nr 4 2007 - Sveriges Kontaktlinsförening

More documents

Recommendations

Info

EXAMENSARBETE månadslinser innan studien påbörjades. En hade endagslinser men uppfyllde trots detta användningskraven. Två personer hade sedan tidigare toriska linser med prismaballast. Sex personer rapporterade vid den inledande anamnesen att de hade lindriga problem med torra ögon, och då främst på kvällen. Inga läkemedel, bortsett från ppiller, användes under studien, och ingen uppgav några allergier som skulle kunna påverka användandet av kontaktlinser. Diagrammen anger medelvärdena för det totala antalet ögon, vilket var 16 stycken. Det var ingen större skillnad på resultaten mellan höger- och vänster öga. Det gick däremot att se tydligare resultat hos dem som hade mer rodnad initialt. Inget samband mellan deras tidigare linssort och tillbakagången kunde ses. Limbal rodnad Initialt hade patienterna en ökad limbal rodnad temporalt och nasalt. Rodnaden var något mindre superiort och inferiort. Minskningen på 0,35 i graderingen var detsamma för alla kvadranter utom för den inferiort som minskat 0,2 eft er två veckor. Vid det andra återbesöket kunde man se en något varierande minskning från 0,40 temporalt till 0,25 superiort och nasalt. Värdena har en total standardavvikelse på ± 0,46. Totalt sett fanns den största nedgången för den limbala rodnaden i den temporala kvadranten, där det minskat med 0,75 under en månad (se diagram I). Detta representerar tre steg i den graderingsskala som användes. Minst förändring kunde ses i den inferiora kvadranten, med en total återgång på 0,5. Den största återgången som ett enskilt öga visade på var i den temporala kvadranten. En gradering på 2,0 vid första besöket som hade minskat till 1,25 vid det första återbesöket. Eft er en månads dagligt bruk hade rodnaden minskat kraft igt och gra- 32 NORDIC VISION 4·2007 derades till 0,5, en total minskning på 75 procent från det ursprungliga värdet. Något som observerades under studien gällande den limbala rodnaden var en viss tendens till en ökad rodnad klockan fyrafem samt sju-åtta. Limbal rodnad Gradering 1,4 ■ ▼ 1,2 ● 1 0,8 0,6 0,4 0,2 Nasalt Temporalt Superiort Inferior ■ ▼ Diagram I. Den limbala rodnadens minskning under en månads användning av PureVision® vid dagligt bruk. ▼ ● 0 Tillpassningsdag 2 veckor 4 För en del patienter var resultatet tydligt eft er en månads användning av silikonhydrogellinser linserna och det fanns ingen tvekan om att den limbala rodnaden minskat (se fi gur 6). Konjunktival rodnad Resultatet visade på en tillbakagång på 0,05-0,15 i graderingsskalan av den konjunktivala rodnaden vid det första återbesöket. Vid andra återbesöket fanns en större sammanlagd nedgång än vid det första, 0,1- 0,3. Totalt 0,35 temporalt och inferiort, 0,30 superiort och 0,25 nasalt. (se diagram II). Standardavvikelsen var totalt ± 0,32 och indikerar en knapp nedgång i den konjunktivala rodnaden. Den största återgången som ett enskilt öga visade var i den nasala kvadranten. ● ■ Figur 6. Den limbala återgången eft er 30 dagars dagligt bruk användning av PureVision®. Den högra bilden visar patienten vid tillpassnings dagen och den till vänster en månad senare. Foto: Emma Trulsson © Från en gradering på 2,0 vid första besöket som minskade till 1,5 vid det första återbesöket och till sist graderades till 0,75. Konjunktival rodnad Gradering 1,5 1,4 ■ ▼ 1,3 1,2 ● 1,1 1 0,9 Nasalt Temporalt Superiort ▼■ 0,8 Tillpassningsdag 2 veckor 4 Diagram II. Förändringen av den konjunktivala rodnaden under en månads användning av PureVision® linser vid dagligt bruk. Neovaskularisering Neovaskulariseringen minskade mer till andra återbesöket än vad det gjort till det första. Vid det första återbesöket var minskningen endast mellan 0–0,05. Den totala minskningen var 0,10–0,20 (se diagram III), men var oförändrad om man tar hänsyn till den totala standardavvikelsen på ± 0,24. Neovaskularlsation Gradering 0,35 ● 0,3 0,25 0,2▼■ 0,15 0,1 0,05 Superiort Nasalt ● Inferior Diagram III. Förändringen av neovaskulari sering under en månads användning av Pure Vision® linserna vid dagligt bruk. Den temporala graderingen var densamma som den nasala vid tillpassningsdagen och den inferiora eft er fyra veckor. ● ▼■ Inferior Temporalt 0 Tillpassningsdag 2 veckor 4 ■ ▼ ● ● ■ ▼
Enkätfrågor Vid det sista återbesöket fi ck patienterna svara på en enkät. Enkäten gjordes för att komplettera undersökningen, främst för att ta reda på linskomforten och den totala upplevelsen av linserna. Hur tycker du att du sett med linserna? Sju av åtta deltagare uppgav att de sett bättre med dessa linser än med sina tidigare medan en uppgav att det inte varit någon skillnad. Ingen upplevde därmed sämre syn med silikonhydrogellinser linserna. Hur har linskomforten varit? Linskomforten var mycket bra för fyra personer, bra för tre och godtagbar för en. Ingen uppgav att den varit dålig eller mycket dålig. Tycker du att linserna kändes mer i ögat än dina tidigare? Två personer tyckte att linserna inte hade känts alls. Fyra uppgav att de känts av, men att besvären försvunnit eft er en vecka, och en uppgav att besvären försvunnit eft er två veckor. Besvären kvarstod endast för en person. Hur har torrhetsp roblemen varit sedan du började med dessa linser? Två av deltagarna uppgav att de inte hade några torrhetsproblem vid studiens början. Fem tyckte att problemen minskat något och en att problemen var som tidigare. Ingen tyckte att problemen hade ökat men inte heller att de helt försvunnit. Hade du kunnat tänka dig att fortsätta med linserna? Nästan alla kunde tänka sig att fortsätta med linserna. Endast en uppgav sig tveksam till detta på grund av likvärdig komfort med tidigare linser. Hur mycket mer än dina vanliga linser får de lov att kost a? Fem svarade att det inte fi ck kosta mer än 200 kr mer i halvåret jämfört med deras tidigare linser. Endast tre var villiga att betala upp till 400 kr mer och ingen tyckte att priset fi ck överstiga 600 kr extra per halvår. DISKUSSION Den limbala rodnaden minskade mest nasalt och temporalt. Det var även här man initialt såg den största rodnaden vilket stödjer Dumbletons et al. i att den största nedgången sker där det fi nns mest rodnad från början. Att det här fi nns en större rodnad kan bero på att dessa delar är mer beroende av syre från luft en medan de delar som täcks av ögonlocket, superiort och inferiort, har en automatisk syretillförsel från den palpebrala konjunktivan. Även den konjunktivala rodnaden minskade, men inte alls i samma grad som den limbala. Detta indikerar att denna inte alls är lika syreberoende som limbus är. Det var ett väntat resultat med tanke på att en mjuk kontaktlins helt täcker de limbala delarna av ögat men inte de konjunktivala. Trots allt gick det att se en liten minskning på 0,3-0,35 över hela konjunktiva. Den största delen av denna minskning skedde vid den senare delen av undersökningsperioden. Kanske kan detta bero på att dessa kärl är större än de limbala och att det därför tar längre tid för en tillbakagång. Det fanns en tendens till att många var mer röda i limbus och konjunktiva inferiort-nasalt och inferiort-temporalt. En teori skulle kunna vara att trycket ifrån det nedre ögonlocket är större här. Det fi nns även en möjlighet att den limbala rodnaden kan ha förväxlats med Palisades of Vogt, då ett kärl som ligger på dessa upplevs som tjockare. Då borde dock rodnaden ha varit mer intensiv inferiort. Neovaskulariseringen minskade som mest med 0,15, men hade en standardavvikelse på ± 0,25, vilket tyder på att resultatet inte är statistiskt bekräft at. Men eft ersom studien är utförd på så få deltagare är det svårt att betrakta några av värdena som signifi kanta. För att få sådana värden skulle studien varit tvungen att vara betydligt större. Det ska även påpekas att deltagarna i studien generellt sett inte hade någon hög neovaskularisering vid studiens början. Det är möjligt att det vid högre graderingar av neovaskularisering går att se en större förändring. Det var många som angav i anamnes och enkät att de nya linserna kändes mer i ögonen än de tidigare. Problemet är inte helt ovanligt vid övergången till de nya silikonhydrogellinser och beror troligtvis på ett högre modulus. Problemet tycks dock vara EXAMENSARBETE överkomligt då de fl esta ansåg att symptomen hade försvunnit redan eft er en vecka. Det faktum att så många uppgav att de faktiskt såg bättre med silikonhydrogellinser linserna beror troligtvis enbart på styrkeförändringen som gjordes vid tillpassningstillfället. Det kan även bero på en förväntad bättre syn med nya linser hos patienterna, dvs. placeboeff ekt. Felkällor På grund av helger och lov samt att patienterna i vissa fall glömde sina tider så är kontrollerna inte gjorda med exakt två veckors mellanrum, vilket var målet, utan det varierar med ± 4 dagar. Det var även omöjligt att kontrollera ögonen vid samma tidpunkt på dagen, vilket resulterade i att en del patienter burit sina linser längre än andra. Eft ersom fl era patienter var eller hade varit förkylda under studiens gång visade dessa vid återbesöken ibland en ökning istället för minskning, och då speciellt av den konjunktivala rodnaden. Neovaskulariseringen var dock konstant. Förkylningarna ledde även till att patienterna inte använt linserna i den omfattning som de kanske velat, utan minskat sin användningstid kraft igt. Men eft ersom den sammanlagda användningstiden var konstant vid de två återbesöken tyder det på att de som varit symptomfria snarare ökat sin användningstid. Detta bekräft as även av anamnesen. Känsligheten på Efronskalan är inte optimal eft ersom jag valde att gradera 0,25 steg. Detta gjorde jag eft ersom det var första gången som jag hade möjlighet att använda mig av den som ett kliniskt instrument, och då ansåg detta vara en lämplig nivå. Med större erfarenhet har man givetvis även större möjlighet att bättra på sin graderingsförmåga. Det intressanta är dock att skillnaderna var så pass stora att de tydligt gick att se även med den grova skalan. Eft ersom ljusstyrkan på bilderna inte var exakt densamma vid varje tillfälle och därmed inte heller bildkvalitéen, var det svårt att använda sig av bilderna som referenser till tidigare graderingar. Dessa bilder togs därför i syft e att få en mer demonstrativ presentation. Egna förväntningar på resultat i en studie kan givetvis alltid spela en roll, och NORDIC VISION 4·2007 33
Page 1 and 2: VETENSKAPLIG TIDSKRIFT FRÅN SVERIG
Page 3 and 4: Mångfald! Nyligen deltog SKLF:s st
Page 5 and 6: Ny behandling av vertikal strabism:
Page 7 and 8: your UVR information at school but
Page 9 and 10: Syre Tillpassa AIR OPTIX TM + yta O
Page 11 and 12: A Worldwide Leader in Silicone Hydr
Page 13 and 14: NYHETER I KORTHET Flest komplikatio
Page 15 and 16: Hydrogel- eller silikonhydrogelmate
Page 17 and 18: NYHETER I KORTHET En fröjd för ö
Page 19 and 20: Bertil Sterner I maj 2004 disputera
Page 21 and 22: Det handlade utöver vanlig arbetst
Page 23 and 24: KONTAKTOLOGI Påverkar kontaktlinse
Page 25 and 26: Sydafrika rantörer som Zeiss, Hoya
Page 27 and 28: undersöka värdet av adekvata refe
Page 29 and 30: INTRODUKTION Detta examensarbete p
Page 31: 0,47 är ett värde som enligt Efro
Page 35 and 36: Topcon Scandinavia, Box 25, 431 21
Page 37 and 38: Sveriges Kontaktlinsförening inbju
Page 39 and 40: Det självklara valet till dina sil

nr 4 2007 - Sveriges Kontaktlinsförening

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?