Regelbunden tillsyn i Ådalens gymnasieskolor ... - Skolinspektionen
Regelbunden tillsyn i Ådalens gymnasieskolor ... - Skolinspektionen
Regelbunden tillsyn i Ådalens gymnasieskolor ... - Skolinspektionen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Regelbunden</strong> <strong>tillsyn</strong> i<br />
<strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong><br />
Beslut och rapporter<br />
Rapport regelbunden <strong>tillsyn</strong> Dnr 43-2009:455
Innehåll<br />
Huvudmannabeslut<br />
Skolrapporter<br />
Gudlav Bilder skolan i Sollefteå<br />
Gymnasiesärskoleverksamheten<br />
inom <strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong><br />
Ådalsskolan i Kramfors
<strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong><br />
872 80 Kramfors<br />
Beslut<br />
2009-09-09<br />
1 (19)<br />
Dnr: 43-2009:455<br />
Genomförd regelbunden <strong>tillsyn</strong><br />
i kommunalförbundet <strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong><br />
Inledning<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> har genomfört regelbunden <strong>tillsyn</strong> av den verksamhet som bedrivs i<br />
kommunalförbundet <strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong>. Sollefteå och Kramfors kommuner samverkar<br />
om att bedriva gymnasieutbildning och i förbundet ingår Ådalsskolan i Kramfors<br />
och Gudlav Bilderskolan i Sollefteå samt även den verksamhet som bedrivs inom<br />
gymnasiesärskolan dels på de båda skolorna men också på Nordviksskolan, vars verksamhet<br />
i övrigt drivs i Landstingets Västernorrlands regi. Besök gjordes i förbundets<br />
skolor och andra verksamheter under perioden 21 april till den 28 maj 2009.<br />
Vid den regelbundna <strong>tillsyn</strong>en tar <strong>Skolinspektionen</strong> ställning till i vad mån verksamheten<br />
ger förutsättningar för elever i förbundets skolor att nå de nationella målen. Inspektionen<br />
bedömer om förbundet som huvudman uppfyller de krav som författningarna<br />
ställer på verksamheten.<br />
Den regelbundna <strong>tillsyn</strong>en behandlar tre områden: Kunskaper, utveckling och lärande,<br />
Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Tillsynen syftar inte till att<br />
ge en heltäckande bild av all verksamhet vid den aktuella tidpunkten. Övergripande<br />
information om den regelbundna <strong>tillsyn</strong>en finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />
(http://www.skolinspektionen.se/<strong>Regelbunden</strong> <strong>tillsyn</strong>/).<br />
Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som granskats och hur<br />
<strong>tillsyn</strong>en genomförts, samt de bedömningar som gjorts.<br />
Dessa skriftliga rapporter kompletteras med muntlig återrapportering av inspektörerna<br />
till företrädare för huvudmannen, skolorna och verksamheterna.<br />
Underlag<br />
Underlaget för <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömningar av kommunens ansvarstagande är dels<br />
dokument från förbundet och verksamheterna, dels den information som inspektörerna<br />
samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Beslutet grundas även<br />
på annan information om förbundet och verksamheterna från exempelvis Skolverkets<br />
nationella uppföljningssystem. I <strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong> har de båda <strong>gymnasieskolor</strong>na<br />
och verksamheten inom gymnasiesärskolan besökts, intervjuer har genomförts med<br />
representanter för förbundet, verksamhetschefer, rektorer, lärare, kuratorer, skolsköterskor,<br />
studie- och yrkesvägledare samt elever.<br />
Företrädare för <strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong> har tagit del av och givits möjlighet att lämna<br />
synpunkter på sakuppgifter i beslutet.
Verksamhetens omfattning och<br />
organisation vid den regelbundna <strong>tillsyn</strong>en<br />
Beslut<br />
2009-09-09<br />
2 (19)<br />
Dnr: 43-2009:455<br />
Verksamhetsform Antal elever<br />
Gymnasieskola 1440<br />
Gymnasiesärskola 61<br />
Källa: <strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong>.<br />
Kommunalförbundet <strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong> startades den 1 januari 2008. Förbundet<br />
drivs i samverkan mellan Sollefteå och Kramfors kommuner och består av <strong>gymnasieskolor</strong>na<br />
Ådalsskolan i Kramfors och Gudlav Bilderskolan i Sollefteå. I förbundet ingår<br />
även den verksamhet som bedrivs inom gymnasiesärskolan, dels på de båda nämnda<br />
skolorna, men också på Nordviksskolan i Kramfors kommun, vars verksamhet i övrigt<br />
leds av Landstinget Västernorrland. Förbundet erbjuder utbildning på 16 nationella och<br />
ett specialutformat program.<br />
Förbundet styrs politiskt av förbundsdirektionen. Förbundsdirektionen består av<br />
kommunpolitiker från fullmäktige i Kramfors respektive Sollefteå kommuner. Under<br />
förbundsdirektionen lyder förbundschefen, som i sitt kansli också har stöd av en förbundssekreterare<br />
och en förbundsekonom. I förbundsledningen ingår utöver dessa<br />
även verksamhetscheferna för de båda <strong>gymnasieskolor</strong>na. Förbundets förvaltningsledning<br />
är placerad i Kramfors.<br />
<strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong> har funnits som kommunalförbund i drygt ett år. De två ingående<br />
skolorna är väl etablerade skolor med ett brett programutbud. De båda kommunerna<br />
brottas dock med ett sviktande elevunderlag och man försöker möta problemen<br />
genom att samverka kring kommunernas gymnasieutbildning. I ambitionerna ingår att<br />
så småningom även införliva de skolor i kommunerna, vars huvudman är Landstinget<br />
Västernorrland, nämligen i ett första steg Naturbruksgymnasiet Västernorrland och i<br />
ett senare skede även Räddningsgymnasiet Sandö. På politisk nivå förefaller det vara<br />
svårt för de båda ingående kommunerna och landstinget att enas om hur införlivandet<br />
ska gå till och ett slutgiltigt beslut i frågan låter vänta på sig.<br />
Helhetsbedömning<br />
Även om den verksamhet som bedrivs i <strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong> i flera avseenden<br />
fungerar väl, är det <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning att åtgärder behövs inom många<br />
områden för att verksamheten ska bedrivas och utvecklas i enlighet med de krav som<br />
ställs i styrdokumenten.<br />
För att fullgöra det nationella uppdraget förväntas huvudmannen på olika sätt följa<br />
upp vilka resultat som nås, utvärdera dessa och vidta åtgärder för en ökad måluppfyllelse.<br />
Tillsynen visar att <strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong> inte gör det i tillräcklig utsträckning.<br />
Skolorna uppnår kunskapsresultat som sammantaget ligger något under genomsnittet
Beslut<br />
2009-09-09<br />
3 (19)<br />
Dnr: 43-2009:455<br />
för riket. I gengäld finns flera exempel på att man på vissa program lyckas med att få<br />
alla elever att slutföra sin utbildning och att en hög andel av dessa elever dessutom är<br />
behöriga för högskolestudier. I övrigt kan sägas att resultaten varierar stort mellan<br />
programmen och att kvinnor vanligtvis lyckas bättre i sina studier än män. Statistiken<br />
visar vidare att eleverna, oberoende av program, har svårare att uppnå godkända betyg<br />
i vissa kurser. Det är angeläget att förbundet tar ansvar för att kunskapsresultaten<br />
sammanställs, utvärderas och analyseras för att utröna orsakerna till att de ser ut som<br />
de gör. Detta för att förbundet och skolorna ska kunna ta välgrundade beslut om vilka<br />
åtgärder som behöver vidtas för att utveckla verksamheten så att alla elever ges förutsättningar<br />
att nå målen för utbildningen. <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är således att<br />
<strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong> måste se till att det både på skol- och huvudmannanivå bedrivs<br />
ett systematiskt kvalitetsarbete och att detta dokumenteras i årliga kvalitetsredovisningar.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong>s <strong>tillsyn</strong> visar att <strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong> som huvudman för verksamheterna<br />
ännu inte har hittat formerna för att bedriva gymnasieutbildningen på ett<br />
effektivt sätt. Hittills har mycket handlat om att få ekonomin att gå ihop och verksamheternas<br />
pedagogiska utveckling har inte prioriterats på förbundsnivå. Enligt förbundsledningen<br />
är det svårt att få skolorna och allmänheten att se fördelarna med att driva<br />
verksamheten i ett förbund. Enligt direktionen finns det, trots insikten om att samverkan<br />
bör gynna båda skolorna, i de båda kommunerna en grundläggande vilja och ambition<br />
att värna om den egna kommunen och den egna gymnasieskolan i första hand.<br />
Enligt <strong>Skolinspektionen</strong> kan följden bli att en effektiv organisation och fördelning av<br />
program skolorna emellan blir svår att genomföra.<br />
Skolorna har under åren utvecklat olika kulturer avseende arbetssätt och administrativa<br />
rutiner, vilket det tar tid att hitta enhetliga former för. När förbundet startade hade<br />
också mycket lite tid och resurser avsatts till noggranna förberedelser för samgåendet.<br />
Detta i sin tur bidrar till att förbundet inte ännu har en utarbetad skolplan, som visar<br />
hur <strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong> avser att arbeta för att uppnå de nationella målen. Förbundet<br />
har inte heller försäkrat sig om att det på varje skola finns utarbetade arbetsplaner<br />
som redovisar hur skolorna avser att arbeta för att leva upp till såväl de nationella<br />
målen som de mål som förbundet borde ha prioriterat i en skolplan. Utan tydliga och<br />
mätbara mål blir det svårt att styra verksamheten och bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete.<br />
Det är därför <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning att förbundets styrning och<br />
ledning av verksamheterna måste förbättras.<br />
Skolornas verksamhetschefer benämns också rektorer och ingår i förbundets ledningsgrupp.<br />
I övrigt finns för ledningen av skolorna sex rektorer med ansvar för ett antal<br />
program vardera. <strong>Skolinspektionen</strong> vill göra förbundet uppmärksamt på de krav skollagen<br />
ställer på en rektor när det gäller beslut om en enskild elevs utbildning. Det innebär<br />
att det tydligt måste framgå vem som är ansvarig för varje elevs utbildning. Förbundets<br />
val av dubbla titlar för skolornas verksamhetschefer får ibland till följd att det
Beslut<br />
2009-09-09<br />
4 (19)<br />
Dnr: 43-2009:455<br />
blir otydligt för elever och deras vårdnadshavare vem som är elevens rektor och har<br />
ansvar för de beslut som tas.<br />
I och med samgåendet har ledningen för gymnasiesärskolan fördelats till en rektor som<br />
ansvarar för verksamheten vid alla tre enheterna. Organisationsförändringen har inte<br />
fått fäste, vilket har fått till följd att verksamheten vid gymnasiesärskolan i mångt och<br />
mycket får klara sig utan ett tydligt ledarskap. Vid tidpunkten för <strong>tillsyn</strong>en fanns inte<br />
rektorn tillgänglig och förbundschefen fick tillfälligt fungera som tillförordnad rektor<br />
för gymnasiesärskolan. Bristen på tydlig ledning av gymnasiesärskolan är allvarlig och<br />
<strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong> måste skyndsamt se till att den förstärks och tydliggörs.<br />
Förbundet måste likaså se till att rektorerna får förutsättningar att klara av det särskilda<br />
ansvaret att planera för ett genomtänkt mottagande av elever med annat modersmål än<br />
svenska och se till att dessa elever erbjuds utbildning i enlighet med författningarnas<br />
krav. Det gäller till exempel tillgång till undervisning motsvarande heltidsstudier på<br />
det individuella programmets introduktionskurs för nyanlända elever, erbjudande och<br />
information om modersmålsundervisning och möjlighet till studiehandledning på modersmålet.<br />
Förbundet måste också ta ansvar för att skolorna även i övrigt erbjuder de valmöjligheter<br />
inom utrymmet för valbara kurser och individuella val som gymnasieförordningen<br />
föreskriver för de olika programmen. Det är också förbundets ansvar att de lokala utformningarna<br />
av utbildningarna lever upp till de krav som författningarna ställer. Det<br />
gäller utformningen av lokala kurser, lokala inriktningar av nationella program och<br />
även specialutformade program avsedda för grupper av elever. Mer om bedömningen<br />
av de lokala utformningarna finns att läsa nedan i huvudmannabeslutet och i skolrapporterna.<br />
Vid de båda skolorna har det tidigare funnits rutiner för utarbetandet av årliga kvalitetsredovisningar<br />
och skolorna har sådana för läsåret 2006/07. Förbundets avsikt är att<br />
hitta gemensamma rutiner för skolornas kvalitetsarbete, men även när det gäller detta<br />
finns ännu inga rutiner framtagna. Även om ett visst kvalitetsarbete utförs på skolorna<br />
finns inget dokumenterat i kvalitetsredovisningar varken på skolorna för läsåret<br />
2007/08 eller på förbundsnivå för år 2008. Förbundet måste ta ansvar för att så sker.<br />
Stämningen vid <strong>gymnasieskolor</strong>na beskrivs överlag som god och skolorna uppvisar i<br />
de flesta fall en god studiemiljö. Intervjuer ger vid handen att elever från vissa program<br />
ibland kan känna sig negativt uppmärksammade av elever från andra program. I någon<br />
intervju lyfts också att det finns tendenser till statusskillnad mellan program och<br />
att det kan bidra till utvecklingen av en ”vi-och-dom”-känsla. Det är <strong>Skolinspektionen</strong>s<br />
bedömning att förbundet måste försäkra sig om att det vid skolorna arbetas för att<br />
främja integrering och förståelse mellan olika grupper samt att det bedrivs ett systematiskt<br />
och förebyggande arbete mot alla former av mobbning och kränkande behandling.<br />
Likabehandlingsplaner finns framtagna i de båda skolorna. De motsvarar dock inte<br />
fullt ut den nuvarande lagstiftningens krav. För gymnasiesärskolan finns inte någon
Beslut<br />
2009-09-09<br />
5 (19)<br />
Dnr: 43-2009:455<br />
plan framtagen och även om <strong>gymnasieskolor</strong>nas planer sägs omfatta även gymnasiesärskolan<br />
finns inget i dem som tydligt visar detta. <strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att <strong>Ådalens</strong><br />
<strong>gymnasieskolor</strong>, som huvudman för verksamheterna, måste ta ansvar för att skolorna<br />
utvecklar sina planer mot kränkande behandling så att de motsvarar kraven i<br />
lagstiftningen från den 1 januari 2009. Det måste också tydligt framgå att planerna även<br />
omfattar gymnasiesärskolan.<br />
Sammantaget är det <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning att <strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong> måste<br />
tydliggöra sin ledning och styrning över verksamheterna, försäkra sig om att eleverna<br />
får tillgång till den utbildning de har rätt till, se till att lokala utformningar av utbildningarna<br />
är i enlighet med författningarnas krav, att kunskapsresultaten följs upp och<br />
utvärderas samt att kvalitetsarbetet i stort systematiseras och dokumenteras i årliga<br />
kvalitetsredovisningar såväl på skol- som på huvudmannanivå.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> har under den pågående <strong>tillsyn</strong>en av kommunalförbundet <strong>Ådalens</strong><br />
<strong>gymnasieskolor</strong> mottagit en anmälan gällande bland annat mottagande av en elev till<br />
Gudlav Bilderskolans alpina inriktning. Därefter har samma elev som anmälan gäller<br />
överklagat beslut om mottagande till Gudlav Bilderskolan till Skolväsendets överklagandenämnd(dnr<br />
09:297). Överklagandenämnden har i beslut avvisat överklagandet<br />
samt funnit skäl att överlämna en kopia av beslutet till <strong>Skolinspektionen</strong>. <strong>Skolinspektionen</strong><br />
kommer att utreda frågan enligt anmälan i särskild ordning och uppgifterna i<br />
anmälan har således inte utretts inom ramen för den regelbundna <strong>tillsyn</strong>en av <strong>Ådalens</strong><br />
<strong>gymnasieskolor</strong>.<br />
I bedömningarna nedan redovisas inom vilka områden kommunalförbundet <strong>Ådalens</strong><br />
<strong>gymnasieskolor</strong> behöver vidta åtgärder. Av bilagda rapporter framgår inom<br />
vilka områden rektorer och verksamheter behöver vidta åtgärder. Det är kommunalförbundet<br />
<strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong> som har det yttersta ansvaret även för dessa.<br />
Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 9 december, 2009<br />
ska förbundet <strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong> redovisa till <strong>Skolinspektionen</strong>, avdelningen<br />
i Umeå vilka åtgärder som vidtagits.
Bedömningar<br />
Beslut<br />
2009-09-09<br />
6 (19)<br />
Dnr: 43-2009:455<br />
Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />
bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />
samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />
1 Kunskaper, utveckling och lärande<br />
Den regelbundna <strong>tillsyn</strong>en granskar inom detta område skolornas kunskapsresultat.<br />
Vidare granskas hur förbundet följer upp och utvärderar resultaten.<br />
1.1 Resultat som har uppnåtts i förbundets verksamheter<br />
Tabell 1: Resultat för elever i gymnasieskolans avgångsår 2004–2008<br />
Genomsnittlig<br />
betygspoäng<br />
Andel (%) med<br />
slutbetyg från<br />
gymnasieskolan<br />
inom fyra år 2<br />
Andel (%) med<br />
grundläggande<br />
behörighet till<br />
universitets-<br />
och högskole-<br />
studier<br />
Källa: Skolverket<br />
. = Uppgift saknas<br />
<strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong> Samtliga<br />
skolor i<br />
länet 2<br />
Riket 1<br />
2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008<br />
Ådalsskolan 14,0 13,0 12,9 13,3<br />
Gudlav<br />
Bilderskolan<br />
14,3 14,2 13,4 13,8<br />
Ådalsskolan 81 84 80 77<br />
Gudlav<br />
Bilderskolan<br />
65 72 77 79<br />
Ådalsskolan 93 85 86 82<br />
Gudlav<br />
Bilderskolan 93 95 94 93<br />
1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket<br />
2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i länet<br />
13,8 13,9 14,0<br />
. 76 76<br />
94 90 89
Kommentar och bedömning:<br />
Beslut<br />
2009-09-09<br />
7 (19)<br />
Dnr: 43-2009:455<br />
<strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong> är ett nystartat kommunalförbund och därför finns uppgifter<br />
om förbundets samlade resultat endast för år 2008. Tabell 1 visar att förbundets elever i<br />
gymnasieskolan år 2008 nådde en genomsnittlig betygspoäng som uppgick till 13,8.<br />
Andelen elever som var behöriga till högskolestudier var 94 procent. Det finns dock<br />
ingen officiell uppgift på hur stor andel av eleverna i förbundets skolor som fick slutbetyg<br />
inom fyra år. För en mer detaljerad redovisning av de respektive skolornas resultat<br />
hänvisas till skolrapporterna.<br />
Skolornas resultat ligger något under genomsnittet för riket avseende genomsnittligt<br />
betygspoäng. Gudlav Bilderskolan har dock under de senaste fem åren haft en betydligt<br />
högre andel elever med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier<br />
jämfört med rikssnittet. Även för Ådalsskolan visar statistiken att vissa program<br />
lyckas mycket väl med att få alla elever att slutföra sina studier och att dessutom<br />
en mycket hög andel av dem är behöriga för högskolestudier.<br />
Tillsynen har emellertid visat att resultaten varierar stort mellan olika program och<br />
mellan olika år. Statistiken visar att män genomgående når sämre resultat än kvinnor,<br />
att eleverna, oberoende av program, har svårare att nå godkända betyg i vissa kurser<br />
och att det på vissa program, där endast cirka hälften av eleverna får slutbetyg inom 4<br />
år, ändå är vanligt att en hög andel elever går ut med slutbetyg från utökat program.<br />
För gymnasiesärskolans del är det svårt att få en klar bild av hur resultaten ser ut. I<br />
intervjuer framkommer att eleverna är nöjda med utbildningen och tycker att de lär sig<br />
mycket. Enligt personalen når eleverna i allmänhet målen för kurserna. Omfattningen<br />
av gymnasiesärskolan är liten och enligt personalen är det svårt att jämföra resultaten<br />
med någon annan verksamhet<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att förbundet närmare behöver analysera <strong>gymnasieskolor</strong>nas,<br />
såväl som gymnasiesärskolans, resultat och använda sig av egen och offentlig statistik<br />
på ett strukturerat sätt som en av utgångspunkterna i sitt systematiska kvalitetsarbete.<br />
Detta för att kunna identifiera områden som behöver utvecklas i syfte att ge alla<br />
elever förutsättningar att nå målen för utbildningen.
1.2 Uppföljning av kunskapsresultat med mera<br />
Bedömningspunkter<br />
Beslut<br />
2009-09-09<br />
8 (19)<br />
Dnr: 43-2009:455<br />
1.2.1 Förbundet följer upp och utvärderar kunskapsresultaten i gymnasieskolan och<br />
gymnasiesärskolan.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Motivering<br />
Åtgärder behövs<br />
X<br />
I 2 kap. 8 § skollagen framgår att det i alla kommuner ska finnas en av kommunfullmäktige<br />
antagen skolplan som visar hur kommunens skolväsende skall gestaltas<br />
och utvecklas. Av skolplanen skall särskilt framgå de åtgärder som kommunen<br />
avser vidta för att uppnå de nationella mål som har satts upp för skolan.<br />
Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen. Enligt 1 §<br />
första stycket i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m m<br />
ska varje huvudman och varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet årligen<br />
upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga<br />
uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Som kommunalförbund<br />
övertar <strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong> ansvaret för att detta görs, såväl på skolnivå<br />
som på övergripande förbundsnivå.<br />
Tillsynen visar att elevernas kunskapsutveckling i huvudsak följs upp och utvärderas<br />
av undervisande lärare i de olika kurserna på skolorna. Däremot används<br />
inte resultaten, varken på skol- eller övergripande förbundsnivå, på ett<br />
systematiskt sätt som utgångspunkt för analys och åtgärder för att utveckla<br />
verksamheterna och skapa bättre förutsättningar för högre måluppfyllelse.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är att förbundet, som huvudman för verksamheterna,<br />
måste ta ett tydligare ansvar för att skolornas kunskapsresultat följs upp<br />
och utvärderas både i <strong>gymnasieskolor</strong>na och i gymnasiesärskolan.
2 Normer och värden<br />
Beslut<br />
2009-09-09<br />
9 (19)<br />
Dnr: 43-2009:455<br />
Den regelbundna <strong>tillsyn</strong>en granskar inom detta område förbundets arbete för att ge<br />
eleverna en trygg miljö.<br />
2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />
Bedömningspunkter<br />
2.1.1 Förbundets samtliga verksamheter utgör trygga miljöer.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Motivering<br />
Åtgärder behövs<br />
X<br />
Enligt 1 kap. 2 § tredje stycket skollagen ska verksamheten i skolan utformas i<br />
överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en<br />
som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och<br />
respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan<br />
främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande<br />
behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.<br />
Vid <strong>tillsyn</strong>en framträder en bild av att <strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong> erbjuder en<br />
överlag trygg och trivsam miljö för både elever och personal. Ändå framkommer<br />
i intervjuer att det förekommer att elever från vissa program kan känna sig störda<br />
och negativt uppmärksammade av elever från andra program. I intervjuerna<br />
antyds att det finns grupperingar på skolan och att det råder en statusskillnad<br />
mellan program, vilket skapar en känsla av ”vi och dom”. Tillsynen visar också<br />
att det finns problem med skolk och ogiltig frånvaro, vilket kan vara ett tecken<br />
på att studiemiljön inte är tillfredsställande.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är att gymnasieförbundet, även om miljön i de<br />
allra flesta fall beskrivs som trivsam och att stämningen är god, måste försäkra<br />
sig om att skolorna är vaksamma på tendenser till kränkande behandling och<br />
reagerar direkt när incidenter inträffar. Det är också viktigt att förbundet i sitt<br />
systematiska kvalitetsarbete utreder orsakerna till elevernas bristande närvaro.
Beslut<br />
2009-09-09<br />
10 (19)<br />
Dnr: 43-2009:455<br />
2.1.2 Förbundet ser till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och ele-<br />
vers lika rättigheter samt motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörig-<br />
het, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller<br />
annan kränkande behandling i alla verksamheter.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Motivering<br />
Åtgärder behövs<br />
X<br />
Enligt 14 a kap. 6 och 7 §§ skollagen ska huvudmannen för verksamheten se till<br />
att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av<br />
elever. Huvudmannen ska också se till att det vidtas åtgärder för att förebygga<br />
och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling.<br />
Skolorna bedriver i viss mån ett förebyggande arbete för att skapa samhörighetskänsla<br />
och motverka känslan av ”vi och dom”, vilket är positivt. I intervjuer<br />
framkommer att arbetet sker i form av skolövergripande aktiviteter i samband<br />
med skolstart och ibland även som diskussioner om värdegrundsfrågor på<br />
klassrådstid. Från förbundets sida finns dock ingen tydlig strategi för skolornas<br />
arbete med normer och värden och heller inget system för att utvärdera detta<br />
arbete eller hur eleverna upplever sin situation på skolorna.<br />
Även om bilden av skolornas arbetsklimat i mångt och mycket beskrivs som gott<br />
är det, mot bakgrund av vad som beskrivits ovan under punkt 2.1.1, <strong>Skolinspektionen</strong>s<br />
bedömning att <strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong> måste ta ansvar för att skolorna<br />
utvecklar sitt systematiska och förebyggande arbete för att motverka alla former<br />
av kränkande behandling. I det förebyggande arbetet med normer och värden är<br />
det viktigt att också reda ut orsakerna till att eleverna upplever grupperingar på<br />
skolan och statusskillnader mellan programmen.<br />
2.1.3 Förbundet ser till att det finns en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna<br />
i varje verksamhet.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Motivering<br />
Åtgärder behövs<br />
X<br />
Från och med 1 januari 2009 regleras skyldigheten att utarbeta årliga planer mot<br />
kränkande behandling och diskriminering i 14 a kap. skollagen samt i diskrimineringslagen.<br />
Enligt dessa båda lagar ska skolhuvudmannen se till att det för
Beslut<br />
2009-09-09<br />
11 (19)<br />
Dnr: 43-2009:455<br />
varje verksamhet upprättas planer mot kränkande behandling. Det finns inget<br />
som hindrar att skolorna för samman de båda planerna i en. Skollagen har<br />
skärpts såtillvida att planen måste upprättas årligen. Det är inte tillräckligt att<br />
bara följa upp och se över planen. Den ska beskriva vad personalen ska göra om<br />
det händer något akut, men också beskriva det förebyggande arbetet och hur<br />
arbetet ska följas upp. De åtgärder som planeras ska utgå ifrån en kartläggning<br />
av situationen på skolan. Planen ska också beskriva vem som ska göra vad.<br />
Dessutom ska eleverna vara med i arbetet med att utarbeta, följa upp och utvärdera<br />
den.<br />
Planer mot kränkande behandling finns upprättade för Ådalsskolan och Gudlav<br />
Bilderskolan. De motsvarar dock inte fullt ut de krav som lagen ställer. Till exempel<br />
framgår inte i planerna att skrivningarna utgår från en kartläggning av<br />
den aktuella situationen på skolorna och eleverna har endast marginellt varit<br />
med i utarbetandet av dem. För den samlade gymnasiesärskolan finns ingen<br />
egen plan mot kränkande behandling och det är tveksamt i vilken mån de upprättade<br />
planerna på de respektive <strong>gymnasieskolor</strong>na på ett tydligt sätt även omfattar<br />
verksamheten inom gymnasiesärskolan.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att huvudmannen måste se till att det i samtliga<br />
verksamheter finns planer mot kränkande behandling och att de motsvarar de<br />
krav som ställs i lagstiftningen från den 1 januari 2009.<br />
2.1.4 Förbundet ser till att likabehandlingsplanerna följs upp och utvärderas och ser till<br />
att skolor och verksamheter följer upp och utvärderar att miljön är trygg<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Motivering<br />
Åtgärder behövs<br />
X<br />
Enligt 3 a kap. förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m m ska<br />
uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner enligt 3 kap. 16 § diskrimineringslagen<br />
och planer mot kränkande behandling enligt 14 a kap skollagen<br />
redovisas i skolornas och huvudmannens kvalitetsredovisningar.<br />
Varken på skol- eller huvudmannanivå finns några utarbetade kvalitetsredovisningar<br />
för läsåret 07/08. Någon uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner<br />
finns därför inte dokumenterad, även om intervjuer visar att viss<br />
uppföljning och utvärdering görs på skolnivå.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är att huvudmannen måste ta ett tydligt ansvar<br />
för att skolornas likabehandlingsplaner följs upp och utvärderas såväl på skol-<br />
som på huvudmannanivå.
3 Förbundets ledning och kvalitetsarbete<br />
Beslut<br />
2009-09-09<br />
12 (19)<br />
Dnr: 43-2009:455<br />
Den regelbundna <strong>tillsyn</strong>en granskar inom detta område förbundets ansvarstagande för<br />
skolornas arbete för att nå de nationella målen. Vidare granskas hur kvalitetsarbetet<br />
fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också<br />
tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur förbundet följer<br />
bestämmelserna.<br />
3.1 Tillgång till likvärdig utbildning<br />
Bedömningspunkter<br />
3.1.1 Förbundet erbjuder den undervisning och de valmöjligheter elever har rätt till.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Motivering<br />
Åtgärder behövs<br />
X<br />
Enligt 1 kap. 12 § skollagen ansvarar huvudmannen för att utbildningen genomförs<br />
i enlighet med bestämmelserna i de statliga styrdokumenten. Det innebär<br />
bland mycket annat att eleverna har rätt till sin garanterade undervisningstid,<br />
att elever ska erbjudas ett visst utbud av valmöjligheter inom utrymmet för valbara<br />
kurser och individuella val samt att elever med annat modersmål än svenska<br />
har rätt att få undervisning på sitt modersmål.<br />
Tillsynen har visat att eleverna vid <strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong> inte alltid får den<br />
undervisningstid de har rätt till. Det kan handla om att skolan inte anstränger<br />
sig tillräckligt för att eleverna ska få arbetsplatsförlagd utbildning i den omfattning<br />
som gymnasieförordningen föreskriver eller att elever på individuella program<br />
inte har en planerad utbildning som motsvarar heltidsstudier. Det förekommer<br />
också att undervisningen ibland organiseras så att schemakrockar uppstår<br />
och att eleverna inte alltid får lärarledd undervisning. Vidare visar <strong>tillsyn</strong>en<br />
att <strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong> inte säkerställer att eleverna i gymnasiesärskolan får<br />
utbildning i den omfattning som författningarna kräver.<br />
Det framgår också vid <strong>tillsyn</strong>en att elever med annat modersmål än svenska<br />
varken erbjuds eller informeras om rätten att få undervisning i sina respektive<br />
modersmål. Detta gäller för såväl <strong>gymnasieskolor</strong>na som för gymnasiesärskolan.<br />
Tillsynen visar också att informationen om vilka kurser som erbjuds inom utrymmet<br />
för valbara kurser och individuellt val är otydlig. Likaså är ibland presentationerna<br />
av programmens innehåll otydliga. Skolorna använder också<br />
andra benämningar än de gängse för olika inslag i utbildningarna. Detta bidrar<br />
till en begreppsförvirring som kan leda till att utbildningens upplägg och inne-
Beslut<br />
2009-09-09<br />
13 (19)<br />
Dnr: 43-2009:455<br />
håll blir otydligt för elever och deras vårdnadshavare. Presentationerna informerar<br />
heller inte tydligt om vilket utbud av valbara kurser som eleverna, enligt<br />
gymnasieförordningen, ska erbjudas inom respektive program.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är att <strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong>, som huvudman,<br />
måste försäkra sig om att skolorna organiserar sin verksamhet så att alla elever<br />
får den undervisning och de valmöjligheter de har rätt till. Mer om bedömningen<br />
av detta område finns att läsa i respektive skol- och verksamhetsrapport under<br />
punkterna 3.1.1 och 3.1.2.<br />
3.1.2 Lokala utformningar av utbildningen i gymnasieskolan överensstämmer med för-<br />
fattningarnas krav.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Motivering<br />
Åtgärder behövs<br />
Enligt 2 kap. gymnasieförordningen ska styrelsen för utbildningen besluta om<br />
lokala utformningar av utbildningen i gymnasieskolan samt ansvara för att de<br />
överensstämmer med författningarnas krav.<br />
X<br />
<strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong> erbjuder lokala utformningar av sina utbildningar i<br />
form av specialutformade program, lokala inriktningar och lokala kurser. Tillsynen<br />
visar att det för det specialutformade programmet inte finns fastställda programmål<br />
och att man för de lokala inriktningarna inte har fastställt ytterligare<br />
programmål som ska gälla utöver de nationella. Dessutom kan informationen<br />
om de olika programmens innehåll framstå som så otydlig att det kan vara svårt<br />
för elever och deras vårdnadshavare att avgöra om inriktningarna är lokala eller<br />
nationella. Såväl inom <strong>gymnasieskolor</strong>na som inom gymnasiesärskolan erbjuds<br />
lokala kurser, vars innehåll väl kan tillgodoses genom en nationellt fastställd<br />
kursplan. Exempelvis gäller det olika typer av idrottskurser, aktiekunskap, matlagning<br />
eller presentationsteknik. Skolorna erbjuder också lokala kurser där<br />
innehållet är av sådan art att det, enligt läroplanen, ska genomsyra all verksamhet<br />
på skolorna, såsom exempelvis livskunskap.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att <strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong> måste försäkra sig om<br />
att de lokala utformningarna av utbildningen överensstämmer med författningarnas<br />
krav.
3.2 Resurser<br />
Bedömningspunkter<br />
Beslut<br />
2009-09-09<br />
14 (19)<br />
Dnr: 43-2009:455<br />
3.2.1 Rektor, lärare och övrig personal har utbildning för den verksamhet, respektive<br />
undervisning, de i huvudsak bedriver.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
X<br />
Åtgärder behövs<br />
3.2.2 Lärare och övrig personal får och genomgår kompetensutveckling utifrån respekti-<br />
ve verksamhets behov.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
X<br />
3.2.3 Utbildningen är avgiftsfri.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Motivering<br />
Åtgärder behövs<br />
Åtgärder behövs<br />
X<br />
Enligt 5 kap. 21 § skollagen ska utbildningen i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan<br />
vara avgiftsfri för eleverna. De ska utan kostnad ha tillgång till böcker,<br />
verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen<br />
får dock besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel.<br />
I verksamheten får också förekomma enstaka inslag som kan medföra en<br />
obetydlig kostnad för eleverna.<br />
På Gudlav Bilderskolan finns även ett skidgymnasium med inriktningarna<br />
längd, skidskytte och alpint. Inriktningarna längd och skidskytte är riksrekryterande<br />
medan den alpina inriktningen är regional. I intervjuer framkommer att<br />
inslag i utbildningen medför kostnader för elever på samtliga inriktningar och<br />
att kostnaderna är särskilt höga på den alpina inriktningen. Eleverna får också<br />
själva bekosta den utrustning som behövs för att de ska kunna utöva sin idrott.<br />
Kostnaderna är av sådan storleksordning att de inte ryms inom lagstiftningens<br />
krav om obetydlig kostnad.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är att skolan och förbundet måste se över de avgifter<br />
som förekommer och vidta åtgärder så att skolan inte tar ut avgifter eller<br />
belastar elever och vårdnadshavare med kostnader som strider mot skollagen.
3.3 Styrning och ledning<br />
Bedömningspunkter<br />
Beslut<br />
2009-09-09<br />
15 (19)<br />
Dnr: 43-2009:455<br />
3.3.1 Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnd, förvaltning och verksamheter-<br />
na.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Motivering<br />
Åtgärder behövs<br />
X<br />
Enligt 2 kap. 1 § skollagen måste det för det samlade verksamhetsansvaret för<br />
varje offentlig huvudman finnas ett ansvarigt politiskt organ, en nämnd. Förvaltningen<br />
har som uppdrag att operativt leda verksamheten enligt nämndens<br />
intentioner. Huvudmannen och ledningen för verksamheterna har alla ett ansvar<br />
att se till att det finns fungerande system för att styra mot uppsatta mål. I<br />
detta sammanhang är en tydlig ansvarsfördelning viktig. Enligt 2 kap. 2 § skollagen<br />
ska det för ledningen av utbildningen i skolorna finnas rektorer. Rektorn<br />
ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan och det åligger rektorn<br />
att särskilt verka för att utbildningen utvecklas.<br />
På huvudmannanivå är ansvarsfördelningen mellan förbundets politiska styrelse,<br />
direktionen, och dess förvaltning tydlig. Skolorna leds av verksamhetschefer<br />
som tillika är rektorer och har det övergripande ansvaret för respektive skolas<br />
verksamhet. På varje skola finns även rektorer med ansvar för ett antal program<br />
vardera. För elever och deras vårdnadshavare kan detta leda till en otydlighet<br />
avseende vilken av rektorerna det är som har det yttersta ansvaret för beslut om<br />
varje enskild elevs utbildning. För gymnasiesärskolan är ledningsfunktionen<br />
särskilt otydlig. I samband med bildandet av <strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong> omorganiserades<br />
ledningsfunktionen för gymnasiesärskolan och den har ännu inte hittat<br />
fungerande former. En tydlig ledningsfunktion är alltid viktig, men än viktigare<br />
med tanke på att verksamheten inom gymnasiesärskolan är uppdelad på<br />
tre enheter; Ådalsskolan, Gudlav Bilderskolan men också Nordviksskolan, vars<br />
verksamhet i övrigt leds av Landstinget Västernorrland. Vid <strong>tillsyn</strong>stillfället<br />
fanns inte rektorn för gymnasiesärskolan tillgänglig och förbundschefen fungerade<br />
därför tillfälligt som tillförordnad rektor för gymnasiesärskolan. I den rådande<br />
organisationsmodellen finns inte heller rektorn för gymnasiesärskolan<br />
med i förbundets ledningsgrupp, vilket gör att frågor rörande gymnasiesärskolan<br />
lätt hamnar i bakgrunden. Tillsynen har också visat att rektorerna behöver<br />
bättre förutsättningar för att kunna skapa bra rutiner för mottagningen av elever<br />
med utländsk bakgrund och för planeringen av deras utbildning.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är att <strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong>, som huvudman
för verksamheterna, måste försäkra sig om att ledningen för gymnasiesärskolan<br />
tydliggörs och förstärks. Förbundet måste också se till att det är tydligt för alla<br />
inblandade vem det är som tar beslut rörande varje enskild elevs utbildning.<br />
Vidare måste förbundet ge rektorerna de förutsättningar som behövs för att<br />
kunna ta emot nyanlända elever och planera för deras utbildning på bästa sätt.<br />
Beslut<br />
2009-09-09<br />
16 (19)<br />
Dnr: 43-2009:455<br />
3.3.2 Förbundet ser till att lärarna har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för<br />
det offentliga skolväsendet.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
X<br />
Åtgärder behövs<br />
3.3.3 Förbundet har en aktuell skolplan som redovisar vilka åtgärder förbundet avser att<br />
vidta för att uppnå de nationella målen.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Motivering<br />
Åtgärder behövs<br />
X<br />
Av 2 kap. 8 § skollagen framgår att det i alla kommuner ska finnas en av kommunfullmäktige<br />
antagen skolplan som visar hur kommunens skolväsende skall<br />
gestaltas och utvecklas. Av skolplanen skall särskilt framgå de åtgärder som<br />
kommunen avser vidta för att uppnå de nationella mål som har satts upp för<br />
skolan. Som kommunalförbund övertar <strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong> ansvaret för<br />
detta.<br />
Kommunalförbundet <strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong> är nystartat och har ännu inte<br />
utarbetat en skolplan för sin verksamhet, vilket enligt <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning<br />
snarast måste åtgärdas.<br />
3.4 Kvalitetsarbete<br />
Bedömningspunkter<br />
3.4.1 Förbundet bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp<br />
och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åt-<br />
gärder för att förbättra måluppfyllelsen.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Åtgärder behövs<br />
X
Motivering<br />
Beslut<br />
2009-09-09<br />
17 (19)<br />
Dnr: 43-2009:455<br />
Enligt 2 kap. 8 § skollagen ska det i alla kommuner finnas en av kommunfullmäktige<br />
antagen skolplan som visar hur kommunens skolväsende ska gestaltas<br />
och utvecklas. Kommunen ska kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.<br />
I egenskap av kommunalförbund övertar <strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong> ansvaret<br />
för detta.<br />
I Skolverkets allmänna råd om kvalitetsredovisning framgår att kvalitetsarbete<br />
ska bedrivas både på huvudmannanivå och i verksamheterna. Huvudmannen<br />
och ledningen för skolorna, har alla ett ansvar att se till att det finns fungerande<br />
system för att styra mot uppsatta mål. Huvudmannen har det övergripande<br />
ansvaret för att enheterna bedriver utbildningen i enlighet med författningarna.<br />
Huvudmannen ska skapa förutsättningar för verksamheterna att kunna nå de<br />
nationella målen och avgör vilka resurser som tilldelas dem. Ledningen för en<br />
skola har, inom enheten, ett motsvarande ansvar för förutsättningarna för lärandet,<br />
resursanvändningen inom enheten, kvaliteten i arbetsprocesserna och resultaten.<br />
Personalen ansvarar för att med utgångspunkt dels i nationella mål och<br />
riktlinjer, dels i varje elevs förutsättningar och behov stödja deras utveckling och<br />
lärande mot målen. Läroplanernas mål att sträva mot anger en önskad kvalitetsutveckling<br />
i verksamheten.<br />
Kvalitetsarbetet syftar till att kontinuerligt identifiera vilka förutsättningar som<br />
är nödvändiga för arbetet mot de nationella målen, att utveckla arbetsprocesser,<br />
att bedöma resultat och måluppfyllelse och att vidta lämpliga åtgärder. För att<br />
förbättringar skall bestå och kvaliteten höjas behöver utvecklingen följas över<br />
tid. Den skriftliga kvalitetsredovisningen är ett verktyg för att regelbundet<br />
stämma av hur långt verksamheten kommit i det löpande förbättringsarbetet.<br />
På förbundets skolor görs inom arbetslagen och de olika programmen utvärderingar<br />
och enkäter för att följa upp den verksamhet som bedrivits i de olika kurserna.<br />
Resultaten används till viss del för att vidta åtgärder och utveckla verksamheten.<br />
Tillsynen visar dock att utvärderingarna inte är systematiska och att<br />
resultaten inte analyseras i tillräcklig omfattning för att vara utgångspunkt för<br />
välgrundade beslut om åtgärder för högre måluppfyllelse. På huvudmannanivå<br />
saknas en utarbetad skolplan och skolorna har heller inte några lokala arbetsplaner,<br />
vilket gör att det saknas lokala mål att utvärdera mot. Utan dessa lokala<br />
prioriteringar av de nationella målen blir kvalitetsarbetet inte systematiskt.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att <strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong>, som huvudman för<br />
verksamheterna, måste se till att skapa rutiner för ett systematiskt kvalitetsarbete<br />
såväl på huvudmannanivån som på <strong>gymnasieskolor</strong>na och gymnasiesärskolan.<br />
Ett systematiskt kvalitetsarbete är en förutsättning för att gymnasieförbundet<br />
ska kunna ta ansvar för att skolornas utbildningar hela tiden utvecklas och<br />
förbättras för att nå högre måluppfyllelse.
Beslut<br />
2009-09-09<br />
18 (19)<br />
Dnr: 43-2009:455<br />
3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordning-<br />
ens krav.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Motivering<br />
Åtgärder behövs<br />
X<br />
Enligt 1 – 3 §§ Förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m m<br />
ska varje kommunal huvudman årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning<br />
som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten.<br />
Arbetet med kvalitetsredovisningen ska bidra till att förverkliga utbildningarnas<br />
nationella mål samt även ge information om verksamheten och<br />
dess måluppfyllelse. Redovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken<br />
utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse<br />
för vad huvudmannen och skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse.<br />
I kvalitetsredovisningen ska också redovisas den uppföljning och utvärdering<br />
som gjorts av skolornas planer mot kränkande behandling.<br />
För <strong>Ådalens</strong> gymnasieförbund finns ännu ingen utarbetad kvalitetsredovisning.<br />
Inte heller för <strong>gymnasieskolor</strong>na eller för gymnasiesärskolan finns någon kvalitetsredovisning<br />
för läsåret 07/08.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är att <strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong> måste se till att<br />
kvalitetsredovisningar snarast utarbetas såväl på skol- som på huvudmannanivå.<br />
På <strong>Skolinspektionen</strong>s vägnar<br />
Anette Nybom<br />
Avdelningschef<br />
Agnetha Burström<br />
Undervisningsråd<br />
I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschef Elisabeth Ahlgren och<br />
avdelningsjurist Eva-Lena Brändström.
Kopia till<br />
Enligt fastställd sändlista<br />
Bilagor<br />
Skol- och verksamhetsrapporter<br />
Beslut<br />
2009-09-09<br />
19 (19)<br />
Dnr: 43-2009:455
<strong>Regelbunden</strong> <strong>tillsyn</strong> i Gudlav Bilderskolan<br />
Gymnasieskola<br />
<strong>Regelbunden</strong> <strong>tillsyn</strong> vid <strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong><br />
Gudlav Bilderskolan<br />
Dnr 43-2009:455<br />
Inledning<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> har granskat verksamheten i gymnasieförbundet <strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong><br />
under våren 2009 och besökt Gudlav Bilderskolan den 21-22 april 2009. I slutet<br />
av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna <strong>tillsyn</strong>en.<br />
Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />
och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />
krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />
Information om den regelbundna <strong>tillsyn</strong>en finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />
(www.skolinspektionen.se/<strong>Regelbunden</strong>/Tillsyn).<br />
Inom de områden där <strong>Skolinspektionen</strong> bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen<br />
och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till <strong>Skolinspektionen</strong><br />
inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionen</strong>s beslut, dvs. senast<br />
den 9 december 2009.<br />
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga<br />
inspektörerna.<br />
Tillsyn av verksamheten inom gymnasiesärskolan genomförs separat och beskrivs i en<br />
rapport för den samlade verksamheten inom gymnasiesärskolan vid <strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong>.<br />
Underlag<br />
Underlaget för <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är dels dokument från huvudmannen<br />
och Gudlav Bilderskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Gudlav<br />
Bilderskolan intervjuades verksamhetschefen tillika rektor, programrektorer, lärare,<br />
annan personal och elever. Även annan information om huvudmannen och skolan från<br />
Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har<br />
använts.<br />
Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />
rapporten.<br />
Tabell 1: Antal elever på Gudlav Bilderskolan<br />
Beskrivning av Gudlav Bilderskolan<br />
Skolan/verksamheten Antal elever<br />
Gymnasieskola 722<br />
Källa: Skolans uppgifter<br />
Gudlav Bilderskolan tillhör från den 1 januari 2008 gymnasieförbundet <strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong>.<br />
Förutom Gudlav Bilderskolan i Sollefteå består gymnasieförbundet av<br />
Ådalsskolan i Kramfors samt verksamheten inom gymnasiesärskolorna vid Gudlav<br />
Bilderskolan samt Ådalsskolan och Nordviksskolan i Kramfors kommun.
2 (23)<br />
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
Verksamheten inom gymnasieskolan vid Gudlav Bilderskolan består av elva nationella<br />
program, individuella specialutformade program samt det individuella programmet. I<br />
verksamheten ingår även skidgymnasiet med två inriktningar (längskidor och skidskytte)<br />
med riksintag och en inriktning (alpint) med regional intagning. Inom gymnasieskolans<br />
verksamhet finns läsåret 2008/09 722 elever, medan skolans samlade utbildningsverksamhet<br />
omfattar cirka 900 elever. På det individuella programmet studerade<br />
höstterminen 2008 38 elever.<br />
Verksamheten inom gymnasieskolan vid Gudlav Bilderskolan leds av en rektor och tre<br />
programrektorer med ansvar för olika program.<br />
De program som erbjuds är följande:<br />
Nationella program Antal elever*<br />
Barn- och fritidsprogrammet 43<br />
Byggprogrammet 49<br />
Estetiska programmet 68<br />
Fordonsprogrammet 102<br />
Handels- och administrationsprogrammet 41<br />
Hantverksprogrammet 19<br />
Hotell- och restaurangprogrammet 39<br />
Naturvetenskapsprogrammet 73<br />
Omvårdnadsprogrammet 36<br />
Samhällsvetenskapsprogrammet 74<br />
Teknikprogrammet 59<br />
Specialutformade program 47<br />
*Antal elever enligt Skolverkets statistik gäller den 15 oktober 2008<br />
I skolan bedrivs också verksamhet inom gymnasiesärskolan under ledning av en särskild<br />
rektor, som även ansvarar för övrig särskoleverksamhet inom <strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong>.<br />
Verksamheterna inspekteras i särskild ordning och bedömningen redovisas i en<br />
särskild rapport för gymnasiesärskolan.<br />
Skolan bedriver även vuxenutbildning inom omvårdnadsprogrammet på uppdrag av<br />
Sollefteå kommun. Vuxenutbildningen har granskats inom ramen för den regelbundna<br />
<strong>tillsyn</strong>en i Sollefteå kommun.
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
Bedömningar<br />
3 (23)<br />
Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />
bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />
samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />
1 Kunskaper<br />
Den regelbundna <strong>tillsyn</strong>en granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och<br />
arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i<br />
läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för eleverna<br />
att nå målen.<br />
1.1 Kunskapsresultat<br />
Tabell 2: Resultat för elever i gymnasieskolans årskurs tre. Vid jämförelse med kommungrupp<br />
jämförs Gudlav Bilderskolan med Sollefteå kommuns kommungrupp.<br />
Barn- och fritidsprogrammet<br />
(BF)<br />
Genomsnittlig betygspoäng<br />
Andel (%) med slutbetyg<br />
inom 4 år<br />
Andel (%) av dessa<br />
med grundläggande<br />
behörighet till universitets-<br />
och högskolestudier<br />
Byggprogrammet<br />
(BP)<br />
Genomsnittlig betygspoäng<br />
Andel (%) med slutbetyg<br />
inom 4 år<br />
Andel (%) med<br />
grundläggande behörighet<br />
till universitets-<br />
och högskolestudier<br />
Gudlav Bilderskolan Kommun- <br />
Grupp<br />
(Sollefteå)<br />
1<br />
Fristående<br />
skolor<br />
Riket<br />
Kommunalaskolor<br />
2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008<br />
13,4 12,3 12,8 12,1 13,0 13,4 14,4 12,7<br />
.. 83,3 55 90,9 79,3 82,2 77 77<br />
94 100 91 83 92 88 93 84<br />
.. .. 11,6 11,1 .. 12,8 11,7 12,3<br />
.. 42,1 .. 83,3 70 86,8 79 85<br />
.. .. 100 100 .. 96 85 92<br />
1 Uppgifter baserade på samtliga kommunala skolor i kommungruppen
4 (23)<br />
Estetiska programmet<br />
(ES)<br />
Genomsnittlig betygspoäng<br />
Andel (%) med slutbetyg<br />
inom 4 år<br />
Andel (%) med<br />
grundläggande behörighet<br />
till universitets-<br />
och högskolestudier<br />
Fordonsprogrammet<br />
(FP)<br />
Genomsnittlig betygspoäng<br />
Andel (%) med slutbetyg<br />
inom 4 år<br />
Andel (%) med<br />
grundläggande behörighet<br />
till universitets-<br />
och högskolestudier<br />
Handels- och administrationsprogrammet<br />
(HP)<br />
Genomsnittlig betygspoäng<br />
Andel (%) med slutbetyg<br />
inom 4 år<br />
Andel (%) med<br />
grundläggande behörighet<br />
till universitets-<br />
och högskolestudier<br />
Hantverksprogrammet<br />
(HV)<br />
Genomsnittlig betygspoäng<br />
Andel (%) med slutbetyg<br />
inom 4 år<br />
Andel (%) med<br />
grundläggande behörighet<br />
till universitets-<br />
och högskolestudier<br />
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
.. .. 13,8 13,9 .. 14,6 15,1 14,9<br />
77,8 100 .. 93,3 82,6 80,4 82 80<br />
.. .. 93 100 .. 90 91 91<br />
12,1 11,6 11,4 11,2 11,3 11,6 11,7 11,6<br />
56,5 75,8 78,6 90,6 59,3 73,3 75 74<br />
85 100 90 80 76 82 85 83<br />
12,6 .. .. .. 12,2 13,2 12,9 12,8<br />
.. 62,5 81,8 .. 50 81,8 80 75<br />
.. .. .. .. 100 86 84 82<br />
.. 11,9 .. .. .. 12,6 14,2 14,1<br />
.. 81,8 80 80 .. 91,9 83 84<br />
.. .. .. .. .. 79 95 92
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
Hotell- och restaurangprogrammet<br />
(HR)<br />
Genomsnittlig betygspoäng<br />
Andel (%) med slutbetyg<br />
inom 4 år<br />
Andel (%) med<br />
grundläggande behörighet<br />
till universitets-<br />
och högskolestudier<br />
Industriprogrammet<br />
(IP)<br />
Genomsnittlig betygspoäng<br />
Andel (%) med slutbetyg<br />
inom 4 år<br />
Andel (%) med<br />
grundläggande behörighet<br />
till universitets-<br />
och högskolestudier<br />
Naturvetenskapsprogrammet<br />
(NV)<br />
Genomsnittlig betygspoäng<br />
Andel (%) med slutbetyg<br />
inom 4 år<br />
Andel (%) med<br />
grundläggande behörighet<br />
till universitets-<br />
och högskolestudier<br />
Omvårdnadsprogrammet<br />
(OP)<br />
Genomsnittlig betygspoäng<br />
Andel (%) med slutbetyg<br />
inom 4 år<br />
Andel (%) med<br />
grundläggande behörighet<br />
till universitets-<br />
och högskolestudier<br />
.. 13,6 13,6 14,2 14,4 13,1 12,9 12,8<br />
. 80 90,9 71,4 69,2. 78,6 79 76<br />
.. 100 92 100 100 88 88 84<br />
5 (23)<br />
. . .. .. .. 11,7 14,7 11,7<br />
.. 50 .. 50 .. 72,4 90 68<br />
.. . .. .. .. 74 93 78<br />
17,1 .. 16,1 16,2 14,9 16,2 16,6 16,2<br />
88,5 96 96,7 87,2 94,1 92,3 87 91<br />
100 .. 96 100 100 97 95 96<br />
14,2 .. 14,2 .. .. 13,5 13,5 13,1<br />
38,5 78,6 54,5 70,6 .. 78,3 74 74<br />
100 .. 92 .. .. 93 89 86
6 (23)<br />
Samhällsvetenskapsprogrammet<br />
(SP)<br />
Genomsnittlig betygspoäng<br />
Andel (%) med slutbetyg<br />
inom 4 år<br />
Andel (%) med<br />
grundläggande behörighet<br />
till universitets-<br />
och högskolestudier<br />
Teknikprogrammet<br />
(TE)<br />
Genomsnittlig betygspoäng<br />
Andel (%) med slutbetyg<br />
inom 4 år<br />
Andel (%) med<br />
grundläggande behörighet<br />
till universitets-<br />
och högskolestudier<br />
Specialutformade<br />
program<br />
Genomsnittlig betygspoäng<br />
Andel (%) med slutbetyg<br />
inom 4 år<br />
Andel (%) med<br />
grundläggande behörighet<br />
till universitets-<br />
och högskolestudier<br />
Totalt<br />
Genomsnittlig betygspoäng<br />
Andel (%) med slutbetyg<br />
inom 4 år<br />
Andel (%) med<br />
grundläggande behörighet<br />
till universitets-<br />
och högskolestudier<br />
Källa: Skolverkets statistik<br />
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
15,1 .. .. .. 13,7 14,8 15,1 14,7<br />
79,6 88,7 97,7 82,9 94,6 87,8 82 85<br />
96 .. .. .. .. 94 91 92<br />
14,3 .. 13,0 13,5 14,3 14,2 13,7 14,0<br />
62,5 57,1 50 81,8 71,9 90,0 65 85<br />
92 .. 93 94 100 92 89 90<br />
14,8 13,7 15,2 14,8 16,3 . 14,4<br />
.. 88,8 . 85<br />
96,4 90,6 92,2 94,7 96,9. . 91<br />
14,3 14,2 13,4 13,8 13,8 13,6 14,2 14,0<br />
64,9 72,2 76,4 79,4 72,4 77,1 79 76,4<br />
93,2 94,6 94,4 93,3 93,6 88,6 88 88,9<br />
. = Uppgift saknas<br />
.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
Kommentar och bedömning:<br />
7 (23)<br />
Resultaten för Gudlav Bilderskolan mätt som genomsnittlig betygspoäng var läsåret<br />
2007/08 likvärdigt med närmast föregående läsår men sämre än riksgenomsnittet. Däremot<br />
ligger resultatet något över resultatet för gymnasieskolan inom kommungruppen<br />
som Sollefteå kommun tillhör. Resultatet är dock sämre än skolans resultat under läsåren<br />
2003/04 och 2004/05.<br />
Resultaten varierar tydligt över åren och mellan olika program. De nationella program<br />
som har högst genomsnittligt betygspoäng läsåret 2007/08 är naturvetenskapsprogrammet<br />
(14,9) följt av hotell- och restaurangprogrammet (14,4) och teknikprogrammet<br />
(14,3). För naturvetenskapsprogrammet är detta resultat dock betydligt lägre än tidigare,<br />
medan resultatet för hotell- och restaurangprogrammet är det bästa under femårsperioden<br />
2004-2008. Allra högst genomsnittlig betygspoäng har dock eleverna på de<br />
specialutformade programmen med 16,3, vilket innebär en kraftig förbättring av resultaten<br />
på dessa program. Lägst genomsnittlig betygspoäng av de nationella program där<br />
resultatredovisning finns tillgänglig för läsåret 2007/08 hade fordonsprogrammet (11,3).<br />
Det finns även tydliga skillnader i genomsnittlig betygspoäng för program mellan olika<br />
läsår.<br />
Totalt sett finns det i skolans resultat även tydliga skillnader mellan män och kvinnor.<br />
Vid en jämförelse av genomsnittlig betygspoäng har kvinnor under den senaste femårsperioden<br />
varje år högre betygspoäng än män, även om skillnaden det senaste läsåret<br />
2007/08 var ovanligt liten. Även när det gäller övriga resultatvariabler framgår att resultaten<br />
för kvinnor varje år är bättre än för män.<br />
Andelen elever med slutbetyg inom fyra år har varierat över åren. Senaste läsåret<br />
2007/08 hade dock Gudlav Bilderskolan en lägre andel (72,4 procent) än riksgenomsnittet<br />
för kommunala skolor (76,4 procent). Andelen elever med slutbetyg inom fyra år<br />
visade en kraftig nedgång detta läsår efter att ha uppvisat en uppåtgående trend i övrigt<br />
sedan 2003/04. Även andelen elever med slutbetyg inom fyra år varierar kraftigt<br />
över åren och mellan olika program. Naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet<br />
har båda en andel över 94 procent läsåret 2007/08, medan program<br />
som fordonsprogrammet och handels- och administrationsprogrammet har mycket<br />
låga andelar, nämligen 59 respektive 50 procent.<br />
Andelen elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola har på<br />
Gudlav Bilderskolan legat ganska stabil inom intervallet 93-95 procent, medan riksgenomsnittet<br />
ligger betydligt lägre.<br />
Även skolledningen anser att resultaten är relativt svaga, särskilt på vissa program.<br />
Eleverna upplever det, enligt skolledningen, inte alltid så viktigt med godkänt betyg i<br />
alla ämnen. Skolan lyckas heller inte fullt ut med att motivera eleverna för utbildningen.<br />
Skolan försöker få eleverna att nå 2500 poäng men lyckas inte alltid. Skolavbrott<br />
rapporteras däremot alltid av skolan till kommunen så att kommunen kan ta sitt uppföljningsansvar.<br />
För läsåret 2007/08 framgår också att eleverna på Gudlav Bilderskolan i något mindre<br />
utsträckning har utökade program än i riket som helhet. Eftersom Gudlav Bilderskolan<br />
är den till storleken dominerande gymnasieskolan i kommunen bör man av kommunstatistiken<br />
även kunna dra slutsatsen att eleverna på skolan i större utsträckning än i
8 (23)<br />
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
riket har reducerade program. Detta framgår också av statistiken för skolan för de år<br />
där officiell statistik finns tillgänglig.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan behöver vidta åtgärder så att alla elever ges förutsättningar<br />
att nå målen för utbildningen. De skillnader som framkommer i resultat<br />
mellan män och kvinnor samt mellan program och mellan olika läsår är något som<br />
skolan närmare behöver analysera för att kunna förbättra resultaten ytterligare.<br />
1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat<br />
Bedömningspunkter<br />
1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla<br />
kurser i förhållande till styrdokumentens krav.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
X<br />
Åtgärder behövs<br />
1.2.2 Varje elev ges minst en gång per termin ett utvecklingssamtal där man med den<br />
individuella studieplanen som grund ger en samlad information om elevens<br />
kunskapsutveckling och studiesituation.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Motivering<br />
Åtgärder behövs<br />
X<br />
Enligt 7 kap. 19 § gymnasieförordningen ska rektorn se till att eleven minst en<br />
gång per termin ges en samlad information om sin kunskapsutveckling och studiesituation<br />
i ett utvecklingssamtal. Samtalet ska genomföras med den individuella<br />
studieplanen som grund. I fråga om elever som inte fyllt 18 år ska även<br />
vårdnadshavarna få sådan information.<br />
Vid inspektionen framkommer att alla elever inte har fått utvecklingssamtal<br />
enligt författningarnas krav. Inom vissa program sker informationen om elevernas<br />
studiesituation istället fortlöpande i samband med undervisningens genomförande<br />
eller frivilligt.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan måste se till att utvecklingssamtal genomförs<br />
i enlighet med författningarnas krav minst en gång per termin och på ett<br />
sådant sätt att eleverna är medvetna om att de haft utvecklingssamtal. Detta<br />
gäller särskilt eleverna på skidgymnasiet.
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
1.3 Bedömning och betygssättning<br />
Bedömningspunkter<br />
1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella kursproven för att bedöma elevers<br />
kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
X<br />
Åtgärder behövs<br />
1.3.2 Lärarna utgår vid bedömning och betygssättning från de nationella målen i<br />
kursplanerna och från betygskriterierna.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Motivering<br />
Åtgärder behövs<br />
X<br />
Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, avsnitt 2.5 Bedömning<br />
och betygssättning, ska betyget uttrycka i vad mån den enskilde eleven har<br />
uppnått de kunskapsmål som uttrycks i kursplanen för respektive kurs och som<br />
definieras i betygskriterier. Skolverkets allmänna råd om bedömning och betygssättning<br />
säger också att de lokala tolkningarna av betygskriterierna bör jämföras<br />
med tolkningar som görs av andra lärare och analyseras utifrån bland annat<br />
resultaten på nationella prov. Här poängteras också vikten av att det förs<br />
diskussioner om de lokala tolkningarna av kursplaner och betygskriterier mellan<br />
lärare i olika program, årskurser och skolor, både för att inspirera och lära av<br />
varandra och för att skapa likvärdiga förutsättningar för undervisningen och<br />
bedömningen av elever i skolan och i olika skolor.<br />
Tillsynen visar att betyg sätts och dokumenteras i enlighet med författningarnas<br />
krav. Däremot förs samtal i personalgruppen för att säkerställa en likvärdig<br />
betygsättning endast i begränsad omfattning.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan bör sträva efter att utöka bedömningsdiskussionerna<br />
på skolan mellan lärare i samma ämnen och med lärare i andra<br />
ämnen för att säkerställa att bedömning och betygsättning sker på ett likvärdigt<br />
sätt.<br />
1.3.3 Betyg sätts och utfärdas och betygskatalog förs enligt författningarnas krav.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
X<br />
Åtgärder behövs<br />
9 (23)
10 (23)<br />
1.4 Genomförande av utbildningen<br />
Bedömningspunkter<br />
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
1.4.1 Läroplanens strävansmål, programmålen och kursplanernas mål anger inriktningen<br />
för skolans utbildning.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
X<br />
Åtgärder behövs<br />
1.4.2 Eleverna har inflytande över hur deras utbildning utformas och ges möjlighet att<br />
kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Motivering<br />
Åtgärder behövs<br />
X<br />
Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94, avsnitt 2.3 Elevernas<br />
ansvar och inflytande, ska de demokratiska principerna att kunna påverka, vara<br />
delaktig och ta ansvar omfatta alla elever. Elevernas ansvar för att planera och<br />
genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som arbetsformer<br />
ska vara viktiga principer i utbildningen. Enligt skollagen åligger det alla<br />
som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. Vid varje gymnasieskola<br />
ska det finnas en skolkonferens och för varje klass eller motsvarande<br />
ska det finnas ett klassråd. Den närmare utformningen av elevinflytande genom<br />
klassråd ska dessutom anges i skolans arbetsplan.<br />
På Gudlav Bilderskolan har eleverna ett visst mått av inflytande både i undervisningssituationen<br />
och över skolans verksamhet. Vid skolan finns klassråd,<br />
elevråd och skolkonferens som forum för elevernas inflytande på skolans verksamhet.<br />
Även elevskyddsombud finns på skolan. Genomförandet av klassråd<br />
och dess funktion varierar dock mellan olika program. Elevrådets verksamhet är<br />
begränsad och dess koppling till klassrådsverksamheten svag. Kunskapen hos<br />
övriga elever om elevrådets verksamhet är också dålig. Intresset för elevinflytande<br />
särskilt i form av klassråd, elevråd och skolkonferens är som helhet svagt<br />
på skolan.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan måste arbeta för att öka intresset hos eleverna<br />
för inflytandefrågor och stärka organisationen för elevernas inflytande.<br />
1.4.3 Skolan strävar mot att varje elev utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och<br />
en förmåga att utvärdera sitt eget lärande.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
X<br />
Åtgärder behövs
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
11 (23)<br />
1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna och med det<br />
omgivande samhället för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling<br />
och lärande.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Motivering<br />
Åtgärder behövs<br />
X<br />
Enligt Läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, avsnitt 2.1 Kunskaper<br />
ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra skolan till en god miljö för<br />
lärande. Läraren ska vidare samverka med andra lärare i arbetet att nå utbildningsmålen.<br />
Enligt läroplanens avsnitt 2.6 Rektors ansvar, sägs också att rektorn<br />
har ett särskilt ansvar för att skolans arbete med kunskapsområden, där flera<br />
ämnen skall bidra, samordnas så att de utgör en helhet för eleverna.<br />
Skolan samverkar inom skolan genom programarbetslag och ämnesarbetslag.<br />
Dessutom finns möten för hela skolans verksamhet och viss samverkan med<br />
gymnasieförbundets andra gymnasieskola Ådalsskolan. Enligt personalen finns<br />
behov av närmare samverkan mellan olika delar av verksamheten till exempel<br />
mellan skidgymnasiet och övrig verksamhet samt mellan personal och skolledning.<br />
Personalen efterfrågar dessutom ytterligare tid för samverkan inom ämnesarbetslagen.<br />
Trots att skolan upplever att eleverna ofta har brister i kunskaper<br />
när de kommer från grundskolan finns ingen systematiskt upparbetad samverkan<br />
med avlämnande grundskolor. Tillsynen visar även att lärarna upplever<br />
det problematiskt att på ett bra sätt få en samverkan mellan undervisningen i<br />
kärnämnen och karaktärsämnen eftersom undervisningen ofta ges samtidigt till<br />
elever från flera program. Intrycket är också att denna samverkan har minskat<br />
över tid.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att samverkan inom skolan kan utvecklas ytterligare,<br />
både mellan skolledning och personal och mellan personalen inom skolans olika<br />
verksamheter. Samverkan med avlämnande grundskolor bör också utvecklas<br />
ytterligare. <strong>Skolinspektionen</strong> bedömer även att skolan bör sträva efter att utöka<br />
samverkan mellan undervisningen i kärnämnen och karaktärsämnen.<br />
1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov<br />
Bedömningspunkter<br />
1.5.1 Skolans undervisning anpassas till den enskilde elevens behov, förutsättningar,<br />
erfarenheter och tänkande.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
X<br />
Åtgärder behövs
12 (23)<br />
1.5.2 Särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Motivering<br />
Åtgärder behövs<br />
X<br />
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
Enligt läroplanen ska alla som arbetar i skolan hjälpa elever som har behov av<br />
särskilt stöd. Läraren ska stimulera, handleda, och stödja eleven och ge särskilt<br />
stöd till elever med svårigheter. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt de<br />
elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen.<br />
Elever med annat modersmål än svenska ska också få studiehandledning på sitt<br />
modersmål om eleven behöver det. En elev ska, enligt Gymnasieförordningen 8<br />
kap., ges stödundervisning om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de<br />
kunskapsmål som anges i kursplanerna eller om eleven av andra skäl behöver<br />
särskilt stöd. För elever som har behov av särskilt stöd får specialundervisning<br />
anordnas inom klassen.<br />
Eleverna på Gudlav Bilderskolan ges möjlighet till särskilt stöd, bland annat i<br />
den så kallade ”Kärnpunkten” där personal finns tillgänglig för att vid behov ge<br />
eleverna stöd. Stödet handlar i huvudsak om ämnena matematik, svenska och<br />
engelska. Resurserna för särskilt stöd är begränsade. Tillsynen visar att det är<br />
tveksamt om alla elever som behöver särskilt stöd kan få detta i den omfattning<br />
som behövs för att de skall ges möjlighet att nå målen för utbildningen.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan behöver se över utformningen av det särskilda<br />
stödet så att fler elever ges möjlighet att nå målen för utbildningen.<br />
1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller<br />
författningarnas krav.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Motivering<br />
Åtgärder behövs<br />
X<br />
Enligt 8 kap. 1a § gymnasieförordningen ska rektor om det framkommer att en elev kan<br />
ha behov av särskilda stödåtgärder se till att behovet utreds. Om utredningen visar att<br />
eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas och ele-<br />
ver och vårdnadshavare erbjudas möjlighet att delta i utarbetandet. Av åtgärdsprogram-<br />
met ska det framgå vilka behov eleven har, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna<br />
ska följas upp och utvärderas.<br />
Åtgärdsprogram utarbetas i allmänhet för elever i behov av särskilda stödåtgärder.<br />
Åtgärdsprogram utarbetas i samverkan mellan specialpedagog och lärare.
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
Rektorernas roll vid framtagandet är något diffus även om skolledningen bedömer<br />
att de flesta åtgärdsprogram är en följd av elevvårdskonferenser där rektorerna<br />
deltar. Enligt personalen arbetar skolan med att göra åtgärdsprogrammen<br />
tydligare än vad som hittills varit fallet.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att rektors roll vid utarbetandet av åtgärdsprogram<br />
behöver tydliggöras och att skolan måste säkerställa att alla elever som enligt<br />
författningarna skall ha utarbetade åtgärdsprogram också har sådana i enlighet<br />
med författningarnas krav.<br />
1.5.4 Skolans individuella program förbereder först och främst eleven för studier på<br />
ett nationellt eller specialutformat program och följer en fastställd plan.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Motivering<br />
Åtgärder behövs<br />
X<br />
Varje kommun är enligt Skollagen 5 kap. 13§ skyldig att erbjuda gymnasieutbildning<br />
i form av specialutformade program eller individuella program för de<br />
ungdomar i kommunen som inte har tagits in på något nationellt program i<br />
gymnasieskolan eller en likvärdig utbildning. Ett individuellt program ska först<br />
och främst förbereda eleven för studier på ett nationellt program eller ett specialutformat<br />
program.<br />
Gudlav Bilderskolan erbjuder både ett individuellt program och ett individuellt<br />
program, introduktionskurs IVIK. Majoriteten av eleverna på det individuella<br />
programmet når godkänt i de ämnen där godkänt saknas från grundskolan under<br />
det första året och går över till ett nationellt program. Endast i undantagsfall<br />
förekommer att elever tillbringar tre år på det individuella programmet. Eleverna<br />
på IVIK är indelade i två grupper efter kunskapsnivå i det svenska språket.<br />
De flesta elever är asylsökande. Målet för verksamheten är att eleverna skall gå<br />
till ett nationellt program innan de fyllt 20 år eller inom fyra år. För de elever<br />
som ej når detta mål ges stöd att komma över till vuxenutbildning.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan måste öka sina ansträngningar att få eleverna<br />
på individuellt program att komma till nationella program i ett tidigare<br />
skede av utbildningen.<br />
2 Normer och värden<br />
13 (23)<br />
Den regelbundna <strong>tillsyn</strong>en granskar inom detta område skolans arbete för att påverka<br />
och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta<br />
dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en<br />
trygg miljö..
14 (23)<br />
2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />
Bedömningspunkter<br />
2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Motivering<br />
Åtgärder behövs<br />
X<br />
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
En viktig förutsättning för att utbildningen skall kunna ge eleverna kunskaper i<br />
enlighet med målen för utbildningen och för att utbildningen skall kunna anses<br />
vara inriktad på lärande är att elevernas närvaro är hög och att skolan arbetar<br />
för att ogiltig frånvaro förekommer i så liten utsträckning som möjligt. En annan<br />
viktig förutsättning för en god lärandemiljö är att den fysiska miljön på skolan<br />
är sådan att den underlättar lärande. Ansvaret för detta ligger på skolledningen.<br />
Tillsynen visar att skolk eller ogiltig frånvaro är ett problem på skolan. Både<br />
skolans elevundersökningar och intervjuer inom <strong>tillsyn</strong>en visar tydligt på detta.<br />
Personalen anser att man arbetar för att minska problemet och skolan anmäler<br />
elever med mycket ogiltig frånvaro till CSN för bedömning av åtgärder gällande<br />
studiemedlen.<br />
Vid elevintervjuerna framkommer även att eleverna ser den fysiska arbetsmiljön<br />
som ett hinder för effektiva studier. Problemen handlar om ventilation som inte<br />
fungerar tillfredsställande och inomhustemperatur som är för låg. Dessa problem<br />
leder till huvudvärk och trötthet samt problem att koncentrera sig på lärandet.<br />
Problemen har, enligt eleverna, lyfts till skolledningen utan att förbättring<br />
kunnat noteras.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan ytterligare måste intensifiera sitt arbete<br />
mot ogiltig frånvaro i syfte att förbättra resultaten hos eleverna. Skolledningen<br />
bör också ta elevernas synpunkter om brister i den fysiska arbetsmiljön på allvar<br />
och undersöka vilka åtgärder som kan behövas för att förbättra denna.<br />
2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Åtgärder behövs<br />
X
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
Motivering<br />
I skollagen 1 kap. 2 § ska verksamheten i skolan utformas i överensstämmelse<br />
med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom<br />
skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår<br />
gemensamma miljö. Särskilt ska den som verkar inom skolan främja jämställdhet<br />
mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling. I 5<br />
§ lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn<br />
och elever ska huvudmannen för verksamheten se till att det bedrivs ett målinriktat<br />
arbete för att främja de ändamålen. Läroplanen för de frivilliga skolformerna,<br />
Lpf 94 säger att skolan aktivt och medvetet ska påverka och stimulera<br />
eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa<br />
komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.<br />
Vid Gudlav Bilderskolan bedrivs ett förebyggande värdegrundsarbetet i syfte att<br />
skapa samhörighet och en god arbetsmiljö för eleverna. Bland annat genomförs<br />
diskussioner om värdegrundsfrågor inom klasserna. Dock bedrivs inget mer<br />
systematiskt förebyggande värdegrundsarbete vid skolan. Vid utarbetandet av<br />
skolans likabehandlingsplan har man inte heller tagit tillfället i akt att tillsammans<br />
med elever och personal diskutera värdegrundsfrågor.<br />
Även om det bedrivs ett visst förebyggande värdegrundsarbete på Gudlav Bilder<br />
skolan är det <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning att skolan ändå måste förbättra<br />
arbetet ytterligare och skapa en systematik i sitt förebyggande värdegrundsarbete.<br />
15 (23)<br />
2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Motivering<br />
Åtgärder behövs<br />
X<br />
Från och med 1 januari 2009 regleras skyldigheten att utarbeta årliga planer mot<br />
kränkande behandling och diskriminering i 14a kapitlet skollagen samt i diskrimineringslagen.<br />
Enligt dessa båda lagar ska planerna upprättas årligen och innehålla<br />
en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller<br />
genomföras under det kommande året. I efterföljande års planer ska också redogöras<br />
för hur de planerade åtgärderna har genomförts. Det finns inget som<br />
hindrar att skolan för samman de planer som ska upprättas till ett dokument.<br />
Den likabehandlingsplan som <strong>Skolinspektionen</strong> granskat har skolan utarbetat<br />
utifrån tidigare lagstiftning om förbud mot diskriminering och annan kränkande<br />
behandling. Skolans likabehandlingsplan innehåller i många avseenden de områden<br />
som krävs i nuvarande författningar från den 1 januari 2009. Planen innehåller<br />
dock mycket litet av åtgärder kopplade till en analys av läget på skolan.<br />
Inte heller framgår hur skolans elever gjorts delaktiga vid framtagandet av pla-
16 (23)<br />
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
nen. Kunskapen hos eleverna om planen är också dålig. Eftersom skolan inte har<br />
en kvalitetsredovisning för läsåret 2007/08 har heller inte planen utvärderats i<br />
enlighet med kraven.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att Gudlav Bilderskolan måste förbättra arbetet med<br />
att ta fram en plan mot kränkande behandling i enlighet med lagstiftningen från<br />
den 1 januari 2009. Elevernas delaktighet i framtagandet och kunskap om planen<br />
måste stärkas. Dessutom måste planen bygga på en kartläggning av situationen<br />
på skolan och utvärderas i kvalitetsredovisningen.<br />
3 Ledning och kvalitetsarbete<br />
Den regelbundna <strong>tillsyn</strong>en granskar inom detta område rektors ansvarstagande för<br />
skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra<br />
kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt<br />
resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.<br />
3.1 Tillgång till likvärdig utbildning<br />
Bedömningspunkter<br />
3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar och den erbjudna<br />
undervisningstiden kan redovisas.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Motivering<br />
Åtgärder behövs<br />
X<br />
Enligt förordningen om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg<br />
för asylsökande barn mfl framgår att de elever i gymnasieskolan som omfattas<br />
av denna förordning skall erbjudas utbildning i gymnasieskolan på samma villkor<br />
som ungdomar bosatta i Sverige. Ungdomarna ska tas emot i det offentliga<br />
skolväsendet så snart det är lämpligt med hänsyn till deras personliga förhållanden.<br />
Det bör dock ske senast en månad efter ankomsten till Sverige. Undervisningen<br />
ska bedrivas med hänsyn till den enskilda elevens behov och förutsättningar.<br />
Utbildningen inom det individuella programmet ska med de inskränkningar<br />
som beskrivs ovan bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier.<br />
Arbetsplatsförlagd utbildning skall enligt Gymnasieförordningen 5 kap. 15-16§<br />
förekomma på alla nationella program utom det estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet,<br />
samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet.<br />
Den arbetsplatsförlagda utbildningen skall uppgå till minst 15 veckor. Varje<br />
sådan vecka skall anses motsvara garanterad undervisningstid om 24 timmar.<br />
Om styrelsen för utbildningen inte kan anskaffa platser för den arbetsplatsförlagda<br />
utbildningen i den omfattning som anges i gymnasieförordningen får den<br />
utbildningen i stället bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd till skolan.
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
Styrelsen skall i sådant fall vidta alla åtgärder för att utbildningen så snart som<br />
möjligt åter kan arbetsplatsförläggas.<br />
Sollefteå kommun tar sedan något år tillbaka emot ensamkommande flyktingbarn<br />
och ungdomar. Ungdomar i gymnasieåldern tas då emot vid Gudlav Bilderskolan.<br />
Inledningsvis placeras eleverna i individuella programmet, introduktionskurs<br />
(IVIK). Inom IVIK finns två grupper indelade efter färdighetsnivå i det<br />
svenska språket. Inledningsvis får eleverna inom IVIK endast undervisning i<br />
svenska och idrott- och hälsa motsvarande 8 timmar per vecka. Ingen individuell<br />
prövning av omfattningen görs. Motiveringen från skolan till denna omfattning<br />
är att eleven inledningsvis har behov av att lägga sin tid på andra delar<br />
som sociala kontakter, boende mm.<br />
De flesta eleverna vid Gudlav Bilderskolan får tillgång till arbetsplatsförlagd<br />
utbildning. Särskilt inom några program har det dock varit svårt att hitta tillräckligt<br />
antal platser vilket inneburit att elever inte fått den arbetsplatsförlagda<br />
utbildning de har rätt till.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att verksamheten för eleverna med utländsk bakgrund<br />
behöver utvecklas till omfattning och innehåll för att säkerställa att eleverna<br />
får den utbildning de har rätt till. Omfattningen av utbildningen måste<br />
också grundas på en tydlig individuell prövning. <strong>Skolinspektionen</strong> bedömer<br />
vidare att skolan måste intensifiera sina ansträngningar att finna arbetsplatser så<br />
att alla elever får den arbetsplatsförlagda utbildning de har rätt till.<br />
3.1.2 Skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Motivering<br />
Åtgärder behövs<br />
X<br />
I 5 kap. 1 § gymnasieförordningen framgår att ett nationellt program inom gymnasieskolan<br />
består av<br />
- kärnämneskurser,<br />
- för programmet gemensamma karaktärsämneskurser,<br />
- i förekommande fall för inriktningen gemensamma karaktärsämneskurser,<br />
- valbara karaktärsämneskurser,<br />
- kurser inom det individuella valet,<br />
- projektarbete.<br />
Om inte något annat följer av de bestämmelser som avses i andra stycket beslutar<br />
Statens skolverk om vilka ämnen och kurser som skall ingå i respektive program<br />
och i de nationellt fastställda inriktningarna.<br />
Vid Gudlav Bilderskolan erbjuds inte alla kurser som ska erbjudas inom utrym-<br />
17 (23)
18 (23)<br />
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
met för valbara kurser till eleverna på ett tydligt sätt. Av de nationella programmens<br />
poängplaner framgår inte att dessa kurser erbjuds. Enligt skolledningen<br />
finns denna information i andra dokument på skolan.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att Gudlav Bilderskolan måste tydliggöra att de kurser<br />
som ska erbjudas inom utrymmet för valbara kurser verkligen erbjuds eleverna.<br />
Det är särskilt viktigt med anledning av de nya tillträdesreglerna för högskolestudier<br />
som innebär att sökande till högskolan kan tillgodoräkna sig meritpoäng<br />
för vissa kurser som de läst i gymnasieskolan .<br />
3.1.3 Skolans specialutformade program uppfyller författningarnas krav.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Motivering<br />
Åtgärder behövs<br />
X<br />
Enligt 5 kap. 3§ skollagen får styrelsen för utbildningen besluta att utbildningen<br />
på nationella och specialutformade program får fördelas på en längre tid än tre<br />
år. En förutsättning för att bedriva utbildningen vid skolan på ett bra sätt för<br />
eleverna är dock att eleverna tidigt får en överblick över hur utbildningen fördelas<br />
över de olika åren på skolan samt för hur lång tid eleverna har på sig för att<br />
uppnå godkända betyg i alla kurser som ingår i den individuella studieplanen.<br />
Eleverna som läser enligt individuella specialutformade program på Gudlav<br />
Bilderskolan tillhör i huvudsak skidgymnasiet. Samverkan mellan idrottsverksamheten<br />
och skolan för dessa elever innebär att det är vanligt att elever behöver<br />
fyra år på sig för att avsluta studierna. Eleverna ansöker till år 4 redan under år 1<br />
men får i allmänhet inte besked om man beviljas ett fjärde år förrän i slutet av<br />
utbildningen. Detta upplevs av eleverna som en stor stressfaktor. Enligt eleverna<br />
har detta problem lösts på ett bättre sätt på övriga skidgymnasier.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan bör sträva efter att planera elevernas utbildning<br />
i ett så tidigt skede att eleverna kan få en överblick över sin totala utbildning.<br />
3.1.4 Skolans lokala kurser uppfyller författningarnas krav.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Åtgärder behövs<br />
X
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
Motivering<br />
I 2 kap. 14 § gymnasieförordningen får styrelsen för utbildningen besluta om att<br />
inrätta lokala kurser. Dessa kurser ska ge kunskaper i ett eller flera ämnen som<br />
inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. En lokal kurs kan förekomma<br />
på nationella, specialutformade och individuella program. En lokal kurs<br />
får inte ersätta kurser i kärnämnen eller de kurser i karaktärsämnen som är gemensamma<br />
för ett nationellt program eller finns inom en nationellt fastställd<br />
inriktning. Enligt 15 § är det styrelsen för utbildningen som fastställer det antal<br />
gymnasiepoäng som en lokal kurs omfattar och även de betygskriterier som<br />
gäller för lokala kurser.<br />
Vid Gudlav Bilderskolan erbjuds ett antal lokala kurser som individuellt val<br />
aktiekunskap, bilkörning, matlagning, släktforskning och styrketräning. Dessutom<br />
erbjuds lokala kurser i friidrott, fotboll och ishockey till elever för elever som<br />
”utövar sport på hög nivå.”<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att det inte är i enlighet med författningarna att ställa<br />
upp krav för att eleverna skall erbjudas kurser inom det individuella valet. Kurser<br />
som erbjuds inom det individuella valet måste erbjudas alla elever. Skolan<br />
bör därför tydliggöra i informationen om kurserna att dessa är öppna för alla<br />
elever. <strong>Skolinspektionen</strong> bedömer vidare att ett antal av de lokala kurser som<br />
erbjuds mycket väl kan rymmas inom de nationella kurser som erbjuds. Gudlav<br />
Bilderskolan måste därför se över sitt utbud av lokala kurser för att säkerställa<br />
att dessa uppfyller författningarnas krav för att få inrättas. Kurser inom ämnet<br />
specialidrott bör också benämnas specialidrott.<br />
3.1.5 Skolans lokala inriktningar uppfyller författningarnas krav.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
X<br />
Åtgärder behövs<br />
3.1.6 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
X<br />
Åtgärder behövs<br />
3.1.7 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag för vissa hjälpmedel eller<br />
enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Åtgärder behövs<br />
X<br />
19 (23)
20 (23)<br />
Motivering<br />
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
Enligt Skollagen 5 kap. 21§ ska utbildningen i gymnasieskolan vara avgiftsfri för<br />
eleverna. De skall utan kostnad ha tillgång till böcker, verktyg och andra hjälpmedel<br />
som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får dock besluta<br />
att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. I verksamheten får också<br />
förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.<br />
Vid Gudlav Bilderskolan finns även ett skidgymnasium med inriktningarna<br />
längd, skidskytte och alpint. Inriktningarna längd och skidskytte är riksrekryterande<br />
medan den alpina inriktningen är regional. Vid samtliga inriktningar har<br />
eleverna kostnader för utrustning och resor, t ex träningsläger inom Sverige och<br />
utomlands. Dessa kostnader för eleverna är av sådan storleksordning att de inte<br />
ryms inom lagstiftningens krav om obetydlig kostnad. Som exempel kan nämnas<br />
att ett enda träningsläger i Alperna inom den alpina inriktningen kan kosta<br />
upp emot 15 000 kronor som antingen eleven måste betala eller måste skaffa en<br />
sponsor som kan finansiera hela eller delar av kostnaden.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan måste se över kostnader för undervisningen<br />
som belastar eleverna så att sådana kostnader inte står i strid mot författningarnas<br />
bestämmelser.<br />
3.2 Personalens utbildning<br />
Bedömningspunkter<br />
3.2.1 Skolans lärare har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
X<br />
Åtgärder behövs<br />
3.2.2 Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
X<br />
3.3 Rektors ansvar<br />
Bedömningspunkter<br />
Åtgärder behövs<br />
3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare<br />
det övergripande ansvaret för att utbildningen inriktas på att nå de nationella målen.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Åtgärder behövs<br />
X
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
Motivering<br />
Enligt 2 kap. 2 § skollagen ska det för ledningen av utbildningen i skolorna finnas<br />
rektorer. Rektor ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan och<br />
särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Enligt Läroplanen för de frivilliga<br />
skolformerna, Lpf 94, avsnitt 2.6 Rektors ansvar, ska rektorn som pedagogisk<br />
ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan ha det<br />
övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de<br />
nationella målen. Rektorn ansvarar för att en arbetsplan upprättas samt för att<br />
skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de riksgiltiga målen,<br />
målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen.<br />
Gudlav Bilderskolans ledning består av en verksamhetschef tillika programrektor<br />
samt tre ytterligare programrektorer. Fram till hösten 2008 kallades dessa<br />
rektor respektive biträdande rektorer. Verksamhetsutvecklingen bedrivs i huvudsak<br />
inom arbetslagen. Rektorerna har enligt <strong>Skolinspektionen</strong>s uppfattning<br />
inte någon tydlig roll i detta arbete. Det är också personalens uppfattning att<br />
skolledningen inte i någon större omfattning fungerar som pedagogiska ledare<br />
för verksamheten. De arbetsplaner som finns inom de olika programmen är<br />
mycket begränsade och har ingen tydlig styrförmåga på verksamheten.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolledningen måste ta ett större ansvar för det<br />
pedagogiska utvecklingsarbetet på skolan och se till att arbetsplaner utarbetas<br />
som har en verklig styrförmåga på verksamheten.<br />
3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Motivering<br />
Åtgärder behövs<br />
X<br />
I gymnasieförordningens 8 kap, 1a § framgår att rektor ska se till att en elevs<br />
eventuella behov av särskilt stöd ska utredas. Om utredningen visar att eleven<br />
behöver särkskilt stöd är det rektorns ansvar att se till att ett åtgärdsprogram<br />
utarbetas. Enligt läroplanen ansvarar också rektorn bland annat för att en lokal<br />
arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande<br />
till de riksgiltiga målen, målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen.<br />
I denna rapport påpekas ett antal fall där skollagstiftningens krav inte följs. Exempel<br />
på detta är utformandet av lokala kurser, avgifter för elever i verksamheten,<br />
brister i likabehandlingsplan, avsaknad av kvalitetsredovisning och genomförande<br />
av utvecklingssamtal.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer därför att rektors beslutsfattande behöver stärkas för<br />
att säkerställa att skolan bedriver verksamhet i överensstämmelse med skolförfattningarna.<br />
21 (23)
22 (23)<br />
3.4 Kvalitetsarbete<br />
Bedömningspunkter<br />
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp<br />
och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder<br />
för att förbättra måluppfyllelsen.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Motivering<br />
Åtgärder behövs<br />
X<br />
Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94, avsnitt 1.2 måste skolans<br />
verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. För att en skola ska<br />
utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta sina undervisningsmål och arbetsformer,<br />
utvärdera sina resultat och pröva nya metoder. Enligt avsnitt 2.6 är det<br />
rektorn som har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet<br />
inriktas på att nå de nationella målen. Därför ska en lokal arbetsplan upprättas<br />
och skolans resultat följas upp och utvärderas i förhållande till de nationella<br />
målen, målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvar för<br />
skolans resultat.<br />
Det finns ett kontinuerligt kvalitetsarbete vid Gudlav Bilderskolan. Särkilt följs<br />
resultaten upp i verksamheten. Den efterföljande analysen av resultaten som<br />
underlag för förbättringsåtgärder är dock för begränsad. Brukarenkäter har genomförts<br />
på skolan i en treårscykel där de undersökta områdena regelbundet<br />
återkommer. Detta har dock inte genomförts kontinuerligt och resultaten har<br />
inte heller här analyserats i tillräcklig omfattning för att resultera i tydlig förändring<br />
i verksamhetens genomförande. I personalgruppen har heller inte resultaten<br />
i tillräcklig omfattning diskuterats. Inspektionen visar att kvalitetsarbetet fått<br />
mindre utrymme vid skolan under senare år. Tidigare fanns en tydligare struktur<br />
och organisation av kvalitetsarbetet. Underlag för kvalitetsarbetet efterfrågas<br />
inte heller längre i samma omfattning från skolledningen.<br />
Skolledningen anser att kvalitetsarbetet är en levande process på skolan där<br />
varje program tar fram mål för varje läsår. Hur arbetet bedrivs varierar dock<br />
mellan programmen. Detta arbete har inte styrts upp från skolledningen.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kvalitetsarbetet måste utvecklas så att det blir mer<br />
systematiskt för att utgöra grund för skolans utvecklingsarbete och skolans kvalitetsredovisning.<br />
3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens<br />
krav.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Åtgärder behövs<br />
X
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
Motivering<br />
Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m m skall varje<br />
skola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga<br />
uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen<br />
skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen<br />
för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder<br />
kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för<br />
ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen skall verksamhetens förutsättningar,<br />
arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Enligt<br />
3 a § ska uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan/handlingsplan<br />
mot kränkande behandling redovisas.<br />
Gudlav Bilderskolan har en utarbetad kvalitetsredovisning för läsåret 2006/07.<br />
Den uppfyller i huvudsak de krav som ställs på en kvalitetsredovisning enligt<br />
förordningen. Den innehåller dock inte någon uppföljning eller utvärdering av<br />
likabehandlingsplanen. Inte heller beskrivs hur kvalitetsredovisningen tagits<br />
fram, och hur lärare, övrig personal och elever varit delaktiga i detta arbete.<br />
Underlag för en kvalitetsredovisning av läsåret 2007/08 finns enligt skolledningen,<br />
men kvalitetsredovisningen har inte kunnat utarbetas.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att en kvalitetsredovisning för 2007/08 snarast måste<br />
utarbetas och att kvalitetsredovisningen måste utvecklas så att den innehåller en<br />
uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen. Det måste också tydliggöras<br />
hur den tagits fram och hur lärare, övrig personal och elever varit delaktiga.<br />
2009-09-09 Umeå<br />
Stefan Persson<br />
Håkan Sandström<br />
23 (23)
<strong>Regelbunden</strong> <strong>tillsyn</strong> vid <strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong><br />
Gymnasiesärskolan<br />
Dnr 43-2009:455<br />
<strong>Regelbunden</strong> <strong>tillsyn</strong> i gymnasiesärskoleverksamheten<br />
inom <strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong><br />
Inledning<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> har granskat verksamheten i gymnasieförbundet <strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong><br />
under våren 2009 och besökt verksamheterna inom gymnasiesärskolan den<br />
19 –20 maj 2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den<br />
regelbundna <strong>tillsyn</strong>en.<br />
Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />
och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />
krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />
Information om den regelbundna <strong>tillsyn</strong>en finns i separata material och på<br />
<strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats (www.skolinspektionen.se/<strong>Regelbunden</strong>/Tillsyn).<br />
På de punkter där <strong>Skolinspektionen</strong> bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen och<br />
rektorn för verksamheten ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionen</strong>s beslut, dvs. senast<br />
den 9 december 2009.<br />
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga<br />
inspektörerna.<br />
Underlag<br />
Underlaget för <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är dels dokument från kommunen och<br />
gymnasiesärskolan, dels den information som samlats in under besöket. I gymnasiesärskolan<br />
intervjuades tillförordnad rektor, lärare, annan personal och elever. Även annan<br />
information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem,<br />
eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.<br />
Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />
rapporten.<br />
Tabell 1: Antal elever på skolorna<br />
Beskrivning av gymnasiesärskolan<br />
Gymnasiesärskolan Antal elever<br />
Gudlav Bilderskolan 24<br />
Nordviksskolan 16<br />
Ådalsskolan 21<br />
Källa: Huvudmannens uppgifter<br />
Den 1 januari 2008 bildades gymnasieförbundet <strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong>. Gymnasieverksamheten<br />
inom Kramfors och Sollefteå kommuner fördes då över till det nybildade<br />
gymnasieförbundet. Verksamheten består vid <strong>tillsyn</strong>stillfället av <strong>gymnasieskolor</strong>na
2 (16)<br />
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
Gudlav Bilderskolan i Sollefteå och Ådalsskolan i Kramfors samt av verksamheten<br />
inom gymnasiesärskolan som bedrivs vid Gudlav Bilderskolan, Ådalsskolan och vid<br />
Naturbruksgymnasiet i Nordvik i Kramfors kommun. Huvudman för Naturbruksgymnasiet<br />
är Landstinget i Västernorrland men utbildningen inom gymnasiesärskolan<br />
bedrivs av gymnasieförbundet.<br />
Gymnasiesärskolan leds av en egen rektor som har sin fasta placering vid Ådalsskolan<br />
där även den verksamhetschef finns som har ansvaret för gymnasiesärskolan. Vid <strong>tillsyn</strong>stillfället<br />
var ansvarig rektor sjukskriven och tillförordnad rektor var förbundschefen<br />
för gymnasieförbundet.<br />
Eleverna kommer i huvudsak från kommunerna Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Timrå<br />
och Härnösand.<br />
1 Kunskaper<br />
Bedömningar<br />
Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att<br />
varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.<br />
Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen.<br />
1.1 Kunskapsresultat<br />
Inom detta bedömningsområde har granskats:<br />
om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens mål, programmålen<br />
och kursplanernas mål.<br />
Kommentar och bedömning:<br />
Uppföljning av kunskapsresultaten inom de respektive verksamheterna är begränsad<br />
liksom för den samlade gymnasiesärskolan. Omfattningen av verksamheterna är liten<br />
och personalen anser att det är svårt att jämföra resultaten med någon annan verksamhet.<br />
Det finns inte någon samlad dokumenterad redovisning av gymnasiesärskolans<br />
elevers kunskapsresultat relaterat till läroplanens och kursplanernas mål. Den bild som<br />
ändå framträder vid personalintervjuer och elevintervjuer är att eleverna är nöjda med<br />
utbildningen, tycker att de lär sig mycket samt att eleverna i allmänhet når målen för<br />
kurserna.<br />
Eleverna upplever vidare att lärarna informerar dem om målen för utbildningen och de<br />
känner sig väl insatta i dessa.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att verksamhetens uppföljning av kunskapsresultat måste<br />
bli bättre liksom utvärdering och analys av de samlade resultaten för att säkerställa att<br />
eleverna i gymnasiesärskolan ges en utbildning som ger dem möjlighet att nå målen för<br />
utbildningen.
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat<br />
Bedömningspunkter<br />
1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla<br />
kurser/ämnesområden i förhållande till styrdokumentens krav.<br />
Skolform Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Gymnasiesärskola X<br />
Åtgärder behövs<br />
1.2.2 Varje elev ges minst en gång per termin ett utvecklingssamtal där man med den<br />
individuella studieplanen som grund ger en samlad information om elevens kun-<br />
skapsutveckling och studiesituation/skolsituation.<br />
Skolform Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Åtgärder behövs<br />
Gymnasiesärskola X<br />
Motivering<br />
Läraren ska fortlöpande ge varje elev information om sina utvecklingsbehov och<br />
framgångar i studierna och minst en gång per termin ska eleven ges en samlad<br />
information om sin kunskapsutveckling och studiesituation i ett utvecklingssamtal.<br />
Utvecklingssamtalet ska genomföras med den individuella studieplanen<br />
som grund. För omyndiga elever ska också den informationen delges vårdnadshavarna.<br />
Tillsynen visar att eleverna har utvecklingssamtal varje termin där elevernas<br />
resultat diskuteras. Eleverna känner sig i huvudsak väl informerade om hur det<br />
går i skolan. Kunskapen om den individuella studieplanen varierar dock varför<br />
det är tveksamt om den individuella studieplanen är grunden för informationen<br />
under utvecklingssamtalet. Alla elever har inte heller individuella studieplaner.<br />
Det är inte heller klart för personalen vem som har ansvaret för upprättandet av<br />
studieplaner.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att individuella studieplaner måste upprättas för alla<br />
elever inom gymnasiesärskolan. Planernas roll behöver också tydliggöras för<br />
eleverna liksom elevernas kunskap om innehållet i planen.<br />
3 (16)
4 (16)<br />
1.3 Bedömning och betygssättning<br />
Bedömningspunkter<br />
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella kursproven för att bedöma elevers<br />
kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning.<br />
Skolform Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Gymnasiesärskola X<br />
Åtgärder behövs<br />
1.3.2 Lärarna utgår vid bedömning och betygssättning från de nationella målen i<br />
kursplanerna och från betygskriterierna.<br />
Skolform Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Gymnasiesärskola X<br />
Åtgärder behövs<br />
1.3.3 Betyg sätts och utfärdas, intyg och studieomdömen utfärdas samt betygskatalog<br />
förs enligt författningarnas krav.<br />
Skolform Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Åtgärder behövs<br />
Gymnasiesärskola X<br />
Motivering<br />
Betyg ska enligt gymnasiesärskoleförordningen 7 kap. sättas på varje avslutad<br />
kurs. Betyg ska dock inte sättas på verksamhetsträning. För elever i gymnasiesärskolan<br />
som kan följa undervisningen i kurser i gymnasieskolan skall betyg<br />
sättas enligt mål och betygskriterier för gymnasieskolan.<br />
Något gemensamt system för hur och när betyg sätts inom gymnasiesärskolan<br />
finns inte vid skolorna. Vissa elever får betyg när kurser avslutas medan andra<br />
elever betygsätts när utbildningen avslutas i årskurs tre. Det framkommer även<br />
åsikter om att betygen för elever i gymnasiesärskolan inte är så viktiga eftersom<br />
de inte används som urvalsinstrument till högre utbildning. Eleverna anser dock<br />
att betygen är viktiga för att de ska veta hur de skall förbättra sig. Elever som<br />
kan följa gymnasieskolans kursplaner i vissa ämnen får möjlighet att läsa tillsammans<br />
med gymnasieskolans elever. Detta gäller i huvudsak i karaktärsämnen.<br />
Inga gemensamma diskussioner förs heller mellan verksamheterna på de<br />
tre skolorna för att säkerställa att betygsättningen sker på ett likvärdigt sätt.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att betyg ska sättas i enlighet med författningarnas<br />
krav. Eleverna ska få betyg när kurser avslutas och informeras om dessa. Gym-
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
nasiesärskolan måste se över sina rutiner för betygsättning så att de överensstämmer<br />
med författningarnas krav. Gemensamma diskussioner bör också föras<br />
inom gymnasiesärskolan för att säkerställa en likvärdig betygsättning.<br />
1.4 Genomförande av utbildningen<br />
Bedömningspunkter<br />
5 (16)<br />
1.4.1 Läroplanens strävansmål, programmålen och kursplanernas mål anger inriktningen<br />
för skolans utbildning.<br />
Skolform Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Gymnasiesärskola X<br />
Åtgärder behövs<br />
1.4.2 Eleverna har inflytande över hur deras utbildning utformas och ges möjlighet att<br />
kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar.<br />
Skolform Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Åtgärder behövs<br />
Gymnasiesärskola X<br />
Motivering<br />
Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94, avsnitt 2.3 Elevernas<br />
ansvar och inflytande, ska de demokratiska principerna att kunna påverka, vara<br />
delaktig och ta ansvar omfatta alla elever. Elevernas ansvar för att planera och<br />
genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som arbetsformer<br />
ska vara viktiga principer i utbildningen. Enligt skollagen åligger det alla<br />
som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. Vid varje gymnasieskola<br />
ska det finnas en skolkonferens och för varje klass eller motsvarande<br />
ska det finnas ett klassråd. Den närmare utformningen av elevinflytande genom<br />
klassråd ska dessutom anges i skolans arbetsplan.<br />
Eleverna upplever sig ha möjlighet att påverka undervisningens utformning.<br />
Enligt eleverna tillfrågas de av lärarna hur de vill genomföra sin utbildning fortlöpande.<br />
Klassmöten eller klassråd genomförs också. Däremot deltar inte eleverna<br />
från gymnasiesärskolan i skolgemensamma sammanhang som till exempel<br />
elevråd eller matråd. Möjlighet att delta i sådana sammanhang som även<br />
påverkar eleverna från gymnasiesärskolan efterfrågas.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att möjligheterna till elevinflytande som helhet är<br />
goda för eleverna i gymnasiesärskolan men att skolorna bör sträva efter att ge<br />
även eleverna från gymnasiesärskolan möjlighet att delta i forum för skolgemensamma<br />
frågor.
6 (16)<br />
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
1.4.3 Skolan strävar mot att varje elev utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och en<br />
förmåga att utvärdera sitt eget lärande. Eleverna i gymnasiesärskolan utvecklar sin<br />
självkännedom och sin förmåga till individuell studieplanering.<br />
Skolform Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Gymnasiesärskola X<br />
Åtgärder behövs<br />
1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna och med det<br />
omgivande samhället för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling<br />
och lärande.<br />
Skolform Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Åtgärder behövs<br />
Gymnasiesärskola X<br />
Motivering<br />
Enligt Läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, avsnitt 2.1 Kunskaper<br />
ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra skolan till en god miljö för<br />
lärande. Läraren ska vidare samverka med andra lärare i arbetet att nå utbildningsmålen.<br />
Tillsynen visas att samverkan mellan gymnasieskolan och gymnasiesärskolan på<br />
de tre skolorna är utvecklad i varierande omfattning. Personalen inom gymnasiesärskolan<br />
på respektive skola samverkar i huvudsak på ett bra sätt för att<br />
skapa en god utbildning för eleverna. Däremot är samverkan med övrig personal<br />
på respektive skola bristfällig, och sådan samverkan efterlyses av personalen<br />
i större omfattning. Rektors deltagande i den pedagogiska utvecklingsprocessen<br />
på skolorna sker också i begränsad omfattning.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att samverkan mellan de tre enheternas gymnasiesärskoleverksamhet<br />
liksom samverkan med gymnasieskolan behöver utvecklas.<br />
Rektors deltagande i samverkan inom verksamheterna bör också stärkas.<br />
1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov<br />
Bedömningspunkter<br />
1.5.1 Skolans undervisning anpassas till den enskilde elevens behov, förutsättningar,<br />
erfarenheter och tänkande.<br />
Skolform Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Gymnasiesärskola X<br />
Åtgärder behövs
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
1.5.2 Särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />
Skolform Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Åtgärder behövs<br />
Gymnasiesärskola X<br />
Motivering<br />
Enligt gymnasiesärskoleförordningen 8 kap. 1§ ska stödundervisning anordnas<br />
för elever som har behov av extra stöd i skolarbetet under en begränsad tid. För<br />
elever som behöver särskilt stöd får specialundervisning anordnas. En förutsättning<br />
för att eleverna ska få stöd vid behov är att skolans olika stödfunktioner<br />
inom elevvården utnyttjas.<br />
Tillsynen visar att eleverna upplever att de får stöd. Däremot finns en osäkerhet<br />
hos personalen kring hur bestämmelserna om särskilda stödinsatser i förordningen<br />
ska tolkas i praktiken. Personalen efterlyser också mer gemensamma<br />
diskussioner tillsammans med ansvarig rektor för att skapa en likvärdig bedömning<br />
i enlighet med förordningens krav. På skolorna där verksamhet inom<br />
gymnasiesärskolan bedrivs finns tillgång till elevvård i form av skolsköterska<br />
och kurator. Vid <strong>tillsyn</strong>en påtalas att dessa resurser används inom gymnasiesärskolan<br />
i mycket begränsad omfattning.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att gymnasiesärskolans personal tillsammans med<br />
ansvarig rektor måste diskutera hur stödinsatser ges och ska ges för att säkerställa<br />
att elever som behöver särskilt stöd får det. Gymnasiesärskolan bör också<br />
se över hur elevvårdens personal kan göras mer delaktiga i elevernas utbildning.<br />
1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som<br />
uppfyller författningarnas krav.<br />
Skolform Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Åtgärder behövs<br />
Gymnasiesärskola X<br />
Motivering<br />
Om det framkommer att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder ska,<br />
enligt gymnasiesärskoleförordningen 8 kap. 1a§, rektor se till att behovet utreds.<br />
Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett<br />
åtgärdsprogram utarbetas och elever och vårdnadshavare erbjudas möjlighet att<br />
delta i utarbetandet. Av åtgärdsprogrammet ska det framgå vilka behov eleven<br />
har, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.<br />
Det råder en osäkerhet bland personalen inom gymnasiesärskolan när det gäller<br />
upprättande av åtgärdsprogram och hur man ska tolka författningarnas krav i<br />
detta avseende. Tillsynen visar att åtgärdsprogram ibland upprättas och ibland<br />
inte när elever behöver stödinsatser. Rektors ansvar och delaktighet i arbetet<br />
7 (16)
8 (16)<br />
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
med åtgärdsprogram är begränsat utom i samband med att elevvårdskonferens<br />
genomförs.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att gymnasiesärskolans personal tillsammans med<br />
rektor måste skapa rutiner för när åtgärdsprogram ska upprättas och hur detta<br />
skall ske som uppfyller författningarnas krav. För stöd i utformningen av åtgärdsprogram<br />
se Skolverkets allmänna råd för arbetet med åtgärdsprogram<br />
(SKOLFS 2008:25).<br />
1.5.4 Skolans individuella program förbereder först och främst eleven för studier på ett<br />
nationellt eller specialutformat program och följer en fastställd plan.<br />
Skolform Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Gymnasiesärskola X<br />
2 Normer och värden<br />
Åtgärder behövs<br />
Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera<br />
eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till<br />
uttryck i vardaglig handling.<br />
2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />
Bedömningspunkter<br />
2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.<br />
Skolform Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Gymnasiesärskola X<br />
Åtgärder behövs<br />
2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.<br />
Skolform Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Gymnasiesärskola X<br />
Åtgärder behövs<br />
2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författning-<br />
arna.<br />
Skolform Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Åtgärder behövs<br />
Gymnasiesärskola X
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
Motivering<br />
Från och med 1 januari 2009 regleras skyldigheten att utarbeta årliga planer mot<br />
kränkande behandling och diskriminering i 14a kapitlet skollagen samt i diskrimineringslagen.<br />
Enligt dessa båda lagar ska planerna upprättas årligen och innehålla<br />
en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller<br />
genomföras under det kommande året. I efterföljande års planer ska också redogöras<br />
för hur de planerade åtgärderna har genomförts. Det finns inget som<br />
hindrar att skolan för samman de planer som ska upprättas till ett dokument.<br />
Den samlade gymnasiesärskolan har ingen gemensam plan mot kränkande behandling.<br />
Vid Nordviksskolan finns en egen likabehandlingsplan från år 2006<br />
som enligt personalen behöver uppdateras för att vara aktuell och uppfylla författningarnas<br />
krav. Vid Ådalsskolan och Gudlav Bilderskolan anses gymnasieskolans<br />
planer omfatta även gymnasiesärskolan. Det är dock tveksamt i vad<br />
mån dessa planer på ett tydligt sätt även omfattar verksamheten inom gymnasiesärskolan<br />
eller vid den kartläggning som skall vara grunden för planerna<br />
tagit hänsyn till förhållanden inom gymnasiesärskolan. Kunskapen om planerna<br />
hos eleverna och deltagandet i framtagandet är också mycket begränsad. Den<br />
tillförordnade rektorn tillika förbundschefen anser att verksamheterna ska ha<br />
egna planer men att de ännu inte kommit så långt i arbetet.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att huvudmannen och skolorna måste se över planerna<br />
mot kränkande behandling så att de uppfyller kraven i lagstiftningen från<br />
den 1 januari 2009.<br />
3 Ledning och kvalitetsarbete<br />
9 (16)<br />
Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens<br />
ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar<br />
dessa grupper. Den regelbundna <strong>tillsyn</strong>en granskar dessutom rektors och personalens<br />
ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans<br />
kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.<br />
3.1 Tillgång till likvärdig utbildning<br />
Bedömningspunkter<br />
3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar och den erbjudna<br />
undervisningstiden kan redovisas.<br />
Skolform Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Åtgärder behövs<br />
Gymnasiesärskola X
10 (16)<br />
Motivering<br />
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
Nationella program i gymnasiesärskolan och timplaner för verksamheten finns i<br />
bilaga till gymnasiesärskoleförordningen. Där anges undervisningstiden i timmar<br />
om sextio minuter för de fyraåriga nationella och specialutformade programmen<br />
samt för yrkesträning inom individuellt program.<br />
Tillsynen visar att det inte är klart inom gymnasiesärskolans verksamhet vem<br />
som har ansvaret för att kontrollera om eleverna får en utbildning som uppnår<br />
den garanterade undervisningstiden. Eftersom inte alla elever har individuella<br />
studieplaner är det inte heller lätt att kontrollera.<br />
Vid <strong>tillsyn</strong>en av gymnasiesärskolan vid Gudlav Bilderskolan framkommer vidare<br />
att skolan tillämpar en timplan som inte överensstämmer med den nationellt<br />
fastställda timplanen. Skolan har lagt in ämnen som man lokalt fattat beslut om<br />
exempelvis livskunskap, boende och fritid. Ämnen som personalen anser vara<br />
viktiga för eleverna i deras fortsatta liv efter utbildningen. Tid till dessa ämnen<br />
har tagits från andra ämnen, vilket innebär att eleverna inte får undervisning i<br />
alla ämnen i den omfattning som stadgas i den nationella timplanen. Det är<br />
oklart om dessa förändringar har beslutats av ansvarig rektor eller av styrelsen.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att gymnasiesärskolan måste utarbeta rutiner som<br />
säkerställer att eleverna får utbildning av den omfattning som författningarna<br />
kräver. <strong>Skolinspektionen</strong> bedömer vidare att skolan måste se över utbildningen<br />
vid Gudlav Bilderskolan så att den överensstämmer med den nationella timplanens<br />
krav.<br />
3.1.2 Skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna<br />
Skolform Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Åtgärder behövs<br />
Gymnasiesärskola X<br />
Motivering<br />
För modersmålsundervisning i gymnasiesärskolan gäller gymnasieförordningen<br />
5 kap. Om en eller båda av elevens vårdnadshavare har ett annat språk än<br />
svenska som modersmål och språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven,<br />
ska eleven få undervisning i detta språk som ett ämne (modersmålsundervisning)<br />
om eleven har goda kunskaper i språket och eleven önskar få sådan undervisning.<br />
Rektorn beslutar om en elevs modersmålsundervisning. En förutsättning<br />
för att en elev skall kunna ta ställning till detta är att eleven informeras<br />
om denna rättighet och erbjuds modersmålsundervisning.<br />
Tillsynen visar att det inom gymnasiesärskolan inte finns något utarbetat system<br />
för information till elever med rätt till modersmålsundervisning. Frågan om hur<br />
detta ska ske har inte diskuterats inom verksamheten.
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att gymnasiesärskolan måste utarbeta ett system som<br />
säkerställer att elever med rätt till modersmålsundervisning informeras om<br />
denna rätt.<br />
3.1.3 Skolans specialutformade program uppfyller författningarnas krav.<br />
Skolform Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Gymnasiesärskola X<br />
3.1.4 Skolans lokala kurser uppfyller författningarnas krav.<br />
Skolform Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Åtgärder behövs<br />
Åtgärder behövs<br />
Gymnasiesärskola X<br />
Motivering<br />
Enligt gymnasiesärskoleförordningen 2 kap. får styrelsen för utbildningen besluta<br />
om att inrätta lokala kurser. En lokal kurs skall ge kunskaper i ett eller flera<br />
ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte<br />
tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan.<br />
Inom gymnasieskolan erbjuds ett antal lokala kurser som individuellt val exempelvis<br />
aktiekunskap, bilkörning, matlagning, släktforskning och styrketräning.<br />
Dessutom erbjuds enligt skolans dokumentation lokala kurser i friidrott, fotboll<br />
och ishockey till elever för elever som ”utövar sport på hög nivå.”<br />
Eleverna vid gymnasiesärskolan har i viss utsträckning möjlighet att delta i<br />
gymnasieskolans kurser inom det individuella valet.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att gymnasiesärskolan tillsammans med gymnasieskolan<br />
behöver se över utbudet av lokala kurser för att säkerställa att de överensstämmer<br />
med kraven på lokala kurser i författningarna. Se närmare <strong>tillsyn</strong>srapport<br />
för Gudlav Bilderskolan.<br />
3.1.5 Skolans lokala inriktningar uppfyller författningarnas krav.<br />
Skolform Styrdokumentens mål och<br />
Gymnasieskola<br />
Förekommer ej.<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Åtgärder behövs<br />
11 (16)
12 (16)<br />
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
3.1.6 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering och förberedelse för arbete,<br />
boende och fritid i vuxenlivet.<br />
Skolform Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Gymnasiesärskola X<br />
Åtgärder behövs<br />
3.1.7 Utbildningen är avgiftsfri för eleverna med undantag för vissa hjälpmedel eller<br />
enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.<br />
Skolform Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Gymnasiesärskola X<br />
3.1.8 Ungdomar tas emot i enlighet med författningarna.<br />
Skolform Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Åtgärder behövs<br />
Åtgärder behövs<br />
Gymnasiesärskola X<br />
Motivering<br />
Av Skollagen 1 kap. framgår att kommuner och landsting är huvudmän för<br />
gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Ett kommunalförbund kan dock överta<br />
kommunernas ansvar som huvudmän för utbildningen. Enligt lagen om entreprenadförhållanden<br />
inom skolan kan kommuner och landsting sluta avtal med<br />
en enskild fysisk eller juridisk person om att denne ska bedriva viss undervisning<br />
inom gymnasieskolan.<br />
Kramfors och Sollefteå kommuners verksamhet inom gymnasiesärskolans individuella<br />
program, verksamhetsträning, låg före bildandet av kommunalförbundet<br />
på en grundskola i respektive kommun. Denna verksamhet ligger efter bildandet<br />
av kommunalförbundet kvar på dessa skolor, vilket innebär att verksamheten<br />
är att betrakta som en entreprenad mellan två offentliga huvudmän.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att huvudmannen måste se över verksamheten så att<br />
inte entreprenadförhållanden strider mot författningarna.<br />
3.1.9 Kommunen erbjuder elever inom gymnasiesärskolan ett urval av olika program och<br />
antalet platser på programmen anpassas med hänsyn till elevernas önskemål.<br />
Skolform Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Gymnasiesärskola X<br />
Åtgärder behövs
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
3.2 Personalens utbildning<br />
Bedömningspunkter<br />
3.2.1 Skolans lärare/pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i<br />
huvudsak bedriver.<br />
Skolform Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Åtgärder behövs<br />
Gymnasiesärskola X<br />
Motivering<br />
Av läroplanen för de frivilliga skolformerna, avsnitt 2.6 Rektors ansvar, framgår<br />
att rektor har ett ansvar för att se till att lärare och annan personal får möjlighet<br />
till den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra<br />
sina uppgifter.<br />
Lärarna vid de tre enheterna med utbildning inom gymnasiesärskolan har i huvudsak<br />
en utbildning för den undervisning de bedriver. Vid <strong>tillsyn</strong>en och genom<br />
enkäter som genomförts vid skolorna framkommer dock att personalen<br />
anser att de behöver mer gemensam kompetensutveckling inom gymnasiesärskolans<br />
verksamhetsområde.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att gymnasiesärskolans personal bör få större möjligheter<br />
till kompetensutveckling.<br />
3.2.2 Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.<br />
Skolform Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Gymnasiesärskola X<br />
3.3 Rektors ansvar<br />
Bedömningspunkter<br />
Åtgärder behövs<br />
13 (16)<br />
3.3.1 Rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare<br />
det övergripande ansvaret för att utbildningen/verksamheten inriktas på att nå de<br />
nationella målen.<br />
Skolform Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Åtgärder behövs<br />
Gymnasiesärskola X
14 (16)<br />
Motivering<br />
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
Enligt 2 kap. 2 § skollagen ska det för ledningen av utbildningen i skolorna finnas<br />
rektorer. Rektor ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan och<br />
särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Enligt Läroplanen för de frivilliga<br />
skolformerna, Lpf 94, avsnitt 2.6 Rektors ansvar, ska rektorn som pedagogisk<br />
ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan ha det<br />
övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de<br />
nationella målen. Rektorn ansvarar för att en arbetsplan upprättas samt för att<br />
skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de riksgiltiga målen,<br />
målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen.<br />
Den ordinarie rektorn för gymnasiesärskolan har en skolledartjänst omfattande<br />
sjuttiofem procent och arbetar fyra dagar i veckan. Rektorn har sin fasta placering<br />
på Ådalsskolan men besöker de andra skolorna regelbundet. Eleverna vet<br />
vem som är deras rektor. Personalen anser dock att rektors förtrogenhet med<br />
verksamheten är begränsad. Inte heller upplevs rektorn som en tydlig pedagogisk<br />
ledare av verksamheten. Ett problem upplevs också vara att den ordinarie<br />
rektorn för gymnasiesärskolan inte funnits med i förbundets ledningsgrupp där<br />
övriga verksamhetschefer deltar och därmed inte kan föra verksamhetens talan.<br />
Även informationen från ledningsgruppen upplevs av personalen som bristfällig.<br />
Tillsynen visar också att ledningsorganisationen för gymnasiesärskolan som<br />
helhet inte är tydlig då det är oklart vilken roll verksamhetschefen på Ådalsskolan,<br />
har för verksamheten inom gymnasiesärskolan.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att styrningen och ledningen för gymnasiesärskolan<br />
måste tydliggöras och stärkas. Ansvarig rektor måste ta ett tydligare ledningsansvar<br />
för verksamhetens kvalitet och pedagogiska utvecklingsarbete.<br />
3.3.2 Rektor fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />
Skolform Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Åtgärder behövs<br />
Gymnasiesärskola X<br />
Motivering<br />
Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i<br />
skolan har rektorn enligt läroplanen, avsnitt 2.6 Rektors ansvar, det övergripande<br />
ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen.<br />
Rektorn ansvarar för att lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat<br />
följs upp och utvärderas i förhållande till de riksgiltiga målen, målen i<br />
skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har också ansvar för att verksamheten<br />
bedrivs i enlighet med författningarnas krav.<br />
Av beskrivningar och bedömningar i denna rapport framgår att verksamheten<br />
inom gymnasiesärskolan inom ett antal områden inte bedrivits i enlighet med
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
författningarnas krav. Ansvaret för att så sker ligger ytterst på rektorn.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att rektors kontroll av verksamheten måste stärkas<br />
för att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med författningarnas krav.<br />
3.4 Kvalitetsarbete<br />
Bedömningspunkter<br />
3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp<br />
och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i<br />
åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.<br />
Skolform Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Åtgärder behövs<br />
Gymnasiesärskola X<br />
Motivering<br />
Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94, avsnitt 1.2 måste skolans<br />
verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. För att en skola ska<br />
utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta sina undervisningsmål och arbetsformer,<br />
utvärdera sina resultat och pröva nya metoder. Enligt avsnitt 2.6 är det<br />
rektorn som har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet<br />
inriktas på att nå de nationella målen. Därför ska en lokal arbetsplan upprättas<br />
och skolans resultat följas upp och utvärderas i förhållande till de nationella<br />
målen, målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvar för<br />
skolans resultat.<br />
Inom gymnasiesärskolans verksamhet finns inget samlat systematiskt kvalitetsarbete.<br />
Även på enhetsnivå finns klara brister i uppföljning och utvärdering av<br />
utbildningens resultat. Någon systematisk uppföljning och utvärdering av verksamheten<br />
inom gymnasiesärskolan finns inte. Inte heller finns någon utarbetad<br />
egenkontroll av verksamheten för att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet<br />
med författningarnas krav. Något som leder till att ett antal brister har<br />
uppdagats i samband med <strong>tillsyn</strong>en.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kvalitetsarbetet inklusive egenkontrollen av verksamheten<br />
måste stärkas och systematiseras för att bilda underlag för gymnasiesärskolans<br />
förbättringsarbete och för att säkerställa att verksamheten bedrivs i<br />
enlighet med författningarnas krav.<br />
15 (16)
16 (16)<br />
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordning-<br />
ens krav.<br />
Skolform Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Åtgärder behövs<br />
Gymnasiesärskola X<br />
Motivering<br />
Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m m skall varje<br />
skola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga<br />
uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen<br />
skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen<br />
för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder<br />
kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för<br />
ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen skall verksamhetens förutsättningar,<br />
arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Enligt<br />
3 a § ska uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan/handlingsplan<br />
mot kränkande behandling redovisas.<br />
Verksamheten inom gymnasiesärskolan har ingen egen kvalitetsredovisning.<br />
Det är oklart i verksamheterna om det finns någon kvalitetsredovisning som<br />
omfattar gymnasiesärskolans verksamhet. Personalen inom gymnasiesärskolan<br />
har inte deltagit i framtagande av material till gymnasieskolans kvalitetsredovisning.<br />
Kommunalförbundets chef vill att gymnasiesärskolans verksamhet ska<br />
redovisas i en särskild kvalitetsredovisning men verksamheten hade vid <strong>tillsyn</strong>en<br />
inte kommit så långt i detta arbete.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att rektor måste ta ett tydligt ansvar för att verksamheten<br />
inom gymnasiesärskolan kvalitetsredovisas och att personal och elever<br />
görs delaktiga i denna process. Se Skolverkets allmänna råd om kvalitetsredovisning<br />
(SKOLFS 2006:18).<br />
2009-09-09 Umeå<br />
Stefan Persson<br />
Eva Edlund
<strong>Regelbunden</strong> <strong>tillsyn</strong> i Ådalsskolan<br />
Gymnasieskola<br />
<strong>Regelbunden</strong> <strong>tillsyn</strong> i <strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong><br />
Ådalsskolan<br />
Dnr 43-2009:455<br />
Inledning<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> har granskat verksamheten i kommunalförbundet <strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong><br />
och besökt Ådalsskolan den 11–13 maj, 2009. I slutet av denna rapport framgår<br />
vilka som varit ansvariga för den regelbundna <strong>tillsyn</strong>en.<br />
Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />
och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />
krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />
Information om den regelbundna <strong>tillsyn</strong>en finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />
(www.skolinspektionen.se/<strong>Regelbunden</strong>/Tillsyn).<br />
Inom de områden där <strong>Skolinspektionen</strong> bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen<br />
och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till <strong>Skolinspektionen</strong><br />
inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionen</strong>s beslut, dvs. senast<br />
den 9 december, 2009.<br />
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga<br />
inspektörerna.<br />
Underlag<br />
Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från huvudmannen och<br />
Ådalsskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Ådalsskolan intervjuades<br />
verksamhetschefen, rektorer, lärare, personal i skolans elevhälsoteam, studie-<br />
och yrkesvägledare samt elever. Även annan information om kommunen och skolan<br />
från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat<br />
sätt, har använts.<br />
Gymnasiechefen och rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter<br />
på sakuppgifter i rapporten.<br />
Tabell 1: Antal elever på Ådalsskolan<br />
Beskrivning av skolan<br />
Ådalsskolan Antal elever<br />
Gymnasieskola 733<br />
Källa: Skolverket<br />
Ådalsskolan ligger i Kramfors och ingår, tillsammans med Gudlav Bilderskolan i Sollefteå<br />
kommun, i det nystartade kommunalförbundet <strong>Ådalens</strong> <strong>gymnasieskolor</strong>. Ådalsskolan<br />
erbjuder utbildning på tio nationella program. Två av dem har lokala utformningar,<br />
nämligen hantverksprogrammet med profil Stil och hälsa samt det estetiska programmet,<br />
där en av inriktningarna benämns Teater med musikalprofil. Skolan erbjuder även<br />
ett specialutformat program; Idrott, hälsa och ledarskap. I övrigt erbjuds utbildning på
2 (26)<br />
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
individuella program både för enskilda elever och för grupper och även i form av programinriktat<br />
individuellt program, PRIV samt introduktionskurs för nyanlända elever,<br />
IVIK. Vid skolan bedrivs delar av kommunalförbundets verksamhet för elever mottagna<br />
i gymnasiesärskola. Verksamheten bedöms i en särskild rapport för gymnasiesärskolan.<br />
De program som erbjuds vid Ådalsskolan är följande:<br />
Nationella program Antal elever*<br />
Barn- och fritidsprogrammet 41<br />
Elprogrammet 94<br />
Estetiska programmet 45<br />
Fordonsprogrammet 37<br />
Hantverksprogrammet 30<br />
Individuella program 65<br />
Industriprogrammet 51<br />
Medieprogrammet 52<br />
Naturvetenskapsprogrammet 65<br />
Samhällsvetenskapsprogrammet 63<br />
Teknikprogrammet 69<br />
Specialutformade program<br />
Hälsa, idrott och ledarskap 96<br />
*Källa: Skolverket
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
Bedömningar<br />
3 (26)<br />
Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />
bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />
samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />
1 Kunskaper<br />
Den regelbundna <strong>tillsyn</strong>en granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och<br />
arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i<br />
läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för eleverna<br />
att nå målen.<br />
1.1 Kunskapsresultat<br />
Tabell 2: Resultatmått för elever som fått slutbetyg respektive läsår<br />
Barn- och fritidsprogrammet<br />
(BF)<br />
Genomsnittlig betygspoäng<br />
Andel (%) elever<br />
med slutbetyg från<br />
gymnasieskolan<br />
inom fyra år<br />
Andel (%) med<br />
grundläggande behörighet<br />
till universitets-<br />
och högskolestudier<br />
Elprogrammet (EC)<br />
Genomsnittlig betygspoäng<br />
Andel (%) elever<br />
med slutbetyg från<br />
gymnasieskolan<br />
inom fyra år<br />
Andel (%) med<br />
grundläggande behörighet<br />
till universitets-<br />
och högskolestudier<br />
Ådalsskolan Kommungrupp<br />
1<br />
Fristående<br />
skolor<br />
Riket<br />
Kommunalaskolor<br />
2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008<br />
12,7 12,9 12,2 12,9 11,3 13,1 14,4 12,7<br />
94 72 82 77 . 77 77 77<br />
85 92 88 100 . 90 93 84<br />
11,8 11,1 10,7 11,8 12,5 12,2 12,0 12,2<br />
89 83 82 73 71 86 71 80<br />
83 81 72 .. 88 86 78 89<br />
1 Uppgifter baserade på samtliga kommunala skolor i kommungruppen 15 – 20 000 invånare
4 (26)<br />
Estetiska programmet<br />
(ES)<br />
Genomsnittlig betygspoäng<br />
Andel (%) elever med<br />
slutbetyg från gymnasieskolan<br />
inom fyra år<br />
Andel (%) med grundläggande<br />
behörighet<br />
till universitets- och<br />
högskolestudier<br />
Fordonsprogrammet<br />
(FP)<br />
Genomsnittlig betygspoäng<br />
Andel (%) elever med<br />
slutbetyg från gymnasieskolan<br />
inom fyra år<br />
Andel (%) med grundläggande<br />
behörighet<br />
till universitets- och<br />
högskolestudier<br />
Hantverksprogrammet<br />
(HV) 2<br />
Genomsnittlig betygspoäng<br />
Andel (%) elever med<br />
slutbetyg från gymnasieskolan<br />
inom fyra år<br />
Andel (%) med grundläggande<br />
behörighet<br />
till universitets- och<br />
högskolestudier<br />
Industriprogrammet<br />
(IP)<br />
Genomsnittlig betygspoäng<br />
Andel (%) elever med<br />
slutbetyg från gymnasieskolan<br />
inom fyra år<br />
Andel (%) med grundläggande<br />
behörighet<br />
till universitets- och<br />
högskolestudier<br />
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
12,1 13,8 .. 12,1 .. 14,7 15,1 14,9<br />
73 85 77 25 73 73 82 80<br />
90 86 .. .. .. 93 91 91<br />
11,2 10,6 .. .. .. 11,5 11,7 11,6<br />
.. 92 70 .. 55 77 75 74<br />
.. .. .. .. .. 84 85 83<br />
. . . . . 13,7 14,2 14,1<br />
. . . . . 80 83 84<br />
. . . . . 91 95 92<br />
.. 9,6 9,6 .. 12,8 11,6 14,7 11,7<br />
.. .. .. .. 50 63 90 68<br />
87 85 90 86 91 73 93 78<br />
1 Uppgifter baserade på samtliga kommunala skolor i kommungruppen 15 – 20 000 invånare<br />
2 Utbildningen på HV startade 2007 och ännu har inga elever slutfört åk 3 och fått slutbetyg
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
Medieprogrammet<br />
(MP)<br />
Genomsnittlig betygspoäng<br />
Andel (%) elever<br />
med slutbetyg från<br />
gymnasieskolan<br />
inom fyra år<br />
Andel (%) med<br />
grundläggande behörighet<br />
till universitets-<br />
och högskolestudier<br />
Naturvetenskapsprogrammet<br />
(NV)<br />
Genomsnittlig betygspoäng<br />
Andel (%) elever<br />
med slutbetyg från<br />
gymnasieskolan<br />
inom fyra år<br />
Andel (%) med<br />
grundläggande behörighet<br />
till universitets-<br />
och högskolestudier<br />
Samhällsvetenskapsprogrammet<br />
(SP)<br />
Genomsnittlig betygspoäng<br />
Andel (%) elever<br />
med slutbetyg från<br />
gymnasieskolan<br />
inom fyra år<br />
Andel (%) med<br />
grundläggande behörighet<br />
till universitets-<br />
och högskolestudier<br />
5 (26)<br />
12,5 12,8 13,1 13,8 13,4 13,3 13,2 13,5<br />
82 79 92 88 77 70 73 78<br />
86 85 90 86 90 94 84 87<br />
14,9 16,2 .. 14,7 14,5 16,4 16,6 16,2<br />
93 94 90 .. 100 93 87 91<br />
92 100 .. 92 100 98 95 96<br />
13,9 13,8 15,3 15,2 14,8 15,0 15,1 14,7<br />
85 92 97 91 91 86 82 85<br />
90 90 100 100 100 95 91 92
6 (26)<br />
Teknikprogrammet<br />
(TE)<br />
Genomsnittlig betygspoäng<br />
Andel (%) elever<br />
med slutbetyg från<br />
gymnasieskolan<br />
inom fyra år<br />
Andel (%) med<br />
grundläggande behörighet<br />
till universitets-<br />
och högskolestudier<br />
Specialutformade<br />
program<br />
Genomsnittlig betygspoäng<br />
Andel (%) elever<br />
med slutbetyg från<br />
gymnasieskolan<br />
inom fyra år<br />
Andel (%) med<br />
grundläggande behörighet<br />
till universitets-<br />
och högskolestudier<br />
Totalt<br />
Genomsnittlig betygspoäng<br />
Andel (%) elever<br />
med slutbetyg från<br />
gymnasieskolan<br />
inom fyra år<br />
Andel (%) med<br />
grundläggande behörighet<br />
till universitets-<br />
och högskolestudier<br />
Källa: Skolverket<br />
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
14,3 13,0 .. 13,0 13,9 14,3 13,7 14,0<br />
83 . 92 91 94 89 65 85<br />
100 96 .. 88 96 91 89 90<br />
14,6 .. 15,3 14,5 15,7 14,5 . 14,4<br />
. . . 97 92 84 85<br />
.. .. 93 84 100 89 . 91<br />
14,0 13,0 12,9 13,3 13,9 14,0 14,2 14,0<br />
81 84 80 77 77 76 80 76<br />
93 85 86 82 86 91 88 89<br />
. = Uppgift saknas<br />
.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
Kommentar och bedömning:<br />
7 (26)<br />
Enligt den officiella statistiken uppvisar Ådalsskolan resultat som för de flesta program<br />
ligger i nivå med snittet för riket och för kommuner av jämförbar storlek. Den genomsnittliga<br />
betygspoängen varierar mellan 11,3 för barn- och fritidsprogrammet, och 15,7<br />
för skolans specialutformade program. Elever på det naturvetenskapliga programmet<br />
hade år 2008 betydligt lägre genomsnittligt betygspoäng, 14,5 jämfört med motsvarande<br />
siffra för riket respektive kommungruppen (16,2 respektive 16,4). Det kan dock konstateras<br />
att samtliga elever på Ådalsskolans naturvetenskapliga program fick slutbetyg<br />
inom fyra år och av dem var alla behöriga till högskolestudier. För det samhällsvetenskapliga<br />
programmet såväl som för teknikprogrammet kan man se en liknande trend,<br />
om än inte lika tydlig. Enligt <strong>Skolinspektionen</strong> kan siffrorna möjligen förklaras så att<br />
skolans prioritering är att få så många elever som möjligt att klara kurserna och att det<br />
ibland kan ske på bekostnad av att andra inte utmanas i sin kunskapsutveckling.<br />
Resultaten för 2008 visar också att för industriprogrammet såväl som för fordonsprogrammet<br />
är andelen elever med slutbetyg inom fyra år låg. Endast hälften av eleverna<br />
på dessa program slutför sin utbildning, vilket är en betydligt lägre andel än snittet för<br />
riket och för kommungruppen. Skolverkets statistik visar också att drygt var tredje elev<br />
på industriprogrammet gick ut med slutbetyg från utökat program. Det är angeläget att<br />
skolan sammanställer resultaten och analyserar orsakerna till att resultatbilden ser ut<br />
som den gör för att kunna vidta åtgärder för ökad måluppfyllelse.<br />
Statistiken visar också att eleverna, oberoende av program, i vissa kurser har svårare att<br />
nå godkända betyg. Det gäller exempelvis Naturkunskap A, Matematik A, Svenska B<br />
och Idrott och hälsa A. Även här är det angeläget att skolan uppmärksammar resultaten<br />
och analyserar dem för att kunna vidta åtgärder för ökad måluppfyllelse.<br />
Generellt gäller också för skolan att kvinnor i allmänhet når högre genomsnittliga betygspoäng<br />
än män, att kvinnor i högre grad fullföljer sin utbildning inom fyra år och att<br />
fler kvinnor än män är behöriga för högskolestudier.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är att Ådalsskolan behöver vidta åtgärder så att alla<br />
elever ges förutsättningar att nå målen för utbildningen. Skolan bör närmare analysera<br />
sina resultat och använda sig av den tillgängliga statistiken på ett strukturerat sätt som<br />
en av utgångspunkterna i sitt systematiska kvalitetsarbete. Detta för att kunna identifiera<br />
faktorer som behöver åtgärdas i syfte att förbättra måluppfyllelsen.<br />
1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat<br />
Bedömningspunkter<br />
1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla<br />
kurser i förhållande till styrdokumentens krav.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
X<br />
Åtgärder behövs
8 (26)<br />
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
1.2.2 Varje elev ges minst en gång per termin ett utvecklingssamtal där man med den<br />
individuella studieplanen som grund ger en samlad information om elevens<br />
kunskapsutveckling och studiesituation.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Motivering<br />
Åtgärder behövs<br />
X<br />
Enligt 7 kap. 19 § gymnasieförordningen ska rektorn se till att eleven minst en<br />
gång per termin ges en samlad information om sin kunskapsutveckling och studiesituation<br />
i ett utvecklingssamtal. Samtalet ska genomföras med den individuella<br />
studieplanen som grund. I fråga om elever som inte fyllt 18 år ska även<br />
vårdnadshavarna få sådan information.<br />
Enligt 1 kap. 12 § gymnasieförordningen ska det för varje elev upprättas en individuell<br />
studieplan. Den ska innehålla uppgifter om elevens studieväg och om<br />
de val av kurser eleven gjort. Av studieplanen ska det framgå om eleven följer<br />
ett fullständigt, utökat eller reducerat program. Om eleven följer ett utökat program<br />
ska det framgå vilka kurser som ingår i elevens fullständiga program och<br />
vilka kurser som ligger utanför det fullständiga programmet.<br />
Vid Ådalsskolan ingår det i rutinerna att alla elever ska få ett utvecklingssamtal<br />
med sin mentor varje termin och att även föräldrar ska bjudas in till samtalen så<br />
länge eleven inte har fyllt 18 år. I intervjuer framkommer dock att alla elever inte<br />
har ett utvecklingssamtal varje termin och att föräldrar inte alltid får den information<br />
om elevens framgångar och utvecklingsbehov som de har rätt till.<br />
I intervjuer framkommer också att de individuella studieplanerna många gånger<br />
inte utgör grund för utvecklingssamtalet och att studieplanerna inte heller alltid<br />
är det levande dokument för eleverna som det är avsett att vara. De benämningar<br />
som används i studieplanen för de olika typerna av kurser som ingår i programmen<br />
överensstämmer inte med de beteckningar som enligt gymnasieförordningen<br />
ska användas för innehållet i nationella eller specialutformade program.<br />
Exempelvis finns i de individuella kursplanerna benämningen ”Skolans<br />
val” för några av de kurser som ingår i elevers utbildning. Likaså förekommer<br />
benämningen ”Språkval”. Dessa båda benämningar används i grundskolan men<br />
förekommer inte, och ska därmed inte heller användas, inom gymnasieskolan.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är att skolan måste försäkra sig om att alla elever<br />
har ett utvecklingssamtal med den individuella studieplanen som grund och att<br />
även föräldrar till omyndiga elever får den informationen. Skolan måste också<br />
försäkra sig om att den individuella studieplanen utformas i enlighet med förordningens<br />
krav och att den ger eleverna en tydlig bild av hur deras utbildning<br />
är planerad.
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
1.3 Bedömning och betygssättning<br />
Bedömningspunkter<br />
1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella kursproven för att bedöma elevers<br />
kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
X<br />
Åtgärder behövs<br />
1.3.2 Lärarna utgår vid bedömning och betygssättning från de nationella målen i<br />
kursplanerna och från betygskriterierna.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Motivering<br />
Åtgärder behövs<br />
X<br />
Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, avsnitt 2.5 Bedömning<br />
och betygssättning, ska betyget uttrycka i vad mån den enskilde eleven har<br />
uppnått de kunskapsmål som uttrycks i kursplanen för respektive kurs och som<br />
definieras i betygskriterier. Skolverkets allmänna råd om bedömning och betygssättning<br />
säger också att de lokala tolkningarna av betygskriterierna bör jämföras<br />
med tolkningar som görs av andra lärare och analyseras utifrån bland annat<br />
resultaten på nationella prov. Här betonas också vikten av att det förs diskussioner<br />
om de lokala tolkningarna av kursplaner och betygskriterier mellan<br />
lärare i olika program, årskurser och skolor, både för att inspirera och lära av<br />
varandra och för att skapa likvärdiga förutsättningar för undervisningen och<br />
bedömningen av elever i skolan och i olika skolor.<br />
För att kunna uppnå en så likvärdig och rättvis bedömning som möjligt är det av<br />
största vikt att mål och betygskriterier blir föremål för ständig diskussion mellan<br />
betygssättande lärare på skolan såväl som på andra skolor. På Ådalsskolan diskuteras<br />
visserligen bedömningsfrågor och betygsättning utifrån behov vid särskilt<br />
svårbedömda fall. Även om det inom några program sker viss sambedömning<br />
av elevers resultat utifrån kursplanemål och betygskriterier är det den samlade<br />
bilden att det inte sker någon organiserad samverkan kring dessa frågor,<br />
varken på skolan eller med andra skolor.<br />
Det är <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning att skolan i större utsträckning behöver<br />
skapa forum för diskussion av tolkningen av kursplanemål och betygskriterier<br />
med syftet att lärarnas bedömning och betygssättning ska bli så likvärdig och<br />
rättvis som möjligt.<br />
9 (26)
10 (26)<br />
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
1.3.3 Betyg sätts och utfärdas och betygskatalog förs enligt författningarnas krav.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
X<br />
Åtgärder behövs<br />
1.4 Genomförande av utbildningen<br />
Bedömningspunkter<br />
1.4.1 Läroplanens strävansmål, programmålen och kursplanernas mål anger inriktningen<br />
för skolans utbildning.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
X<br />
Åtgärder behövs<br />
1.4.2 Eleverna har inflytande över hur deras utbildning utformas och ges möjlighet att<br />
kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Motivering<br />
Åtgärder behövs<br />
X<br />
Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94, avsnitt 2.3 Elevernas<br />
ansvar och inflytande, ska de demokratiska principerna att kunna påverka, vara<br />
delaktig och ta ansvar omfatta alla elever. Elevernas ansvar för att planera och<br />
genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som arbetsformer<br />
ska vara viktiga principer i utbildningen. Enligt skollagen åligger det alla<br />
som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. Vid varje gymnasieskola<br />
ska det finnas en skolkonferens och för varje klass eller motsvarande<br />
ska det finnas ett klassråd. Den närmare utformningen av elevinflytande genom<br />
klassråd ska dessutom anges i skolans arbetsplan.<br />
Vid Ådalsskolan finns en lokal styrelse, som består av representanter för personal<br />
och elever. Den lokala styrelsen sammanträder en gång i månaden och där<br />
behandlas frågor av betydelse för både elever och personal. Den lokala styrelsen<br />
har en sammansättning av ledamöter som gör att den kan betraktas som skolkonferens.<br />
Klassrådstid finns angiven på elevernas scheman, men intervjuer<br />
med både elever och personal ger vid handen att tiden endast sporadiskt används<br />
för att dryfta frågor som rör elevernas utbildning eller skolgemensamma<br />
spörsmål. Av intervjuerna framgår att den lokala styrelsens insatser inte är väl<br />
kända bland alla elever. I klasser där den lokala styrelsen har representanter<br />
förefaller engagemanget vara större och i klasser där det inte finns några representanter<br />
känner eleverna inte till vad som avhandlas. Klassrådstiden används<br />
mestadels en gång i månaden för att lyfta frågor som skolledningen tagit initia-
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
tiv till och vill ha synpunkter på inför det möte som den lokala styrelsen har<br />
varje månad. Det framgår också att eleverna inte har medverkat eller varit delaktiga<br />
i framtagandet av skolans plan för likabehandling, vilket är ett krav enligt<br />
författningarna. Eleverna deltar inte heller i utarbetandet av skolans kvalitetsredovisning.<br />
Av intervjuerna framgår vidare att variationen är stor mellan lärare, ämnen och<br />
kurser i vilken utsträckning eleven ges möjlighet till inflytande över arbetsformer<br />
och innehåll. Elever kan ibland uttrycka att de gärna överlåter till läraren att<br />
bestämma kursernas innehåll och arbetsformer. <strong>Skolinspektionen</strong> vill i sammanhanget<br />
betona vikten av att skolan arbetar aktivt med att engagera eleverna i<br />
planeringen av sin egen utbildning. En viktig förutsättning för att eleverna ska<br />
kunna utöva inflytande i undervisningen är att de har kännedom om kursplanernas<br />
mål och betygskriterier. <strong>Skolinspektionen</strong> har även tagit del av exempel<br />
där lärare på ett föredömligt sätt presenterar och går igenom kursernas innehåll<br />
och betygskriterier vid kursstarten och också regelbundet återkopplar till dessa<br />
under kursens gång samt vid betygssättning av elevens prestationer. I intervjuer<br />
med elever och personal framgår det dock att det varierar mellan program, kurser<br />
och lärare i vilken utsträckning detta sker.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är att Ådalsskolan måste försäkra sig om att<br />
samtliga elever omfattas av och ges möjlighet till inflytande över såväl arbetsformer<br />
som innehåll i undervisningen. Skolan bör också klargöra syftet med<br />
klassrådet, se till att det fylls med avsett innehåll och genomförs regelbundet i<br />
samtliga klasser. Likaså bör elevernas medverkan och delaktighet i framtagandet<br />
och utarbetandet av såväl skolans likabehandlingsplan som kvalitetsredovisning<br />
öka.<br />
1.4.3 Skolan strävar mot att varje elev utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och<br />
en förmåga att utvärdera sitt eget lärande.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Motivering<br />
Åtgärder behövs<br />
X<br />
Enligt Lpf 94, avsnitt 2.1 Kunskaper, ska skolan sträva mot att varje elev utvecklar<br />
en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande.<br />
Mot bakgrund av vad som sagts ovan under punkt 1.4.2 och tidigare under<br />
punkt 1.2.2 om individuella studieplaner, samt då utvecklingssamtal inte alltid<br />
genomförs, ges inte eleverna fullt ut möjlighet till insikt om sitt eget lärande.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan behöver förbättra sitt arbete med att utveckla<br />
elevernas insikt om sitt eget lärande.<br />
11 (26)
12 (26)<br />
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna och med det<br />
omgivande samhället för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling<br />
och lärande.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Motivering<br />
Åtgärder behövs<br />
X<br />
Enligt Läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, avsnitt 2.1 Kunskaper<br />
ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra skolan till en god miljö för<br />
lärande. Läraren ska vidare samverka med andra lärare i arbetet att nå utbildningsmålen.<br />
Enligt läroplanens avsnitt 2.6 Rektors ansvar, sägs också att rektorn<br />
har ett särskilt ansvar för att skolans arbete med kunskapsområden, där flera<br />
ämnen skall bidra, samordnas så att de utgör en helhet för eleverna.<br />
På Ådalsskolan finns enligt personalen en hög grad av samsyn när det gäller att<br />
skapa en god miljö för lärande. Personalen är indelad i arbetslag uppbyggda<br />
kring ett eller flera program. Kärnämneslärare är ofta knutna till ett arbetslag,<br />
men kan ändå undervisa i grupper som hör till andra program. I intervjuer<br />
framkommer att viss samverkan sker mellan lärare samt att kärnämneskurser i<br />
viss mån färgas av programmets karaktär. Detta gäller dock långt ifrån alla program.<br />
På skolan sker som tidigare nämnts inte någon organiserad samverkan<br />
kring bedömning och betygssättning, även om spontana diskussioner kan föras<br />
mellan lärare i anslutning till svårbedömda fall. Skolan deltar heller inte i nätverksträffar<br />
med lärare på andra skolor, varken <strong>gymnasieskolor</strong> eller grundskolor,<br />
för att diskutera frågor kring bedömning och betygssättning. Däremot pågår,<br />
enligt skolledningen, samarbete med det omgivande samhället i form av<br />
projekt med offentliga verksamheter och näringsliv. Nätverksträffar förekommer<br />
också på regional och riksnivå för personal på några yrkesförberedande<br />
program.<br />
På skolan undervisas nyanlända elever med annat modersmål än svenska och<br />
även ensamkommande flyktingungdomar inom det individuella programmets<br />
introduktionskurs för nyanlända elever, IVIK. Dessa elever undervisas mestadels<br />
avskilda från övrig undervisning och liten samverkan sker med övriga program.<br />
Enligt Skolverkets allmänna råd för utbildning av nyanlända elever har<br />
många skolor goda erfarenheter av att låta nyanlända elever, som är placerade i<br />
IVIK, delta i delar av undervisningen i reguljära klasser, för att ge dem möjlighet<br />
att tidigt bli delaktiga i skolans gemensamma liv. Om inte skolan arbetar aktivt<br />
för att låta dessa elever komma ut i reguljär undervisning finns också en risk för<br />
att eleverna under lång tid blir kvar i sin introduktionsgrupp, vilket i längden<br />
kan få så kallade inlåsningseffekter, då eleven med stigande ålder fortfarande är<br />
kvar i ungdomsskola.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är att skolan i större utsträckning bör verka för<br />
ämnesintegration och samverkan mellan lärare för att skapa en helhet i elevernas<br />
utbildning. Skolan bör också arbeta för att bättre inkludera de nyanlända
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
eleverna i skolans gemenskap för att underlätta integrering och elevers lärande i<br />
alla ämnen.<br />
1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov<br />
Bedömningspunkter<br />
1.5.1 Skolans undervisning anpassas till den enskilde elevens behov, förutsättningar,<br />
erfarenheter och tänkande.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Motivering<br />
Åtgärder behövs<br />
X<br />
Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, avsnitt 2.1 Kunskaper,<br />
ska läraren utgå från den enskilde elevens behov, förutsättningar, erfarenheter<br />
och tänkande. Läraren ska också organisera arbetet så att eleven utvecklas efter<br />
sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela<br />
sin förmåga.<br />
Dokumentation och intervjuer vittnar om att Ådalsskolan har ambitioner att<br />
flexibelt anpassa undervisningen så att den ska tillgodose varje elevs specifika<br />
behov. I intervjuer framkommer dock att det varierar mellan program, kurser<br />
och lärare i vilken utsträckning man lyckas. I intervjuer med skolledning och<br />
personal lyfts också nödvändigheten av att i högre grad låta organisationen ta<br />
hänsyn till den utmaning det innebär för enskilda lärare att anpassa undervisningen<br />
till varje elevs specifika behov. Likaså diskuteras i dessa grupper behovet<br />
av att utveckla undervisningen för att skapa mer motivation och engagemang<br />
hos eleverna. Elever uttrycker i intervjuer att individanpassning ofta får formen<br />
av självstudier, där eleverna får en uppgift att lösa och ofta blir lämnad att lösa<br />
den på egen hand, antingen i skolan eller hemma. Eleverna saknar ibland lektioner<br />
där läraren är mer aktiv och leder genomgångar eller diskussioner.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan i högre grad behöver föra diskussioner<br />
kring undervisningens organisation och utformning för att lärarna bättre ska<br />
kunna anpassa undervisningen till den enskilda elevens behov. Det är viktigt att<br />
de diskussionerna inte bara handlar om elevers behov av stöd utan också behandlar<br />
frågan om hur undervisningen kan anpassas för att även tillgodose elevers<br />
behov av utmaningar.<br />
1.5.2 Särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Åtgärder behövs<br />
X<br />
13 (26)
14 (26)<br />
Motivering<br />
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
Enligt läroplanen ska alla som arbetar i skolan hjälpa elever som har behov av<br />
särskilt stöd. Läraren ska stimulera, handleda, och stödja eleven och ge särskilt<br />
stöd till elever med svårigheter. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt de<br />
elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen.<br />
Elever med annat modersmål än svenska ska också få studiehandledning på sitt<br />
modersmål om eleven behöver det.<br />
På Ådalsskolan finns rutiner avseende arbetet med elever i behov av särskilt<br />
stöd. Olika typer av träffar hålls för att rektorer, mentorer och undervisande<br />
lärare ska hålla sig underrättade om hur eleverna klarar sina kurser. Elevhälsoteamet<br />
kopplas in när behov finns. Ibland sker det som ett resultat av de träffar<br />
som hållits, men ibland också på initiativ av enskilda lärare, eleven själv eller<br />
vårdnadshavare. Den organisation som skolan har i arbetet med särskilt stöd<br />
medför dock att det blir otydligt var i processen ansvarig rektor tar erforderliga<br />
beslut om att initiera utredning och vid behov se till att åtgärdsprogram utarbetas.<br />
Skolan har en specialpedagog, som framför allt arbetar konsultativt i elevhälsoteamet<br />
och sällan direkt med elever. Särskilt stöd ges mestadels av undervisande<br />
lärare i respektive kurs. Om behoven är större och mer specifika hänvisas eleven,<br />
efter bedömning av specialpedagogen, till den grupp elever och de lärare<br />
som arbetar inom individuella program. Det finns också en speciallärare som på<br />
delar av sin lärartjänst arbetar med enskilda elever eller grupper i behov av särskilt<br />
stöd. Skolan erbjuder dock inte studiehandledning på modersmålet till elever<br />
som är i behov av det.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är att Ådalsskolan på många sätt arbetar för att ge<br />
eleverna särskilt stöd och försöker hitta rutiner för att undvika att elever hamnar<br />
”mellan stolarna”. Rutinerna riskerar dock att bidra till en otydlighet i ansvarsfördelningen<br />
mellan de olika nivåerna; rektorer, mentorer och elevhälsopersonal.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att rektors ansvar för att initiera och vid behov se<br />
till att åtgärdsprogram utarbetas måste förtydligas. Skolan måste också se till att<br />
elever med annat modersmål än svenska får studiehandledning på sitt modersmål<br />
om de behöver det.<br />
1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller<br />
författningarnas krav.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Motivering<br />
Åtgärder behövs<br />
X<br />
Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare<br />
eller på annat sätt framkommer att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder,<br />
skall rektor se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behö-
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
ver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas och elever<br />
eller vårdnadshavare erbjuds möjlighet att delta i utarbetandet. Av åtgärdsprogrammen<br />
framgår vilka behov eleven har, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna<br />
skall följas upp och utvärderas (8 kap. 1 a § gymnasieförordningen).<br />
Av dokumentation och i intervjuer framgår att i Ådalsskolans sätt att arbeta med<br />
elever i behov av särskilt stöd ingår att göra så kallade åtgärdsplaner när eleven<br />
har svårigheter i en kurs eller riskerar att få betyget Icke godkänt. Dessa uppgifter<br />
sammanställs vid de genomgångar av elevernas resultat som görs en gång<br />
per termin inför utvecklingssamtalen. Åtgärdsprogram utarbetas vanligen när<br />
eleven har samlat på sig många sådana icke godkända kurser, men kan också,<br />
enligt skolledningen, utarbetas när som helst under terminen när ett behov av<br />
särskilt stöd upptäcks. Av de åtgärdsprogram som <strong>Skolinspektionen</strong> tagit del av<br />
framgår inte alltid tydligt vilka behov eleven har eller hur de ska åtgärdas, hur<br />
åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Åtgärdsprogrammen har inte heller<br />
alltid föregåtts av en av rektor initierad utredning.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är att skolan måste se till att åtgärdsprogram<br />
upprättas i enlighet med de krav som författningarna ställer.<br />
1.5.4 Skolans individuella program förbereder först och främst eleven för studier på<br />
ett nationellt eller specialutformat program och följer en fastställd plan.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Motivering<br />
Åtgärder behövs<br />
X<br />
Enligt 5 kap. 4 b § skollagen ska individuella program först och främst förbereda<br />
eleverna för studier på ett nationellt eller specialutformat program. Utbildningen<br />
ska bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier om inte eleven<br />
begär annat och styrelsen för utbildningen beslutar så. Utbildningen på individuella<br />
program ska följa en plan, som fastställs av styrelsen.<br />
På Ådalsskolan bedrivs verksamhet inom individuella program, IV, för elever<br />
som måste komplettera sina grundskolebetyg. De allra flesta av dessa elever går<br />
över till ett nationellt eller specialutformat program efter ett år på IV. IVgruppen<br />
fungerar också delvis som skolans stödverksamhet för de elever på<br />
andra program, som är i behov av särskilt stöd. Introduktionskurs för nyanlända<br />
elever, IVIK, finns i två grupperingar, en nybörjargrupp och en fortsättningsgrupp.<br />
I framförallt nybörjargruppen är antalet elever stort och där finns endast<br />
en lärare. Därför har några av de nyanlända och ensamkommande ungdomarna<br />
placerats i gruppen för IV-elever. I dagsläget får dessa elever undervisning i<br />
svenska motsvarande fem timmar i veckan, vilket måste anses som alldeles för<br />
lite mot bakgrund av huvudprincipen att utbildning på individuella program<br />
ska motsvara heltidsstudier. I övrigt finns inte någon utarbetad plan för hur<br />
dessa elevers behov bäst ska tillgodoses eller hur deras utbildning ska läggas<br />
15 (26)
16 (26)<br />
upp.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
Skolan har också ett mindre antal elever som går programinriktat individuellt<br />
program, PRIV. De eleverna går direkt in i ett yrkesförberedande program där<br />
det finns plats och följer undervisningen där, utan att någon särskild planering<br />
har utarbetats för hur de ska klara av det eller de grundskoleämnen som de inte<br />
har betyg i.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan måste försäkra sig om att alla elever inom<br />
verksamheten för individuella program har en utarbetad plan för sin utbildning.<br />
Skolan måste också se till att ha rutiner för att ta emot nyanlända elever på bästa<br />
sätt och att fylla deras utbildning med ett innehåll som är anpassat efter deras<br />
förutsättningar och behov.<br />
2 Normer och värden<br />
Den regelbundna <strong>tillsyn</strong>en granskar inom detta område skolans arbete för att påverka<br />
och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta<br />
dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en<br />
trygg miljö.<br />
2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />
Bedömningspunkter<br />
2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Motivering<br />
Åtgärder behövs<br />
X<br />
Enligt Läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, skall ingen i skolan utsättas<br />
för diskriminering eller annan kränkande behandling. Alla som arbetar i<br />
skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för lärande och ska<br />
gemensamt med eleverna ta ansvar för de sociala, kulturella och fysiska skolmiljön.<br />
I intervjuer med personalen framträder en bild av Ådalsskolan som en överlag<br />
trygg och trivsam arbetsplats för både elever och personal. Skolan beskrivs som<br />
förhållandevis lugn, lokalerna är välbevarade och skolan ger ett välvårdat intryck<br />
utan klotter och förstörelse. Ändå höjs röster bland eleverna som säger att<br />
den trygga stämningen inte gäller alla. Flickor kan ibland känna sig obekväma<br />
och onödigt påpassade av pojkar från andra program och några uttrycker att det<br />
råder en statusskillnad mellan programmen. Detta kan bidra till att det skapas<br />
en känsla av ”vi och dom” på skolan, en känsla, som i längden kan få olyckliga<br />
konsekvenser.<br />
Även om skolan tycker sig agera vid signaler om kränkande behandling och<br />
också för samtal i personal- och elevgrupper är det <strong>Skolinspektionen</strong>s bedöm-
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
ning att skolan måste vara observant och inte låta sig invaggas i en känsla av<br />
falsk trygghet att det i alla lägen råder en god stämning på skolan. Trots att det<br />
på ytan kan se ut som om miljön är trygg och trivsam är det skolans ansvar att<br />
på alla sätt vara uppmärksam på vad som händer och agera direkt när incidenter<br />
inträffar. I det förebyggande arbetet med normer och värden är det också av<br />
största vikt att skolan utreder orsakerna till uppfattningen att det finns grupperingar<br />
och statusskillnader mellan programmen.<br />
2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Motivering<br />
Åtgärder behövs<br />
X<br />
I skollagen 1 kap. 2 § ska verksamheten i skolan utformas i överensstämmelse<br />
med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom<br />
skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår<br />
gemensamma miljö. Särskilt ska den som verkar inom skolan främja jämställdhet<br />
mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling. I 5<br />
§ lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn<br />
och elever ska huvudmannen för verksamheten se till att det bedrivs ett målinriktat<br />
arbete för att främja de ändamålen. Läroplanen för de frivilliga skolformerna,<br />
Lpf 94 säger att skolan aktivt och medvetet ska påverka och stimulera<br />
eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa<br />
komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.<br />
I Ådalsskolan bedrivs det förebyggande värdegrundsarbetet ibland i form av<br />
skolgemensamma studiedagar eller idrottsaktiviteter i syfte att skapa samhörighet.<br />
Ibland tar skolledningen initiativ till diskussioner om värdegrundsfrågor<br />
som klasserna ombeds genomföra på klassrådstid. I övrigt bedrivs inget mer<br />
organiserat förebyggande värdegrundsarbete vid skolan. Vid utarbetandet av<br />
skolans likabehandlingsplan har man inte heller tagit tillfället i akt att tillsammans<br />
med elever och personal diskutera värdegrundsfrågor.<br />
Även om det till viss del bedrivs ett förebyggande värdegrundsarbete på Ådalsskolan<br />
är det, mot bakgrund också av den situation som beskrivs under punkt<br />
2.1.1, <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning att Ådalsskolan måste förbättra och skapa<br />
en systematik i sitt förebyggande värdegrundsarbete.<br />
2.1.3 Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Åtgärder behövs<br />
X<br />
17 (26)
18 (26)<br />
Motivering<br />
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
Från och med den 1 januari 2009 regleras kraven på årliga planer mot kränkande<br />
behandling och diskriminering i 14a kapitlet i skollagen samt i diskrimineringslagen.<br />
Detta innebär att skolan måste beakta bestämmelserna i två regelverk för<br />
att garantera samma materiella skydd mot diskriminering, trakasserier och<br />
kränkande behandling. De åtgärder som skolan vidtar måste således utgå från<br />
denna reglering. Det finns inget som hindrar att skolan för samman de planer<br />
som ska upprättas till ett dokument.<br />
Enligt 14 a kap i skollagen ska skolhuvudmannen se till att det för varje verksamhet<br />
upprättas en plan mot kränkande behandling. Planen ska beskriva vad<br />
personalen ska göra om det händer något akut, men också beskriva det förebyggande<br />
arbetet och hur arbetet ska följas upp. Planen ska också beskriva vem som<br />
ska göra vad. Dessutom ska eleverna vara med i arbetet med att utarbeta, följa<br />
upp och utvärdera den.<br />
Skollagen har skärpts på så sätt att det anges att en plan mot kränkande behandling<br />
ska upprättas årligen. Det är inte tillräckligt att bara följa upp och se över<br />
planen. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som skolan avser<br />
att påbörja eller genomföra under året. En sådan redogörelse förutsätter att man<br />
på skolan eller i verksamheten först gör en kartläggning av den egna verksamheten<br />
som man kan utgå från.<br />
Ådalsskolans dokument, benämnd likabehandlingsplan, är nyligen framtagen<br />
och daterad maj 2009. Den motsvarar författningarnas krav i flera avseenden,<br />
dock inte i alla. Eleverna har inte varit med i utarbetandet. I planen framgår att<br />
den ska följas upp och revideras endast vid behov. Det syns inte heller tydligt att<br />
skrivningarna utgår ifrån en kartläggning av den aktuella situationen på skolan,<br />
vilket är särskilt viktigt apropå den beskrivning av situationen på skolan som<br />
lyfts i intervju med elever. Se vidare under punkt 2.1.1.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan och huvudmannen måste se till att skolans<br />
plan mot kränkande behandling fullt ut motsvarar de krav lagen ställer och i<br />
sammanhanget särskilt beaktar vikten av att en tydlig kartläggning av situationen<br />
på skolan ligger till grund för skrivningarna i planen.<br />
3 Ledning och kvalitetsarbete<br />
Den regelbundna <strong>tillsyn</strong>en granskar inom detta område rektors ansvarstagande för<br />
skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra<br />
kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt<br />
resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
3.1 Tillgång till likvärdig utbildning<br />
Bedömningspunkter<br />
19 (26)<br />
3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar och den erbjudna<br />
undervisningstiden kan redovisas.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Motivering<br />
Åtgärder behövs<br />
X<br />
Enligt 5 kap 4d § gymnasieförordningen har elever rätt till sin garanterade undervisningstid.<br />
I 1 kap. 2 § gymnasieförordningen sägs att med undervisningstid<br />
avses arbete som planerats av lärare och elever tillsammans och som elever<br />
genomför under en lärares ledning. Enligt 1 kap. 11 § gymnasieförordningen<br />
beslutar styrelsen för utbildningen om antalet undervisningstimmar för varje<br />
kurs och för projektarbete samt om fördelningen av undervisningstiden. Styrelsen<br />
för utbildningen skall kunna redovisa hur varje elev har erbjudits sin garanterade<br />
undervisningstid. Enligt 5 kap. 4 b § skollagen ska också utbildningen på<br />
individuella program bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier om<br />
inte eleven begär annat och styrelsen för utbildningen beslutar så.<br />
På Ådalsskolan framgår i intervjuer att det ibland vållar problem när elever gör<br />
sina val av kurser att kunna hitta utrymmen i schemat som inte krockar med<br />
elevens deltagande i andra kurser. Enligt eleverna tillhör schemakrockar vanligheterna,<br />
vilket innebär att elever endast kan delta i delar av den undervisning<br />
som erbjuds i vissa kurser, just för att inte missa undervisningstid i andra kurser.<br />
I de situationerna blir eleverna hänvisade till självstudier. Av den anledningen<br />
kan det ifrågasättas om eleverna får den undervisningstid som de är<br />
garanterade enligt förordningen. I intervjuer framkommer att schemakrockarna<br />
drabbar elever från olika program, men enligt skolledningen gäller det för elever<br />
på ett visst program som valt att studera efter ett utökat program och som bedömts<br />
ha förmåga att klara av det. Som tidigare nämnts i rapporten finns det<br />
emellertid elever på skolans individuella program som inte har en planerad<br />
utbildning motsvarande heltidsstudier.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är att skolan måste försäkra sig om att eleverna<br />
får den undervisningstid de är garanterade och att man har system för att kunna<br />
presentera hur varje enskild elev har blivit erbjuden sin garanterade undervisningstid.<br />
3.1.2 Skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Åtgärder behövs<br />
X
20 (26)<br />
Motivering<br />
Information om valmöjligheter<br />
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
I 5 kap. 1 § gymnasieförordningen framgår att ett nationellt program inom gymnasieskolan<br />
består av<br />
- kärnämneskurser,<br />
- för programmet gemensamma karaktärsämneskurser,<br />
- i förekommande fall för inriktningen gemensamma karaktärsämneskurser,<br />
- valbara karaktärsämneskurser,<br />
- kurser inom det individuella valet,<br />
- projektarbete.<br />
Statens skolverk beslutar om vilka ämnen och kurser som skall ingå i respektive<br />
program och i de nationellt fastställda inriktningarna.<br />
Ådalsskolan har i presentationerna av sina program, i de poängplaner som <strong>Skolinspektionen</strong><br />
tagit del av och även i elevernas studieplaner använt sig av benämningar<br />
som inte hör hemma i gymnasieskolan. Exempelvis förekommer<br />
benämningar som ”Skolans val”, ”Språkval” och ”schablonkurser”. Detta kan<br />
leda till en otydlighet för elever och deras vårdnadshavare avseende det utbud<br />
av valbara möjligheter som ska finnas inom de olika programmen. Inom några<br />
program har endast 100 eller 200 poäng avsatts för kurser inom det individuella<br />
valet, vilket strider mot författningarna.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är att skolan måste se till att presentationen av<br />
programmen, poängplanerna och elevernas studieplaner ger en tydlig bild av<br />
hur utbildningen är upplagd generellt, men även för varje enskild elev. Detta för<br />
att försäkra sig om att elever och deras vårdnadshavare ska få god kontroll över<br />
programmets struktur och de valmöjligheter som erbjuds. Se vidare bedömning<br />
under punkt 1.2.2.<br />
Modersmål<br />
Enligt 5 kap. 7 § gymnasieförordningen ska en elev få undervisning i sitt modersmål,<br />
om språket är dagligt umgängesspråk och talas av elevens vårdnads-<br />
havare. Det kräver dock att eleven har goda kunskaper i språket och att eleven<br />
själv önskar sådan undervisning.<br />
På Ådalsskolan finns elever med annat modersmål än svenska. Ingen av dem får<br />
dock undervisning i sitt modersmål.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan bättre måste informera elever och deras<br />
vårdnadshavare om rätten att få studera sitt modersmål samt också att skolan i<br />
högre utsträckning måste anstränga sig för att rekrytera lärare som kan undervisa<br />
eleverna i sina respektive modersmål.<br />
Svenska som andraspråk<br />
Enligt 5 kap 2 § gymnasieförordningen får en elev som har ett annat språk än<br />
svenska som modersmål läsa svenska som andraspråk som kärnämne i stället
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
för svenska, om eleven behöver och önskar det.<br />
På Ådalsskolan finns inga elever som studerar svenska som andraspråk, trots att<br />
det på skolan finns många elever med annat modersmål än svenska. Inom de<br />
individuella programmens introduktionskurs för nyanlända elever, IVIK, är det<br />
vanligt att eleverna studerar svenska enligt de kursplaner och den organisation<br />
som gäller för vuxenutbildningens Svenska för invandrare, Sfi.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är att skolan tydligare måste informera eleverna<br />
och vårdnadshavarna om den möjlighet som gymnasieförordningen ger dem att<br />
läsa svenska som andraspråk. Skillnaden mellan Sfi och svenska som andraspråk<br />
bör också tydliggöras. När skolan väljer kursplan för nyanlända elevers<br />
studier i svenska inom det individuella programmet är det, enligt <strong>Skolinspektionen</strong>,<br />
viktigt att elevens individuella förutsättningar och mål beaktas då kursplanerna<br />
har olika inriktning. Kursplanen i svenska som andraspråk är inriktad<br />
på att stödja elevens språkutveckling och språkförmåga utifrån de krav som<br />
studierna i grundskolan som helhet ställer samt som grund för fortsatta studier i<br />
gymnasieskolan. Sfi-kursplanen däremot är tydligt inriktad på vuxenliv i vardag,<br />
samhälle och arbetsliv för vuxna studerande som redan har ett utvecklat<br />
modersmål.<br />
3.1.3 Skolans specialutformade program uppfyller författningarnas krav.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Motivering<br />
Åtgärder behövs<br />
X<br />
Enligt 5 kap. 4a § skollagen ska ett specialutformat program i fråga om utbildningens<br />
nivå motsvara ett nationellt program och därmed kunna ligga till grund<br />
för fortsatt utbildning på högskolenivå eller för yrkesverksamhet. Det kan utformas<br />
individuellt för en elev eller gemensamt för en grupp elever. Styrelsen<br />
för utbildningen skall fastställa en plan för varje specialutformat program. Om<br />
programmet är avsett för en grupp elever, skall styrelsen även fastställa programmål.<br />
(SFS 1999:180) I 5 kap. 4c § skollagen hänvisas till de bestämmelser om<br />
utbildningens omfattning som framgår av skollagens bilaga 2.<br />
På Ådalsskolan finns ett specialutformat program, Hälsa, idrott och ledarskap.<br />
Programmet presenteras i skolans programbroschyr och med en poängplan som<br />
finns att hämta på skolans hemsida. Materialet informerar dock inte tydligt om<br />
hur programmet är strukturerat. Inte heller finns några fastställda programmål<br />
för programmet.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är att skolan måste försäkra sig om att det specialutformade<br />
programmet har fastställda programmål och att dess innehåll och<br />
struktur presenteras på ett tydligt sätt.<br />
21 (26)
22 (26)<br />
3.1.4 Skolans lokala kurser uppfyller författningarnas krav.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Motivering<br />
Åtgärder behövs<br />
X<br />
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
I 2 kap. 14 § gymnasieförordningen får styrelsen för utbildningen besluta om att<br />
inrätta lokala kurser. Dessa kurser ska ge kunskaper i ett eller flera ämnen som<br />
inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. En lokal kurs kan förekomma<br />
på nationella, specialutformade och individuella program. En lokal kurs<br />
får inte ersätta kurser i kärnämnen eller de kurser i karaktärsämnen som är gemensamma<br />
för ett nationellt program eller finns inom en nationellt fastställd<br />
inriktning. Enligt 15 § är det styrelsen för utbildningen som fastställer det antal<br />
gymnasiepoäng som en lokal kurs omfattar och även de betygskriterier som<br />
gäller för lokala kurser.<br />
Av de lokala kurser som erbjuds vid Ådalsskolan förekommer ett antal vars<br />
innehåll mycket väl kan tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. Det<br />
gäller exempelvis kurserna i motionsidrott A, B och C, turistspanska, presentationsteknik,<br />
bildspråk m m. Likaså erbjuds en kurs i livskunskap, där innehållet<br />
är av sådan art att det, enligt läroplanen, ska genomsyra all verksamhet på skolan.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är att skolan måste se över utbud och utformning<br />
av sina lokala kurser och försäkra sig om att de uppfyller förordningens krav.<br />
3.1.5 Skolans lokala inriktningar uppfyller författningarnas krav.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Motivering<br />
Åtgärder behövs<br />
X<br />
Enligt 2 kap. 11 § gymnasieförordningen får styrelsen för utbildningen besluta<br />
om lokala inriktningar inom de nationella programmen. En lokal inriktning skall<br />
tillgodose ett sådant lokalt eller regionalt utbildningsbehov som inte kan tillgodoses<br />
inom ramen för de nationellt fastställda programmen och inriktningarna.<br />
En lokal inriktning kan omfatta andra och tredje utbildningsåret eller endast<br />
tredje utbildningsåret på något av de nationella programmen. Enligt 12 § ska<br />
styrelsen fastställa ytterligare mål för utbildningen utöver dem som gäller för<br />
det nationella programmet. Enligt 13 § ska det av beslutet framgå vilka mål som<br />
gäller för utbildningen, vilka kunskaper eleverna ska ha uppnått vid avslutad<br />
utbildning samt vilka kurser inriktningen innehåller utöver kärnämnen och<br />
gemensamma karaktärsämneskurser.<br />
Vid Ådalsskolan erbjuds lokala varianter på hantverksprogrammet och på det
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
estetiska programmet. Av elevernas studieplaner framgår också att det på andra<br />
program förekommer att skolan under rubriken ”Skolans val” har bestämt sig<br />
för att vissa kurser ingår i elevens utbildning. <strong>Skolinspektionen</strong> menar att skolan<br />
här har skapat en lokal inriktning av ett program utan att tydligt klargöra detta<br />
för eleverna i form av kompletterande mål för programmet och en redogörelse<br />
för vilka kunskaper eleverna ska ha uppnått vid fullföljd utbildning<br />
<strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är att skolan måste försäkra sig om att de lokala<br />
inriktningarna har fastställda kompletterande programmål och att deras innehåll<br />
och struktur presenteras på ett tydligt sätt som en lokal inriktning av ett nationellt<br />
program.<br />
3.1.6 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
X<br />
Åtgärder behövs<br />
3.1.7 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag för vissa hjälpmedel eller<br />
enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
X<br />
3.2 Personalens utbildning<br />
Bedömningspunkter<br />
Åtgärder behövs<br />
3.2.1 Skolans lärare har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
X<br />
Åtgärder behövs<br />
3.2.2 Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
X<br />
Åtgärder behövs<br />
23 (26)
24 (26)<br />
3.3 Rektors ansvar<br />
Bedömningspunkter<br />
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
3.3.1 Rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare<br />
det övergripande ansvaret för att utbildningen inriktas på att nå de nationella målen.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Motivering<br />
Åtgärder behövs<br />
Enligt 2 kap. 2 § skollagen ska det för ledningen av utbildningen i skolorna finnas<br />
rektorer. Rektor ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan och<br />
särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Enligt Läroplanen för de frivilliga<br />
skolformerna, Lpf 94, avsnitt 2.6 Rektors ansvar, ska rektorn som pedagogisk<br />
ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan ha det<br />
övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de<br />
nationella målen. Rektorn ansvarar för att en arbetsplan upprättas samt för att<br />
skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de riksgiltiga målen,<br />
målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen.<br />
Ådalsskolans rektorer är förtrogna med övervägande delar av den verksamhet<br />
som bedrivs vid skolan. När det gäller verksamheten för nyanlända elever är<br />
dock den allmänna uppfattningen hos såväl skolledning som personal att tiden<br />
inte riktigt räcker till för rektorn att hålla sig tillräckligt förtrogen med situationen<br />
för elever och lärare inom de individuella programmens introduktionskurs<br />
för nyanlända elever. Detta medför att det inte finns tydliga rutiner för mottagning<br />
och planering för dessa elevers utbildning.<br />
Ådalsskolan har en verksamhetschef som också kallas rektor. Därutöver finns<br />
två rektorer med ansvar för var sina program. Det leder till en otydlighet för<br />
elever om vem som är deras ansvarige rektor och tar beslut som rör deras utbildning.<br />
Det är <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning att skolan och kommunalförbundet <strong>Ådalens</strong><br />
<strong>gymnasieskolor</strong> måste ta ett större ansvar för att rektorerna ges rimliga<br />
förutsättningar att kunna vara förtrogna med sina respektive delar av verksamheten<br />
och att de ges förutsättningar att ta ansvar för att utbildningen inriktas<br />
mot de nationella målen. Skolan måste också se till att det är tydligt för varje<br />
elev vilken av rektorerna som är ytterst ansvarig för beslut om elevernas utbildning.<br />
3.3.2 Rektor fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
X<br />
Åtgärder behövs<br />
X
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
Motivering<br />
Gymnasieförordningens 8 kap, 1a § säger att rektor ska se till att en elevs eventuella<br />
behov av särskilt stöd ska utredas. Om utredningen visar att eleven behöver<br />
särkskilt stöd är det rektorns ansvar att se till att ett åtgärdsprogram utarbetas.<br />
Enligt 4 kap 1 och 2 §§ gymnasieförordningen ska det också vid varje gymnasieskola<br />
finnas en elevvårdskonferens för behandling av elevvårdsfrågor.<br />
Rektor, eller den som rektor utser, ska vara ordförande och vid varje sådant<br />
sammanträde ska protokoll föras. Enligt läroplanen ansvarar också rektorn för<br />
att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas<br />
i förhållande till de riksgiltiga målen, målen i skolplanen och den lokala<br />
arbetsplanen.<br />
Som nämnts tidigare i rapporten under punkt 1.5.2 och 1.5.3 framkommer i intervjuer<br />
att rektorns ansvar i arbetet med elever i behov av särskilt stöd är otydligt.<br />
Likaså är det otydligt i vilken utsträckning elevvårdskonferenser i enlighet<br />
med förordningens krav, hålls för behandling av elevvårdsfrågor. Rektorn har<br />
heller inte sett till att det för skolan finns en utarbetad lokal arbetsplan eller att<br />
skolans kvalitetsarbete dokumenteras i en kvalitetsredovisning som motsvarar<br />
förordningens krav.<br />
Eftersom dessa företeelser är sådant som rektorn ska fatta beslut om är det <strong>Skolinspektionen</strong>s<br />
bedömning att rektorn måste ta ett tydligare ansvar för att beslut<br />
fattas och dokumenteras i enlighet med författningarnas krav. Se även punkterna<br />
1.5.2, 1.5.3, 3.4.1 och 3.4.2.<br />
3.4 Kvalitetsarbete<br />
Bedömningspunkter<br />
25 (26)<br />
3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp<br />
och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder<br />
för att förbättra måluppfyllelsen.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Motivering<br />
Åtgärder behövs<br />
Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94, avsnitt 1.2 måste skolans<br />
verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. För att en skola ska<br />
utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta sina undervisningsmål och arbetsformer,<br />
utvärdera sina resultat och pröva nya metoder. Enligt avsnitt 2.6 är det<br />
rektorn som har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet<br />
inriktas på att nå de nationella målen. Därför ska en lokal arbetsplan upprättas<br />
och skolans resultat följas upp och utvärderas i förhållande till de nationella<br />
målen, målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvar för<br />
skolans resultat.<br />
På Ådalsskolan görs till viss del utvärderingar och enkäter för att utvärdera och<br />
X
26 (26)<br />
<strong>Skolinspektionen</strong><br />
följa upp den verksamhet som bedrivits i de olika kurserna. Utvärderingarna<br />
görs dock inte systematiskt och resultaten analyseras inte i tillräcklig omfattning<br />
för att kunna ligga till grund för förbättringar av verksamheten. På huvudmannanivå<br />
finns ingen utarbetad skolplan och för skolan finns inte heller någon<br />
lokal arbetsplan som redogör för hur skolan har tänkt arbeta för att nå de nationella<br />
målen. De mål som satts upp av huvudmannen kommenteras år 2006/07 i<br />
en kvalitetsredovisning, men kopplingen till nationella mål framgår inte tydligt.<br />
För läsåret 07/08 finns ingen kvalitetsredovisning, varken på program- eller<br />
skolnivå.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan måste förbättra sitt systematiska kvalitetsarbete<br />
och bättre planera, följa upp och utvärdera sin verksamhet för att kunna<br />
vidta åtgärder för högre måluppfyllelse.<br />
3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens<br />
krav.<br />
Styrdokumentens mål och<br />
krav uppfylls huvudsakligen<br />
Motivering<br />
Åtgärder behövs<br />
Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m m skall varje<br />
skola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga<br />
uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen<br />
skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen<br />
för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder<br />
kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för<br />
ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen skall verksamhetens förutsättningar,<br />
arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Enligt<br />
3 a § ska uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan/handlingsplan<br />
mot kränkande behandling redovisas.<br />
Ådalsskolan har en kvalitetsredovisning för läsåret 06/07. Den utvärderar skolans<br />
verksamhet mot de mål som satts upp i den dåvarande skolplanen. Där<br />
framgår dock inte tydligt kopplingen till de nationella målen. Kvalitetsredovisningen<br />
motsvarar inte heller i övrigt fullt ut förordningens krav. För läsåret<br />
07/08 finns ingen kvalitetsredovisning.<br />
<strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är att skolan måste se till att varje år dokumentera<br />
sitt kvalitetsarbete i en kvalitetsredovisning som motsvarar förordningens krav.<br />
2009-09-09 Umeå<br />
Agnetha Burström<br />
Lena Ålander<br />
X
Skollagen (1985:1100)<br />
Läroplan för förskola, Lpfö 98<br />
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94<br />
Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94<br />
Grundskoleförordningen (1994:1194)<br />
Särskoleförordningen (1995:206)<br />
Förordning (1996:1206) om fristående skolor<br />
Gymnasieförordningen (1992:394)<br />
Förordning (1994:741) om gymnasiesärskolan<br />
Förordning (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning<br />
Förordning (1992:736) om vuxenutbildning för utvecklingsstörda<br />
Förordning (1994:895) om svenskundervisning för invandrare<br />
Förordning (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg<br />
för asylsökande barn m.fl.<br />
Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet<br />
Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med<br />
planer mot diskriminering och kränkande behandling.