Regelbunden tillsyn i Ådalens gymnasieskolor ... - Skolinspektionen

Regelbunden tillsyn i 

Ådalens gymnasieskolor 

Beslut och rapporter 

Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:455

Innehåll 

Huvudmannabeslut 

Skolrapporter 

Gudlav Bilder skolan i Sollefteå 

Gymnasiesärskoleverksamheten 

inom Ådalens gymnasieskolor 

Ådalsskolan i Kramfors

Ådalens gymnasieskolor 

872 80 Kramfors 

Beslut 

2009-09-09 

1 (19) 

Dnr: 43-2009:455 

Genomförd regelbunden tillsyn 

i kommunalförbundet Ådalens gymnasieskolor 

Inledning 

Skolinspektionen har genomfört regelbunden tillsyn av den verksamhet som bedrivs i 

kommunalförbundet Ådalens gymnasieskolor. Sollefteå och Kramfors kommuner samverkar 

om att bedriva gymnasieutbildning och i förbundet ingår Ådalsskolan i Kramfors 

och Gudlav Bilderskolan i Sollefteå samt även den verksamhet som bedrivs inom 

gymnasiesärskolan dels på de båda skolorna men också på Nordviksskolan, vars verksamhet 

i övrigt drivs i Landstingets Västernorrlands regi. Besök gjordes i förbundets 

skolor och andra verksamheter under perioden 21 april till den 28 maj 2009. 

Vid den regelbundna tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten 

ger förutsättningar för elever i förbundets skolor att nå de nationella målen. Inspektionen 

bedömer om förbundet som huvudman uppfyller de krav som författningarna 

ställer på verksamheten. 

Den regelbundna tillsynen behandlar tre områden: Kunskaper, utveckling och lärande, 

Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Tillsynen syftar inte till att 

ge en heltäckande bild av all verksamhet vid den aktuella tidpunkten. Övergripande 

information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats 

(http://www.skolinspektionen.se/Regelbunden tillsyn/). 

Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som granskats och hur 

tillsynen genomförts, samt de bedömningar som gjorts. 

Dessa skriftliga rapporter kompletteras med muntlig återrapportering av inspektörerna 

till företrädare för huvudmannen, skolorna och verksamheterna. 

Underlag 

Underlaget för Skolinspektionens bedömningar av kommunens ansvarstagande är dels 

dokument från förbundet och verksamheterna, dels den information som inspektörerna 

samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Beslutet grundas även 

på annan information om förbundet och verksamheterna från exempelvis Skolverkets 

nationella uppföljningssystem. I Ådalens gymnasieskolor har de båda gymnasieskolorna 

och verksamheten inom gymnasiesärskolan besökts, intervjuer har genomförts med 

representanter för förbundet, verksamhetschefer, rektorer, lärare, kuratorer, skolsköterskor, 

studie- och yrkesvägledare samt elever. 

Företrädare för Ådalens gymnasieskolor har tagit del av och givits möjlighet att lämna 

synpunkter på sakuppgifter i beslutet.

Verksamhetens omfattning och 

organisation vid den regelbundna tillsynen 

Beslut 

2009-09-09 

2 (19) 

Dnr: 43-2009:455 

Verksamhetsform Antal elever 

Gymnasieskola 1440 

Gymnasiesärskola 61 

Källa: Ådalens gymnasieskolor. 

Kommunalförbundet Ådalens gymnasieskolor startades den 1 januari 2008. Förbundet 

drivs i samverkan mellan Sollefteå och Kramfors kommuner och består av gymnasieskolorna 

Ådalsskolan i Kramfors och Gudlav Bilderskolan i Sollefteå. I förbundet ingår 

även den verksamhet som bedrivs inom gymnasiesärskolan, dels på de båda nämnda 

skolorna, men också på Nordviksskolan i Kramfors kommun, vars verksamhet i övrigt 

leds av Landstinget Västernorrland. Förbundet erbjuder utbildning på 16 nationella och 

ett specialutformat program. 

Förbundet styrs politiskt av förbundsdirektionen. Förbundsdirektionen består av 

kommunpolitiker från fullmäktige i Kramfors respektive Sollefteå kommuner. Under 

förbundsdirektionen lyder förbundschefen, som i sitt kansli också har stöd av en förbundssekreterare 

och en förbundsekonom. I förbundsledningen ingår utöver dessa 

även verksamhetscheferna för de båda gymnasieskolorna. Förbundets förvaltningsledning 

är placerad i Kramfors. 

Ådalens gymnasieskolor har funnits som kommunalförbund i drygt ett år. De två ingående 

skolorna är väl etablerade skolor med ett brett programutbud. De båda kommunerna 

brottas dock med ett sviktande elevunderlag och man försöker möta problemen 

genom att samverka kring kommunernas gymnasieutbildning. I ambitionerna ingår att 

så småningom även införliva de skolor i kommunerna, vars huvudman är Landstinget 

Västernorrland, nämligen i ett första steg Naturbruksgymnasiet Västernorrland och i 

ett senare skede även Räddningsgymnasiet Sandö. På politisk nivå förefaller det vara 

svårt för de båda ingående kommunerna och landstinget att enas om hur införlivandet 

ska gå till och ett slutgiltigt beslut i frågan låter vänta på sig. 

Helhetsbedömning 

Även om den verksamhet som bedrivs i Ådalens gymnasieskolor i flera avseenden 

fungerar väl, är det Skolinspektionens bedömning att åtgärder behövs inom många 

områden för att verksamheten ska bedrivas och utvecklas i enlighet med de krav som 

ställs i styrdokumenten. 

För att fullgöra det nationella uppdraget förväntas huvudmannen på olika sätt följa 

upp vilka resultat som nås, utvärdera dessa och vidta åtgärder för en ökad måluppfyllelse. 

Tillsynen visar att Ådalens gymnasieskolor inte gör det i tillräcklig utsträckning. 

Skolorna uppnår kunskapsresultat som sammantaget ligger något under genomsnittet

Beslut 

2009-09-09 

3 (19) 

Dnr: 43-2009:455 

för riket. I gengäld finns flera exempel på att man på vissa program lyckas med att få 

alla elever att slutföra sin utbildning och att en hög andel av dessa elever dessutom är 

behöriga för högskolestudier. I övrigt kan sägas att resultaten varierar stort mellan 

programmen och att kvinnor vanligtvis lyckas bättre i sina studier än män. Statistiken 

visar vidare att eleverna, oberoende av program, har svårare att uppnå godkända betyg 

i vissa kurser. Det är angeläget att förbundet tar ansvar för att kunskapsresultaten 

sammanställs, utvärderas och analyseras för att utröna orsakerna till att de ser ut som 

de gör. Detta för att förbundet och skolorna ska kunna ta välgrundade beslut om vilka 

åtgärder som behöver vidtas för att utveckla verksamheten så att alla elever ges förutsättningar 

att nå målen för utbildningen. Skolinspektionens bedömning är således att 

Ådalens gymnasieskolor måste se till att det både på skol- och huvudmannanivå bedrivs 

ett systematiskt kvalitetsarbete och att detta dokumenteras i årliga kvalitetsredovisningar. 

Skolinspektionens tillsyn visar att Ådalens gymnasieskolor som huvudman för verksamheterna 

ännu inte har hittat formerna för att bedriva gymnasieutbildningen på ett 

effektivt sätt. Hittills har mycket handlat om att få ekonomin att gå ihop och verksamheternas 

pedagogiska utveckling har inte prioriterats på förbundsnivå. Enligt förbundsledningen 

är det svårt att få skolorna och allmänheten att se fördelarna med att driva 

verksamheten i ett förbund. Enligt direktionen finns det, trots insikten om att samverkan 

bör gynna båda skolorna, i de båda kommunerna en grundläggande vilja och ambition 

att värna om den egna kommunen och den egna gymnasieskolan i första hand. 

Enligt Skolinspektionen kan följden bli att en effektiv organisation och fördelning av 

program skolorna emellan blir svår att genomföra. 

Skolorna har under åren utvecklat olika kulturer avseende arbetssätt och administrativa 

rutiner, vilket det tar tid att hitta enhetliga former för. När förbundet startade hade 

också mycket lite tid och resurser avsatts till noggranna förberedelser för samgåendet. 

Detta i sin tur bidrar till att förbundet inte ännu har en utarbetad skolplan, som visar 

hur Ådalens gymnasieskolor avser att arbeta för att uppnå de nationella målen. Förbundet 

har inte heller försäkrat sig om att det på varje skola finns utarbetade arbetsplaner 

som redovisar hur skolorna avser att arbeta för att leva upp till såväl de nationella 

målen som de mål som förbundet borde ha prioriterat i en skolplan. Utan tydliga och 

mätbara mål blir det svårt att styra verksamheten och bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. 

Det är därför Skolinspektionens bedömning att förbundets styrning och 

ledning av verksamheterna måste förbättras. 

Skolornas verksamhetschefer benämns också rektorer och ingår i förbundets ledningsgrupp. 

I övrigt finns för ledningen av skolorna sex rektorer med ansvar för ett antal 

program vardera. Skolinspektionen vill göra förbundet uppmärksamt på de krav skollagen 

ställer på en rektor när det gäller beslut om en enskild elevs utbildning. Det innebär 

att det tydligt måste framgå vem som är ansvarig för varje elevs utbildning. Förbundets 

val av dubbla titlar för skolornas verksamhetschefer får ibland till följd att det

Beslut 

2009-09-09 

4 (19) 

Dnr: 43-2009:455 

blir otydligt för elever och deras vårdnadshavare vem som är elevens rektor och har 

ansvar för de beslut som tas. 

I och med samgåendet har ledningen för gymnasiesärskolan fördelats till en rektor som 

ansvarar för verksamheten vid alla tre enheterna. Organisationsförändringen har inte 

fått fäste, vilket har fått till följd att verksamheten vid gymnasiesärskolan i mångt och 

mycket får klara sig utan ett tydligt ledarskap. Vid tidpunkten för tillsynen fanns inte 

rektorn tillgänglig och förbundschefen fick tillfälligt fungera som tillförordnad rektor 

för gymnasiesärskolan. Bristen på tydlig ledning av gymnasiesärskolan är allvarlig och 

Ådalens gymnasieskolor måste skyndsamt se till att den förstärks och tydliggörs. 

Förbundet måste likaså se till att rektorerna får förutsättningar att klara av det särskilda 

ansvaret att planera för ett genomtänkt mottagande av elever med annat modersmål än 

svenska och se till att dessa elever erbjuds utbildning i enlighet med författningarnas 

krav. Det gäller till exempel tillgång till undervisning motsvarande heltidsstudier på 

det individuella programmets introduktionskurs för nyanlända elever, erbjudande och 

information om modersmålsundervisning och möjlighet till studiehandledning på modersmålet. 

Förbundet måste också ta ansvar för att skolorna även i övrigt erbjuder de valmöjligheter 

inom utrymmet för valbara kurser och individuella val som gymnasieförordningen 

föreskriver för de olika programmen. Det är också förbundets ansvar att de lokala utformningarna 

av utbildningarna lever upp till de krav som författningarna ställer. Det 

gäller utformningen av lokala kurser, lokala inriktningar av nationella program och 

även specialutformade program avsedda för grupper av elever. Mer om bedömningen 

av de lokala utformningarna finns att läsa nedan i huvudmannabeslutet och i skolrapporterna. 

Vid de båda skolorna har det tidigare funnits rutiner för utarbetandet av årliga kvalitetsredovisningar 

och skolorna har sådana för läsåret 2006/07. Förbundets avsikt är att 

hitta gemensamma rutiner för skolornas kvalitetsarbete, men även när det gäller detta 

finns ännu inga rutiner framtagna. Även om ett visst kvalitetsarbete utförs på skolorna 

finns inget dokumenterat i kvalitetsredovisningar varken på skolorna för läsåret 

2007/08 eller på förbundsnivå för år 2008. Förbundet måste ta ansvar för att så sker. 

Stämningen vid gymnasieskolorna beskrivs överlag som god och skolorna uppvisar i 

de flesta fall en god studiemiljö. Intervjuer ger vid handen att elever från vissa program 

ibland kan känna sig negativt uppmärksammade av elever från andra program. I någon 

intervju lyfts också att det finns tendenser till statusskillnad mellan program och 

att det kan bidra till utvecklingen av en ”vi-och-dom”-känsla. Det är Skolinspektionens 

bedömning att förbundet måste försäkra sig om att det vid skolorna arbetas för att 

främja integrering och förståelse mellan olika grupper samt att det bedrivs ett systematiskt 

och förebyggande arbete mot alla former av mobbning och kränkande behandling. 

Likabehandlingsplaner finns framtagna i de båda skolorna. De motsvarar dock inte 

fullt ut den nuvarande lagstiftningens krav. För gymnasiesärskolan finns inte någon

Beslut 

2009-09-09 

5 (19) 

Dnr: 43-2009:455 

plan framtagen och även om gymnasieskolornas planer sägs omfatta även gymnasiesärskolan 

finns inget i dem som tydligt visar detta. Skolinspektionen bedömer att Ådalens 

gymnasieskolor, som huvudman för verksamheterna, måste ta ansvar för att skolorna 

utvecklar sina planer mot kränkande behandling så att de motsvarar kraven i 

lagstiftningen från den 1 januari 2009. Det måste också tydligt framgå att planerna även 

omfattar gymnasiesärskolan. 

Sammantaget är det Skolinspektionens bedömning att Ådalens gymnasieskolor måste 

tydliggöra sin ledning och styrning över verksamheterna, försäkra sig om att eleverna 

får tillgång till den utbildning de har rätt till, se till att lokala utformningar av utbildningarna 

är i enlighet med författningarnas krav, att kunskapsresultaten följs upp och 

utvärderas samt att kvalitetsarbetet i stort systematiseras och dokumenteras i årliga 

kvalitetsredovisningar såväl på skol- som på huvudmannanivå. 

Skolinspektionen har under den pågående tillsynen av kommunalförbundet Ådalens 

gymnasieskolor mottagit en anmälan gällande bland annat mottagande av en elev till 

Gudlav Bilderskolans alpina inriktning. Därefter har samma elev som anmälan gäller 

överklagat beslut om mottagande till Gudlav Bilderskolan till Skolväsendets överklagandenämnd(dnr 

09:297). Överklagandenämnden har i beslut avvisat överklagandet 

samt funnit skäl att överlämna en kopia av beslutet till Skolinspektionen. Skolinspektionen 

kommer att utreda frågan enligt anmälan i särskild ordning och uppgifterna i 

anmälan har således inte utretts inom ramen för den regelbundna tillsynen av Ådalens 

gymnasieskolor. 

I bedömningarna nedan redovisas inom vilka områden kommunalförbundet Ådalens 

gymnasieskolor behöver vidta åtgärder. Av bilagda rapporter framgår inom 

vilka områden rektorer och verksamheter behöver vidta åtgärder. Det är kommunalförbundet 

Ådalens gymnasieskolor som har det yttersta ansvaret även för dessa. 

Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 9 december, 2009 

ska förbundet Ådalens gymnasieskolor redovisa till Skolinspektionen, avdelningen 

i Umeå vilka åtgärder som vidtagits.

Bedömningar 

Beslut 

2009-09-09 

6 (19) 

Dnr: 43-2009:455 

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen 

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en 

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 

1 Kunskaper, utveckling och lärande 

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolornas kunskapsresultat. 

Vidare granskas hur förbundet följer upp och utvärderar resultaten. 

1.1 Resultat som har uppnåtts i förbundets verksamheter 

Tabell 1: Resultat för elever i gymnasieskolans avgångsår 2004–2008 

Genomsnittlig 

betygspoäng 

Andel (%) med 

slutbetyg från 

gymnasieskolan 

inom fyra år 2 

Andel (%) med 

grundläggande 

behörighet till 

universitets- 

och högskole- 

studier 

Källa: Skolverket 

. = Uppgift saknas 

Ådalens gymnasieskolor Samtliga 

skolor i 

länet 2 

Riket 1 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 

Ådalsskolan 14,0 13,0 12,9 13,3 

Gudlav 

Bilderskolan 

14,3 14,2 13,4 13,8 

Ådalsskolan 81 84 80 77 

Gudlav 

Bilderskolan 

65 72 77 79 

Ådalsskolan 93 85 86 82 

Gudlav 

Bilderskolan 93 95 94 93 

1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket 

2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i länet 

13,8 13,9 14,0 

. 76 76 

94 90 89

Kommentar och bedömning: 

Beslut 

2009-09-09 

7 (19) 

Dnr: 43-2009:455 

Ådalens gymnasieskolor är ett nystartat kommunalförbund och därför finns uppgifter 

om förbundets samlade resultat endast för år 2008. Tabell 1 visar att förbundets elever i 

gymnasieskolan år 2008 nådde en genomsnittlig betygspoäng som uppgick till 13,8. 

Andelen elever som var behöriga till högskolestudier var 94 procent. Det finns dock 

ingen officiell uppgift på hur stor andel av eleverna i förbundets skolor som fick slutbetyg 

inom fyra år. För en mer detaljerad redovisning av de respektive skolornas resultat 

hänvisas till skolrapporterna. 

Skolornas resultat ligger något under genomsnittet för riket avseende genomsnittligt 

betygspoäng. Gudlav Bilderskolan har dock under de senaste fem åren haft en betydligt 

högre andel elever med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier 

jämfört med rikssnittet. Även för Ådalsskolan visar statistiken att vissa program 

lyckas mycket väl med att få alla elever att slutföra sina studier och att dessutom 

en mycket hög andel av dem är behöriga för högskolestudier. 

Tillsynen har emellertid visat att resultaten varierar stort mellan olika program och 

mellan olika år. Statistiken visar att män genomgående når sämre resultat än kvinnor, 

att eleverna, oberoende av program, har svårare att nå godkända betyg i vissa kurser 

och att det på vissa program, där endast cirka hälften av eleverna får slutbetyg inom 4 

år, ändå är vanligt att en hög andel elever går ut med slutbetyg från utökat program. 

För gymnasiesärskolans del är det svårt att få en klar bild av hur resultaten ser ut. I 

intervjuer framkommer att eleverna är nöjda med utbildningen och tycker att de lär sig 

mycket. Enligt personalen når eleverna i allmänhet målen för kurserna. Omfattningen 

av gymnasiesärskolan är liten och enligt personalen är det svårt att jämföra resultaten 

med någon annan verksamhet 

Skolinspektionen bedömer att förbundet närmare behöver analysera gymnasieskolornas, 

såväl som gymnasiesärskolans, resultat och använda sig av egen och offentlig statistik 

på ett strukturerat sätt som en av utgångspunkterna i sitt systematiska kvalitetsarbete. 

Detta för att kunna identifiera områden som behöver utvecklas i syfte att ge alla 

elever förutsättningar att nå målen för utbildningen.

1.2 Uppföljning av kunskapsresultat med mera 

Bedömningspunkter 

Beslut 

2009-09-09 

8 (19) 

Dnr: 43-2009:455 

1.2.1 Förbundet följer upp och utvärderar kunskapsresultaten i gymnasieskolan och 

gymnasiesärskolan. 

Styrdokumentens mål och 

krav uppfylls huvudsakligen 

Motivering 

Åtgärder behövs 

X 

I 2 kap. 8 § skollagen framgår att det i alla kommuner ska finnas en av kommunfullmäktige 

antagen skolplan som visar hur kommunens skolväsende skall gestaltas 

och utvecklas. Av skolplanen skall särskilt framgå de åtgärder som kommunen 

avser vidta för att uppnå de nationella mål som har satts upp för skolan. 

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen. Enligt 1 § 

första stycket i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m m 

ska varje huvudman och varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet årligen 

upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga 

uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Som kommunalförbund 

övertar Ådalens gymnasieskolor ansvaret för att detta görs, såväl på skolnivå 

som på övergripande förbundsnivå. 

Tillsynen visar att elevernas kunskapsutveckling i huvudsak följs upp och utvärderas 

av undervisande lärare i de olika kurserna på skolorna. Däremot används 

inte resultaten, varken på skol- eller övergripande förbundsnivå, på ett 

systematiskt sätt som utgångspunkt för analys och åtgärder för att utveckla 

verksamheterna och skapa bättre förutsättningar för högre måluppfyllelse. 

Skolinspektionens bedömning är att förbundet, som huvudman för verksamheterna, 

måste ta ett tydligare ansvar för att skolornas kunskapsresultat följs upp 

och utvärderas både i gymnasieskolorna och i gymnasiesärskolan.

2 Normer och värden 

Beslut 

2009-09-09 

9 (19) 

Dnr: 43-2009:455 

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område förbundets arbete för att ge 

eleverna en trygg miljö. 

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro 


2.1.1 Förbundets samtliga verksamheter utgör trygga miljöer. 



Motivering 


X 

Enligt 1 kap. 2 § tredje stycket skollagen ska verksamheten i skolan utformas i 

överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en 

som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och 

respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan 

främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande 

behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. 

Vid tillsynen framträder en bild av att Ådalens gymnasieskolor erbjuder en 

överlag trygg och trivsam miljö för både elever och personal. Ändå framkommer 

i intervjuer att det förekommer att elever från vissa program kan känna sig störda 

och negativt uppmärksammade av elever från andra program. I intervjuerna 

antyds att det finns grupperingar på skolan och att det råder en statusskillnad 

mellan program, vilket skapar en känsla av ”vi och dom”. Tillsynen visar också 

att det finns problem med skolk och ogiltig frånvaro, vilket kan vara ett tecken 

på att studiemiljön inte är tillfredsställande. 

Skolinspektionens bedömning är att gymnasieförbundet, även om miljön i de 

allra flesta fall beskrivs som trivsam och att stämningen är god, måste försäkra 

sig om att skolorna är vaksamma på tendenser till kränkande behandling och 

reagerar direkt när incidenter inträffar. Det är också viktigt att förbundet i sitt 

systematiska kvalitetsarbete utreder orsakerna till elevernas bristande närvaro.

Beslut 

2009-09-09 

10 (19) 

Dnr: 43-2009:455 

2.1.2 Förbundet ser till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och ele- 

vers lika rättigheter samt motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörig- 

het, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller 

annan kränkande behandling i alla verksamheter. 



Motivering 


X 

Enligt 14 a kap. 6 och 7 §§ skollagen ska huvudmannen för verksamheten se till 

att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av 

elever. Huvudmannen ska också se till att det vidtas åtgärder för att förebygga 

och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling. 

Skolorna bedriver i viss mån ett förebyggande arbete för att skapa samhörighetskänsla 

och motverka känslan av ”vi och dom”, vilket är positivt. I intervjuer 

framkommer att arbetet sker i form av skolövergripande aktiviteter i samband 

med skolstart och ibland även som diskussioner om värdegrundsfrågor på 

klassrådstid. Från förbundets sida finns dock ingen tydlig strategi för skolornas 

arbete med normer och värden och heller inget system för att utvärdera detta 

arbete eller hur eleverna upplever sin situation på skolorna. 

Även om bilden av skolornas arbetsklimat i mångt och mycket beskrivs som gott 

är det, mot bakgrund av vad som beskrivits ovan under punkt 2.1.1, Skolinspektionens 

bedömning att Ådalens gymnasieskolor måste ta ansvar för att skolorna 

utvecklar sitt systematiska och förebyggande arbete för att motverka alla former 

av kränkande behandling. I det förebyggande arbetet med normer och värden är 

det viktigt att också reda ut orsakerna till att eleverna upplever grupperingar på 

skolan och statusskillnader mellan programmen. 

2.1.3 Förbundet ser till att det finns en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna 

i varje verksamhet. 



Motivering 


X 

Från och med 1 januari 2009 regleras skyldigheten att utarbeta årliga planer mot 

kränkande behandling och diskriminering i 14 a kap. skollagen samt i diskrimineringslagen. 

Enligt dessa båda lagar ska skolhuvudmannen se till att det för

Beslut 

2009-09-09 

11 (19) 

Dnr: 43-2009:455 

varje verksamhet upprättas planer mot kränkande behandling. Det finns inget 

som hindrar att skolorna för samman de båda planerna i en. Skollagen har 

skärpts såtillvida att planen måste upprättas årligen. Det är inte tillräckligt att 

bara följa upp och se över planen. Den ska beskriva vad personalen ska göra om 

det händer något akut, men också beskriva det förebyggande arbetet och hur 

arbetet ska följas upp. De åtgärder som planeras ska utgå ifrån en kartläggning 

av situationen på skolan. Planen ska också beskriva vem som ska göra vad. 

Dessutom ska eleverna vara med i arbetet med att utarbeta, följa upp och utvärdera 

den. 

Planer mot kränkande behandling finns upprättade för Ådalsskolan och Gudlav 

Bilderskolan. De motsvarar dock inte fullt ut de krav som lagen ställer. Till exempel 

framgår inte i planerna att skrivningarna utgår från en kartläggning av 

den aktuella situationen på skolorna och eleverna har endast marginellt varit 

med i utarbetandet av dem. För den samlade gymnasiesärskolan finns ingen 

egen plan mot kränkande behandling och det är tveksamt i vilken mån de upprättade 

planerna på de respektive gymnasieskolorna på ett tydligt sätt även omfattar 

verksamheten inom gymnasiesärskolan. 

Skolinspektionen bedömer att huvudmannen måste se till att det i samtliga 

verksamheter finns planer mot kränkande behandling och att de motsvarar de 

krav som ställs i lagstiftningen från den 1 januari 2009. 

2.1.4 Förbundet ser till att likabehandlingsplanerna följs upp och utvärderas och ser till 

att skolor och verksamheter följer upp och utvärderar att miljön är trygg 



Motivering 


X 

Enligt 3 a kap. förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m m ska 

uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner enligt 3 kap. 16 § diskrimineringslagen 

och planer mot kränkande behandling enligt 14 a kap skollagen 

redovisas i skolornas och huvudmannens kvalitetsredovisningar. 

Varken på skol- eller huvudmannanivå finns några utarbetade kvalitetsredovisningar 

för läsåret 07/08. Någon uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner 

finns därför inte dokumenterad, även om intervjuer visar att viss 

uppföljning och utvärdering görs på skolnivå. 

Skolinspektionens bedömning är att huvudmannen måste ta ett tydligt ansvar 

för att skolornas likabehandlingsplaner följs upp och utvärderas såväl på skol- 

som på huvudmannanivå.

3 Förbundets ledning och kvalitetsarbete 

Beslut 

2009-09-09 

12 (19) 

Dnr: 43-2009:455 

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område förbundets ansvarstagande för 

skolornas arbete för att nå de nationella målen. Vidare granskas hur kvalitetsarbetet 

fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också 

tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur förbundet följer 

bestämmelserna. 

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning 


3.1.1 Förbundet erbjuder den undervisning och de valmöjligheter elever har rätt till. 



Motivering 


X 

Enligt 1 kap. 12 § skollagen ansvarar huvudmannen för att utbildningen genomförs 

i enlighet med bestämmelserna i de statliga styrdokumenten. Det innebär 

bland mycket annat att eleverna har rätt till sin garanterade undervisningstid, 

att elever ska erbjudas ett visst utbud av valmöjligheter inom utrymmet för valbara 

kurser och individuella val samt att elever med annat modersmål än svenska 

har rätt att få undervisning på sitt modersmål. 

Tillsynen har visat att eleverna vid Ådalens gymnasieskolor inte alltid får den 

undervisningstid de har rätt till. Det kan handla om att skolan inte anstränger 

sig tillräckligt för att eleverna ska få arbetsplatsförlagd utbildning i den omfattning 

som gymnasieförordningen föreskriver eller att elever på individuella program 

inte har en planerad utbildning som motsvarar heltidsstudier. Det förekommer 

också att undervisningen ibland organiseras så att schemakrockar uppstår 

och att eleverna inte alltid får lärarledd undervisning. Vidare visar tillsynen 

att Ådalens gymnasieskolor inte säkerställer att eleverna i gymnasiesärskolan får 

utbildning i den omfattning som författningarna kräver. 

Det framgår också vid tillsynen att elever med annat modersmål än svenska 

varken erbjuds eller informeras om rätten att få undervisning i sina respektive 

modersmål. Detta gäller för såväl gymnasieskolorna som för gymnasiesärskolan. 

Tillsynen visar också att informationen om vilka kurser som erbjuds inom utrymmet 

för valbara kurser och individuellt val är otydlig. Likaså är ibland presentationerna 

av programmens innehåll otydliga. Skolorna använder också 

andra benämningar än de gängse för olika inslag i utbildningarna. Detta bidrar 

till en begreppsförvirring som kan leda till att utbildningens upplägg och inne-

Beslut 

2009-09-09 

13 (19) 

Dnr: 43-2009:455 

håll blir otydligt för elever och deras vårdnadshavare. Presentationerna informerar 

heller inte tydligt om vilket utbud av valbara kurser som eleverna, enligt 

gymnasieförordningen, ska erbjudas inom respektive program. 

Skolinspektionens bedömning är att Ådalens gymnasieskolor, som huvudman, 

måste försäkra sig om att skolorna organiserar sin verksamhet så att alla elever 

får den undervisning och de valmöjligheter de har rätt till. Mer om bedömningen 

av detta område finns att läsa i respektive skol- och verksamhetsrapport under 

punkterna 3.1.1 och 3.1.2. 

3.1.2 Lokala utformningar av utbildningen i gymnasieskolan överensstämmer med för- 

fattningarnas krav. 



Motivering 


Enligt 2 kap. gymnasieförordningen ska styrelsen för utbildningen besluta om 

lokala utformningar av utbildningen i gymnasieskolan samt ansvara för att de 

överensstämmer med författningarnas krav. 

X 

Ådalens gymnasieskolor erbjuder lokala utformningar av sina utbildningar i 

form av specialutformade program, lokala inriktningar och lokala kurser. Tillsynen 

visar att det för det specialutformade programmet inte finns fastställda programmål 

och att man för de lokala inriktningarna inte har fastställt ytterligare 

programmål som ska gälla utöver de nationella. Dessutom kan informationen 

om de olika programmens innehåll framstå som så otydlig att det kan vara svårt 

för elever och deras vårdnadshavare att avgöra om inriktningarna är lokala eller 

nationella. Såväl inom gymnasieskolorna som inom gymnasiesärskolan erbjuds 

lokala kurser, vars innehåll väl kan tillgodoses genom en nationellt fastställd 

kursplan. Exempelvis gäller det olika typer av idrottskurser, aktiekunskap, matlagning 

eller presentationsteknik. Skolorna erbjuder också lokala kurser där 

innehållet är av sådan art att det, enligt läroplanen, ska genomsyra all verksamhet 

på skolorna, såsom exempelvis livskunskap. 

Skolinspektionen bedömer att Ådalens gymnasieskolor måste försäkra sig om 

att de lokala utformningarna av utbildningen överensstämmer med författningarnas 

krav.

3.2 Resurser 


Beslut 

2009-09-09 

14 (19) 

Dnr: 43-2009:455 

3.2.1 Rektor, lärare och övrig personal har utbildning för den verksamhet, respektive 

undervisning, de i huvudsak bedriver. 



X 


3.2.2 Lärare och övrig personal får och genomgår kompetensutveckling utifrån respekti- 

ve verksamhets behov. 



X 

3.2.3 Utbildningen är avgiftsfri. 



Motivering 



X 

Enligt 5 kap. 21 § skollagen ska utbildningen i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 

vara avgiftsfri för eleverna. De ska utan kostnad ha tillgång till böcker, 

verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen 

får dock besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. 

I verksamheten får också förekomma enstaka inslag som kan medföra en 

obetydlig kostnad för eleverna. 

På Gudlav Bilderskolan finns även ett skidgymnasium med inriktningarna 

längd, skidskytte och alpint. Inriktningarna längd och skidskytte är riksrekryterande 

medan den alpina inriktningen är regional. I intervjuer framkommer att 

inslag i utbildningen medför kostnader för elever på samtliga inriktningar och 

att kostnaderna är särskilt höga på den alpina inriktningen. Eleverna får också 

själva bekosta den utrustning som behövs för att de ska kunna utöva sin idrott. 

Kostnaderna är av sådan storleksordning att de inte ryms inom lagstiftningens 

krav om obetydlig kostnad. 

Skolinspektionens bedömning är att skolan och förbundet måste se över de avgifter 

som förekommer och vidta åtgärder så att skolan inte tar ut avgifter eller 

belastar elever och vårdnadshavare med kostnader som strider mot skollagen.

3.3 Styrning och ledning 


Beslut 

2009-09-09 

15 (19) 

Dnr: 43-2009:455 

3.3.1 Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnd, förvaltning och verksamheter- 

na. 



Motivering 


X 

Enligt 2 kap. 1 § skollagen måste det för det samlade verksamhetsansvaret för 

varje offentlig huvudman finnas ett ansvarigt politiskt organ, en nämnd. Förvaltningen 

har som uppdrag att operativt leda verksamheten enligt nämndens 

intentioner. Huvudmannen och ledningen för verksamheterna har alla ett ansvar 

att se till att det finns fungerande system för att styra mot uppsatta mål. I 

detta sammanhang är en tydlig ansvarsfördelning viktig. Enligt 2 kap. 2 § skollagen 

ska det för ledningen av utbildningen i skolorna finnas rektorer. Rektorn 

ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan och det åligger rektorn 

att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. 

På huvudmannanivå är ansvarsfördelningen mellan förbundets politiska styrelse, 

direktionen, och dess förvaltning tydlig. Skolorna leds av verksamhetschefer 

som tillika är rektorer och har det övergripande ansvaret för respektive skolas 

verksamhet. På varje skola finns även rektorer med ansvar för ett antal program 

vardera. För elever och deras vårdnadshavare kan detta leda till en otydlighet 

avseende vilken av rektorerna det är som har det yttersta ansvaret för beslut om 

varje enskild elevs utbildning. För gymnasiesärskolan är ledningsfunktionen 

särskilt otydlig. I samband med bildandet av Ådalens gymnasieskolor omorganiserades 

ledningsfunktionen för gymnasiesärskolan och den har ännu inte hittat 

fungerande former. En tydlig ledningsfunktion är alltid viktig, men än viktigare 

med tanke på att verksamheten inom gymnasiesärskolan är uppdelad på 

tre enheter; Ådalsskolan, Gudlav Bilderskolan men också Nordviksskolan, vars 

verksamhet i övrigt leds av Landstinget Västernorrland. Vid tillsynstillfället 

fanns inte rektorn för gymnasiesärskolan tillgänglig och förbundschefen fungerade 

därför tillfälligt som tillförordnad rektor för gymnasiesärskolan. I den rådande 

organisationsmodellen finns inte heller rektorn för gymnasiesärskolan 

med i förbundets ledningsgrupp, vilket gör att frågor rörande gymnasiesärskolan 

lätt hamnar i bakgrunden. Tillsynen har också visat att rektorerna behöver 

bättre förutsättningar för att kunna skapa bra rutiner för mottagningen av elever 

med utländsk bakgrund och för planeringen av deras utbildning. 

Skolinspektionens bedömning är att Ådalens gymnasieskolor, som huvudman

för verksamheterna, måste försäkra sig om att ledningen för gymnasiesärskolan 

tydliggörs och förstärks. Förbundet måste också se till att det är tydligt för alla 

inblandade vem det är som tar beslut rörande varje enskild elevs utbildning. 

Vidare måste förbundet ge rektorerna de förutsättningar som behövs för att 

kunna ta emot nyanlända elever och planera för deras utbildning på bästa sätt. 

Beslut 

2009-09-09 

16 (19) 

Dnr: 43-2009:455 

3.3.2 Förbundet ser till att lärarna har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för 

det offentliga skolväsendet. 



X 


3.3.3 Förbundet har en aktuell skolplan som redovisar vilka åtgärder förbundet avser att 

vidta för att uppnå de nationella målen. 



Motivering 


X 

Av 2 kap. 8 § skollagen framgår att det i alla kommuner ska finnas en av kommunfullmäktige 

antagen skolplan som visar hur kommunens skolväsende skall 

gestaltas och utvecklas. Av skolplanen skall särskilt framgå de åtgärder som 

kommunen avser vidta för att uppnå de nationella mål som har satts upp för 

skolan. Som kommunalförbund övertar Ådalens gymnasieskolor ansvaret för 

detta. 

Kommunalförbundet Ådalens gymnasieskolor är nystartat och har ännu inte 

utarbetat en skolplan för sin verksamhet, vilket enligt Skolinspektionens bedömning 

snarast måste åtgärdas. 

3.4 Kvalitetsarbete 


3.4.1 Förbundet bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp 

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åt- 

gärder för att förbättra måluppfyllelsen. 




X

Motivering 

Beslut 

2009-09-09 

17 (19) 

Dnr: 43-2009:455 

Enligt 2 kap. 8 § skollagen ska det i alla kommuner finnas en av kommunfullmäktige 

antagen skolplan som visar hur kommunens skolväsende ska gestaltas 

och utvecklas. Kommunen ska kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen. 

I egenskap av kommunalförbund övertar Ådalens gymnasieskolor ansvaret 

för detta. 

I Skolverkets allmänna råd om kvalitetsredovisning framgår att kvalitetsarbete 

ska bedrivas både på huvudmannanivå och i verksamheterna. Huvudmannen 

och ledningen för skolorna, har alla ett ansvar att se till att det finns fungerande 

system för att styra mot uppsatta mål. Huvudmannen har det övergripande 

ansvaret för att enheterna bedriver utbildningen i enlighet med författningarna. 

Huvudmannen ska skapa förutsättningar för verksamheterna att kunna nå de 

nationella målen och avgör vilka resurser som tilldelas dem. Ledningen för en 

skola har, inom enheten, ett motsvarande ansvar för förutsättningarna för lärandet, 

resursanvändningen inom enheten, kvaliteten i arbetsprocesserna och resultaten. 

Personalen ansvarar för att med utgångspunkt dels i nationella mål och 

riktlinjer, dels i varje elevs förutsättningar och behov stödja deras utveckling och 

lärande mot målen. Läroplanernas mål att sträva mot anger en önskad kvalitetsutveckling 

i verksamheten. 

Kvalitetsarbetet syftar till att kontinuerligt identifiera vilka förutsättningar som 

är nödvändiga för arbetet mot de nationella målen, att utveckla arbetsprocesser, 

att bedöma resultat och måluppfyllelse och att vidta lämpliga åtgärder. För att 

förbättringar skall bestå och kvaliteten höjas behöver utvecklingen följas över 

tid. Den skriftliga kvalitetsredovisningen är ett verktyg för att regelbundet 

stämma av hur långt verksamheten kommit i det löpande förbättringsarbetet. 

På förbundets skolor görs inom arbetslagen och de olika programmen utvärderingar 

och enkäter för att följa upp den verksamhet som bedrivits i de olika kurserna. 

Resultaten används till viss del för att vidta åtgärder och utveckla verksamheten. 

Tillsynen visar dock att utvärderingarna inte är systematiska och att 

resultaten inte analyseras i tillräcklig omfattning för att vara utgångspunkt för 

välgrundade beslut om åtgärder för högre måluppfyllelse. På huvudmannanivå 

saknas en utarbetad skolplan och skolorna har heller inte några lokala arbetsplaner, 

vilket gör att det saknas lokala mål att utvärdera mot. Utan dessa lokala 

prioriteringar av de nationella målen blir kvalitetsarbetet inte systematiskt. 

Skolinspektionen bedömer att Ådalens gymnasieskolor, som huvudman för 

verksamheterna, måste se till att skapa rutiner för ett systematiskt kvalitetsarbete 

såväl på huvudmannanivån som på gymnasieskolorna och gymnasiesärskolan. 

Ett systematiskt kvalitetsarbete är en förutsättning för att gymnasieförbundet 

ska kunna ta ansvar för att skolornas utbildningar hela tiden utvecklas och 

förbättras för att nå högre måluppfyllelse.

Beslut 

2009-09-09 

18 (19) 

Dnr: 43-2009:455 

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordning- 

ens krav. 



Motivering 


X 

Enligt 1 – 3 §§ Förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m m 

ska varje kommunal huvudman årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning 

som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. 

Arbetet med kvalitetsredovisningen ska bidra till att förverkliga utbildningarnas 

nationella mål samt även ge information om verksamheten och 

dess måluppfyllelse. Redovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken 

utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse 

för vad huvudmannen och skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. 

I kvalitetsredovisningen ska också redovisas den uppföljning och utvärdering 

som gjorts av skolornas planer mot kränkande behandling. 

För Ådalens gymnasieförbund finns ännu ingen utarbetad kvalitetsredovisning. 

Inte heller för gymnasieskolorna eller för gymnasiesärskolan finns någon kvalitetsredovisning 

för läsåret 07/08. 

Skolinspektionens bedömning är att Ådalens gymnasieskolor måste se till att 

kvalitetsredovisningar snarast utarbetas såväl på skol- som på huvudmannanivå. 

På Skolinspektionens vägnar 

Anette Nybom 

Avdelningschef 

Agnetha Burström 

Undervisningsråd 

I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschef Elisabeth Ahlgren och 

avdelningsjurist Eva-Lena Brändström.

Kopia till 

Enligt fastställd sändlista 

Bilagor 

Skol- och verksamhetsrapporter 

Beslut 

2009-09-09 

19 (19) 

Dnr: 43-2009:455

Regelbunden tillsyn i Gudlav Bilderskolan 

Gymnasieskola 

Regelbunden tillsyn vid Ådalens gymnasieskolor 

Gudlav Bilderskolan 

Dnr 43-2009:455 

Inledning 

Skolinspektionen har granskat verksamheten i gymnasieförbundet Ådalens gymnasieskolor 

under våren 2009 och besökt Gudlav Bilderskolan den 21-22 april 2009. I slutet 

av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. 

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning 

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens 

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. 

Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats 

(www.skolinspektionen.se/Regelbunden/Tillsyn). 

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen 

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen 

inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast 

den 9 december 2009. 

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga 

inspektörerna. 

Tillsyn av verksamheten inom gymnasiesärskolan genomförs separat och beskrivs i en 

rapport för den samlade verksamheten inom gymnasiesärskolan vid Ådalens gymnasieskolor. 

Underlag 

Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från huvudmannen 

och Gudlav Bilderskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Gudlav 

Bilderskolan intervjuades verksamhetschefen tillika rektor, programrektorer, lärare, 

annan personal och elever. Även annan information om huvudmannen och skolan från 

Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har 

använts. 

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i 

rapporten. 

Tabell 1: Antal elever på Gudlav Bilderskolan 

Beskrivning av Gudlav Bilderskolan 

Skolan/verksamheten Antal elever 


Källa: Skolans uppgifter 

Gudlav Bilderskolan tillhör från den 1 januari 2008 gymnasieförbundet Ådalens gymnasieskolor. 

Förutom Gudlav Bilderskolan i Sollefteå består gymnasieförbundet av 

Ådalsskolan i Kramfors samt verksamheten inom gymnasiesärskolorna vid Gudlav 

Bilderskolan samt Ådalsskolan och Nordviksskolan i Kramfors kommun.

2 (23) 

Skolinspektionen 

Verksamheten inom gymnasieskolan vid Gudlav Bilderskolan består av elva nationella 

program, individuella specialutformade program samt det individuella programmet. I 

verksamheten ingår även skidgymnasiet med två inriktningar (längskidor och skidskytte) 

med riksintag och en inriktning (alpint) med regional intagning. Inom gymnasieskolans 

verksamhet finns läsåret 2008/09 722 elever, medan skolans samlade utbildningsverksamhet 

omfattar cirka 900 elever. På det individuella programmet studerade 

höstterminen 2008 38 elever. 

Verksamheten inom gymnasieskolan vid Gudlav Bilderskolan leds av en rektor och tre 

programrektorer med ansvar för olika program. 

De program som erbjuds är följande: 

Nationella program Antal elever* 

Barn- och fritidsprogrammet 43 

Byggprogrammet 49 

Estetiska programmet 68 

Fordonsprogrammet 102 

Handels- och administrationsprogrammet 41 

Hantverksprogrammet 19 

Hotell- och restaurangprogrammet 39 

Naturvetenskapsprogrammet 73 

Omvårdnadsprogrammet 36 

Samhällsvetenskapsprogrammet 74 

Teknikprogrammet 59 

Specialutformade program 47 

*Antal elever enligt Skolverkets statistik gäller den 15 oktober 2008 

I skolan bedrivs också verksamhet inom gymnasiesärskolan under ledning av en särskild 

rektor, som även ansvarar för övrig särskoleverksamhet inom Ådalens gymnasieskolor. 

Verksamheterna inspekteras i särskild ordning och bedömningen redovisas i en 

särskild rapport för gymnasiesärskolan. 

Skolan bedriver även vuxenutbildning inom omvårdnadsprogrammet på uppdrag av 

Sollefteå kommun. Vuxenutbildningen har granskats inom ramen för den regelbundna 

tillsynen i Sollefteå kommun.


Bedömningar 

3 (23) 




1 Kunskaper 

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och 

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i 

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för eleverna 

att nå målen. 

1.1 Kunskapsresultat 

Tabell 2: Resultat för elever i gymnasieskolans årskurs tre. Vid jämförelse med kommungrupp 

jämförs Gudlav Bilderskolan med Sollefteå kommuns kommungrupp. 

Barn- och fritidsprogrammet 

(BF) 

Genomsnittlig betygspoäng 

Andel (%) med slutbetyg 

inom 4 år 

Andel (%) av dessa 

med grundläggande 

behörighet till universitets- 

och högskolestudier 

Byggprogrammet 

(BP) 



inom 4 år 

Andel (%) med 

grundläggande behörighet 

till universitets- 


Gudlav Bilderskolan Kommun- 

Grupp 

(Sollefteå) 

1 

Fristående 

skolor 

Riket 

Kommunalaskolor 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 

13,4 12,3 12,8 12,1 13,0 13,4 14,4 12,7 

.. 83,3 55 90,9 79,3 82,2 77 77 

94 100 91 83 92 88 93 84 

.. .. 11,6 11,1 .. 12,8 11,7 12,3 

.. 42,1 .. 83,3 70 86,8 79 85 

.. .. 100 100 .. 96 85 92 

1 Uppgifter baserade på samtliga kommunala skolor i kommungruppen

4 (23) 

Estetiska programmet 

(ES) 



inom 4 år 

Andel (%) med 




Fordonsprogrammet 

(FP) 



inom 4 år 

Andel (%) med 




Handels- och administrationsprogrammet 

(HP) 



inom 4 år 

Andel (%) med 




Hantverksprogrammet 

(HV) 



inom 4 år 

Andel (%) med 





.. .. 13,8 13,9 .. 14,6 15,1 14,9 

77,8 100 .. 93,3 82,6 80,4 82 80 

.. .. 93 100 .. 90 91 91 

12,1 11,6 11,4 11,2 11,3 11,6 11,7 11,6 

56,5 75,8 78,6 90,6 59,3 73,3 75 74 

85 100 90 80 76 82 85 83 

12,6 .. .. .. 12,2 13,2 12,9 12,8 

.. 62,5 81,8 .. 50 81,8 80 75 

.. .. .. .. 100 86 84 82 

.. 11,9 .. .. .. 12,6 14,2 14,1 

.. 81,8 80 80 .. 91,9 83 84 

.. .. .. .. .. 79 95 92


Hotell- och restaurangprogrammet 

(HR) 



inom 4 år 

Andel (%) med 




Industriprogrammet 

(IP) 



inom 4 år 

Andel (%) med 




Naturvetenskapsprogrammet 

(NV) 



inom 4 år 

Andel (%) med 




Omvårdnadsprogrammet 

(OP) 



inom 4 år 

Andel (%) med 




.. 13,6 13,6 14,2 14,4 13,1 12,9 12,8 

. 80 90,9 71,4 69,2. 78,6 79 76 

.. 100 92 100 100 88 88 84 

5 (23) 

. . .. .. .. 11,7 14,7 11,7 

.. 50 .. 50 .. 72,4 90 68 

.. . .. .. .. 74 93 78 

17,1 .. 16,1 16,2 14,9 16,2 16,6 16,2 

88,5 96 96,7 87,2 94,1 92,3 87 91 

100 .. 96 100 100 97 95 96 

14,2 .. 14,2 .. .. 13,5 13,5 13,1 

38,5 78,6 54,5 70,6 .. 78,3 74 74 

100 .. 92 .. .. 93 89 86

6 (23) 

Samhällsvetenskapsprogrammet 

(SP) 



inom 4 år 

Andel (%) med 




Teknikprogrammet 

(TE) 



inom 4 år 

Andel (%) med 




Specialutformade 

program 



inom 4 år 

Andel (%) med 




Totalt 



inom 4 år 

Andel (%) med 




Källa: Skolverkets statistik 


15,1 .. .. .. 13,7 14,8 15,1 14,7 

79,6 88,7 97,7 82,9 94,6 87,8 82 85 

96 .. .. .. .. 94 91 92 

14,3 .. 13,0 13,5 14,3 14,2 13,7 14,0 

62,5 57,1 50 81,8 71,9 90,0 65 85 

92 .. 93 94 100 92 89 90 

14,8 13,7 15,2 14,8 16,3 . 14,4 

.. 88,8 . 85 

96,4 90,6 92,2 94,7 96,9. . 91 

14,3 14,2 13,4 13,8 13,8 13,6 14,2 14,0 

64,9 72,2 76,4 79,4 72,4 77,1 79 76,4 

93,2 94,6 94,4 93,3 93,6 88,6 88 88,9 


.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer



7 (23) 

Resultaten för Gudlav Bilderskolan mätt som genomsnittlig betygspoäng var läsåret 

2007/08 likvärdigt med närmast föregående läsår men sämre än riksgenomsnittet. Däremot 

ligger resultatet något över resultatet för gymnasieskolan inom kommungruppen 

som Sollefteå kommun tillhör. Resultatet är dock sämre än skolans resultat under läsåren 

2003/04 och 2004/05. 

Resultaten varierar tydligt över åren och mellan olika program. De nationella program 

som har högst genomsnittligt betygspoäng läsåret 2007/08 är naturvetenskapsprogrammet 

(14,9) följt av hotell- och restaurangprogrammet (14,4) och teknikprogrammet 

(14,3). För naturvetenskapsprogrammet är detta resultat dock betydligt lägre än tidigare, 

medan resultatet för hotell- och restaurangprogrammet är det bästa under femårsperioden 

2004-2008. Allra högst genomsnittlig betygspoäng har dock eleverna på de 

specialutformade programmen med 16,3, vilket innebär en kraftig förbättring av resultaten 

på dessa program. Lägst genomsnittlig betygspoäng av de nationella program där 

resultatredovisning finns tillgänglig för läsåret 2007/08 hade fordonsprogrammet (11,3). 

Det finns även tydliga skillnader i genomsnittlig betygspoäng för program mellan olika 

läsår. 

Totalt sett finns det i skolans resultat även tydliga skillnader mellan män och kvinnor. 

Vid en jämförelse av genomsnittlig betygspoäng har kvinnor under den senaste femårsperioden 

varje år högre betygspoäng än män, även om skillnaden det senaste läsåret 

2007/08 var ovanligt liten. Även när det gäller övriga resultatvariabler framgår att resultaten 

för kvinnor varje år är bättre än för män. 

Andelen elever med slutbetyg inom fyra år har varierat över åren. Senaste läsåret 

2007/08 hade dock Gudlav Bilderskolan en lägre andel (72,4 procent) än riksgenomsnittet 

för kommunala skolor (76,4 procent). Andelen elever med slutbetyg inom fyra år 

visade en kraftig nedgång detta läsår efter att ha uppvisat en uppåtgående trend i övrigt 

sedan 2003/04. Även andelen elever med slutbetyg inom fyra år varierar kraftigt 

över åren och mellan olika program. Naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet 

har båda en andel över 94 procent läsåret 2007/08, medan program 

som fordonsprogrammet och handels- och administrationsprogrammet har mycket 

låga andelar, nämligen 59 respektive 50 procent. 

Andelen elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola har på 

Gudlav Bilderskolan legat ganska stabil inom intervallet 93-95 procent, medan riksgenomsnittet 

ligger betydligt lägre. 

Även skolledningen anser att resultaten är relativt svaga, särskilt på vissa program. 

Eleverna upplever det, enligt skolledningen, inte alltid så viktigt med godkänt betyg i 

alla ämnen. Skolan lyckas heller inte fullt ut med att motivera eleverna för utbildningen. 

Skolan försöker få eleverna att nå 2500 poäng men lyckas inte alltid. Skolavbrott 

rapporteras däremot alltid av skolan till kommunen så att kommunen kan ta sitt uppföljningsansvar. 

För läsåret 2007/08 framgår också att eleverna på Gudlav Bilderskolan i något mindre 

utsträckning har utökade program än i riket som helhet. Eftersom Gudlav Bilderskolan 

är den till storleken dominerande gymnasieskolan i kommunen bör man av kommunstatistiken 

även kunna dra slutsatsen att eleverna på skolan i större utsträckning än i

8 (23) 


riket har reducerade program. Detta framgår också av statistiken för skolan för de år 

där officiell statistik finns tillgänglig. 

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver vidta åtgärder så att alla elever ges förutsättningar 

att nå målen för utbildningen. De skillnader som framkommer i resultat 

mellan män och kvinnor samt mellan program och mellan olika läsår är något som 

skolan närmare behöver analysera för att kunna förbättra resultaten ytterligare. 

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat 


1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla 

kurser i förhållande till styrdokumentens krav. 



X 


1.2.2 Varje elev ges minst en gång per termin ett utvecklingssamtal där man med den 

individuella studieplanen som grund ger en samlad information om elevens 

kunskapsutveckling och studiesituation. 



Motivering 


X 

Enligt 7 kap. 19 § gymnasieförordningen ska rektorn se till att eleven minst en 

gång per termin ges en samlad information om sin kunskapsutveckling och studiesituation 

i ett utvecklingssamtal. Samtalet ska genomföras med den individuella 

studieplanen som grund. I fråga om elever som inte fyllt 18 år ska även 

vårdnadshavarna få sådan information. 

Vid inspektionen framkommer att alla elever inte har fått utvecklingssamtal 

enligt författningarnas krav. Inom vissa program sker informationen om elevernas 

studiesituation istället fortlöpande i samband med undervisningens genomförande 

eller frivilligt. 

Skolinspektionen bedömer att skolan måste se till att utvecklingssamtal genomförs 

i enlighet med författningarnas krav minst en gång per termin och på ett 

sådant sätt att eleverna är medvetna om att de haft utvecklingssamtal. Detta 

gäller särskilt eleverna på skidgymnasiet.


1.3 Bedömning och betygssättning 


1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella kursproven för att bedöma elevers 

kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning. 



X 


1.3.2 Lärarna utgår vid bedömning och betygssättning från de nationella målen i 

kursplanerna och från betygskriterierna. 



Motivering 


X 

Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, avsnitt 2.5 Bedömning 

och betygssättning, ska betyget uttrycka i vad mån den enskilde eleven har 

uppnått de kunskapsmål som uttrycks i kursplanen för respektive kurs och som 

definieras i betygskriterier. Skolverkets allmänna råd om bedömning och betygssättning 

säger också att de lokala tolkningarna av betygskriterierna bör jämföras 

med tolkningar som görs av andra lärare och analyseras utifrån bland annat 

resultaten på nationella prov. Här poängteras också vikten av att det förs 

diskussioner om de lokala tolkningarna av kursplaner och betygskriterier mellan 

lärare i olika program, årskurser och skolor, både för att inspirera och lära av 

varandra och för att skapa likvärdiga förutsättningar för undervisningen och 

bedömningen av elever i skolan och i olika skolor. 

Tillsynen visar att betyg sätts och dokumenteras i enlighet med författningarnas 

krav. Däremot förs samtal i personalgruppen för att säkerställa en likvärdig 

betygsättning endast i begränsad omfattning. 

Skolinspektionen bedömer att skolan bör sträva efter att utöka bedömningsdiskussionerna 

på skolan mellan lärare i samma ämnen och med lärare i andra 

ämnen för att säkerställa att bedömning och betygsättning sker på ett likvärdigt 

sätt. 

1.3.3 Betyg sätts och utfärdas och betygskatalog förs enligt författningarnas krav. 



X 


9 (23)

10 (23) 

1.4 Genomförande av utbildningen 



1.4.1 Läroplanens strävansmål, programmålen och kursplanernas mål anger inriktningen 

för skolans utbildning. 



X 


1.4.2 Eleverna har inflytande över hur deras utbildning utformas och ges möjlighet att 

kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar. 



Motivering 


X 

Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94, avsnitt 2.3 Elevernas 

ansvar och inflytande, ska de demokratiska principerna att kunna påverka, vara 

delaktig och ta ansvar omfatta alla elever. Elevernas ansvar för att planera och 

genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som arbetsformer 

ska vara viktiga principer i utbildningen. Enligt skollagen åligger det alla 

som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. Vid varje gymnasieskola 

ska det finnas en skolkonferens och för varje klass eller motsvarande 

ska det finnas ett klassråd. Den närmare utformningen av elevinflytande genom 

klassråd ska dessutom anges i skolans arbetsplan. 

På Gudlav Bilderskolan har eleverna ett visst mått av inflytande både i undervisningssituationen 

och över skolans verksamhet. Vid skolan finns klassråd, 

elevråd och skolkonferens som forum för elevernas inflytande på skolans verksamhet. 

Även elevskyddsombud finns på skolan. Genomförandet av klassråd 

och dess funktion varierar dock mellan olika program. Elevrådets verksamhet är 

begränsad och dess koppling till klassrådsverksamheten svag. Kunskapen hos 

övriga elever om elevrådets verksamhet är också dålig. Intresset för elevinflytande 

särskilt i form av klassråd, elevråd och skolkonferens är som helhet svagt 

på skolan. 

Skolinspektionen bedömer att skolan måste arbeta för att öka intresset hos eleverna 

för inflytandefrågor och stärka organisationen för elevernas inflytande. 

1.4.3 Skolan strävar mot att varje elev utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och 

en förmåga att utvärdera sitt eget lärande. 



X 

Åtgärder behövs


11 (23) 

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna och med det 

omgivande samhället för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling 

och lärande. 



Motivering 


X 

Enligt Läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, avsnitt 2.1 Kunskaper 

ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra skolan till en god miljö för 

lärande. Läraren ska vidare samverka med andra lärare i arbetet att nå utbildningsmålen. 

Enligt läroplanens avsnitt 2.6 Rektors ansvar, sägs också att rektorn 

har ett särskilt ansvar för att skolans arbete med kunskapsområden, där flera 

ämnen skall bidra, samordnas så att de utgör en helhet för eleverna. 

Skolan samverkar inom skolan genom programarbetslag och ämnesarbetslag. 

Dessutom finns möten för hela skolans verksamhet och viss samverkan med 

gymnasieförbundets andra gymnasieskola Ådalsskolan. Enligt personalen finns 

behov av närmare samverkan mellan olika delar av verksamheten till exempel 

mellan skidgymnasiet och övrig verksamhet samt mellan personal och skolledning. 

Personalen efterfrågar dessutom ytterligare tid för samverkan inom ämnesarbetslagen. 

Trots att skolan upplever att eleverna ofta har brister i kunskaper 

när de kommer från grundskolan finns ingen systematiskt upparbetad samverkan 

med avlämnande grundskolor. Tillsynen visar även att lärarna upplever 

det problematiskt att på ett bra sätt få en samverkan mellan undervisningen i 

kärnämnen och karaktärsämnen eftersom undervisningen ofta ges samtidigt till 

elever från flera program. Intrycket är också att denna samverkan har minskat 

över tid. 

Skolinspektionen bedömer att samverkan inom skolan kan utvecklas ytterligare, 

både mellan skolledning och personal och mellan personalen inom skolans olika 

verksamheter. Samverkan med avlämnande grundskolor bör också utvecklas 

ytterligare. Skolinspektionen bedömer även att skolan bör sträva efter att utöka 

samverkan mellan undervisningen i kärnämnen och karaktärsämnen. 

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov 


1.5.1 Skolans undervisning anpassas till den enskilde elevens behov, förutsättningar, 

erfarenheter och tänkande. 



X 

Åtgärder behövs

12 (23) 

1.5.2 Särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. 



Motivering 


X 


Enligt läroplanen ska alla som arbetar i skolan hjälpa elever som har behov av 

särskilt stöd. Läraren ska stimulera, handleda, och stödja eleven och ge särskilt 

stöd till elever med svårigheter. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt de 

elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. 

Elever med annat modersmål än svenska ska också få studiehandledning på sitt 

modersmål om eleven behöver det. En elev ska, enligt Gymnasieförordningen 8 

kap., ges stödundervisning om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de 

kunskapsmål som anges i kursplanerna eller om eleven av andra skäl behöver 

särskilt stöd. För elever som har behov av särskilt stöd får specialundervisning 

anordnas inom klassen. 

Eleverna på Gudlav Bilderskolan ges möjlighet till särskilt stöd, bland annat i 

den så kallade ”Kärnpunkten” där personal finns tillgänglig för att vid behov ge 

eleverna stöd. Stödet handlar i huvudsak om ämnena matematik, svenska och 

engelska. Resurserna för särskilt stöd är begränsade. Tillsynen visar att det är 

tveksamt om alla elever som behöver särskilt stöd kan få detta i den omfattning 

som behövs för att de skall ges möjlighet att nå målen för utbildningen. 

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver se över utformningen av det särskilda 

stödet så att fler elever ges möjlighet att nå målen för utbildningen. 

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller 

författningarnas krav. 



Motivering 


X 

Enligt 8 kap. 1a § gymnasieförordningen ska rektor om det framkommer att en elev kan 

ha behov av särskilda stödåtgärder se till att behovet utreds. Om utredningen visar att 

eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas och ele- 

ver och vårdnadshavare erbjudas möjlighet att delta i utarbetandet. Av åtgärdsprogram- 

met ska det framgå vilka behov eleven har, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna 

ska följas upp och utvärderas. 

Åtgärdsprogram utarbetas i allmänhet för elever i behov av särskilda stödåtgärder. 

Åtgärdsprogram utarbetas i samverkan mellan specialpedagog och lärare.


Rektorernas roll vid framtagandet är något diffus även om skolledningen bedömer 

att de flesta åtgärdsprogram är en följd av elevvårdskonferenser där rektorerna 

deltar. Enligt personalen arbetar skolan med att göra åtgärdsprogrammen 

tydligare än vad som hittills varit fallet. 

Skolinspektionen bedömer att rektors roll vid utarbetandet av åtgärdsprogram 

behöver tydliggöras och att skolan måste säkerställa att alla elever som enligt 

författningarna skall ha utarbetade åtgärdsprogram också har sådana i enlighet 

med författningarnas krav. 

1.5.4 Skolans individuella program förbereder först och främst eleven för studier på 

ett nationellt eller specialutformat program och följer en fastställd plan. 



Motivering 


X 

Varje kommun är enligt Skollagen 5 kap. 13§ skyldig att erbjuda gymnasieutbildning 

i form av specialutformade program eller individuella program för de 

ungdomar i kommunen som inte har tagits in på något nationellt program i 

gymnasieskolan eller en likvärdig utbildning. Ett individuellt program ska först 

och främst förbereda eleven för studier på ett nationellt program eller ett specialutformat 

program. 

Gudlav Bilderskolan erbjuder både ett individuellt program och ett individuellt 

program, introduktionskurs IVIK. Majoriteten av eleverna på det individuella 

programmet når godkänt i de ämnen där godkänt saknas från grundskolan under 

det första året och går över till ett nationellt program. Endast i undantagsfall 

förekommer att elever tillbringar tre år på det individuella programmet. Eleverna 

på IVIK är indelade i två grupper efter kunskapsnivå i det svenska språket. 

De flesta elever är asylsökande. Målet för verksamheten är att eleverna skall gå 

till ett nationellt program innan de fyllt 20 år eller inom fyra år. För de elever 

som ej når detta mål ges stöd att komma över till vuxenutbildning. 

Skolinspektionen bedömer att skolan måste öka sina ansträngningar att få eleverna 

på individuellt program att komma till nationella program i ett tidigare 

skede av utbildningen. 


13 (23) 

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka 

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta 

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en 

trygg miljö..

14 (23) 



2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande. 



Motivering 


X 


En viktig förutsättning för att utbildningen skall kunna ge eleverna kunskaper i 

enlighet med målen för utbildningen och för att utbildningen skall kunna anses 

vara inriktad på lärande är att elevernas närvaro är hög och att skolan arbetar 

för att ogiltig frånvaro förekommer i så liten utsträckning som möjligt. En annan 

viktig förutsättning för en god lärandemiljö är att den fysiska miljön på skolan 

är sådan att den underlättar lärande. Ansvaret för detta ligger på skolledningen. 

Tillsynen visar att skolk eller ogiltig frånvaro är ett problem på skolan. Både 

skolans elevundersökningar och intervjuer inom tillsynen visar tydligt på detta. 

Personalen anser att man arbetar för att minska problemet och skolan anmäler 

elever med mycket ogiltig frånvaro till CSN för bedömning av åtgärder gällande 

studiemedlen. 

Vid elevintervjuerna framkommer även att eleverna ser den fysiska arbetsmiljön 

som ett hinder för effektiva studier. Problemen handlar om ventilation som inte 

fungerar tillfredsställande och inomhustemperatur som är för låg. Dessa problem 

leder till huvudvärk och trötthet samt problem att koncentrera sig på lärandet. 

Problemen har, enligt eleverna, lyfts till skolledningen utan att förbättring 

kunnat noteras. 

Skolinspektionen bedömer att skolan ytterligare måste intensifiera sitt arbete 

mot ogiltig frånvaro i syfte att förbättra resultaten hos eleverna. Skolledningen 

bör också ta elevernas synpunkter om brister i den fysiska arbetsmiljön på allvar 

och undersöka vilka åtgärder som kan behövas för att förbättra denna. 

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete 




X


Motivering 

I skollagen 1 kap. 2 § ska verksamheten i skolan utformas i överensstämmelse 

med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom 

skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår 

gemensamma miljö. Särskilt ska den som verkar inom skolan främja jämställdhet 

mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling. I 5 

§ lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn 

och elever ska huvudmannen för verksamheten se till att det bedrivs ett målinriktat 

arbete för att främja de ändamålen. Läroplanen för de frivilliga skolformerna, 

Lpf 94 säger att skolan aktivt och medvetet ska påverka och stimulera 

eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa 

komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. 

Vid Gudlav Bilderskolan bedrivs ett förebyggande värdegrundsarbetet i syfte att 

skapa samhörighet och en god arbetsmiljö för eleverna. Bland annat genomförs 

diskussioner om värdegrundsfrågor inom klasserna. Dock bedrivs inget mer 

systematiskt förebyggande värdegrundsarbete vid skolan. Vid utarbetandet av 

skolans likabehandlingsplan har man inte heller tagit tillfället i akt att tillsammans 

med elever och personal diskutera värdegrundsfrågor. 

Även om det bedrivs ett visst förebyggande värdegrundsarbete på Gudlav Bilder 

skolan är det Skolinspektionens bedömning att skolan ändå måste förbättra 

arbetet ytterligare och skapa en systematik i sitt förebyggande värdegrundsarbete. 

15 (23) 

2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. 



Motivering 


X 


kränkande behandling och diskriminering i 14a kapitlet skollagen samt i diskrimineringslagen. 

Enligt dessa båda lagar ska planerna upprättas årligen och innehålla 

en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller 

genomföras under det kommande året. I efterföljande års planer ska också redogöras 

för hur de planerade åtgärderna har genomförts. Det finns inget som 

hindrar att skolan för samman de planer som ska upprättas till ett dokument. 

Den likabehandlingsplan som Skolinspektionen granskat har skolan utarbetat 

utifrån tidigare lagstiftning om förbud mot diskriminering och annan kränkande 

behandling. Skolans likabehandlingsplan innehåller i många avseenden de områden 

som krävs i nuvarande författningar från den 1 januari 2009. Planen innehåller 

dock mycket litet av åtgärder kopplade till en analys av läget på skolan. 

Inte heller framgår hur skolans elever gjorts delaktiga vid framtagandet av pla-

16 (23) 


nen. Kunskapen hos eleverna om planen är också dålig. Eftersom skolan inte har 

en kvalitetsredovisning för läsåret 2007/08 har heller inte planen utvärderats i 

enlighet med kraven. 

Skolinspektionen bedömer att Gudlav Bilderskolan måste förbättra arbetet med 

att ta fram en plan mot kränkande behandling i enlighet med lagstiftningen från 

den 1 januari 2009. Elevernas delaktighet i framtagandet och kunskap om planen 

måste stärkas. Dessutom måste planen bygga på en kartläggning av situationen 

på skolan och utvärderas i kvalitetsredovisningen. 

3 Ledning och kvalitetsarbete 

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för 

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra 

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt 

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 



3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar och den erbjudna 

undervisningstiden kan redovisas. 



Motivering 


X 

Enligt förordningen om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 

för asylsökande barn mfl framgår att de elever i gymnasieskolan som omfattas 

av denna förordning skall erbjudas utbildning i gymnasieskolan på samma villkor 

som ungdomar bosatta i Sverige. Ungdomarna ska tas emot i det offentliga 

skolväsendet så snart det är lämpligt med hänsyn till deras personliga förhållanden. 

Det bör dock ske senast en månad efter ankomsten till Sverige. Undervisningen 

ska bedrivas med hänsyn till den enskilda elevens behov och förutsättningar. 

Utbildningen inom det individuella programmet ska med de inskränkningar 

som beskrivs ovan bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier. 

Arbetsplatsförlagd utbildning skall enligt Gymnasieförordningen 5 kap. 15-16§ 

förekomma på alla nationella program utom det estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet, 

samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. 

Den arbetsplatsförlagda utbildningen skall uppgå till minst 15 veckor. Varje 

sådan vecka skall anses motsvara garanterad undervisningstid om 24 timmar. 

Om styrelsen för utbildningen inte kan anskaffa platser för den arbetsplatsförlagda 

utbildningen i den omfattning som anges i gymnasieförordningen får den 

utbildningen i stället bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd till skolan.


Styrelsen skall i sådant fall vidta alla åtgärder för att utbildningen så snart som 

möjligt åter kan arbetsplatsförläggas. 

Sollefteå kommun tar sedan något år tillbaka emot ensamkommande flyktingbarn 

och ungdomar. Ungdomar i gymnasieåldern tas då emot vid Gudlav Bilderskolan. 

Inledningsvis placeras eleverna i individuella programmet, introduktionskurs 

(IVIK). Inom IVIK finns två grupper indelade efter färdighetsnivå i det 

svenska språket. Inledningsvis får eleverna inom IVIK endast undervisning i 

svenska och idrott- och hälsa motsvarande 8 timmar per vecka. Ingen individuell 

prövning av omfattningen görs. Motiveringen från skolan till denna omfattning 

är att eleven inledningsvis har behov av att lägga sin tid på andra delar 

som sociala kontakter, boende mm. 

De flesta eleverna vid Gudlav Bilderskolan får tillgång till arbetsplatsförlagd 

utbildning. Särskilt inom några program har det dock varit svårt att hitta tillräckligt 

antal platser vilket inneburit att elever inte fått den arbetsplatsförlagda 

utbildning de har rätt till. 

Skolinspektionen bedömer att verksamheten för eleverna med utländsk bakgrund 

behöver utvecklas till omfattning och innehåll för att säkerställa att eleverna 

får den utbildning de har rätt till. Omfattningen av utbildningen måste 

också grundas på en tydlig individuell prövning. Skolinspektionen bedömer 

vidare att skolan måste intensifiera sina ansträngningar att finna arbetsplatser så 

att alla elever får den arbetsplatsförlagda utbildning de har rätt till. 

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna. 



Motivering 


X 

I 5 kap. 1 § gymnasieförordningen framgår att ett nationellt program inom gymnasieskolan 

består av 

- kärnämneskurser, 

- för programmet gemensamma karaktärsämneskurser, 

- i förekommande fall för inriktningen gemensamma karaktärsämneskurser, 

- valbara karaktärsämneskurser, 

- kurser inom det individuella valet, 

- projektarbete. 

Om inte något annat följer av de bestämmelser som avses i andra stycket beslutar 

Statens skolverk om vilka ämnen och kurser som skall ingå i respektive program 

och i de nationellt fastställda inriktningarna. 

Vid Gudlav Bilderskolan erbjuds inte alla kurser som ska erbjudas inom utrym- 

17 (23)

18 (23) 


met för valbara kurser till eleverna på ett tydligt sätt. Av de nationella programmens 

poängplaner framgår inte att dessa kurser erbjuds. Enligt skolledningen 

finns denna information i andra dokument på skolan. 

Skolinspektionen bedömer att Gudlav Bilderskolan måste tydliggöra att de kurser 

som ska erbjudas inom utrymmet för valbara kurser verkligen erbjuds eleverna. 

Det är särskilt viktigt med anledning av de nya tillträdesreglerna för högskolestudier 

som innebär att sökande till högskolan kan tillgodoräkna sig meritpoäng 

för vissa kurser som de läst i gymnasieskolan . 

3.1.3 Skolans specialutformade program uppfyller författningarnas krav. 



Motivering 


X 

Enligt 5 kap. 3§ skollagen får styrelsen för utbildningen besluta att utbildningen 

på nationella och specialutformade program får fördelas på en längre tid än tre 

år. En förutsättning för att bedriva utbildningen vid skolan på ett bra sätt för 

eleverna är dock att eleverna tidigt får en överblick över hur utbildningen fördelas 

över de olika åren på skolan samt för hur lång tid eleverna har på sig för att 

uppnå godkända betyg i alla kurser som ingår i den individuella studieplanen. 

Eleverna som läser enligt individuella specialutformade program på Gudlav 

Bilderskolan tillhör i huvudsak skidgymnasiet. Samverkan mellan idrottsverksamheten 

och skolan för dessa elever innebär att det är vanligt att elever behöver 

fyra år på sig för att avsluta studierna. Eleverna ansöker till år 4 redan under år 1 

men får i allmänhet inte besked om man beviljas ett fjärde år förrän i slutet av 

utbildningen. Detta upplevs av eleverna som en stor stressfaktor. Enligt eleverna 

har detta problem lösts på ett bättre sätt på övriga skidgymnasier. 

Skolinspektionen bedömer att skolan bör sträva efter att planera elevernas utbildning 

i ett så tidigt skede att eleverna kan få en överblick över sin totala utbildning. 

3.1.4 Skolans lokala kurser uppfyller författningarnas krav. 




X


Motivering 

I 2 kap. 14 § gymnasieförordningen får styrelsen för utbildningen besluta om att 

inrätta lokala kurser. Dessa kurser ska ge kunskaper i ett eller flera ämnen som 

inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. En lokal kurs kan förekomma 

på nationella, specialutformade och individuella program. En lokal kurs 

får inte ersätta kurser i kärnämnen eller de kurser i karaktärsämnen som är gemensamma 

för ett nationellt program eller finns inom en nationellt fastställd 

inriktning. Enligt 15 § är det styrelsen för utbildningen som fastställer det antal 

gymnasiepoäng som en lokal kurs omfattar och även de betygskriterier som 

gäller för lokala kurser. 

Vid Gudlav Bilderskolan erbjuds ett antal lokala kurser som individuellt val 

aktiekunskap, bilkörning, matlagning, släktforskning och styrketräning. Dessutom 

erbjuds lokala kurser i friidrott, fotboll och ishockey till elever för elever som 

”utövar sport på hög nivå.” 

Skolinspektionen bedömer att det inte är i enlighet med författningarna att ställa 

upp krav för att eleverna skall erbjudas kurser inom det individuella valet. Kurser 

som erbjuds inom det individuella valet måste erbjudas alla elever. Skolan 

bör därför tydliggöra i informationen om kurserna att dessa är öppna för alla 

elever. Skolinspektionen bedömer vidare att ett antal av de lokala kurser som 

erbjuds mycket väl kan rymmas inom de nationella kurser som erbjuds. Gudlav 

Bilderskolan måste därför se över sitt utbud av lokala kurser för att säkerställa 

att dessa uppfyller författningarnas krav för att få inrättas. Kurser inom ämnet 

specialidrott bör också benämnas specialidrott. 

3.1.5 Skolans lokala inriktningar uppfyller författningarnas krav. 



X 


3.1.6 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering. 



X 


3.1.7 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag för vissa hjälpmedel eller 

enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. 




X 

19 (23)

20 (23) 

Motivering 


Enligt Skollagen 5 kap. 21§ ska utbildningen i gymnasieskolan vara avgiftsfri för 

eleverna. De skall utan kostnad ha tillgång till böcker, verktyg och andra hjälpmedel 

som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får dock besluta 

att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. I verksamheten får också 

förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. 

Vid Gudlav Bilderskolan finns även ett skidgymnasium med inriktningarna 

längd, skidskytte och alpint. Inriktningarna längd och skidskytte är riksrekryterande 

medan den alpina inriktningen är regional. Vid samtliga inriktningar har 

eleverna kostnader för utrustning och resor, t ex träningsläger inom Sverige och 

utomlands. Dessa kostnader för eleverna är av sådan storleksordning att de inte 

ryms inom lagstiftningens krav om obetydlig kostnad. Som exempel kan nämnas 

att ett enda träningsläger i Alperna inom den alpina inriktningen kan kosta 

upp emot 15 000 kronor som antingen eleven måste betala eller måste skaffa en 

sponsor som kan finansiera hela eller delar av kostnaden. 

Skolinspektionen bedömer att skolan måste se över kostnader för undervisningen 

som belastar eleverna så att sådana kostnader inte står i strid mot författningarnas 

bestämmelser. 

3.2 Personalens utbildning 


3.2.1 Skolans lärare har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. 



X 


3.2.2 Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 



X 

3.3 Rektors ansvar 



3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare 

det övergripande ansvaret för att utbildningen inriktas på att nå de nationella målen. 




X


Motivering 

Enligt 2 kap. 2 § skollagen ska det för ledningen av utbildningen i skolorna finnas 

rektorer. Rektor ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan och 

särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Enligt Läroplanen för de frivilliga 

skolformerna, Lpf 94, avsnitt 2.6 Rektors ansvar, ska rektorn som pedagogisk 

ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan ha det 

övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de 

nationella målen. Rektorn ansvarar för att en arbetsplan upprättas samt för att 

skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de riksgiltiga målen, 

målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. 

Gudlav Bilderskolans ledning består av en verksamhetschef tillika programrektor 

samt tre ytterligare programrektorer. Fram till hösten 2008 kallades dessa 

rektor respektive biträdande rektorer. Verksamhetsutvecklingen bedrivs i huvudsak 

inom arbetslagen. Rektorerna har enligt Skolinspektionens uppfattning 

inte någon tydlig roll i detta arbete. Det är också personalens uppfattning att 

skolledningen inte i någon större omfattning fungerar som pedagogiska ledare 

för verksamheten. De arbetsplaner som finns inom de olika programmen är 

mycket begränsade och har ingen tydlig styrförmåga på verksamheten. 

Skolinspektionen bedömer att skolledningen måste ta ett större ansvar för det 

pedagogiska utvecklingsarbetet på skolan och se till att arbetsplaner utarbetas 

som har en verklig styrförmåga på verksamheten. 

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. 



Motivering 


X 

I gymnasieförordningens 8 kap, 1a § framgår att rektor ska se till att en elevs 

eventuella behov av särskilt stöd ska utredas. Om utredningen visar att eleven 

behöver särkskilt stöd är det rektorns ansvar att se till att ett åtgärdsprogram 

utarbetas. Enligt läroplanen ansvarar också rektorn bland annat för att en lokal 

arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande 

till de riksgiltiga målen, målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. 

I denna rapport påpekas ett antal fall där skollagstiftningens krav inte följs. Exempel 

på detta är utformandet av lokala kurser, avgifter för elever i verksamheten, 

brister i likabehandlingsplan, avsaknad av kvalitetsredovisning och genomförande 

av utvecklingssamtal. 

Skolinspektionen bedömer därför att rektors beslutsfattande behöver stärkas för 

att säkerställa att skolan bedriver verksamhet i överensstämmelse med skolförfattningarna. 

21 (23)

22 (23) 




3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp 

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder 

för att förbättra måluppfyllelsen. 



Motivering 


X 

Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94, avsnitt 1.2 måste skolans 

verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. För att en skola ska 

utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta sina undervisningsmål och arbetsformer, 

utvärdera sina resultat och pröva nya metoder. Enligt avsnitt 2.6 är det 

rektorn som har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet 

inriktas på att nå de nationella målen. Därför ska en lokal arbetsplan upprättas 

och skolans resultat följas upp och utvärderas i förhållande till de nationella 

målen, målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvar för 

skolans resultat. 

Det finns ett kontinuerligt kvalitetsarbete vid Gudlav Bilderskolan. Särkilt följs 

resultaten upp i verksamheten. Den efterföljande analysen av resultaten som 

underlag för förbättringsåtgärder är dock för begränsad. Brukarenkäter har genomförts 

på skolan i en treårscykel där de undersökta områdena regelbundet 

återkommer. Detta har dock inte genomförts kontinuerligt och resultaten har 

inte heller här analyserats i tillräcklig omfattning för att resultera i tydlig förändring 

i verksamhetens genomförande. I personalgruppen har heller inte resultaten 

i tillräcklig omfattning diskuterats. Inspektionen visar att kvalitetsarbetet fått 

mindre utrymme vid skolan under senare år. Tidigare fanns en tydligare struktur 

och organisation av kvalitetsarbetet. Underlag för kvalitetsarbetet efterfrågas 

inte heller längre i samma omfattning från skolledningen. 

Skolledningen anser att kvalitetsarbetet är en levande process på skolan där 

varje program tar fram mål för varje läsår. Hur arbetet bedrivs varierar dock 

mellan programmen. Detta arbete har inte styrts upp från skolledningen. 

Skolinspektionen bedömer att kvalitetsarbetet måste utvecklas så att det blir mer 

systematiskt för att utgöra grund för skolans utvecklingsarbete och skolans kvalitetsredovisning. 

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens 

krav. 




X


Motivering 

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m m skall varje 

skola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga 

uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen 

skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen 

för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder 

kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för 

ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen skall verksamhetens förutsättningar, 

arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Enligt 

3 a § ska uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan/handlingsplan 

mot kränkande behandling redovisas. 

Gudlav Bilderskolan har en utarbetad kvalitetsredovisning för läsåret 2006/07. 

Den uppfyller i huvudsak de krav som ställs på en kvalitetsredovisning enligt 

förordningen. Den innehåller dock inte någon uppföljning eller utvärdering av 

likabehandlingsplanen. Inte heller beskrivs hur kvalitetsredovisningen tagits 

fram, och hur lärare, övrig personal och elever varit delaktiga i detta arbete. 

Underlag för en kvalitetsredovisning av läsåret 2007/08 finns enligt skolledningen, 

men kvalitetsredovisningen har inte kunnat utarbetas. 

Skolinspektionen bedömer att en kvalitetsredovisning för 2007/08 snarast måste 

utarbetas och att kvalitetsredovisningen måste utvecklas så att den innehåller en 

uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen. Det måste också tydliggöras 

hur den tagits fram och hur lärare, övrig personal och elever varit delaktiga. 

2009-09-09 Umeå 

Stefan Persson 

Håkan Sandström 

23 (23)

Regelbunden tillsyn vid Ådalens gymnasieskolor 

Gymnasiesärskolan 

Dnr 43-2009:455 

Regelbunden tillsyn i gymnasiesärskoleverksamheten 

inom Ådalens gymnasieskolor 

Inledning 

Skolinspektionen har granskat verksamheten i gymnasieförbundet Ådalens gymnasieskolor 

under våren 2009 och besökt verksamheterna inom gymnasiesärskolan den 

19 –20 maj 2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den 

regelbundna tillsynen. 




Information om den regelbundna tillsynen finns i separata material och på 

Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se/Regelbunden/Tillsyn). 

På de punkter där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen och 

rektorn för verksamheten ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till 

Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast 

den 9 december 2009. 



Underlag 

Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och 

gymnasiesärskolan, dels den information som samlats in under besöket. I gymnasiesärskolan 

intervjuades tillförordnad rektor, lärare, annan personal och elever. Även annan 

information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, 

eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. 

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i 

rapporten. 

Tabell 1: Antal elever på skolorna 

Beskrivning av gymnasiesärskolan 

Gymnasiesärskolan Antal elever 

Gudlav Bilderskolan 24 

Nordviksskolan 16 

Ådalsskolan 21 

Källa: Huvudmannens uppgifter 

Den 1 januari 2008 bildades gymnasieförbundet Ådalens gymnasieskolor. Gymnasieverksamheten 

inom Kramfors och Sollefteå kommuner fördes då över till det nybildade 

gymnasieförbundet. Verksamheten består vid tillsynstillfället av gymnasieskolorna

2 (16) 


Gudlav Bilderskolan i Sollefteå och Ådalsskolan i Kramfors samt av verksamheten 

inom gymnasiesärskolan som bedrivs vid Gudlav Bilderskolan, Ådalsskolan och vid 

Naturbruksgymnasiet i Nordvik i Kramfors kommun. Huvudman för Naturbruksgymnasiet 

är Landstinget i Västernorrland men utbildningen inom gymnasiesärskolan 

bedrivs av gymnasieförbundet. 

Gymnasiesärskolan leds av en egen rektor som har sin fasta placering vid Ådalsskolan 

där även den verksamhetschef finns som har ansvaret för gymnasiesärskolan. Vid tillsynstillfället 

var ansvarig rektor sjukskriven och tillförordnad rektor var förbundschefen 

för gymnasieförbundet. 

Eleverna kommer i huvudsak från kommunerna Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Timrå 

och Härnösand. 

1 Kunskaper 

Bedömningar 

Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att 

varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. 

Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen. 


Inom detta bedömningsområde har granskats: 

om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens mål, programmålen 

och kursplanernas mål. 


Uppföljning av kunskapsresultaten inom de respektive verksamheterna är begränsad 

liksom för den samlade gymnasiesärskolan. Omfattningen av verksamheterna är liten 

och personalen anser att det är svårt att jämföra resultaten med någon annan verksamhet. 

Det finns inte någon samlad dokumenterad redovisning av gymnasiesärskolans 

elevers kunskapsresultat relaterat till läroplanens och kursplanernas mål. Den bild som 

ändå framträder vid personalintervjuer och elevintervjuer är att eleverna är nöjda med 

utbildningen, tycker att de lär sig mycket samt att eleverna i allmänhet når målen för 

kurserna. 

Eleverna upplever vidare att lärarna informerar dem om målen för utbildningen och de 

känner sig väl insatta i dessa. 

Skolinspektionen bedömer att verksamhetens uppföljning av kunskapsresultat måste 

bli bättre liksom utvärdering och analys av de samlade resultaten för att säkerställa att 

eleverna i gymnasiesärskolan ges en utbildning som ger dem möjlighet att nå målen för 

utbildningen.





kurser/ämnesområden i förhållande till styrdokumentens krav. 

Skolform Styrdokumentens mål och 


Gymnasiesärskola X 



individuella studieplanen som grund ger en samlad information om elevens kun- 

skapsutveckling och studiesituation/skolsituation. 





Motivering 

Läraren ska fortlöpande ge varje elev information om sina utvecklingsbehov och 

framgångar i studierna och minst en gång per termin ska eleven ges en samlad 

information om sin kunskapsutveckling och studiesituation i ett utvecklingssamtal. 

Utvecklingssamtalet ska genomföras med den individuella studieplanen 

som grund. För omyndiga elever ska också den informationen delges vårdnadshavarna. 

Tillsynen visar att eleverna har utvecklingssamtal varje termin där elevernas 

resultat diskuteras. Eleverna känner sig i huvudsak väl informerade om hur det 

går i skolan. Kunskapen om den individuella studieplanen varierar dock varför 

det är tveksamt om den individuella studieplanen är grunden för informationen 

under utvecklingssamtalet. Alla elever har inte heller individuella studieplaner. 

Det är inte heller klart för personalen vem som har ansvaret för upprättandet av 

studieplaner. 

Skolinspektionen bedömer att individuella studieplaner måste upprättas för alla 

elever inom gymnasiesärskolan. Planernas roll behöver också tydliggöras för 

eleverna liksom elevernas kunskap om innehållet i planen. 

3 (16)

4 (16) 
















1.3.3 Betyg sätts och utfärdas, intyg och studieomdömen utfärdas samt betygskatalog 

förs enligt författningarnas krav. 





Motivering 

Betyg ska enligt gymnasiesärskoleförordningen 7 kap. sättas på varje avslutad 

kurs. Betyg ska dock inte sättas på verksamhetsträning. För elever i gymnasiesärskolan 

som kan följa undervisningen i kurser i gymnasieskolan skall betyg 

sättas enligt mål och betygskriterier för gymnasieskolan. 

Något gemensamt system för hur och när betyg sätts inom gymnasiesärskolan 

finns inte vid skolorna. Vissa elever får betyg när kurser avslutas medan andra 

elever betygsätts när utbildningen avslutas i årskurs tre. Det framkommer även 

åsikter om att betygen för elever i gymnasiesärskolan inte är så viktiga eftersom 

de inte används som urvalsinstrument till högre utbildning. Eleverna anser dock 

att betygen är viktiga för att de ska veta hur de skall förbättra sig. Elever som 

kan följa gymnasieskolans kursplaner i vissa ämnen får möjlighet att läsa tillsammans 

med gymnasieskolans elever. Detta gäller i huvudsak i karaktärsämnen. 

Inga gemensamma diskussioner förs heller mellan verksamheterna på de 

tre skolorna för att säkerställa att betygsättningen sker på ett likvärdigt sätt. 

Skolinspektionen bedömer att betyg ska sättas i enlighet med författningarnas 

krav. Eleverna ska få betyg när kurser avslutas och informeras om dessa. Gym-


nasiesärskolan måste se över sina rutiner för betygsättning så att de överensstämmer 

med författningarnas krav. Gemensamma diskussioner bör också föras 

inom gymnasiesärskolan för att säkerställa en likvärdig betygsättning. 



5 (16) 













Motivering 










Eleverna upplever sig ha möjlighet att påverka undervisningens utformning. 

Enligt eleverna tillfrågas de av lärarna hur de vill genomföra sin utbildning fortlöpande. 

Klassmöten eller klassråd genomförs också. Däremot deltar inte eleverna 

från gymnasiesärskolan i skolgemensamma sammanhang som till exempel 

elevråd eller matråd. Möjlighet att delta i sådana sammanhang som även 

påverkar eleverna från gymnasiesärskolan efterfrågas. 

Skolinspektionen bedömer att möjligheterna till elevinflytande som helhet är 

goda för eleverna i gymnasiesärskolan men att skolorna bör sträva efter att ge 

även eleverna från gymnasiesärskolan möjlighet att delta i forum för skolgemensamma 

frågor.

6 (16) 


1.4.3 Skolan strävar mot att varje elev utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och en 

förmåga att utvärdera sitt eget lärande. Eleverna i gymnasiesärskolan utvecklar sin 

självkännedom och sin förmåga till individuell studieplanering. 







och lärande. 





Motivering 




Tillsynen visas att samverkan mellan gymnasieskolan och gymnasiesärskolan på 

de tre skolorna är utvecklad i varierande omfattning. Personalen inom gymnasiesärskolan 

på respektive skola samverkar i huvudsak på ett bra sätt för att 

skapa en god utbildning för eleverna. Däremot är samverkan med övrig personal 

på respektive skola bristfällig, och sådan samverkan efterlyses av personalen 

i större omfattning. Rektors deltagande i den pedagogiska utvecklingsprocessen 

på skolorna sker också i begränsad omfattning. 

Skolinspektionen bedömer att samverkan mellan de tre enheternas gymnasiesärskoleverksamhet 

liksom samverkan med gymnasieskolan behöver utvecklas. 

Rektors deltagande i samverkan inom verksamheterna bör också stärkas. 








Åtgärder behövs







Motivering 

Enligt gymnasiesärskoleförordningen 8 kap. 1§ ska stödundervisning anordnas 

för elever som har behov av extra stöd i skolarbetet under en begränsad tid. För 

elever som behöver särskilt stöd får specialundervisning anordnas. En förutsättning 

för att eleverna ska få stöd vid behov är att skolans olika stödfunktioner 

inom elevvården utnyttjas. 

Tillsynen visar att eleverna upplever att de får stöd. Däremot finns en osäkerhet 

hos personalen kring hur bestämmelserna om särskilda stödinsatser i förordningen 

ska tolkas i praktiken. Personalen efterlyser också mer gemensamma 

diskussioner tillsammans med ansvarig rektor för att skapa en likvärdig bedömning 

i enlighet med förordningens krav. På skolorna där verksamhet inom 

gymnasiesärskolan bedrivs finns tillgång till elevvård i form av skolsköterska 

och kurator. Vid tillsynen påtalas att dessa resurser används inom gymnasiesärskolan 

i mycket begränsad omfattning. 

Skolinspektionen bedömer att gymnasiesärskolans personal tillsammans med 

ansvarig rektor måste diskutera hur stödinsatser ges och ska ges för att säkerställa 

att elever som behöver särskilt stöd får det. Gymnasiesärskolan bör också 

se över hur elevvårdens personal kan göras mer delaktiga i elevernas utbildning. 

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som 

uppfyller författningarnas krav. 





Motivering 

Om det framkommer att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder ska, 

enligt gymnasiesärskoleförordningen 8 kap. 1a§, rektor se till att behovet utreds. 

Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett 

åtgärdsprogram utarbetas och elever och vårdnadshavare erbjudas möjlighet att 

delta i utarbetandet. Av åtgärdsprogrammet ska det framgå vilka behov eleven 

har, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. 

Det råder en osäkerhet bland personalen inom gymnasiesärskolan när det gäller 

upprättande av åtgärdsprogram och hur man ska tolka författningarnas krav i 

detta avseende. Tillsynen visar att åtgärdsprogram ibland upprättas och ibland 

inte när elever behöver stödinsatser. Rektors ansvar och delaktighet i arbetet 

7 (16)

8 (16) 


med åtgärdsprogram är begränsat utom i samband med att elevvårdskonferens 

genomförs. 

Skolinspektionen bedömer att gymnasiesärskolans personal tillsammans med 

rektor måste skapa rutiner för när åtgärdsprogram ska upprättas och hur detta 

skall ske som uppfyller författningarnas krav. För stöd i utformningen av åtgärdsprogram 

se Skolverkets allmänna råd för arbetet med åtgärdsprogram 

(SKOLFS 2008:25). 

1.5.4 Skolans individuella program förbereder först och främst eleven för studier på ett 

nationellt eller specialutformat program och följer en fastställd plan. 






Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera 

eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till 

uttryck i vardaglig handling. 








2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. 





2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författning- 

arna. 




Gymnasiesärskola X


Motivering 


kränkande behandling och diskriminering i 14a kapitlet skollagen samt i diskrimineringslagen. 

Enligt dessa båda lagar ska planerna upprättas årligen och innehålla 

en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller 

genomföras under det kommande året. I efterföljande års planer ska också redogöras 

för hur de planerade åtgärderna har genomförts. Det finns inget som 

hindrar att skolan för samman de planer som ska upprättas till ett dokument. 

Den samlade gymnasiesärskolan har ingen gemensam plan mot kränkande behandling. 

Vid Nordviksskolan finns en egen likabehandlingsplan från år 2006 

som enligt personalen behöver uppdateras för att vara aktuell och uppfylla författningarnas 

krav. Vid Ådalsskolan och Gudlav Bilderskolan anses gymnasieskolans 

planer omfatta även gymnasiesärskolan. Det är dock tveksamt i vad 

mån dessa planer på ett tydligt sätt även omfattar verksamheten inom gymnasiesärskolan 

eller vid den kartläggning som skall vara grunden för planerna 

tagit hänsyn till förhållanden inom gymnasiesärskolan. Kunskapen om planerna 

hos eleverna och deltagandet i framtagandet är också mycket begränsad. Den 

tillförordnade rektorn tillika förbundschefen anser att verksamheterna ska ha 

egna planer men att de ännu inte kommit så långt i arbetet. 

Skolinspektionen bedömer att huvudmannen och skolorna måste se över planerna 

mot kränkande behandling så att de uppfyller kraven i lagstiftningen från 

den 1 januari 2009. 


9 (16) 

Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens 

ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar 

dessa grupper. Den regelbundna tillsynen granskar dessutom rektors och personalens 

ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans 

kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 








Gymnasiesärskola X

10 (16) 

Motivering 


Nationella program i gymnasiesärskolan och timplaner för verksamheten finns i 

bilaga till gymnasiesärskoleförordningen. Där anges undervisningstiden i timmar 

om sextio minuter för de fyraåriga nationella och specialutformade programmen 

samt för yrkesträning inom individuellt program. 

Tillsynen visar att det inte är klart inom gymnasiesärskolans verksamhet vem 

som har ansvaret för att kontrollera om eleverna får en utbildning som uppnår 

den garanterade undervisningstiden. Eftersom inte alla elever har individuella 

studieplaner är det inte heller lätt att kontrollera. 

Vid tillsynen av gymnasiesärskolan vid Gudlav Bilderskolan framkommer vidare 

att skolan tillämpar en timplan som inte överensstämmer med den nationellt 

fastställda timplanen. Skolan har lagt in ämnen som man lokalt fattat beslut om 

exempelvis livskunskap, boende och fritid. Ämnen som personalen anser vara 

viktiga för eleverna i deras fortsatta liv efter utbildningen. Tid till dessa ämnen 

har tagits från andra ämnen, vilket innebär att eleverna inte får undervisning i 

alla ämnen i den omfattning som stadgas i den nationella timplanen. Det är 

oklart om dessa förändringar har beslutats av ansvarig rektor eller av styrelsen. 

Skolinspektionen bedömer att gymnasiesärskolan måste utarbeta rutiner som 

säkerställer att eleverna får utbildning av den omfattning som författningarna 

kräver. Skolinspektionen bedömer vidare att skolan måste se över utbildningen 

vid Gudlav Bilderskolan så att den överensstämmer med den nationella timplanens 

krav. 

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna 





Motivering 

För modersmålsundervisning i gymnasiesärskolan gäller gymnasieförordningen 

5 kap. Om en eller båda av elevens vårdnadshavare har ett annat språk än 

svenska som modersmål och språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven, 

ska eleven få undervisning i detta språk som ett ämne (modersmålsundervisning) 

om eleven har goda kunskaper i språket och eleven önskar få sådan undervisning. 

Rektorn beslutar om en elevs modersmålsundervisning. En förutsättning 

för att en elev skall kunna ta ställning till detta är att eleven informeras 

om denna rättighet och erbjuds modersmålsundervisning. 

Tillsynen visar att det inom gymnasiesärskolan inte finns något utarbetat system 

för information till elever med rätt till modersmålsundervisning. Frågan om hur 

detta ska ske har inte diskuterats inom verksamheten.


Skolinspektionen bedömer att gymnasiesärskolan måste utarbeta ett system som 

säkerställer att elever med rätt till modersmålsundervisning informeras om 

denna rätt. 











Motivering 

Enligt gymnasiesärskoleförordningen 2 kap. får styrelsen för utbildningen besluta 

om att inrätta lokala kurser. En lokal kurs skall ge kunskaper i ett eller flera 

ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte 

tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. 

Inom gymnasieskolan erbjuds ett antal lokala kurser som individuellt val exempelvis 

aktiekunskap, bilkörning, matlagning, släktforskning och styrketräning. 

Dessutom erbjuds enligt skolans dokumentation lokala kurser i friidrott, fotboll 

och ishockey till elever för elever som ”utövar sport på hög nivå.” 

Eleverna vid gymnasiesärskolan har i viss utsträckning möjlighet att delta i 

gymnasieskolans kurser inom det individuella valet. 

Skolinspektionen bedömer att gymnasiesärskolan tillsammans med gymnasieskolan 

behöver se över utbudet av lokala kurser för att säkerställa att de överensstämmer 

med kraven på lokala kurser i författningarna. Se närmare tillsynsrapport 

för Gudlav Bilderskolan. 



Gymnasieskola 

Förekommer ej. 



11 (16)

12 (16) 


3.1.6 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering och förberedelse för arbete, 

boende och fritid i vuxenlivet. 





3.1.7 Utbildningen är avgiftsfri för eleverna med undantag för vissa hjälpmedel eller 





3.1.8 Ungdomar tas emot i enlighet med författningarna. 






Motivering 

Av Skollagen 1 kap. framgår att kommuner och landsting är huvudmän för 

gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Ett kommunalförbund kan dock överta 

kommunernas ansvar som huvudmän för utbildningen. Enligt lagen om entreprenadförhållanden 

inom skolan kan kommuner och landsting sluta avtal med 

en enskild fysisk eller juridisk person om att denne ska bedriva viss undervisning 

inom gymnasieskolan. 

Kramfors och Sollefteå kommuners verksamhet inom gymnasiesärskolans individuella 

program, verksamhetsträning, låg före bildandet av kommunalförbundet 

på en grundskola i respektive kommun. Denna verksamhet ligger efter bildandet 

av kommunalförbundet kvar på dessa skolor, vilket innebär att verksamheten 

är att betrakta som en entreprenad mellan två offentliga huvudmän. 

Skolinspektionen bedömer att huvudmannen måste se över verksamheten så att 

inte entreprenadförhållanden strider mot författningarna. 

3.1.9 Kommunen erbjuder elever inom gymnasiesärskolan ett urval av olika program och 

antalet platser på programmen anpassas med hänsyn till elevernas önskemål. 




Åtgärder behövs




3.2.1 Skolans lärare/pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i 

huvudsak bedriver. 





Motivering 

Av läroplanen för de frivilliga skolformerna, avsnitt 2.6 Rektors ansvar, framgår 

att rektor har ett ansvar för att se till att lärare och annan personal får möjlighet 

till den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra 

sina uppgifter. 

Lärarna vid de tre enheterna med utbildning inom gymnasiesärskolan har i huvudsak 

en utbildning för den undervisning de bedriver. Vid tillsynen och genom 

enkäter som genomförts vid skolorna framkommer dock att personalen 

anser att de behöver mer gemensam kompetensutveckling inom gymnasiesärskolans 

verksamhetsområde. 

Skolinspektionen bedömer att gymnasiesärskolans personal bör få större möjligheter 

till kompetensutveckling. 

3.2.2 Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 







13 (16) 

3.3.1 Rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare 

det övergripande ansvaret för att utbildningen/verksamheten inriktas på att nå de 

nationella målen. 




Gymnasiesärskola X

14 (16) 

Motivering 











Den ordinarie rektorn för gymnasiesärskolan har en skolledartjänst omfattande 

sjuttiofem procent och arbetar fyra dagar i veckan. Rektorn har sin fasta placering 

på Ådalsskolan men besöker de andra skolorna regelbundet. Eleverna vet 

vem som är deras rektor. Personalen anser dock att rektors förtrogenhet med 

verksamheten är begränsad. Inte heller upplevs rektorn som en tydlig pedagogisk 

ledare av verksamheten. Ett problem upplevs också vara att den ordinarie 

rektorn för gymnasiesärskolan inte funnits med i förbundets ledningsgrupp där 

övriga verksamhetschefer deltar och därmed inte kan föra verksamhetens talan. 

Även informationen från ledningsgruppen upplevs av personalen som bristfällig. 

Tillsynen visar också att ledningsorganisationen för gymnasiesärskolan som 

helhet inte är tydlig då det är oklart vilken roll verksamhetschefen på Ådalsskolan, 

har för verksamheten inom gymnasiesärskolan. 

Skolinspektionen bedömer att styrningen och ledningen för gymnasiesärskolan 

måste tydliggöras och stärkas. Ansvarig rektor måste ta ett tydligare ledningsansvar 

för verksamhetens kvalitet och pedagogiska utvecklingsarbete. 

3.3.2 Rektor fattar beslut enligt bestämmelserna. 





Motivering 

Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i 

skolan har rektorn enligt läroplanen, avsnitt 2.6 Rektors ansvar, det övergripande 

ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen. 

Rektorn ansvarar för att lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat 

följs upp och utvärderas i förhållande till de riksgiltiga målen, målen i 

skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har också ansvar för att verksamheten 

bedrivs i enlighet med författningarnas krav. 

Av beskrivningar och bedömningar i denna rapport framgår att verksamheten 

inom gymnasiesärskolan inom ett antal områden inte bedrivits i enlighet med


författningarnas krav. Ansvaret för att så sker ligger ytterst på rektorn. 

Skolinspektionen bedömer att rektors kontroll av verksamheten måste stärkas 

för att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med författningarnas krav. 




och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i 

åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. 





Motivering 










Inom gymnasiesärskolans verksamhet finns inget samlat systematiskt kvalitetsarbete. 

Även på enhetsnivå finns klara brister i uppföljning och utvärdering av 

utbildningens resultat. Någon systematisk uppföljning och utvärdering av verksamheten 

inom gymnasiesärskolan finns inte. Inte heller finns någon utarbetad 

egenkontroll av verksamheten för att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet 

med författningarnas krav. Något som leder till att ett antal brister har 

uppdagats i samband med tillsynen. 

Skolinspektionen bedömer att kvalitetsarbetet inklusive egenkontrollen av verksamheten 

måste stärkas och systematiseras för att bilda underlag för gymnasiesärskolans 

förbättringsarbete och för att säkerställa att verksamheten bedrivs i 

enlighet med författningarnas krav. 

15 (16)

16 (16) 


3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordning- 

ens krav. 





Motivering 











Verksamheten inom gymnasiesärskolan har ingen egen kvalitetsredovisning. 

Det är oklart i verksamheterna om det finns någon kvalitetsredovisning som 

omfattar gymnasiesärskolans verksamhet. Personalen inom gymnasiesärskolan 

har inte deltagit i framtagande av material till gymnasieskolans kvalitetsredovisning. 

Kommunalförbundets chef vill att gymnasiesärskolans verksamhet ska 

redovisas i en särskild kvalitetsredovisning men verksamheten hade vid tillsynen 

inte kommit så långt i detta arbete. 

Skolinspektionen bedömer att rektor måste ta ett tydligt ansvar för att verksamheten 

inom gymnasiesärskolan kvalitetsredovisas och att personal och elever 

görs delaktiga i denna process. Se Skolverkets allmänna råd om kvalitetsredovisning 

(SKOLFS 2006:18). 

2009-09-09 Umeå 

Stefan Persson 

Eva Edlund

Regelbunden tillsyn i Ådalsskolan 

Gymnasieskola 

Regelbunden tillsyn i Ådalens gymnasieskolor 

Ådalsskolan 

Dnr 43-2009:455 

Inledning 

Skolinspektionen har granskat verksamheten i kommunalförbundet Ådalens gymnasieskolor 

och besökt Ådalsskolan den 11–13 maj, 2009. I slutet av denna rapport framgår 

vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. 




Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats 

(www.skolinspektionen.se/Regelbunden/Tillsyn). 

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen 

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen 

inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast 

den 9 december, 2009. 



Underlag 

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från huvudmannen och 

Ådalsskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Ådalsskolan intervjuades 

verksamhetschefen, rektorer, lärare, personal i skolans elevhälsoteam, studie- 

och yrkesvägledare samt elever. Även annan information om kommunen och skolan 

från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat 

sätt, har använts. 

Gymnasiechefen och rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter 

på sakuppgifter i rapporten. 

Tabell 1: Antal elever på Ådalsskolan 

Beskrivning av skolan 

Ådalsskolan Antal elever 



Ådalsskolan ligger i Kramfors och ingår, tillsammans med Gudlav Bilderskolan i Sollefteå 

kommun, i det nystartade kommunalförbundet Ådalens gymnasieskolor. Ådalsskolan 

erbjuder utbildning på tio nationella program. Två av dem har lokala utformningar, 

nämligen hantverksprogrammet med profil Stil och hälsa samt det estetiska programmet, 

där en av inriktningarna benämns Teater med musikalprofil. Skolan erbjuder även 

ett specialutformat program; Idrott, hälsa och ledarskap. I övrigt erbjuds utbildning på

2 (26) 


individuella program både för enskilda elever och för grupper och även i form av programinriktat 

individuellt program, PRIV samt introduktionskurs för nyanlända elever, 

IVIK. Vid skolan bedrivs delar av kommunalförbundets verksamhet för elever mottagna 

i gymnasiesärskola. Verksamheten bedöms i en särskild rapport för gymnasiesärskolan. 

De program som erbjuds vid Ådalsskolan är följande: 

Nationella program Antal elever* 

Barn- och fritidsprogrammet 41 

Elprogrammet 94 

Estetiska programmet 45 

Fordonsprogrammet 37 

Hantverksprogrammet 30 

Individuella program 65 

Industriprogrammet 51 

Medieprogrammet 52 

Naturvetenskapsprogrammet 65 

Samhällsvetenskapsprogrammet 63 

Teknikprogrammet 69 

Specialutformade program 

Hälsa, idrott och ledarskap 96 

*Källa: Skolverket


Bedömningar 

3 (26) 




1 Kunskaper 

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och 

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i 

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för eleverna 

att nå målen. 


Tabell 2: Resultatmått för elever som fått slutbetyg respektive läsår 

Barn- och fritidsprogrammet 

(BF) 


Andel (%) elever 

med slutbetyg från 


inom fyra år 

Andel (%) med 




Elprogrammet (EC) 





inom fyra år 

Andel (%) med 




Ådalsskolan Kommungrupp 

1 

Fristående 

skolor 

Riket 

Kommunalaskolor 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 

12,7 12,9 12,2 12,9 11,3 13,1 14,4 12,7 

94 72 82 77 . 77 77 77 

85 92 88 100 . 90 93 84 

11,8 11,1 10,7 11,8 12,5 12,2 12,0 12,2 

89 83 82 73 71 86 71 80 

83 81 72 .. 88 86 78 89 

1 Uppgifter baserade på samtliga kommunala skolor i kommungruppen 15 – 20 000 invånare

4 (26) 

Estetiska programmet 

(ES) 


Andel (%) elever med 

slutbetyg från gymnasieskolan 

inom fyra år 

Andel (%) med grundläggande 

behörighet 

till universitets- och 

högskolestudier 

Fordonsprogrammet 

(FP) 




inom fyra år 


behörighet 



Hantverksprogrammet 

(HV) 2 




inom fyra år 


behörighet 



Industriprogrammet 

(IP) 




inom fyra år 


behörighet 




12,1 13,8 .. 12,1 .. 14,7 15,1 14,9 

73 85 77 25 73 73 82 80 

90 86 .. .. .. 93 91 91 

11,2 10,6 .. .. .. 11,5 11,7 11,6 

.. 92 70 .. 55 77 75 74 

.. .. .. .. .. 84 85 83 

. . . . . 13,7 14,2 14,1 

. . . . . 80 83 84 

. . . . . 91 95 92 

.. 9,6 9,6 .. 12,8 11,6 14,7 11,7 

.. .. .. .. 50 63 90 68 

87 85 90 86 91 73 93 78 

1 Uppgifter baserade på samtliga kommunala skolor i kommungruppen 15 – 20 000 invånare 

2 Utbildningen på HV startade 2007 och ännu har inga elever slutfört åk 3 och fått slutbetyg


Medieprogrammet 

(MP) 





inom fyra år 

Andel (%) med 




Naturvetenskapsprogrammet 

(NV) 





inom fyra år 

Andel (%) med 




Samhällsvetenskapsprogrammet 

(SP) 





inom fyra år 

Andel (%) med 




5 (26) 

12,5 12,8 13,1 13,8 13,4 13,3 13,2 13,5 

82 79 92 88 77 70 73 78 

86 85 90 86 90 94 84 87 

14,9 16,2 .. 14,7 14,5 16,4 16,6 16,2 

93 94 90 .. 100 93 87 91 

92 100 .. 92 100 98 95 96 

13,9 13,8 15,3 15,2 14,8 15,0 15,1 14,7 

85 92 97 91 91 86 82 85 

90 90 100 100 100 95 91 92

6 (26) 

Teknikprogrammet 

(TE) 





inom fyra år 

Andel (%) med 




Specialutformade 

program 





inom fyra år 

Andel (%) med 




Totalt 





inom fyra år 

Andel (%) med 






14,3 13,0 .. 13,0 13,9 14,3 13,7 14,0 

83 . 92 91 94 89 65 85 

100 96 .. 88 96 91 89 90 

14,6 .. 15,3 14,5 15,7 14,5 . 14,4 

. . . 97 92 84 85 

.. .. 93 84 100 89 . 91 

14,0 13,0 12,9 13,3 13,9 14,0 14,2 14,0 

81 84 80 77 77 76 80 76 

93 85 86 82 86 91 88 89 


.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer



7 (26) 

Enligt den officiella statistiken uppvisar Ådalsskolan resultat som för de flesta program 

ligger i nivå med snittet för riket och för kommuner av jämförbar storlek. Den genomsnittliga 

betygspoängen varierar mellan 11,3 för barn- och fritidsprogrammet, och 15,7 

för skolans specialutformade program. Elever på det naturvetenskapliga programmet 

hade år 2008 betydligt lägre genomsnittligt betygspoäng, 14,5 jämfört med motsvarande 

siffra för riket respektive kommungruppen (16,2 respektive 16,4). Det kan dock konstateras 

att samtliga elever på Ådalsskolans naturvetenskapliga program fick slutbetyg 

inom fyra år och av dem var alla behöriga till högskolestudier. För det samhällsvetenskapliga 

programmet såväl som för teknikprogrammet kan man se en liknande trend, 

om än inte lika tydlig. Enligt Skolinspektionen kan siffrorna möjligen förklaras så att 

skolans prioritering är att få så många elever som möjligt att klara kurserna och att det 

ibland kan ske på bekostnad av att andra inte utmanas i sin kunskapsutveckling. 

Resultaten för 2008 visar också att för industriprogrammet såväl som för fordonsprogrammet 

är andelen elever med slutbetyg inom fyra år låg. Endast hälften av eleverna 

på dessa program slutför sin utbildning, vilket är en betydligt lägre andel än snittet för 

riket och för kommungruppen. Skolverkets statistik visar också att drygt var tredje elev 

på industriprogrammet gick ut med slutbetyg från utökat program. Det är angeläget att 

skolan sammanställer resultaten och analyserar orsakerna till att resultatbilden ser ut 

som den gör för att kunna vidta åtgärder för ökad måluppfyllelse. 

Statistiken visar också att eleverna, oberoende av program, i vissa kurser har svårare att 

nå godkända betyg. Det gäller exempelvis Naturkunskap A, Matematik A, Svenska B 

och Idrott och hälsa A. Även här är det angeläget att skolan uppmärksammar resultaten 

och analyserar dem för att kunna vidta åtgärder för ökad måluppfyllelse. 

Generellt gäller också för skolan att kvinnor i allmänhet når högre genomsnittliga betygspoäng 

än män, att kvinnor i högre grad fullföljer sin utbildning inom fyra år och att 

fler kvinnor än män är behöriga för högskolestudier. 

Skolinspektionens bedömning är att Ådalsskolan behöver vidta åtgärder så att alla 

elever ges förutsättningar att nå målen för utbildningen. Skolan bör närmare analysera 

sina resultat och använda sig av den tillgängliga statistiken på ett strukturerat sätt som 

en av utgångspunkterna i sitt systematiska kvalitetsarbete. Detta för att kunna identifiera 

faktorer som behöver åtgärdas i syfte att förbättra måluppfyllelsen. 




kurser i förhållande till styrdokumentens krav. 



X 

Åtgärder behövs

8 (26) 



individuella studieplanen som grund ger en samlad information om elevens 

kunskapsutveckling och studiesituation. 



Motivering 


X 

Enligt 7 kap. 19 § gymnasieförordningen ska rektorn se till att eleven minst en 

gång per termin ges en samlad information om sin kunskapsutveckling och studiesituation 

i ett utvecklingssamtal. Samtalet ska genomföras med den individuella 

studieplanen som grund. I fråga om elever som inte fyllt 18 år ska även 

vårdnadshavarna få sådan information. 

Enligt 1 kap. 12 § gymnasieförordningen ska det för varje elev upprättas en individuell 

studieplan. Den ska innehålla uppgifter om elevens studieväg och om 

de val av kurser eleven gjort. Av studieplanen ska det framgå om eleven följer 

ett fullständigt, utökat eller reducerat program. Om eleven följer ett utökat program 

ska det framgå vilka kurser som ingår i elevens fullständiga program och 

vilka kurser som ligger utanför det fullständiga programmet. 

Vid Ådalsskolan ingår det i rutinerna att alla elever ska få ett utvecklingssamtal 

med sin mentor varje termin och att även föräldrar ska bjudas in till samtalen så 

länge eleven inte har fyllt 18 år. I intervjuer framkommer dock att alla elever inte 

har ett utvecklingssamtal varje termin och att föräldrar inte alltid får den information 

om elevens framgångar och utvecklingsbehov som de har rätt till. 

I intervjuer framkommer också att de individuella studieplanerna många gånger 

inte utgör grund för utvecklingssamtalet och att studieplanerna inte heller alltid 

är det levande dokument för eleverna som det är avsett att vara. De benämningar 

som används i studieplanen för de olika typerna av kurser som ingår i programmen 

överensstämmer inte med de beteckningar som enligt gymnasieförordningen 

ska användas för innehållet i nationella eller specialutformade program. 

Exempelvis finns i de individuella kursplanerna benämningen ”Skolans 

val” för några av de kurser som ingår i elevers utbildning. Likaså förekommer 

benämningen ”Språkval”. Dessa båda benämningar används i grundskolan men 

förekommer inte, och ska därmed inte heller användas, inom gymnasieskolan. 

Skolinspektionens bedömning är att skolan måste försäkra sig om att alla elever 

har ett utvecklingssamtal med den individuella studieplanen som grund och att 

även föräldrar till omyndiga elever får den informationen. Skolan måste också 

försäkra sig om att den individuella studieplanen utformas i enlighet med förordningens 

krav och att den ger eleverna en tydlig bild av hur deras utbildning 

är planerad.








X 






Motivering 


X 

Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, avsnitt 2.5 Bedömning 

och betygssättning, ska betyget uttrycka i vad mån den enskilde eleven har 

uppnått de kunskapsmål som uttrycks i kursplanen för respektive kurs och som 

definieras i betygskriterier. Skolverkets allmänna råd om bedömning och betygssättning 

säger också att de lokala tolkningarna av betygskriterierna bör jämföras 

med tolkningar som görs av andra lärare och analyseras utifrån bland annat 

resultaten på nationella prov. Här betonas också vikten av att det förs diskussioner 

om de lokala tolkningarna av kursplaner och betygskriterier mellan 

lärare i olika program, årskurser och skolor, både för att inspirera och lära av 

varandra och för att skapa likvärdiga förutsättningar för undervisningen och 

bedömningen av elever i skolan och i olika skolor. 

För att kunna uppnå en så likvärdig och rättvis bedömning som möjligt är det av 

största vikt att mål och betygskriterier blir föremål för ständig diskussion mellan 

betygssättande lärare på skolan såväl som på andra skolor. På Ådalsskolan diskuteras 

visserligen bedömningsfrågor och betygsättning utifrån behov vid särskilt 

svårbedömda fall. Även om det inom några program sker viss sambedömning 

av elevers resultat utifrån kursplanemål och betygskriterier är det den samlade 

bilden att det inte sker någon organiserad samverkan kring dessa frågor, 

varken på skolan eller med andra skolor. 

Det är Skolinspektionens bedömning att skolan i större utsträckning behöver 

skapa forum för diskussion av tolkningen av kursplanemål och betygskriterier 

med syftet att lärarnas bedömning och betygssättning ska bli så likvärdig och 

rättvis som möjligt. 

9 (26)

10 (26) 


1.3.3 Betyg sätts och utfärdas och betygskatalog förs enligt författningarnas krav. 



X 








X 






Motivering 


X 










Vid Ådalsskolan finns en lokal styrelse, som består av representanter för personal 

och elever. Den lokala styrelsen sammanträder en gång i månaden och där 

behandlas frågor av betydelse för både elever och personal. Den lokala styrelsen 

har en sammansättning av ledamöter som gör att den kan betraktas som skolkonferens. 

Klassrådstid finns angiven på elevernas scheman, men intervjuer 

med både elever och personal ger vid handen att tiden endast sporadiskt används 

för att dryfta frågor som rör elevernas utbildning eller skolgemensamma 

spörsmål. Av intervjuerna framgår att den lokala styrelsens insatser inte är väl 

kända bland alla elever. I klasser där den lokala styrelsen har representanter 

förefaller engagemanget vara större och i klasser där det inte finns några representanter 

känner eleverna inte till vad som avhandlas. Klassrådstiden används 

mestadels en gång i månaden för att lyfta frågor som skolledningen tagit initia-


tiv till och vill ha synpunkter på inför det möte som den lokala styrelsen har 

varje månad. Det framgår också att eleverna inte har medverkat eller varit delaktiga 

i framtagandet av skolans plan för likabehandling, vilket är ett krav enligt 

författningarna. Eleverna deltar inte heller i utarbetandet av skolans kvalitetsredovisning. 

Av intervjuerna framgår vidare att variationen är stor mellan lärare, ämnen och 

kurser i vilken utsträckning eleven ges möjlighet till inflytande över arbetsformer 

och innehåll. Elever kan ibland uttrycka att de gärna överlåter till läraren att 

bestämma kursernas innehåll och arbetsformer. Skolinspektionen vill i sammanhanget 

betona vikten av att skolan arbetar aktivt med att engagera eleverna i 

planeringen av sin egen utbildning. En viktig förutsättning för att eleverna ska 

kunna utöva inflytande i undervisningen är att de har kännedom om kursplanernas 

mål och betygskriterier. Skolinspektionen har även tagit del av exempel 

där lärare på ett föredömligt sätt presenterar och går igenom kursernas innehåll 

och betygskriterier vid kursstarten och också regelbundet återkopplar till dessa 

under kursens gång samt vid betygssättning av elevens prestationer. I intervjuer 

med elever och personal framgår det dock att det varierar mellan program, kurser 

och lärare i vilken utsträckning detta sker. 

Skolinspektionens bedömning är att Ådalsskolan måste försäkra sig om att 

samtliga elever omfattas av och ges möjlighet till inflytande över såväl arbetsformer 

som innehåll i undervisningen. Skolan bör också klargöra syftet med 

klassrådet, se till att det fylls med avsett innehåll och genomförs regelbundet i 

samtliga klasser. Likaså bör elevernas medverkan och delaktighet i framtagandet 

och utarbetandet av såväl skolans likabehandlingsplan som kvalitetsredovisning 

öka. 

1.4.3 Skolan strävar mot att varje elev utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och 

en förmåga att utvärdera sitt eget lärande. 



Motivering 


X 

Enligt Lpf 94, avsnitt 2.1 Kunskaper, ska skolan sträva mot att varje elev utvecklar 

en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande. 

Mot bakgrund av vad som sagts ovan under punkt 1.4.2 och tidigare under 

punkt 1.2.2 om individuella studieplaner, samt då utvecklingssamtal inte alltid 

genomförs, ges inte eleverna fullt ut möjlighet till insikt om sitt eget lärande. 

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver förbättra sitt arbete med att utveckla 

elevernas insikt om sitt eget lärande. 

11 (26)

12 (26) 




och lärande. 



Motivering 


X 




Enligt läroplanens avsnitt 2.6 Rektors ansvar, sägs också att rektorn 

har ett särskilt ansvar för att skolans arbete med kunskapsområden, där flera 

ämnen skall bidra, samordnas så att de utgör en helhet för eleverna. 

På Ådalsskolan finns enligt personalen en hög grad av samsyn när det gäller att 

skapa en god miljö för lärande. Personalen är indelad i arbetslag uppbyggda 

kring ett eller flera program. Kärnämneslärare är ofta knutna till ett arbetslag, 

men kan ändå undervisa i grupper som hör till andra program. I intervjuer 

framkommer att viss samverkan sker mellan lärare samt att kärnämneskurser i 

viss mån färgas av programmets karaktär. Detta gäller dock långt ifrån alla program. 

På skolan sker som tidigare nämnts inte någon organiserad samverkan 

kring bedömning och betygssättning, även om spontana diskussioner kan föras 

mellan lärare i anslutning till svårbedömda fall. Skolan deltar heller inte i nätverksträffar 

med lärare på andra skolor, varken gymnasieskolor eller grundskolor, 

för att diskutera frågor kring bedömning och betygssättning. Däremot pågår, 

enligt skolledningen, samarbete med det omgivande samhället i form av 

projekt med offentliga verksamheter och näringsliv. Nätverksträffar förekommer 

också på regional och riksnivå för personal på några yrkesförberedande 

program. 

På skolan undervisas nyanlända elever med annat modersmål än svenska och 

även ensamkommande flyktingungdomar inom det individuella programmets 

introduktionskurs för nyanlända elever, IVIK. Dessa elever undervisas mestadels 

avskilda från övrig undervisning och liten samverkan sker med övriga program. 

Enligt Skolverkets allmänna råd för utbildning av nyanlända elever har 

många skolor goda erfarenheter av att låta nyanlända elever, som är placerade i 

IVIK, delta i delar av undervisningen i reguljära klasser, för att ge dem möjlighet 

att tidigt bli delaktiga i skolans gemensamma liv. Om inte skolan arbetar aktivt 

för att låta dessa elever komma ut i reguljär undervisning finns också en risk för 

att eleverna under lång tid blir kvar i sin introduktionsgrupp, vilket i längden 

kan få så kallade inlåsningseffekter, då eleven med stigande ålder fortfarande är 

kvar i ungdomsskola. 

Skolinspektionens bedömning är att skolan i större utsträckning bör verka för 

ämnesintegration och samverkan mellan lärare för att skapa en helhet i elevernas 

utbildning. Skolan bör också arbeta för att bättre inkludera de nyanlända


eleverna i skolans gemenskap för att underlätta integrering och elevers lärande i 

alla ämnen. 







Motivering 


X 

Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, avsnitt 2.1 Kunskaper, 

ska läraren utgå från den enskilde elevens behov, förutsättningar, erfarenheter 

och tänkande. Läraren ska också organisera arbetet så att eleven utvecklas efter 

sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela 

sin förmåga. 

Dokumentation och intervjuer vittnar om att Ådalsskolan har ambitioner att 

flexibelt anpassa undervisningen så att den ska tillgodose varje elevs specifika 

behov. I intervjuer framkommer dock att det varierar mellan program, kurser 

och lärare i vilken utsträckning man lyckas. I intervjuer med skolledning och 

personal lyfts också nödvändigheten av att i högre grad låta organisationen ta 

hänsyn till den utmaning det innebär för enskilda lärare att anpassa undervisningen 

till varje elevs specifika behov. Likaså diskuteras i dessa grupper behovet 

av att utveckla undervisningen för att skapa mer motivation och engagemang 

hos eleverna. Elever uttrycker i intervjuer att individanpassning ofta får formen 

av självstudier, där eleverna får en uppgift att lösa och ofta blir lämnad att lösa 

den på egen hand, antingen i skolan eller hemma. Eleverna saknar ibland lektioner 

där läraren är mer aktiv och leder genomgångar eller diskussioner. 

Skolinspektionen bedömer att skolan i högre grad behöver föra diskussioner 

kring undervisningens organisation och utformning för att lärarna bättre ska 

kunna anpassa undervisningen till den enskilda elevens behov. Det är viktigt att 

de diskussionerna inte bara handlar om elevers behov av stöd utan också behandlar 

frågan om hur undervisningen kan anpassas för att även tillgodose elevers 

behov av utmaningar. 





X 

13 (26)

14 (26) 

Motivering 


Enligt läroplanen ska alla som arbetar i skolan hjälpa elever som har behov av 

särskilt stöd. Läraren ska stimulera, handleda, och stödja eleven och ge särskilt 

stöd till elever med svårigheter. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt de 

elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. 

Elever med annat modersmål än svenska ska också få studiehandledning på sitt 

modersmål om eleven behöver det. 

På Ådalsskolan finns rutiner avseende arbetet med elever i behov av särskilt 

stöd. Olika typer av träffar hålls för att rektorer, mentorer och undervisande 

lärare ska hålla sig underrättade om hur eleverna klarar sina kurser. Elevhälsoteamet 

kopplas in när behov finns. Ibland sker det som ett resultat av de träffar 

som hållits, men ibland också på initiativ av enskilda lärare, eleven själv eller 

vårdnadshavare. Den organisation som skolan har i arbetet med särskilt stöd 

medför dock att det blir otydligt var i processen ansvarig rektor tar erforderliga 

beslut om att initiera utredning och vid behov se till att åtgärdsprogram utarbetas. 

Skolan har en specialpedagog, som framför allt arbetar konsultativt i elevhälsoteamet 

och sällan direkt med elever. Särskilt stöd ges mestadels av undervisande 

lärare i respektive kurs. Om behoven är större och mer specifika hänvisas eleven, 

efter bedömning av specialpedagogen, till den grupp elever och de lärare 

som arbetar inom individuella program. Det finns också en speciallärare som på 

delar av sin lärartjänst arbetar med enskilda elever eller grupper i behov av särskilt 

stöd. Skolan erbjuder dock inte studiehandledning på modersmålet till elever 

som är i behov av det. 

Skolinspektionens bedömning är att Ådalsskolan på många sätt arbetar för att ge 

eleverna särskilt stöd och försöker hitta rutiner för att undvika att elever hamnar 

”mellan stolarna”. Rutinerna riskerar dock att bidra till en otydlighet i ansvarsfördelningen 

mellan de olika nivåerna; rektorer, mentorer och elevhälsopersonal. 

Skolinspektionen bedömer att rektors ansvar för att initiera och vid behov se 

till att åtgärdsprogram utarbetas måste förtydligas. Skolan måste också se till att 

elever med annat modersmål än svenska får studiehandledning på sitt modersmål 

om de behöver det. 

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller 

författningarnas krav. 



Motivering 


X 

Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare 

eller på annat sätt framkommer att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder, 

skall rektor se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behö-


ver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas och elever 

eller vårdnadshavare erbjuds möjlighet att delta i utarbetandet. Av åtgärdsprogrammen 

framgår vilka behov eleven har, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna 

skall följas upp och utvärderas (8 kap. 1 a § gymnasieförordningen). 

Av dokumentation och i intervjuer framgår att i Ådalsskolans sätt att arbeta med 

elever i behov av särskilt stöd ingår att göra så kallade åtgärdsplaner när eleven 

har svårigheter i en kurs eller riskerar att få betyget Icke godkänt. Dessa uppgifter 

sammanställs vid de genomgångar av elevernas resultat som görs en gång 

per termin inför utvecklingssamtalen. Åtgärdsprogram utarbetas vanligen när 

eleven har samlat på sig många sådana icke godkända kurser, men kan också, 

enligt skolledningen, utarbetas när som helst under terminen när ett behov av 

särskilt stöd upptäcks. Av de åtgärdsprogram som Skolinspektionen tagit del av 

framgår inte alltid tydligt vilka behov eleven har eller hur de ska åtgärdas, hur 

åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Åtgärdsprogrammen har inte heller 

alltid föregåtts av en av rektor initierad utredning. 

Skolinspektionens bedömning är att skolan måste se till att åtgärdsprogram 

upprättas i enlighet med de krav som författningarna ställer. 

1.5.4 Skolans individuella program förbereder först och främst eleven för studier på 

ett nationellt eller specialutformat program och följer en fastställd plan. 



Motivering 


X 

Enligt 5 kap. 4 b § skollagen ska individuella program först och främst förbereda 

eleverna för studier på ett nationellt eller specialutformat program. Utbildningen 

ska bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier om inte eleven 

begär annat och styrelsen för utbildningen beslutar så. Utbildningen på individuella 

program ska följa en plan, som fastställs av styrelsen. 

På Ådalsskolan bedrivs verksamhet inom individuella program, IV, för elever 

som måste komplettera sina grundskolebetyg. De allra flesta av dessa elever går 

över till ett nationellt eller specialutformat program efter ett år på IV. IVgruppen 

fungerar också delvis som skolans stödverksamhet för de elever på 

andra program, som är i behov av särskilt stöd. Introduktionskurs för nyanlända 

elever, IVIK, finns i två grupperingar, en nybörjargrupp och en fortsättningsgrupp. 

I framförallt nybörjargruppen är antalet elever stort och där finns endast 

en lärare. Därför har några av de nyanlända och ensamkommande ungdomarna 

placerats i gruppen för IV-elever. I dagsläget får dessa elever undervisning i 

svenska motsvarande fem timmar i veckan, vilket måste anses som alldeles för 

lite mot bakgrund av huvudprincipen att utbildning på individuella program 

ska motsvara heltidsstudier. I övrigt finns inte någon utarbetad plan för hur 

dessa elevers behov bäst ska tillgodoses eller hur deras utbildning ska läggas 

15 (26)

16 (26) 

upp. 


Skolan har också ett mindre antal elever som går programinriktat individuellt 

program, PRIV. De eleverna går direkt in i ett yrkesförberedande program där 

det finns plats och följer undervisningen där, utan att någon särskild planering 

har utarbetats för hur de ska klara av det eller de grundskoleämnen som de inte 

har betyg i. 

Skolinspektionen bedömer att skolan måste försäkra sig om att alla elever inom 

verksamheten för individuella program har en utarbetad plan för sin utbildning. 

Skolan måste också se till att ha rutiner för att ta emot nyanlända elever på bästa 

sätt och att fylla deras utbildning med ett innehåll som är anpassat efter deras 

förutsättningar och behov. 


Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka 

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta 

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en 

trygg miljö. 






Motivering 


X 

Enligt Läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, skall ingen i skolan utsättas 

för diskriminering eller annan kränkande behandling. Alla som arbetar i 

skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för lärande och ska 

gemensamt med eleverna ta ansvar för de sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. 

I intervjuer med personalen framträder en bild av Ådalsskolan som en överlag 

trygg och trivsam arbetsplats för både elever och personal. Skolan beskrivs som 

förhållandevis lugn, lokalerna är välbevarade och skolan ger ett välvårdat intryck 

utan klotter och förstörelse. Ändå höjs röster bland eleverna som säger att 

den trygga stämningen inte gäller alla. Flickor kan ibland känna sig obekväma 

och onödigt påpassade av pojkar från andra program och några uttrycker att det 

råder en statusskillnad mellan programmen. Detta kan bidra till att det skapas 

en känsla av ”vi och dom” på skolan, en känsla, som i längden kan få olyckliga 

konsekvenser. 

Även om skolan tycker sig agera vid signaler om kränkande behandling och 

också för samtal i personal- och elevgrupper är det Skolinspektionens bedöm-


ning att skolan måste vara observant och inte låta sig invaggas i en känsla av 

falsk trygghet att det i alla lägen råder en god stämning på skolan. Trots att det 

på ytan kan se ut som om miljön är trygg och trivsam är det skolans ansvar att 

på alla sätt vara uppmärksam på vad som händer och agera direkt när incidenter 

inträffar. I det förebyggande arbetet med normer och värden är det också av 

största vikt att skolan utreder orsakerna till uppfattningen att det finns grupperingar 

och statusskillnader mellan programmen. 

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. 



Motivering 


X 

I skollagen 1 kap. 2 § ska verksamheten i skolan utformas i överensstämmelse 

med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom 

skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår 

gemensamma miljö. Särskilt ska den som verkar inom skolan främja jämställdhet 

mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling. I 5 

§ lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn 

och elever ska huvudmannen för verksamheten se till att det bedrivs ett målinriktat 

arbete för att främja de ändamålen. Läroplanen för de frivilliga skolformerna, 

Lpf 94 säger att skolan aktivt och medvetet ska påverka och stimulera 

eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa 

komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. 

I Ådalsskolan bedrivs det förebyggande värdegrundsarbetet ibland i form av 

skolgemensamma studiedagar eller idrottsaktiviteter i syfte att skapa samhörighet. 

Ibland tar skolledningen initiativ till diskussioner om värdegrundsfrågor 

som klasserna ombeds genomföra på klassrådstid. I övrigt bedrivs inget mer 

organiserat förebyggande värdegrundsarbete vid skolan. Vid utarbetandet av 

skolans likabehandlingsplan har man inte heller tagit tillfället i akt att tillsammans 

med elever och personal diskutera värdegrundsfrågor. 

Även om det till viss del bedrivs ett förebyggande värdegrundsarbete på Ådalsskolan 

är det, mot bakgrund också av den situation som beskrivs under punkt 

2.1.1, Skolinspektionens bedömning att Ådalsskolan måste förbättra och skapa 

en systematik i sitt förebyggande värdegrundsarbete. 

2.1.3 Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna. 




X 

17 (26)

18 (26) 

Motivering 


Från och med den 1 januari 2009 regleras kraven på årliga planer mot kränkande 

behandling och diskriminering i 14a kapitlet i skollagen samt i diskrimineringslagen. 

Detta innebär att skolan måste beakta bestämmelserna i två regelverk för 

att garantera samma materiella skydd mot diskriminering, trakasserier och 

kränkande behandling. De åtgärder som skolan vidtar måste således utgå från 

denna reglering. Det finns inget som hindrar att skolan för samman de planer 

som ska upprättas till ett dokument. 

Enligt 14 a kap i skollagen ska skolhuvudmannen se till att det för varje verksamhet 

upprättas en plan mot kränkande behandling. Planen ska beskriva vad 

personalen ska göra om det händer något akut, men också beskriva det förebyggande 

arbetet och hur arbetet ska följas upp. Planen ska också beskriva vem som 

ska göra vad. Dessutom ska eleverna vara med i arbetet med att utarbeta, följa 

upp och utvärdera den. 

Skollagen har skärpts på så sätt att det anges att en plan mot kränkande behandling 

ska upprättas årligen. Det är inte tillräckligt att bara följa upp och se över 

planen. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som skolan avser 

att påbörja eller genomföra under året. En sådan redogörelse förutsätter att man 

på skolan eller i verksamheten först gör en kartläggning av den egna verksamheten 

som man kan utgå från. 

Ådalsskolans dokument, benämnd likabehandlingsplan, är nyligen framtagen 

och daterad maj 2009. Den motsvarar författningarnas krav i flera avseenden, 

dock inte i alla. Eleverna har inte varit med i utarbetandet. I planen framgår att 

den ska följas upp och revideras endast vid behov. Det syns inte heller tydligt att 

skrivningarna utgår ifrån en kartläggning av den aktuella situationen på skolan, 

vilket är särskilt viktigt apropå den beskrivning av situationen på skolan som 

lyfts i intervju med elever. Se vidare under punkt 2.1.1. 

Skolinspektionen bedömer att skolan och huvudmannen måste se till att skolans 

plan mot kränkande behandling fullt ut motsvarar de krav lagen ställer och i 

sammanhanget särskilt beaktar vikten av att en tydlig kartläggning av situationen 

på skolan ligger till grund för skrivningarna i planen. 


Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för 

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra 

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt 

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.




19 (26) 





Motivering 


X 

Enligt 5 kap 4d § gymnasieförordningen har elever rätt till sin garanterade undervisningstid. 

I 1 kap. 2 § gymnasieförordningen sägs att med undervisningstid 

avses arbete som planerats av lärare och elever tillsammans och som elever 

genomför under en lärares ledning. Enligt 1 kap. 11 § gymnasieförordningen 

beslutar styrelsen för utbildningen om antalet undervisningstimmar för varje 

kurs och för projektarbete samt om fördelningen av undervisningstiden. Styrelsen 

för utbildningen skall kunna redovisa hur varje elev har erbjudits sin garanterade 

undervisningstid. Enligt 5 kap. 4 b § skollagen ska också utbildningen på 

individuella program bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier om 

inte eleven begär annat och styrelsen för utbildningen beslutar så. 

På Ådalsskolan framgår i intervjuer att det ibland vållar problem när elever gör 

sina val av kurser att kunna hitta utrymmen i schemat som inte krockar med 

elevens deltagande i andra kurser. Enligt eleverna tillhör schemakrockar vanligheterna, 

vilket innebär att elever endast kan delta i delar av den undervisning 

som erbjuds i vissa kurser, just för att inte missa undervisningstid i andra kurser. 

I de situationerna blir eleverna hänvisade till självstudier. Av den anledningen 

kan det ifrågasättas om eleverna får den undervisningstid som de är 

garanterade enligt förordningen. I intervjuer framkommer att schemakrockarna 

drabbar elever från olika program, men enligt skolledningen gäller det för elever 

på ett visst program som valt att studera efter ett utökat program och som bedömts 

ha förmåga att klara av det. Som tidigare nämnts i rapporten finns det 

emellertid elever på skolans individuella program som inte har en planerad 

utbildning motsvarande heltidsstudier. 

Skolinspektionens bedömning är att skolan måste försäkra sig om att eleverna 

får den undervisningstid de är garanterade och att man har system för att kunna 

presentera hur varje enskild elev har blivit erbjuden sin garanterade undervisningstid. 

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna. 




X

20 (26) 

Motivering 

Information om valmöjligheter 


I 5 kap. 1 § gymnasieförordningen framgår att ett nationellt program inom gymnasieskolan 

består av 

- kärnämneskurser, 

- för programmet gemensamma karaktärsämneskurser, 

- i förekommande fall för inriktningen gemensamma karaktärsämneskurser, 

- valbara karaktärsämneskurser, 

- kurser inom det individuella valet, 

- projektarbete. 

Statens skolverk beslutar om vilka ämnen och kurser som skall ingå i respektive 

program och i de nationellt fastställda inriktningarna. 

Ådalsskolan har i presentationerna av sina program, i de poängplaner som Skolinspektionen 

tagit del av och även i elevernas studieplaner använt sig av benämningar 

som inte hör hemma i gymnasieskolan. Exempelvis förekommer 

benämningar som ”Skolans val”, ”Språkval” och ”schablonkurser”. Detta kan 

leda till en otydlighet för elever och deras vårdnadshavare avseende det utbud 

av valbara möjligheter som ska finnas inom de olika programmen. Inom några 

program har endast 100 eller 200 poäng avsatts för kurser inom det individuella 

valet, vilket strider mot författningarna. 

Skolinspektionens bedömning är att skolan måste se till att presentationen av 

programmen, poängplanerna och elevernas studieplaner ger en tydlig bild av 

hur utbildningen är upplagd generellt, men även för varje enskild elev. Detta för 

att försäkra sig om att elever och deras vårdnadshavare ska få god kontroll över 

programmets struktur och de valmöjligheter som erbjuds. Se vidare bedömning 

under punkt 1.2.2. 

Modersmål 

Enligt 5 kap. 7 § gymnasieförordningen ska en elev få undervisning i sitt modersmål, 

om språket är dagligt umgängesspråk och talas av elevens vårdnads- 

havare. Det kräver dock att eleven har goda kunskaper i språket och att eleven 

själv önskar sådan undervisning. 

På Ådalsskolan finns elever med annat modersmål än svenska. Ingen av dem får 

dock undervisning i sitt modersmål. 

Skolinspektionen bedömer att skolan bättre måste informera elever och deras 

vårdnadshavare om rätten att få studera sitt modersmål samt också att skolan i 

högre utsträckning måste anstränga sig för att rekrytera lärare som kan undervisa 

eleverna i sina respektive modersmål. 

Svenska som andraspråk 

Enligt 5 kap 2 § gymnasieförordningen får en elev som har ett annat språk än 

svenska som modersmål läsa svenska som andraspråk som kärnämne i stället


för svenska, om eleven behöver och önskar det. 

På Ådalsskolan finns inga elever som studerar svenska som andraspråk, trots att 

det på skolan finns många elever med annat modersmål än svenska. Inom de 

individuella programmens introduktionskurs för nyanlända elever, IVIK, är det 

vanligt att eleverna studerar svenska enligt de kursplaner och den organisation 

som gäller för vuxenutbildningens Svenska för invandrare, Sfi. 

Skolinspektionens bedömning är att skolan tydligare måste informera eleverna 

och vårdnadshavarna om den möjlighet som gymnasieförordningen ger dem att 

läsa svenska som andraspråk. Skillnaden mellan Sfi och svenska som andraspråk 

bör också tydliggöras. När skolan väljer kursplan för nyanlända elevers 

studier i svenska inom det individuella programmet är det, enligt Skolinspektionen, 

viktigt att elevens individuella förutsättningar och mål beaktas då kursplanerna 

har olika inriktning. Kursplanen i svenska som andraspråk är inriktad 

på att stödja elevens språkutveckling och språkförmåga utifrån de krav som 

studierna i grundskolan som helhet ställer samt som grund för fortsatta studier i 

gymnasieskolan. Sfi-kursplanen däremot är tydligt inriktad på vuxenliv i vardag, 

samhälle och arbetsliv för vuxna studerande som redan har ett utvecklat 

modersmål. 




Motivering 


X 

Enligt 5 kap. 4a § skollagen ska ett specialutformat program i fråga om utbildningens 

nivå motsvara ett nationellt program och därmed kunna ligga till grund 

för fortsatt utbildning på högskolenivå eller för yrkesverksamhet. Det kan utformas 

individuellt för en elev eller gemensamt för en grupp elever. Styrelsen 

för utbildningen skall fastställa en plan för varje specialutformat program. Om 

programmet är avsett för en grupp elever, skall styrelsen även fastställa programmål. 

(SFS 1999:180) I 5 kap. 4c § skollagen hänvisas till de bestämmelser om 

utbildningens omfattning som framgår av skollagens bilaga 2. 

På Ådalsskolan finns ett specialutformat program, Hälsa, idrott och ledarskap. 

Programmet presenteras i skolans programbroschyr och med en poängplan som 

finns att hämta på skolans hemsida. Materialet informerar dock inte tydligt om 

hur programmet är strukturerat. Inte heller finns några fastställda programmål 

för programmet. 

Skolinspektionens bedömning är att skolan måste försäkra sig om att det specialutformade 

programmet har fastställda programmål och att dess innehåll och 

struktur presenteras på ett tydligt sätt. 

21 (26)

22 (26) 




Motivering 


X 


I 2 kap. 14 § gymnasieförordningen får styrelsen för utbildningen besluta om att 

inrätta lokala kurser. Dessa kurser ska ge kunskaper i ett eller flera ämnen som 

inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. En lokal kurs kan förekomma 

på nationella, specialutformade och individuella program. En lokal kurs 

får inte ersätta kurser i kärnämnen eller de kurser i karaktärsämnen som är gemensamma 

för ett nationellt program eller finns inom en nationellt fastställd 

inriktning. Enligt 15 § är det styrelsen för utbildningen som fastställer det antal 

gymnasiepoäng som en lokal kurs omfattar och även de betygskriterier som 

gäller för lokala kurser. 

Av de lokala kurser som erbjuds vid Ådalsskolan förekommer ett antal vars 

innehåll mycket väl kan tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. Det 

gäller exempelvis kurserna i motionsidrott A, B och C, turistspanska, presentationsteknik, 

bildspråk m m. Likaså erbjuds en kurs i livskunskap, där innehållet 

är av sådan art att det, enligt läroplanen, ska genomsyra all verksamhet på skolan. 

Skolinspektionens bedömning är att skolan måste se över utbud och utformning 

av sina lokala kurser och försäkra sig om att de uppfyller förordningens krav. 




Motivering 


X 

Enligt 2 kap. 11 § gymnasieförordningen får styrelsen för utbildningen besluta 

om lokala inriktningar inom de nationella programmen. En lokal inriktning skall 

tillgodose ett sådant lokalt eller regionalt utbildningsbehov som inte kan tillgodoses 

inom ramen för de nationellt fastställda programmen och inriktningarna. 

En lokal inriktning kan omfatta andra och tredje utbildningsåret eller endast 

tredje utbildningsåret på något av de nationella programmen. Enligt 12 § ska 

styrelsen fastställa ytterligare mål för utbildningen utöver dem som gäller för 

det nationella programmet. Enligt 13 § ska det av beslutet framgå vilka mål som 

gäller för utbildningen, vilka kunskaper eleverna ska ha uppnått vid avslutad 

utbildning samt vilka kurser inriktningen innehåller utöver kärnämnen och 

gemensamma karaktärsämneskurser. 

Vid Ådalsskolan erbjuds lokala varianter på hantverksprogrammet och på det


estetiska programmet. Av elevernas studieplaner framgår också att det på andra 

program förekommer att skolan under rubriken ”Skolans val” har bestämt sig 

för att vissa kurser ingår i elevens utbildning. Skolinspektionen menar att skolan 

här har skapat en lokal inriktning av ett program utan att tydligt klargöra detta 

för eleverna i form av kompletterande mål för programmet och en redogörelse 

för vilka kunskaper eleverna ska ha uppnått vid fullföljd utbildning 

Skolinspektionens bedömning är att skolan måste försäkra sig om att de lokala 

inriktningarna har fastställda kompletterande programmål och att deras innehåll 

och struktur presenteras på ett tydligt sätt som en lokal inriktning av ett nationellt 

program. 

3.1.6 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering. 



X 


3.1.7 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag för vissa hjälpmedel eller 




X 




3.2.1 Skolans lärare har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. 



X 


3.2.2 Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 



X 


23 (26)

24 (26) 




3.3.1 Rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare 

det övergripande ansvaret för att utbildningen inriktas på att nå de nationella målen. 



Motivering 











Ådalsskolans rektorer är förtrogna med övervägande delar av den verksamhet 

som bedrivs vid skolan. När det gäller verksamheten för nyanlända elever är 

dock den allmänna uppfattningen hos såväl skolledning som personal att tiden 

inte riktigt räcker till för rektorn att hålla sig tillräckligt förtrogen med situationen 

för elever och lärare inom de individuella programmens introduktionskurs 

för nyanlända elever. Detta medför att det inte finns tydliga rutiner för mottagning 

och planering för dessa elevers utbildning. 

Ådalsskolan har en verksamhetschef som också kallas rektor. Därutöver finns 

två rektorer med ansvar för var sina program. Det leder till en otydlighet för 

elever om vem som är deras ansvarige rektor och tar beslut som rör deras utbildning. 

Det är Skolinspektionens bedömning att skolan och kommunalförbundet Ådalens 

gymnasieskolor måste ta ett större ansvar för att rektorerna ges rimliga 

förutsättningar att kunna vara förtrogna med sina respektive delar av verksamheten 

och att de ges förutsättningar att ta ansvar för att utbildningen inriktas 

mot de nationella målen. Skolan måste också se till att det är tydligt för varje 

elev vilken av rektorerna som är ytterst ansvarig för beslut om elevernas utbildning. 

3.3.2 Rektor fattar beslut enligt bestämmelserna. 



X 


X


Motivering 

Gymnasieförordningens 8 kap, 1a § säger att rektor ska se till att en elevs eventuella 

behov av särskilt stöd ska utredas. Om utredningen visar att eleven behöver 

särkskilt stöd är det rektorns ansvar att se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. 

Enligt 4 kap 1 och 2 §§ gymnasieförordningen ska det också vid varje gymnasieskola 

finnas en elevvårdskonferens för behandling av elevvårdsfrågor. 

Rektor, eller den som rektor utser, ska vara ordförande och vid varje sådant 

sammanträde ska protokoll föras. Enligt läroplanen ansvarar också rektorn för 

att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas 

i förhållande till de riksgiltiga målen, målen i skolplanen och den lokala 

arbetsplanen. 

Som nämnts tidigare i rapporten under punkt 1.5.2 och 1.5.3 framkommer i intervjuer 

att rektorns ansvar i arbetet med elever i behov av särskilt stöd är otydligt. 

Likaså är det otydligt i vilken utsträckning elevvårdskonferenser i enlighet 

med förordningens krav, hålls för behandling av elevvårdsfrågor. Rektorn har 

heller inte sett till att det för skolan finns en utarbetad lokal arbetsplan eller att 

skolans kvalitetsarbete dokumenteras i en kvalitetsredovisning som motsvarar 

förordningens krav. 

Eftersom dessa företeelser är sådant som rektorn ska fatta beslut om är det Skolinspektionens 

bedömning att rektorn måste ta ett tydligare ansvar för att beslut 

fattas och dokumenteras i enlighet med författningarnas krav. Se även punkterna 

1.5.2, 1.5.3, 3.4.1 och 3.4.2. 



25 (26) 


och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder 

för att förbättra måluppfyllelsen. 



Motivering 











På Ådalsskolan görs till viss del utvärderingar och enkäter för att utvärdera och 

X

26 (26) 


följa upp den verksamhet som bedrivits i de olika kurserna. Utvärderingarna 

görs dock inte systematiskt och resultaten analyseras inte i tillräcklig omfattning 

för att kunna ligga till grund för förbättringar av verksamheten. På huvudmannanivå 

finns ingen utarbetad skolplan och för skolan finns inte heller någon 

lokal arbetsplan som redogör för hur skolan har tänkt arbeta för att nå de nationella 

målen. De mål som satts upp av huvudmannen kommenteras år 2006/07 i 

en kvalitetsredovisning, men kopplingen till nationella mål framgår inte tydligt. 

För läsåret 07/08 finns ingen kvalitetsredovisning, varken på program- eller 

skolnivå. 

Skolinspektionen bedömer att skolan måste förbättra sitt systematiska kvalitetsarbete 

och bättre planera, följa upp och utvärdera sin verksamhet för att kunna 

vidta åtgärder för högre måluppfyllelse. 

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens 

krav. 



Motivering 












Ådalsskolan har en kvalitetsredovisning för läsåret 06/07. Den utvärderar skolans 

verksamhet mot de mål som satts upp i den dåvarande skolplanen. Där 

framgår dock inte tydligt kopplingen till de nationella målen. Kvalitetsredovisningen 

motsvarar inte heller i övrigt fullt ut förordningens krav. För läsåret 

07/08 finns ingen kvalitetsredovisning. 

Skolinspektionens bedömning är att skolan måste se till att varje år dokumentera 

sitt kvalitetsarbete i en kvalitetsredovisning som motsvarar förordningens krav. 

2009-09-09 Umeå 

Agnetha Burström 

Lena Ålander 

X

Skollagen (1985:1100) 

Läroplan för förskola, Lpfö 98 

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94 

Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94 

Grundskoleförordningen (1994:1194) 

Särskoleförordningen (1995:206) 

Förordning (1996:1206) om fristående skolor 

Gymnasieförordningen (1992:394) 

Förordning (1994:741) om gymnasiesärskolan 

Förordning (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning 

Förordning (1992:736) om vuxenutbildning för utvecklingsstörda 

Förordning (1994:895) om svenskundervisning för invandrare 

Förordning (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 

för asylsökande barn m.fl. 

Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet 

Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med 

planer mot diskriminering och kränkande behandling.

Regelbunden tillsyn i Ådalens gymnasieskolor ... - Skolinspektionen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?