stämma bättre överens med Brennans 20 

Dk/t som minimalt krav. Brennan fann 

också att 20 Dk/t krävs för att förhindra en 

svullnad av hornhinnan när man bär kontaktlinser. 

(Se bild 1.) 

Korneal svullnad 

Bild 1: Korneal svullnad 

i förhållande till syrefl öde 

16 

14 • 10 

12 • 15 

Slutet öga 

20 

10 

2• 

• 

8 • 30 

6 5• 

• 50 

4 Öppet öga ••• 75 

• 100 

10 300 

2 

• 15 

20 

0 

• 

2 4 6 

Syrefl öde 

8 

Hur mycket syre behöver ögat? 

En annan viktig aspekt när man defi nierar 

kraven på Dk/t är korneas syreupptagning. 

Bild 2 visar förhållandet mellan korneas 

syreupptag och Dk/t. Dk/t 15 räcker för att 

kornea ska få 96 procent av den syremängd 

den tar upp utan kontaktlins under en normal 

dagssituation. 

Kliniska mätningar visar att Dk/t 15 är 

den lägsta gränsen för att garantera att 

korneas metabolism och syrefl öde inte 

påverkas. För att undvika svullnad i kornea 

på grund av kontaktlinsbruk dagtid 

krävs Dk/t 20. 

Det fi nns inga entydiga undersökningsresultat 

som visar att kontaktlinsbärare har 

fördel av ett högre Dk/t-värde än 20 vid 

dagbruk av kontaktlinser. 

Hur är det då med Hydrogelmaterial? 

Olika hydrogelmaterial uppfyller kriteriet 

Dk20. Bild 2 visar korneas syreupptag (%Q) 

med olika Dk/t-värden för dagbruk och EW. 

Till och med linser med Dk/t 15 för dagbruk 

och Dk/t 50 för dygnet-runt-bruk ger kornea 

cirka 96 procent av den normala syremängden 

utan kontaktlinser under en 

längre tid. 

Med hjälp av den senaste översikten över 

Dk/t-värden för hydrogelmaterial utvecklade 

Junge och Benjamin en jämförande 

studie som beskriver förhållandet mellan 

Dk och vätskehalt i hydrogelmaterial. (bild 

3) Med denna jämförelse och uppmätt vätskehalt 

i linsmaterialet när linsen sitter på 

Bild 2: Syreupptag i kornea i förhållande 

till Dk/t för daglinser och Dk/t för dygnetrunt-linser. 

(källa: Brennan et al) 

100 

96% 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

%Q 

50 

dagbruk 

Dygnet-runt-bruk 

100 150 200 

250 300 

Dk/t x 10 -9 (cm/sek) (mlO 2 /ml.mmHg) 


VETENSKAP 

Dk 

Dk/t-värde 

Bild 3: Dk baserat på uppmätta vätske - 

halten i en kontaktlins på ögat. Närmevärden 

enligt Young och Benjamin har 

använts. 

70 

65 

60 

55 

50 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

35 40 45 50 

Vätskehalt 

ögat får man fram materialets Dk-värde. 

Tabell 1 visar vätskehalten i några hydrogellinser 

på ögat i förhållande till Dk-värdet. 

Som man kan se i tabellen förlorar 


55 60 65 70 75 80 

Bild 4: Dk/t på ögat beroende på 

kontaktlinsers tjocklek 

80 

75 

70 

65 

60 

55 

50 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

G4X hioxifi lcon D 

G5X hioxifi lcon A 

G72HW 

Ultra-G 

0,08 0,10 0,12 0,14 0,16 0,18 0,20 

Linstjocklek 

Är du optiker... 

Bli medlem i optikernas 

egen fackförening! 

Information och ansökan på www.srat.se 

Svensk Optikerförening – En del av SRAT 

08-442 44 60 kansli@srat.se 

Tabell 1: Dk-värde och vätskehalt i linser av hydrogelmaterial på ögat. 

Material mättad vätskehalt vätskehalt på ögat Dk-värde på ögat 

Polymacon 38 35 10 

Methafi lcon 55 55 19 

Etafi lcon 58 52,5 21 

Hioxifi lcon B 49 48,5 17 

Hioxifi lcon D 54 53,5 21 

Hioxifi lcon A 59 58,5 26 

Lidofi lcon A 70 61 27 

G72HW 72 69,5 41 

materialen Hioxifi lcon och G72HW endast 

lite vätska på ögat. Detsamma gäller för alla 

högvätskehaltiga GMA-hydrogeler (glycerin-methacrylat). 

Kontaktlinsgeometrins påverkan 

Som vi vet sedan länge är det inte enbart 

materialets syregenomsläpplighet som 

bestämmer hur mycket syre ögat får genom 

en kontaktlins. Bild 4 tydliggör förhållandet 

mellan Dk/t på ögat och kontaktlinsens 

tjocklek. 

Kurvan visar att till exempel materialet 

GX4 har hög syregenomsläpplighet (>Dk/t 20) 

upp till en linstjocklek på 0,105 mm. Från 

0,14 mm tjocklek rasar Dk/t-värdet nedanför 

Brennan’s minimum 15. 

Kontaktlinser av materialet G5X (Hioxifi 

lcon A) uppnår referensvärdet Dk/t 20 

först vid 0,13 mm tjocklek. Den nedre gränsen 

för dagbruk med detta material ligger 

på 0,17 mm. 

Ultra-G-materialet utgör den översta 

gränsen för hydrogel-material idag. Detta 

material möjliggör tillverkning av specialtillverkade 

linser med Dk/t 40 för hög 

myopi och cirka Dk/t 30 för hög hyperopi. 

G5X och G72HW-material garanterar optimal 

syregenomsläpplighet även när linserna 

blir tjocka, så dessa material kan 

användas för många olika linsdesigner. 

Resumé: är alltså moderna hydrogelmaterial 

det bästa valet? 

De nämnda studierna och artiklarna visar 

att det inte krävs silikon-hydrogelmaterial 

för att klara syregenomsläpplighetskraven 

för daglinser. De moderna hydrogelmaterialen 

är överlägsna när det gäller komfort, 

stabil visus och allmänna komplikationer. 

I en direkt jämförelse med andra kontaktlinsmaterial 

föredrar de fl esta kontaktlinsbärarna 

G5X (Hioxifi lcon A) tack vare den 

höga komforten. 

Moderna hydrogelmaterials fördelar 

visar sig även när man jämför komfort och 

vätbarhet med Si-Hi-materialen. 

En undersökning visar att risken för 

svårartade keratiter ökar 2,5 gånger med 

Si-Hi jämfört med hydrogelmaterial vid 

dagbruk. Det hänger ihop med större 

mekaniskt nötande på korneas yta, vilket 

punktatafärgning är ett tecken på. 

Brennan, Coles och Ang har gjort en 

aktuell studie om Si-Hi och de kom till följande 

slutsats: Strävan eft er hög syregenomsläpplighet 

sker på bekostnad av andra 

egenskaper vilket ger upphov till en rad 

icke önskvärda bieff ekter. 

Moderna hydrogelmaterial med Dk/t 20 

och däröver har mer eft ersträvansvärda 

egenskaper än silikon-hydrogelmaterial. 

För bästa möjliga komfort och hälsa för 

ögat måste korttidslinser ha bra vätbarhet 

och vara mjuka och följsamma. Dessa 

anspråk uppfylls av de moderna hydrogelmaterialen.


En fröjd för ögat 

Linser medan du sover – slipp dem när du är vaken 

Den 29 augusti hade dagstidningen Sydöstran 

i Blekinge, en stor artikel om Orthokeratologi. 

Halva förstasidan visade hur patienten Louise 

Mårtensson Lenéers undersöktes i biomikroskopet. 

Louise fi ck sina första Ortho-K linser tillpassade 

av optiker Anita Robertson på S:t 

Eriks Ögonsjukhus i Stockholm. Nattlinserna 

är stabila, alltså hårda, vilket skiljer sig 

från de mjuka endagslinserna som hon varit 

van vid tidigare, skriver tidningen. 

– Men det var inget större problem. Det 

var lite obehagligt i början, men det vande 

Tack Anita! 

Nordic Visions flitige medarbetare 

Anita Robertson, översättare och adjungerad 

i redaktionskommittén, har avsagt sig 

fortsatt engagemang för tidningen beroende 

på att hon från den 1 september i år börjat en 

anställning som Nordic Professional Services 

Manager på CibaVision. Där eft erträder hon 

Ulrik Bengtsson. Anita är optiker med 

många års speciell fokusering på kontaktlinser. 

Hon kommer närmast från S:t Eriks 

Ögonsjukhus där hon har varit ansvarig för 

Kontaktlinsmottagningen samt koordinator 

på S:t Eriks Lasern. Hennes uppgift er i det 

nya arbetet innebär att hon kommer att tillhandahålla 

både klinisk och kommersiell 

träning för optiker i Norden. Hon kan även 

svara på frågor om CIBA’s kontaktlinser och 

kontaktlinsvätskor. 

SKLF tackar Anita för alla artiklar i Nordic 

Vision. Det lager av översättningar som fanns 

i tidningens ägo före arbetsplatsbytet kommer 

förstås att publiceras i kommande nummer. 

Vi önskar Anita lycka till i det fortsatta 

arbetet inom branschen! 

Nordic Vision internationellt känd 

Via en speciell ”resurssite” 

som Bausch & Lomb ger Key Opinion Leaders 

(KOL) tillgång till har professor Jan Bergmansons 

artikel i Nordic Vision nr. 6, 2006, 

om corneal staining (Interpretation of Corneal 

Staining on your Patient and in the Literature) 

blivit tillgänglig för hela världens 

ledande optometrister. Tursamt nog var artikeln 

skriven på engelska. Därmed har Nordic 

Vision blivit internationellt känd som en 

jag mig snabbt vid. Och sedan stör de ju inte, 

man märker inte av dem eft ersom man sover, 

säger Louise. 

Ronneby är ett av de få ställen i landet där 

det går att få Ortho-K linser tillpassade. 

Bakom den möjligheten står förstås vår medlem 

optiker Tommy Mårtensson. 

– Allt tyder på att man som Ortho-Kanvändare 

får lindrigare närsynthet än om 

man använder andra typer av kontaktlinser 

eller glasögon, säger Tommy till tidningen 

Sydöstran. 

kontaktlinspublikation. ”Resurssiten” innehåller 

allt från artiklar, studier, posters, förslag 

till powerpoint presentationer som stöd 

vid föreläsningar med mera. 

Ett policybeslut som togs i SKLF för några 

år sedan gick ut på att Nordic Vision inte 

skulle vara främmande för att publicera 

artiklar på engelska för att poängtera tidningens 

internationella ”Outlook”. Uppenbarligen 

ett klokt beslut. 



Silikonlins 

Högt Dk 

Låg modulus 




Tel: 031-706 76 70 Fax: 031-706 95 35 


Sveriges Kontaktlinsförening inbjuder till kurs: 

Orthokeratologi 

Lördagen den 1 december 2007, kl. 9.30–17.00. 

S:t Eriks Ögonsjukhus, Optikerutbildningen, Widmarkssalen, 

Polhemsgatan 50, Stockholm. 

KURSLEDARE/LÄRARE 

Peter Åström, Nordiska Lins, Ron Beerten, ProCornea 

KURSENS MÅL OCH SYFTE 

Kursen är tänkt att ge en introduktion i modern Orthokeratologi, 

med särskild tonvikt på den datoriserade 

tillpassningen av DreamLens. Kursen innehåller också 

praktiska tillpassningsövningar med hjälp av topograf 

samt beställningsrutiner. Genomgången kurs ger 

diplom och behörighet att tillpassa DreamLens. Kursen 

hålls i huvudsak på engelska. Kursen berättigar till CETpoäng. 

KURSPLAN 

9.30 Välkommen 

9.40 Grundläggande information om Orthokeratologi 

10.40 Kaffepaus 

11.00 Genomgång av DreamLens koncept samt 

förklaring av den moderna Ortho-K-linsens design 

12.30 Lunch 

13.30 Topografens roll i tillpassningen samt 

beställningsrutiner. 

15.00 Kaffepaus 

15.20 Praktiska mätningar samt överföring av data 

till DreamLens program 

16.45 Sammanfattning 

KURSAVGIFT 

Medlem i SKLF: 2 900:- exkl. moms. 

Ej medlem i SKLF: 3 500:- exkl. moms. 

Lunch och kaffe ingår i kursavgiften. 

ANMÄLAN 

Telefon 08-350 500, fax 08-359 490 

eller e-post info@sklf.se, 

Ange ”Orthokeratologi”, namn, företag, postadress, 

telefonnummer och ev. e-postadress. 

Sista anmälningsdag är 5 november 2007. 

Anmälan är bindande. 

Nordiska Lins AB 

Box 9053 • SE-400 92 Göteborg 

Tel. 031-748 49 40 

order@nordiska-lins.se 

www.nordiska-lins.se

Bertil Sterner 

I maj 2004 disputerade Bertil Sterner, 

legitimerad optiker sedan 20 år 

tillbaka, för medicine doktorsgraden. 

Ännu en svensk optiker hade 

därmed uppnått den högsta 

akademiska graden. Det är en stor 

framgång för den enskilde att 

uppnå djup kunskap och hög 

kompetens, men det är också ett 

viktigt steg för att påvisa att det 

fi nns professionalism på hög nivå 

inom optikeryrket. 

Nordic Vision stämde träff med 

Bertil för att få veta mer om hans 

forskning och vad han arbetar 

med nu. 

Ämnesinnehållet i Bertils forskning presenteras 

i en artikel på sidan 26. 

PROFILEN 

– doktor och forskare på ögonens ackommodation 

Text Bengt Nordberg foto: Petra Jonsson 

NORDIC VISION 4·2007 19 

▼

PROFILEN 


Vi träff as högst upp på hotell Gothia Towers i Göteborg. 

Bertil har nu mer än tre års perspektiv på en av de 

största händelserna i sitt liv. Under drygt tre timmar 

har vi ett engagerat samtal kring detta och om hans 

nuvarande arbete. Jag var med som åhörare vid disputationen 

och att nu träff as personligen var mycket 

intressant. Restaurangens berömda räkmacka liksom 

den fi na utsikten över en naturskön stad blir en trevlig 

inramning till vårt samtal. 

Optikerson 

Bertils far, Nils Sterner, drev optikaff är i Stenungsund, 

men Bertil valde att inte stanna kvar i företaget. Hans 

intressen gjorde att yrkeskarriären tog andra vägar. 

Eft er legitimationen 1984 kombinerade Bertil sitt 

arbete som optiker med studier på KomVux vilket 

resulterade i gymnasieexamen på naturvetenskaplig 

linje. Sedan 1989 har han varit anställd som optiker på 

Syncentralen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i 

Göteborg. Hans arbete där har gett honom många 

incitament att utveckla kunskaper och så småningom 

påbörja sin forskarutbildning. 

Ögonens ackommodation som forskningsämne 

Bland incitamenten att utbilda sig till forskare, förutom 

viljan att förverkliga sina ambitioner att uppnå hög 

kompetensnivå, hade Bertil upptäckt att vissa barn 

som undersöktes på syncentralen inte hade den ack- 

ommodationsamplitud som förväntades. En liknande 

upptäckt gjorde läkarkandidater som fi ck mäta ackommodationsförmågan 

på varandra när de deltog i 

ögonkursen på läkarutbildningen. 

Optikerkollegan Stefan Michélsen hade liknande 

erfarenheter från synundersökningar av skolbarn. 

Stefan hade fått indikationer på att behandling med 

optisk fl ipper kunde påverka ackommodationsförmågan 

och närseendet positivt. Stefan kontaktade därför 

forskningsingenjören Maths Abrahamsson på avdelningen 

för oft almologi vid Göteborgs universitet och 

Maths insåg att det fanns en forskningspotential inom 

detta kunskapsområde. Detta resulterade i att Bertil, 

som redan deltagit i ett annat forskningsprojekt tillsammans 

med Maths, fi ck förfrågan om han ville 

arbeta med forskning om ackommodation och ackommodationsstörningar 

hos barn. Bertil antog utmaningen 

och på så sätt bestämdes ämnet för hans forskarutbildning, 

vilken han genomförde tillsammans 

med Maths Abrahamsson, med ögonläkarna docent 

Anders Sjöström och professor Johan Sjöstrand som 

handledare. 

Innan Bertil antogs till forskarutbildning i december 

1999 presterade han 30 akademiska poäng med bland 

annat inriktning på forskningsmetodik. Sedan kombinerade 

han syncentralsjobbet på halvtid med forskningsstudier. 

År 2001 var Bertil färdig med den första 

delen av studierna och ett seminarium för licentiatgraden 

genomfördes. Däreft er krävde forskningsstudierna 

heltid fram till disputationen den 19 maj 2004. 

I oktober samma år promoverades Bertil till medicine 

doktor vid Göteborgs Universitet och mottog då de 

akademiska insignierna doktorshatten, ringen och 

diplomet. 

Personlig tillfredsställelse 

På frågan om vilket som är det viktigaste utbytet 

av forskarutbildningen och forskningsarbetet svarar 

Bertil att det är den personliga tillfredsställelsen av att 

ha fått lära sig väldigt mycket samt att kunna bidra 

med nya rön och dela med sig av sina kunskaper. Att 

söka och fi nna ny kunskap, att testa hypoteser och 

känslan när dessa stämmer är häft iga upplevelser som 

fl er borde få uppleva, säger Bertil. På min fråga vilka 

råd Bertil vill ge till optikerkollegorna svarar han att 

det är viktigt att vara mån om att förkovra sig och 

skaff a kunskaper samt att kritiskt tänkande och ifrågasättande 

alltid är nödvändigt. 

På frågan om vilket som var det jobbigaste med att 

vara forskarstudent säger Bertil att han framförallt 

kände den mentala pressen på sig att prestera bra resultat 

och att det varit svårt att koppla av. Det var heller 

inte helt lätt att komma från en yrkesgrupp som helt 

saknade forskningstradition och göra anspråk på att 

få bli en del av forskningsetablissemanget. 

– Men jag hade som väl var obrutet stöd och förtroende 

från mina handledare, säger Bertil. 

Hur mycket tid fi ck då Bertil lägga ned på studierna?

Det handlade utöver vanlig arbetstid under fl era år 

naturligtvis också om många kvällar och helger. Som 

forskare kopplar man väl egentligen aldrig riktigt av, 

tankarna fi nns där hela tiden, men alla åren med intensiva 

forskarstudier är nu förbi. Bertil kan njuta av sin 

fritid tillsammans med hustrun Ulrica och två små 

fl ickor födda eft er disputationen. 

Kliniskt arbete 

När vi träff as är Bertil sedan en tid tillbaka föräldraledig 

på deltid och den tid han tjänstgör går åt till kliniskt 

arbete med synskadade. Han har under sin föräldraledighet 

inte haft så mycket tid för forskningsarbete 

utan fått inrikta sig på att medverka till att korta 

ner vårdköer så att vårdgarantin kan hållas. Nu eft er 

sommaren går han upp i arbetstid för att få mer tid 

för sitt forsknings- och utvecklingsarbete. Parallellt 

med detta kommer Bertil också att tjänstgöra på ögonmottagningen 

på Mölndals lasarett, där han tillsammans 

med specialister på korneala sjukdomstillstånd 

träff ar patienter för att kartlägga vilka behandlingsmöjligheter 

som är lämpligast. Frågeställningen kan 

vara om operation är nödvändig eller om det är tillräckligt 

med kontaktlinser eller annan behandling. 

Ögonläkarna och patienterna får på så sätt snabbt 

besked och ledtiderna kortas. 

Under samtalets gång kommer vi även in på debatten 

om gratis synundersökningar, där Bertil ifrågasätter 

vissa optikers agerande. 

– Som optiker har vi bland annat ett obligatoriskt 

remissförfarande när ögonsjukdom misstänks. Det är 

också så att endast optiker och ögonläkare har ordinationsrätt 

när det gäller glasögonkorrektioner och 

kontaktlinser. Vår roll som hälso- och sjukvårdspersonal 

samt synundersökningens innebörd och betydelse 

blir helt felaktig och vår professionella status 

urholkas, när vi inte tar betalt för vårt arbete. Erbjudanden 

om gratis synundersökning fl yttar fokus från 

god synvård till det merkantila området. Allmänhetens 

uppfattning om synundersökningens innebörd 

och betydelse blir påtagligt underskattad. På så sätt 

nedvärderar man sin yrkeskompetens, säger Bertil. 

Forskning, utveckling och undervisning 

Sedan april i år innehar Bertil en tjänst som universitetslektor 

vid Göteborgs Universitet, vilket innebär 50 

procent forskning och 50 procent undervisning. Syft et 

är att genom samarbete mellan hälso- och sjukvården 

samt universitetet utveckla ökad kunskap och kompetens. 

Utöver den undervisning han sedan tidigare 

bedriver för bland annat läkarkandidater och distriktsläkare, 

är ett fl ertal utbildningar planerade, såväl 

interna som externa, för optiker, ortoptister, synpedagoger 

och ögonsköterskor. 

I den forskning som ingår i Bertils lektorat håller 

han som bäst på med en reliabilitetsstudie av de mätmetoder 

av ackommodationen som han tillämpade i 

sina doktorandstudier. Syft et är att utveckla under- 

sökningsteknik och diagnostiska metoder så att resultatet 

blir oberoende av vem som utför undersökningen. 

På ytterligare ett sätt fi nns metodutveckling med 

i Bertils verksamhet. Det gäller ett samarbete med 

ögonläkare knutna till Resurscenter Syn på Ekeskolan 

i Örebro, som arbetar med barn med neurologiska 

skador. Syft et är att utveckla det som saknas, nämligen 

bra objektiva undersökningsmetoder. 

Som ett led i ett forskningsarbete ska man, när alla 

data är färdigbearbetade, presentera sina forskningsresultat. 

Detta görs i olika sammanhang i såväl vetenskapliga 

artiklar som genom presentationer vid vetenskapliga 

konferenser. Dessa konferenser är oft a internationella 

och Bertil arbetar just nu med att sammanställa 

nya forskningsdata för att presentera dessa vid 

en konferens om pediatrisk oft almologi i Slovenien 

under hösten 2007. 

Bertil kan se fram emot ett fortsatt spännande 

yrkesliv. 

BERTIL STERNER 

PROFILEN 

FÖDD: 8 mars 1959. 

FAMILJ: Hustru och två döttrar. 

BOR: Vid havet i Göteborg. 

INTRESSEN: Umgås med familj och vänner, resor, litteratur, körsång 

och har på senare tid börjat med yoga. 

SENAST LÄSTA BOK: En spricka i kristallen av Cecilia von Krusenstjerna. 

SENAST SEDDA FILM: Länge sedan jag var på bio. Senast var nog 

Sagan om Ringen. 

SER HELST PÅ TV: Nyheter, dokumentärer, brittiska komedier 

och kriminalfi lmer. 

SKULLE JAG TA MED TILL EN ÖDE Ö: Min familj. Fast det är ju väldigt 

egoistiskt, jag vill ju att de ska leva i bästa välmåga och inte i armod på en 

ö. Så det får bli Ernst, Mat-Tina och Sissela Kyle, så ordnar sig i alla fall 

boendet, maten och underhållningen. Och då kan jag ju ta med familjen 

trots allt. 

MOTTO I LIVET: Ha roligt! 

DETTA VISSTE DU INTE OM BERTIL: Har spelat huvudrollen som 

Socker-Conny av Joakim Pirinen, i pjäsen med samma namn, som 

i mitten på 90-talet gick för utsålda hus på Göteborgs Teaterverkstad. 


KONTAKTOLOGI 

Minskning av myopiprogressionen 

genom kontaktlinser 

De flesta föräldrar skulle säkert 

önska att det fanns en metod att stoppa 

ökningen av myopi hos barn. Men det har 

fram till i dag inte funnits någon möjlighet 

till detta. Bifokala glasögon som terapi för 

barn ger en minimal minskning av myopiökningen, 

om ens någon. Den mest eff ektiva 

metoden är att ge atropin, men med hänsyn 

till biverkningarna är det inget bra alternativ. 

Alternativa kontaktlinsbehandlingar har 

förts fram som möjliga metoder. Sedan 1950talet 

har tillpassning av stabila (från början 

hårda) kontaktlinser enligt konturmetoden 

(parallellitet) ansetts ge en minskad progression 

av myopin. Senare klinisk forskning har 

visat att med konturtillpassning kan myopin 

eft er två månader ha minskat med ca +0,50 

dipotrier, för att däreft er återgå till förväntad 

nivå eft er tre år. Med mjuka kontaktlinser 

ökade myopin i stället med –0,31 dioptrier. 

Ögats axiala längd hade under perioden ökat 

med ungefär lika mycket i båda fallen (0,81 

mm respektive 0,76 mm). Med hänsyn till 

dessa resultat är det knappast någon idé att 

tillpassa barn med stabila linser enbart för 

att försöka minska myopiprogressionen. 

Den mest lovande metoden är att tillpassa 

kontaktlinser som ändrar korneas topografi 

(corneal reshaping contact lenses). Tom Reim, 

Axial length (mm) 

Axial lenght of corneal reshaping contact 

lens wearers and single vision spectacle 

wearers (control) at each visit. 

25.1 

25.0 

24.9 

24.8 

24.7 

24.6 

24.5 

24.4 


0 

0 

Baseline 

Visits 

Corneal Reshaping 

Control 

0 

6 

months 

0 

12 

months 

0 

18 

months 

0 

24 

months 

OD, och hans kollegor konstaterade i en 

undersökning som pågick under tre år att 

hos barn som burit denna typ av kontaktlins 

hade myopin ökat med endast -0,67 dioptrier, 

jämfört med en kontrollgrupp som hade 

använt glasögon, där ökningen var -1,50 

dioptrier. Dessa resultat har lett fram till 

mera rigorösa undersökningar med mer 

högteknologiska instrument. Med ultraljud 

mättes ögats axiala längd hos 43 barn i åldrarna 

7–12 år. Kontaktlinser med avsikt att 

ändra korneas topografi tillpassades och 

kontroller gjordes två gånger årligen. Denna 

grupp jämfördes med en kontrollgrupp som 

använde glasögon. Vid starten var ögonens 

genomsnittliga axiala längd ungefär lika, 

men eft er två år hade den axiala längden i 

kontrollgruppen ökat betydligt mer jämfört 

med kontaktlinsgruppen, 0,4 mm mot 0,2 

mm. Resultaten i två andra liknande studier 

visar på samma skillnad. Det är dock ännu 

för tidigt att dra slutsatsen att behandling 

med ”corneal reshaping contact lenses” fungerar 

för alla barn och något löft e om framgång 

går inte att ge. Vi vet dock att barn 

redan vid åtta års ålder kan se skarpt med 

dessa speciella linser och gärna använder 

dem eft ersom de gör det lättare att delta i till 

exempel utomhusaktiviteter. Den största risken 

med dessa linser, som med de allra fl esta 

Image Shell 

linser, är att få en ögoninfektion. Noggrann 

skötsel och disciplin när det gäller användningstiden 

är av stor betydelse. Här har föräldrarna 

ett stort ansvar. 

Om det nu är så att dessa speciella kontaktlinser 

bromsar myopiprogressionen, så 

är frågan hur detta kan ske. Dr. Earl Smith 

(III), OD, PhD, med medarbetare framför teorin 

att optiska signaler i retinas periferi på 

något sätt påverkar ögats längdökning under 

uppväxtåren. Ljus som fokuseras i makula 

och där skapar en skarp bild kan genom en 

formförändring av korneas topografi få perifera 

ljusstrålar att fokusera framför retinas 

perifera del, inte bakom, vilket annars är det 

vanliga. Därigenom skulle signalen för ökad 

längdtillväxt försvinna (eller tonas ned). Mer 

forskning runt denna teori behövs för att 

kunna styrka trovärdigheten. Om det fi nns 

substans i detta antagande skulle barn kunna 

bära sina speciella kontaktlinser i hemmamiljö 

(dag och/eller natt) och vid utomhusaktiviteter 

kunna slippa korrektion helt och 

hållet, samtidigt som ögats myopiprogression 

gör halt. Inte så tokigt! 

(Dr. Jeff rey J. Walline, OD, PhD, the Ohio 

State University College of Optometry, USA, 

Contact Lens Spectrum, juni, 2007). 

Focus of light rays through the central and mid-peripheral 

cornea that may signal slowed eye growth. 

Cornea 

Retina

KONTAKTOLOGI 

Påverkar kontaktlinser den högre 

ordningens aberrationer i ögat? 

Kan kontaktlinser påverka den 

högre ordningens aberrationer i ögat (coma 

och trefoil)? 

Blir det bättre eller sämre och är stabila 

kontaktlinser att föredra framför mjuka? 

Choi et al (2007) mätte de okulära aberrationerna 

i 22 myopa ögon samt i 14 ögon med 

keratokonus. I båda grupperna mättes sedan 

aberrationerna med stabila linser tillpassade. 

Forskarna fann ingen signifi kant skillnad i 

aberrationer mellan linsbärande och icke linsbärande. 

Inte heller när sfärisk aberration, 

coma eller trefoil mättes var och en för sig 

kunde någon signifi kant skillnad noteras mellan 

linsbärande och icke linsbärande. Vid 

keratokonus kunde dock en signifi kant skill- 

nad noteras i vertikal coma mellan att inte ha 

en lins i ögat (-0,185 +-0,228) och med att ha 

en stabil lins i ögat (0,134 +-0,148). 

En intressant iakttagelse var att när individer 

med låg okulär aberration jämfördes med 

dem som hade hög okulär aberration reducerades 

den höga aberrationen med stabila kontaktlinser 

medan den låga okulära aberrationen 

ökade med stabila kontaktlinser. 

Forskarna mätte också den högre ordningens 

aberrationer på patienter som använde 

orthokeratologi-linser för behandling på natten. 

46 ögon testades och slutsatsen blev att 

den okulära högre ordningens 3:e och 4:e 

aberrationer ökade signifi kant genom orthokeratologibehandlingen. 

Ögonlockens betydelse 

för kontaktlinskomforten 

Det är lätt att förbise ögonlockens 

betydelse för komfortabelt kontaktlinsbärande. 

Det är viktigt att framför allt det övre 

ögonlocket undersöks noggrant både före 

kontaktlinstillpassning och vid återbesök. 

Undersökningen inkluderar både ögonlockskanten 

och den palpebrala delen av conjunctivan. 

Ögonlockskanten är en riktig ”häxkittel” 

för metabolisk aktivitet. De Meibomska 

körtlarna utsöndrar en typ av olja och lipider 

som sprids ut på tårfi lmens yta och förhindrar 

avdunstning. Fungerar inte detta leder 

det omedelbart till en kort TBUT och senare 

till torra ögon. Torra ögon är den vanligaste 

orsaken till drop-outs. 

Det vanligaste skälet till funktionsnedsättning 

i ögonlockskanten är bakterier som 

hämtar näring från de oljiga fl äckarna på 

ögonlockskanten. Dessa bakterier producerar 

exotoxiner som kan ge komplikationer i 

kornea, till exempel infi ltrat. Tecken att leta 

eft er är svullna och rundade kanter med 

utputande körtlar eller oljiga överdrag i de 

Meibomska körtelöppningarna. Skrapning 

av ögonlockskanten eller varma kompresser 

kombinerat med en tablett som innehåller 

doxycycline kan åstadkomma dramatiska 

förbättringar. 

För kontaktlinspraktikern är det till fördel 

att som en rutinåtgärd evertera de övre 

ögonlocken vid varje undersökning. Titta 

eft er förändringar som kan tyda på säsongsallergi, 

men även eft er tecken på mekanisk 

åverkan som kan ha orsakats av en irriterande 

linskant eller belagd kontaktlinsyta. 

Underlåtenhet att undersöka den palpebrala 

conjunctivan kan leda till onödiga och ineffektiva 

försök att lösa komfortproblemen på 

andra sätt och som en följd av detta, dropouts. 

Det tar faktiskt bara någon minut att 

evertera och man undviker att den eventuella 

patologin förvärras. Jättepapillconjunctivit 

(GPC) kan behandlas genom enbart en 

temporär linsvila, antihistaminer eller steroider. 

Genom byte till endagslinser kan 

Mjuka linser ökade den högre ordningens 

aberrationer, men uppdelat på sfärisk aberration, 

coma och trefoil fanns ingen signifi - 

kant skillnad mellan att bära linser och att 

inte göra det. Slutsatsen måste bli att kontaktlinskorrektion 

i avsikt att minska aberrationerna 

i ögat är komplicerad. Mjuka kontaktlinser 

ger ingen automatisk minskning, 

stabila kontaktlinser ger en minskning av 

den högre ordningens aberrationer och orthokeratologibehandling 

skapar en ökning 

av den högre ordningens aberrationer. 

(Dr. Marjorie J. Rah, OD, PhD, New England 

College of Optometry, USA, Contact 

Lens Spectrum, maj, 2007). 

man förhindra att problemet kommer tillbaka. 

Vid tillpassning av stabila kontaktlinser 

har läget av den övre ögonlockskanten stor 

betydelse. Ett ögonlock som täcker övre 

delen av limbus gör att kontaklinsens övre 

segment faller in under ögonlocket och förblir 

där under hela bärtiden. Detta under 

förutsättning att kontaktlinsens diameter är 

tillräckligt stor. Därmed kommer inte ögonlockskanten 

att passera över linskanten vid 

varje blinkning, vilket ökar komforten 

betydligt. 

Det undre ögonlockets läge har främst 

betydelse vid tillpassning av vissa typer av 

bifokala kontaktlinser som behöver förskjutas 

vertikalt över kornea vid växling mellan 

avstånds- och närseende. Den ideala positionen 

för ögonlockskanten är tangentiellt 

med nedre limbus. 

(Th omas G. Quinn, OD, MS, Contact Lens 

Spectrum, maj, 2007). 


RESEREFERAT 

SKLF:S RESESTIPENDIUM 2005 

Reseberättelse från 

Eftersom jag alltid haft ett brinnande 

intresse för det spännande landet 

Sydafrika var valet av resmål mycket 

enkelt när jag fi ck SKLF:s resestipendium 

2005. Syftet med resan var att 

utforska optikbranschen i landet och 

få svar på mina funderingar kring hur 

optikerna arbetar där. 

Sydafrika kan i olika 

sammanhang betraktas 

både som u-land 

och som i-land. Vad är 

det då för standard på 

optikerbutiker och på 

optikernas arbete? Är 

det mest glasögon som 

används eller förbrukas 

kontaktlinser i samma utsträckning som 

i Sverige? I ett så varmt land är ju risken för 

komplikationer i samband med kontaktlinsanvändning 

stor. Eft ersom jag har gått optikerutbildningen 

här i Sverige (Högskolan i 

Kalmar) var jag också nyfi ken på hur den 

utbildningen fungerar i Sydafrika. 

Att få chansen att uppleva många av landets 

äventyr lockade naturligtvis också! Tanken 

var att besöka så många städer/orter som 

möjligt för att på så sätt få se och uppleva 

landet till fullo. Eft ersom Sydafrika är ett så 

otroligt stort land, cirka tre gånger större än 

Sverige, så är avstånden enorma. Därför 

valde jag att besöka landet i hela fem veckor 

för att inte behöva stressa. 

Resans gång 

Jag och mitt ressällskap började med att 

spendera tio dagar i Kapstaden. Det var 

många nya intryck och en annorlunda kultur 

vi möttes av. Staden har cirka 4,5 miljoner 

invånare och kontrasten mellan rika och fattiga 

är väldigt synbar. Klimatet kändes som 


det gör här i Sverige under våra sommarmånader, 

runt 25 grader varmt och lite kyligare 

kvällar. Sydafrika omges av två hav, Indiska 

Oceanen längs östkusten och Atlanten på 

västsidan. Utanför Kapstaden är det alltså 

Atlantens iskalla vatten som svalkar. Vattentemperaturen 

i Atlanten i december låg runt 

16–17 grader. 

Turistattraktionerna är många runt Kapstaden, 

som exempelvis att åka linbanan upp 

till Taff elberget och njuta av den otroliga 

utsikten över staden och haven. Ett besök på 

Robben Island, där Nelson Mandela satt 

fängslad, var också ett måste. Om man, som 

vi, hyr en bil är det även en självklarhet att 

ta en dagstur runt Kaphalvön där Cape Point 

och Godahoppsudden väntar. Det var mäktigt 

att se den sydligaste udden och se de två 

världshaven mötas. 

Kommunikationer såsom bussar och tåg 

är väldigt begränsade i Sydafrika. Vi blev 

varnade för rån och andra brott om vi valde 

de transportalternativen. Så trots vänstertrafi 

k valde vi att hyra bil under större delen 

av resan. Eft er Kaphalvön fortsatte vi bila 

norrut mot de grönskande vinodlingarna. 

Städer vi besökte i detta vinlandskap var Stellenboch, 

Paarl och Frenchhook. Dagarna här 

innebar en hel del vin- och ostprovningar – 

väldigt gott! Däreft er åkte vi åt sydöst längs 

Garden Route, som är en välkänd slinga med 

många mysiga hamnstäder som Mossel Bay, 

Knysna och Jeff rey’s Bay. Port Elisabeth, som 

ligger cirka 70 mil öster om Kapstaden, var 

den kommande anhalten eft er Garden Route. 

Härifrån utgår en beryktad safari som vi 

bestämt oss för att åka på. Naturligtvis måste 

man ha sett Th e Big Five; lejon, leopard, elefant, 

noshörning och buff el. 

Redan vid resans start blev vi avrådda från 

att åka till Johannesburg och Sydafrikas 

huvudstad Pretoria. Johannesburg anses 

vara en av världens farligaste städer med 

otroligt stor brottslighet som rån, droger, 

våldtäkter med mera. Människor vi stötte på 

längs vägen, såväl turister som lokalbefolkning, 

menade att man som turist absolut inte 

har något där att göra. Det är väldigt stor risk 

att man kommer att råka ut för något obehagligt. 

Tyvärr blev det därför inget besök 

på optikerskolan. 

Så tack vare goda råd och sunt förnuft blev 

resans slutdestination istället Durban, som 

ligger cirka 180 mil nordöst om Kapstaden. 

I Durban var klimatet mer tropiskt med 

cirka 35 graders värme. Här var det till största 

delen sol, bad och avkoppling som gällde! 

I alla städer vi kom till besökte vi olika 

optiker. Det var allt ifrån privatägda butiker 

till kedjor som de vi har här i Sverige. I varje 

stad fanns Specsavers Blic Optik. Det verkade 

vara den största och mest dominerande 

kedjan i Sydafrika. 

Eft er att jag hade presenterat mig som 

svensk optiker som undersökte optikbranschen 

i deras land blev jag mycket väl bemött 

i butikerna. Vi diskuterade allt från instrument 

och arbetssätt till olika typer av glas, 

kontaktlinser och leverantörer. De var 

mycket intresserade av Sverige och av hur vi 

arbetar här. 

Hög standard hos optiker 

Mina förväntningar på optikernas standard 

var inte speciellt höga. Jag hade till exempel 

föreställt mig mycket enklare undersökningsrum. 

Istället visade det sig att optikerna där 

har det senaste inom instrument och utrustning. 

I många fall till och med mer avancerad 

apparatur än vad många optiker har här i Sverige. 

Synfältsundersökningar, screening och 

fotografering av ögonbotten var inget ovanligt. 

Alla optiker jag talade med använde sig 

av internationella glas- och kontaktlinsleve- 

HERBERT SPICHTINGER

Sydafrika 

rantörer som Zeiss, Hoya, ciba Vision och 

CooperVision. Bågmärkena omfattade allt 

ifrån Gucci, Prada och Dolce & Gabbana till 

enkla lågprisbågar. Priserna var några hundralappar 

billigare än i Sverige. 

Kontaktlinstillpassningar görs på liknade 

sätt och, vad jag förstår, i samma utsträckning 

som i vårt land. Direkt prisvänliga var 

de inte, med tanke på att en kedja i Kapstaden 

tog 700 Rand (cirka 700 kronor) för en 

utprovning. 

En fråga som dök upp under diskussionen 

var om de märkt av internethandeln när 

det gäller kontaktlinser. Vad jag förstod är 

den inte lika utbredd i Sydafrika som här 

i Sverige. Med tanke på att priserna inte 

var riktigt så låga som jag tänkt mig blev 

jag fundersam på hur fattiga personer 

fi nansierar sina optikerbesök. 

Vårdtåg för fattiga 

Eft er lite eft erforskning fi ck jag reda på att 

ett tåg som heter Phelophepa Healthcare 

Train regelbundet åker runt på den sydafrikanska 

landsbygden och hjälper fattiga människor 

som är i behov av vård. Tåget består 

av 16 vagnar som erbjuder hälsovård, ögonvård, 

tandvård och psykologhjälp. Ögonkliniken 

på tåget har fullt utrustade rum för 

synundersökning, bågprovning och inslipning 

av glas. Synundersökning kostar cirka 

10 svenska kronor och glasögon kostar cirka 

RESEREFERAT 

Taff elberget är en av många turistattraktioner runt Kapstaden. 

30 kronor. Tack vare tågets personal och 

volontärer som ställer upp blir tusentals 

människor hjälpta varje år. Tåget stöds ekonomiskt 

av Transnet (Sydafrikanska järnvägar) 

och Colgate. 

Avslutningsvis kan jag säga att jag fi ck ett 

väldigt gott intryck av Sydafrika. Det var fantastiskt 

att få möjligheten att resa runt och 

uppleva landets alla specialiteter. Mina förväntningar 

före resan var relativt låga så förvåningen 

blev stor över landets höga standard. 

Även optikbranschen och optikernas 

stora medvetenhet får högsta betyg av mig. 

Marina Andersson 


VETENSKAPLIGT 

Bertil Sterners doktorsavhandling 

Referat: Bengt Nordberg 

Bertil Sterners avhandling som låg till grund för disputationen för doktorsgraden 

har titeln OCULAR ACCOMMODATION, Studies of amplitude, insuffi - 

ciency and facility training in young schoolchildren (2004). 

Avhandlingen består av fyra vetenskapliga artiklar vilka har publicerats 

i internationella vetenskapliga tidskrifter, Ophthalmic and Physiological 

Optics och Documenta Ophthalmologica, samt en ramberättelse. I artiklarna 

behandlas Bertils Sterners vetenskapliga studier under utbildningstiden. 

Medförfattare till artiklarna var hans förste handledare Maths Abrahamsson, 

som tyvärr gick bort alldeles för tidigt, samt Martin Gellerstedt och 

Anders Sjöström, samtliga knutna till Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs 

Universitet. 

Planen för genomförandet av Bertils doktorandstudier hade godkänts av 

Etikkommittén vid Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet. 

Avsikten med föreliggande artikel är att i sammanfattad form citera från, 

och informera om innehållet i avhandlingen. 

Mer om Bertil Sterner själv kan ni läsa i ”Profi len” på sid 19. 

Introduktion 

Under rubriken Introduktion i avhandlingens 

ramberättelse redogörs för ögonens 

ackommodation i ett vetenskapligt perspektiv; 

ackommodationens fysiologi, nervbanor, 

ackommodationsstimuli, ackommodationsamplitud, 

mätning av ackommodationen, 

presbyopi, funktionsnedsättningar av 

ackommodationen, astenopi och mängden 

möjliga orsaker till detta samt ackommodationsträning. 

Dessutom beskrivs bland 

annat tonisk ackommodation, konvergensackommodation 

och relativ ackommodation. 

Med relativ ackommodation avses ögonens 

förmåga att under bibehållen konvergens 

mot ett objekt på till exempel 40 centimeters 

avstånd förändra ackommodationen. 

Relativ ackommodation är alltså ett 

mått på ackommodativ fl exibilitet när ögonens 

konvergens inte ändras. I verkligheten, 

när det inte gäller undersökning eller 

träning, samverkar ackommodation och 

konvergens på ett konstruktivt sätt. 

För att fastställa den relativa ackommodationen 

börjar man med att låta patienten 

fi xera bokstäver på 40 centimeters avstånd 


genom en eventuell avståndskorrektion. 

Däreft er lägger man binokulärt till mer och 

mer plusstyrka i 0,25 steg tills patienten 

rapporterar första oskärpa på fi xationsobjektet. 

Med plusstyrkan har ackommodationsbehovet 

på 40 cm minskat. Uppmätt 

plusvärde klassifi ceras som negativ relativ 

ackommodation, NRA. Med minusstyrka 

framför avståndskorrektionen uppmäts 

positiv relativ ackommodation, PRA, på 

samma sätt. Flera större tidigare undersökningar 

på personer med ackommodationsförmåga 

på 5 dioptrier eller mer har gjort 

det möjligt att fastställa evidensbaserade 

normalvärden. Resultaten från Bertils studie 

har sedan jämförts med dessa. Samma 

princip tillämpas i optikers rutinmässiga 

arbete när misstanke om ackommodationsproblem 

föreligger. 

Det primära syft et med Bertils forskning 

var att studera förekomsten av ackommodationsstörningar 

och relaterade symptom 

hos i övrigt friska barn. Det sekundära 

syft et var att utvärdera träningstekniken 

avseende ögonens relativa ackommodation. 

I den första artikeln konstaterar Bertil 

Sterner et al. att kunskaperna om ackommodationen 

hos yngre är ganska begränsade. 

I artiklar av Daune (1912) och Hofstetter 

(1950) och även i senare litteratur fastslås 

det, utan att detta ifrågasätts, att yngre personer 

har bra ackommodationsförmåga. 

Det här är fortfarande en väl etablerad uppfattning 

inom oft almologi och optometri, 

men det har visat sig att det inte är korrekt, 

vilket kan förklara varför frågan om ackommodativa 

problem negligeras när det 

gäller yngre personer. Detta leder i sin tur 

till oönskade konsekvenser eft ersom det 

numera är bevisat att ackommodativa störningar 

hos skolbarn kan orsaka problem 

relaterade till arbete och läsning på nära 

håll. 

Av den andra artikeln framgår att förekomsten 

av subjektiva problem relaterade 

till ackommodativa störningar bland för 

övrigt friska skolbarn inte är fullständigt 

undersökt. Syft et med artikeln var i första 

hand att beskriva undersökningen av relationen 

mellan subjektiva symptom på nära 

håll och den ackommodativa funktionen 

avseende ackommodationsvidd och relativ 

ackommodation. Ett annat syft e var att

undersöka värdet av adekvata referenser. 

Målsättningen med studien som ligger 

till grund för den tredje artikeln var att 

undersöka eff ekten av träning med optisk 

fl ipper på den ackommodativa funktionen 

hos en grupp barn med ackommodativa 

störningar och symptom som astenopi, 

huvudvärk, suddigt seende och att de avstår 

från aktiviteter på nära håll. En annan 

avsikt var att undersöka om träning med 

optisk fl ipper förbättrade ackommodationsförmågan 

och om detta också gav 

positiva långtidseff ekter avseende barnens 

astenopi och relaterade problem. 

Den fj ärde artikeln behandlar ytterligare 

studier av eff ekten av träning av ackommodativ 

förmåga gällande relativ ackommodation. 

En del av studien omfattade en 

jämförelse mellan traditionell fl ipperträning 

och träning med en fi ngerad fl ipper. 

En fi ngerad fl ipper har nollstyrkor på glasen. 

Syft et var att undersöka om fi ngerad 

träning hade någon påverkan. 

Försökspersoner 

En grundskola i Göteborg valdes ut slumpmässigt 

och eleverna erbjöds att frivilligt 

delta i studien. Skolan hade 136 elever i åldrarna 

6 till 10 år. En del tackade nej och en 

del svarade inte. Fyra elever uteslöts på 

grund av hög astigmatism. Föräldrarna var 

väl informerade och hade lämnat medgivande 

till att barnen deltog. Totalt omfattade 

studien som Bertil gjorde för sin licentiatstudie 

72 barn, varav 43 pojkar och 29 

fl ickor, med en medelålder på drygt 8 år. 

För den fortsatta studien valde man ut 

38 barn i åldrarna 9 till 13 år. Samtliga hade 

remitterats från skolan med anledning av 

närarbetsrelaterade problem samt för klagomål 

över huvudvärk, otydligt seende, 

astenopi, bristfällig koncentrationsförmåga 

och att de undvek närarbete. Endast barn 

med nedsatt NRA och PRA och/eller minskad 

ackommodativ förmåga deltog i studien. 

Innan träningsprogrammet påbörjades 

undersöktes samtliga elever av en ortoptist 

avseende binokulärt seende, stereopsis och 

ögonmotilitet. Alla parametrar låg inom 

gränserna för normativa värden. Dessa värden 

hade fastställts med hjälp av en kon- 

trollgrupp bestående av 24 frivilliga barn i 

åldrarna 9 till 14 år. 

Metoder 

Mätning av ackommodationsvidd både 

monokulärt och binokulärt utfördes med 

Donders push-up-metod. Relativ ackommodation 

uppmättes enligt ovanstående 

text. Samtliga mätningar utfördes tre 

gånger och medelvärdet noterades. För 

ackommodationsträningen använde barnen 

optisk fl ipper. 

En uppföljningsstudie utfördes två år 

eft er träningsperioden, men först gjordes 

en telefonintervju med samtliga 38 barn. 

Resultat 

Symptom som huvudvärk och astenopi 

minskade gradvis hos alla 38 barn och hade 

helt upphört vid träningsperiodens slut. 

Träningsperiodens längd varierade från 3 

till 25 veckor och var kortare än 8 veckor 

för majoriteten av barnen. Medelvärdena 

för relativ ackommodation, NRA och PRA, 

ökade under träningsperioden, men kom 

i medeltal inte upp till samma värden som 

kontrollgruppen hade. 

En uppföljningsstudie utfördes två år 

eft er den slutgiltiga undersökningen. 

Under tiden mellan undersökningarna 

hade inget av barnen tränat med optisk fl ipper. 

Värdena på NRA och PRA var nästan 

samma som när träningsperioden avslutades 

och inget av barnen hade återfått några 

symptom. Doktorsavhandlingens resultatredovisning 

innehåller mycket mer fakta 

av intresse. 

Diskussion 

Kunskaperna om ackommodationens 

komplexa funktioner är i vissa perspektiv 

begränsad. Bertil Sterner redogör utförligt 

för detta i doktorsavhandlingens sista del 

under rubriken Diskussion. Det fi nns trots 

allt äldre facklitteratur där detta diskuteras 

och då speciellt avseende unga människors 

ackommodation. 

Onödiga visuella brister i närseendet kan 

åtgärdas i förebyggande syft e. Till exempel 

är det viktigt att identifi era och behandla 

ackommodativa problem hos barn snarast 

eft er skolstarten. Bertil refererar till andra 

KONTAKTOLOGI 

forskare som framhåller att ögonens fokuseringssystem 

bidrar till inlärningsprocessen 

och att ackommodativa brister kan 

göra det onödigt svårt för barnet att läsa 

och att utvecklas i skolan. Konsekvenserna 

blir att barnet inte tycker om att läsa och 

skriva eller att arbeta på nära håll. 

Slutsatser 

Ögonens ackommodation hos ungdomar 

är inte alltid tillräcklig, så som vi förväntar 

oss. Skolbarn kan ha otillräcklig ackommodativ 

förmåga som orsakar subjektiva 

symptom i samband med läsning. Symptomen 

har visat sig öka hos dessa barn eft er 

7½ års ålder. Det är högst önskevärt med 

ytterligare studier som följer barnens 

utveckling för att undersöka om låg ackommodationsamplitud 

skapar subjektiva 

symptom och som påvisar orsakerna. 

Bertils studier identifi erar en grupp barn 

med otillräcklig relativ ackommodation. 

Barnen befriades från sina symptom som 

ett resultat av optisk träning och både deras 

NRA och PRA förbättrades. Träningens 

intensitet och tidsomfattning behöver 

ytterligare undersökas för att optimera 

möjligheterna till optisk träning med lämpliga 

optiska styrkor på linserna. 

Det är grundläggande att identifi era ackommodativa 

brister för att lindra symptom, 

förbättra ackommodativ förmåga 

samt att bestämma typ och omfattning av 

behandlingen. Det är också ytterst viktigt 

för direkt och framgångsrik behandling att 

barn med ackommodativa störningar blir 

korrekt diagnostiserade oberoende av 

andra eventuella oft almologiska problem. 

Det arbete som Bertil Sterner har utfört 

ger vetenskapligt underlag när det gäller 

att undersöka ackommodationsstörningar 

och att utföra visuell träning med optisk 

fl ipper. Det fi nns också lång evidensbaserad 

kunskap om visuell träning med inriktning 

på ackommodationsproblem samt 

gedigen aktuell facklitteratur, främst från 

USA. 

De vetenskapliga artiklar som avhandlingen 

innehåller går att beställa hos Bertil 

via e-post: bertil.sterner@vgregion.se. 


Ta dina linsanvändare 

till en sundare plats... 

...resan börjar med 

En ”gnugg- och sköljvätska” som tar bort betydande 

mängd mikrober innan blötläggningen startar. 

COMPLETE ® EASY RUB FORMULA kombinerar 

”gnugg- och sköljvätskans” teknik med en tillförlitlig 

6-timmars desinfi cering för att säkerställa ett sunt 

linsanvändande. 

COMPLETE ® EASY RUB FORMULA, tar tillsammans 

med AMOs underhållspaket, dina linsanvändare till 

en sundare plats. 

Advanced Medical Optics Norden AB · Johanneslundsvägen 2 · Business Campus 

194 81 Upplands Väsby · Sverige · www.amo-inc.com 

COMPLETE, COMPLETES logo och AMO ADVANCED MEDICAL OPTICS Logo är registrerade 

varumärken och EASY RUB är ett varumärke från Advanced Medical Optics, Inc. inom 

fl ertalet världsomspännande samfund såsom USA och ett fl ertal länder i Europa. 

Referens: 1. Hom MM, Simmons PA. Contact Lens Spectrum. September 2001.

INTRODUKTION 

Detta examensarbete på 10 poäng ingår 

i Optikerprogrammet vid Högskolan i 

Kalmar. Arbetet behandlar silikonhydrogellinsers, 

påverkan på ögats synliga blodkärl. 

Vi vet att kontaktlinser påverkar blodkärlen 

i ögat genom många olika mekanismer. 

Bland annat genom mekanisk irrita- 

tion, men även via metaboliska processer 

som sker på grund av minskad syretillförsel 

(Papas, 2003). 

Fördelarna med att tillpassa silikonhydrogellinser 

linser för kontinuerligt bruk, 

upp till 30 dagar, är väldokumenterade och 

kända. Det är inte svårt för optikerna att 

motivera ett byte till dessa linser ifall 

patienten till exempel önskar sova med sina 

EXAMENSARBETE 

Synliga förändringar på ögat under en 

månads användning av PureVision® 

Sammanfattning 

Text: Emma Trulsson 

Optikerprogrammet 120p 

Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga Institutionen 

Examensarbete 10p 

Handledare: Catarina Ericson, Universitetsadjunkt. Leg. Optiker, MSc Optom 

Examinator: Peter Gierow, Docent 

Förekomsten av röda ögon är en känd nackdel och något som många kontaktlinsanvändare 

vant sig vid. Forskarna är överens om att det är bristen på syre till ögat 

som till största del orsakar detta. Med nya material med högre syregenomsläpplighet 

hoppas man kunna minska detta och dess negativa påverkan på ögat. Men 

går det att se en tillbakagång av den limbala och konjunktivala rodnaden samt 

neovaskulariseringen för oss som tillpassar kontaktlinserna? Och hur upplever 

patienterna övergången till silikonhydrogelmaterialet, som till allt större del börjar 

tillpassas hos de svenska optikerna. 

Sju linsbärare som tidigare använt olika sorters hydrogellinser tillpassades 

med PureVision® linser för dagligt bruk, och ögonen bedömdes med hjälp av 

Efronskalan och biomikroskop. Patienterna fi ck komma tillbaka på två återbesök 

med cirka 14 dagars mellanrum, och samma bedömning gjordes för att se 

ifall någon minskning eller ökning kunde ses i limbal och konjunktival rodnad 

samt neovaskulariseringen. 

Resultatet visade att den limbala rodnanden minskade med hela 0,75 på 

graderingsskalan under en månad, och denna minskning var mer uttalad för 

de med mer rodnad initialt. Även den konjunktivala rodnaden minskade något, 

i genomsnitt 0,3 och neovaskulariseringen minskade med 0,15. Mer än hälften 

av deltagarna uppgav att torrhetsbekymren minskat och då speciellt framåt 

kvällen. Det visade sig även att alla utom en kunde tänka sig att fortsätta med 

silikonhydrogellinserna så länge de inte kostade 200–400 kr mer i halvåret. 

Denna studie visar att det är möjligt att på kort tid se de positiva effekterna 

av silikonhydrogellinser och slutsatsen är att dessa i större utsträckning även 

bör rekommenderas till patienter som enbart använder linser för dagligt bruk. 

linser. Men varför inte tillpassa dessa linser 

även till de patienter som enbart använder 

linserna för dagligt bruk? Borde inte då 

eff ekterna av de höga Dk/t verkligen bli synliga? 

Det var dessa problemställningar som 

motiverade valet av examensarbete. 

Syft et med denna studie är därför att få 

en inblick i vad som händer vid övergången 

ifrån ett klassiskt hydrogelmaterial till silikonhydrogellinser 

vid dagligt bruk. Vad 

kan vi som tillpassare förvänta oss ska 

hända med den limbala och konjunktivala 

rodnaden samt befi ntlig neovaskularisering? 

Och hur upplever patienterna de nya 

silikonhydrogellinser linserna? 

Tidigare studier 

Covey et al. (2001) menade att silikonhydrogellinser 

linserna ger så bra syretillförsel 

till ögat att det inte går att skilja dessa 

ögon från ett öga som aldrig har burit kontaktlinser. 

Inte ens erfarna tillpassare 

kunde skilja dem åt eft er nio månaders dygnet-runt-bruk. 

Slutsatsen var att de klassiska 

konsekvenserna av hypoxi inte gick 

att se hos patienter med höga Dk/t-linser. 

Ett liknande försök gjordes i Norge av 

Aakre et al. (2004) där man tillpassade silikonhydrogellinser 

på 30 personer som tidigare 

hade burit endagslinser. Syft et var att 

se om ögonen visade på några hypoxiförändringar 

eft er tre respektive sex månader 

samt att undersöka hur patienterna upplevde 

komforten. Det gick inte att visa på 

någon större skillnad när det gällde den 

konjunktivala rodnaden från det att man 

började studien, men kontrollgruppen som 

hade fortsatt att använda endagslinser hade 


EXAMENARBETE 

däremot fått ökad injektion. Neovaskulariseringen 

hade ökat i båda grupperna men 

i mindre grad med silikonhydrogellinserna. 

Det visade sig också att det inte fanns 

någon statistisk skillnad mellan linserna 

när det gällde komforten, vilket det funnits 

i tidigare studier. 

I en studie av Lin et al. (2003) utförd på 

108 deltagare, testade man eff ekten på epitelpermeabiliteten 

eft er en natts dygnetrunt-bruk 

med både högt och lågt Dk/tvärde. 

Det höga Dk/t-värdet representerades 

av PureVision-linser med Dk/t på 101 och de 

låga värdena av Acuvue-linser som har 33 

Dk/t. Resultatet visade att epitelets barriärfunktion 

minskade i båda grupperna och 

inte bara för de låga Dk/t. En faktor till detta 

tros vara mekanisk. Studien visade även att 

personer med ett asiatiskt ursprung har 

större tendens till minskad barriärfunktion 

hos epitelcellerna. Även detta tros ha en 

mekanisk orsak då de oft a har spändare 

ögonlock. 

Lin menar att det fortfarande fi nns problem 

med silikonhydrogellinser och att 

hypoxi kanske inte är den enda underliggande 

orsaken till att man tidigare haft problem 

med hydrogellinserna. Vissa silikonhydrogellinser 

har också ett högre modulus 

än hydrogellinser vilket kan ge problem för 

en del människor med spända ögonlock. 

Detta är något att tänka på i vidareutvecklingen 

av silikonhydrogellinserna. 

År 2006 publicerades en studie för att ta 

reda på den subjektiva och objektiva 

responsen av silikonhydrogellinser vid 

dagligt bruk hos vana kontaktlinsanvändare. 

Alla 93 deltagare hade kontaktlinser 

sedan minst fyra år tillbaka och använde 

sina linser på regelbunden basis, minst tio 

timmar per dag och fem dagar per vecka. 

Focus Night & Day tillpassades och man 

kontrollerade ögonen eft er en vecka, en 

månad och två månader. Resultatet visade 

på en minskad bulbär och limbal rodnad, 

vid tillpassningen av silikonhydrogellinser 

för dagligt bruk. Minskningen skedde 

främst från en veckas bruk och fram till en 

månad, och däreft er var den stabil till det 

sista återbesöket. Man märkte även mer 

förändring i återgången av de limbala kärlen 

hos patienter med många kärl jämfört 

med dem som från början inte hade så 

många. Även neovaskulariseringen hade 

avstannat och börjat gå tillbaka signifi kant 

eft er två veckor. Studien visade även att 


patienterna upplevde ökad komfort och 

mindre torrhet i slutet av dagen jämfört 

med användningen av de egna linserna. 

(Dumbleton et al. 2006). 

Även längre studier av silikonhydrogellinser 

linser har visat på en tillbakagång av 

den limbala och konjunktivala rodnaden, 

samt neovaskulariseringen. Eft er tre års 

användning av dygnet-runt-bruk-linser 

kunde man se en förbättring, och det visade 

sig även här att patienterna tyckte att komforten 

ökat i jämförelse med hur det var vid 

användandet av tidigare kontaktlinser 

(Bergenske et al. 2007). 

En äldre studie som stödjer Aakres et al. 

visar däremot att det inte blev någon nämnvärd 

tillbakagång eft er 9 månaders dygnetrunt-bruk 

användning av silikonhydrogellinser. 

Men det ökade inte heller som det 

gjorde för låga DK/t linser (Dumbleton, 

Chalmers, Richter & Fonn, 2001). 

MATERIAL OCH METODER 

Försökspersoner 

För att få tag på personer som skulle kunna 

tänka sig att ställa upp i studien sattes lappar 

upp på anslagstavlor runt om på Högskolan 

i Kalmar. En del av de personer som 

anmälde sig kom även via kurskamrater 

som inte själva kunde använda dessa personer 

i sina studier. 

Kravet för att få delta i studien var att 

man var van kontaktlinsanvändare och 

inte sedan tidigare använde silikonhydrogellinser. 

Deltagarna skulle även använda 

sina dåvarande linser mer än tre dagar/ 

vecka och minst åtta timmar per dag. 

Det var sammanlagt 15 personer som 

hörde av sig och var intresserade av att delta 

i studien, varav sex redan hade silikonhydrogellinser 

utan att veta om det. Två personer 

hörde av sig när studien redan hade 

påbörjats. Totalt ställde åtta personer upp 

i studien. Sju kvinnor och en man. Deltagarna 

var mellan 20 och 29 år, och medelåldern 

låg på 23 år. 

Annons 170x235 

Undersökningsmetoder 

Innan undersökningen påbörjades fi ck alla 

patienter både muntlig och skrift lig information 

i form av ett informationsblad som 

de även fi ck ta med sig hem. De fi ck ge sitt 

samtycke till undersökningarna genom att 

skriva på ett papper. 

Däreft er togs en inledande och grundlig 

anamnes. Tidigare linssort, skötselsystem, 

användningstid, mediciner, allergi, hereditet 

och eventuellt andra ögonrelaterade 

problem dokumenterades. Många av 

patienterna rapporterade att det även skulle 

vara bra om det utfördes en synundersökning, 

eft ersom de inte var säkra på om 

deras tidigare linsrecept fortfarande 

stämde. Därför gjordes en refraktionsbestämning 

med hjälp av CV-3000 och i de 

fall det var nödvändigt ändrades linsstyrkan 

med hänsyn taget till toppunktsavståndet. 

Patienternas k-värden togs med hjälp av 

Topcons Auto-kerato-refraktometer och 

den vertikala diametern på irisen mättes 

med en vanlig linjal. Alla värden journalfördes. 

En noggrann bedömning av patienternas 

ögonhälsa gjordes med hjälp av biomikroskopet, 

Topcon/E 7F, för att kontrollera 

att det inte fanns några kontraindikationer 

för kontaktlinserna eller deltagandet 

i studien. Bedömning och gradering gjordes 

med hjälp av Efron Grading Scales for 

Contact Lens Complications i 0,25 steg och 

fokus lades på att kontrollera konjunktiva, 

den limbala rodnaden och neovaskulariseringen. 

Detta fotograferades även med 

hjälp av en kamera, Sony DFW-X700. 

Sedan tillpassades linserna och passform, 

centrering och rörlighet kontrollerades 

eft er ungefär 10 minuter. En överrefraktion 

utfördes med hjälp av provglas och 

linsstyrkan justerades i de fall där det krävdes. 

Första besöket tog i genomsnitt en 

timme. 

Två veckor eft er tillpassningsdagen fi ck 

patienterna komma tillbaka på återbesök, 

och deras användningstid och eventuella 

subjektiva besvär dokumenterades. Linserna 

plockades ur och med hjälp av biomikroskopet 

gjordes samma kontroll av 

ögonen som vid första besöket, samt fotografering. 

Vid det sista återbesöket, fyra 

veckor eft er tillpassningsdagen, upprepades 

samma sak som vid det första återbesöket, 

med tillägget att patienten fi ck 

utvärdera linserna i en kort enkät . 

För att eliminera så många felkällor som 

möjligt användes samma undersökningsrum 

och instrument genom hela studien. 

Under studiens gång utfördes även Efron 

grading scales tutor med hjälp av CD-programmet 

regelbundet. Resultatet av det 

testet visade på bedömarens möjlighet att 

vara konsekvent i sina bedömningar och

0,47 är ett värde som enligt Efron är ”outstanding 

consistency”. De övriga värdena, 

som angav hur långt ifrån medelvärdet 

som bedömaren ligger, var: Konjunktival 

rodnad +0,2, limbal rodnad -0,3 

och neovaskularisering -0,4. Dessa värden 

är något som man bör ha i åtanke när 

man bedömer resultaten. 

Informationssökning 

Informationen till studien har samlats in 

genom att söka vetenskapliga artiklar i 

olika sökmotorer och databaser till exempel 

PubMed, ELIN och Google Shoolar. 

Då användes sökord som hyperaemia, 

silicon-hydrogel, hypoxi och limbal. 

PureVision® 

Till studien användes silikonhydrogellinsen 

PureVision® från Bausch & Lomb 

eft ersom dessa har ett Dk/t-värde på 101 

x10-9 (KLASS, 2007). Men även för att de 

har så stort styrkeomfång att alla intresserade 

deltagare med största sannolikhet 

skulle kunna vara med trots höga plus 

eller cylindrar.silikonhydrogellinser linser 

behandlas på olika sätt för att ge bättre 

vätbarhet och Bausch & Lomb kallar sitt 

sätt för plasmaoxidation (Sweeney, 

2004). 

RESULTAT 

I genomsnitt använde deltagarna i studien 

sina linser sex dagar per vecka och 

12,5 timmar per dag innan studien påbörjades. 

Detta värde var i stort sett oförändrat 

vid återbesöken. En del rapporterade 

att användningstiden ökat medan den för 

andra minskat på grund av förkylning. 

Linserna hade enbart använts för dagligt 

bruk, men tre personer rapporterade att 

de hade testat att sova med dem en eller 

två nätter. Två personer var, eller hade 

varit, förkylda vid första återbesöket. En 

av dessa hade fortsatta besvär vid det 

andra återbesöket, då även ytterligare två 

personer var förkylda. 

Majoriteten av deltagarna använde 

Tabell I. PureVision ® -linsens parametrar enligt KLASS 2007 

PureVision ® 

Parametrar D 14,0 mm R 8,6 mm 

Centrumtjocklek 0,09 mm (-3,00) 

Styrkor -6,00D till +6,00 D i 0,25 D steg inkl plan 

-6,50 D till -12,00 D i 0,50 D steg 

Användningstid Kontinuerligt bärande upp till 30 dagar 

Material Balafi lcon A 

Dk 74,3 h Pa 

Dk/t 101 x 10–9 

Vätskehalt 36 % 

Övrigt Ljusblå hanteringsfärg 

PureVision ® Parametrar 

Toric 

D 14,0mm R 8,7mm 

Centrumtjocklek 0,10 mm (-3,00) 

Styrkor -6,00 till +6,00 i 0,25 steg 

-6,50 till -9,00 i 0,50 D steg 

Cyl -0,75 till -2,25 i 0,5 steg ax 0-180 

grader i 10° steg 

Användningstid Kontinuerligt bärande upp till 30dagar 

Material Balafi lcon A 

Dk 91 

Dk/t 101 x 10-9 

Vätskehalt 36 % 

Övrigt Markeringar klockan 6 

EXAMENSARBETE 



Silikonlins 

Högt Dk 

Låg modulus 




Tel: 031-706 76 70 Fax: 031-706 95 35 


EXAMENSARBETE 

månadslinser innan studien påbörjades. 

En hade endagslinser men uppfyllde trots 

detta användningskraven. Två personer 

hade sedan tidigare toriska linser med prismaballast. 

Sex personer rapporterade vid den inledande 

anamnesen att de hade lindriga problem 

med torra ögon, och då främst på 

kvällen. Inga läkemedel, bortsett från ppiller, 

användes under studien, och ingen 

uppgav några allergier som skulle kunna 

påverka användandet av kontaktlinser. 

Diagrammen anger medelvärdena för 

det totala antalet ögon, vilket var 16 stycken. 

Det var ingen större skillnad på resultaten 

mellan höger- och vänster öga. Det gick 

däremot att se tydligare resultat hos dem 

som hade mer rodnad initialt. Inget samband 

mellan deras tidigare linssort och tillbakagången 

kunde ses. 

Limbal rodnad 

Initialt hade patienterna en ökad limbal 

rodnad temporalt och nasalt. Rodnaden 

var något mindre superiort och inferiort. 

Minskningen på 0,35 i graderingen var detsamma 

för alla kvadranter utom för den 

inferiort som minskat 0,2 eft er två veckor. 

Vid det andra återbesöket kunde man se 

en något varierande minskning från 0,40 

temporalt till 0,25 superiort och nasalt. 

Värdena har en total standardavvikelse på 

± 0,46. 

Totalt sett fanns den största nedgången 

för den limbala rodnaden i den temporala 

kvadranten, där det minskat med 0,75 

under en månad (se diagram I). Detta 

representerar tre steg i den graderingsskala 

som användes. Minst förändring kunde ses 

i den inferiora kvadranten, med en total 

återgång på 0,5. 

Den största återgången som ett enskilt 

öga visade på var i den temporala kvadranten. 

En gradering på 2,0 vid första besöket 

som hade minskat till 1,25 vid det första 

återbesöket. Eft er en månads dagligt bruk 

hade rodnaden minskat kraft igt och gra- 


derades till 0,5, en total minskning på 75 

procent från det ursprungliga värdet. 

Något som observerades under studien 

gällande den limbala rodnaden var en viss 

tendens till en ökad rodnad klockan fyrafem 

samt sju-åtta. 

Limbal rodnad 

Gradering 

1,4 ■ 

▼ 

1,2 

● 

1 

0,8 

0,6 

0,4 

0,2 

Nasalt 

Temporalt 

Superiort 

Inferior 

■ 

▼ 

Diagram I. Den limbala rodnadens minskning 

under en månads användning av PureVision® 

vid dagligt bruk. 

▼ 

● 

0 

Tillpassningsdag 2 veckor 4 

För en del patienter var resultatet tydligt 

eft er en månads användning av silikonhydrogellinser 

linserna och det fanns ingen 

tvekan om att den limbala rodnaden minskat 

(se fi gur 6). 

Konjunktival rodnad 

Resultatet visade på en tillbakagång på 

0,05-0,15 i graderingsskalan av den konjunktivala 

rodnaden vid det första återbesöket. 

Vid andra återbesöket fanns en större 

sammanlagd nedgång än vid det första, 0,1- 

0,3. Totalt 0,35 temporalt och inferiort, 0,30 

superiort och 0,25 nasalt. (se diagram II). 

Standardavvikelsen var totalt ± 0,32 och 

indikerar en knapp nedgång i den konjunktivala 

rodnaden. 

Den största återgången som ett enskilt 

öga visade var i den nasala kvadranten. 

● 

■ 

Figur 6. Den limbala 

återgången eft er 30 dagars 

dagligt bruk användning 

av PureVision®. Den högra 

bilden visar patienten vid 

tillpassnings dagen och den 

till vänster en månad senare. 

Foto: Emma Trulsson © 

Från en gradering på 2,0 vid första besöket 

som minskade till 1,5 vid det första återbesöket 

och till sist graderades till 0,75. 

Konjunktival rodnad 

Gradering 

1,5 

1,4 ■ 

▼ 

1,3 

1,2 ● 

1,1 

1 

0,9 

Nasalt 

Temporalt 

Superiort 

▼■ 

0,8 


Diagram II. Förändringen av den konjunktivala 

rodnaden under en månads användning av 

PureVision® linser vid dagligt bruk. 

Neovaskularisering 

Neovaskulariseringen minskade mer till 

andra återbesöket än vad det gjort till det 

första. Vid det första återbesöket var 

minskningen endast mellan 0–0,05. Den 

totala minskningen var 0,10–0,20 (se diagram 

III), men var oförändrad om man tar 

hänsyn till den totala standardavvikelsen 

på ± 0,24. 

Neovaskularlsation 

Gradering 

0,35 ● 

0,3 

0,25 

0,2▼■ 

0,15 

0,1 

0,05 

Superiort 

Nasalt 

● 

Inferior 

Diagram III. Förändringen av neovaskulari sering 

under en månads användning av Pure Vision® 

linserna vid dagligt bruk. Den temporala graderingen 

var densamma som den nasala vid tillpassningsdagen 

och den inferiora eft er fyra veckor. 

● 

▼■ 

Inferior 

Temporalt 

0 


■ 

▼ 

● 

● 

■ 

▼

Enkätfrågor 

Vid det sista återbesöket fi ck patienterna 

svara på en enkät. Enkäten gjordes för att 

komplettera undersökningen, främst för 

att ta reda på linskomforten och den totala 

upplevelsen av linserna. 

Hur tycker du att du sett med linserna? 

Sju av åtta deltagare uppgav att de sett 

bättre med dessa linser än med sina tidigare 

medan en uppgav att det inte varit någon 

skillnad. Ingen upplevde därmed sämre 

syn med silikonhydrogellinser linserna. 

Hur har linskomforten varit? 

Linskomforten var mycket bra för fyra personer, 

bra för tre och godtagbar för en. 

Ingen uppgav att den varit dålig eller 

mycket dålig. 

Tycker du att linserna kändes mer i ögat 

än dina tidigare? 

Två personer tyckte att linserna inte hade 

känts alls. Fyra uppgav att de känts av, men 

att besvären försvunnit eft er en vecka, och 

en uppgav att besvären försvunnit eft er två 

veckor. Besvären kvarstod endast för en 

person. 

Hur har torrhetsp roblemen varit sedan 

du började med dessa linser? 

Två av deltagarna uppgav att de inte hade 

några torrhetsproblem vid studiens början. 

Fem tyckte att problemen minskat något 

och en att problemen var som tidigare. 

Ingen tyckte att problemen hade ökat men 

inte heller att de helt försvunnit. 

Hade du kunnat tänka dig att fortsätta 

med linserna? 

Nästan alla kunde tänka sig att fortsätta 

med linserna. Endast en uppgav sig tveksam 

till detta på grund av likvärdig komfort 

med tidigare linser. 

Hur mycket mer än dina vanliga linser 

får de lov att kost a? 

Fem svarade att det inte fi ck kosta mer än 

200 kr mer i halvåret jämfört med deras 

tidigare linser. Endast tre var villiga att 

betala upp till 400 kr mer och ingen tyckte 

att priset fi ck överstiga 600 kr extra per 

halvår. 

DISKUSSION 

Den limbala rodnaden minskade mest 

nasalt och temporalt. Det var även här man 

initialt såg den största rodnaden vilket 

stödjer Dumbletons et al. i att den största 

nedgången sker där det fi nns mest rodnad 

från början. Att det här fi nns en större rodnad 

kan bero på att dessa delar är mer beroende 

av syre från luft en medan de delar 

som täcks av ögonlocket, superiort och 

inferiort, har en automatisk syretillförsel 

från den palpebrala konjunktivan. 

Även den konjunktivala rodnaden minskade, 

men inte alls i samma grad som den 

limbala. Detta indikerar att denna inte alls 

är lika syreberoende som limbus är. Det var 

ett väntat resultat med tanke på att en mjuk 

kontaktlins helt täcker de limbala delarna 

av ögat men inte de konjunktivala. Trots 

allt gick det att se en liten minskning på 

0,3-0,35 över hela konjunktiva. Den största 

delen av denna minskning skedde vid den 

senare delen av undersökningsperioden. 

Kanske kan detta bero på att dessa kärl är 

större än de limbala och att det därför tar 

längre tid för en tillbakagång. 

Det fanns en tendens till att många var 

mer röda i limbus och konjunktiva inferiort-nasalt 

och inferiort-temporalt. En teori 

skulle kunna vara att trycket ifrån det 

nedre ögonlocket är större här. Det fi nns 

även en möjlighet att den limbala rodnaden 

kan ha förväxlats med Palisades of Vogt, 

då ett kärl som ligger på dessa upplevs som 

tjockare. Då borde dock rodnaden ha varit 

mer intensiv inferiort. 

Neovaskulariseringen minskade som 

mest med 0,15, men hade en standardavvikelse 

på ± 0,25, vilket tyder på att resultatet 

inte är statistiskt bekräft at. Men eft ersom 

studien är utförd på så få deltagare är 

det svårt att betrakta några av värdena som 

signifi kanta. För att få sådana värden skulle 

studien varit tvungen att vara betydligt 

större. Det ska även påpekas att deltagarna 

i studien generellt sett inte hade någon hög 

neovaskularisering vid studiens början. 

Det är möjligt att det vid högre graderingar 

av neovaskularisering går att se en större 

förändring. 

Det var många som angav i anamnes och 

enkät att de nya linserna kändes mer i ögonen 

än de tidigare. Problemet är inte helt 

ovanligt vid övergången till de nya silikonhydrogellinser 

och beror troligtvis på ett 

högre modulus. Problemet tycks dock vara 

EXAMENSARBETE 

överkomligt då de fl esta ansåg att symptomen 

hade försvunnit redan eft er en vecka. 

Det faktum att så många uppgav att de faktiskt 

såg bättre med silikonhydrogellinser 

linserna beror troligtvis enbart på styrkeförändringen 

som gjordes vid tillpassningstillfället. 

Det kan även bero på en förväntad 

bättre syn med nya linser hos 

patienterna, dvs. placeboeff ekt. 

Felkällor 

På grund av helger och lov samt att patienterna 

i vissa fall glömde sina tider så är kontrollerna 

inte gjorda med exakt två veckors 

mellanrum, vilket var målet, utan det 

varierar med ± 4 dagar. Det var även omöjligt 

att kontrollera ögonen vid samma tidpunkt 

på dagen, vilket resulterade i att en 

del patienter burit sina linser längre än 

andra. 

Eft ersom fl era patienter var eller hade 

varit förkylda under studiens gång visade 

dessa vid återbesöken ibland en ökning 

istället för minskning, och då speciellt av 

den konjunktivala rodnaden. Neovaskulariseringen 

var dock konstant. Förkylningarna 

ledde även till att patienterna inte 

använt linserna i den omfattning som de 

kanske velat, utan minskat sin användningstid 

kraft igt. Men eft ersom den sammanlagda 

användningstiden var konstant 

vid de två återbesöken tyder det på att de 

som varit symptomfria snarare ökat sin 

användningstid. Detta bekräft as även av 

anamnesen. 

Känsligheten på Efronskalan är inte 

optimal eft ersom jag valde att gradera 0,25 

steg. Detta gjorde jag eft ersom det var första 

gången som jag hade möjlighet att 

använda mig av den som ett kliniskt instrument, 

och då ansåg detta vara en lämplig 

nivå. Med större erfarenhet har man givetvis 

även större möjlighet att bättra på sin 

graderingsförmåga. Det intressanta är dock 

att skillnaderna var så pass stora att de tydligt 

gick att se även med den grova skalan. 

Eft ersom ljusstyrkan på bilderna inte var 

exakt densamma vid varje tillfälle och därmed 

inte heller bildkvalitéen, var det svårt 

att använda sig av bilderna som referenser 

till tidigare graderingar. Dessa bilder togs 

därför i syft e att få en mer demonstrativ 

presentation. 

Egna förväntningar på resultat i en studie 

kan givetvis alltid spela en roll, och 


detta är svårt att undvika. Möjligtvis hade 

man kunnat använda sig av ett öga som 

kontrollöga, men det är också svårare att 

motivera användningen av två olika sorters 

linser för patienter som har samma styrka 

på höger och vänster. Dessutom hade andra 

frågeställningar dykt upp såsom hur man 

väljer öga när ett öga är rödare än det andra 

vid start. Det är inte heller alldeles säkert 

att ögonen reagerar på samma sätt, vilket 

bekräft ats i studien. 

Slutsats 

Resultatet av denna studie visar att det är 

möjligt att på kort tid se de positiva eff ekterna 

av höga Dk/t. Men om tillpassarna 

kan se tydliga resultat, vad är det då som 

hindrar oss ifrån att tillpassa silikonhydrogellinser 

för dagligt bruk? Komforten har, 

i de fl esta fall, visat sig vara mycket bra och 

majoriteten av deltagarna tyckte även att 

torrhetsproblemen minskat något - och då 

speciellt på kvällen. Prisfrågan går inte att 

bortse ifrån när man diskuterar detta 

ämne, men sju av åtta i just denna studie 

kunde tänka sig att fortsätta med linserna 

med kunskapen om att de var bättre för 

ögonhälsan, men inte betala mer än 200- 

400 kr extra. 

Ansvaret tycker jag nu ligger på Optikerna 

att vara tydliga i sin information till 

patienterna och erbjuda dessa linser även 

för dagligt bruk. På så sätt kan vi kanske i 

framtiden minska komplikationerna som 

följer med hypoxi. Men som det framgår i 

arbetet är inte alla problem lösta i och med 

silikonhydrogellinser linserna, och tillpassarens 

ansvar för sina patienters ögonhälsa 

är fortfarande mycket stor. 

REFERENSER 

Aakre, B., Ystenaes, A., Doughty, M., Austrheim, 

Ø., Westerfj ell, B., & Lie, M. (2004). 

A 6-month follow-up of successful refi ts 

from daily disposable soft contact lenses to 

continuous wear of high-Dk silicon-hydrogel 

lenses. Ophtalmology and Physiology 

Optometry, 24, 130-41. 

Bergenske, P., Long, B., Dillehay, S., Barr, 

J., Donshik, P., Secor, G., Yoaukm, J., & 

Chalmers, R. (2007). Long-term clinical 

results: 3 years of up to 30-night continuous 

wear of Lotrafi lcon A silicon hydrogel and 

daily wear of low-Dk/t hydrogel lenses. Eye 

& Contact Lens: Science & Clinical Practice, 

33, (2), 74-80. 


Bergmanson, J P. (2004). Clinical ocular 

anatomy and physiology, 11th Edition, 58- 

100. 

Covey, M., Sweeney, D., Terry, R., Sankaridurg, 

P., & Holden, B. (2001). Hypoxic 

eff ects on the anterior eye of high-Dk soft 

contact lens wearers are negligible. Optometry 

and Vision Science, 78, (2), 95-9. 

Dumbleton, K., Chalmers, R., Richter, 

D., & Fonn, D. (2001). Vascular response to 

extended wear of hydrogel lenses with high 

and low oxygen permeability. Optometry 

and Vision Science, 78, 147-51. 

Dumbleton, K. (2002). Adverse events 

with silicon hydrogel continuous wear. 

Contact Lens & Anterior Eye, 25, 137-46. 

Dumbleton, K., Keir, N., Moezzi, A., 

Feng, Y., Jones, L., & Fonn, D. (2006). 

Objective and subjective response in 

patients refi tted to daily-wear silicon hydrogel 

contact lenses. Optometry and Vision 

Science, 83, 758-68. 

Efron, N. (2004). Contact lens complications, 

2nd Edition. London: Butterworth- 

Heinemann, 61–76, 87–94, 132–148, 153–162, 

223–235. 

Gasson, A., & Morris, J. (2003). Th e contact 

lens manual – A practical guide to 

fi tting, 3rd Edition. United Kingdom: 

Butterworth-Heinemann, 4–9, 90–91, 

240–247. 

Harwitt, D M., & Bonanno, J A. (1999). 

Re-evaluation of the oxygen diff usion 

model for predicting minimum contact 

lens Dk/t values needed to avoid corneal 

anoxia. Optometry and Vision Science, 76, 

(10), 712-9. 

Holden, B., & Mertz, G. (1984). Critical 

oxygen levels to avoid corneal edema for 

daily and extended wear contact lenses. 

Investigative Ophthalmology & Visual Science, 

25, (10), 1161-7. 

Kaufman, P., & Alm, A. (2003). Adler´s 

physiology of the eye – Clinical application, 

10th Edition. Missouri: Mobsy, 747-84. 

Keay, L., Sweeney, D., Jalbert, I., Skotnitsky, 

C., & Holden, B. (2000). Microcyst 

response to high Dk/t silicon hydrogel contact 

lenses. Optometry and Vision Science, 

77, (11), 582-5. 

Krachmer, Mannis, Holland. (2005). 

Cornea – Volume One -Fundamentals, 

diagnosis and management, 2nd Edition, 

Elsevier-Mosby, 3–49. 

Lin, M., Soliman, G., Song, M., Smith, 

P., Lin, C., Chen, Y., & Polse, K. (2003). Soft 

contact lens extended wear aff ects corneal 

epithelial permeability: Hypoxic or mechanical 

etiology? Contact Lens & Anterior 

Eye, 26, 11–6. 

Morgan, P., & Brennan, N. (2004). Th e 

decay of Dk. Optician, 227, 27–33. 

Papas, E., Vajdic, C., Austen, R., & Holden, 

B. (1997). High-oxygen-transmissibility 

soft contact lenses do not induce limbal 

hyperaemia. Current Eye Research, 16, 

942-8. 

Papas, E. (1998). On the relationship between 

soft contact lens oxygen transmissibility 

and induced limbal hyperaemia. 

Experimental Eye Research, 67, 125–31. 

Papas, E. (2003). Th e limbal vasculature. 

Contact Lens & Anterior Eye, 26, 71-6. 

Papas, E. (2003). Th e Role of hypoxi in 

the limbal vascular response to soft contact 

lens wear. Eye & Contact Lens, 29, 72-4. 

Phillips, A., & Speedwell, L. (2007). Contact 

lenses 5th Edition. Butterworth-Heinemann, 

273-81. 

Sveriges Kontaktlinsförening. (2007). 

KLASS; Kontaktlinser Angående Specialiteter 

i Skandinavien. Ronneby: ErgoOpto- 

Program AB 

Sweeney, D. (2004). Silicon Hydrogels 

– Continuous-wear contact lenses, 2nd Edition. 

United Kingdom: Butterworth-Heinemann, 

2-4, 17, 126-216. 

Internetreferenser 

http://www.glaucoma-association.com/ 

nqcontent.cfm?a_name=glossary&tt=arti 

cle&lang=it&site_id=1078&term_id=13 

(2007-05-03, kl. 13.37). 

http://www.e-sunbear.com/anatomy_ 

03.html (2007-05-03, kl. 13.17)

Topcon Scandinavia, Box 25, 431 21 Mölndal. 

Tel: 031-710 92 00 • Fax 031-710 92 49 

www.topcon.se

LES CUNLIFFE 

PRODUKTNYTT 

Ny handhållen tonometer 

Reichert har nu kommit med en ny 

handhållen tonometer. Tono-Pen-Avia Applanation 

Tonometer, som är tillräckligt liten 

för att kunna bäras i skjortfi ckan, men innehåller 

ändå en hel del avancerad teknologi. 

Den har en mer ergonomisk design än Tono- 

Pen XL Applanation Tonometer, batteriet 

varar fyra gånger längre än tidigare och den 

Bifokal kontaktlins 

No7 LAB har presenterat en ny bifokal 

mjuk kontaktlins, Royal och Royal Toric. Det 

är en lins av typen ”translating”. Ett triangelformat 

lässegment är placerat på den 

främre ytan i den nedre delen av linsen. Strax 

under lässegmentet på den främre ytan fi nns 

en bågformad zon som bidrar till att skjuta 

linsen uppåt vid sänkning av blicken. Linsens 

asfäriska perifera geometri ska även den 

underlätta linsens vertikala rörelse. Stabiliseringen 

sker med en kombination av prismaballast 

och dynamisk stabilisering. 

Utformningen på läsdelen fi nns i två utföranden, 

där pupilldiametern avgör vilken 

form man ska välja. 

Piller för bättre syn 

Vitaminer ger skydd mot åldersrelaterade 

ögonsjukdomar. Kanske inte någonting 

nytt, men fl era forskare har funnit att 

vissa specifi ka vitaminer kan minska risken 

för senil makuladegeneration (AMD). En 

holländsk studie visar att kombinationen av 

vitamin C och vitamin E minskar risken för 

AMD. Andra forskare har funnit att en stark 


kan kopplas till två stora LCD-skärmar. 

Instrumentet använder mätteknologi 

genom mikrospänning och har en kontaktyta 

på 1,0 mm i diameter. Genomsnittet av 

tio oberoende mätningar garanterar enligt 

Reichert ett säkert värde. 

www.tonopenavia.com 

Royal är tänkt för presbyoper med sfäriska 

eller nästan sfäriska korrektionsbehov, 

medan Royal Toric är ämnad för presbyoper 

med astigmatism över 0.75D. 

Den fi nns i 3 olika baskurvor, 8,60, 8,90, 

och 9.20, diameter 14,0 eller 14,5. Styrkeomfång 

-8,00 – +4,00 i 0,25D steg, cylinderstyrka 

-0,75 – -2,50 i 0,25D steg. Add från +1,00 

till +3,00 också i 0,25D steg.Materialet är 58%igt 

med DK (ISO) 16. Bytesintervall 3 eller 6 

månader. 

www.no7-contact-lenses.co.uk 

antioxidant, Lutein, också bromsar utvecklingen 

av AMD. Lutein återfi nns bland annat 

i frukt, majs, äggula och gröna blad. 

Det är nu också möjligt att köpa olika piller 

för att förebygga problem med ögonhälsan. 

Här är några exempel: 

Visionace with Xangold – Tabletterna 

innehåller naturellt Lutein tillsammans med 

antioxidanter, vitaminer, biofl avonoider och 

zeaxanthin, som alla är viktiga för retina och 

ögonlins. Mineraler som selenium och zink 

ingår också och är bra för ögats enzymer. 

Ocuvite – Innehåller kapslar med 6 mg 

lutein, vitaminerna C och E samt zink, allt 

för att upprätthålla god ögonhälsa. 

Icaps – Innehåller lutein och zeaxanthin, 

näringsämnen som är bra för makula. Sägs 

även skydda ögat genom att minska den oxidativa 

processen och absorbera skadligt blått 

ljus. 

Det är ingen tvekan om att allmänhetens 

ökade intresse för förebyggande piller även 

gäller ögonsjukdomar. 

Ny Flourescein-strip 

Amcon Laboratories lanserar nu 

Fluorescein Glostrips, 1,0 mg. De kan användas 

vid tillpassning av kontaktlinser, för att 

analysera skador på korneas yta och vid applanationstonometri. 

Varje box innehåller 100 

sterila remsor. 

www.amconlabs.com 

Canon Retinalkamera 

CR-DGi 

SEFO har en ny ögonbottenkamera från 

Canon. Den är av typen Non-mydriatic och 

klarar pupilldiametrar ner till 3,5 mm. 

Canon EOS digitalkamera kan anslutas och 

upplösningen med Canon EOS 30D är 10,1 

megapixels. Instrumentet kräver upp till 70 

procent mindre ljus än Canons tidigare produkter, 

vilket reducerar patientens obehag 

vid fotograferingen. 

www.sefo.se 

Funduskamera utan 

behov av mydriatika 

Funduskameran från Carl Zeiss, Th e 

Visucam, marknadsförs nu som ett instrument 

där mydriatika inte är nödvändigt, 

inte ens vid extra små pupiller. Instrumentet 

ger en perfekt fokusering på ögonbotten 

genom högkvalitativ optik, en digital sensor, 

en ansluten dator med en databas för bildjämförelser 

och en enkel rak bildöverföring 

via nätet. Överföringen sker via en USBsticka 

eller genom att bränna en DVD/CD. 

Sensorn är på 5,0 megapixlar. 

www.meditec.zeiss.com 

ACLM Year Book 

The Association of Contact Lens 

Manufactorers (ACLM) har nu kommit ut 

med 2007 års upplaga av sin produktmanual. 

Den innehåller data om praktiskt taget alla 

på marknaden förekommande kontaktlinser, 

vätskor och material. Den innehåller också 

ett antal konverteringstabeller och en fullständig 

guide över den standard som är aktuell 

för kontaktlinser. www.aclm.org.uk.

Sveriges Kontaktlinsförening inbjuder till kurs: 

Stabila kontaktlinser 

Lördagen den 24 november 2007, kl. 9.00–17.30. 

S:t Eriks Ögonsjukhus, Optikerutbildningen, 

Widmarkssalen, Polhemsgatan 50, Stockholm. 

KURSLEDARE/LÄRARE 

Inga-Lill Thunholm-Henriksson, Kurt Östlund 

KURSENS MÅL OCH SYFTE 

Kursen är lämplig för den som vill ha en repetition 

och uppfräschning av tidigare kunskaper om stabil - 

linstillpassning, samt en orientering om nyare sätt att 

tillpassa stabila linser. 

Målet är att deltagarna genom egna övningar och 

seminarier ska känna sig säkrare på att tillpassa 

och bedöma stabila linser. 

Kursen berättigar till CET-poäng. 

INNEHÅLL 

Repetition av stabila kontaktlinser – material, design, 

lämpliga patienter med mera. 

Tillpassningsprocedurer med spaltlampa och 

Burtonlampa: 

Statisk bedömning i blått ljus med fl uorescein 

och gult fi lter. 

Dynamisk bedömning i vitt ljus. 

Provlinser – PMMA och RGP. 

Linstillpassning med hjälp av topograf. 

KURSAVGIFT 

Medlem i SKLF: 2 900:- exkl. moms. 

Ej medlem i SKLF: 3 500:- exkl. moms. 

Lunch och kaffe ingår i kursavgiften. 

ANMÄLAN 

Telefon 08-350 500, fax 08-359 490 

eller e-post info@sklf.se, 

Ange ”Stabillinskurs”, namn, företag, fakturaadress, 

telefonnummer och e-postadress. Ange även om du 

har behov av specialkost. 

Sista anmälningsdag är den 5 november 2007. 

Anmälan är bindande. 


Från vänster: Sven Åström, Anita Hermelin, Birgitta Nordin, Tony Pansell, 

Olof Nesterud, Marie Wallman Andersson, Kurt Östlund, Oskar Johansson, 

Frida Granbom, Inga-Lill Th unholm-Henriksson. Nils Juto saknas på bilden. 

Information från styrelsen 

Den 3–4 september höll SKLFs styrelse konferens 

på Hotell Amaranten i Stockholm. 

Första dagen jobbade man i grupper med 

att ta fram idéer till bland annat Kontaktlinskongressen 

2008 samt ett fortbildningspaket 

för kontaktlinspraktiker. Dag två 

hölls styrelsemöte med budgetgenomgång 

och diskussion kring bland annat utbildning, 

kongress, hemsida och tidningen 

Nordic Vision. 

Träff med optikerförbundet 

Dag två avslutades med att SKLFs styrelse 

träff ade Optikerförbundets styrelse för att 

på inbjudan av OF gemensamt diskutera 

”Optikeryrket och dess framtid”. (Se referat 

sid 14.) Punkter som avhandlades på mötet 

var: utbildningen till och eft er optikerexamen, 

poängsystem för fort- och vidareutbildning, 

Socialstyrelsens förslag till 

ändrat regelverk samt samarbete mellan 

Optikerförbundet och Sveriges Kontaktlinsförening. 

Mötet avslutades sedan med 

en gemensam middag. 

Medlemsavgiften 

I augusti skickades fakturorna avseende 

den personliga medlemsavgift en samt ser- 


viceavgift en ut. En handfull personer/företag 

har emellertid fortfarande inte fått 

några fakturor, vilket beror på att vissa 

adresser måste dubbelkollas med hänvisning 

till det nya webbaserade adressregister 

som SKLF nyligen gått över till. Återstående 

fakturor kommer dock att skickas ut 

inom kort. Serviceavgift en faktureras av 

Sveriges Kontaktlinsfond, vilket är helt 

i sin ordning då kontaktlinsfonden är 

Sveriges Kontaktlinsförenings eget aktiebolag. 

Som meddelats tidigare beslutades det 

i samband med årsmötet 2007 att höja den 

personliga medlemsavgift en till 550 kronor 

och serviceavgift en till 2 250 kronor exklusive 

moms. 

Pensionärsrabatt 

Glöm inte att du som är 65 år eller äldre 

bara behöver betala halva medlemsavgiften. 

Då åldern inte framgår av vårt register 

är det ditt eget ansvar att ta kontakt med 

SKLFs kansli för att göra en notering om 

halverad medlemsavgift . 

Apropå det webbaserade medlemsregistret 

så är det fortfarande väldigt 

många medlemmar som inte varit inne 

HÅKAN MÅLBÄCK 

Kalendarium 

19–22 oktober 

Silmo, Paris, Frankrike, 

www.silmo.fr, 

24–27 oktober 

American Academy of Optometry, 

Tampa, USA, 

www.aaopt.org 

24 november 

Kurs i stabila kontaktlinser, 

S:t Eriks Ögonsjukhus, Stockholm 

28–30 november 

Medicinsk Riksstämma, Stockholm 

30 nov–2 dec 

Optometric Management 

Symposium, Orlando, USA, 

www.omconference.com 

1 december 

Kurs i orthokeratologi, S:t Eriks 

ögonsjukhus, Stockholm, 

24–27 januari 2008 

Optikmässan, Stockholmsmässan, 

Stockholm 

25–27 januari 2008 

Global Keratoconus Congress, 

Las Vegas, USA, 

www.GKCongress.com 

14–16 mars 2008 

Kontaktlinskongressen, Aronsborgs 

konferenshotell, Stockholm, 

www.sklf.se 

på hemsidan och fyllt i sina adressuppgift 

er. Vi behöver dina uppgift er för att 

kunna serva dig med kontaktlinsrelaterad 

information! Gå därför in på hemsidan 

(www.sklf.se), logga in och fyll 

sedan i dina adressuppgift er, inklusive 

e-postadress. 

Kontaktlinskongressen 2008 

Om någon händelsevis skulle ha missat 

det så kan vi tala om att Kontaktlinskongressen 

2008 kommer att arrangeras på 

Aronsborgs Konferenshotell i Bålsta, 14–16 

mars. Kontaktlinskongressen kommer 

som det ser ut att få ett något förändrat 

upplägg den här gången, allt för att du som 

deltagare ska få ut så mycket som möjligt 

av programmet. Ytterligare information 

kommer framöver. 

Johan Östlund

Det självklara valet 

till dina 

silikonlinser 

355 ml 30 ml 120 ml 

EXTEND är en 

kontaktlinsvätska som 

rengör, sköljer, desinficerar 

och förvarar alla typer av 

kontaktlinser: mjuka, 

stabila och silikon.

Posttidning B 

Avs: Sveriges Kontaktlinsfond AB 

Isafjordsgatan 22B 

164 40 Kista

nr 4 2007 - Sveriges Kontaktlinsförening

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?