Svenskt fonologikompendium] - Stockholms universitet

Konsonanterna beskrivs också enligt deras ARTIKULATIONSSÄTT, vilket avser hur
förträngningen görs, eller hur förträngningen påverkar luftströmmen.
Artikulationsställe
(10) ställe term
a. läpparna (bi-)labial
underläpp och tänder labiodental
b. tänderna dental
tandvallen alveolar
tandvallens bakre del supradental 5
hårda gommen palatal
svalget faryngal
c. tungspetsen apikal
tungans främre del koronal
tungryggen dorsal
tungroten radikal
d. mjuka gommen velar
tungspenen uvular
e. stämläpparna laryngal
mellan stämläpparna glottal
Artikulationsställena i (b) är ställen som inte är rörliga. I dessa fall sker
förträngningen av luftströmmen genom att tungan rör sig mot någon fast del av
munhålan. Ibland är det då lämpligare att tala om artikulationsstället på tungan (c). I
(d) möter tungan något rörliga artikulationsställen. I (a) och (e) är tungan just inte
inblandad.
Artikulationssätt
(11) frikativa förträngningen är inte total utan orsakar friktionsljud när
luften strömmar igenom.
klusil förträngningen är komplett i munhålan. Passagen kan
öppnas, med en liten explosion som följd, eller så kan
luftströmmen gå genom näsan.
(affrikata klusil där explosionen är frikativ, t.ex. köl i
finlandssvenska)
lateral luften strömmar på ena eller båda sidorna av tungan
tremulant luftströmmen orsakar en vibration, t.ex. i tungspetsen.
nasal munhålan blockeras så att luftströmmen måste ta vägen
genom näsan.
5 De ljud som kallas supradentala i svenskan kan också beskrivas som RETROFLEXA, med hänvisning
till tungans bakåtböjning (dvs. enligt deras artikulationssätt).
12