nr 4 2007 - Sveriges Kontaktlinsförening

REFERAT FRÅN BCLA
Referat från BCLA Clinical Conference, Manchester, 2007.
Professor Patrick Caroline, Pacifi c University College of
Optometry, Oregon, USA.
Barn och
orthokeratologi
Konceptet att forma om hornhinnans
topografi med hårda kontaktlinser har
funnits sedan mitten av 1960-talet. På den
tiden krävde proceduren att man använde
ett antal fl at tillpassade kontaktlinser som
gradvis tryckte till hornhinnans främre yta
(apex) så att en begränsad reduktion i myopin
uppstod, i storleksordningen 1-2 dipotrier.
I dag är det emellertid så att ett enda
par kontaktlinser som sätts i ögonen före
sänggående förändrar hornhinnnas topografi
under natten. På morgonen tas kontaktlinserna
ut och patienten har en stabil okorrigerad
synskärpa på 1,0 på båda ögonen
under hela dagen. Sedan 1960-talet har kunskapen
och förståelsen för denna process
ökat successivt och genom tillgången till nya
moderna material och högteknologiska
instrument har man i dag skapat förutsättningar
för den moderna orthokeratologin.
Orthokeratologi marknadsförs idag mest
mot den vuxna populationen som ett alternativ
som ger syn med hög kvalitet under
hela dagen utan att man behöver ta till varken
kirurgi eller synhjälpmedel. Konceptet
har visat sig fungera synnerligen bra i denna
population som ett visuellt alternativ vid till
exempel skolarbete, sport och rekreation.
Den mest intressanta bieff ekten till konceptet
är dock uppbromsningen av myopitillväxten.
De senaste hundra åren har vetenskapsmän
inom synfysiologin över hela världen
försökt lösa frågan om hur man bäst korrigerar
myopi. Under vår livstid har vi bevittnat
många framsteg ur olika aspekter av korrektion
och vi kan nu erbjuda våra patienter
många alternativa lösningar som inkluderar
10 NORDIC VISION 4·2007
glasögon, kontaktlinser och refraktiv kirurgi.
Tyvärr har alla dessa alternativ en gemensam
nämnare – de korrigerar myopin, men förhindrar
inte dess framtida progression.
Den synvetenskapliga litteraturen är full
med kreativa försök att stoppa myopitillväxten
hos unga och där inkluderas:
1) bifokala glasögonglas och underkorrektion
i avsikt att slappa ackommodationen,
2) hårda linser för att förbättra bildkvaliteten
på retina,
3) överkorrektion av myopin,
4) hårda linser för att göra sklera mer
styv,
5) farmakologiska preparat för att påverka
vissa anatomiska tillväxtstrukturer i ögat.
De senaste tio åren har väl kontrollerade
och systematiska kliniska studier gjorts för
att belägga ovanstående teorier, men man
har funnit att ingen av dessa påverkat ögats
axiala längdtillväxt hos barn.
Idag görs däremot ett ökande antal kontrollerade
kliniska försök som hittills tyder
på att myopi kan kontrolleras hos unga individer
om man framkallar optisk aberration
i kornealplanet, vilket sedan påverkar den
optiska bildskärpan i retinas periferi. Ett
sådant optiskt system är möjligt tack vare
korneas speciella optiska kurvatur eft er den
orthokeratologiska behandlingen, vilken
skapat en oblat kornealyta. Kontroll av myopi
genom orthokeratologi är en kittlande tanke
som kan visa sig vara en av de mest betydelsfulla
upptäckterna inom synvetenskapen
under de senaste hundra åren.
Referent: Kurt Östlund
Patrick Caroline
Patrick Caroline är tillförordnad
professor vid Pacifi c University
College of Optometry i Forest
Grove, Oregon och även assisterande
professor i oftalmologi vid
The Oregon Health University i
Portland. Han är medlem i American
Academy of Optometry samt
innnehavare av The Cornea and
Contact Lens Sections diploma.
Han är ledamot i the International
Association of Contact Lens
Educators och the American
Association of Optometric Educators.
De senaste femton åren har
han ingått i redaktionen för Contact
Lens Spectrum och Contact Lens
and Anterior Eye. Patrick Caroline
har publicerat över 200 uppsatser
om kontaktlinser och hållit
föredrag över hela världen.
PHIL WEEDON