Regelbunden tillsyn i Ådalens gymnasieskolor ... - Skolinspektionen

skolinspektionen.se

Regelbunden tillsyn i Ådalens gymnasieskolor ... - Skolinspektionen

Regelbunden tillsyn i

Ådalens gymnasieskolor

Beslut och rapporter

Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:455


Innehåll

Huvudmannabeslut

Skolrapporter

Gudlav Bilder skolan i Sollefteå

Gymnasiesärskoleverksamheten

inom Ådalens gymnasieskolor

Ådalsskolan i Kramfors


Ådalens gymnasieskolor

872 80 Kramfors

Beslut

2009-09-09

1 (19)

Dnr: 43-2009:455

Genomförd regelbunden tillsyn

i kommunalförbundet Ådalens gymnasieskolor

Inledning

Skolinspektionen har genomfört regelbunden tillsyn av den verksamhet som bedrivs i

kommunalförbundet Ådalens gymnasieskolor. Sollefteå och Kramfors kommuner samverkar

om att bedriva gymnasieutbildning och i förbundet ingår Ådalsskolan i Kramfors

och Gudlav Bilderskolan i Sollefteå samt även den verksamhet som bedrivs inom

gymnasiesärskolan dels på de båda skolorna men också på Nordviksskolan, vars verksamhet

i övrigt drivs i Landstingets Västernorrlands regi. Besök gjordes i förbundets

skolor och andra verksamheter under perioden 21 april till den 28 maj 2009.

Vid den regelbundna tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten

ger förutsättningar för elever i förbundets skolor att nå de nationella målen. Inspektionen

bedömer om förbundet som huvudman uppfyller de krav som författningarna

ställer på verksamheten.

Den regelbundna tillsynen behandlar tre områden: Kunskaper, utveckling och lärande,

Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Tillsynen syftar inte till att

ge en heltäckande bild av all verksamhet vid den aktuella tidpunkten. Övergripande

information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats

(http://www.skolinspektionen.se/Regelbunden tillsyn/).

Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som granskats och hur

tillsynen genomförts, samt de bedömningar som gjorts.

Dessa skriftliga rapporter kompletteras med muntlig återrapportering av inspektörerna

till företrädare för huvudmannen, skolorna och verksamheterna.

Underlag

Underlaget för Skolinspektionens bedömningar av kommunens ansvarstagande är dels

dokument från förbundet och verksamheterna, dels den information som inspektörerna

samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Beslutet grundas även

på annan information om förbundet och verksamheterna från exempelvis Skolverkets

nationella uppföljningssystem. I Ådalens gymnasieskolor har de båda gymnasieskolorna

och verksamheten inom gymnasiesärskolan besökts, intervjuer har genomförts med

representanter för förbundet, verksamhetschefer, rektorer, lärare, kuratorer, skolsköterskor,

studie- och yrkesvägledare samt elever.

Företrädare för Ådalens gymnasieskolor har tagit del av och givits möjlighet att lämna

synpunkter på sakuppgifter i beslutet.


Verksamhetens omfattning och

organisation vid den regelbundna tillsynen

Beslut

2009-09-09

2 (19)

Dnr: 43-2009:455

Verksamhetsform Antal elever

Gymnasieskola 1440

Gymnasiesärskola 61

Källa: Ådalens gymnasieskolor.

Kommunalförbundet Ådalens gymnasieskolor startades den 1 januari 2008. Förbundet

drivs i samverkan mellan Sollefteå och Kramfors kommuner och består av gymnasieskolorna

Ådalsskolan i Kramfors och Gudlav Bilderskolan i Sollefteå. I förbundet ingår

även den verksamhet som bedrivs inom gymnasiesärskolan, dels på de båda nämnda

skolorna, men också på Nordviksskolan i Kramfors kommun, vars verksamhet i övrigt

leds av Landstinget Västernorrland. Förbundet erbjuder utbildning på 16 nationella och

ett specialutformat program.

Förbundet styrs politiskt av förbundsdirektionen. Förbundsdirektionen består av

kommunpolitiker från fullmäktige i Kramfors respektive Sollefteå kommuner. Under

förbundsdirektionen lyder förbundschefen, som i sitt kansli också har stöd av en förbundssekreterare

och en förbundsekonom. I förbundsledningen ingår utöver dessa

även verksamhetscheferna för de båda gymnasieskolorna. Förbundets förvaltningsledning

är placerad i Kramfors.

Ådalens gymnasieskolor har funnits som kommunalförbund i drygt ett år. De två ingående

skolorna är väl etablerade skolor med ett brett programutbud. De båda kommunerna

brottas dock med ett sviktande elevunderlag och man försöker möta problemen

genom att samverka kring kommunernas gymnasieutbildning. I ambitionerna ingår att

så småningom även införliva de skolor i kommunerna, vars huvudman är Landstinget

Västernorrland, nämligen i ett första steg Naturbruksgymnasiet Västernorrland och i

ett senare skede även Räddningsgymnasiet Sandö. På politisk nivå förefaller det vara

svårt för de båda ingående kommunerna och landstinget att enas om hur införlivandet

ska gå till och ett slutgiltigt beslut i frågan låter vänta på sig.

Helhetsbedömning

Även om den verksamhet som bedrivs i Ådalens gymnasieskolor i flera avseenden

fungerar väl, är det Skolinspektionens bedömning att åtgärder behövs inom många

områden för att verksamheten ska bedrivas och utvecklas i enlighet med de krav som

ställs i styrdokumenten.

För att fullgöra det nationella uppdraget förväntas huvudmannen på olika sätt följa

upp vilka resultat som nås, utvärdera dessa och vidta åtgärder för en ökad måluppfyllelse.

Tillsynen visar att Ådalens gymnasieskolor inte gör det i tillräcklig utsträckning.

Skolorna uppnår kunskapsresultat som sammantaget ligger något under genomsnittet


Beslut

2009-09-09

3 (19)

Dnr: 43-2009:455

för riket. I gengäld finns flera exempel på att man på vissa program lyckas med att få

alla elever att slutföra sin utbildning och att en hög andel av dessa elever dessutom är

behöriga för högskolestudier. I övrigt kan sägas att resultaten varierar stort mellan

programmen och att kvinnor vanligtvis lyckas bättre i sina studier än män. Statistiken

visar vidare att eleverna, oberoende av program, har svårare att uppnå godkända betyg

i vissa kurser. Det är angeläget att förbundet tar ansvar för att kunskapsresultaten

sammanställs, utvärderas och analyseras för att utröna orsakerna till att de ser ut som

de gör. Detta för att förbundet och skolorna ska kunna ta välgrundade beslut om vilka

åtgärder som behöver vidtas för att utveckla verksamheten så att alla elever ges förutsättningar

att nå målen för utbildningen. Skolinspektionens bedömning är således att

Ådalens gymnasieskolor måste se till att det både på skol- och huvudmannanivå bedrivs

ett systematiskt kvalitetsarbete och att detta dokumenteras i årliga kvalitetsredovisningar.

Skolinspektionens tillsyn visar att Ådalens gymnasieskolor som huvudman för verksamheterna

ännu inte har hittat formerna för att bedriva gymnasieutbildningen på ett

effektivt sätt. Hittills har mycket handlat om att få ekonomin att gå ihop och verksamheternas

pedagogiska utveckling har inte prioriterats på förbundsnivå. Enligt förbundsledningen

är det svårt att få skolorna och allmänheten att se fördelarna med att driva

verksamheten i ett förbund. Enligt direktionen finns det, trots insikten om att samverkan

bör gynna båda skolorna, i de båda kommunerna en grundläggande vilja och ambition

att värna om den egna kommunen och den egna gymnasieskolan i första hand.

Enligt Skolinspektionen kan följden bli att en effektiv organisation och fördelning av

program skolorna emellan blir svår att genomföra.

Skolorna har under åren utvecklat olika kulturer avseende arbetssätt och administrativa

rutiner, vilket det tar tid att hitta enhetliga former för. När förbundet startade hade

också mycket lite tid och resurser avsatts till noggranna förberedelser för samgåendet.

Detta i sin tur bidrar till att förbundet inte ännu har en utarbetad skolplan, som visar

hur Ådalens gymnasieskolor avser att arbeta för att uppnå de nationella målen. Förbundet

har inte heller försäkrat sig om att det på varje skola finns utarbetade arbetsplaner

som redovisar hur skolorna avser att arbeta för att leva upp till såväl de nationella

målen som de mål som förbundet borde ha prioriterat i en skolplan. Utan tydliga och

mätbara mål blir det svårt att styra verksamheten och bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete.

Det är därför Skolinspektionens bedömning att förbundets styrning och

ledning av verksamheterna måste förbättras.

Skolornas verksamhetschefer benämns också rektorer och ingår i förbundets ledningsgrupp.

I övrigt finns för ledningen av skolorna sex rektorer med ansvar för ett antal

program vardera. Skolinspektionen vill göra förbundet uppmärksamt på de krav skollagen

ställer på en rektor när det gäller beslut om en enskild elevs utbildning. Det innebär

att det tydligt måste framgå vem som är ansvarig för varje elevs utbildning. Förbundets

val av dubbla titlar för skolornas verksamhetschefer får ibland till följd att det


Beslut

2009-09-09

4 (19)

Dnr: 43-2009:455

blir otydligt för elever och deras vårdnadshavare vem som är elevens rektor och har

ansvar för de beslut som tas.

I och med samgåendet har ledningen för gymnasiesärskolan fördelats till en rektor som

ansvarar för verksamheten vid alla tre enheterna. Organisationsförändringen har inte

fått fäste, vilket har fått till följd att verksamheten vid gymnasiesärskolan i mångt och

mycket får klara sig utan ett tydligt ledarskap. Vid tidpunkten för tillsynen fanns inte

rektorn tillgänglig och förbundschefen fick tillfälligt fungera som tillförordnad rektor

för gymnasiesärskolan. Bristen på tydlig ledning av gymnasiesärskolan är allvarlig och

Ådalens gymnasieskolor måste skyndsamt se till att den förstärks och tydliggörs.

Förbundet måste likaså se till att rektorerna får förutsättningar att klara av det särskilda

ansvaret att planera för ett genomtänkt mottagande av elever med annat modersmål än

svenska och se till att dessa elever erbjuds utbildning i enlighet med författningarnas

krav. Det gäller till exempel tillgång till undervisning motsvarande heltidsstudier på

det individuella programmets introduktionskurs för nyanlända elever, erbjudande och

information om modersmålsundervisning och möjlighet till studiehandledning på modersmålet.

Förbundet måste också ta ansvar för att skolorna även i övrigt erbjuder de valmöjligheter

inom utrymmet för valbara kurser och individuella val som gymnasieförordningen

föreskriver för de olika programmen. Det är också förbundets ansvar att de lokala utformningarna

av utbildningarna lever upp till de krav som författningarna ställer. Det

gäller utformningen av lokala kurser, lokala inriktningar av nationella program och

även specialutformade program avsedda för grupper av elever. Mer om bedömningen

av de lokala utformningarna finns att läsa nedan i huvudmannabeslutet och i skolrapporterna.

Vid de båda skolorna har det tidigare funnits rutiner för utarbetandet av årliga kvalitetsredovisningar

och skolorna har sådana för läsåret 2006/07. Förbundets avsikt är att

hitta gemensamma rutiner för skolornas kvalitetsarbete, men även när det gäller detta

finns ännu inga rutiner framtagna. Även om ett visst kvalitetsarbete utförs på skolorna

finns inget dokumenterat i kvalitetsredovisningar varken på skolorna för läsåret

2007/08 eller på förbundsnivå för år 2008. Förbundet måste ta ansvar för att så sker.

Stämningen vid gymnasieskolorna beskrivs överlag som god och skolorna uppvisar i

de flesta fall en god studiemiljö. Intervjuer ger vid handen att elever från vissa program

ibland kan känna sig negativt uppmärksammade av elever från andra program. I någon

intervju lyfts också att det finns tendenser till statusskillnad mellan program och

att det kan bidra till utvecklingen av en ”vi-och-dom”-känsla. Det är Skolinspektionens

bedömning att förbundet måste försäkra sig om att det vid skolorna arbetas för att

främja integrering och förståelse mellan olika grupper samt att det bedrivs ett systematiskt

och förebyggande arbete mot alla former av mobbning och kränkande behandling.

Likabehandlingsplaner finns framtagna i de båda skolorna. De motsvarar dock inte

fullt ut den nuvarande lagstiftningens krav. För gymnasiesärskolan finns inte någon


Beslut

2009-09-09

5 (19)

Dnr: 43-2009:455

plan framtagen och även om gymnasieskolornas planer sägs omfatta även gymnasiesärskolan

finns inget i dem som tydligt visar detta. Skolinspektionen bedömer att Ådalens

gymnasieskolor, som huvudman för verksamheterna, måste ta ansvar för att skolorna

utvecklar sina planer mot kränkande behandling så att de motsvarar kraven i

lagstiftningen från den 1 januari 2009. Det måste också tydligt framgå att planerna även

omfattar gymnasiesärskolan.

Sammantaget är det Skolinspektionens bedömning att Ådalens gymnasieskolor måste

tydliggöra sin ledning och styrning över verksamheterna, försäkra sig om att eleverna

får tillgång till den utbildning de har rätt till, se till att lokala utformningar av utbildningarna

är i enlighet med författningarnas krav, att kunskapsresultaten följs upp och

utvärderas samt att kvalitetsarbetet i stort systematiseras och dokumenteras i årliga

kvalitetsredovisningar såväl på skol- som på huvudmannanivå.

Skolinspektionen har under den pågående tillsynen av kommunalförbundet Ådalens

gymnasieskolor mottagit en anmälan gällande bland annat mottagande av en elev till

Gudlav Bilderskolans alpina inriktning. Därefter har samma elev som anmälan gäller

överklagat beslut om mottagande till Gudlav Bilderskolan till Skolväsendets överklagandenämnd(dnr

09:297). Överklagandenämnden har i beslut avvisat överklagandet

samt funnit skäl att överlämna en kopia av beslutet till Skolinspektionen. Skolinspektionen

kommer att utreda frågan enligt anmälan i särskild ordning och uppgifterna i

anmälan har således inte utretts inom ramen för den regelbundna tillsynen av Ådalens

gymnasieskolor.

I bedömningarna nedan redovisas inom vilka områden kommunalförbundet Ådalens

gymnasieskolor behöver vidta åtgärder. Av bilagda rapporter framgår inom

vilka områden rektorer och verksamheter behöver vidta åtgärder. Det är kommunalförbundet

Ådalens gymnasieskolor som har det yttersta ansvaret även för dessa.

Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 9 december, 2009

ska förbundet Ådalens gymnasieskolor redovisa till Skolinspektionen, avdelningen

i Umeå vilka åtgärder som vidtagits.


Bedömningar

Beslut

2009-09-09

6 (19)

Dnr: 43-2009:455

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.

1 Kunskaper, utveckling och lärande

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolornas kunskapsresultat.

Vidare granskas hur förbundet följer upp och utvärderar resultaten.

1.1 Resultat som har uppnåtts i förbundets verksamheter

Tabell 1: Resultat för elever i gymnasieskolans avgångsår 2004–2008

Genomsnittlig

betygspoäng

Andel (%) med

slutbetyg från

gymnasieskolan

inom fyra år 2

Andel (%) med

grundläggande

behörighet till

universitets-

och högskole-

studier

Källa: Skolverket

. = Uppgift saknas

Ådalens gymnasieskolor Samtliga

skolor i

länet 2

Riket 1

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008

Ådalsskolan 14,0 13,0 12,9 13,3

Gudlav

Bilderskolan

14,3 14,2 13,4 13,8

Ådalsskolan 81 84 80 77

Gudlav

Bilderskolan

65 72 77 79

Ådalsskolan 93 85 86 82

Gudlav

Bilderskolan 93 95 94 93

1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i länet

13,8 13,9 14,0

. 76 76

94 90 89


Kommentar och bedömning:

Beslut

2009-09-09

7 (19)

Dnr: 43-2009:455

Ådalens gymnasieskolor är ett nystartat kommunalförbund och därför finns uppgifter

om förbundets samlade resultat endast för år 2008. Tabell 1 visar att förbundets elever i

gymnasieskolan år 2008 nådde en genomsnittlig betygspoäng som uppgick till 13,8.

Andelen elever som var behöriga till högskolestudier var 94 procent. Det finns dock

ingen officiell uppgift på hur stor andel av eleverna i förbundets skolor som fick slutbetyg

inom fyra år. För en mer detaljerad redovisning av de respektive skolornas resultat

hänvisas till skolrapporterna.

Skolornas resultat ligger något under genomsnittet för riket avseende genomsnittligt

betygspoäng. Gudlav Bilderskolan har dock under de senaste fem åren haft en betydligt

högre andel elever med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier

jämfört med rikssnittet. Även för Ådalsskolan visar statistiken att vissa program

lyckas mycket väl med att få alla elever att slutföra sina studier och att dessutom

en mycket hög andel av dem är behöriga för högskolestudier.

Tillsynen har emellertid visat att resultaten varierar stort mellan olika program och

mellan olika år. Statistiken visar att män genomgående når sämre resultat än kvinnor,

att eleverna, oberoende av program, har svårare att nå godkända betyg i vissa kurser

och att det på vissa program, där endast cirka hälften av eleverna får slutbetyg inom 4

år, ändå är vanligt att en hög andel elever går ut med slutbetyg från utökat program.

För gymnasiesärskolans del är det svårt att få en klar bild av hur resultaten ser ut. I

intervjuer framkommer att eleverna är nöjda med utbildningen och tycker att de lär sig

mycket. Enligt personalen når eleverna i allmänhet målen för kurserna. Omfattningen

av gymnasiesärskolan är liten och enligt personalen är det svårt att jämföra resultaten

med någon annan verksamhet

Skolinspektionen bedömer att förbundet närmare behöver analysera gymnasieskolornas,

såväl som gymnasiesärskolans, resultat och använda sig av egen och offentlig statistik

på ett strukturerat sätt som en av utgångspunkterna i sitt systematiska kvalitetsarbete.

Detta för att kunna identifiera områden som behöver utvecklas i syfte att ge alla

elever förutsättningar att nå målen för utbildningen.


1.2 Uppföljning av kunskapsresultat med mera

Bedömningspunkter

Beslut

2009-09-09

8 (19)

Dnr: 43-2009:455

1.2.1 Förbundet följer upp och utvärderar kunskapsresultaten i gymnasieskolan och

gymnasiesärskolan.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

I 2 kap. 8 § skollagen framgår att det i alla kommuner ska finnas en av kommunfullmäktige

antagen skolplan som visar hur kommunens skolväsende skall gestaltas

och utvecklas. Av skolplanen skall särskilt framgå de åtgärder som kommunen

avser vidta för att uppnå de nationella mål som har satts upp för skolan.

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen. Enligt 1 §

första stycket i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m m

ska varje huvudman och varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet årligen

upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga

uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Som kommunalförbund

övertar Ådalens gymnasieskolor ansvaret för att detta görs, såväl på skolnivå

som på övergripande förbundsnivå.

Tillsynen visar att elevernas kunskapsutveckling i huvudsak följs upp och utvärderas

av undervisande lärare i de olika kurserna på skolorna. Däremot används

inte resultaten, varken på skol- eller övergripande förbundsnivå, på ett

systematiskt sätt som utgångspunkt för analys och åtgärder för att utveckla

verksamheterna och skapa bättre förutsättningar för högre måluppfyllelse.

Skolinspektionens bedömning är att förbundet, som huvudman för verksamheterna,

måste ta ett tydligare ansvar för att skolornas kunskapsresultat följs upp

och utvärderas både i gymnasieskolorna och i gymnasiesärskolan.


2 Normer och värden

Beslut

2009-09-09

9 (19)

Dnr: 43-2009:455

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område förbundets arbete för att ge

eleverna en trygg miljö.

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro

Bedömningspunkter

2.1.1 Förbundets samtliga verksamheter utgör trygga miljöer.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

Enligt 1 kap. 2 § tredje stycket skollagen ska verksamheten i skolan utformas i

överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en

som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och

respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan

främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande

behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.

Vid tillsynen framträder en bild av att Ådalens gymnasieskolor erbjuder en

överlag trygg och trivsam miljö för både elever och personal. Ändå framkommer

i intervjuer att det förekommer att elever från vissa program kan känna sig störda

och negativt uppmärksammade av elever från andra program. I intervjuerna

antyds att det finns grupperingar på skolan och att det råder en statusskillnad

mellan program, vilket skapar en känsla av ”vi och dom”. Tillsynen visar också

att det finns problem med skolk och ogiltig frånvaro, vilket kan vara ett tecken

på att studiemiljön inte är tillfredsställande.

Skolinspektionens bedömning är att gymnasieförbundet, även om miljön i de

allra flesta fall beskrivs som trivsam och att stämningen är god, måste försäkra

sig om att skolorna är vaksamma på tendenser till kränkande behandling och

reagerar direkt när incidenter inträffar. Det är också viktigt att förbundet i sitt

systematiska kvalitetsarbete utreder orsakerna till elevernas bristande närvaro.


Beslut

2009-09-09

10 (19)

Dnr: 43-2009:455

2.1.2 Förbundet ser till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och ele-

vers lika rättigheter samt motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörig-

het, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller

annan kränkande behandling i alla verksamheter.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

Enligt 14 a kap. 6 och 7 §§ skollagen ska huvudmannen för verksamheten se till

att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av

elever. Huvudmannen ska också se till att det vidtas åtgärder för att förebygga

och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling.

Skolorna bedriver i viss mån ett förebyggande arbete för att skapa samhörighetskänsla

och motverka känslan av ”vi och dom”, vilket är positivt. I intervjuer

framkommer att arbetet sker i form av skolövergripande aktiviteter i samband

med skolstart och ibland även som diskussioner om värdegrundsfrågor på

klassrådstid. Från förbundets sida finns dock ingen tydlig strategi för skolornas

arbete med normer och värden och heller inget system för att utvärdera detta

arbete eller hur eleverna upplever sin situation på skolorna.

Även om bilden av skolornas arbetsklimat i mångt och mycket beskrivs som gott

är det, mot bakgrund av vad som beskrivits ovan under punkt 2.1.1, Skolinspektionens

bedömning att Ådalens gymnasieskolor måste ta ansvar för att skolorna

utvecklar sitt systematiska och förebyggande arbete för att motverka alla former

av kränkande behandling. I det förebyggande arbetet med normer och värden är

det viktigt att också reda ut orsakerna till att eleverna upplever grupperingar på

skolan och statusskillnader mellan programmen.

2.1.3 Förbundet ser till att det finns en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna

i varje verksamhet.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

Från och med 1 januari 2009 regleras skyldigheten att utarbeta årliga planer mot

kränkande behandling och diskriminering i 14 a kap. skollagen samt i diskrimineringslagen.

Enligt dessa båda lagar ska skolhuvudmannen se till att det för


Beslut

2009-09-09

11 (19)

Dnr: 43-2009:455

varje verksamhet upprättas planer mot kränkande behandling. Det finns inget

som hindrar att skolorna för samman de båda planerna i en. Skollagen har

skärpts såtillvida att planen måste upprättas årligen. Det är inte tillräckligt att

bara följa upp och se över planen. Den ska beskriva vad personalen ska göra om

det händer något akut, men också beskriva det förebyggande arbetet och hur

arbetet ska följas upp. De åtgärder som planeras ska utgå ifrån en kartläggning

av situationen på skolan. Planen ska också beskriva vem som ska göra vad.

Dessutom ska eleverna vara med i arbetet med att utarbeta, följa upp och utvärdera

den.

Planer mot kränkande behandling finns upprättade för Ådalsskolan och Gudlav

Bilderskolan. De motsvarar dock inte fullt ut de krav som lagen ställer. Till exempel

framgår inte i planerna att skrivningarna utgår från en kartläggning av

den aktuella situationen på skolorna och eleverna har endast marginellt varit

med i utarbetandet av dem. För den samlade gymnasiesärskolan finns ingen

egen plan mot kränkande behandling och det är tveksamt i vilken mån de upprättade

planerna på de respektive gymnasieskolorna på ett tydligt sätt även omfattar

verksamheten inom gymnasiesärskolan.

Skolinspektionen bedömer att huvudmannen måste se till att det i samtliga

verksamheter finns planer mot kränkande behandling och att de motsvarar de

krav som ställs i lagstiftningen från den 1 januari 2009.

2.1.4 Förbundet ser till att likabehandlingsplanerna följs upp och utvärderas och ser till

att skolor och verksamheter följer upp och utvärderar att miljön är trygg

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

Enligt 3 a kap. förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m m ska

uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner enligt 3 kap. 16 § diskrimineringslagen

och planer mot kränkande behandling enligt 14 a kap skollagen

redovisas i skolornas och huvudmannens kvalitetsredovisningar.

Varken på skol- eller huvudmannanivå finns några utarbetade kvalitetsredovisningar

för läsåret 07/08. Någon uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner

finns därför inte dokumenterad, även om intervjuer visar att viss

uppföljning och utvärdering görs på skolnivå.

Skolinspektionens bedömning är att huvudmannen måste ta ett tydligt ansvar

för att skolornas likabehandlingsplaner följs upp och utvärderas såväl på skol-

som på huvudmannanivå.


3 Förbundets ledning och kvalitetsarbete

Beslut

2009-09-09

12 (19)

Dnr: 43-2009:455

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område förbundets ansvarstagande för

skolornas arbete för att nå de nationella målen. Vidare granskas hur kvalitetsarbetet

fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också

tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur förbundet följer

bestämmelserna.

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning

Bedömningspunkter

3.1.1 Förbundet erbjuder den undervisning och de valmöjligheter elever har rätt till.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

Enligt 1 kap. 12 § skollagen ansvarar huvudmannen för att utbildningen genomförs

i enlighet med bestämmelserna i de statliga styrdokumenten. Det innebär

bland mycket annat att eleverna har rätt till sin garanterade undervisningstid,

att elever ska erbjudas ett visst utbud av valmöjligheter inom utrymmet för valbara

kurser och individuella val samt att elever med annat modersmål än svenska

har rätt att få undervisning på sitt modersmål.

Tillsynen har visat att eleverna vid Ådalens gymnasieskolor inte alltid får den

undervisningstid de har rätt till. Det kan handla om att skolan inte anstränger

sig tillräckligt för att eleverna ska få arbetsplatsförlagd utbildning i den omfattning

som gymnasieförordningen föreskriver eller att elever på individuella program

inte har en planerad utbildning som motsvarar heltidsstudier. Det förekommer

också att undervisningen ibland organiseras så att schemakrockar uppstår

och att eleverna inte alltid får lärarledd undervisning. Vidare visar tillsynen

att Ådalens gymnasieskolor inte säkerställer att eleverna i gymnasiesärskolan får

utbildning i den omfattning som författningarna kräver.

Det framgår också vid tillsynen att elever med annat modersmål än svenska

varken erbjuds eller informeras om rätten att få undervisning i sina respektive

modersmål. Detta gäller för såväl gymnasieskolorna som för gymnasiesärskolan.

Tillsynen visar också att informationen om vilka kurser som erbjuds inom utrymmet

för valbara kurser och individuellt val är otydlig. Likaså är ibland presentationerna

av programmens innehåll otydliga. Skolorna använder också

andra benämningar än de gängse för olika inslag i utbildningarna. Detta bidrar

till en begreppsförvirring som kan leda till att utbildningens upplägg och inne-


Beslut

2009-09-09

13 (19)

Dnr: 43-2009:455

håll blir otydligt för elever och deras vårdnadshavare. Presentationerna informerar

heller inte tydligt om vilket utbud av valbara kurser som eleverna, enligt

gymnasieförordningen, ska erbjudas inom respektive program.

Skolinspektionens bedömning är att Ådalens gymnasieskolor, som huvudman,

måste försäkra sig om att skolorna organiserar sin verksamhet så att alla elever

får den undervisning och de valmöjligheter de har rätt till. Mer om bedömningen

av detta område finns att läsa i respektive skol- och verksamhetsrapport under

punkterna 3.1.1 och 3.1.2.

3.1.2 Lokala utformningar av utbildningen i gymnasieskolan överensstämmer med för-

fattningarnas krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

Enligt 2 kap. gymnasieförordningen ska styrelsen för utbildningen besluta om

lokala utformningar av utbildningen i gymnasieskolan samt ansvara för att de

överensstämmer med författningarnas krav.

X

Ådalens gymnasieskolor erbjuder lokala utformningar av sina utbildningar i

form av specialutformade program, lokala inriktningar och lokala kurser. Tillsynen

visar att det för det specialutformade programmet inte finns fastställda programmål

och att man för de lokala inriktningarna inte har fastställt ytterligare

programmål som ska gälla utöver de nationella. Dessutom kan informationen

om de olika programmens innehåll framstå som så otydlig att det kan vara svårt

för elever och deras vårdnadshavare att avgöra om inriktningarna är lokala eller

nationella. Såväl inom gymnasieskolorna som inom gymnasiesärskolan erbjuds

lokala kurser, vars innehåll väl kan tillgodoses genom en nationellt fastställd

kursplan. Exempelvis gäller det olika typer av idrottskurser, aktiekunskap, matlagning

eller presentationsteknik. Skolorna erbjuder också lokala kurser där

innehållet är av sådan art att det, enligt läroplanen, ska genomsyra all verksamhet

på skolorna, såsom exempelvis livskunskap.

Skolinspektionen bedömer att Ådalens gymnasieskolor måste försäkra sig om

att de lokala utformningarna av utbildningen överensstämmer med författningarnas

krav.


3.2 Resurser

Bedömningspunkter

Beslut

2009-09-09

14 (19)

Dnr: 43-2009:455

3.2.1 Rektor, lärare och övrig personal har utbildning för den verksamhet, respektive

undervisning, de i huvudsak bedriver.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.2.2 Lärare och övrig personal får och genomgår kompetensutveckling utifrån respekti-

ve verksamhets behov.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

3.2.3 Utbildningen är avgiftsfri.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

Åtgärder behövs

X

Enligt 5 kap. 21 § skollagen ska utbildningen i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

vara avgiftsfri för eleverna. De ska utan kostnad ha tillgång till böcker,

verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen

får dock besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel.

I verksamheten får också förekomma enstaka inslag som kan medföra en

obetydlig kostnad för eleverna.

På Gudlav Bilderskolan finns även ett skidgymnasium med inriktningarna

längd, skidskytte och alpint. Inriktningarna längd och skidskytte är riksrekryterande

medan den alpina inriktningen är regional. I intervjuer framkommer att

inslag i utbildningen medför kostnader för elever på samtliga inriktningar och

att kostnaderna är särskilt höga på den alpina inriktningen. Eleverna får också

själva bekosta den utrustning som behövs för att de ska kunna utöva sin idrott.

Kostnaderna är av sådan storleksordning att de inte ryms inom lagstiftningens

krav om obetydlig kostnad.

Skolinspektionens bedömning är att skolan och förbundet måste se över de avgifter

som förekommer och vidta åtgärder så att skolan inte tar ut avgifter eller

belastar elever och vårdnadshavare med kostnader som strider mot skollagen.


3.3 Styrning och ledning

Bedömningspunkter

Beslut

2009-09-09

15 (19)

Dnr: 43-2009:455

3.3.1 Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnd, förvaltning och verksamheter-

na.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

Enligt 2 kap. 1 § skollagen måste det för det samlade verksamhetsansvaret för

varje offentlig huvudman finnas ett ansvarigt politiskt organ, en nämnd. Förvaltningen

har som uppdrag att operativt leda verksamheten enligt nämndens

intentioner. Huvudmannen och ledningen för verksamheterna har alla ett ansvar

att se till att det finns fungerande system för att styra mot uppsatta mål. I

detta sammanhang är en tydlig ansvarsfördelning viktig. Enligt 2 kap. 2 § skollagen

ska det för ledningen av utbildningen i skolorna finnas rektorer. Rektorn

ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan och det åligger rektorn

att särskilt verka för att utbildningen utvecklas.

På huvudmannanivå är ansvarsfördelningen mellan förbundets politiska styrelse,

direktionen, och dess förvaltning tydlig. Skolorna leds av verksamhetschefer

som tillika är rektorer och har det övergripande ansvaret för respektive skolas

verksamhet. På varje skola finns även rektorer med ansvar för ett antal program

vardera. För elever och deras vårdnadshavare kan detta leda till en otydlighet

avseende vilken av rektorerna det är som har det yttersta ansvaret för beslut om

varje enskild elevs utbildning. För gymnasiesärskolan är ledningsfunktionen

särskilt otydlig. I samband med bildandet av Ådalens gymnasieskolor omorganiserades

ledningsfunktionen för gymnasiesärskolan och den har ännu inte hittat

fungerande former. En tydlig ledningsfunktion är alltid viktig, men än viktigare

med tanke på att verksamheten inom gymnasiesärskolan är uppdelad på

tre enheter; Ådalsskolan, Gudlav Bilderskolan men också Nordviksskolan, vars

verksamhet i övrigt leds av Landstinget Västernorrland. Vid tillsynstillfället

fanns inte rektorn för gymnasiesärskolan tillgänglig och förbundschefen fungerade

därför tillfälligt som tillförordnad rektor för gymnasiesärskolan. I den rådande

organisationsmodellen finns inte heller rektorn för gymnasiesärskolan

med i förbundets ledningsgrupp, vilket gör att frågor rörande gymnasiesärskolan

lätt hamnar i bakgrunden. Tillsynen har också visat att rektorerna behöver

bättre förutsättningar för att kunna skapa bra rutiner för mottagningen av elever

med utländsk bakgrund och för planeringen av deras utbildning.

Skolinspektionens bedömning är att Ådalens gymnasieskolor, som huvudman


för verksamheterna, måste försäkra sig om att ledningen för gymnasiesärskolan

tydliggörs och förstärks. Förbundet måste också se till att det är tydligt för alla

inblandade vem det är som tar beslut rörande varje enskild elevs utbildning.

Vidare måste förbundet ge rektorerna de förutsättningar som behövs för att

kunna ta emot nyanlända elever och planera för deras utbildning på bästa sätt.

Beslut

2009-09-09

16 (19)

Dnr: 43-2009:455

3.3.2 Förbundet ser till att lärarna har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för

det offentliga skolväsendet.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.3.3 Förbundet har en aktuell skolplan som redovisar vilka åtgärder förbundet avser att

vidta för att uppnå de nationella målen.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

Av 2 kap. 8 § skollagen framgår att det i alla kommuner ska finnas en av kommunfullmäktige

antagen skolplan som visar hur kommunens skolväsende skall

gestaltas och utvecklas. Av skolplanen skall särskilt framgå de åtgärder som

kommunen avser vidta för att uppnå de nationella mål som har satts upp för

skolan. Som kommunalförbund övertar Ådalens gymnasieskolor ansvaret för

detta.

Kommunalförbundet Ådalens gymnasieskolor är nystartat och har ännu inte

utarbetat en skolplan för sin verksamhet, vilket enligt Skolinspektionens bedömning

snarast måste åtgärdas.

3.4 Kvalitetsarbete

Bedömningspunkter

3.4.1 Förbundet bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åt-

gärder för att förbättra måluppfyllelsen.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X


Motivering

Beslut

2009-09-09

17 (19)

Dnr: 43-2009:455

Enligt 2 kap. 8 § skollagen ska det i alla kommuner finnas en av kommunfullmäktige

antagen skolplan som visar hur kommunens skolväsende ska gestaltas

och utvecklas. Kommunen ska kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

I egenskap av kommunalförbund övertar Ådalens gymnasieskolor ansvaret

för detta.

I Skolverkets allmänna råd om kvalitetsredovisning framgår att kvalitetsarbete

ska bedrivas både på huvudmannanivå och i verksamheterna. Huvudmannen

och ledningen för skolorna, har alla ett ansvar att se till att det finns fungerande

system för att styra mot uppsatta mål. Huvudmannen har det övergripande

ansvaret för att enheterna bedriver utbildningen i enlighet med författningarna.

Huvudmannen ska skapa förutsättningar för verksamheterna att kunna nå de

nationella målen och avgör vilka resurser som tilldelas dem. Ledningen för en

skola har, inom enheten, ett motsvarande ansvar för förutsättningarna för lärandet,

resursanvändningen inom enheten, kvaliteten i arbetsprocesserna och resultaten.

Personalen ansvarar för att med utgångspunkt dels i nationella mål och

riktlinjer, dels i varje elevs förutsättningar och behov stödja deras utveckling och

lärande mot målen. Läroplanernas mål att sträva mot anger en önskad kvalitetsutveckling

i verksamheten.

Kvalitetsarbetet syftar till att kontinuerligt identifiera vilka förutsättningar som

är nödvändiga för arbetet mot de nationella målen, att utveckla arbetsprocesser,

att bedöma resultat och måluppfyllelse och att vidta lämpliga åtgärder. För att

förbättringar skall bestå och kvaliteten höjas behöver utvecklingen följas över

tid. Den skriftliga kvalitetsredovisningen är ett verktyg för att regelbundet

stämma av hur långt verksamheten kommit i det löpande förbättringsarbetet.

På förbundets skolor görs inom arbetslagen och de olika programmen utvärderingar

och enkäter för att följa upp den verksamhet som bedrivits i de olika kurserna.

Resultaten används till viss del för att vidta åtgärder och utveckla verksamheten.

Tillsynen visar dock att utvärderingarna inte är systematiska och att

resultaten inte analyseras i tillräcklig omfattning för att vara utgångspunkt för

välgrundade beslut om åtgärder för högre måluppfyllelse. På huvudmannanivå

saknas en utarbetad skolplan och skolorna har heller inte några lokala arbetsplaner,

vilket gör att det saknas lokala mål att utvärdera mot. Utan dessa lokala

prioriteringar av de nationella målen blir kvalitetsarbetet inte systematiskt.

Skolinspektionen bedömer att Ådalens gymnasieskolor, som huvudman för

verksamheterna, måste se till att skapa rutiner för ett systematiskt kvalitetsarbete

såväl på huvudmannanivån som på gymnasieskolorna och gymnasiesärskolan.

Ett systematiskt kvalitetsarbete är en förutsättning för att gymnasieförbundet

ska kunna ta ansvar för att skolornas utbildningar hela tiden utvecklas och

förbättras för att nå högre måluppfyllelse.


Beslut

2009-09-09

18 (19)

Dnr: 43-2009:455

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordning-

ens krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

Enligt 1 – 3 §§ Förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m m

ska varje kommunal huvudman årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning

som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten.

Arbetet med kvalitetsredovisningen ska bidra till att förverkliga utbildningarnas

nationella mål samt även ge information om verksamheten och

dess måluppfyllelse. Redovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken

utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse

för vad huvudmannen och skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse.

I kvalitetsredovisningen ska också redovisas den uppföljning och utvärdering

som gjorts av skolornas planer mot kränkande behandling.

För Ådalens gymnasieförbund finns ännu ingen utarbetad kvalitetsredovisning.

Inte heller för gymnasieskolorna eller för gymnasiesärskolan finns någon kvalitetsredovisning

för läsåret 07/08.

Skolinspektionens bedömning är att Ådalens gymnasieskolor måste se till att

kvalitetsredovisningar snarast utarbetas såväl på skol- som på huvudmannanivå.

Skolinspektionens vägnar

Anette Nybom

Avdelningschef

Agnetha Burström

Undervisningsråd

I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschef Elisabeth Ahlgren och

avdelningsjurist Eva-Lena Brändström.


Kopia till

Enligt fastställd sändlista

Bilagor

Skol- och verksamhetsrapporter

Beslut

2009-09-09

19 (19)

Dnr: 43-2009:455


Regelbunden tillsyn i Gudlav Bilderskolan

Gymnasieskola

Regelbunden tillsyn vid Ådalens gymnasieskolor

Gudlav Bilderskolan

Dnr 43-2009:455

Inledning

Skolinspektionen har granskat verksamheten i gymnasieförbundet Ådalens gymnasieskolor

under våren 2009 och besökt Gudlav Bilderskolan den 21-22 april 2009. I slutet

av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen.

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.

Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats

(www.skolinspektionen.se/Regelbunden/Tillsyn).

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen

inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast

den 9 december 2009.

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga

inspektörerna.

Tillsyn av verksamheten inom gymnasiesärskolan genomförs separat och beskrivs i en

rapport för den samlade verksamheten inom gymnasiesärskolan vid Ådalens gymnasieskolor.

Underlag

Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från huvudmannen

och Gudlav Bilderskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Gudlav

Bilderskolan intervjuades verksamhetschefen tillika rektor, programrektorer, lärare,

annan personal och elever. Även annan information om huvudmannen och skolan från

Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har

använts.

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i

rapporten.

Tabell 1: Antal elever på Gudlav Bilderskolan

Beskrivning av Gudlav Bilderskolan

Skolan/verksamheten Antal elever

Gymnasieskola 722

Källa: Skolans uppgifter

Gudlav Bilderskolan tillhör från den 1 januari 2008 gymnasieförbundet Ådalens gymnasieskolor.

Förutom Gudlav Bilderskolan i Sollefteå består gymnasieförbundet av

Ådalsskolan i Kramfors samt verksamheten inom gymnasiesärskolorna vid Gudlav

Bilderskolan samt Ådalsskolan och Nordviksskolan i Kramfors kommun.


2 (23)

Skolinspektionen

Verksamheten inom gymnasieskolan vid Gudlav Bilderskolan består av elva nationella

program, individuella specialutformade program samt det individuella programmet. I

verksamheten ingår även skidgymnasiet med två inriktningar (längskidor och skidskytte)

med riksintag och en inriktning (alpint) med regional intagning. Inom gymnasieskolans

verksamhet finns läsåret 2008/09 722 elever, medan skolans samlade utbildningsverksamhet

omfattar cirka 900 elever. På det individuella programmet studerade

höstterminen 2008 38 elever.

Verksamheten inom gymnasieskolan vid Gudlav Bilderskolan leds av en rektor och tre

programrektorer med ansvar för olika program.

De program som erbjuds är följande:

Nationella program Antal elever*

Barn- och fritidsprogrammet 43

Byggprogrammet 49

Estetiska programmet 68

Fordonsprogrammet 102

Handels- och administrationsprogrammet 41

Hantverksprogrammet 19

Hotell- och restaurangprogrammet 39

Naturvetenskapsprogrammet 73

Omvårdnadsprogrammet 36

Samhällsvetenskapsprogrammet 74

Teknikprogrammet 59

Specialutformade program 47

*Antal elever enligt Skolverkets statistik gäller den 15 oktober 2008

I skolan bedrivs också verksamhet inom gymnasiesärskolan under ledning av en särskild

rektor, som även ansvarar för övrig särskoleverksamhet inom Ådalens gymnasieskolor.

Verksamheterna inspekteras i särskild ordning och bedömningen redovisas i en

särskild rapport för gymnasiesärskolan.

Skolan bedriver även vuxenutbildning inom omvårdnadsprogrammet på uppdrag av

Sollefteå kommun. Vuxenutbildningen har granskats inom ramen för den regelbundna

tillsynen i Sollefteå kommun.


Skolinspektionen

Bedömningar

3 (23)

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.

1 Kunskaper

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för eleverna

att nå målen.

1.1 Kunskapsresultat

Tabell 2: Resultat för elever i gymnasieskolans årskurs tre. Vid jämförelse med kommungrupp

jämförs Gudlav Bilderskolan med Sollefteå kommuns kommungrupp.

Barn- och fritidsprogrammet

(BF)

Genomsnittlig betygspoäng

Andel (%) med slutbetyg

inom 4 år

Andel (%) av dessa

med grundläggande

behörighet till universitets-

och högskolestudier

Byggprogrammet

(BP)

Genomsnittlig betygspoäng

Andel (%) med slutbetyg

inom 4 år

Andel (%) med

grundläggande behörighet

till universitets-

och högskolestudier

Gudlav Bilderskolan Kommun-

Grupp

(Sollefteå)

1

Fristående

skolor

Riket

Kommunalaskolor

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008

13,4 12,3 12,8 12,1 13,0 13,4 14,4 12,7

.. 83,3 55 90,9 79,3 82,2 77 77

94 100 91 83 92 88 93 84

.. .. 11,6 11,1 .. 12,8 11,7 12,3

.. 42,1 .. 83,3 70 86,8 79 85

.. .. 100 100 .. 96 85 92

1 Uppgifter baserade på samtliga kommunala skolor i kommungruppen


4 (23)

Estetiska programmet

(ES)

Genomsnittlig betygspoäng

Andel (%) med slutbetyg

inom 4 år

Andel (%) med

grundläggande behörighet

till universitets-

och högskolestudier

Fordonsprogrammet

(FP)

Genomsnittlig betygspoäng

Andel (%) med slutbetyg

inom 4 år

Andel (%) med

grundläggande behörighet

till universitets-

och högskolestudier

Handels- och administrationsprogrammet

(HP)

Genomsnittlig betygspoäng

Andel (%) med slutbetyg

inom 4 år

Andel (%) med

grundläggande behörighet

till universitets-

och högskolestudier

Hantverksprogrammet

(HV)

Genomsnittlig betygspoäng

Andel (%) med slutbetyg

inom 4 år

Andel (%) med

grundläggande behörighet

till universitets-

och högskolestudier

Skolinspektionen

.. .. 13,8 13,9 .. 14,6 15,1 14,9

77,8 100 .. 93,3 82,6 80,4 82 80

.. .. 93 100 .. 90 91 91

12,1 11,6 11,4 11,2 11,3 11,6 11,7 11,6

56,5 75,8 78,6 90,6 59,3 73,3 75 74

85 100 90 80 76 82 85 83

12,6 .. .. .. 12,2 13,2 12,9 12,8

.. 62,5 81,8 .. 50 81,8 80 75

.. .. .. .. 100 86 84 82

.. 11,9 .. .. .. 12,6 14,2 14,1

.. 81,8 80 80 .. 91,9 83 84

.. .. .. .. .. 79 95 92


Skolinspektionen

Hotell- och restaurangprogrammet

(HR)

Genomsnittlig betygspoäng

Andel (%) med slutbetyg

inom 4 år

Andel (%) med

grundläggande behörighet

till universitets-

och högskolestudier

Industriprogrammet

(IP)

Genomsnittlig betygspoäng

Andel (%) med slutbetyg

inom 4 år

Andel (%) med

grundläggande behörighet

till universitets-

och högskolestudier

Naturvetenskapsprogrammet

(NV)

Genomsnittlig betygspoäng

Andel (%) med slutbetyg

inom 4 år

Andel (%) med

grundläggande behörighet

till universitets-

och högskolestudier

Omvårdnadsprogrammet

(OP)

Genomsnittlig betygspoäng

Andel (%) med slutbetyg

inom 4 år

Andel (%) med

grundläggande behörighet

till universitets-

och högskolestudier

.. 13,6 13,6 14,2 14,4 13,1 12,9 12,8

. 80 90,9 71,4 69,2. 78,6 79 76

.. 100 92 100 100 88 88 84

5 (23)

. . .. .. .. 11,7 14,7 11,7

.. 50 .. 50 .. 72,4 90 68

.. . .. .. .. 74 93 78

17,1 .. 16,1 16,2 14,9 16,2 16,6 16,2

88,5 96 96,7 87,2 94,1 92,3 87 91

100 .. 96 100 100 97 95 96

14,2 .. 14,2 .. .. 13,5 13,5 13,1

38,5 78,6 54,5 70,6 .. 78,3 74 74

100 .. 92 .. .. 93 89 86


6 (23)

Samhällsvetenskapsprogrammet

(SP)

Genomsnittlig betygspoäng

Andel (%) med slutbetyg

inom 4 år

Andel (%) med

grundläggande behörighet

till universitets-

och högskolestudier

Teknikprogrammet

(TE)

Genomsnittlig betygspoäng

Andel (%) med slutbetyg

inom 4 år

Andel (%) med

grundläggande behörighet

till universitets-

och högskolestudier

Specialutformade

program

Genomsnittlig betygspoäng

Andel (%) med slutbetyg

inom 4 år

Andel (%) med

grundläggande behörighet

till universitets-

och högskolestudier

Totalt

Genomsnittlig betygspoäng

Andel (%) med slutbetyg

inom 4 år

Andel (%) med

grundläggande behörighet

till universitets-

och högskolestudier

Källa: Skolverkets statistik

Skolinspektionen

15,1 .. .. .. 13,7 14,8 15,1 14,7

79,6 88,7 97,7 82,9 94,6 87,8 82 85

96 .. .. .. .. 94 91 92

14,3 .. 13,0 13,5 14,3 14,2 13,7 14,0

62,5 57,1 50 81,8 71,9 90,0 65 85

92 .. 93 94 100 92 89 90

14,8 13,7 15,2 14,8 16,3 . 14,4

.. 88,8 . 85

96,4 90,6 92,2 94,7 96,9. . 91

14,3 14,2 13,4 13,8 13,8 13,6 14,2 14,0

64,9 72,2 76,4 79,4 72,4 77,1 79 76,4

93,2 94,6 94,4 93,3 93,6 88,6 88 88,9

. = Uppgift saknas

.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer


Skolinspektionen

Kommentar och bedömning:

7 (23)

Resultaten för Gudlav Bilderskolan mätt som genomsnittlig betygspoäng var läsåret

2007/08 likvärdigt med närmast föregående läsår men sämre än riksgenomsnittet. Däremot

ligger resultatet något över resultatet för gymnasieskolan inom kommungruppen

som Sollefteå kommun tillhör. Resultatet är dock sämre än skolans resultat under läsåren

2003/04 och 2004/05.

Resultaten varierar tydligt över åren och mellan olika program. De nationella program

som har högst genomsnittligt betygspoäng läsåret 2007/08 är naturvetenskapsprogrammet

(14,9) följt av hotell- och restaurangprogrammet (14,4) och teknikprogrammet

(14,3). För naturvetenskapsprogrammet är detta resultat dock betydligt lägre än tidigare,

medan resultatet för hotell- och restaurangprogrammet är det bästa under femårsperioden

2004-2008. Allra högst genomsnittlig betygspoäng har dock eleverna på de

specialutformade programmen med 16,3, vilket innebär en kraftig förbättring av resultaten

på dessa program. Lägst genomsnittlig betygspoäng av de nationella program där

resultatredovisning finns tillgänglig för läsåret 2007/08 hade fordonsprogrammet (11,3).

Det finns även tydliga skillnader i genomsnittlig betygspoäng för program mellan olika

läsår.

Totalt sett finns det i skolans resultat även tydliga skillnader mellan män och kvinnor.

Vid en jämförelse av genomsnittlig betygspoäng har kvinnor under den senaste femårsperioden

varje år högre betygspoäng än män, även om skillnaden det senaste läsåret

2007/08 var ovanligt liten. Även när det gäller övriga resultatvariabler framgår att resultaten

för kvinnor varje år är bättre än för män.

Andelen elever med slutbetyg inom fyra år har varierat över åren. Senaste läsåret

2007/08 hade dock Gudlav Bilderskolan en lägre andel (72,4 procent) än riksgenomsnittet

för kommunala skolor (76,4 procent). Andelen elever med slutbetyg inom fyra år

visade en kraftig nedgång detta läsår efter att ha uppvisat en uppåtgående trend i övrigt

sedan 2003/04. Även andelen elever med slutbetyg inom fyra år varierar kraftigt

över åren och mellan olika program. Naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet

har båda en andel över 94 procent läsåret 2007/08, medan program

som fordonsprogrammet och handels- och administrationsprogrammet har mycket

låga andelar, nämligen 59 respektive 50 procent.

Andelen elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola har på

Gudlav Bilderskolan legat ganska stabil inom intervallet 93-95 procent, medan riksgenomsnittet

ligger betydligt lägre.

Även skolledningen anser att resultaten är relativt svaga, särskilt på vissa program.

Eleverna upplever det, enligt skolledningen, inte alltid så viktigt med godkänt betyg i

alla ämnen. Skolan lyckas heller inte fullt ut med att motivera eleverna för utbildningen.

Skolan försöker få eleverna att nå 2500 poäng men lyckas inte alltid. Skolavbrott

rapporteras däremot alltid av skolan till kommunen så att kommunen kan ta sitt uppföljningsansvar.

För läsåret 2007/08 framgår också att eleverna på Gudlav Bilderskolan i något mindre

utsträckning har utökade program än i riket som helhet. Eftersom Gudlav Bilderskolan

är den till storleken dominerande gymnasieskolan i kommunen bör man av kommunstatistiken

även kunna dra slutsatsen att eleverna på skolan i större utsträckning än i


8 (23)

Skolinspektionen

riket har reducerade program. Detta framgår också av statistiken för skolan för de år

där officiell statistik finns tillgänglig.

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver vidta åtgärder så att alla elever ges förutsättningar

att nå målen för utbildningen. De skillnader som framkommer i resultat

mellan män och kvinnor samt mellan program och mellan olika läsår är något som

skolan närmare behöver analysera för att kunna förbättra resultaten ytterligare.

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat

Bedömningspunkter

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla

kurser i förhållande till styrdokumentens krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.2.2 Varje elev ges minst en gång per termin ett utvecklingssamtal där man med den

individuella studieplanen som grund ger en samlad information om elevens

kunskapsutveckling och studiesituation.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

Enligt 7 kap. 19 § gymnasieförordningen ska rektorn se till att eleven minst en

gång per termin ges en samlad information om sin kunskapsutveckling och studiesituation

i ett utvecklingssamtal. Samtalet ska genomföras med den individuella

studieplanen som grund. I fråga om elever som inte fyllt 18 år ska även

vårdnadshavarna få sådan information.

Vid inspektionen framkommer att alla elever inte har fått utvecklingssamtal

enligt författningarnas krav. Inom vissa program sker informationen om elevernas

studiesituation istället fortlöpande i samband med undervisningens genomförande

eller frivilligt.

Skolinspektionen bedömer att skolan måste se till att utvecklingssamtal genomförs

i enlighet med författningarnas krav minst en gång per termin och på ett

sådant sätt att eleverna är medvetna om att de haft utvecklingssamtal. Detta

gäller särskilt eleverna på skidgymnasiet.


Skolinspektionen

1.3 Bedömning och betygssättning

Bedömningspunkter

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella kursproven för att bedöma elevers

kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.3.2 Lärarna utgår vid bedömning och betygssättning från de nationella målen i

kursplanerna och från betygskriterierna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, avsnitt 2.5 Bedömning

och betygssättning, ska betyget uttrycka i vad mån den enskilde eleven har

uppnått de kunskapsmål som uttrycks i kursplanen för respektive kurs och som

definieras i betygskriterier. Skolverkets allmänna råd om bedömning och betygssättning

säger också att de lokala tolkningarna av betygskriterierna bör jämföras

med tolkningar som görs av andra lärare och analyseras utifrån bland annat

resultaten på nationella prov. Här poängteras också vikten av att det förs

diskussioner om de lokala tolkningarna av kursplaner och betygskriterier mellan

lärare i olika program, årskurser och skolor, både för att inspirera och lära av

varandra och för att skapa likvärdiga förutsättningar för undervisningen och

bedömningen av elever i skolan och i olika skolor.

Tillsynen visar att betyg sätts och dokumenteras i enlighet med författningarnas

krav. Däremot förs samtal i personalgruppen för att säkerställa en likvärdig

betygsättning endast i begränsad omfattning.

Skolinspektionen bedömer att skolan bör sträva efter att utöka bedömningsdiskussionerna

på skolan mellan lärare i samma ämnen och med lärare i andra

ämnen för att säkerställa att bedömning och betygsättning sker på ett likvärdigt

sätt.

1.3.3 Betyg sätts och utfärdas och betygskatalog förs enligt författningarnas krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

9 (23)


10 (23)

1.4 Genomförande av utbildningen

Bedömningspunkter

Skolinspektionen

1.4.1 Läroplanens strävansmål, programmålen och kursplanernas mål anger inriktningen

för skolans utbildning.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.4.2 Eleverna har inflytande över hur deras utbildning utformas och ges möjlighet att

kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94, avsnitt 2.3 Elevernas

ansvar och inflytande, ska de demokratiska principerna att kunna påverka, vara

delaktig och ta ansvar omfatta alla elever. Elevernas ansvar för att planera och

genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som arbetsformer

ska vara viktiga principer i utbildningen. Enligt skollagen åligger det alla

som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. Vid varje gymnasieskola

ska det finnas en skolkonferens och för varje klass eller motsvarande

ska det finnas ett klassråd. Den närmare utformningen av elevinflytande genom

klassråd ska dessutom anges i skolans arbetsplan.

På Gudlav Bilderskolan har eleverna ett visst mått av inflytande både i undervisningssituationen

och över skolans verksamhet. Vid skolan finns klassråd,

elevråd och skolkonferens som forum för elevernas inflytande på skolans verksamhet.

Även elevskyddsombud finns på skolan. Genomförandet av klassråd

och dess funktion varierar dock mellan olika program. Elevrådets verksamhet är

begränsad och dess koppling till klassrådsverksamheten svag. Kunskapen hos

övriga elever om elevrådets verksamhet är också dålig. Intresset för elevinflytande

särskilt i form av klassråd, elevråd och skolkonferens är som helhet svagt

på skolan.

Skolinspektionen bedömer att skolan måste arbeta för att öka intresset hos eleverna

för inflytandefrågor och stärka organisationen för elevernas inflytande.

1.4.3 Skolan strävar mot att varje elev utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och

en förmåga att utvärdera sitt eget lärande.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs


Skolinspektionen

11 (23)

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna och med det

omgivande samhället för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling

och lärande.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

Enligt Läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, avsnitt 2.1 Kunskaper

ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra skolan till en god miljö för

lärande. Läraren ska vidare samverka med andra lärare i arbetet att nå utbildningsmålen.

Enligt läroplanens avsnitt 2.6 Rektors ansvar, sägs också att rektorn

har ett särskilt ansvar för att skolans arbete med kunskapsområden, där flera

ämnen skall bidra, samordnas så att de utgör en helhet för eleverna.

Skolan samverkar inom skolan genom programarbetslag och ämnesarbetslag.

Dessutom finns möten för hela skolans verksamhet och viss samverkan med

gymnasieförbundets andra gymnasieskola Ådalsskolan. Enligt personalen finns

behov av närmare samverkan mellan olika delar av verksamheten till exempel

mellan skidgymnasiet och övrig verksamhet samt mellan personal och skolledning.

Personalen efterfrågar dessutom ytterligare tid för samverkan inom ämnesarbetslagen.

Trots att skolan upplever att eleverna ofta har brister i kunskaper

när de kommer från grundskolan finns ingen systematiskt upparbetad samverkan

med avlämnande grundskolor. Tillsynen visar även att lärarna upplever

det problematiskt att på ett bra sätt få en samverkan mellan undervisningen i

kärnämnen och karaktärsämnen eftersom undervisningen ofta ges samtidigt till

elever från flera program. Intrycket är också att denna samverkan har minskat

över tid.

Skolinspektionen bedömer att samverkan inom skolan kan utvecklas ytterligare,

både mellan skolledning och personal och mellan personalen inom skolans olika

verksamheter. Samverkan med avlämnande grundskolor bör också utvecklas

ytterligare. Skolinspektionen bedömer även att skolan bör sträva efter att utöka

samverkan mellan undervisningen i kärnämnen och karaktärsämnen.

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov

Bedömningspunkter

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till den enskilde elevens behov, förutsättningar,

erfarenheter och tänkande.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs


12 (23)

1.5.2 Särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

Skolinspektionen

Enligt läroplanen ska alla som arbetar i skolan hjälpa elever som har behov av

särskilt stöd. Läraren ska stimulera, handleda, och stödja eleven och ge särskilt

stöd till elever med svårigheter. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt de

elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen.

Elever med annat modersmål än svenska ska också få studiehandledning på sitt

modersmål om eleven behöver det. En elev ska, enligt Gymnasieförordningen 8

kap., ges stödundervisning om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de

kunskapsmål som anges i kursplanerna eller om eleven av andra skäl behöver

särskilt stöd. För elever som har behov av särskilt stöd får specialundervisning

anordnas inom klassen.

Eleverna på Gudlav Bilderskolan ges möjlighet till särskilt stöd, bland annat i

den så kallade ”Kärnpunkten” där personal finns tillgänglig för att vid behov ge

eleverna stöd. Stödet handlar i huvudsak om ämnena matematik, svenska och

engelska. Resurserna för särskilt stöd är begränsade. Tillsynen visar att det är

tveksamt om alla elever som behöver särskilt stöd kan få detta i den omfattning

som behövs för att de skall ges möjlighet att nå målen för utbildningen.

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver se över utformningen av det särskilda

stödet så att fler elever ges möjlighet att nå målen för utbildningen.

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller

författningarnas krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

Enligt 8 kap. 1a § gymnasieförordningen ska rektor om det framkommer att en elev kan

ha behov av särskilda stödåtgärder se till att behovet utreds. Om utredningen visar att

eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas och ele-

ver och vårdnadshavare erbjudas möjlighet att delta i utarbetandet. Av åtgärdsprogram-

met ska det framgå vilka behov eleven har, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna

ska följas upp och utvärderas.

Åtgärdsprogram utarbetas i allmänhet för elever i behov av särskilda stödåtgärder.

Åtgärdsprogram utarbetas i samverkan mellan specialpedagog och lärare.


Skolinspektionen

Rektorernas roll vid framtagandet är något diffus även om skolledningen bedömer

att de flesta åtgärdsprogram är en följd av elevvårdskonferenser där rektorerna

deltar. Enligt personalen arbetar skolan med att göra åtgärdsprogrammen

tydligare än vad som hittills varit fallet.

Skolinspektionen bedömer att rektors roll vid utarbetandet av åtgärdsprogram

behöver tydliggöras och att skolan måste säkerställa att alla elever som enligt

författningarna skall ha utarbetade åtgärdsprogram också har sådana i enlighet

med författningarnas krav.

1.5.4 Skolans individuella program förbereder först och främst eleven för studier på

ett nationellt eller specialutformat program och följer en fastställd plan.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

Varje kommun är enligt Skollagen 5 kap. 13§ skyldig att erbjuda gymnasieutbildning

i form av specialutformade program eller individuella program för de

ungdomar i kommunen som inte har tagits in på något nationellt program i

gymnasieskolan eller en likvärdig utbildning. Ett individuellt program ska först

och främst förbereda eleven för studier på ett nationellt program eller ett specialutformat

program.

Gudlav Bilderskolan erbjuder både ett individuellt program och ett individuellt

program, introduktionskurs IVIK. Majoriteten av eleverna på det individuella

programmet når godkänt i de ämnen där godkänt saknas från grundskolan under

det första året och går över till ett nationellt program. Endast i undantagsfall

förekommer att elever tillbringar tre år på det individuella programmet. Eleverna

på IVIK är indelade i två grupper efter kunskapsnivå i det svenska språket.

De flesta elever är asylsökande. Målet för verksamheten är att eleverna skall gå

till ett nationellt program innan de fyllt 20 år eller inom fyra år. För de elever

som ej når detta mål ges stöd att komma över till vuxenutbildning.

Skolinspektionen bedömer att skolan måste öka sina ansträngningar att få eleverna

på individuellt program att komma till nationella program i ett tidigare

skede av utbildningen.

2 Normer och värden

13 (23)

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en

trygg miljö..


14 (23)

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro

Bedömningspunkter

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

Skolinspektionen

En viktig förutsättning för att utbildningen skall kunna ge eleverna kunskaper i

enlighet med målen för utbildningen och för att utbildningen skall kunna anses

vara inriktad på lärande är att elevernas närvaro är hög och att skolan arbetar

för att ogiltig frånvaro förekommer i så liten utsträckning som möjligt. En annan

viktig förutsättning för en god lärandemiljö är att den fysiska miljön på skolan

är sådan att den underlättar lärande. Ansvaret för detta ligger på skolledningen.

Tillsynen visar att skolk eller ogiltig frånvaro är ett problem på skolan. Både

skolans elevundersökningar och intervjuer inom tillsynen visar tydligt på detta.

Personalen anser att man arbetar för att minska problemet och skolan anmäler

elever med mycket ogiltig frånvaro till CSN för bedömning av åtgärder gällande

studiemedlen.

Vid elevintervjuerna framkommer även att eleverna ser den fysiska arbetsmiljön

som ett hinder för effektiva studier. Problemen handlar om ventilation som inte

fungerar tillfredsställande och inomhustemperatur som är för låg. Dessa problem

leder till huvudvärk och trötthet samt problem att koncentrera sig på lärandet.

Problemen har, enligt eleverna, lyfts till skolledningen utan att förbättring

kunnat noteras.

Skolinspektionen bedömer att skolan ytterligare måste intensifiera sitt arbete

mot ogiltig frånvaro i syfte att förbättra resultaten hos eleverna. Skolledningen

bör också ta elevernas synpunkter om brister i den fysiska arbetsmiljön på allvar

och undersöka vilka åtgärder som kan behövas för att förbättra denna.

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X


Skolinspektionen

Motivering

I skollagen 1 kap. 2 § ska verksamheten i skolan utformas i överensstämmelse

med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom

skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår

gemensamma miljö. Särskilt ska den som verkar inom skolan främja jämställdhet

mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling. I 5

§ lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn

och elever ska huvudmannen för verksamheten se till att det bedrivs ett målinriktat

arbete för att främja de ändamålen. Läroplanen för de frivilliga skolformerna,

Lpf 94 säger att skolan aktivt och medvetet ska påverka och stimulera

eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa

komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.

Vid Gudlav Bilderskolan bedrivs ett förebyggande värdegrundsarbetet i syfte att

skapa samhörighet och en god arbetsmiljö för eleverna. Bland annat genomförs

diskussioner om värdegrundsfrågor inom klasserna. Dock bedrivs inget mer

systematiskt förebyggande värdegrundsarbete vid skolan. Vid utarbetandet av

skolans likabehandlingsplan har man inte heller tagit tillfället i akt att tillsammans

med elever och personal diskutera värdegrundsfrågor.

Även om det bedrivs ett visst förebyggande värdegrundsarbete på Gudlav Bilder

skolan är det Skolinspektionens bedömning att skolan ändå måste förbättra

arbetet ytterligare och skapa en systematik i sitt förebyggande värdegrundsarbete.

15 (23)

2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

Från och med 1 januari 2009 regleras skyldigheten att utarbeta årliga planer mot

kränkande behandling och diskriminering i 14a kapitlet skollagen samt i diskrimineringslagen.

Enligt dessa båda lagar ska planerna upprättas årligen och innehålla

en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller

genomföras under det kommande året. I efterföljande års planer ska också redogöras

för hur de planerade åtgärderna har genomförts. Det finns inget som

hindrar att skolan för samman de planer som ska upprättas till ett dokument.

Den likabehandlingsplan som Skolinspektionen granskat har skolan utarbetat

utifrån tidigare lagstiftning om förbud mot diskriminering och annan kränkande

behandling. Skolans likabehandlingsplan innehåller i många avseenden de områden

som krävs i nuvarande författningar från den 1 januari 2009. Planen innehåller

dock mycket litet av åtgärder kopplade till en analys av läget på skolan.

Inte heller framgår hur skolans elever gjorts delaktiga vid framtagandet av pla-


16 (23)

Skolinspektionen

nen. Kunskapen hos eleverna om planen är också dålig. Eftersom skolan inte har

en kvalitetsredovisning för läsåret 2007/08 har heller inte planen utvärderats i

enlighet med kraven.

Skolinspektionen bedömer att Gudlav Bilderskolan måste förbättra arbetet med

att ta fram en plan mot kränkande behandling i enlighet med lagstiftningen från

den 1 januari 2009. Elevernas delaktighet i framtagandet och kunskap om planen

måste stärkas. Dessutom måste planen bygga på en kartläggning av situationen

på skolan och utvärderas i kvalitetsredovisningen.

3 Ledning och kvalitetsarbete

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning

Bedömningspunkter

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar och den erbjudna

undervisningstiden kan redovisas.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

Enligt förordningen om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

för asylsökande barn mfl framgår att de elever i gymnasieskolan som omfattas

av denna förordning skall erbjudas utbildning i gymnasieskolan på samma villkor

som ungdomar bosatta i Sverige. Ungdomarna ska tas emot i det offentliga

skolväsendet så snart det är lämpligt med hänsyn till deras personliga förhållanden.

Det bör dock ske senast en månad efter ankomsten till Sverige. Undervisningen

ska bedrivas med hänsyn till den enskilda elevens behov och förutsättningar.

Utbildningen inom det individuella programmet ska med de inskränkningar

som beskrivs ovan bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier.

Arbetsplatsförlagd utbildning skall enligt Gymnasieförordningen 5 kap. 15-16§

förekomma på alla nationella program utom det estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet,

samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet.

Den arbetsplatsförlagda utbildningen skall uppgå till minst 15 veckor. Varje

sådan vecka skall anses motsvara garanterad undervisningstid om 24 timmar.

Om styrelsen för utbildningen inte kan anskaffa platser för den arbetsplatsförlagda

utbildningen i den omfattning som anges i gymnasieförordningen får den

utbildningen i stället bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd till skolan.


Skolinspektionen

Styrelsen skall i sådant fall vidta alla åtgärder för att utbildningen så snart som

möjligt åter kan arbetsplatsförläggas.

Sollefteå kommun tar sedan något år tillbaka emot ensamkommande flyktingbarn

och ungdomar. Ungdomar i gymnasieåldern tas då emot vid Gudlav Bilderskolan.

Inledningsvis placeras eleverna i individuella programmet, introduktionskurs

(IVIK). Inom IVIK finns två grupper indelade efter färdighetsnivå i det

svenska språket. Inledningsvis får eleverna inom IVIK endast undervisning i

svenska och idrott- och hälsa motsvarande 8 timmar per vecka. Ingen individuell

prövning av omfattningen görs. Motiveringen från skolan till denna omfattning

är att eleven inledningsvis har behov av att lägga sin tid på andra delar

som sociala kontakter, boende mm.

De flesta eleverna vid Gudlav Bilderskolan får tillgång till arbetsplatsförlagd

utbildning. Särskilt inom några program har det dock varit svårt att hitta tillräckligt

antal platser vilket inneburit att elever inte fått den arbetsplatsförlagda

utbildning de har rätt till.

Skolinspektionen bedömer att verksamheten för eleverna med utländsk bakgrund

behöver utvecklas till omfattning och innehåll för att säkerställa att eleverna

får den utbildning de har rätt till. Omfattningen av utbildningen måste

också grundas på en tydlig individuell prövning. Skolinspektionen bedömer

vidare att skolan måste intensifiera sina ansträngningar att finna arbetsplatser så

att alla elever får den arbetsplatsförlagda utbildning de har rätt till.

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

I 5 kap. 1 § gymnasieförordningen framgår att ett nationellt program inom gymnasieskolan

består av

- kärnämneskurser,

- för programmet gemensamma karaktärsämneskurser,

- i förekommande fall för inriktningen gemensamma karaktärsämneskurser,

- valbara karaktärsämneskurser,

- kurser inom det individuella valet,

- projektarbete.

Om inte något annat följer av de bestämmelser som avses i andra stycket beslutar

Statens skolverk om vilka ämnen och kurser som skall ingå i respektive program

och i de nationellt fastställda inriktningarna.

Vid Gudlav Bilderskolan erbjuds inte alla kurser som ska erbjudas inom utrym-

17 (23)


18 (23)

Skolinspektionen

met för valbara kurser till eleverna på ett tydligt sätt. Av de nationella programmens

poängplaner framgår inte att dessa kurser erbjuds. Enligt skolledningen

finns denna information i andra dokument på skolan.

Skolinspektionen bedömer att Gudlav Bilderskolan måste tydliggöra att de kurser

som ska erbjudas inom utrymmet för valbara kurser verkligen erbjuds eleverna.

Det är särskilt viktigt med anledning av de nya tillträdesreglerna för högskolestudier

som innebär att sökande till högskolan kan tillgodoräkna sig meritpoäng

för vissa kurser som de läst i gymnasieskolan .

3.1.3 Skolans specialutformade program uppfyller författningarnas krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

Enligt 5 kap. 3§ skollagen får styrelsen för utbildningen besluta att utbildningen

på nationella och specialutformade program får fördelas på en längre tid än tre

år. En förutsättning för att bedriva utbildningen vid skolan på ett bra sätt för

eleverna är dock att eleverna tidigt får en överblick över hur utbildningen fördelas

över de olika åren på skolan samt för hur lång tid eleverna har på sig för att

uppnå godkända betyg i alla kurser som ingår i den individuella studieplanen.

Eleverna som läser enligt individuella specialutformade program på Gudlav

Bilderskolan tillhör i huvudsak skidgymnasiet. Samverkan mellan idrottsverksamheten

och skolan för dessa elever innebär att det är vanligt att elever behöver

fyra år på sig för att avsluta studierna. Eleverna ansöker till år 4 redan under år 1

men får i allmänhet inte besked om man beviljas ett fjärde år förrän i slutet av

utbildningen. Detta upplevs av eleverna som en stor stressfaktor. Enligt eleverna

har detta problem lösts på ett bättre sätt på övriga skidgymnasier.

Skolinspektionen bedömer att skolan bör sträva efter att planera elevernas utbildning

i ett så tidigt skede att eleverna kan få en överblick över sin totala utbildning.

3.1.4 Skolans lokala kurser uppfyller författningarnas krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X


Skolinspektionen

Motivering

I 2 kap. 14 § gymnasieförordningen får styrelsen för utbildningen besluta om att

inrätta lokala kurser. Dessa kurser ska ge kunskaper i ett eller flera ämnen som

inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. En lokal kurs kan förekomma

på nationella, specialutformade och individuella program. En lokal kurs

får inte ersätta kurser i kärnämnen eller de kurser i karaktärsämnen som är gemensamma

för ett nationellt program eller finns inom en nationellt fastställd

inriktning. Enligt 15 § är det styrelsen för utbildningen som fastställer det antal

gymnasiepoäng som en lokal kurs omfattar och även de betygskriterier som

gäller för lokala kurser.

Vid Gudlav Bilderskolan erbjuds ett antal lokala kurser som individuellt val

aktiekunskap, bilkörning, matlagning, släktforskning och styrketräning. Dessutom

erbjuds lokala kurser i friidrott, fotboll och ishockey till elever för elever som

”utövar sport på hög nivå.”

Skolinspektionen bedömer att det inte är i enlighet med författningarna att ställa

upp krav för att eleverna skall erbjudas kurser inom det individuella valet. Kurser

som erbjuds inom det individuella valet måste erbjudas alla elever. Skolan

bör därför tydliggöra i informationen om kurserna att dessa är öppna för alla

elever. Skolinspektionen bedömer vidare att ett antal av de lokala kurser som

erbjuds mycket väl kan rymmas inom de nationella kurser som erbjuds. Gudlav

Bilderskolan måste därför se över sitt utbud av lokala kurser för att säkerställa

att dessa uppfyller författningarnas krav för att få inrättas. Kurser inom ämnet

specialidrott bör också benämnas specialidrott.

3.1.5 Skolans lokala inriktningar uppfyller författningarnas krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.1.6 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.1.7 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag för vissa hjälpmedel eller

enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

19 (23)


20 (23)

Motivering

Skolinspektionen

Enligt Skollagen 5 kap. 21§ ska utbildningen i gymnasieskolan vara avgiftsfri för

eleverna. De skall utan kostnad ha tillgång till böcker, verktyg och andra hjälpmedel

som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får dock besluta

att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. I verksamheten får också

förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.

Vid Gudlav Bilderskolan finns även ett skidgymnasium med inriktningarna

längd, skidskytte och alpint. Inriktningarna längd och skidskytte är riksrekryterande

medan den alpina inriktningen är regional. Vid samtliga inriktningar har

eleverna kostnader för utrustning och resor, t ex träningsläger inom Sverige och

utomlands. Dessa kostnader för eleverna är av sådan storleksordning att de inte

ryms inom lagstiftningens krav om obetydlig kostnad. Som exempel kan nämnas

att ett enda träningsläger i Alperna inom den alpina inriktningen kan kosta

upp emot 15 000 kronor som antingen eleven måste betala eller måste skaffa en

sponsor som kan finansiera hela eller delar av kostnaden.

Skolinspektionen bedömer att skolan måste se över kostnader för undervisningen

som belastar eleverna så att sådana kostnader inte står i strid mot författningarnas

bestämmelser.

3.2 Personalens utbildning

Bedömningspunkter

3.2.1 Skolans lärare har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.2.2 Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

3.3 Rektors ansvar

Bedömningspunkter

Åtgärder behövs

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare

det övergripande ansvaret för att utbildningen inriktas på att nå de nationella målen.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X


Skolinspektionen

Motivering

Enligt 2 kap. 2 § skollagen ska det för ledningen av utbildningen i skolorna finnas

rektorer. Rektor ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan och

särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Enligt Läroplanen för de frivilliga

skolformerna, Lpf 94, avsnitt 2.6 Rektors ansvar, ska rektorn som pedagogisk

ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan ha det

övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de

nationella målen. Rektorn ansvarar för att en arbetsplan upprättas samt för att

skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de riksgiltiga målen,

målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen.

Gudlav Bilderskolans ledning består av en verksamhetschef tillika programrektor

samt tre ytterligare programrektorer. Fram till hösten 2008 kallades dessa

rektor respektive biträdande rektorer. Verksamhetsutvecklingen bedrivs i huvudsak

inom arbetslagen. Rektorerna har enligt Skolinspektionens uppfattning

inte någon tydlig roll i detta arbete. Det är också personalens uppfattning att

skolledningen inte i någon större omfattning fungerar som pedagogiska ledare

för verksamheten. De arbetsplaner som finns inom de olika programmen är

mycket begränsade och har ingen tydlig styrförmåga på verksamheten.

Skolinspektionen bedömer att skolledningen måste ta ett större ansvar för det

pedagogiska utvecklingsarbetet på skolan och se till att arbetsplaner utarbetas

som har en verklig styrförmåga på verksamheten.

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

I gymnasieförordningens 8 kap, 1a § framgår att rektor ska se till att en elevs

eventuella behov av särskilt stöd ska utredas. Om utredningen visar att eleven

behöver särkskilt stöd är det rektorns ansvar att se till att ett åtgärdsprogram

utarbetas. Enligt läroplanen ansvarar också rektorn bland annat för att en lokal

arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande

till de riksgiltiga målen, målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen.

I denna rapport påpekas ett antal fall där skollagstiftningens krav inte följs. Exempel

på detta är utformandet av lokala kurser, avgifter för elever i verksamheten,

brister i likabehandlingsplan, avsaknad av kvalitetsredovisning och genomförande

av utvecklingssamtal.

Skolinspektionen bedömer därför att rektors beslutsfattande behöver stärkas för

att säkerställa att skolan bedriver verksamhet i överensstämmelse med skolförfattningarna.

21 (23)


22 (23)

3.4 Kvalitetsarbete

Bedömningspunkter

Skolinspektionen

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder

för att förbättra måluppfyllelsen.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94, avsnitt 1.2 måste skolans

verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. För att en skola ska

utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta sina undervisningsmål och arbetsformer,

utvärdera sina resultat och pröva nya metoder. Enligt avsnitt 2.6 är det

rektorn som har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet

inriktas på att nå de nationella målen. Därför ska en lokal arbetsplan upprättas

och skolans resultat följas upp och utvärderas i förhållande till de nationella

målen, målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvar för

skolans resultat.

Det finns ett kontinuerligt kvalitetsarbete vid Gudlav Bilderskolan. Särkilt följs

resultaten upp i verksamheten. Den efterföljande analysen av resultaten som

underlag för förbättringsåtgärder är dock för begränsad. Brukarenkäter har genomförts

på skolan i en treårscykel där de undersökta områdena regelbundet

återkommer. Detta har dock inte genomförts kontinuerligt och resultaten har

inte heller här analyserats i tillräcklig omfattning för att resultera i tydlig förändring

i verksamhetens genomförande. I personalgruppen har heller inte resultaten

i tillräcklig omfattning diskuterats. Inspektionen visar att kvalitetsarbetet fått

mindre utrymme vid skolan under senare år. Tidigare fanns en tydligare struktur

och organisation av kvalitetsarbetet. Underlag för kvalitetsarbetet efterfrågas

inte heller längre i samma omfattning från skolledningen.

Skolledningen anser att kvalitetsarbetet är en levande process på skolan där

varje program tar fram mål för varje läsår. Hur arbetet bedrivs varierar dock

mellan programmen. Detta arbete har inte styrts upp från skolledningen.

Skolinspektionen bedömer att kvalitetsarbetet måste utvecklas så att det blir mer

systematiskt för att utgöra grund för skolans utvecklingsarbete och skolans kvalitetsredovisning.

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens

krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X


Skolinspektionen

Motivering

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m m skall varje

skola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga

uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen

skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen

för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder

kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för

ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen skall verksamhetens förutsättningar,

arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Enligt

3 a § ska uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan/handlingsplan

mot kränkande behandling redovisas.

Gudlav Bilderskolan har en utarbetad kvalitetsredovisning för läsåret 2006/07.

Den uppfyller i huvudsak de krav som ställs på en kvalitetsredovisning enligt

förordningen. Den innehåller dock inte någon uppföljning eller utvärdering av

likabehandlingsplanen. Inte heller beskrivs hur kvalitetsredovisningen tagits

fram, och hur lärare, övrig personal och elever varit delaktiga i detta arbete.

Underlag för en kvalitetsredovisning av läsåret 2007/08 finns enligt skolledningen,

men kvalitetsredovisningen har inte kunnat utarbetas.

Skolinspektionen bedömer att en kvalitetsredovisning för 2007/08 snarast måste

utarbetas och att kvalitetsredovisningen måste utvecklas så att den innehåller en

uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen. Det måste också tydliggöras

hur den tagits fram och hur lärare, övrig personal och elever varit delaktiga.

2009-09-09 Umeå

Stefan Persson

Håkan Sandström

23 (23)


Regelbunden tillsyn vid Ådalens gymnasieskolor

Gymnasiesärskolan

Dnr 43-2009:455

Regelbunden tillsyn i gymnasiesärskoleverksamheten

inom Ådalens gymnasieskolor

Inledning

Skolinspektionen har granskat verksamheten i gymnasieförbundet Ådalens gymnasieskolor

under våren 2009 och besökt verksamheterna inom gymnasiesärskolan den

19 –20 maj 2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den

regelbundna tillsynen.

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.

Information om den regelbundna tillsynen finns i separata material och på

Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se/Regelbunden/Tillsyn).

På de punkter där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen och

rektorn för verksamheten ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till

Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast

den 9 december 2009.

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga

inspektörerna.

Underlag

Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och

gymnasiesärskolan, dels den information som samlats in under besöket. I gymnasiesärskolan

intervjuades tillförordnad rektor, lärare, annan personal och elever. Även annan

information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem,

eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i

rapporten.

Tabell 1: Antal elever på skolorna

Beskrivning av gymnasiesärskolan

Gymnasiesärskolan Antal elever

Gudlav Bilderskolan 24

Nordviksskolan 16

Ådalsskolan 21

Källa: Huvudmannens uppgifter

Den 1 januari 2008 bildades gymnasieförbundet Ådalens gymnasieskolor. Gymnasieverksamheten

inom Kramfors och Sollefteå kommuner fördes då över till det nybildade

gymnasieförbundet. Verksamheten består vid tillsynstillfället av gymnasieskolorna


2 (16)

Skolinspektionen

Gudlav Bilderskolan i Sollefteå och Ådalsskolan i Kramfors samt av verksamheten

inom gymnasiesärskolan som bedrivs vid Gudlav Bilderskolan, Ådalsskolan och vid

Naturbruksgymnasiet i Nordvik i Kramfors kommun. Huvudman för Naturbruksgymnasiet

är Landstinget i Västernorrland men utbildningen inom gymnasiesärskolan

bedrivs av gymnasieförbundet.

Gymnasiesärskolan leds av en egen rektor som har sin fasta placering vid Ådalsskolan

där även den verksamhetschef finns som har ansvaret för gymnasiesärskolan. Vid tillsynstillfället

var ansvarig rektor sjukskriven och tillförordnad rektor var förbundschefen

för gymnasieförbundet.

Eleverna kommer i huvudsak från kommunerna Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Timrå

och Härnösand.

1 Kunskaper

Bedömningar

Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att

varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.

Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen.

1.1 Kunskapsresultat

Inom detta bedömningsområde har granskats:

om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens mål, programmålen

och kursplanernas mål.

Kommentar och bedömning:

Uppföljning av kunskapsresultaten inom de respektive verksamheterna är begränsad

liksom för den samlade gymnasiesärskolan. Omfattningen av verksamheterna är liten

och personalen anser att det är svårt att jämföra resultaten med någon annan verksamhet.

Det finns inte någon samlad dokumenterad redovisning av gymnasiesärskolans

elevers kunskapsresultat relaterat till läroplanens och kursplanernas mål. Den bild som

ändå framträder vid personalintervjuer och elevintervjuer är att eleverna är nöjda med

utbildningen, tycker att de lär sig mycket samt att eleverna i allmänhet når målen för

kurserna.

Eleverna upplever vidare att lärarna informerar dem om målen för utbildningen och de

känner sig väl insatta i dessa.

Skolinspektionen bedömer att verksamhetens uppföljning av kunskapsresultat måste

bli bättre liksom utvärdering och analys av de samlade resultaten för att säkerställa att

eleverna i gymnasiesärskolan ges en utbildning som ger dem möjlighet att nå målen för

utbildningen.


Skolinspektionen

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat

Bedömningspunkter

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla

kurser/ämnesområden i förhållande till styrdokumentens krav.

Skolform Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Gymnasiesärskola X

Åtgärder behövs

1.2.2 Varje elev ges minst en gång per termin ett utvecklingssamtal där man med den

individuella studieplanen som grund ger en samlad information om elevens kun-

skapsutveckling och studiesituation/skolsituation.

Skolform Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Gymnasiesärskola X

Motivering

Läraren ska fortlöpande ge varje elev information om sina utvecklingsbehov och

framgångar i studierna och minst en gång per termin ska eleven ges en samlad

information om sin kunskapsutveckling och studiesituation i ett utvecklingssamtal.

Utvecklingssamtalet ska genomföras med den individuella studieplanen

som grund. För omyndiga elever ska också den informationen delges vårdnadshavarna.

Tillsynen visar att eleverna har utvecklingssamtal varje termin där elevernas

resultat diskuteras. Eleverna känner sig i huvudsak väl informerade om hur det

går i skolan. Kunskapen om den individuella studieplanen varierar dock varför

det är tveksamt om den individuella studieplanen är grunden för informationen

under utvecklingssamtalet. Alla elever har inte heller individuella studieplaner.

Det är inte heller klart för personalen vem som har ansvaret för upprättandet av

studieplaner.

Skolinspektionen bedömer att individuella studieplaner måste upprättas för alla

elever inom gymnasiesärskolan. Planernas roll behöver också tydliggöras för

eleverna liksom elevernas kunskap om innehållet i planen.

3 (16)


4 (16)

1.3 Bedömning och betygssättning

Bedömningspunkter

Skolinspektionen

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella kursproven för att bedöma elevers

kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning.

Skolform Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Gymnasiesärskola X

Åtgärder behövs

1.3.2 Lärarna utgår vid bedömning och betygssättning från de nationella målen i

kursplanerna och från betygskriterierna.

Skolform Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Gymnasiesärskola X

Åtgärder behövs

1.3.3 Betyg sätts och utfärdas, intyg och studieomdömen utfärdas samt betygskatalog

förs enligt författningarnas krav.

Skolform Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Gymnasiesärskola X

Motivering

Betyg ska enligt gymnasiesärskoleförordningen 7 kap. sättas på varje avslutad

kurs. Betyg ska dock inte sättas på verksamhetsträning. För elever i gymnasiesärskolan

som kan följa undervisningen i kurser i gymnasieskolan skall betyg

sättas enligt mål och betygskriterier för gymnasieskolan.

Något gemensamt system för hur och när betyg sätts inom gymnasiesärskolan

finns inte vid skolorna. Vissa elever får betyg när kurser avslutas medan andra

elever betygsätts när utbildningen avslutas i årskurs tre. Det framkommer även

åsikter om att betygen för elever i gymnasiesärskolan inte är så viktiga eftersom

de inte används som urvalsinstrument till högre utbildning. Eleverna anser dock

att betygen är viktiga för att de ska veta hur de skall förbättra sig. Elever som

kan följa gymnasieskolans kursplaner i vissa ämnen får möjlighet att läsa tillsammans

med gymnasieskolans elever. Detta gäller i huvudsak i karaktärsämnen.

Inga gemensamma diskussioner förs heller mellan verksamheterna på de

tre skolorna för att säkerställa att betygsättningen sker på ett likvärdigt sätt.

Skolinspektionen bedömer att betyg ska sättas i enlighet med författningarnas

krav. Eleverna ska få betyg när kurser avslutas och informeras om dessa. Gym-


Skolinspektionen

nasiesärskolan måste se över sina rutiner för betygsättning så att de överensstämmer

med författningarnas krav. Gemensamma diskussioner bör också föras

inom gymnasiesärskolan för att säkerställa en likvärdig betygsättning.

1.4 Genomförande av utbildningen

Bedömningspunkter

5 (16)

1.4.1 Läroplanens strävansmål, programmålen och kursplanernas mål anger inriktningen

för skolans utbildning.

Skolform Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Gymnasiesärskola X

Åtgärder behövs

1.4.2 Eleverna har inflytande över hur deras utbildning utformas och ges möjlighet att

kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar.

Skolform Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Gymnasiesärskola X

Motivering

Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94, avsnitt 2.3 Elevernas

ansvar och inflytande, ska de demokratiska principerna att kunna påverka, vara

delaktig och ta ansvar omfatta alla elever. Elevernas ansvar för att planera och

genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som arbetsformer

ska vara viktiga principer i utbildningen. Enligt skollagen åligger det alla

som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. Vid varje gymnasieskola

ska det finnas en skolkonferens och för varje klass eller motsvarande

ska det finnas ett klassråd. Den närmare utformningen av elevinflytande genom

klassråd ska dessutom anges i skolans arbetsplan.

Eleverna upplever sig ha möjlighet att påverka undervisningens utformning.

Enligt eleverna tillfrågas de av lärarna hur de vill genomföra sin utbildning fortlöpande.

Klassmöten eller klassråd genomförs också. Däremot deltar inte eleverna

från gymnasiesärskolan i skolgemensamma sammanhang som till exempel

elevråd eller matråd. Möjlighet att delta i sådana sammanhang som även

påverkar eleverna från gymnasiesärskolan efterfrågas.

Skolinspektionen bedömer att möjligheterna till elevinflytande som helhet är

goda för eleverna i gymnasiesärskolan men att skolorna bör sträva efter att ge

även eleverna från gymnasiesärskolan möjlighet att delta i forum för skolgemensamma

frågor.


6 (16)

Skolinspektionen

1.4.3 Skolan strävar mot att varje elev utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och en

förmåga att utvärdera sitt eget lärande. Eleverna i gymnasiesärskolan utvecklar sin

självkännedom och sin förmåga till individuell studieplanering.

Skolform Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Gymnasiesärskola X

Åtgärder behövs

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna och med det

omgivande samhället för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling

och lärande.

Skolform Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Gymnasiesärskola X

Motivering

Enligt Läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, avsnitt 2.1 Kunskaper

ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra skolan till en god miljö för

lärande. Läraren ska vidare samverka med andra lärare i arbetet att nå utbildningsmålen.

Tillsynen visas att samverkan mellan gymnasieskolan och gymnasiesärskolan på

de tre skolorna är utvecklad i varierande omfattning. Personalen inom gymnasiesärskolan

på respektive skola samverkar i huvudsak på ett bra sätt för att

skapa en god utbildning för eleverna. Däremot är samverkan med övrig personal

på respektive skola bristfällig, och sådan samverkan efterlyses av personalen

i större omfattning. Rektors deltagande i den pedagogiska utvecklingsprocessen

på skolorna sker också i begränsad omfattning.

Skolinspektionen bedömer att samverkan mellan de tre enheternas gymnasiesärskoleverksamhet

liksom samverkan med gymnasieskolan behöver utvecklas.

Rektors deltagande i samverkan inom verksamheterna bör också stärkas.

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov

Bedömningspunkter

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till den enskilde elevens behov, förutsättningar,

erfarenheter och tänkande.

Skolform Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Gymnasiesärskola X

Åtgärder behövs


Skolinspektionen

1.5.2 Särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.

Skolform Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Gymnasiesärskola X

Motivering

Enligt gymnasiesärskoleförordningen 8 kap. 1§ ska stödundervisning anordnas

för elever som har behov av extra stöd i skolarbetet under en begränsad tid. För

elever som behöver särskilt stöd får specialundervisning anordnas. En förutsättning

för att eleverna ska få stöd vid behov är att skolans olika stödfunktioner

inom elevvården utnyttjas.

Tillsynen visar att eleverna upplever att de får stöd. Däremot finns en osäkerhet

hos personalen kring hur bestämmelserna om särskilda stödinsatser i förordningen

ska tolkas i praktiken. Personalen efterlyser också mer gemensamma

diskussioner tillsammans med ansvarig rektor för att skapa en likvärdig bedömning

i enlighet med förordningens krav. På skolorna där verksamhet inom

gymnasiesärskolan bedrivs finns tillgång till elevvård i form av skolsköterska

och kurator. Vid tillsynen påtalas att dessa resurser används inom gymnasiesärskolan

i mycket begränsad omfattning.

Skolinspektionen bedömer att gymnasiesärskolans personal tillsammans med

ansvarig rektor måste diskutera hur stödinsatser ges och ska ges för att säkerställa

att elever som behöver särskilt stöd får det. Gymnasiesärskolan bör också

se över hur elevvårdens personal kan göras mer delaktiga i elevernas utbildning.

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som

uppfyller författningarnas krav.

Skolform Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Gymnasiesärskola X

Motivering

Om det framkommer att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder ska,

enligt gymnasiesärskoleförordningen 8 kap. 1a§, rektor se till att behovet utreds.

Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett

åtgärdsprogram utarbetas och elever och vårdnadshavare erbjudas möjlighet att

delta i utarbetandet. Av åtgärdsprogrammet ska det framgå vilka behov eleven

har, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.

Det råder en osäkerhet bland personalen inom gymnasiesärskolan när det gäller

upprättande av åtgärdsprogram och hur man ska tolka författningarnas krav i

detta avseende. Tillsynen visar att åtgärdsprogram ibland upprättas och ibland

inte när elever behöver stödinsatser. Rektors ansvar och delaktighet i arbetet

7 (16)


8 (16)

Skolinspektionen

med åtgärdsprogram är begränsat utom i samband med att elevvårdskonferens

genomförs.

Skolinspektionen bedömer att gymnasiesärskolans personal tillsammans med

rektor måste skapa rutiner för när åtgärdsprogram ska upprättas och hur detta

skall ske som uppfyller författningarnas krav. För stöd i utformningen av åtgärdsprogram

se Skolverkets allmänna råd för arbetet med åtgärdsprogram

(SKOLFS 2008:25).

1.5.4 Skolans individuella program förbereder först och främst eleven för studier på ett

nationellt eller specialutformat program och följer en fastställd plan.

Skolform Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Gymnasiesärskola X

2 Normer och värden

Åtgärder behövs

Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera

eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till

uttryck i vardaglig handling.

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro

Bedömningspunkter

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.

Skolform Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Gymnasiesärskola X

Åtgärder behövs

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.

Skolform Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Gymnasiesärskola X

Åtgärder behövs

2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författning-

arna.

Skolform Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Gymnasiesärskola X


Skolinspektionen

Motivering

Från och med 1 januari 2009 regleras skyldigheten att utarbeta årliga planer mot

kränkande behandling och diskriminering i 14a kapitlet skollagen samt i diskrimineringslagen.

Enligt dessa båda lagar ska planerna upprättas årligen och innehålla

en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller

genomföras under det kommande året. I efterföljande års planer ska också redogöras

för hur de planerade åtgärderna har genomförts. Det finns inget som

hindrar att skolan för samman de planer som ska upprättas till ett dokument.

Den samlade gymnasiesärskolan har ingen gemensam plan mot kränkande behandling.

Vid Nordviksskolan finns en egen likabehandlingsplan från år 2006

som enligt personalen behöver uppdateras för att vara aktuell och uppfylla författningarnas

krav. Vid Ådalsskolan och Gudlav Bilderskolan anses gymnasieskolans

planer omfatta även gymnasiesärskolan. Det är dock tveksamt i vad

mån dessa planer på ett tydligt sätt även omfattar verksamheten inom gymnasiesärskolan

eller vid den kartläggning som skall vara grunden för planerna

tagit hänsyn till förhållanden inom gymnasiesärskolan. Kunskapen om planerna

hos eleverna och deltagandet i framtagandet är också mycket begränsad. Den

tillförordnade rektorn tillika förbundschefen anser att verksamheterna ska ha

egna planer men att de ännu inte kommit så långt i arbetet.

Skolinspektionen bedömer att huvudmannen och skolorna måste se över planerna

mot kränkande behandling så att de uppfyller kraven i lagstiftningen från

den 1 januari 2009.

3 Ledning och kvalitetsarbete

9 (16)

Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens

ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar

dessa grupper. Den regelbundna tillsynen granskar dessutom rektors och personalens

ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans

kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning

Bedömningspunkter

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar och den erbjudna

undervisningstiden kan redovisas.

Skolform Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Gymnasiesärskola X


10 (16)

Motivering

Skolinspektionen

Nationella program i gymnasiesärskolan och timplaner för verksamheten finns i

bilaga till gymnasiesärskoleförordningen. Där anges undervisningstiden i timmar

om sextio minuter för de fyraåriga nationella och specialutformade programmen

samt för yrkesträning inom individuellt program.

Tillsynen visar att det inte är klart inom gymnasiesärskolans verksamhet vem

som har ansvaret för att kontrollera om eleverna får en utbildning som uppnår

den garanterade undervisningstiden. Eftersom inte alla elever har individuella

studieplaner är det inte heller lätt att kontrollera.

Vid tillsynen av gymnasiesärskolan vid Gudlav Bilderskolan framkommer vidare

att skolan tillämpar en timplan som inte överensstämmer med den nationellt

fastställda timplanen. Skolan har lagt in ämnen som man lokalt fattat beslut om

exempelvis livskunskap, boende och fritid. Ämnen som personalen anser vara

viktiga för eleverna i deras fortsatta liv efter utbildningen. Tid till dessa ämnen

har tagits från andra ämnen, vilket innebär att eleverna inte får undervisning i

alla ämnen i den omfattning som stadgas i den nationella timplanen. Det är

oklart om dessa förändringar har beslutats av ansvarig rektor eller av styrelsen.

Skolinspektionen bedömer att gymnasiesärskolan måste utarbeta rutiner som

säkerställer att eleverna får utbildning av den omfattning som författningarna

kräver. Skolinspektionen bedömer vidare att skolan måste se över utbildningen

vid Gudlav Bilderskolan så att den överensstämmer med den nationella timplanens

krav.

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna

Skolform Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Gymnasiesärskola X

Motivering

För modersmålsundervisning i gymnasiesärskolan gäller gymnasieförordningen

5 kap. Om en eller båda av elevens vårdnadshavare har ett annat språk än

svenska som modersmål och språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven,

ska eleven få undervisning i detta språk som ett ämne (modersmålsundervisning)

om eleven har goda kunskaper i språket och eleven önskar få sådan undervisning.

Rektorn beslutar om en elevs modersmålsundervisning. En förutsättning

för att en elev skall kunna ta ställning till detta är att eleven informeras

om denna rättighet och erbjuds modersmålsundervisning.

Tillsynen visar att det inom gymnasiesärskolan inte finns något utarbetat system

för information till elever med rätt till modersmålsundervisning. Frågan om hur

detta ska ske har inte diskuterats inom verksamheten.


Skolinspektionen

Skolinspektionen bedömer att gymnasiesärskolan måste utarbeta ett system som

säkerställer att elever med rätt till modersmålsundervisning informeras om

denna rätt.

3.1.3 Skolans specialutformade program uppfyller författningarnas krav.

Skolform Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Gymnasiesärskola X

3.1.4 Skolans lokala kurser uppfyller författningarnas krav.

Skolform Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Åtgärder behövs

Gymnasiesärskola X

Motivering

Enligt gymnasiesärskoleförordningen 2 kap. får styrelsen för utbildningen besluta

om att inrätta lokala kurser. En lokal kurs skall ge kunskaper i ett eller flera

ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte

tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan.

Inom gymnasieskolan erbjuds ett antal lokala kurser som individuellt val exempelvis

aktiekunskap, bilkörning, matlagning, släktforskning och styrketräning.

Dessutom erbjuds enligt skolans dokumentation lokala kurser i friidrott, fotboll

och ishockey till elever för elever som ”utövar sport på hög nivå.”

Eleverna vid gymnasiesärskolan har i viss utsträckning möjlighet att delta i

gymnasieskolans kurser inom det individuella valet.

Skolinspektionen bedömer att gymnasiesärskolan tillsammans med gymnasieskolan

behöver se över utbudet av lokala kurser för att säkerställa att de överensstämmer

med kraven på lokala kurser i författningarna. Se närmare tillsynsrapport

för Gudlav Bilderskolan.

3.1.5 Skolans lokala inriktningar uppfyller författningarnas krav.

Skolform Styrdokumentens mål och

Gymnasieskola

Förekommer ej.

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

11 (16)


12 (16)

Skolinspektionen

3.1.6 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering och förberedelse för arbete,

boende och fritid i vuxenlivet.

Skolform Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Gymnasiesärskola X

Åtgärder behövs

3.1.7 Utbildningen är avgiftsfri för eleverna med undantag för vissa hjälpmedel eller

enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.

Skolform Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Gymnasiesärskola X

3.1.8 Ungdomar tas emot i enlighet med författningarna.

Skolform Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Åtgärder behövs

Gymnasiesärskola X

Motivering

Av Skollagen 1 kap. framgår att kommuner och landsting är huvudmän för

gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Ett kommunalförbund kan dock överta

kommunernas ansvar som huvudmän för utbildningen. Enligt lagen om entreprenadförhållanden

inom skolan kan kommuner och landsting sluta avtal med

en enskild fysisk eller juridisk person om att denne ska bedriva viss undervisning

inom gymnasieskolan.

Kramfors och Sollefteå kommuners verksamhet inom gymnasiesärskolans individuella

program, verksamhetsträning, låg före bildandet av kommunalförbundet

på en grundskola i respektive kommun. Denna verksamhet ligger efter bildandet

av kommunalförbundet kvar på dessa skolor, vilket innebär att verksamheten

är att betrakta som en entreprenad mellan två offentliga huvudmän.

Skolinspektionen bedömer att huvudmannen måste se över verksamheten så att

inte entreprenadförhållanden strider mot författningarna.

3.1.9 Kommunen erbjuder elever inom gymnasiesärskolan ett urval av olika program och

antalet platser på programmen anpassas med hänsyn till elevernas önskemål.

Skolform Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Gymnasiesärskola X

Åtgärder behövs


Skolinspektionen

3.2 Personalens utbildning

Bedömningspunkter

3.2.1 Skolans lärare/pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i

huvudsak bedriver.

Skolform Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Gymnasiesärskola X

Motivering

Av läroplanen för de frivilliga skolformerna, avsnitt 2.6 Rektors ansvar, framgår

att rektor har ett ansvar för att se till att lärare och annan personal får möjlighet

till den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra

sina uppgifter.

Lärarna vid de tre enheterna med utbildning inom gymnasiesärskolan har i huvudsak

en utbildning för den undervisning de bedriver. Vid tillsynen och genom

enkäter som genomförts vid skolorna framkommer dock att personalen

anser att de behöver mer gemensam kompetensutveckling inom gymnasiesärskolans

verksamhetsområde.

Skolinspektionen bedömer att gymnasiesärskolans personal bör få större möjligheter

till kompetensutveckling.

3.2.2 Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.

Skolform Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Gymnasiesärskola X

3.3 Rektors ansvar

Bedömningspunkter

Åtgärder behövs

13 (16)

3.3.1 Rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare

det övergripande ansvaret för att utbildningen/verksamheten inriktas på att nå de

nationella målen.

Skolform Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Gymnasiesärskola X


14 (16)

Motivering

Skolinspektionen

Enligt 2 kap. 2 § skollagen ska det för ledningen av utbildningen i skolorna finnas

rektorer. Rektor ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan och

särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Enligt Läroplanen för de frivilliga

skolformerna, Lpf 94, avsnitt 2.6 Rektors ansvar, ska rektorn som pedagogisk

ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan ha det

övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de

nationella målen. Rektorn ansvarar för att en arbetsplan upprättas samt för att

skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de riksgiltiga målen,

målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen.

Den ordinarie rektorn för gymnasiesärskolan har en skolledartjänst omfattande

sjuttiofem procent och arbetar fyra dagar i veckan. Rektorn har sin fasta placering

på Ådalsskolan men besöker de andra skolorna regelbundet. Eleverna vet

vem som är deras rektor. Personalen anser dock att rektors förtrogenhet med

verksamheten är begränsad. Inte heller upplevs rektorn som en tydlig pedagogisk

ledare av verksamheten. Ett problem upplevs också vara att den ordinarie

rektorn för gymnasiesärskolan inte funnits med i förbundets ledningsgrupp där

övriga verksamhetschefer deltar och därmed inte kan föra verksamhetens talan.

Även informationen från ledningsgruppen upplevs av personalen som bristfällig.

Tillsynen visar också att ledningsorganisationen för gymnasiesärskolan som

helhet inte är tydlig då det är oklart vilken roll verksamhetschefen på Ådalsskolan,

har för verksamheten inom gymnasiesärskolan.

Skolinspektionen bedömer att styrningen och ledningen för gymnasiesärskolan

måste tydliggöras och stärkas. Ansvarig rektor måste ta ett tydligare ledningsansvar

för verksamhetens kvalitet och pedagogiska utvecklingsarbete.

3.3.2 Rektor fattar beslut enligt bestämmelserna.

Skolform Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Gymnasiesärskola X

Motivering

Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i

skolan har rektorn enligt läroplanen, avsnitt 2.6 Rektors ansvar, det övergripande

ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen.

Rektorn ansvarar för att lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat

följs upp och utvärderas i förhållande till de riksgiltiga målen, målen i

skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har också ansvar för att verksamheten

bedrivs i enlighet med författningarnas krav.

Av beskrivningar och bedömningar i denna rapport framgår att verksamheten

inom gymnasiesärskolan inom ett antal områden inte bedrivits i enlighet med


Skolinspektionen

författningarnas krav. Ansvaret för att så sker ligger ytterst på rektorn.

Skolinspektionen bedömer att rektors kontroll av verksamheten måste stärkas

för att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med författningarnas krav.

3.4 Kvalitetsarbete

Bedömningspunkter

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i

åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.

Skolform Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Gymnasiesärskola X

Motivering

Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94, avsnitt 1.2 måste skolans

verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. För att en skola ska

utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta sina undervisningsmål och arbetsformer,

utvärdera sina resultat och pröva nya metoder. Enligt avsnitt 2.6 är det

rektorn som har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet

inriktas på att nå de nationella målen. Därför ska en lokal arbetsplan upprättas

och skolans resultat följas upp och utvärderas i förhållande till de nationella

målen, målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvar för

skolans resultat.

Inom gymnasiesärskolans verksamhet finns inget samlat systematiskt kvalitetsarbete.

Även på enhetsnivå finns klara brister i uppföljning och utvärdering av

utbildningens resultat. Någon systematisk uppföljning och utvärdering av verksamheten

inom gymnasiesärskolan finns inte. Inte heller finns någon utarbetad

egenkontroll av verksamheten för att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet

med författningarnas krav. Något som leder till att ett antal brister har

uppdagats i samband med tillsynen.

Skolinspektionen bedömer att kvalitetsarbetet inklusive egenkontrollen av verksamheten

måste stärkas och systematiseras för att bilda underlag för gymnasiesärskolans

förbättringsarbete och för att säkerställa att verksamheten bedrivs i

enlighet med författningarnas krav.

15 (16)


16 (16)

Skolinspektionen

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordning-

ens krav.

Skolform Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Gymnasiesärskola X

Motivering

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m m skall varje

skola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga

uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen

skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen

för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder

kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för

ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen skall verksamhetens förutsättningar,

arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Enligt

3 a § ska uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan/handlingsplan

mot kränkande behandling redovisas.

Verksamheten inom gymnasiesärskolan har ingen egen kvalitetsredovisning.

Det är oklart i verksamheterna om det finns någon kvalitetsredovisning som

omfattar gymnasiesärskolans verksamhet. Personalen inom gymnasiesärskolan

har inte deltagit i framtagande av material till gymnasieskolans kvalitetsredovisning.

Kommunalförbundets chef vill att gymnasiesärskolans verksamhet ska

redovisas i en särskild kvalitetsredovisning men verksamheten hade vid tillsynen

inte kommit så långt i detta arbete.

Skolinspektionen bedömer att rektor måste ta ett tydligt ansvar för att verksamheten

inom gymnasiesärskolan kvalitetsredovisas och att personal och elever

görs delaktiga i denna process. Se Skolverkets allmänna råd om kvalitetsredovisning

(SKOLFS 2006:18).

2009-09-09 Umeå

Stefan Persson

Eva Edlund


Regelbunden tillsyn i Ådalsskolan

Gymnasieskola

Regelbunden tillsyn i Ådalens gymnasieskolor

Ådalsskolan

Dnr 43-2009:455

Inledning

Skolinspektionen har granskat verksamheten i kommunalförbundet Ådalens gymnasieskolor

och besökt Ådalsskolan den 11–13 maj, 2009. I slutet av denna rapport framgår

vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen.

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.

Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats

(www.skolinspektionen.se/Regelbunden/Tillsyn).

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen

inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast

den 9 december, 2009.

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga

inspektörerna.

Underlag

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från huvudmannen och

Ådalsskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Ådalsskolan intervjuades

verksamhetschefen, rektorer, lärare, personal i skolans elevhälsoteam, studie-

och yrkesvägledare samt elever. Även annan information om kommunen och skolan

från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat

sätt, har använts.

Gymnasiechefen och rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter

på sakuppgifter i rapporten.

Tabell 1: Antal elever på Ådalsskolan

Beskrivning av skolan

Ådalsskolan Antal elever

Gymnasieskola 733

Källa: Skolverket

Ådalsskolan ligger i Kramfors och ingår, tillsammans med Gudlav Bilderskolan i Sollefteå

kommun, i det nystartade kommunalförbundet Ådalens gymnasieskolor. Ådalsskolan

erbjuder utbildning på tio nationella program. Två av dem har lokala utformningar,

nämligen hantverksprogrammet med profil Stil och hälsa samt det estetiska programmet,

där en av inriktningarna benämns Teater med musikalprofil. Skolan erbjuder även

ett specialutformat program; Idrott, hälsa och ledarskap. I övrigt erbjuds utbildning på


2 (26)

Skolinspektionen

individuella program både för enskilda elever och för grupper och även i form av programinriktat

individuellt program, PRIV samt introduktionskurs för nyanlända elever,

IVIK. Vid skolan bedrivs delar av kommunalförbundets verksamhet för elever mottagna

i gymnasiesärskola. Verksamheten bedöms i en särskild rapport för gymnasiesärskolan.

De program som erbjuds vid Ådalsskolan är följande:

Nationella program Antal elever*

Barn- och fritidsprogrammet 41

Elprogrammet 94

Estetiska programmet 45

Fordonsprogrammet 37

Hantverksprogrammet 30

Individuella program 65

Industriprogrammet 51

Medieprogrammet 52

Naturvetenskapsprogrammet 65

Samhällsvetenskapsprogrammet 63

Teknikprogrammet 69

Specialutformade program

Hälsa, idrott och ledarskap 96

*Källa: Skolverket


Skolinspektionen

Bedömningar

3 (26)

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.

1 Kunskaper

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för eleverna

att nå målen.

1.1 Kunskapsresultat

Tabell 2: Resultatmått för elever som fått slutbetyg respektive läsår

Barn- och fritidsprogrammet

(BF)

Genomsnittlig betygspoäng

Andel (%) elever

med slutbetyg från

gymnasieskolan

inom fyra år

Andel (%) med

grundläggande behörighet

till universitets-

och högskolestudier

Elprogrammet (EC)

Genomsnittlig betygspoäng

Andel (%) elever

med slutbetyg från

gymnasieskolan

inom fyra år

Andel (%) med

grundläggande behörighet

till universitets-

och högskolestudier

Ådalsskolan Kommungrupp

1

Fristående

skolor

Riket

Kommunalaskolor

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008

12,7 12,9 12,2 12,9 11,3 13,1 14,4 12,7

94 72 82 77 . 77 77 77

85 92 88 100 . 90 93 84

11,8 11,1 10,7 11,8 12,5 12,2 12,0 12,2

89 83 82 73 71 86 71 80

83 81 72 .. 88 86 78 89

1 Uppgifter baserade på samtliga kommunala skolor i kommungruppen 15 – 20 000 invånare


4 (26)

Estetiska programmet

(ES)

Genomsnittlig betygspoäng

Andel (%) elever med

slutbetyg från gymnasieskolan

inom fyra år

Andel (%) med grundläggande

behörighet

till universitets- och

högskolestudier

Fordonsprogrammet

(FP)

Genomsnittlig betygspoäng

Andel (%) elever med

slutbetyg från gymnasieskolan

inom fyra år

Andel (%) med grundläggande

behörighet

till universitets- och

högskolestudier

Hantverksprogrammet

(HV) 2

Genomsnittlig betygspoäng

Andel (%) elever med

slutbetyg från gymnasieskolan

inom fyra år

Andel (%) med grundläggande

behörighet

till universitets- och

högskolestudier

Industriprogrammet

(IP)

Genomsnittlig betygspoäng

Andel (%) elever med

slutbetyg från gymnasieskolan

inom fyra år

Andel (%) med grundläggande

behörighet

till universitets- och

högskolestudier

Skolinspektionen

12,1 13,8 .. 12,1 .. 14,7 15,1 14,9

73 85 77 25 73 73 82 80

90 86 .. .. .. 93 91 91

11,2 10,6 .. .. .. 11,5 11,7 11,6

.. 92 70 .. 55 77 75 74

.. .. .. .. .. 84 85 83

. . . . . 13,7 14,2 14,1

. . . . . 80 83 84

. . . . . 91 95 92

.. 9,6 9,6 .. 12,8 11,6 14,7 11,7

.. .. .. .. 50 63 90 68

87 85 90 86 91 73 93 78

1 Uppgifter baserade på samtliga kommunala skolor i kommungruppen 15 – 20 000 invånare

2 Utbildningen på HV startade 2007 och ännu har inga elever slutfört åk 3 och fått slutbetyg


Skolinspektionen

Medieprogrammet

(MP)

Genomsnittlig betygspoäng

Andel (%) elever

med slutbetyg från

gymnasieskolan

inom fyra år

Andel (%) med

grundläggande behörighet

till universitets-

och högskolestudier

Naturvetenskapsprogrammet

(NV)

Genomsnittlig betygspoäng

Andel (%) elever

med slutbetyg från

gymnasieskolan

inom fyra år

Andel (%) med

grundläggande behörighet

till universitets-

och högskolestudier

Samhällsvetenskapsprogrammet

(SP)

Genomsnittlig betygspoäng

Andel (%) elever

med slutbetyg från

gymnasieskolan

inom fyra år

Andel (%) med

grundläggande behörighet

till universitets-

och högskolestudier

5 (26)

12,5 12,8 13,1 13,8 13,4 13,3 13,2 13,5

82 79 92 88 77 70 73 78

86 85 90 86 90 94 84 87

14,9 16,2 .. 14,7 14,5 16,4 16,6 16,2

93 94 90 .. 100 93 87 91

92 100 .. 92 100 98 95 96

13,9 13,8 15,3 15,2 14,8 15,0 15,1 14,7

85 92 97 91 91 86 82 85

90 90 100 100 100 95 91 92


6 (26)

Teknikprogrammet

(TE)

Genomsnittlig betygspoäng

Andel (%) elever

med slutbetyg från

gymnasieskolan

inom fyra år

Andel (%) med

grundläggande behörighet

till universitets-

och högskolestudier

Specialutformade

program

Genomsnittlig betygspoäng

Andel (%) elever

med slutbetyg från

gymnasieskolan

inom fyra år

Andel (%) med

grundläggande behörighet

till universitets-

och högskolestudier

Totalt

Genomsnittlig betygspoäng

Andel (%) elever

med slutbetyg från

gymnasieskolan

inom fyra år

Andel (%) med

grundläggande behörighet

till universitets-

och högskolestudier

Källa: Skolverket

Skolinspektionen

14,3 13,0 .. 13,0 13,9 14,3 13,7 14,0

83 . 92 91 94 89 65 85

100 96 .. 88 96 91 89 90

14,6 .. 15,3 14,5 15,7 14,5 . 14,4

. . . 97 92 84 85

.. .. 93 84 100 89 . 91

14,0 13,0 12,9 13,3 13,9 14,0 14,2 14,0

81 84 80 77 77 76 80 76

93 85 86 82 86 91 88 89

. = Uppgift saknas

.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer


Skolinspektionen

Kommentar och bedömning:

7 (26)

Enligt den officiella statistiken uppvisar Ådalsskolan resultat som för de flesta program

ligger i nivå med snittet för riket och för kommuner av jämförbar storlek. Den genomsnittliga

betygspoängen varierar mellan 11,3 för barn- och fritidsprogrammet, och 15,7

för skolans specialutformade program. Elever på det naturvetenskapliga programmet

hade år 2008 betydligt lägre genomsnittligt betygspoäng, 14,5 jämfört med motsvarande

siffra för riket respektive kommungruppen (16,2 respektive 16,4). Det kan dock konstateras

att samtliga elever på Ådalsskolans naturvetenskapliga program fick slutbetyg

inom fyra år och av dem var alla behöriga till högskolestudier. För det samhällsvetenskapliga

programmet såväl som för teknikprogrammet kan man se en liknande trend,

om än inte lika tydlig. Enligt Skolinspektionen kan siffrorna möjligen förklaras så att

skolans prioritering är att få så många elever som möjligt att klara kurserna och att det

ibland kan ske på bekostnad av att andra inte utmanas i sin kunskapsutveckling.

Resultaten för 2008 visar också att för industriprogrammet såväl som för fordonsprogrammet

är andelen elever med slutbetyg inom fyra år låg. Endast hälften av eleverna

på dessa program slutför sin utbildning, vilket är en betydligt lägre andel än snittet för

riket och för kommungruppen. Skolverkets statistik visar också att drygt var tredje elev

på industriprogrammet gick ut med slutbetyg från utökat program. Det är angeläget att

skolan sammanställer resultaten och analyserar orsakerna till att resultatbilden ser ut

som den gör för att kunna vidta åtgärder för ökad måluppfyllelse.

Statistiken visar också att eleverna, oberoende av program, i vissa kurser har svårare att

nå godkända betyg. Det gäller exempelvis Naturkunskap A, Matematik A, Svenska B

och Idrott och hälsa A. Även här är det angeläget att skolan uppmärksammar resultaten

och analyserar dem för att kunna vidta åtgärder för ökad måluppfyllelse.

Generellt gäller också för skolan att kvinnor i allmänhet når högre genomsnittliga betygspoäng

än män, att kvinnor i högre grad fullföljer sin utbildning inom fyra år och att

fler kvinnor än män är behöriga för högskolestudier.

Skolinspektionens bedömning är att Ådalsskolan behöver vidta åtgärder så att alla

elever ges förutsättningar att nå målen för utbildningen. Skolan bör närmare analysera

sina resultat och använda sig av den tillgängliga statistiken på ett strukturerat sätt som

en av utgångspunkterna i sitt systematiska kvalitetsarbete. Detta för att kunna identifiera

faktorer som behöver åtgärdas i syfte att förbättra måluppfyllelsen.

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat

Bedömningspunkter

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla

kurser i förhållande till styrdokumentens krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs


8 (26)

Skolinspektionen

1.2.2 Varje elev ges minst en gång per termin ett utvecklingssamtal där man med den

individuella studieplanen som grund ger en samlad information om elevens

kunskapsutveckling och studiesituation.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

Enligt 7 kap. 19 § gymnasieförordningen ska rektorn se till att eleven minst en

gång per termin ges en samlad information om sin kunskapsutveckling och studiesituation

i ett utvecklingssamtal. Samtalet ska genomföras med den individuella

studieplanen som grund. I fråga om elever som inte fyllt 18 år ska även

vårdnadshavarna få sådan information.

Enligt 1 kap. 12 § gymnasieförordningen ska det för varje elev upprättas en individuell

studieplan. Den ska innehålla uppgifter om elevens studieväg och om

de val av kurser eleven gjort. Av studieplanen ska det framgå om eleven följer

ett fullständigt, utökat eller reducerat program. Om eleven följer ett utökat program

ska det framgå vilka kurser som ingår i elevens fullständiga program och

vilka kurser som ligger utanför det fullständiga programmet.

Vid Ådalsskolan ingår det i rutinerna att alla elever ska få ett utvecklingssamtal

med sin mentor varje termin och att även föräldrar ska bjudas in till samtalen så

länge eleven inte har fyllt 18 år. I intervjuer framkommer dock att alla elever inte

har ett utvecklingssamtal varje termin och att föräldrar inte alltid får den information

om elevens framgångar och utvecklingsbehov som de har rätt till.

I intervjuer framkommer också att de individuella studieplanerna många gånger

inte utgör grund för utvecklingssamtalet och att studieplanerna inte heller alltid

är det levande dokument för eleverna som det är avsett att vara. De benämningar

som används i studieplanen för de olika typerna av kurser som ingår i programmen

överensstämmer inte med de beteckningar som enligt gymnasieförordningen

ska användas för innehållet i nationella eller specialutformade program.

Exempelvis finns i de individuella kursplanerna benämningen ”Skolans

val” för några av de kurser som ingår i elevers utbildning. Likaså förekommer

benämningen ”Språkval”. Dessa båda benämningar används i grundskolan men

förekommer inte, och ska därmed inte heller användas, inom gymnasieskolan.

Skolinspektionens bedömning är att skolan måste försäkra sig om att alla elever

har ett utvecklingssamtal med den individuella studieplanen som grund och att

även föräldrar till omyndiga elever får den informationen. Skolan måste också

försäkra sig om att den individuella studieplanen utformas i enlighet med förordningens

krav och att den ger eleverna en tydlig bild av hur deras utbildning

är planerad.


Skolinspektionen

1.3 Bedömning och betygssättning

Bedömningspunkter

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella kursproven för att bedöma elevers

kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.3.2 Lärarna utgår vid bedömning och betygssättning från de nationella målen i

kursplanerna och från betygskriterierna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, avsnitt 2.5 Bedömning

och betygssättning, ska betyget uttrycka i vad mån den enskilde eleven har

uppnått de kunskapsmål som uttrycks i kursplanen för respektive kurs och som

definieras i betygskriterier. Skolverkets allmänna råd om bedömning och betygssättning

säger också att de lokala tolkningarna av betygskriterierna bör jämföras

med tolkningar som görs av andra lärare och analyseras utifrån bland annat

resultaten på nationella prov. Här betonas också vikten av att det förs diskussioner

om de lokala tolkningarna av kursplaner och betygskriterier mellan

lärare i olika program, årskurser och skolor, både för att inspirera och lära av

varandra och för att skapa likvärdiga förutsättningar för undervisningen och

bedömningen av elever i skolan och i olika skolor.

För att kunna uppnå en så likvärdig och rättvis bedömning som möjligt är det av

största vikt att mål och betygskriterier blir föremål för ständig diskussion mellan

betygssättande lärare på skolan såväl som på andra skolor. På Ådalsskolan diskuteras

visserligen bedömningsfrågor och betygsättning utifrån behov vid särskilt

svårbedömda fall. Även om det inom några program sker viss sambedömning

av elevers resultat utifrån kursplanemål och betygskriterier är det den samlade

bilden att det inte sker någon organiserad samverkan kring dessa frågor,

varken på skolan eller med andra skolor.

Det är Skolinspektionens bedömning att skolan i större utsträckning behöver

skapa forum för diskussion av tolkningen av kursplanemål och betygskriterier

med syftet att lärarnas bedömning och betygssättning ska bli så likvärdig och

rättvis som möjligt.

9 (26)


10 (26)

Skolinspektionen

1.3.3 Betyg sätts och utfärdas och betygskatalog förs enligt författningarnas krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.4 Genomförande av utbildningen

Bedömningspunkter

1.4.1 Läroplanens strävansmål, programmålen och kursplanernas mål anger inriktningen

för skolans utbildning.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.4.2 Eleverna har inflytande över hur deras utbildning utformas och ges möjlighet att

kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94, avsnitt 2.3 Elevernas

ansvar och inflytande, ska de demokratiska principerna att kunna påverka, vara

delaktig och ta ansvar omfatta alla elever. Elevernas ansvar för att planera och

genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som arbetsformer

ska vara viktiga principer i utbildningen. Enligt skollagen åligger det alla

som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. Vid varje gymnasieskola

ska det finnas en skolkonferens och för varje klass eller motsvarande

ska det finnas ett klassråd. Den närmare utformningen av elevinflytande genom

klassråd ska dessutom anges i skolans arbetsplan.

Vid Ådalsskolan finns en lokal styrelse, som består av representanter för personal

och elever. Den lokala styrelsen sammanträder en gång i månaden och där

behandlas frågor av betydelse för både elever och personal. Den lokala styrelsen

har en sammansättning av ledamöter som gör att den kan betraktas som skolkonferens.

Klassrådstid finns angiven på elevernas scheman, men intervjuer

med både elever och personal ger vid handen att tiden endast sporadiskt används

för att dryfta frågor som rör elevernas utbildning eller skolgemensamma

spörsmål. Av intervjuerna framgår att den lokala styrelsens insatser inte är väl

kända bland alla elever. I klasser där den lokala styrelsen har representanter

förefaller engagemanget vara större och i klasser där det inte finns några representanter

känner eleverna inte till vad som avhandlas. Klassrådstiden används

mestadels en gång i månaden för att lyfta frågor som skolledningen tagit initia-


Skolinspektionen

tiv till och vill ha synpunkter på inför det möte som den lokala styrelsen har

varje månad. Det framgår också att eleverna inte har medverkat eller varit delaktiga

i framtagandet av skolans plan för likabehandling, vilket är ett krav enligt

författningarna. Eleverna deltar inte heller i utarbetandet av skolans kvalitetsredovisning.

Av intervjuerna framgår vidare att variationen är stor mellan lärare, ämnen och

kurser i vilken utsträckning eleven ges möjlighet till inflytande över arbetsformer

och innehåll. Elever kan ibland uttrycka att de gärna överlåter till läraren att

bestämma kursernas innehåll och arbetsformer. Skolinspektionen vill i sammanhanget

betona vikten av att skolan arbetar aktivt med att engagera eleverna i

planeringen av sin egen utbildning. En viktig förutsättning för att eleverna ska

kunna utöva inflytande i undervisningen är att de har kännedom om kursplanernas

mål och betygskriterier. Skolinspektionen har även tagit del av exempel

där lärare på ett föredömligt sätt presenterar och går igenom kursernas innehåll

och betygskriterier vid kursstarten och också regelbundet återkopplar till dessa

under kursens gång samt vid betygssättning av elevens prestationer. I intervjuer

med elever och personal framgår det dock att det varierar mellan program, kurser

och lärare i vilken utsträckning detta sker.

Skolinspektionens bedömning är att Ådalsskolan måste försäkra sig om att

samtliga elever omfattas av och ges möjlighet till inflytande över såväl arbetsformer

som innehåll i undervisningen. Skolan bör också klargöra syftet med

klassrådet, se till att det fylls med avsett innehåll och genomförs regelbundet i

samtliga klasser. Likaså bör elevernas medverkan och delaktighet i framtagandet

och utarbetandet av såväl skolans likabehandlingsplan som kvalitetsredovisning

öka.

1.4.3 Skolan strävar mot att varje elev utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och

en förmåga att utvärdera sitt eget lärande.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

Enligt Lpf 94, avsnitt 2.1 Kunskaper, ska skolan sträva mot att varje elev utvecklar

en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande.

Mot bakgrund av vad som sagts ovan under punkt 1.4.2 och tidigare under

punkt 1.2.2 om individuella studieplaner, samt då utvecklingssamtal inte alltid

genomförs, ges inte eleverna fullt ut möjlighet till insikt om sitt eget lärande.

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver förbättra sitt arbete med att utveckla

elevernas insikt om sitt eget lärande.

11 (26)


12 (26)

Skolinspektionen

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna och med det

omgivande samhället för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling

och lärande.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

Enligt Läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, avsnitt 2.1 Kunskaper

ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra skolan till en god miljö för

lärande. Läraren ska vidare samverka med andra lärare i arbetet att nå utbildningsmålen.

Enligt läroplanens avsnitt 2.6 Rektors ansvar, sägs också att rektorn

har ett särskilt ansvar för att skolans arbete med kunskapsområden, där flera

ämnen skall bidra, samordnas så att de utgör en helhet för eleverna.

På Ådalsskolan finns enligt personalen en hög grad av samsyn när det gäller att

skapa en god miljö för lärande. Personalen är indelad i arbetslag uppbyggda

kring ett eller flera program. Kärnämneslärare är ofta knutna till ett arbetslag,

men kan ändå undervisa i grupper som hör till andra program. I intervjuer

framkommer att viss samverkan sker mellan lärare samt att kärnämneskurser i

viss mån färgas av programmets karaktär. Detta gäller dock långt ifrån alla program.

På skolan sker som tidigare nämnts inte någon organiserad samverkan

kring bedömning och betygssättning, även om spontana diskussioner kan föras

mellan lärare i anslutning till svårbedömda fall. Skolan deltar heller inte i nätverksträffar

med lärare på andra skolor, varken gymnasieskolor eller grundskolor,

för att diskutera frågor kring bedömning och betygssättning. Däremot pågår,

enligt skolledningen, samarbete med det omgivande samhället i form av

projekt med offentliga verksamheter och näringsliv. Nätverksträffar förekommer

också på regional och riksnivå för personal på några yrkesförberedande

program.

På skolan undervisas nyanlända elever med annat modersmål än svenska och

även ensamkommande flyktingungdomar inom det individuella programmets

introduktionskurs för nyanlända elever, IVIK. Dessa elever undervisas mestadels

avskilda från övrig undervisning och liten samverkan sker med övriga program.

Enligt Skolverkets allmänna råd för utbildning av nyanlända elever har

många skolor goda erfarenheter av att låta nyanlända elever, som är placerade i

IVIK, delta i delar av undervisningen i reguljära klasser, för att ge dem möjlighet

att tidigt bli delaktiga i skolans gemensamma liv. Om inte skolan arbetar aktivt

för att låta dessa elever komma ut i reguljär undervisning finns också en risk för

att eleverna under lång tid blir kvar i sin introduktionsgrupp, vilket i längden

kan få så kallade inlåsningseffekter, då eleven med stigande ålder fortfarande är

kvar i ungdomsskola.

Skolinspektionens bedömning är att skolan i större utsträckning bör verka för

ämnesintegration och samverkan mellan lärare för att skapa en helhet i elevernas

utbildning. Skolan bör också arbeta för att bättre inkludera de nyanlända


Skolinspektionen

eleverna i skolans gemenskap för att underlätta integrering och elevers lärande i

alla ämnen.

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov

Bedömningspunkter

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till den enskilde elevens behov, förutsättningar,

erfarenheter och tänkande.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, avsnitt 2.1 Kunskaper,

ska läraren utgå från den enskilde elevens behov, förutsättningar, erfarenheter

och tänkande. Läraren ska också organisera arbetet så att eleven utvecklas efter

sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela

sin förmåga.

Dokumentation och intervjuer vittnar om att Ådalsskolan har ambitioner att

flexibelt anpassa undervisningen så att den ska tillgodose varje elevs specifika

behov. I intervjuer framkommer dock att det varierar mellan program, kurser

och lärare i vilken utsträckning man lyckas. I intervjuer med skolledning och

personal lyfts också nödvändigheten av att i högre grad låta organisationen ta

hänsyn till den utmaning det innebär för enskilda lärare att anpassa undervisningen

till varje elevs specifika behov. Likaså diskuteras i dessa grupper behovet

av att utveckla undervisningen för att skapa mer motivation och engagemang

hos eleverna. Elever uttrycker i intervjuer att individanpassning ofta får formen

av självstudier, där eleverna får en uppgift att lösa och ofta blir lämnad att lösa

den på egen hand, antingen i skolan eller hemma. Eleverna saknar ibland lektioner

där läraren är mer aktiv och leder genomgångar eller diskussioner.

Skolinspektionen bedömer att skolan i högre grad behöver föra diskussioner

kring undervisningens organisation och utformning för att lärarna bättre ska

kunna anpassa undervisningen till den enskilda elevens behov. Det är viktigt att

de diskussionerna inte bara handlar om elevers behov av stöd utan också behandlar

frågan om hur undervisningen kan anpassas för att även tillgodose elevers

behov av utmaningar.

1.5.2 Särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

13 (26)


14 (26)

Motivering

Skolinspektionen

Enligt läroplanen ska alla som arbetar i skolan hjälpa elever som har behov av

särskilt stöd. Läraren ska stimulera, handleda, och stödja eleven och ge särskilt

stöd till elever med svårigheter. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt de

elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen.

Elever med annat modersmål än svenska ska också få studiehandledning på sitt

modersmål om eleven behöver det.

På Ådalsskolan finns rutiner avseende arbetet med elever i behov av särskilt

stöd. Olika typer av träffar hålls för att rektorer, mentorer och undervisande

lärare ska hålla sig underrättade om hur eleverna klarar sina kurser. Elevhälsoteamet

kopplas in när behov finns. Ibland sker det som ett resultat av de träffar

som hållits, men ibland också på initiativ av enskilda lärare, eleven själv eller

vårdnadshavare. Den organisation som skolan har i arbetet med särskilt stöd

medför dock att det blir otydligt var i processen ansvarig rektor tar erforderliga

beslut om att initiera utredning och vid behov se till att åtgärdsprogram utarbetas.

Skolan har en specialpedagog, som framför allt arbetar konsultativt i elevhälsoteamet

och sällan direkt med elever. Särskilt stöd ges mestadels av undervisande

lärare i respektive kurs. Om behoven är större och mer specifika hänvisas eleven,

efter bedömning av specialpedagogen, till den grupp elever och de lärare

som arbetar inom individuella program. Det finns också en speciallärare som på

delar av sin lärartjänst arbetar med enskilda elever eller grupper i behov av särskilt

stöd. Skolan erbjuder dock inte studiehandledning på modersmålet till elever

som är i behov av det.

Skolinspektionens bedömning är att Ådalsskolan på många sätt arbetar för att ge

eleverna särskilt stöd och försöker hitta rutiner för att undvika att elever hamnar

”mellan stolarna”. Rutinerna riskerar dock att bidra till en otydlighet i ansvarsfördelningen

mellan de olika nivåerna; rektorer, mentorer och elevhälsopersonal.

Skolinspektionen bedömer att rektors ansvar för att initiera och vid behov se

till att åtgärdsprogram utarbetas måste förtydligas. Skolan måste också se till att

elever med annat modersmål än svenska får studiehandledning på sitt modersmål

om de behöver det.

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller

författningarnas krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare

eller på annat sätt framkommer att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder,

skall rektor se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behö-


Skolinspektionen

ver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas och elever

eller vårdnadshavare erbjuds möjlighet att delta i utarbetandet. Av åtgärdsprogrammen

framgår vilka behov eleven har, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna

skall följas upp och utvärderas (8 kap. 1 a § gymnasieförordningen).

Av dokumentation och i intervjuer framgår att i Ådalsskolans sätt att arbeta med

elever i behov av särskilt stöd ingår att göra så kallade åtgärdsplaner när eleven

har svårigheter i en kurs eller riskerar att få betyget Icke godkänt. Dessa uppgifter

sammanställs vid de genomgångar av elevernas resultat som görs en gång

per termin inför utvecklingssamtalen. Åtgärdsprogram utarbetas vanligen när

eleven har samlat på sig många sådana icke godkända kurser, men kan också,

enligt skolledningen, utarbetas när som helst under terminen när ett behov av

särskilt stöd upptäcks. Av de åtgärdsprogram som Skolinspektionen tagit del av

framgår inte alltid tydligt vilka behov eleven har eller hur de ska åtgärdas, hur

åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Åtgärdsprogrammen har inte heller

alltid föregåtts av en av rektor initierad utredning.

Skolinspektionens bedömning är att skolan måste se till att åtgärdsprogram

upprättas i enlighet med de krav som författningarna ställer.

1.5.4 Skolans individuella program förbereder först och främst eleven för studier på

ett nationellt eller specialutformat program och följer en fastställd plan.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

Enligt 5 kap. 4 b § skollagen ska individuella program först och främst förbereda

eleverna för studier på ett nationellt eller specialutformat program. Utbildningen

ska bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier om inte eleven

begär annat och styrelsen för utbildningen beslutar så. Utbildningen på individuella

program ska följa en plan, som fastställs av styrelsen.

På Ådalsskolan bedrivs verksamhet inom individuella program, IV, för elever

som måste komplettera sina grundskolebetyg. De allra flesta av dessa elever går

över till ett nationellt eller specialutformat program efter ett år på IV. IVgruppen

fungerar också delvis som skolans stödverksamhet för de elever på

andra program, som är i behov av särskilt stöd. Introduktionskurs för nyanlända

elever, IVIK, finns i två grupperingar, en nybörjargrupp och en fortsättningsgrupp.

I framförallt nybörjargruppen är antalet elever stort och där finns endast

en lärare. Därför har några av de nyanlända och ensamkommande ungdomarna

placerats i gruppen för IV-elever. I dagsläget får dessa elever undervisning i

svenska motsvarande fem timmar i veckan, vilket måste anses som alldeles för

lite mot bakgrund av huvudprincipen att utbildning på individuella program

ska motsvara heltidsstudier. I övrigt finns inte någon utarbetad plan för hur

dessa elevers behov bäst ska tillgodoses eller hur deras utbildning ska läggas

15 (26)


16 (26)

upp.

Skolinspektionen

Skolan har också ett mindre antal elever som går programinriktat individuellt

program, PRIV. De eleverna går direkt in i ett yrkesförberedande program där

det finns plats och följer undervisningen där, utan att någon särskild planering

har utarbetats för hur de ska klara av det eller de grundskoleämnen som de inte

har betyg i.

Skolinspektionen bedömer att skolan måste försäkra sig om att alla elever inom

verksamheten för individuella program har en utarbetad plan för sin utbildning.

Skolan måste också se till att ha rutiner för att ta emot nyanlända elever på bästa

sätt och att fylla deras utbildning med ett innehåll som är anpassat efter deras

förutsättningar och behov.

2 Normer och värden

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en

trygg miljö.

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro

Bedömningspunkter

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

Enligt Läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, skall ingen i skolan utsättas

för diskriminering eller annan kränkande behandling. Alla som arbetar i

skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för lärande och ska

gemensamt med eleverna ta ansvar för de sociala, kulturella och fysiska skolmiljön.

I intervjuer med personalen framträder en bild av Ådalsskolan som en överlag

trygg och trivsam arbetsplats för både elever och personal. Skolan beskrivs som

förhållandevis lugn, lokalerna är välbevarade och skolan ger ett välvårdat intryck

utan klotter och förstörelse. Ändå höjs röster bland eleverna som säger att

den trygga stämningen inte gäller alla. Flickor kan ibland känna sig obekväma

och onödigt påpassade av pojkar från andra program och några uttrycker att det

råder en statusskillnad mellan programmen. Detta kan bidra till att det skapas

en känsla av ”vi och dom” på skolan, en känsla, som i längden kan få olyckliga

konsekvenser.

Även om skolan tycker sig agera vid signaler om kränkande behandling och

också för samtal i personal- och elevgrupper är det Skolinspektionens bedöm-


Skolinspektionen

ning att skolan måste vara observant och inte låta sig invaggas i en känsla av

falsk trygghet att det i alla lägen råder en god stämning på skolan. Trots att det

på ytan kan se ut som om miljön är trygg och trivsam är det skolans ansvar att

på alla sätt vara uppmärksam på vad som händer och agera direkt när incidenter

inträffar. I det förebyggande arbetet med normer och värden är det också av

största vikt att skolan utreder orsakerna till uppfattningen att det finns grupperingar

och statusskillnader mellan programmen.

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

I skollagen 1 kap. 2 § ska verksamheten i skolan utformas i överensstämmelse

med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom

skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår

gemensamma miljö. Särskilt ska den som verkar inom skolan främja jämställdhet

mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling. I 5

§ lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn

och elever ska huvudmannen för verksamheten se till att det bedrivs ett målinriktat

arbete för att främja de ändamålen. Läroplanen för de frivilliga skolformerna,

Lpf 94 säger att skolan aktivt och medvetet ska påverka och stimulera

eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa

komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.

I Ådalsskolan bedrivs det förebyggande värdegrundsarbetet ibland i form av

skolgemensamma studiedagar eller idrottsaktiviteter i syfte att skapa samhörighet.

Ibland tar skolledningen initiativ till diskussioner om värdegrundsfrågor

som klasserna ombeds genomföra på klassrådstid. I övrigt bedrivs inget mer

organiserat förebyggande värdegrundsarbete vid skolan. Vid utarbetandet av

skolans likabehandlingsplan har man inte heller tagit tillfället i akt att tillsammans

med elever och personal diskutera värdegrundsfrågor.

Även om det till viss del bedrivs ett förebyggande värdegrundsarbete på Ådalsskolan

är det, mot bakgrund också av den situation som beskrivs under punkt

2.1.1, Skolinspektionens bedömning att Ådalsskolan måste förbättra och skapa

en systematik i sitt förebyggande värdegrundsarbete.

2.1.3 Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

17 (26)


18 (26)

Motivering

Skolinspektionen

Från och med den 1 januari 2009 regleras kraven på årliga planer mot kränkande

behandling och diskriminering i 14a kapitlet i skollagen samt i diskrimineringslagen.

Detta innebär att skolan måste beakta bestämmelserna i två regelverk för

att garantera samma materiella skydd mot diskriminering, trakasserier och

kränkande behandling. De åtgärder som skolan vidtar måste således utgå från

denna reglering. Det finns inget som hindrar att skolan för samman de planer

som ska upprättas till ett dokument.

Enligt 14 a kap i skollagen ska skolhuvudmannen se till att det för varje verksamhet

upprättas en plan mot kränkande behandling. Planen ska beskriva vad

personalen ska göra om det händer något akut, men också beskriva det förebyggande

arbetet och hur arbetet ska följas upp. Planen ska också beskriva vem som

ska göra vad. Dessutom ska eleverna vara med i arbetet med att utarbeta, följa

upp och utvärdera den.

Skollagen har skärpts på så sätt att det anges att en plan mot kränkande behandling

ska upprättas årligen. Det är inte tillräckligt att bara följa upp och se över

planen. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som skolan avser

att påbörja eller genomföra under året. En sådan redogörelse förutsätter att man

på skolan eller i verksamheten först gör en kartläggning av den egna verksamheten

som man kan utgå från.

Ådalsskolans dokument, benämnd likabehandlingsplan, är nyligen framtagen

och daterad maj 2009. Den motsvarar författningarnas krav i flera avseenden,

dock inte i alla. Eleverna har inte varit med i utarbetandet. I planen framgår att

den ska följas upp och revideras endast vid behov. Det syns inte heller tydligt att

skrivningarna utgår ifrån en kartläggning av den aktuella situationen på skolan,

vilket är särskilt viktigt apropå den beskrivning av situationen på skolan som

lyfts i intervju med elever. Se vidare under punkt 2.1.1.

Skolinspektionen bedömer att skolan och huvudmannen måste se till att skolans

plan mot kränkande behandling fullt ut motsvarar de krav lagen ställer och i

sammanhanget särskilt beaktar vikten av att en tydlig kartläggning av situationen

på skolan ligger till grund för skrivningarna i planen.

3 Ledning och kvalitetsarbete

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.


Skolinspektionen

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning

Bedömningspunkter

19 (26)

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar och den erbjudna

undervisningstiden kan redovisas.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

Enligt 5 kap 4d § gymnasieförordningen har elever rätt till sin garanterade undervisningstid.

I 1 kap. 2 § gymnasieförordningen sägs att med undervisningstid

avses arbete som planerats av lärare och elever tillsammans och som elever

genomför under en lärares ledning. Enligt 1 kap. 11 § gymnasieförordningen

beslutar styrelsen för utbildningen om antalet undervisningstimmar för varje

kurs och för projektarbete samt om fördelningen av undervisningstiden. Styrelsen

för utbildningen skall kunna redovisa hur varje elev har erbjudits sin garanterade

undervisningstid. Enligt 5 kap. 4 b § skollagen ska också utbildningen på

individuella program bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier om

inte eleven begär annat och styrelsen för utbildningen beslutar så.

På Ådalsskolan framgår i intervjuer att det ibland vållar problem när elever gör

sina val av kurser att kunna hitta utrymmen i schemat som inte krockar med

elevens deltagande i andra kurser. Enligt eleverna tillhör schemakrockar vanligheterna,

vilket innebär att elever endast kan delta i delar av den undervisning

som erbjuds i vissa kurser, just för att inte missa undervisningstid i andra kurser.

I de situationerna blir eleverna hänvisade till självstudier. Av den anledningen

kan det ifrågasättas om eleverna får den undervisningstid som de är

garanterade enligt förordningen. I intervjuer framkommer att schemakrockarna

drabbar elever från olika program, men enligt skolledningen gäller det för elever

på ett visst program som valt att studera efter ett utökat program och som bedömts

ha förmåga att klara av det. Som tidigare nämnts i rapporten finns det

emellertid elever på skolans individuella program som inte har en planerad

utbildning motsvarande heltidsstudier.

Skolinspektionens bedömning är att skolan måste försäkra sig om att eleverna

får den undervisningstid de är garanterade och att man har system för att kunna

presentera hur varje enskild elev har blivit erbjuden sin garanterade undervisningstid.

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X


20 (26)

Motivering

Information om valmöjligheter

Skolinspektionen

I 5 kap. 1 § gymnasieförordningen framgår att ett nationellt program inom gymnasieskolan

består av

- kärnämneskurser,

- för programmet gemensamma karaktärsämneskurser,

- i förekommande fall för inriktningen gemensamma karaktärsämneskurser,

- valbara karaktärsämneskurser,

- kurser inom det individuella valet,

- projektarbete.

Statens skolverk beslutar om vilka ämnen och kurser som skall ingå i respektive

program och i de nationellt fastställda inriktningarna.

Ådalsskolan har i presentationerna av sina program, i de poängplaner som Skolinspektionen

tagit del av och även i elevernas studieplaner använt sig av benämningar

som inte hör hemma i gymnasieskolan. Exempelvis förekommer

benämningar som ”Skolans val”, ”Språkval” och ”schablonkurser”. Detta kan

leda till en otydlighet för elever och deras vårdnadshavare avseende det utbud

av valbara möjligheter som ska finnas inom de olika programmen. Inom några

program har endast 100 eller 200 poäng avsatts för kurser inom det individuella

valet, vilket strider mot författningarna.

Skolinspektionens bedömning är att skolan måste se till att presentationen av

programmen, poängplanerna och elevernas studieplaner ger en tydlig bild av

hur utbildningen är upplagd generellt, men även för varje enskild elev. Detta för

att försäkra sig om att elever och deras vårdnadshavare ska få god kontroll över

programmets struktur och de valmöjligheter som erbjuds. Se vidare bedömning

under punkt 1.2.2.

Modersmål

Enligt 5 kap. 7 § gymnasieförordningen ska en elev få undervisning i sitt modersmål,

om språket är dagligt umgängesspråk och talas av elevens vårdnads-

havare. Det kräver dock att eleven har goda kunskaper i språket och att eleven

själv önskar sådan undervisning.

På Ådalsskolan finns elever med annat modersmål än svenska. Ingen av dem får

dock undervisning i sitt modersmål.

Skolinspektionen bedömer att skolan bättre måste informera elever och deras

vårdnadshavare om rätten att få studera sitt modersmål samt också att skolan i

högre utsträckning måste anstränga sig för att rekrytera lärare som kan undervisa

eleverna i sina respektive modersmål.

Svenska som andraspråk

Enligt 5 kap 2 § gymnasieförordningen får en elev som har ett annat språk än

svenska som modersmål läsa svenska som andraspråk som kärnämne i stället


Skolinspektionen

för svenska, om eleven behöver och önskar det.

På Ådalsskolan finns inga elever som studerar svenska som andraspråk, trots att

det på skolan finns många elever med annat modersmål än svenska. Inom de

individuella programmens introduktionskurs för nyanlända elever, IVIK, är det

vanligt att eleverna studerar svenska enligt de kursplaner och den organisation

som gäller för vuxenutbildningens Svenska för invandrare, Sfi.

Skolinspektionens bedömning är att skolan tydligare måste informera eleverna

och vårdnadshavarna om den möjlighet som gymnasieförordningen ger dem att

läsa svenska som andraspråk. Skillnaden mellan Sfi och svenska som andraspråk

bör också tydliggöras. När skolan väljer kursplan för nyanlända elevers

studier i svenska inom det individuella programmet är det, enligt Skolinspektionen,

viktigt att elevens individuella förutsättningar och mål beaktas då kursplanerna

har olika inriktning. Kursplanen i svenska som andraspråk är inriktad

på att stödja elevens språkutveckling och språkförmåga utifrån de krav som

studierna i grundskolan som helhet ställer samt som grund för fortsatta studier i

gymnasieskolan. Sfi-kursplanen däremot är tydligt inriktad på vuxenliv i vardag,

samhälle och arbetsliv för vuxna studerande som redan har ett utvecklat

modersmål.

3.1.3 Skolans specialutformade program uppfyller författningarnas krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

Enligt 5 kap. 4a § skollagen ska ett specialutformat program i fråga om utbildningens

nivå motsvara ett nationellt program och därmed kunna ligga till grund

för fortsatt utbildning på högskolenivå eller för yrkesverksamhet. Det kan utformas

individuellt för en elev eller gemensamt för en grupp elever. Styrelsen

för utbildningen skall fastställa en plan för varje specialutformat program. Om

programmet är avsett för en grupp elever, skall styrelsen även fastställa programmål.

(SFS 1999:180) I 5 kap. 4c § skollagen hänvisas till de bestämmelser om

utbildningens omfattning som framgår av skollagens bilaga 2.

På Ådalsskolan finns ett specialutformat program, Hälsa, idrott och ledarskap.

Programmet presenteras i skolans programbroschyr och med en poängplan som

finns att hämta på skolans hemsida. Materialet informerar dock inte tydligt om

hur programmet är strukturerat. Inte heller finns några fastställda programmål

för programmet.

Skolinspektionens bedömning är att skolan måste försäkra sig om att det specialutformade

programmet har fastställda programmål och att dess innehåll och

struktur presenteras på ett tydligt sätt.

21 (26)


22 (26)

3.1.4 Skolans lokala kurser uppfyller författningarnas krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

Skolinspektionen

I 2 kap. 14 § gymnasieförordningen får styrelsen för utbildningen besluta om att

inrätta lokala kurser. Dessa kurser ska ge kunskaper i ett eller flera ämnen som

inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. En lokal kurs kan förekomma

på nationella, specialutformade och individuella program. En lokal kurs

får inte ersätta kurser i kärnämnen eller de kurser i karaktärsämnen som är gemensamma

för ett nationellt program eller finns inom en nationellt fastställd

inriktning. Enligt 15 § är det styrelsen för utbildningen som fastställer det antal

gymnasiepoäng som en lokal kurs omfattar och även de betygskriterier som

gäller för lokala kurser.

Av de lokala kurser som erbjuds vid Ådalsskolan förekommer ett antal vars

innehåll mycket väl kan tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. Det

gäller exempelvis kurserna i motionsidrott A, B och C, turistspanska, presentationsteknik,

bildspråk m m. Likaså erbjuds en kurs i livskunskap, där innehållet

är av sådan art att det, enligt läroplanen, ska genomsyra all verksamhet på skolan.

Skolinspektionens bedömning är att skolan måste se över utbud och utformning

av sina lokala kurser och försäkra sig om att de uppfyller förordningens krav.

3.1.5 Skolans lokala inriktningar uppfyller författningarnas krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

Enligt 2 kap. 11 § gymnasieförordningen får styrelsen för utbildningen besluta

om lokala inriktningar inom de nationella programmen. En lokal inriktning skall

tillgodose ett sådant lokalt eller regionalt utbildningsbehov som inte kan tillgodoses

inom ramen för de nationellt fastställda programmen och inriktningarna.

En lokal inriktning kan omfatta andra och tredje utbildningsåret eller endast

tredje utbildningsåret på något av de nationella programmen. Enligt 12 § ska

styrelsen fastställa ytterligare mål för utbildningen utöver dem som gäller för

det nationella programmet. Enligt 13 § ska det av beslutet framgå vilka mål som

gäller för utbildningen, vilka kunskaper eleverna ska ha uppnått vid avslutad

utbildning samt vilka kurser inriktningen innehåller utöver kärnämnen och

gemensamma karaktärsämneskurser.

Vid Ådalsskolan erbjuds lokala varianter på hantverksprogrammet och på det


Skolinspektionen

estetiska programmet. Av elevernas studieplaner framgår också att det på andra

program förekommer att skolan under rubriken ”Skolans val” har bestämt sig

för att vissa kurser ingår i elevens utbildning. Skolinspektionen menar att skolan

här har skapat en lokal inriktning av ett program utan att tydligt klargöra detta

för eleverna i form av kompletterande mål för programmet och en redogörelse

för vilka kunskaper eleverna ska ha uppnått vid fullföljd utbildning

Skolinspektionens bedömning är att skolan måste försäkra sig om att de lokala

inriktningarna har fastställda kompletterande programmål och att deras innehåll

och struktur presenteras på ett tydligt sätt som en lokal inriktning av ett nationellt

program.

3.1.6 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.1.7 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag för vissa hjälpmedel eller

enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

3.2 Personalens utbildning

Bedömningspunkter

Åtgärder behövs

3.2.1 Skolans lärare har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.2.2 Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

23 (26)


24 (26)

3.3 Rektors ansvar

Bedömningspunkter

Skolinspektionen

3.3.1 Rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare

det övergripande ansvaret för att utbildningen inriktas på att nå de nationella målen.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

Enligt 2 kap. 2 § skollagen ska det för ledningen av utbildningen i skolorna finnas

rektorer. Rektor ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan och

särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Enligt Läroplanen för de frivilliga

skolformerna, Lpf 94, avsnitt 2.6 Rektors ansvar, ska rektorn som pedagogisk

ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan ha det

övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de

nationella målen. Rektorn ansvarar för att en arbetsplan upprättas samt för att

skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de riksgiltiga målen,

målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen.

Ådalsskolans rektorer är förtrogna med övervägande delar av den verksamhet

som bedrivs vid skolan. När det gäller verksamheten för nyanlända elever är

dock den allmänna uppfattningen hos såväl skolledning som personal att tiden

inte riktigt räcker till för rektorn att hålla sig tillräckligt förtrogen med situationen

för elever och lärare inom de individuella programmens introduktionskurs

för nyanlända elever. Detta medför att det inte finns tydliga rutiner för mottagning

och planering för dessa elevers utbildning.

Ådalsskolan har en verksamhetschef som också kallas rektor. Därutöver finns

två rektorer med ansvar för var sina program. Det leder till en otydlighet för

elever om vem som är deras ansvarige rektor och tar beslut som rör deras utbildning.

Det är Skolinspektionens bedömning att skolan och kommunalförbundet Ådalens

gymnasieskolor måste ta ett större ansvar för att rektorerna ges rimliga

förutsättningar att kunna vara förtrogna med sina respektive delar av verksamheten

och att de ges förutsättningar att ta ansvar för att utbildningen inriktas

mot de nationella målen. Skolan måste också se till att det är tydligt för varje

elev vilken av rektorerna som är ytterst ansvarig för beslut om elevernas utbildning.

3.3.2 Rektor fattar beslut enligt bestämmelserna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

X


Skolinspektionen

Motivering

Gymnasieförordningens 8 kap, 1a § säger att rektor ska se till att en elevs eventuella

behov av särskilt stöd ska utredas. Om utredningen visar att eleven behöver

särkskilt stöd är det rektorns ansvar att se till att ett åtgärdsprogram utarbetas.

Enligt 4 kap 1 och 2 §§ gymnasieförordningen ska det också vid varje gymnasieskola

finnas en elevvårdskonferens för behandling av elevvårdsfrågor.

Rektor, eller den som rektor utser, ska vara ordförande och vid varje sådant

sammanträde ska protokoll föras. Enligt läroplanen ansvarar också rektorn för

att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas

i förhållande till de riksgiltiga målen, målen i skolplanen och den lokala

arbetsplanen.

Som nämnts tidigare i rapporten under punkt 1.5.2 och 1.5.3 framkommer i intervjuer

att rektorns ansvar i arbetet med elever i behov av särskilt stöd är otydligt.

Likaså är det otydligt i vilken utsträckning elevvårdskonferenser i enlighet

med förordningens krav, hålls för behandling av elevvårdsfrågor. Rektorn har

heller inte sett till att det för skolan finns en utarbetad lokal arbetsplan eller att

skolans kvalitetsarbete dokumenteras i en kvalitetsredovisning som motsvarar

förordningens krav.

Eftersom dessa företeelser är sådant som rektorn ska fatta beslut om är det Skolinspektionens

bedömning att rektorn måste ta ett tydligare ansvar för att beslut

fattas och dokumenteras i enlighet med författningarnas krav. Se även punkterna

1.5.2, 1.5.3, 3.4.1 och 3.4.2.

3.4 Kvalitetsarbete

Bedömningspunkter

25 (26)

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder

för att förbättra måluppfyllelsen.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94, avsnitt 1.2 måste skolans

verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. För att en skola ska

utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta sina undervisningsmål och arbetsformer,

utvärdera sina resultat och pröva nya metoder. Enligt avsnitt 2.6 är det

rektorn som har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet

inriktas på att nå de nationella målen. Därför ska en lokal arbetsplan upprättas

och skolans resultat följas upp och utvärderas i förhållande till de nationella

målen, målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvar för

skolans resultat.

På Ådalsskolan görs till viss del utvärderingar och enkäter för att utvärdera och

X


26 (26)

Skolinspektionen

följa upp den verksamhet som bedrivits i de olika kurserna. Utvärderingarna

görs dock inte systematiskt och resultaten analyseras inte i tillräcklig omfattning

för att kunna ligga till grund för förbättringar av verksamheten. På huvudmannanivå

finns ingen utarbetad skolplan och för skolan finns inte heller någon

lokal arbetsplan som redogör för hur skolan har tänkt arbeta för att nå de nationella

målen. De mål som satts upp av huvudmannen kommenteras år 2006/07 i

en kvalitetsredovisning, men kopplingen till nationella mål framgår inte tydligt.

För läsåret 07/08 finns ingen kvalitetsredovisning, varken på program- eller

skolnivå.

Skolinspektionen bedömer att skolan måste förbättra sitt systematiska kvalitetsarbete

och bättre planera, följa upp och utvärdera sin verksamhet för att kunna

vidta åtgärder för högre måluppfyllelse.

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens

krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m m skall varje

skola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga

uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen

skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen

för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder

kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för

ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen skall verksamhetens förutsättningar,

arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Enligt

3 a § ska uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan/handlingsplan

mot kränkande behandling redovisas.

Ådalsskolan har en kvalitetsredovisning för läsåret 06/07. Den utvärderar skolans

verksamhet mot de mål som satts upp i den dåvarande skolplanen. Där

framgår dock inte tydligt kopplingen till de nationella målen. Kvalitetsredovisningen

motsvarar inte heller i övrigt fullt ut förordningens krav. För läsåret

07/08 finns ingen kvalitetsredovisning.

Skolinspektionens bedömning är att skolan måste se till att varje år dokumentera

sitt kvalitetsarbete i en kvalitetsredovisning som motsvarar förordningens krav.

2009-09-09 Umeå

Agnetha Burström

Lena Ålander

X


Skollagen (1985:1100)

Läroplan för förskola, Lpfö 98

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94

Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94

Grundskoleförordningen (1994:1194)

Särskoleförordningen (1995:206)

Förordning (1996:1206) om fristående skolor

Gymnasieförordningen (1992:394)

Förordning (1994:741) om gymnasiesärskolan

Förordning (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning

Förordning (1992:736) om vuxenutbildning för utvecklingsstörda

Förordning (1994:895) om svenskundervisning för invandrare

Förordning (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

för asylsökande barn m.fl.

Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet

Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med

planer mot diskriminering och kränkande behandling.

More magazines by this user
Similar magazines